Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Bollnäs m. m.

1935-03-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:63, Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Bollnäs m. m.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

13

Nr 63.

Ankom till riksdagens kansli den 23 mars 1935 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående

inköp för telegrafverkets räkning av tomt i

Bollnäs m. m.

(4:e avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 8 mars 1935 dagtecknad proposition, nr

198, har Kungl. Maj:t, under åberopande av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen dels till inköp för

telegrafverkets räkning av tomt i Bollnäs för budgetåret 1935/1936 under

Utgifter för kapitalökning, I. Statens affärsverksamhet, B. Telegrafverket

anvisa ett reservationsanslag av 24,000 kronor, att utgå av lånemedel; dels

ock höja den i förslaget till riksstat för budgetåret 1935/1936 under rubriken

»F. Lånemedel» upptagna inkomstposten »Övriga lånemedel» med motsvarande

belopp.

För såväl postverket som telegrafverket förefinnes inom den närmaste

framtiden behov av större och även i övrigt lämpligare lokaler i Bollnäs.

Genom att förvärva en tomt och därå låta uppföra en byggnad, innehållande

erforderliga utrymmen för post- och telegrafverken, skulle dessa verks lokalfråga

i Bollnäs kunna ordnas. Anslag för tomtkostnaden, 24,000 kronor,

äskas nu, varefter framställning örn medel till nybyggnad skulle göras till

1936 års riksdag.

I detta sammanhang har departementschefen anmält ett av telegrafstyrelsen

i skrivelse den 15 februari 1935 framlagt förslag, vilket innebär anvisande

av medel ur telegrafverkets förnyelsefond för beredande av ökade

frikretsförmåner åt vissa telefonabonnenter å landsbygden.

Vid manuella telefonstationer med mindre än 35 helårsabonnemang skola

abonnenterna själva bekosta lokal och betjäning, och de åtnjuta icke förmånen

av någon frikrets. Abonnenterna vid dessa stationer kunna antingen

förhyra ledning från telegrafverket eller ock själva anlägga och underhålla

dem.

Telegrafstyrelsens nu framlagda förslag avser att bereda abonnenterna vid

telegrafverkets samtliga stationer förmånen av frikrets, vilken som regel

skulle utgöra en cirkel med minst 2 km. radie, telegrafstyrelsen dock obetaget

att, när förhållandena så påkalla, medgiva en ytterligare utökning.

Till motivering av förslaget — mot vilket avvikande mening anförts av byråchefen

G. Wold — anföres bland annat följande:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

Utskottet.

Genom en sådan förändring skulle en betydande minskning komma att

inträda i kostnaderna för telefon för ett jämförelsevis stort antal abonnenter.

Störst bliva givetvis fördelarna för abonnenter vid sådana stationer, som

nu icke. alls hava frikrets, men även de abonnenter, som bo utanför nuvarande

frikrets vid stationer med 1 eller 1.5 km. frikrets, skulle få sina telefonkostnader

nedsatta. Den ifrågasatta åtgärden skulle särskilt förbilliga telefonkostnaderna

för dem, som bo på större avstånd från närmaste telefonstation,

d. v. s. just för dem, som ofta hava särskilt stort behov av telefon,

ehuru de höga ledningskostnaderna hittills kanske hindrat dem från att bliva

telefonabonnenter.

Telegraf styrelsen anser sig i detta sammanhang även böra framhålla, att,

i förhållande till folkmängden, telefonens utbredning på landsbygden är jämförelsevis

svag. Enligt en tidigare utförd beräkning, avseende 1931 års

början, utgjorde sålunda antalet apparater per 1,000 invånare i städer och

stadsliknande samhällen 108 mot endast 34 för den rena landsbygden. Denna

olikhet torde i varje fall till en del bero just på den omständigheten, att

kostnaderna för ledning å landsbygden ställa sig så mycket högre än i städer

eller andra samhällen.

Den nuvarande ordningen har emellertid även en annan sida, som man

har allt skäl att fästa avseende vid. Den möjlighet, som för närvarande

gives abonnenterna att själva anlägga och underhålla sina ledningar och

varav .de

stolplinjer, stundom av mycket dålig beskaffenhet, särskilt i närheten av

stationerna blivit uppförda efter samma väg, vilket icke blott medfört svårigheter

för framförandet av telegrafverkets egna stolplinjer utan även kan medföra

allvarliga olägenheter för vägtrafikanterna. Dessa olägenheter hava

blivit så mycket mera kännbara efter automobilismens genombrott. Genom

införandet av nya eller utvidgade frikretsar skulle telegrafverket erhålla

möjlighet att på ett ur nationalekonomisk synpunkt mera rationellt sätt

ordna ledningsnätet på landsbygden.

Vid nuvarande ordning har telegrafstyrelsen icke heller alltid kunnat motsätta

sig inrättandet av nya små stationer tämligen nära förut befintliga,

varigenom ett rationellt utbyggande av nätet och abonnenternas samlande

till större enheter med därav följande ökade förmåner, exempelvis i fråga

örn öppenhållningstider och bättre expedition, icke alltid kunnat tillgodoses.

Vad angår kostnaderna för de ökade frikretsförmånerna, är det icke möjligt

att i förväg låta verkställa detaljerade beräkningar för det stora antal,

omkring 4,000 stationer, som skulle beröras av förändringen. Verkställda

överslagsberäkningar visa emellertid, att engångskostnaderna för viss kablifiering

av abonnentledningar samt för örn- eller nybyggnad av abonnenter

tillhöriga stolplinjer skulle komma att uppgå till ett belopp, som icke torde

komma att överstiga 13.5 miljoner kronor. Med hänsyn till kostnaderna

förutsätter styrelsen, att arbetet med inrättandet och utvidgandet av frikretsar

skall ske successivt under en tidrymd av ungefär sex år. Av rent praktiska

skäl torde det för övrigt icke kunna bliva fråga örn att på en gång

genomföra ett så omfattande program som detta, och arbetstakten måste

givetvis även bestämmas av omfattningen av de övriga arbeten, som telegrafverket

har att utföra.

Medel till inköp av ifrågavarande tomt i Bollnäs torde böra anvisas i

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag.

Den framlagda planen till utsträckning av frikretsförmånerna till landsbygdens

samtliga stationer synes ej heller böra föranleda erinran från riksdagens

sida.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 63.

15

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av tomt

i Hollnäs för budgetåret 1935/1936 under Utgifter för kapitalökning,

I. Statens affärsverksamhet, B. Telegrafverket anvisa

ett reservationsanslag av 24,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag örn höjning av inkomsttiteln: Övriga

lånemedel vill utskottet framdeles under riksdagen avgiva förslag.

Stockholm den 22 mars 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 58.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:140 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. 31aj:ts preposition angående inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Bollnäs m. m. a1 i texten