Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående rensning sarbeten i Göta älv för huvudreglering av Vänern.
1935-03-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1935:61, Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående rensning sarbeten i Göta älv för huvudreglering av Vänern.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 61.
7
Nr 61.
Ankom till riksdagens kansli den 23 mars 1935 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående
rensning sarbeten i Göta älv för huvudreglering
av Vänern.
(4:e avel.)
I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1935/1936, har
Kungl. Maj:t (utgifter för kapitalökning, bil. 3, punkt 38) föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,
till rensningsarbeten i Göta älv för huvudreglering av Vänern för
budgetåret 1935/1936 beräkna ett reservationsanslag av o00,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 8 mars 193o
dagtecknad proposition, nr 178, under åberopande av statsrådsprotokollet
över kommuniliationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att till
rensningsarbeten i Göta älv för huvudreglering av Vänern för budgetåret
1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor, att utgå av lånemedel.
Det vid Västerbygdens vattendomstol anhängiga målet örn Vänerns reglering
har fortskridit så långt, att Kungl. Majit, den 1 mars 1935, på framställning
av domstolen, förklarat hinder i de uti 4 kap. 13 § vattenlagen angivna
hänseenden ej möta mot Vänernregleringen.
Vid sin till grund för Kungl. Majits beslut liggande prövning av ärendet
har vattendomstolen ansett att, därest man räknade med ett kraftvärde av
88 kronor per kW och år kontinuerligt levererad årskraft, regleringsvinsten
icke skulle underskrida cirka 31 miljoner kronor och att man vid uppskattning
av nyttan av en reglering av Vänern borde stanna vid detta värde.
Företagets byggnadskostnader, vari jämväl inräknades skada och intrång å
kronans egendom samt alla kostnader, som skulle erfordras för ändring av
tekniska föremål lii. m. till förekommande av skada, har vattendomstolen
beräknat uppgå till högst cirka 5 miljoner kronor. Med tekniska föremål
har vattendomstolen i detta sammanhang avsett byggnader, vägar, kajer och
bryggor m. m. Omfattningen av skada och intrång å enskild tillhörig egendom
genom regleringen har vattendomstolen uppskattat till högst 11 miljoner
kronor. Vid beräkningen härav har skada och intrång, som skulle uppstå
å åker och äng, upptagits till tre gånger sin beräknade storlek och skada och
intrång, som skulle tillskyndas annan egendom, har fördubblats. Skillnaden
8
Statsutskottets utlåtande Nr 61.
mellan 31 miljoner oell 5 miljoner, eller 26 miljoner kronor, skulle således
jämföras med 11 miljoner kronor. Vattendomstolen har i anslutning härtill
funnit, att förhållandet mellan nytta och skada av företaget icke utgjorde
hinder mot regleringens genomförande.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
Under en följd av år har riksdagen anvisat betydande belopp — för närvarande
sammanlagt uppgående till omkring 4,000,000 kronor — till förberedande
åtgärder för Vänerns reglering ävensom till bestridande av kostnader
i samband med domstolsbehandling av frågan om tillstånd till sagda reglering.
Därvid har emellertid vid intet tillfälle från Kungl. Maj:ts eller riksdagens
sida tagits slutlig ståndpunkt till själva huvudfrågan örn företagets genomförande,
något som upprepade gånger betonats både av riksdagen och av
vederbörande departementschefer.
De arbeten, för vilka vattenfallsstyrelsen i sin här förevarande framställning
äskat medel, äro emellertid av den art, att de, för att komma till avsedd
nytta, förutsätta, att Vänerns huvudreglering kommer till stånd. På
grund härav fann jag mig också, såsom av den i det föregående lämnade
redogörelsen framgår, vid min anmälan inför Kungl. Majit den 3 januari
1934 av vattenfallsstyrelsens då gjorda framställning rörande utförandet av
ifrågavarande arbeten icke kunna förorda, att i dåvarande läge en på densamma
grundad proposition framlades för riksdagen.
Genom Västerbygdens vattendomstols i det föregående omförmälda skrivelse
den 17 december 1934 ävensom Kungl. Maj:ts beslut i anledning härav
den 1 mars 1935 har emellertid frågan örn Vänerns huvudreglering nu fortskridit
till den punkt, då ett slutligt ståndpunkttagande från statsmakternas
sida påkallas och möjliggöres.
båsom 1924 års riksdag framhållit, erbjuder Vänern genom sin storlek
°°h belägenhet enastående möjligheter till magasinering av vattenkraft, vilka
möjligheter böra tillvaratagas och ingå såsom ett led i programmet för den
rationella användningen av landets energitillgångar. De för varje år ökade
anspråken på kraftleveranser från södra och mellersta Sverige hava aktualiserat
frågan örn ett utnyttjande av berörda möjligheter inom en icke alltför
avlägsen framtid. Visserligen kommer vid ett bifall till Kungl. Maj:ts för
1935 års riksdag framlagda förslag örn stamlinjesystem Porjus—Västerås
m. m. att öppnas utväg för ett tillvaratagande av det nuvarande stora kraftöverskottet
i Porjus genom dess överförande till landets sydligare belägna
delar. Men även vid ett medräknande av nu berörda krafttillskott — vilket
för övrigt vid en ökad kraftåtgång i Norrland kan beräknas icke i samma
utsträckning stå till förfogande — har det s. k. centralblockets kraftbehov
visat sådana tendenser till stegring, att åtgärder i god tid synas böra vidtagas
för att tillgodose detsamma. Sedan länge har därvid räknats med att
en reglering av Vänern skulle möjliggöra, att tillgängliga kraftresurser kunna
bliva på bättre sätt utnyttjade, då Vänerns stora energireserv framför allt
kan komma till användning när kraftbehovet är stort och vattentillgången
knapp i andra vattendrag. Den ekonomiska nyttan av ett sådant företag
synes mig nu också vara väl bestyrkt genom vattenfallsstyrelsens och vattendomstolens
i det närmaste slutförda utredningar, för vilka i det föregående
redogjorts.
Med hänsyn till vad sålunda anförts finner jag mig böra förorda, att statsmakterna
nu besluta sig för ett fullföljande av Vänerns reglering genom
anvisande av byggnadsanslag för påbörjande av de arbeten, som bliva erforderliga
för densamma.
Statsutskottets utlåtande Nr 61.
9
De arbeten, som nu närmast ifrågakomma, avse rensningar i Göta älv vid
Stallbackaön, Åkerström, Präststenarna, Haneström och Flottbergsströmmen
till förebyggande av försämrade strömförhållanden för kanaltrafiken samt för
minskad fallförlust mellan kraftstationerna. Dessa arbeten hava beräknats
erfordra en arbetstid av 3 ä 4 år, örn fördyrande forcering undvikes, samt
draga en kostnad av tillhopa 2,400,000 kronor, varav för budgetåret 1935/1936
ett belopp av 500,000 kronor beräknats bliva erforderligt. Mot vad sålunda
föreslagits har jag icke funnit något att erinra, vadan jag tillstyrker förslag
till riksdagen i enlighet med vad vattenfallsstyrelsen hemställt. Ett ytterligare
skäl för påbörjande av dessa arbeten nu finner jag ligga däri, att härigenom
möjlighet beredes för vattenfallsstyrelsen att sysselsätta delar av
den arbetsstyrka, som blivit ledig efter avslutandet av arbetena med kraftstationen
vid Vargön.
Redan i samband med Göta älvs veckoreglering hava omfattande upp.
sprängnings- och dammarbeten utförts, som bliva till nytta då Vänerns reglering
skall genomföras. De tekniska anordningar, som nu återstå och som
allenast hava sistnämnda större reglering till syfte, utgöras av de i förevarande
proposition avsedda rensningsarbetena på olika ställen i Göta älv
för en kostnad av 2,400,000 kronor; dessutom erfordras uppsprängning —
för en beräknad kostnad av 1,200,000 kronor — av en kanal vid Huvudnäsön
(intill Vänerns utlopp), i vilket avseende förslag skulle framläggas till nästkommande
års riksdag.
Vattendomstolens utredningar bekräfta att gagnet av Vänerns reglering
bliver avsevärt, och tvekan synes knappast numera kunna råda örn att företaget
bör genomföras.
De nu närmast avsedda rensningsarbetena, vilka kostnadsberäknats till
2,400,000 kronor, skulle utföras under en arbetstid av 3—4 år. Utskottet
tillstyrker, att det för deras igångsättande äskade anslaget av 500,000 kronor
nu anvisas.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till rensningsarbeten i Göta älv för huvudreglering
av Vänern för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor, att utgå av lånemedel.
Stockholm den 22 mars 1935.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Utskottet.
Närvarande: Se under utlåtandet nr 58.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1935:138 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående re nsn ing sarl) et e n i Göta älv för huvudreglering av Vänern. s. 1 i texten