Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts dels under riksstatens åttonde huvudtitel, punkterna 66—106, dels ock i proposition, nr 142, gjorda framställningar angående anslag för hudgetåret 1935/1936 till universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

1935-04-02 · 63 sidor, varav 63 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 63 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:66, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts dels under riksstatens åttonde huvudtitel, punkterna 66—106, dels ock i proposition, nr 142, gjorda framställningar angående anslag för hudgetåret 1935/1936 till universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

1

Nr 66.

Ankom till riksdagens kansli den 2 april 1935 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts dels under riksstatens åttonde

huvudtitel, punkterna 66—106, dels ock i proposition, nr

142, gjorda framställningar angående anslag för hudgetåret

1935/1936 till universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.

(2:a avd.)

l:o) Universitetskanslersexpeditionen: Avlöningar. I anslutning till

Kungl. Maj :ts förslag i den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade

propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för

budgetåret 1935/1936 (punkt 66, sid. 163—166 av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma

dag), vilket förslag icke innebär andra förändringar än sådana, som sammanhänga

med de nya grunderna för riksstatens uppställning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för universitetskanslersexpeditionen:
Personalförteckning.

Befattning. Tjänstemän å ordinarie stat: Lönegrad.

1 kanslerssekreterare................................... B 30

1 kanslibiträde....................................... ®

b) godkänna följande avlöningsstat för universitetskanslersexpeditionen

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1935/1936:

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 66 67. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 14,800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m.............kronor 6,600

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis » 600 » 7,200

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis......................... »_600

Summa förslagsanslag kronor 22,600;

c) till Universitetskansler sexpeditionen: Avlöningar för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 22,600 kronor.

2:o) Universitetskanslersexpeditionen: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, sid. 166—167), vilket icke innebär andra

förändringar än sådana, som sammanhänga med de nya grunderna för riksstatens

uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetskanslersexpeditionen: Omkostnader

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag

av 2,000 kronor.

3:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 68,

sid. 167—215) föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

vissa tjänstemän vid Uppsala universitets samlingar och inrättningar m. m.;

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för Uppsala

universitet att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936;

dels ock till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret 1935/1936

anvisa ett förslagsanslag av 1,509,400 kronor.

Vidare har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 22 februari 1935

dagtecknad proposition, nr 142, angående förändring av professuren i paleontologi

och historisk geologi vid universitetet i Uppsala m. m., under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för nämnda dag, föreslagit riksdagen att — under förutsättning

att professorn i paleontolog! och historisk geologi vid universitetet i Uppsala

E. H. O. Stensiö varder utnämnd och förordnad att från och med den 1

juli 1935 vara professor och föreståndare för naturhistoriska riksmuseets

paleozoologiska avdelning — dels besluta, att i avlöningsstater för nämnda

universitet under A. Avlöningsstat för professorer m. fl. i stället för nyssberörda

professur i paleontolog! och historisk geologi uppföra en professorsbefattning

i geologi, särskilt historisk geologi, med avlöning lika med vad

som tillkommer universitetsprofessor;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

3

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för naturhistoriska

riksmuseet att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1935/1936;

dels ock till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett förslagsanslag av 236,100 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i fråga örn beräkningen av anslagsbehovet

för avlöningar vid Uppsala universitet under nästkommande budgetår utöver

sådana förändringar, som föranledas av de nya grunderna för riksstatens

uppställning, en ökning med 13,450 kronor av de anslagsmedel, som utgå

för motsvarande ändamål under innevarande budgetår, varförutom en lärarbefattning

i fysikalisk diagnostik uppförts å ordinarie stat.

I tre hänseenden har utskottet ansett sig böra i här förevarande sammanhang

lämna en närmare redogörelse för innebörden av Kungl. Maj:ts förslag.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående förändring av professuren i

paleontologi och historisk geologi vid universitetet i Uppsala inhämtas av

förutnämnda statsrådsprotokoll den 22 februari 1935 bland annat följande.

Den 29 september 1933 utnämndes professorn och avdelningsföreståndaren

vid naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning E. H. O. Stenså

att från och med den 1 oktober 1933 vara professor i paleontologi och

historisk geologi vid universitetet i Uppsala. I samband härmed anbefalldes

universitetsberedningen att verkställa utredning beträffande frågan örn

samarbete mellan naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning och

institutionen för paleontologi och historisk geologi vid nämnda universitet

samt till Kungl. Maj:t inkomma med av utredningen föranlett förslag i

ämnet.

Sedermera föreskrev Kungl. Majit genom beslut den 27 oktober 1933, att

med åtgärder för återbesättande av befattningen såsom professor och föreståndare

för naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning skulle

anstå tills vidare till den 1 maj 1934, varjämte Stensiö förordnades att —

med befrielse från undervisningen och examinationen vid professuren i paleontologi

och historisk geologi vid universitetet i Uppsala — räknat från

och med den 12 oktober 1933, tills vidare till dess omförmälda befattning

vid naturhistoriska riksmuseet blivit med ordinarie innehavare besatt och

denne tillträtt tjänsten, såsom vikarie uppehålla sistnämnda befattning.

Genom särskilda Kungl. Maj:ts beslut, senast den 26 oktober 1934, föreskrevs

härefter, att med åtgärder för återbesättande av befattningen som

professor och föreståndare för riksmuseets paleozoologiska avdelning skulle

anstå till den 1 juli 1935.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

Med skrivelse den 6 september 1934 överlämnade universitetsberedningen

till åtlydnad av Kungl. Maj:ts givna uppdrag utredning och förslag beträffande

samarbete mellan naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning

och paleontologiska institutionen i Uppsala m. m.

Över universitetsberedningens förslag avgåvos yttranden av vederbörande

universitetsmyndigheter i Uppsala och Lund, statskontoret, byggnadsstyrelsen,

vetenskapsakademien och kanslern för rikets universitet.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

»Från den omfattande utredning, som förebragts i ärendet, vill jag sammanfattningsvis

framhålla några omständigheter, vilka synas vara av särskild

vikt vid bedömandet av de föreliggande frågorna.

Inom det geologiska ämnesområdet linnas för närvarande vid universitetet

i Uppsala två professurer, den ena omfattande geologi med petrografi och

mineralogi samt den andra paleontologi och historisk geologi. Naturhistoriska

riksmuseet har vidare en paleobotanisk och arkegoniatavdelning samt

en paleozoologisk avdelning, vardera med en professor såsom föreståndare.

Av den utav professor Stensiö i ärendet lämnade utredningen framgår,

att paleontologin kan, allt efter den speciella inriktning ämnesrepresentanten

giver åt sitt ämne, antingen ansluta sig till geologin eller ock bliva en uteslutande

eller åtminstone huvudsakligen biologiskt orienterad, relativt självständig

disciplin.

örn man betraktar förhållandena vid universitetet i Uppsala — där sålunda

två professorer i geologi äro verksamma, varav en i paleontologi och

historisk geologi — skulle sistnämnda professurs inriktning på den ensidigt

biologiskt orienterade paleontologin medföra, att de geologiska delarna av

de båda professurernas totala ämnesområde bleve otillräckligt representerade.

Därest sålunda såväl den rena geologins som den exklusivt biologiskt

orienterade paleontolog^ intressen var för sig skola tillfredsställande tillgodoses

vid universitetet, skulle en utökning av de nuvarande lärarkrafterna

i dessa ämnen vid universitetet vara erforderlig.

I och för sig vore givetvis icke något att erinra mot en sådan utveckling,

särskilt örn man beaktar de betydande geologiska arbetsuppgifter, som förefinnas

i vårt land. Jag saknar dock nu anledning att ingå härpå.

Så som förhållandena för närvarande gestalta sig, torde man emellertid

hava att söka uppnå en organisation av undervisningen och det vetenskapliga

forskningsarbetet på ifrågavarande ämnesområde, Bern utan större kostnadsökningar

giver tillfredsställande utbyte och som bygger på grundsatsen

om samarbete mellan riksmuseet och universitetet.

Universitetsberedningens förslag innebär ett genomtänkt och omsorgsfullt

utarbetat förslag i denna riktning. Under erinran att paleontologin icke utgör

examensämne har beredningen gjort gällande, att det vetenskapliga arbetet och

de högre studierna i detta ämne med en rent biologisk inriktning böra hava

sin tyngdpunkt förlagd till en enda institution i landet. För denna uppgift

har det naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning av beredningen

ansetts på grund av de föreliggande omständigheterna mest lämpad. Bliver

sålunda riksmuseet centralpunkten för studierna i denna del av ämnet, skulle

därmed möjliggöras en omorganisation av de båda geologiprofessurerna i

Uppsala. Samtidigt skulle samarbete inledas mellan riksmuseets paleozoo
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

5

logiska avdelning och universiteten. Vid universitetet i Uppsala skulle

liksom vid Lunds universitet •—• där undervisning meddelas inom det geologiska

ämnesområdet av en professor och en biträdande lärare i geologi och

mineralogi — såvitt möjligt givas en kurs i paleozoologi för filosofie kandidatoch

magisterexamina. På anmodan av vederbörande fakultetssektion skulle

denna kurs hållas av föreståndaren för den paleozoologiska avdelningen vid

riksmuseet eller någon hans assistent, därest lämplig kursledare icke skulle

finnas i universitetsstaden. För dem, som önska att i filosofie licentiatexamen

specialisera sig på paleozoologi eller som ämna utarbeta doktorsavhandling

i ämnet, skulle härefter de vidare studierna kunna förläggas till

riksmuseet under avdelningsföreståndarens ledning. Denne skulle tillika vara

förpliktad att på anmodan av vederbörande sektion i filosofie licentiatexamen

examinera studerande i paleozoologi samt deltaga i bedömandet av

disputationsprov i ämnet.

Universitetsberedningens förslag innebär, såsom jag nyss antytt, att, därest

sålunda den vetenskapliga forskningen och högre undervisningen i paleozoologi

i huvudsak förläggas till riksmuseet, en ombildning skulle komma

till stånd av den nuvarande professuren i paleontolog! och historisk geologi

vid universitetet i Uppsala till en geologiskt orienterad professur med tyngdpunkten

förlagd till historisk geologi och kvartärgeologi. Den närmare regleringen

av gränsen mellan de båda geologiprofessurerna vid universitetet

skulle verkställas av kanslern efter förslag av sektionen.

Från Uppsala universitets sida ha invändningar framförts mot beredningens

förslag. Dessa invändningar gälla framför allt ombildningen av professuren

i paleontolog! och historisk geologi på sätt beredningen förordat.

Det synes mig emellertid påtagligt, att beredningens förslag innebär en av

förhållandena betingad rationalisering på detta område. Den nuvarande

institutionen i Uppsala bör icke utrustas såsom en parallellinstitution till

riksmuseets paleozoologiska avdelning. Härmed är ingalunda sagt, att paleontolog^

skall vara utestängd från Uppsala universitet. I begreppet historisk

geologi ingår i viss utsträckning även paleontologi. Uppenbart är ock att,

liksom hittills varit fallet, vetenskapliga forskningar även i den ensidigt

biologiskt orienterade paleontologin kunna äga rum på Uppsalainstitutionen,

i den mån icke härför kräves sådan dyrbarare instrumentell utrustning, som

där saknas. Vidare skulle enligt beredningens förslag, vartill jag ansluter

mig, särskilda anordningar i sinom tid träffas för viss undervisning i sistnämnda

ämnesområde. Omregleringen av professuren i Uppsala är över

huvud icke avsedd medföra att för framtiden snäva gränser dragas kring de

ämnesområden, som höra till professuren. Genom den vetenskapliga forskningens

utveckling kan förhållandet mellan olika vetenskapsområden undergå

förskjutningar, som medföra att hittillsvarande gränsområden få en central

betydelse. Detta förhållande bör beaktas även vid professurens tillsättande.

Det är angeläget att icke den ena eller andra delen av professurens område

tillerkännes sådant företräde, att den mest kvalificerade sökanden utestänges

på grund av den speciella inriktningen av hans forskningar. Skulle en ny

innehavare av professuren stå jämförelsevis främmande för någon del av

professurens område, kunna anordningar övervägas, varigenom antingen en

jämkning sker beträffande den undervisningsskyldighet, som åligger de båda

geologiprofessorerna, eller ock docent eller annan yngre forskare övertager

visst undervisningsområde.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

En förutsättning för att omorganisationen skall kunna genomföras från och

med nästkommande budgetår är givetvis, att professor Stensiö, som är innehavare

av omförmälda professur i paleontologi och historisk geologi i Uppsala,

överflyttas som professor och föreståndare för paleozoologiska avdelningen

vid naturhistoriska riksmuseet, vilken sistnämnda professur Stensiö för närvarande

uppehåller på förordnande. Härtill har Stensiö under vissa förutsättningar

förklarat sig villig.

Beträffande omorganisationen i övrigt och därmed sammanhängande förhållanden

torde jag få anföra följande, därvid jag utgår ifrån att Stensiö

den 1 juli 1935 överflyttas till riksmuseet.

Professurerna i geologi vid Uppsala universitet böra, såsom nyss framhållits,

erhålla benämningar, som bättre svara mot respektive professurs

ämnesområde. Den nuvarande professuren i geologi med petrografi och

mineralogi synes mig i överensstämmelse med beredningens förslag böra benämnas

professur i geologi, särskilt petrografi och mineralogi. Med genomförandet

av denna ändring torde dock få anstå tills vidare. Beträffande den

av Stensiö innehavda professuren synes mig densamma böra från och med

den 1 juli 1935 ombildas till en professur i geologi, särskilt historisk geologi.

Såsom i yttrande från matematisk-naturvetenskapliga sektionen i Lund framhållits,

ingår i historisk geologi även kvartärgeologi, varför ett särskilt framhållande

av detta område i professurens titel ej synes påkallat. För övrigt

angiver benämningen, att professuren skall vara geologiskt inriktad. Den

nuvarande institutionen i Uppsala, som ej avsetts såsom en exklusivt paleozoologisk

institution utan uppförts med hänsyn till professurens hela hittillsvarande

område, torde lämpa sig väl såsom institution för den ändrade

professuren, ehuru givetvis den blivande ytterligare utrustningen av institutionen

bör ske med hänsyn till professurens ändrade omfattning. Kungl.

Maj:t torde få utfärda de författningsändringar och föreskrifter i övrigt,

som kunna föranledas av den ändrade organisationen och av det planerade

samarbetet mellan universiteten och riksmuseet, varjämte kanslern bör äga

att meddela närmare bestämmelser i den mån så erfordras angående fördelning

av undervisning och examination mellan professorerna i geologi vid

Uppsala universitet.

Som ovan berörts skulle det hädanefter åligga föreståndaren för den

paleozoologiska avdelningen vid riksmuseet att efter anmodan åtaga sig viss

undervisning och examination vid universiteten samt bedömning av doktorsavhandlingar.

Mot förslaget att såsom ersättning härför professor Stensiö

skulle tillerkännas en lönefyllnad å 1,060 kronor för år, motsvarande skillnaden

mellan en universitetsprofessors lön — som ju Stensiö för närvarande

uppbär — och den lön, som högst utgår till avdelningsföreståndare

vid riksmuseet, har jag icke någon erinran. Vid resor, som företagas för

fullgörande av omförmälda uppgifter, torde ersättning få utgå enligt allmänna

resereglementet. Kostnaderna härför synas mig kunna tills vidare bestridas

ur det i riksstatsförslaget uppförda förslagsanslaget till Naturhistoriska riksmuseet:

Omkostnader.

Enligt universitetsberedningen borde till bestridande av kostnaderna för

de för lägre examina avsedda kurserna i paleozoologi i Uppsala och Lund

anvisas ett särskilt anslag å 2,000 kronor. Ur detta anslag skulle, därest

kursen hålles av annan än avdelningsföreståndaren eller hans assistent, utgå

skäligt arvode. Universitetsberedningen har vidare föreslagit vissa andra

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

7

ändringar i nu utgående årliga anslag till Uppsala universitet och naturhistoriska

riksmuseet ävensom beviljande av vissa engångsanslag. Beträffande

därvid först universitetet har beredningen ifrågasatt ändring i nu utgående

anslag till den paleontologiska institutionen på grund av å ena sidan ökat

behov av arbetskrafter samt å den andra minskade materielkostnader. Jag

finner mig emellertid icke nu böra förorda några ändringar i de anslagsbelopp,

som för ifrågavarande ändamål uppförts i det för riksdagen framlagda

riksstatsförslaget. Innan erfarenhet vunnits örn den nya organisationens behov,

torde kostnaderna för den beräknade ökningen av arbetshjälpen få bestridas

ur institutionens anslag till materiel. I likhet med byggnadsstyrelsen

anser jag vidare, att framkomna förslag örn ytterligare inrednings- och installationsarbeten

i den nya institutionsbyggnaden böra prövas först sedan

den ombildade professorsbefattningen blivit tillsatt med ordinarie innehavare.

Vad slutligen den väckta frågan om ökade och nya anslag till paleozoologiska

avdelningen vid riksmuseet beträffar torde den böra prövas först i

samband med behandlingen av riksmuseets blivande anslagsäskanden i

övrigt.

Vad jag ovan förordat innebär ändringar av de under vissa punkter av

1935 års åttonde huvudtitel framlagda förslagen. En ombildning av den

nuvarande professuren i paleontolog och historisk geologi vid Uppsala

universitet föranleder sålunda, att i avlöningsstaten för professorer m. fl.

under punkten 68 nämnda i anmärkning 1. under filosofiska fakultetens

matematisk-naturvetenskapliga sektion uppförda professur utbytes mot en

professur i geologi, särskilt historisk geologi. Vidare bör omförmälda årliga

lönetillägg å 1,060 kronor till professor Stensiö för åliggandet att vid universiteten

svara för viss undervisning och examination beräknas under den

i förslaget till avlöningsstat för naturhistoriska riksmuseet (punkt 26 av ovannämnda

huvudtitel) uppförda anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t. Denna anslagspost, som i nämnda förslag

beräknats till 1,600 kronor, bör sålunda uppföras med 2,660 kronor.

För vinnande av avrundning av museets avlöningsanslag bör ytterligare den

i avlöningsstaten uppförda delposten till avlöningsförhöjningar m. m. höjas

med 40 kronor till 1,880 kronor. Anslaget till avlöningar vid riksmuseet

skulle vid bifall härtill komma att höjas från 235,000 kronor med 1,100

kronor till 236,100 kronor. Enligt vad chefen för finansdepartementet meddelat

torde täckning för den ovan ifrågasatta anslagsökningen kunna beredas

å riksstatsförslaget.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat beträffande Stensiös avlöning

torde, såsom också Stensiö själv förutsatt, åtgärd böra vidtagas för

att tillförsäkra honom rätt att bibehållas vid den pensionsförmån, som för

närvarande tillkommer honom i egenskap av universitetsprofessor. Denna

fråga torde komma att upptagas till behandling av chefen för finansdepartementet.

»

Under ovannämnda punkt 68 i årets åttonde huvudtitel har förslag framlagts

örn anställande vid universiteten i Uppsala och Lund av lektorer i

svenska språket. Beträffande detta förslag inhämtas av statsrådsprotokollet

för den 4 januari 1935 bland annat följande:

Förevarande fråga har sin närmaste upprinnelse i en av lektorn H. Alving

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

m. fl. till Kungl. Maj:t ingiven petition om främjande genom vissa närmare

angivna åtgärder av en mera allsidig oell planmässig vård om modersmålet

inom högre skolor och seminarier. I utlåtande över petitionen uttalade

svenska akademien sin anslutning till dess syfte och skisserade vissa åtgärder

för tankens realiserande. I skrivelse till ecklesiastikministern framförde

föreningen nordiska filologer vissa önskemål i likartade avseenden. Sedan

jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande samtliga professorer i nordiska språk

och svenska språket vid rikets universitet och högskolor beretts tillfälle till

gemensamma överläggningar i ämnet, avgåvo de den 9 september 1933 ett

betänkande, vari föreslogos en del åtgärder i antydd riktning inom universitetsundervisningens

ram. Över berörda förslag avgåvos tillstyrkande yttranden

av de lokala universitetsmyndigheterna och av kanslern för rikets

universitet samt vidare av skolöverstyrelsen och statskontoret.

För egen del har departementschefen rörande nu förevarande spörsmål

anfört följande:

»Beträffande frågan örn en förbättrad undervisning i svenska språket,

för vilken jag i det föregående lämnat en summarisk redogörelse, vill jag

till en början framhålla, att vad som förekommit i ärendet synes mig bekräfta

de erfarenheter, som ofta göras i det praktiska livet, nämligen att

betydande brister vidlåda även bokligt bildade människors behandling av

modersmålet.

Örn medlet till förbättrande av nämnda förhållande synes, av handlingarna

att döma, i huvudsak enighet råda. Såväl modersmålslärarna som

övriga lärare vid de högre skolorna och seminarierna böra erhålla en förbättrad

undervisning i muntlig och skriftlig framställningskonst.

Enligt det av professorerna i nordiska språk och svenska språket framlagda,

av myndigheterna i huvudsak enhälligt förordade förslaget skulle för

ändamålet vid universiteten för de blivande lärarna anordnas dels en särskild

kurs i talteknik och dels en av särskild på viss tid förordnad lektor

ledd kurs i nysvensk stilistik. Dessa kurser skulle vara obligatoriska för

dem, som ämnade avlägga ämbetsexamen i nordiska språk, under det att

lärarkandidater i övriga ämnen endast i viss utsträckning skulle deltaga i

sistnämnda kurs. Vid provåret skulle allt fortfarande anordnas en kurs i

talteknik för sådana kandidater, som ej förut genomgått dylik kurs.

Jag vill ansluta mig till huvudtankarna i detta förslag och alltså nu förorda,

att erforderliga medel ställas till förfogande för anställande av en lektor

i svenska språket vid vartdera universitetet i Uppsala och Lund. Vid

bifall härtill torde Kungl. Maj:t i sinom tid böra meddela de närmare föreskrifter

för den föreslagna undervisningen, som kunna finnas påkallade.

Förslagets genomförande torde ock, såsom i avgivna yttranden framhållits,

påkalla någon reduktion i nuvarande kursfordringar i nordiska språk samt

i litteraturhistoria med poetik, för att icke studiearbetet skall genom de nya

kurserna förlängas. Jag önskar i detta sammanhang framhålla, att det synes

böra tagas under övervägande, huruvida den nu för filosofisk ämbetsexamen

obligatoriska kursen i psykologi samt pedagogikens teori och historia är i sin

nuvarande form tillräckligt ändamålsenlig för att böra oförändrad bibehållas.

Vad angår anslag för ifrågavarande ändamål anser jag i likhet med uni
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

9

versitetsmyndigheterna, att universitetslektor bör åtnjuta — förutom ersättning

för avstådda löneförmåner å den egna tjänsten i det högre skolväsendet

— ett arvode av 1,000 kronor. Då förordnandet är avsett att meddelas

för en begränsad tid, torde det icke skäligen kunna påräknas, att verkligt

dugande krafter vilja ställa sig till förfogande, därest icke några särskilda

förmåner av ekonomisk natur äro förenade med ett sådant förordnande.

På grund härav synes med tillämpning av statskontorets uppgifter

anslaget till två universitetslektorer böra beräknas till 22,266 kronor eller

avrundat till 22,400 kronor, motsvarande 11,200 kronor vid varje befattning.

Av detta belopp skulle universitetslektor äga uppbära dels arvode med

1,000 kronor dels ock ersättning för vad han visar sig hava avstått vid den

egna tjänsten, dock att arvodet och ersättningen för mistade avlöningsförmåner

tillhopa ej må understiga vad annan universitetslektor under motsvarande

tid äger uppbära av statsmedel.

Till frågan örn anslag till universitetslektor i Lund återkommer jag under

punkten örn avlöningar vid Lunds universitet.»

I ovannämnda av departementschefen förordade avlöningsstat för Uppsala

universitetet har under Utgifter: I. Professorer och lärare m. fl., 3. Arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, under a. upptagits

Arvoden till biträdande lärare m. fl. vid filosofiska fakultetens humanistiska

sektion å 39,600 kronor. Vid berörda anslagspost är fogad en anmärkning,

enligt vilken ur nämnda belopp å 39,600 kronor skall utgå, jämte

annat, ett till högst 11,200 kronor beräknat belopp, avseende ersättning åt

en universitetslektor i svenska språket i enlighet med de närmare grunder,

Kungl. Majit bestämmer.

Vid den i avlöningsstaten intagna A. Avlöningsstat för professorer m. fl.

äro fogade vissa anmärkningar, däribland en, nr 7, av följande lydelse:

»7. Kungl. Majit äger att vidtaga de jämkningar i fråga om professorsbefattningarnas

ämnesområden samt de ändringar i benämningen av lärostolarna,

som med hänsyn till förändrade förhållanden kunna finnas påkallade.

»

Som motivering för denna anmärkning har departementschefen anfört

följande: Departementschefen bade under hand inhämtat, att den nu arbetande

universitetsberedningen möjligen komme att föreslå vissa omregleringar

av lärostolarnas ämnesområden ävensom i samband därmed ändrad

benämning på vissa professurer och andra akademiska lärarbefattningar liksom

möjligen ock på vissa institutioner. Det syntes ändamålsenligt, att

Kungl. Majit ägde att göra de jämkningar ifråga örn professurernas och

andra lärarbefattningars ämnesområden och därav föranledda ändringar i

dessas benämning, som kunde finnas påkallade.

Utskottet vill till en början till behandling upptaga Kungl. Majits i propositionen

nr 142 framlagda förslag om förändring av professuren i pale
-

Ulskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

ontologi och historisk geologi vid universitetet i Uppsala till en professur

i geologi, särskilt historisk geologi, och den i samband härmed stående

frågan örn överflyttning av den nuvarande innehavaren av berörda professur,

professorn E. H. O. Stensiö, till att vara professor och föreståndare för

naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning med bibehållande av

honom såsom universitetsprofessor tillkommande avlöningsförmåner men

med skyldighet för honom att efter anmodan åtaga sig viss undervisning

och examination vid universiteten samt bedömning av doktorsavhandlingar.

För de skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj:ts här ifrågavarande

förslag, har i statsrådsprotokollet lämnats en ingående redogörelse. Jämväl

utskottet har av den i ärendet förebragta utredningen funnit sig övertygat

om de stora fördelarna hos detta förslag. Genom detsamma synes, på sätt

departementschefen framhållit och även utskottet funnit vara önskvärt, kunna

uppnås en organisation av undervisningen och det vetenskapliga forskningsarbetet

på ifrågavarande ämnesområde, som utan större kostnader kan förväntas

giva tillfredsställande utbyte och som bygger på grundsatsen örn

samarbete mellan riksmuseet och universiteten. Den i Kungl. Maj:ts förslag

ingående ombildningen av den nuvarande professuren i paleontologi

och historisk geologi vid universitetet i Uppsala synes vidare innebära ett

ändamålsenligt tillgodoseende av undervisningen på förevarande ämnesområde

vid detta universitet. Med hänsyn till vad sålunda anförts finner

sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts i propositionen nr 142 framlagda

förslag.

Mot detaljerna i detta förslag, sådana de skisserats i statsrådsprotokollet,

har utskottet icke funnit något att erinra.

Beträffande de förändringar i avlöningsstaten för naturhistoriska riksmuseet,

som bliva erforderliga vid bifall till vad utskottet sålunda tillstyrkt,

kommer utskottet att göra hemställan i utlåtande nr 67.

I fråga örn förslaget örn anställande vid universiteten i Uppsala och Lund

av lektorer i svenska språket vill utskottet framhålla följande.

Utskottet inser önskvärdheten av att åtgärder vidtagas för åstadkommande

av en förbättrad undervisning i svenska språket vid våra högre läroanstalter.

En förutsättning härför finner utskottet i likhet med departementschefen

vara, att såväl modersmålslärarna som övriga lärare vid de högre

skolorna och seminarierna erhålla en förbättrad undervisning i muntlig och

skriftlig framställningskonst. För ernåendet av en dylik förbättrad undervisning

kunna givetvis olika vägar vara tänkbara. Utskottet har icke velat

motsätta sig, att ett försök nu anordnas enligt de av departementschefen

uppdragna riktlinjerna, varigenom i vart fall vissa erfarenheter torde stå

att vinna. Med hänsyn härtill finner sig utskottet böra tillstyrka Kungl.

Maj:ts förslag i denna del. Utskottet förutsätter härvid att -— såsom statskontoret

tillstyrkt — förordnanden å de ifrågasatta lektorstjänsterna med
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

11

delas endast för en begränsad tid, tre år, samt att, därest fortsatt anslag

för ändamålet för tid efter utgången av sagda period skulle äskas av riksdagen,

ett dylikt anslagsäskande åtföljes av redogörelse för de erfarenheter,

som under den gångna tiden kunnat göras.

Yad departementschefen anfört angående den nu för filosofisk ämbetsexamen

obligatoriska kursen i psykologi samt pedagogikens teori och historia

har utskottet icke ansett böra i nu förevarande sammanhang föranleda något

ståndpunktstagande från utskottets sida.

Den av departementschefen ifrågasatta rätten för Kungl. Majit att göra

de jämkningar ifråga örn professurernas och andra lärarbefattningars ämnesområden

och därav föranledda ändringar i dessas benämning, som kunna

finnas påkallade, finner sig utskottet icke kunna tillstyrka. Utskottet har

givetvis intet att erinra mot att jämkningar av här förevarande art vidtagas,

exempelvis på sätt under punkt 75 i årets åttonde huvudtitel föreslagits

beträffande en professur vid Lunds universitet. Men utskottet kan

icke finna, att det icke skall vara möjligt att låta anstå med vidtagandet

av dylika jämkningar i de av riksdagen fastställda staterna för universiteten

under den jämförelsevis korta tid, som kan förflyta, innan uppkommande

fråga av här förevarande art kan underställas närmast sammanträdande

riksdags prövning. Med hänsyn härtill hemställer utskottet, att

den i avlöningsstaten för Uppsala universitet vid A. Avlöningsstater för professorer

m. fl. fogade Anmärkning 7. må utgå.

Vad Kungl. Majit i övrigt under här förevarande punkt föreslagit har

icke givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, som ansett sig böra

i statuppställningen vidtaga några smärre jämkningar av formell art, hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag,

a) godkänna följande personalförteckning för vissa tjänstemän

vid Uppsala universitets samlingar och inrättningar

m. m.i

Befattning.

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat:

Biblioteket:

1 överbibliotekarie...........

4 förste bibliotekarier........

9 andre bibliotekarier........

1 maskinist................

4 vaktmästare..............

Lönegrad.

. B 30

. B 26

. B 21

. B 8

. B 7

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

Befattning. Lönegrad.

1 kanslibiträde........................ B 7

2 kontorsbiträde!!...........................B 4

Vetenskapliga institutioner och inrättningar,

tillhörande medicinska och filosofiska

fakulteterna:

2 konservatorer............................B 21

1 trädgårdsmästare.........................B18

1 preparator vid histologiska institutionen........B 10

1 instrumentmakare vid fysikalisk-kemiska institutionen

................................... B 10

1 maskinist vid institutionen för allmän och analytisk

kemi.................................. B 8

1 maskinist vid fysiska institutionen............B 8

1 maskinist vid fysikalisk-kemiska institutionen .... B 8

1 tekniskt biträde vid histologiska institutionen ... B 7

1 tekniskt biträde vid patologiska institutionen.....B 7

1 tekniskt biträde vid fysiologiska institutionen .... B 7

1 vaktmästare vid anatomiska och histologiska institutionerna

..............................B 7

1 vaktmästare vid patologiska institutionen ....... B 7

1 vaktmästare vid fysiologiska institutionen.......B 7

1 vaktmästare vid institutionen för medicinsk och fysiologisk

kemi............................B 7

1 vaktmästare vid farmakologiska institutionen.....B 7

2 vaktmästare vid institutionen för allmän och analytisk

kemi...............................B 7

1 vaktmästare vid fysikalisk-kemiska institutionen . . B 7

1 vaktmästare vid mineralogisk-geologiska institutionen B 7

2 vaktmästare vid fysiska institutionen...........B 7

1 vaktmästare vid astronomiska institutionen......B 7

1 vaktmästare vid meteorologiska institutionen.....B 7

1 vaktmästare vid botaniska museet.............B 7

2 vaktmästare vid zoologiska institutionen........B 7

1 vaktmästare vid paleontologiska institutionen.....B 7

1 vaktmästare vid museet för nordiska fornsaker ... B 7

1 vaktmästare vid gymnastikinrättningen.........B 7

2 underträdgårdsmästare.....................B 7

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66. 13

Befattning. Lönegrad.

2 trädgårdsmedhjälpare............... B .5

1 vaktmästare vid geografiska institutionen........B 5

Kansliet:

1 sekreterare ..............................B 28

1 akademinotarie och ombudsman..............B 26

1 akademivaktmästare.......................B 7

1 fakultetsvaktmästare.......................B 7

1 kanslibiträde.............................B 7

1 portvakt................................B 5

Drätselverket:

1 räntmästare.............................B 30

1 kamrerare..............................B 24

1 andre kamrerare..........................B21

1 maskinist.......................- . ......B 8

1 ränteri- och kontorsvaktmästare...............B 7

1 kanslibiträde............................B 7;

b) — under förutsättning att professorn i paleontologi och

historisk geologi vid universitetet i Uppsala E. H. O. Stensiö

varder utnämnd och förordnad att från och med den 1 juli

1935 vara professor och föreståndare för naturhistoriska riksmuseets

paleozoologiska avdelning — besluta, att i avlöningsstater

för nämnda universitet under A. Avlöningsstat

för professorer m. fl. i stället för nyssberörda professur i

paleontologi och historisk geologi uppföra en professorsbefattning

i geologi, särskilt historisk geologi, med avlöning

lika med vad som tillkommer universitetsprofessor;

c) fastställa följande avlöningsstat för Uppsala universitet

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1935/1936:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar..........kronor 843,000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

Avlöningsstater.

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Summa

A. Avlöningsstat för professorer m. fl.

Teologiska fakulteten.

1 professor i praktisk teologi.................

3,400

4,000

7,400

Anm.: Innehavaren av denna professur uppbär avlö- ning lika med övriga professorer. Så länge han i egen- skap av domprost såsom prebende innehar Uppsala stads

pastorat, uppbär han av domprostlönen dels 4,600 kro- nor, dels ock 500 kronor, sistnämnda belopp utgörande

ersättning för utgifter i ämbetet.

1 professor ............................

4 professorer ...........................

1 professor, Kalsenianus....................

8,000

32,000

8,000

4,000

16,000

4,000

12,000

48.000

12.000

Anm.: 1. I lönen för professor Kalsenianus ingår 291

kronor 67 öre ränta å Kalsenianska fonden.

2. Av ovannämnda 7 till den teologiska fakulteten hö- rande professorsbefattningar omfatta 2 vardera exegetik

samt 2 vardera dogmatik och moralteologi. Envar av de

övriga 3 professurerna omfattar ett av följande ämnes- områden: 1) teologiska prenotioner och teologisk encyklo- pedi; 2) kyrkohistoria; 3) praktisk teologi.

3. Ang. en personlig professur i missionshistoria och

ostasiatisk religionshistoria, se nedan under 3. Avlöningar

till tjänstemän å indragningsstat.

Juridiska fakulteten.

1 professor ............................

7 professorer ...........................

Anm.: Envar av den juridiska fakultetens 8 lärostolar

omfattar ett av följande ämnesområden: 1) rättshistoria;

2) nationalekonomi och finansrätt; 3) statsrätt, förvalt- ningsrätt och folkrätt; 4) civilrätt, med undervisnings- och examinationsskyldighet i obligationsrätt, samt ro- mersk rätt; 5) civilrätt, med undervisnings- och exami- nationsskyldighet i familjerätt och sakrätt, samt inter- nationell privaträtt; 6) speciell privaträtt; 7) straffrätt

och juridisk encyklopedi; 8) processrätt.

8,000

56,000

4,000

28,000

12,000

84,000

Medicinska fakulteten.

1 professor ...........................

12 professorer ..........................

8,000

96,000

4,000

48,000

12,000

144,000

Anm.: 1. Av ovannämnda 13 professurer inom medi- cinska fakulteten omfatta 2 vardera anatomi samt en- var av de övriga 11 ett av följande ämnesområden: 1)

patologisk anatomi; 2) fysiologi; 3) medicinsk och fysio- logisk kemi; 4) allmän och experimentell farmakodyna- mik samt farmakognosi; 5) hygien och bakteriolog!; 6)

praktisk medicin; 7) pediatrik och praktisk medicin; 8)

kirurgi; 9) obstetrik och gynekologi; 10) oftalmiatrik;

11) öron-, näs- och halssjukdomar.

2. Ang. professuren i psykiatri, se här nedan under 2.

Arvode till professor i psykiatri.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

15

3. Ang. den personliga professuren i medicinsk radiologi,

se nedan under 3. Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat.

4. Ang. professuren i rasbiologi, se under rasbiologiska

institutet.

5. En av professorerna i anatomi uppbär utöver avlöningen

125 kronor ränta å Rönnowska fonden.

6. Från lönen för professorn i medicinsk och fysiologisk

kemi skola fråndragas 1,500 kronor, utgörande beräknat

värde för bostad.

1 prosektor ............................

1 laborator i patologisk anatomi...............

1 laborator i experimentell fysiologi och medicinsk fysik

1 laborator i medicinsk och fysiologisk kemi.......

1 lärare i medicinsk radiologi..........-.....

Anm.: Ang. dispositionen av den till läraren i medicinsk

radiologi anslagna avlöningen, se nedan under 3.

Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat.

1 lärare i fysikalisk diagnostik, tillika överläkare vid

akademiska sjukhusets i Uppsala centralsanatorium . .

Anm.: Avlöningen utgår under förutsättning, att på centralsanatoriets

stat är uppfört bidrag med minst 8,000 kronor

till avlöningen av ifrågavarande lärare och överläkare.

Filosofiska fakulteten.

Humanistiska sektionen.

1 professor ...........................

19 professorer ..........................

1 professor i vältalighet och statskunskap, Skytteanus

1 professor i filosofi......................

Anm.: 1. Professor Skytteanus uppbär dessutom från

avkastningen av riksrådet Skyttes donation lön, beräknad

till 7,000 kronor, däri inbegripen fri bostad i Skytteanska

huset, sistnämnda förmån uppskattad till 1,000

kronor.

2. Av övriga ovannämnda 21 professorsbefattningar

inom filosofiska fakultetens humanistiska sektion omfatta

2 vardera filosofi och 2 vardera historia samt envar

av övriga 17 ett av följande ämnesområden: 1) pedagogik;

2) litteraturhistoria med poetik; 3) konsthistoria

med konstteori; 4) klassisk fornkunskap och antikens

historia; 5) nordisk och jämförande fornkunskap; 6) statistik;

7) semitiska språk; 8) sanskrit med jämförande

indoeuropeisk språkforskning; 9) grekiska språket och

litteraturen; 10) latinska språket och litteraturen; 11)

nordiska språk; 12) svenska språket; 13) tyska språket;

14) engelska språket; 15) romanska språk; 16) slaviska

språk; 17) finsk-ugriska språk, särskilt lapska och finska.

3. Äng. den personliga professuren i nordisk ortnamnsforskning,

se nedan under 3. Avlöningar till tjänstemän

å indragningsstat.

4. Utom ovannämnda professorsbefattningar finnes inom

sektionen »Emilia och Gustaf Carlbergs professur i idéoch

lärdomshistoria», vars innehavare avlönas från en

ör ändamålet donerad fond.

6,000

3,000

9,000

6,000

3,000

9,000

6,000

3,000

9,000

6,000

3,000

9,000

6,000

3,000

9,000

2,000

1,000

3,000

8,000

152,000

1,000

Tjänst
görings
penningar
-

4,000

76,000

4,000

Summa

12,000

228,000

5,000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

Lön

Matematisk-naturvetenskapliga sektionen.

1 professor ...........................

15 professorer ..........................

Anm.: 1. Av förut omförmälda 16 professorsbefattningar

inom filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga

sektion omfatta 2 vardera matematik och 2

vardera kemi samt envar av övriga 12 ett av följande

ämnesområden: 1) astronomi; 2) meteorologi; 3) fysik;

4) mekanik och matematisk fysik; 5) geologi med petrografi

och mineralogi; 6) geologi, särskilt historisk geologi;

7) botanik; 8) botanik och praktisk ekonomi; 9)

växtbiologi; 10) zoologi; 11) jämförande anatomi; 12)

geografi.

2. Från lönen för dels professorn i astronomi, dels

den av professorerna i kemi, vilken av kanslern förordnas

till föreståndare för kemiska institutionen, dels ock

den av professorerna i botanik samt i botanik och praktisk

ekonomi, vilken av kanslern förordnas till föreståndare

för den botaniska institutionen, skola fråndragas 1,500

kronor, utgörande beräknat värde för bostad.

3. Professorn i fysik äger jämlikt donation, utöver

vanlig professorsavlöning, åtnjuta fri bostad i särskild

för den fysiska institutionens föreståndare uppförd boställsbyggnad.

4. I lönen för professorn i växtbiologi ingå 7,500 kronor

från Kempeska donationsfonden.

5. Angående de personliga professurerna i fysikalisk

kemi och i astronomi samt »B. John F. och Svea Anderssons

professur i elektricitetslära med särskild hänsyn

till atmosfäriska urladdningar», se nedan under 3.

Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat.

8,000

120,000

Tjänst
görings
penningar
-

4,000

60,000

Summa

12,000

180,000

1 laborator i experimentell fysik............... 6,000

1 observator i astronomi.................... 6,000

Anm.: Ang. dispositionen av den till observatorn i

astronomi anslagna avlöningen, se nedan under 3. Avlöningar

till tjänstemän å indragningsstat.

3,000 9,000

3;000 9,000

Anmärkningar till avlöningsstat för professorer m. fl.

1. För professor kan lönen efter 5 år höjas med 1,000

kronor.

2. För laborator, prosektor, lärare i medicinsk radiologi

och observator kan lönen efter 5 år höjas med 500 kronor

och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.

3. För lärare i fysikalisk diagnostik kan lönen efter

5 år höjas med 300 kronor och efter 10 år med ytterligare

300 kronor.

4. För professor utgör pensionsunderlaget 7,500 kronor

och pensionsavgiften 450 kronor.

5. För laborator, prosektor, lärare i medicinsk radiologi

och observator utgör pensionsunderlaget 6,000 kronor.

6. Vid utnämning av professor i geografi eller omedelbart

därefter bestämmer Kungl. Maj:t, på framställning

av kanslern, vilkendera av filosofiska fakultetens båda

sektioner bemälde professor skall tillhöra.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66. 17

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Summa

B. Avlöningsstat för exercitiemästare.

3,300

1,700

5,000

Anm.: 1. Åtnjuter director musices boställsrum, skall

lönen minskas med 800 kronor årligen.

2. Lönen kan efter 5 år höjas med 500 kronor och

efter 10 år med ytterligare 500 kronor.

1 gymnastiklärare........................

2,400

1,200

3,600

Anm.: Lönen kan efter 5 år höjas med 300 kronor och

efter 10 år med ytterligare 300 kronor.

Summa kronor

—

—

843,000

b. Ålderstillägg, förslagsvis.................kronor 48,400

c. Ersättningar till vikarierande akademiska lärare,

förslagsvis..........................t. » 10,000 901,400

2. Arvode till professor i psykiatri............. » 3,000

Anni.: Professor i psykiatri är tillika överläkare vid

Ulleråkers sjukhus.

3. Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat:

Svedberg, T., professor i fysikalisk kemi, personligen:

Lön, förutom 3,500 kronor från C. F. Liljewalchs

fond för personliga professurer vid

Uppsala universitet..............kronor 4,500

Ålderstillägg..................... » 1,000

Tjänstgöringspenningar............. » 4,000 9500

von Zeipel, E. H., professor i astronomi, personligen:

Lön förutom begynnelselön vid den i avlöningsstaten

uppförda observatorsbefattningen i

astronomi.....................kronor 2,000

Ålderstillägg..................... » 1,000

Tjänstgöringspenningar, förutom tjänstgöringspenningarna

vid observatorsbefattningen

..................... » 1,000 4t000

Sahlgren, G. F. J., professor i nordisk ortnamnsforskning,

personligen:

Lön...........................kronor 8,000

Ålderstillägg..................... » 1,000

Tjänstgöringspenningar............. » 4,000 13^00

Bihang till riksdagens protokoll 1935. G sami. Nr 66—67.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statmtskottets utlåtande Nr 66.

Westman, K. B., professor i missionshistoria och

ostasiatisk religionshistoria, personligen.

Anm..: Avlöningen till professor K. B. Westman utgår

enligt Kungl. Majas beslut den 21 februari 1930 från avkastningen

av vissa utav svenska kyrkans missionsstyrelse

hos universitetet i Uppsala deponerade värdehandlingar

eller från av missionsstyrelsen i övrigt tillhandahållna

medel.

Laurell, H. F., professor i medicinsk radiologi,

personligen:

Lön förutom begynnelselön vid den i staten uppförda

lärartjänsten i medicinsk radiologi kronor 2,000

Ålderstillägg..................... » 1,000

Tjänstgöringspenningar, förutom tjänst
göringspenningarna

vid lärartjänsten

i medicinsk radiologi............. » 1,000 4,000

Innehavaren av B. John F. och Svea Anderssons

professur i elektricitetslära med särskild hänsyn

till atmosfäriska urladdningar:

Lön...........................kronor 8,000

Ålderstillägg..................... » 1,000

Tjänstgöringspenningar............. » 4,000 13,000

Anm.: 1. Innehavare av personlig professur och av

ovannämnda professur i elektricitetslära äger att efter

5 års tjänstgöring uppbära ålderstillägg å lönen med

1,000 kronor.

2. Innehavare av i Anm. 1. omförmäld professur är i pensionshänseende

likställd med annan professor vid universitetet

och följaktligen underkastad bestämmelserna i

1907 års lag angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension.

3. Pension till professor K. B. Westman utgår enligt

Kungl. Maj:ts beslut den 21 februari 1930 från avkastningen

av vissa utav svenska kyrkans missionsstyrelse

hos universitetet i Uppsala deponerade värdehandlingar

eller från av missionsstyrelsen i övrigt tillhandahållna

medel. _

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit:

a. Arvoden till biträdande lärare m. fl. vid

teologiska fakulteten ..............kronor 10,400

juridiska fakulteten................ » 3,000

medicinska fakulteten.............. » 13,950

filosofiska fakultetens humanistiska sektion

......................... » 39,600 66,950

43,500

Anm.: Ur sistnämnda belopp å 39,600 kronor utgå dels

4 arvoden å 6,600 kronor till universitetslektorer i tyska,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

19

franska, engelska och danska språken, dels ock ett till

högst 11,200 kronor beräknat belopp, avseende ersättning

åt en universitetslektor i svenska språket i enlighet med

de närmare grunder, Kungl. Maj.! bestämmer.

b. Docentstipendier......................kronor 246,000

Anni.: Av ovanstående belopp utgå 41 stipendier å

6,000 kronor, varav 4 i teologiska fakulteten, 3 i juridiska

fakulteten, 5 i medicinska fakulteten, 17 i filosofiska

fakultetens humanistiska sektion och 12 i samma fakultets

matematisk-naturvetenskapliga sektion.

c. Arvoden till assistenter och amanuenser:

1) medicinska fakulteten............kronor 60,700

Anm.: 1. Arvode utgår till:

förste underläkare, respektive underkirurg, tillika förste

underläkare, med 3,500 kronor jämte hyresbidrag

med 750 kronor till gift befattningshavare,

amanuens, tillika underläkare, med 1,800 kronor samt

amanuens vid klinik eller röntgenavdelning vid akademiska

sjukhuset med 1,500 kronor,

beträffande ettvart arvode eller bidrag dock under

villkor, att lika stort belopp utgår från akademiska

sjukhusets stat.

2. Arvode utgår till:

amanuens vid psykiatriska kliniken med 3,000 kronor

samt

amanuens vid medicinsk poliklinik, vilken ej tillika är

klinikamanuens, med 2,400 kronor.

3. Arvode utgår till:

assistent vid teoretisk institution med 3,600 kronor

samt

amanuens vid sådan institution med 1,800 kronor,

dock att arvodet till en amanuens vid patologiska institutionen

utgör 3,000 kronor samt till en amanuens

vid vardera histologiska och fysiologiska institutionen

750 kronor.

4. I arvodet för

amanuens Strandbergianus vid medicinska kliniken

ingår 58 kronor 33 öre ränta å Strandbergska fonden,

för amanuens Nilsson-Aschanius vid kirurgiska kliniken

150 kronor ränta å Nilsson-Aschanska amanuensfonden

samt

för amanuensen vid farmakologiska institutionen 350

kronor ränta från Wahlenbergs amanuensfond.

2) filosofiska fakultetens humanistiska

sektion.....................kronor 4,050

Anni.: Arvode utgår till:

amanuens vid museet för nordiska fornsaker med

1,800 kronor samt

amanuens vid myntkabinettet, konstmuseet och Victoriamuseet

för egyptiska fornsaker, envar med 750

kronor.

3) filosofiska fakultetens matematisk-naturveten
skapliga

sektion................kronor 42,450 107,200

di v A

DO Vi A

ainölvA

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

Anm.: 1. Arvode till assistent utgår med 3,600 kronor,

dock att arvodet till assistenten vid fysiska institutionen utgör

2,400 kronor.

2. Arvode till biträde vid övningarna vid institutionen för

allmän och analytisk kemi utgår med 2,250 kronor.

3. Arvode till amanuens utgår med 1,800 kronor.

4. I arvodena

för amanuensen vid astronomiska institutionen ingår 44 kronor

ränta å Melanderhjelmska, Malletska, Prosperinska och

Bredmanska amanuensfonden samt

för amanuensen vid botaniska institutionen 120 kronor ränta

å Wahlenbergska fonden.

d. Arvoden till bibliotekarier vid humanistiska sektionens

seminariebibliotek......................kronor 3,210

e. Arvode till icke-ordinarie exercitiemästare .... » 900

f. Arvode till tjänsteman å indragningsstat:

assistent å den fysikalisk-kemiska institutionen » 3,600 427,860

5. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän . . . kronor 1,500

Anm.: Från förestående anslagspost skola till förste underläkaren å medicinska

kliniken och förste underläkaren å kirurgiska kliniken eventuellt utgående

hyresbidrag bestridas. -

Summa kronor 1,377,260

Anmärkningar till avdelning I. av avlöningsstaten.

1. Värdena av indragna naturaförmåner, nämligen ersättning för humlegårdslott och ved

in natura, den sistnämnda beräknad till ett pris av 15 kronor för varje famn, skola särskilt

bokföras å och redovisas till ålderstilläggsfonden. Vad sålunda under ett år influtit

till fonden skall under det nästföljande användas till bestridande i första hand av utgifterna

för ålderstillägg åt befattningshavare vid universitetet.

2. Besparingar å följande anslagsposter, nämligen: anslagsposten 1. a. till lön och tjänstgöringspenningar

till tjänstemän å ordinarie stat, anslagsposten 2. till arvode till innehavaren

av professuren i psykiatri, anslagsposten 4. till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, anslagsposten 5. till särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän,

skola, med undantag dels av besparingar å anslagsmedel, som beräknats till arvode och

ersättning till universitetslektor i svenska språket, dels av besparingar å docentstipendier,

varom bestämmelser i annan ordning meddelats, dels ock av besparingar å anslagsposten

till arvode åt assistenten å den fysikalisk-kemiska institutionen, ingå till reservfonden,

vilken står under kanslerns disposition för universitetets vetenskapliga och ekonomiska

behov, 4 den ordning universitetsstatuterna stadga.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och

inrättningar m. m.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis. kronor 323,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit » 10,260

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal......... » 61,446

Summa kronor 394,706

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66. 21

Sammandrag.

I. Professorer och lärare m. fl....................kronor 1,377,260

II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar

m. m............................. »_394,706

Summa kronor 1,771,966

Särskilda uppbördsmedel:

1. Beräknad inkomst från fonden för egendoms- och

skogsförvaltning..................kronor 218,020

Anm.: Inkomsterna av, respektive utgifterna för förvaltningen

av universitetets lantegendomar och skogar

skola redovisas å en särskild fond, från vilken fond den

behållna årliga inkomsten skall tillgodoföras universitetets

avlöningsanslag. Härvid skall iakttagas

att, i den mån den behållna inkomsten överstiger i staten

för avlöningsanslaget beräknat belopp, överskottet

skall ingå till reservfonden,

samt att, örn den behållna inkomsten något år icke

uppgår till i samma stat beräknat belopp, bristen skall

täckas från reservfonden.

2. Inkomst av försålda hus å landet, arrende av

humlegårdar, övriga avgifter av stadsjord i Uppsala,

hyresmedel, inkomst av auktionsverket, dekanatsmedel

samt inskrivnings- och kallelsepenningar,

i runt tal.................kronor

3. Ränta å vissa donationsfonder........ »

4. Inkomst från ålderstilläggsfonden .... »

5. Boställsrum för fyra professorer, beräknat

värde för envar av 1,500 kronor, samt

för director musices, beräknat värde av

800 kronor...................... »

6. Bostadsersättning från vaktmästare m. fl. _»_

Nettoutgift kronor 1,509,400;

d) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett förslagsanslag av 1,509,400 kronor.

4:o) Uppsala universitet: Materiel m. m. Kungl. Majit har (punkt

69, sid. 216—220 av det vid propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd

och behov för budgetåret 1935/1936 fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 4 januari 1935) föreslagit riksdagen att

till Uppsala universitet: Materiel m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett reservationsanslag av 576,900 kronor.

5,369

10,152

14,785

6,800

7,440 kronor 262,566

Utöver de av de nya grunderna för riksstatens uppställning påkallade

förändringarna innebär Kungl. Maj:ts förslag en minskning med 472 kronor

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Statsutskottets utlåtande Nr 66.

av de anslagsmedel, som under innevarande budgetår utgå för motsvarande

ändamål.

Departementschefen har beträffande de institutioner, för vilka medel från

här ifrågavarande anslag avsetts att utgå, anfört bland annat:

»I anslutning till vad jag i motsvarande hänseende under föregående

punkt anfört, torde Kungl. Maj:t äga befogenhet att vidtaga de ändringar i

benämningen av institutionerna, som med hänsyn till ändrade förhållanden

finnas påkallade».

Utskottet. Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt gjorda anslagsäskanden hava

icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet vill emellertid erinra

örn sitt under nästföregående punkt gjorda uttalande därom, att jämkningar

i de av riksdagen fastställda staterna för universiteten böra underställas

riksdagens prövning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Materiel m. m.

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av

576,900 kronor.

5:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 70, sid.

220), vilket icke innebär andra förändringar än sådana, som sammanhänga

med de nya grunderna för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Bokinköp och

bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett reservationsanslag av 148,500 kronor.

6:o) Uppsala universitet: Stipendier åt studerande. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 71, sid. 220—221), vilket icke innebär andra

förändringar än sådana, som sammanhänga med de nya grunderna för riksstatens

uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Stipendier åt studerande

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 6,200

kronor.

7:o) Uppsala universitet: Vissa ersättningar m. m. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 72, sid. 221—222), vilket icke innebär

andra förändringar än sådana, som sammanhänga med de nya grunderna

för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Vissa ersättningar

m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av

14,260 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

23

8:o) Uppsala universitet: Komplettering av universitetsbibliotekets

referensbibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

73, sid. 222) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Komplettering

av universitetsbibliotekets referensbibliotek för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett reservationsanslag av 6,000 kronor.

9:o) Uppsala universitet: Inredningsarbeten m. m. för, universitetsbiblioteket.

Beträffande Kungl. Majits förslag (punkt 74) angående

anslag för här ifrågavarande ändamål har riksdagen redan fattat beslut;

varom utskottet velat härigenom

erinra.

10:o) Lunds universitet. Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 75,

sid. 223—258) föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

vissa tjänstemän vid Lunds universitets samlingar och inrättningar m. m.;

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för Lunds

universitet att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1935/1936;

dels ock till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett förslagsanslag av 1,424,000 kronor.

Utöver de förändringar, som föranledas av de nya grunderna för riksstatens

uppställning, innebär Kungl. Maj:ts förslag ifråga om beräkningen

av anslagsbehovet för nästkommande budgetår en ökning med 16,300 kronor

av de anslagsmedel, som utgå för motsvarande ändamål under innevarande

budgetår, varförutom å andra sidan en personlig professur i limnologi

bortfallit.

Såsom under punkt 3:o) i det föregående erinrats, har Kungl. Majit

framlagt förslag om anställande vid universiteten i Uppsala och Lund av

lektorer i svenska språket. I avlöningsstaten för Lunds universitet hava

under Utgifter: I. Professorer och lärare m. fl., 3. Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, under a. upptagits arvoden till

biträdande lärare m. fl. vid filosofiska fakultetens humanistiska sektion å

33,000 kronor. Vid berörda anslagspost är fogad en anmärkning, enligt

vilken ur nämnda belopp å 33,000 kronor skall utgå, jämte annat, ett

till högst 11,200 kronor beräknat belopp, avseende ersättning åt en universitetslektor

i svenska språket i enlighet med de närmare grunder, Kungl.

Majit bestämmer.

Vid den i avlöningsstaten intagna A. Avlöningsstat för professorer m. fl.

äro fogade vissa anmärkningar, däribland en, nr 6, av följande lydelse:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

»6. Kungl. Majit äger att vidtaga de jämkningar i fråga om professorsbefattningarnas

ämnesområden samt de ändringar i benämningen av lärostolarna,

som med hänsyn till förändrade förhållanden kunna finnas påkallade».

Såsom motivering för denna anmärkning har departementschefen — under

erinran örn att han vid behandlingen av motsvarande anslag till universitetet

i Uppsala anfört, att det syntes ändamålsenligt, att Kungl. Majit finge göra

jämkningar ifråga om professurernas och andra lärarbefattningars ämnesområden

och därav föranledda ändringar i dessas benämning — framhållit,

att Kungl. Majit givetvis borde äga motsvarande rätt även beträffande befattningarna

vid Lunds universitet.

Utokottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkt 3:o) i det föregående

tillstyrker utskottet Kungl. Majits förslag örn anställande av en universitetslektor

i svenska språket vid universitetet i Lund.

På sätt utskottet närmare motiverat under nyssberörda punkt 3:o) kan

utskottet däremot icke tillstyrka den ifrågasatta rätten för Kungl. Majit att

göra de jämkningar ifråga örn professurernas och andra lärarbefattningars

ämnesområden och därav föranledda ändringar i deras benämning, som kunde

finnas påkallade. Med hänsyn härtill hemställer utskottet, att den i avlöningsstaten

för Lunds universitet vid A. Avlöningsstater för professorer m. fl.

fogade Anmärkning 6. må utgå.

Vad Kungl. Majit i övrigt under här förevarande punkt föreslagit har,

frånsett vissa formella jämkningar, icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag,

a) godkänna följande personalförteckning för vissa tjänstemän

vid Lunds universitets samlingar och inrättningar m. m.i

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat:

Biblioteket:

1 överbibliotekarie..........................B 30

3 förste bibliotekarier........................B 26

5 andre bibliotekarier........................B 21

3 vaktmästare.............................B 7

1 kanslibiträde............................B 7

1 eldare.................................B 5

2 kontorsbiträden..........................B 4

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66. 25

Befattning. Lönegrad.

Vetenskapliga institutioner och inrättningar,

tillhörande medicinska och filosofiska

fakulteterna:

2 konservatorer............................B21

1 trädgårdsmästare.........................B 16

1 preparator vid anatomiska institutionen.........B 10

1 tekniskt biträde vid fysiologiska institutionen .... B 7

1 tekniskt biträde vid histologiska institutionen .... B 7

1 teknisktbiträdevidpatologisk-anatomiskainstitutionen B 7

1 vaktmästare vid anatomiska institutionen........B 7

1 vaktmästare vid fysiologiska institutionen.......B 7

1 vaktmästare vid medicinsk-kemiska institutionen . . B 7

1 vaktmästare vid farmakologiska institutionen.....B 7

1 vaktmästare vid patologisk-anatomiska institutionen B 7

1 vaktmästare vid astronomiska observatoriet......B 7

1 vaktmästare vid fysiska institutionen...........B 7

1 vaktmästare vid geologisk-mineralogiska institutionen B 7

1 vaktmästare vid geografiska institutionen .......B 7

2 vaktmästare vid kemiska institutionen..........B 7

2 vaktmästare vid zoologiska institutionen........B 7

1 vaktmästare vid historiska museet samt mynt- och

medalj kabinettet..........................B 7

1 underträdgårdsmästare.....................B 7

1 vaktmästare vid gamla bibliotekshuset..........B 7

2 trädgårdsmedhjälpare......................B 5

3 räknebiträden vid astronomiska observatoriet.....B 4

Kans lief:

1 sekreterare, tillika ombudsman...............B 28

1 vaktmästare (kursor).......................B 7

Räntekammaten:

1 räntmästare.............................B 29

1 kamrerare..............................B 24

1 universitetsvaktmästare.....................B 7

1 eldare.................................B 5;

b) fastställa följande avlöningsstat för Lunds universitet

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1935/1936:

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar..........kronor 759,500

Avlönings st ater.

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Summa

A. Avlöningsstat för professorer m. fl.

Teologiska fakulteten.

1 professor i praktisk teologi.................

Anm.: Innehavaren av denna professur uppbär avlöning

lika med övriga professorer. Så länge han i egenskap av

domprost såsom prebende innehar Lunds stads- och lands- församlingars pastorat, uppbär han av domprostlönen dels

6,000 kronor, dels ock 500 kronor, sistnämnda belopp

utgörande ersättning för utgifter i ämbetet.

2,000

4,000

6,000

1 professor ............................

5 professorer ...........................

8,000

40,000

4,000

20,000

12,000

60,000

Anm.: Av den teologiska fakultetens 7 professorsbefatt- ningar omfatta 2 vardera exegetisk teologi. Envar av de

övriga 5 professurerna omfattar ett av följande ämnesom- råden : 1) teologisk encyklopedi och teologiska prenotioner,

2) kyrkohistoria och symbolik, 3) systematisk teologi med

undervisnings- och examinationsskyldighet i dogmatik, 4)

systematisk teologi med undervisnings- och examinations- skyldighet i teologisk etik, 5) praktisk teologi med kyrkorätt.

Juridiska fakulteten.

1 professor ............................

6 professorer ...........................

8,000

48,000

4,000

24,000

12,000

72,000

Anm.: Envar av ovannämnda 7 lärostolar inom den ju- ridiska fakulteten omfattar ett av följande ämnesområden:

1) romersk rätt och rättshistoria, 2) nationalekonomi och

finansrätt, 3) statsrätt, förvaltningsrätt, kyrkorätt och folk- rätt, 4) civilrätt, 5) speciell privaträtt, 6) straffrätt och ju- ridisk encyklopedi, 7) processrätt.

Medicinska fakulteten.

1 professor ...........................

12 professorer ..........................

8,000

96,000

4,000

48,000

12,000

144,000

Anm.: Av den medicinska fakultetens 13 professurer om- fatta 2 vardera anatomi, varande innehavaren av den ena

av dem tillika prosektor. Envar av de övriga 11 professors- befattningarna omfattar ett av följande ämnesområden: 1)

allmän patologi, bakteriologi och allmän hälsovård, 2) pato- logisk anatomi och rättsmedicin, 3) fysiologi, 4) medicinsk

och fysiologisk kemi, 5) farmakologi, 6) praktisk medicin,

7) pediatrik, 8) kirurgi, 9) obstetrik och gynekologi, 10) of- talmiatrik, 11) psykiatri.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

27

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Summa

1 lärare i medicinsk radiologi.................

1 lärare i fysikalisk diagnostik, tillika överläkare vid tuber- kulosavdelningen vid Malmöhus läns sjukvårdsinrätt-

6,000

3,000

9,000

ningar i Lund.........................

Anni.: Avlöningen utgår under förutsättning, att Malmö- hus läns landsting med minst 3,000 kronor bidrager till

avlöningen av ifrågavarande lärare och överläkare.

1 lärare i öron-, näs- och halssjukdomar, tillika förestån- dare för den till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund förlagda kliniken och polikliniken för oron-, näs-

2,000

1,000

3,000

och halssjukdomar.......................

Anm.: Avlöningen utgår under förutsättning, att Malmö- hus läns landsting med minst lika stort belopp bidrager

till avlöningen av ifrågavarande lärare och föreståndare.

1'' lärare i ortopedi, tillika föreståndare för den ortopediska

kliniken och polikliniken vid Malmöhus läns sjukvårds-

1,800

900

2,700

inrättningar i Lund......................

Anm. Avlöningen utgår under förutsättning, att Malmö- hus läns landsting med minst 3,000 kronor bidrager till

avlöningen av ifrågavarande lärare och föreståndare.

Filosofiska fakulteten.

Humanistiska sektionen.

3,200

1,600

4,800

1 professor ...........................

8,000

4,000

12,000

20 professorer ..........................

1 professor i sanskrit med jämförande indo-europeisk

160,000

80,000

240,000

språkforskning........................

Anm.: 1. Av de 22 professurerna inom filosofiska fa- kultetens humanistiska sektion omfatta 2 vardera historia

och 2 vardera nordiska språk. Envar av de övriga 18

omfattar ett av följande ämnesområden: 1) teoretisk filo- sofi, 2) praktisk filosofi, 3) psykologi och pedagogik, 4) ös- terländska språk, 5) sanskrit med jämförande indo-euro- peisk språkforskning, 6) grekiska språket och litteraturen,

7) romersk vältalighet och poesi, 8) tyska språket, 9) engel- ska språket, 10) romanska språk, 11) slaviska språk, 12)

statskunskap, 13) statistik, 14) geografi, 15) litteraturhistoria

med poetik, 16) konsthistoria med konstteori, 17) förhisto- risk och medeltidsarkeologi, professorn tillika föreståndare

för historiska museet samt mynt- och medaljkabinettet,

18) klassisk fornkunskap och antikens historia.

2. Professuren i sanskrit med jämförande indo-europeisk

språkforskning uppehälles tillsvidare ej.

Matema ti sk-natur vetenskapliga

sektionen.

1 professor ...........................

8,000

4,000

12,000

11 professorer ..........................

Anm.: 1. Av ovannämnda 12 professorsbefattningar inom

matematisk-naturvetenskapliga sektionen omfatta 2 var- dera matematik, 2 vardera kemi, 2 vardera botanik och

2 vardera zoologi. Envar av de återstående 4 professu-

88,000

44,000

132,000

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Summa

Terna omfattar ett av följande ämnesområden: 1) astro- nomi, 2) fysik, 3) mekanik och matematisk fysik, 4) geo- logi och mineralogi.

2. Ang. personlig professur i ärftlighetslära, se här

nedan under 2. Avlöning till tjänsteman å indragnings- stat.

1 observator i astronomi....................

1 föreståndare för den zoologiska institutionens entomolo- giska avdelning........................

6,000

6,000

3,000

3,000

9,000

9,000

Anmärkningar till avlöningsstat för professorer m. fl.

1. För professor kan lönen efter 5 år höjas med 1,000

kronor.

2. För lärare i medicinsk radiologi och i ortopedi samt

för observator och föreståndare för zoologiska institutio- nens entomologiska avdelning kan lönen efter 5 år höjas

med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500

kronor.

3. För lärare i öron-, näs- och halssjukdomar samt i fy- sikalisk diagnostik kan lönen efter 5 år höjas med 300

kronor och efter 10 år med ytterligare 300 kronor.

4. För professor utgör pensionsunderlaget 7,500 kronor

och pensionsavgiften 450 kronor. För lärare i medicinsk

radiologi, observator och föreståndare för zoologiska insti- tutionens entomologiska avdelning utgör pensionsunder- laget 6,000 kronor.

5. Vid utnämning av professor i geografi eller omedel- bart därefter bestämmer Kungl. Maj:t, på framställning

av kanslern för rikets universitet, vilkendera av filosofiska

fakultetens båda sektioner bemälde professor skall tillhöra.

B. Avlöningsstat för exercitiemästare.

1 kapellmästare .........................

3,300

1,700

5,000

Anm.: Lönen kan efter 5 år höjas med 500 kronor och

efter 10 år med ytterligare 500 kronor.

1 lärare i gymnastik och fäktkonst.............

2,000

1,000

3,000

Anm.: Lönen kan efter 5 år höjas med 300 kronor och

efter 10 år med ytterligare 300 kronor.

Summa kronor

—

— |

759,500

b. Ålderstillägg, förslagsvis................kronor 42,800

c. Ersättningar till vikarierande akademiska lärare,

förslagsvis....................... » 10,000

2. Avlöning till tjänsteman å indragningsstat:

Nilsson-Ehle, N. H., professor i ärftlighetslära,

personligen:

Lön...............................kronor 8,000

Ålderstillägg......................... » 1,000

Tjänstgö ringspenningar................. » 4,000

812,300

13,000

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66,

29

Anni.: 1. Innehavare av personlig professur äger att

efter 5 års tjänstgöring uppbära ålderstillägg å lönen

med 1,000 kronor.

2. Innehavare av personlig professur är i pensionshänseende

likställd med annan professor vid universitetet

och följaktligen underkastad bestämmelserna i

1907 års lag angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden till biträdande lärare m. fl. vid

teologiska fakulteten.............kronor 10,000

juridiska fakulteten.............. * 2,460

medicinska fakulteten............ » 24,725

filosofiska fakultetens humanistiska

sektion..................... * 33,000

Anm.: Ur sistnämnda belopp å 33,000 kronor utgå

dels 3 arvoden å 6,600 kronor till universitetslektorer i

tyska, franska och engelska språken, dels ock ett till högst

11,200 kronor beräknat belopp, avseende ersättning åt

en universitetslektor i svenska språket i enlighet med

de närmare grunder, Kungl. Majit bestämmer.

filosofiska fakultetens matematisk-natur
vetenskapliga

sektion...........kronor 8,200 78,385

b. Docentstipendier.....................kronor 222,000

Anm.: Av ovanstående belopp utgå 37 docentstipendier

å 6,000 kronor, varav 3 i teologiska fakulteten,

3 i juridiska fakulteten, 5 i medicinska fakulteten,

16 i filosofiska fakultetens humanistiska sektion och 10 i

samma fakultets matematisk-naturvetenskapliga sektion.

c. Arvoden till assistenter och amanuenser:

1) medicinska fakulteten..........kronor 63,000

Anni.: 1. Arvode utgår till:

assistent med 3,600 kronor samt amanuens med

3,000 kronor,

dock att arvodet till envar av amanuenserna å

anatomisk-histologiska institutionens histologiska avdelning,

å fysiologiska institutionen, å medicinsktkemiska

institutionen och å farmakologiska institutionen

utgör 1,800 kronor.

2. Arvode till biträde vid kursen i allmän kemi

utgår med 600 kronor.

2) filosofiska fakultetens humanistiska

sektion.....................kronor 7,800

Anm.: Arvode till amanuens vid envar av psykologiska

och geografiska institutionerna och till en

amanuens vid historiska museet utgår med 1,800

kronor Bärnt till amanuens vid universitetets konstsamlingar

och till en amanuens vid historiska

museet med 1,200 kronor till vardera.

3) filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga

sektion........kronor 38,400

Anm.: Arvode till assistent utgår med 3,600 kronor,

till amanuens med 1,800 kronor samt till en

praktisk försöksassistent vid institutionen för ärftlighetsforskning

med 2,400 kronor. _ 109,200

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

d. Arvoden till bibliotekarier vid humanistiska

sektionens seminariebibliotek...........kronor 2,400

e. Arvode till icke-ordinarie exercitiemästare . . » 600

f. Arvode till tjänsteman å indragningsstat:

Raquette, G. H., docent, personligen..... » 6,000 418 585

4. Särskild löneförmån till icke-ordinarie tjänsteman.......... 800

Summa kronor 1,244,685

Anmärkningar till avdelning I. av avlöning sstaten.

1. Arliga arrendebeloppen för de universitetet tillhöriga ängslotterna i Kannikmarken

jämte de under anslaget till vissa ersättningar m. m. upptagna vederlag för fyra ängslotter

å sammanlagt 800 kronor för år skola särskilt bokföras och redovisas till ålderstilläggsfonden,

vars behållning från ett föregående år under det följande året användes såsom

bidrag till bestridande av utgifterna för ålderstillägg åt befattningshavare vid universitetet.

2. Besparingar å följande anslagsposter, nämligen: anslagsposten 1. a. till lön och tjänstgöringspenningar

till tjänstemän å ordinarie stat, anslagsposten 3. till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, och anslagsposten 4. till särskild löneförmån till

icke-ordinarie tjänsteman skola, med undantag dels av besparingar å anslagsmedel, som beräknats

till ersättning åt universitetslektor i svenska språket, dels av besparingar å docentstipendier,

varom bestämmelser i annan ordning meddelats, dels ock av besparingar å

anslagsposten till personligt arvode åt docenten G. H. Raquette, ingå till reservfonden,

vilken står under kanslerns disposition för universitetets vetenskapliga och ekonomiska

behov i den ordning, universitetsstatuterna stadga. Tills vidare och tili dess Kungl. Maj:t

annorlunda förordnar, skall till pensionsinrättningen för Lunds universitets ämbets- och

tjänstemäns änkor och barn ingå en tredjedel av de till reservfonden för varje år sålunda

ingående besparingarna.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och

inrättningar m. m.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . kronor 221,300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit..................................... » 12,420

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal......... » 43,006

Summa kronor 276,726

Sammandrag.

I. Professorer och lärare m. fl.....................kronor 1,244,685

II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar

m. m............................. » 276,726

Summa kronor 1,521,411

Särskilda uppbördsmedel:

1. Arrendespannmål från universitetets hemman

och lägenheter, 4,515 hl., hälften råg och

hälften korn, beräknat efter avdrag för utskylder

m. m. i runt tal till............kronor 41,000: —

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66. 31

2. Ränta efter 4 procent å akademikassans räntebärande

kapital, som den 1 juli 1923 utgjorde

1,091,085 kronor 74 öre, däri inberäknat Nor
bergska

fonden 28,745 kronor 84 öre, i runt tal kronor 43,500: —

3. Ränta efter 4 procent å bibliotekskassans

räntebärande kapital, 40,000 kronor, efter avdrag

av Ahlmanska fonden, vars avkastning

skall användas till inköp av teologisk litteratur,

11,253 kronor 57 öre eller således å 28,746

kronor 43 öre, i runt tal beräknad till..... » 1,150: —

Anni.: De under 1—3 angivna inkomsterna och de

med desamma förknippade utgifterna skola redovisas

å akademikassan, från vilken den behållna årliga inkomsten

skall tillgodoföras universitetets avlöningsanslag.

Härvid skall iakttagas,

att, i den mån den behållna inkomsten överstiger

i staten för avlöningsanslaget beräknat belopp, överskottet

skall ingå till reservfonden,

samt att, örn den behållna inkomsten något år icke

uppgår till i samma stat beräknat belopp, bristen

skall täckas från reservfonden.

4. Tomtöremedel....................... » 25:97

5. Studentinskrivningspenningar och tillfälliga

inkomster.......................... » 1,445:03

6. Inkomst från ålderstilläggsfonden........ » 4,300: —

7. Hyresersättning från vaktmästare m. fl..... » 5,990: — 97,411

Nettoutgift kronor 1,424,000;

c) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett förslagsanslag av 1,424,000 kronor.

ll:o) Lunds universitet: Materiel m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 76,

sid. 259—262) föreslagit riksdagen att till Lunds universitet: Materiel m. m.

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 342,400 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär inga andra förändringar än sådana, som

föranledas av de nya grunderna för riksstatens uppställning.

Departementschefen har beträffande de institutioner, för vilka medel från

här ifrågavarande anslag avsetts att utgå, anfört, att Kungl. Maj:t torde äga

befogenhet att vidtaga de ändringar i benämningen av institutionerna, som

med hänsyn till ändrade förhållanden funnes påkallade.

Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt gjorda anslagsäskanden hava

icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet vill emellertid erinra

om sitt under punkt 3:o) i det föregående gjorda uttalande därom, att

jämkningar i de av riksdagen fastställda staterna för universiteten böra

underställas riksdagens prövning.

Utskottet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Lunds universitet: Materiel m. m.

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av

342,400 kronor.

12:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77, sid. 262),

vilket icke innebär andra förändringar än sådana, som sammanhänga med

de nya grunderna för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning

för universitetsbiblioteket för budgetåret 1935/1936

anvisa ett reservationsanslag av 137,000 kronor.

13:o) Lunds universitet: Stipendier åt studerande. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78, sid. 262—263), vilket icke innebär andra

förändringar än sådana, som sammanhänga med de nya grunderna för riksstatens

uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Stipendier åt studerande

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 4,863

kronor.

14:o) Lunds universitet: Vissa ersättningar m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79, sid. 263), vilket utöver de av de nya grunderna

för riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär en ökning

med 1,200 kronor av de anslagsmedel, som utgå för motsvarande

ändamål under innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Vissa ersättningar

m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 3,800

kronor.

15:o) Lunds universitet: Inredningsarbeten m. m. för universitetsbiblioteket.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80) angående anslag

för här ifrågavarande ändamål har riksdagen redan fattat beslut; varom

utskottet velat härigenom

erinra.

16:o) Lunds universitet: Anskaffning av möbler och inventarier

m. m. för vissa institutioner. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 81, sid. 264—266) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Anskaffning av

möbler och inventarier m. m. för vissa institutioner för bud
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

33

getåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 11,400

kronor.

17:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. Kungl.

Majit har (punkt 82, sid. 266—283) föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

vissa tjänstemän vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och dess institutioner

m. m.;

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för karolinska

institutet att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936;

dels ock för karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 655,700 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herrar 11. L. Hammarskjöld och A. Petrén väckt motion

(I: 28), vari hemställts att å karolinska institutets stat måtte under anslagsposten

»2. avlöningar till befattningshavare å indragningsstat» uppföras

13,000 kronor till en personlig professur i neurokirurgi åt docenten och

biträdande överkirurgen vid serafimerlasarettet Axel Herbert Olivecrona.

Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt framlagda förslag innebära

ifråga örn anslagsberäkningen inga andra förändringar än sådana, som

sammanhänga med de nya grunderna för riksstatens uppställning.

Vid den föreslagna avlöningsstaten äro fogade vissa Anmärkningar till

staten, däribland en, nr 4, av följande lydelse:

»4. Kungl. Majit äger vidtaga de jämkningar i fråga om professorsbefattningarnas

ämnesområden samt de ändringar i benämningen å lärostolarna,

som med hänsyn till förändrade förhållanden kunna finnas påkallade.»

Såsom motivering för denna anmärkning har departementschefen — under

erinran om att han vid behandlingen av motsvarande anslag till universiteten

anfört, att det syntes lämpligt, att Kungl. Majit finge göra de jämkningar i

fråga örn professurernas och1 andra lärarbefattningars ämnesområden och

därav föranledda ändringar i dessas benämning, som kunde finnas påkallade

av ändrade förhållanden — anfört, att Kungl. Majit givetvis torde böra

äga motsvarande rätt även beträffande karolinska institutet.

Till stöd för det i motionen I: 28 framförda yrkandet har hänvisats till

en i statsverkspropositionen omförmäld utredning.

Utskottet vill här lämna en redogörelse för berörda utredning.

Med skrivelse den 25 september 1934 gjorde kanslern för rikets universitet

framställning om anvisande av anslagsmedel för karolinska institutet

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 66—67. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 66,

för nästkommande budgetår. Därvid uppförde kanslern under en anslagspost

till avlöningar till befattningshavare å indragningsstat ett belopp av

13,000 kronor till en personlig professur i neurokirurgi åt docenten och

biträdande överkirurgen vid serafimerlasarettet A. Ii. Olivecrona.

Av vid kanslerns skrivelse fogade bilagor framgår i detta hänseende bland

annat följande.

I skrivelse den 2 oktober 1931 gjorde professorerna P. Haglund, E. Key,

H. Bergstrand och G. Söderlund framställning hos karolinska institutets

lärarkollegium örn åtgärder för inrättande av en personlig professur i neurokirurgi

åt Olivecrona.

Som bekant hade, framhålles i nämnda skrivelse, den medicinska vetenskapens

snabba utveckling medfört, att de medicinska undervisnings- och

forskningsämnena så småningom ökat i antal och för många av dessa nya

ämnen hade man ansett det nödvändigt att vid de medicinska högskolorna

inrätta särskilda lärostolar. Förutsättningen för tillskapandet av professurer

i dylika nya ämnen hade givetvis alltid varit, icke blott en allmän övertygelse

örn ämnets vikt, utan även att man haft tillgång till en eller flera

akademiker, som genom sin vetenskapliga och övriga medicinska verksamhet

visat en sådan duglighet, att det kunnat skäligen antagas att ämnet

bleve väl representerat.

Karolinska institutet ägde i Olivecrona en yngre akademiker, som vore

väl ägnad att fast knytas till institutet som företrädare för ämnet neurokirurgi.

Denna tanke syntes bäst kunna realiseras genom inrättande av en

personlig professur i neurokirurgi för Olivecrona.

Utlåtanden hade av skrivelsens fyra undertecknare inhämtats dels från

professorerna i kirurgi i Lund och Uppsala, dels från fyra ledande neurokirurger

i olika länder rörande önskvärdheten av en neurokirurgisk lärostol

vid en medicinsk högskola över huvudtaget och rörande Olivecronas eventuella

kvalifikationer för en dylik befattning. Hänvändelse hade gjorts hos

professorn i kirurgi vid Har var duniver sitetet Harvey Cushing, professorn i

neurokirurgi vid universitetet i Manchester Geoffrey Jefferson, professorn i

neurologi vid universitetet i Breslau Otfried Foerster samt Dr. T. de Martel

i Paris.

Av de utländska experternas utlåtanden, vilka äro fogade vid skrivelsen,

framginge, att samtliga ansåge Olivecrona synnerligen väl kvalificerad för en

professur i neurokirurgi. Beträffande frågan örn önskvärdheten av en lärostol

i neurokirurgi vid en medicinsk högskola ansåge Jefferson och de Martel,

att en sådan lärostol skulle vara av stor betydelse, och de betonade

önskvärdheten av att en dylik inrättades just nu då neurokirurgien befunne

sig i en period av stark utveckling. Denna sistnämnda synpunkt underströkes

särskilt av Jefferson, som efter ett smickrande omdöme om svensk

kirurgi i allmänhet framhölle, att det vore mycket bättre att inrätta en

dylik befattning nu, medan innehavaren kunde deltaga i denna utveckling.

Cushing ansåg, att nya specialområden borde utbrytas ur kirurgien endast

under förutsättning att tillgång funnes till en person med förutsättningar

att genom sin personliga insats föra vetenskapen framåt. Dessa förutsättningar

ansåge han i föreliggande fall vara förhanden och uttalade sin glädje

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

35

över förslaget att inrätta en personlig professur åt Olivecrona. Foerster

uttalade, att han ansåge en särskild lärostol i neurokirurgi synnerligen

önskvärd, och framhöll, att neurokirurgiens storartade utveckling i Förenta

Staterna berodde på att densamma vore erkänd som specialfack med talrika

företrädare, vilka uteslutande ägnade sig åt neurokirurgi. Foerster

hade även gått in på frågan örn den neurologiska kirurgiens ställning till

neurologien och uttalat som sin mening, att neurologi oeh neurologisk

kirurgi på det närmaste hörde samman. Neurokirurgien vore att betrakta

som en terapeutisk gren av neurologien. Han ansåge därför, att vid en lösning

av frågan örn den neurologiska kirurgiens ställning i Sverige sambandet

mellan neurologi och neurokirurgi borde bevaras, så att de neurokirurgiska

fallen ej ginge förlorade för undervisningen och forskningen.

Undertecknarna av förevarande framställning framhålla, att i flertalet

länder, där neurokirurgi över huvud taget existerade, den utvecklats som ett

kirurgiskt specialfack, och i allmänhet hade en fullt självständig ställning

såväl gentemot kirurgien som neurologien. I Amerika, som ju varit föregångslandet

på detta område, vore neurokirurgien som specialvetenskap

representerad vid åtminstone ett 20-tal medicinska högskolor. På allra sista

tiden syntes i Amerika utvecklingen gå i den riktningen, att neurokirurger

bleve professorer i neurologi.

Principella och praktiska skäl syntes undertecknarna motivera, att den

neurologiska kirurgien erhölle en fullt självständig ställning. Den borde

gentemot neurologien intaga samma ställning som den allmänna kirurgien

gentemot den invärtes medicinen.

Utlåtande hade även införskaffats från professorn i neurologi N. Antoni,

som gjort sig till tolk för en uppfattning, som i många avseenden överensstämde

med Foersters, samt dessutom bland annat anfört, att avsikten

syntes vara att å serafimerlasarettet utbryta en särskild neurokirurgisk avdelning.

Så vore —- anföra skrivelsens fyra undertecknare — emellertid icke

fallet. Någon ändring i Olivecronas ställning å kirurgiska kliniken vore ej

avsedd, ej heller något sönderbrytande av denna. Olivecrona skulle tvärtom

fortfarande arbeta inom kirurgiska klinikens ram i sin egenskap av

biträdande Överkirurg. Vidare hade Antoni ifrågasatt Olivecronas kompetens

för en personlig professur »med hänsyn till den alldeles särskilda graden

av skapande vetenskaplig förtjänst som hittills motiverat inrättandet av

dylika tjänster i vårt land».

För att ytterligare styrka Olivecronas vetenskapliga kompetens hade de

fyra undertecknarna vänt sig till de förutnämnda professorerna i kirurgi i

Uppsala och Lund. Professor G. Petrén i Lund ansåge det mycket önskvärt

och fördelaktigt, örn en professur i neurokirurgi kunde skapas i Sverige

och då helt naturligt i Stockholm dels ur allmän sjukvårdssynpunkt,

dels från synpunkten att få en verklig utbildningsplats för yngre svenska

kirurger. Liksom de utländska experterna ansåge Petren, att Olivecrona

hade en högt kvalificerad kompetens för en professur i neurokirurgi. I

Petréns uttalanden instämde i alla delar professor G. Nyström i Uppsala.

Olivecronas kompetens för en personlig professur ansåges sålunda enligt

de fyra undertecknarnas mening tillfyllest av samtliga landets sakkunniga

inom detta ämne.

Inrättandet av en ny professur vore givetvis i främsta rummet ett under
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

visnings- och forskningsintresse, men då det gällde en av den praktiska

medicinens discipliner tillkomme även ett stort sjukvårdsintresse. En professur

i neurokirurgi vid karolinska institutet innebure givetvis förhandenvaron

av en kirurgisk avdelning, å vilken de neurokirurgiska fallen kunde

vårdas. Det lede icke något tvivel örn att en dylik avdelning komme att

beläggas med patienter från hela landet, så länge den vore ensam i sitt

slag. Att den operativa behandlingen av sjukdomar i centrala nervsystemet

måste centraliseras, därom torde enligt de fyra undertecknarnas åsikt icke

råda några delade meningar. Generaldirektören och chefen för medicinalstyrelsen

N. Hellström hade i av dem inhämtat yttrande uttalat som sin bestämda

mening, att den neurokirurgiska sjukvården borde snarast möjligt

centraliseras, och han ansåge Stockholm vara den lämpligaste platsen för en

sjukavdelning med denna uppgift. På grund härav och på grund av den

kännedom, han ägde örn Olivecrona som kirurg, ansåge han sig böra livligt

biträda en hemställan örn en professur i neurokirurgi vid karolinska

institutet.

Karolinska institutets lärarkollegium anförde i skrivelse den 31 maj 1934

till kanslern, att lärarkollegiet hittills icke velat framföra ifrågavarande förslag

på grund av den rådande statsfinansiella situationen.

Sedan nämnda förslag ingavs, hade Olivecrona utgivit sju närmare angivna

vetenskapliga arbeten.

Genom dessa arbeten hade Olivecrona ytterligare styrkt sin redan förut

väl vitsordade kompetens till en personlig professur i neurokirurgi.

Docenten Olivecronas stora internationella anseende hade även tagit sig

uttryck däruti, att under senare år ett stigande antal utlänningar sökt sig

till hans avdelning för att där erhålla utbildning i neurokirurgi. Denna

avdelning hade därigenom utvecklats till ett betydelsefullt centrum för neurokirurgi,

icke blott för vårt land utan för hela norra och nordöstra Europa,

och docenten Olivecrona kunde numera utan tvivel anses intaga ställningen

som en av Europas ledande neurokirurger.

Till följd av Olivecronas verksamhet vid serafimerlasarettets kirurgiska

klinik hade det klientel, som för undersökning och behandling av nervsystemets

kirurgiska sjukdomar sökt sig dit, undan för undan tillväxt, varför

det kliniska material, varöver docenten Olivecrona förfogade, numera nått

en sådan omfattning, att endast ett litet fåtal kliniker i de stora världsstäderna

därtill ägde en motsvarighet. Under år 1933 opererades å serafimerlasarettets

kirurgiska klinik omkring 200 fall av hjärntumör och utfördes

sammanlagt över 500 neurokirurgiska ingrepp. Statens sjukvårdskommitté

uttalade i sitt betänkande, att en väl ordnad specialvård i neurokirurgi vore

av behovet påkallad, och att densamma skulle vara landet till stort gagn.

Kommittén föresloge därför, att all hithörande sjukvård centraliserades tili

specialavdelning i Stockholm och att för mindre bemedlade patienters resor

till och från centralanstalt för neurokirurgi statsbidrag måtte utgå efter enahanda

grunder som beträffande resebidrag för annan centraliserad vård

(t. ex. kustsanatorievård).

Det syntes kollegiet angeläget, att de möjligheter tillvaratoges, som förelåge

att tillgodogöra sig såväl det för forskning och undervisning utomordentligt

värdefulla neurokirurgiska material, som för närvarande funnes

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

37

på serafimerlasarettets kirurgiska klinik som ock docenten Olivecronas omfattande

personliga erfarenheter och höga kompetens på detta område.

Neurokirurgien vore intet nytt ämne. Undervisning i nervsystemets kirurgiska

sjukdomar hade hittills lämnats de studerande inom ämnena medicin,

kirurgi och neurologi. På senare år, då Olivecrona i allt större utsträckning

anförtrotts den kirurgiska behandlingen av dessa sjuka, hade de kirurgiska

klinikerna, särskilt i Stockholm, efter hand kommit att få ett alldeles otillräckligt

material för undervisning inom detta område. Då dessutom de

sjuka, tillhörande denna kategori, av landets läkare i allt större utsträckning

remitterades direkt till Olivecronas avdelning, alltså utan att passera

medicinsk eller kirurgisk klinik, hade framför allt de medicinska klinikerna

i Stockholm — möjligen också på andra håll inom landet — blottats på

nödvändigt material för undervisningens bedrivande. Endast nervkliniken

hade ännu kliniskt och polikliniskt material från detta område, tillräckligt

stort och värdefullt för att möjliggöra undervisning i nervsystemets kirurgiska

sjukdomar från de synpunkter — företrädesvis diagnostiska -—- som

krävdes för den obligatoriska, d. v. s. för alla blivande läkare nödvändiga

undervisningen.

Den högre undervisningen på området, d. v. s. utbildningen av läkare

efter legitimationen, måste på detta område som på andra ske i form av

assistentskap hos specialkirurgen. Men redan i fråga om undervisningen

för licentiatexamen inträdde ett visst missförhållande i och genom att det

kliniska materialet och den på området högsta sakkunskapen koncentrerats

— såsom redan skett — till en specialklinik utan undervisningsskyldighet.

Utan att nu vilja närmare beröra den konsekvens av nämnda förhållande,

som skulle ligga i en omläggning av undervisningen till licentiatexamen,

med anordnande av obligatorisk klinisk tjänstgöring eller kurs i nervsystemets

kirurgiska sjukdomar, skulle kollegiet såsom provisorisk lösning

vilja föreslå att innehavaren av en blivande personlig professur i neurokirurgi

skulle vara skyldig hålla vissa frivilliga kurser i ämnet för medicine

kandidater.

Såväl forskningens, undervisningens som sjukvårdens intressen krävde

enligt kollegiets uppfattning inrättande av en professur i neurokirurgi, vilket

önskemål bäst skulle tillgodoses genom en personlig professur i ämnet för

Olivecrona.

För egen del anförde kanslern i sin förevarande framställning, att det av

utredningen i ärendet syntes framgå, att Olivecrona fyllde de höga krav,

som borde ställas på en vetenskapsman, vilken ifrågasattes till erhållande

av en personlig professur. Kanslern ville understryka vad lärarkollegiet

anfört rörande önskvärdheten av att till fromma för läkarutbildningen kunna

utnyttja det kliniska material och den stora erfarenhet, varöver Olivecrona

förfogade, samt erinrade, att statens sjukvårdskommitté ifrågasatt, att specialvården

i neurokirurgi skulle centraliseras till Stockholm. Den undervisningsskyldighet,

som skulle åligga Olivecrona, torde få bestämmas av kanslern.

På grund av vad sålunda anförts, har kanslern som nämnts under förevarande

post i avlöningsstaten uppfört förut angivna belopp av 13,000 kronor

till personlig professur åt docenten A. H. Olivecrona.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

38 Statsutskottets utlåtande Nr 66,

Departementschefen har för egen del beträffande nu förevarande ärende

anfört följande:

»Förslaget att inrätta en personlig professur i neurokirurgi åt docenten vid

karolinska institutet A. H. Olivecrona'' har åtföljts av en utförlig och vägande

motivering. Denna utredning ådagalägger, att Olivecrona är en av de

främste bland företrädarna för den forskningsgren, han representerar. Den ger

också vid handen, att Olivecrona redan hunnit utföra ett märkligt arbete i

sjukvårdens tjänst under sin verksamhet vid serafimerlasarettet. Det är förty

med beklagande som jag med hänsyn till de ekonomiska förhållandena

icke finner mig kunna för närvarande förorda bifall till kanslerns framställning.

»

Det ursprungligen till Kungl. Maj:t och sedermera motionsvis framförda

förslaget att inrätta en personlig professur i neurokirurgi åt docenten vid

karolinska institutet A. H. Olivecrona har åtföljts av en utförlig dokumentation.

I likhet med departementschefen finner utskottet denna utredning

ådagalägga, att Olivecrona är en av de främsta bland företrädarna av den

forskningsgren, han representerar. Likaledes finner utskottet utredningen

giva vid handen, att Olivecrona redan hunnit utföra ett märkligt arbete i

sjukvårdens tjänst under sin verksamhet vid serafimerlasarettet. Det är enligt

utskottets mening ett intresse, att Olivecrona fastare knytes vid den

akademiska undervisningen som företrädare för ifrågavarande betydelsefulla

disciplin. Men det är även angeläget, att statsmakterna visa sin erkänsla

för Olivecronas resultatbringande verksamhet på detta område. Dessa båda

önskemål tillgodoses genom att Olivecrona tilldelas en personlig professur i

neurokirurgi.

I anslutning till de akademiska myndigheternas förslag och på sätt i motionen

I: 28 hemställts tillstyrker utskottet därför, att vid karolinska institutet

må från och med den 1 juli 1935 inrättas en personlig professur i

neurokirurgi för Olivecrona. I en vid handlingarna i ärendet fogad, den

7 november 1934 daterad skrift har Olivecrona förklarat sig villig mottaga

den för honom ifrågasatta personliga professuren.

Avlöningen för denna professur bör liksom för övriga universitetsprofessurer

beräknas till 12,000 kronor, därav 8,000 kronor lön och 4,000 kronor

tjänstgöringspenningar, varjämte lönen efter 5 år bör kunna höjas med

1.000 kronor. I anslutning till kanslerns förslag böra dessa löneförmåner,

13.000 kronor, beräknas under en post till avlöning till tjänsteman på indragningsstat

i avlöningsstaten för karolinska institutet. Olivecrona bör

såsom innehavare av den personliga professuren vara underkastad de för

universitetsprofessurer i allmänhet stadgade villkoren och bestämmelserna.

Professuren torde vidare i pensionshänseende böra likställas med ordinarie

universitetsprofessurer. I fråga örn de med professuren förenade åliggan
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66. 39

dena torde det få ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av universitetskanslern

härom utfärda erforderliga föreskrifter.

På sätt utskottet närmare motiverat under punkt 3:o) i det föregående

kan utskottet icke tillstyrka den ifrågasatta rätten för Kungl. Majit att göra

de jämkningar ifråga örn professurernas och andra lärarbefattningars ämnesområden

och därav föranledda ändringar i deras benämning, som kunde

finnas påkallade. Med hänsyn härtill hemställer utskottet, att den i avlöningsstaten

för karolinska institutet under Anmärkningar till staten intagna

Anmärkning 4. må utgå.

Vad Kungl. Majit i övrigt under här förevarande punkt föreslagit har

icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet, som i statuppställningen vidtagit vissa jämkningar av formell

art, hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag

samt med bifall till herrar Hammarskjölds och Petréns

ovannämnda motion (I: 28),

a) medgiva, att för docenten vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet Axel Herbert Olivecrona må vid nämnda

institut från och med den 1 juli 1935 inrättas en personlig

professur i neurokirurgi med de åligganden för Olivecrona

såsom innehavare av omförmälda professur, som Kungl.

Majit bestämmer;

b) föreskriva, att Olivecrona skall vara skyldig såväl att

i tillämpliga delar underkasta sig de för universitetsprofessorer

i allmänhet för åtnjutande av nu gällande avlöningsförmåner

stadgade villkoren och bestämmelserna som ock

att vid den ålder, då annan universitetsprofessor är skyldig

avgå från sin tjänst, mot åtnjutande av pension, beräknad

efter samma grunder, som stadgats beträffande

övriga universitetsprofessorer, frånträda sin ifrågavarande

professur;

c) bestämma, att Olivecrona skall såsom innehavare av

den beslutade professuren åtnjuta en avlöning av 12,000

kronor, därav 8,000 kronor lön och 4,000 kronor tjänstgöringspenningar,

jämte efter fem års tjänstgöring ett ålderstillägg

å lönen av 1,000 kronor;

d) godkänna följande personalförteckning för vissa tjänstemän

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och dess

institutioner m. m.i

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

Personalförteckning.

Befattning. Tjänstemän å ordinarie stat: Lönegrad.

Vetenskapliga institutioner och inrättningar:

1 preparator vid anatomiska institutionen.........BIO

1 kanslibiträde vid biblioteket..................B 7

1 tekniskt biträde vid patologisk-anatomiska institutionen

................................. B 7

1 tekniskt biträde vid histologiska institutionen .... B 7

1 tekniskt biträde vid fysiologiska institutionen .... B 7

1 tekniskt biträde vid obstetriska kliniken å allmänna

barnbördshuset...........................B 7

1 vaktmästare vid fysiologiska institutionen.......B 7

1 vaktmästare vid histologiska institutionen....... B 7

2 vaktmästare vid patologisk-anatomiska institutionen B 7

1 vaktmästare vid anatomiska institutionen........B 7

1 vaktmästare vid kemiska institutionen..........B 7

1 vaktmästare vid bakteriologiska institutionen .... B 7

1 vaktmästare vid farmakologiska institutionen .... B 7

1 vaktmästare vid serafimerlasarettets kliniska laboratorium

.................................B 7

2 tekniska biträden vid serafimerlasarettets kliniska

laboratorium............................. B 4

)

Kansliet:

1 kansliskrivare...........................Bil

1 maskinist och eldare.......................B 8

1 kollegievaktmästare .......................B 7

1 kanslibiträde............................B 7

Kamrerarexpeditionen:

1 kamrerare.............................. B 24

1 kontorsbiträde............................ B 4;

e) fastställa följande avlöningsstat för karolinska medikokirurgiska

institutet, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1935/1936:

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

41

Avlöningsstat:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar..........kronor 306,100

Avlöningsstat.

Lön

Tjänstgö-

ringspen-

ningar

Summa

1 professor ............................

8,000

4,000

12,000

20 professorer ...........................

160,000

80,000

240,000

1 professor i nervsjukdomar.................

3,100

4,000

7,100

1 professor i ortopedi.....................

Anm.: 1. Professorn i nervsjukdomar, innehavare av Per

Henrik Malmstens professur, uppbär dessutom såsom lön

4,900 kronor från Malmstenska donationsfonden.

2. Professorn i ortopedi, innehavare av Oscar Ekmans

professur, uppbär dessutom från Ekmanska donations- fonden 10,000 kronor, varav 8,000 kronor skola anses

utgöra lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar.

3. Av de 21 professorsbefattningar, för vilka ämnen ej

ovan angivits, omfatta 2 vardera medicin, 2 vardera pedia- trik, 2 vardera kirurgi och 2 vardera obstetrik och gyne- kologi. Envar av de återstående 13 professorsbefatt- ningarna omfattar ett av följande ämnesområden: 1) ana- tomi, 2) histologi, 3) allmän patologi och patologisk anatomi,

4) patologisk anatomi, 5) fysiologi, 6) kemi, 7) farmakody- namik och farmakognosi, 8) oftalmiatrik, 9) öron-, näs- och

halssjukdomar, 10) dermatologi och syfilidologi, 11) rätts- och

statsmedicin, 12) hälsovårdslära, 13) medicinsk radiologi.

4. Ang. professuren i psykiatri, se nedan under 2. Ar- vode till en professor i psykiatri.

5. Ang. personlig professur i neuro-kirurgi, se här ne- dan under 3. Avlöning till tjänsteman å indragningsstat.

2,000

2,000

1 prosektor vid anatomiska institutionen..........

6,000

3,000

9,000

1 prosektor vid patologisk-anatomiska institutionen . . .

1 laborator i bakteriologi vid patologisk-anatomiska in-

6,000

3,000

9,000

stitutionen...........................

6,000

3,000

9,000

1 laborator i fysiologi.....................

6,000

3,000

9,000

1 laborator i kemi och farmaci................

Anmärkningar till staten.

1. För professor kan lönen efter 5 år höjas med 1,000

kronor.

2. För laborator och prosektor kan lönen efter 5 år

höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500

kronor.

3. För professor utgör pensionsunderlaget 7,500 kronor

och pensionsavgiften 450 kronor. För laborator och pro- sektor utgör pensionsunderlaget 6,000 kronor.

6,000

3,000

9,000

Summa kronor

—

—

306,100

b. Ålderstillägg, förslagsvis ...............kronor 17,500

c. Ersättningar till vikarierande akademiska lärare,

förslagsvis ........................... 8_5.000 328,600

2. Arvode till en professor i psykiatri ...............kronor 3,000

Anin.: Professorn i psykiatri är tillika överläkare vid psykiatriska

sjukhuset i Stockholm.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

3. Avlöning till tjänsteman å indragningsstat:

Olivecrona, A. H., professor i neuro-kirurgi, personligen:

Lön ................................ kronor 8,000

Ålderstillägg.......................... » 1,000

Tjänstgöringspenningar.................. » 4,000 13000

Anni.: 1. Innehavare av personlig professur äger att efter 5

års tjänstgöring uppbära ålderstillägg å lönen med 1,000 kronor.

2. Innehavare av personlig professur är i pensionshänseende

likställd med annan professor vid institutet och följaktligen

underkastad bestämmelserna i 1907 års lag angående civila

tjänstinnehavares rätt till pension.

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden till biträdande lärare m. fl........ kronor 84,800

b. Docentstipendier..................... » 30,000

Anm.: Denna anslagspost skall fördelas å 5 docentstipendier,

ettvart å 6,000 kronor.

c. Arvoden till assistenter och amanuenser .... kronor 105,000

Anm.: 1. Arvode utgår till:

amanuens vid teoretisk institution samt

amanuens vid den medicinska undervisningen vid S:t Eriks sjukhus

med 1,800 kronor.

2. Arvode utgår till:

amanuens, som tillika är underläkare eller underkirurg, och

underläkare vid klinik med 3,600 kronor.

3. Arvode till amanuens vid klinik utgår med 3,000 kronor;

skolande dock arvode till amanuens vid den ortopediska kliniken

och polikliniken å vanföranstalten i Stockholm utgöra 2,400 kronor.

4. Arvode till amanuens vid poliklinik och vid röntgeninstitut

utgår med 2,400 kronor;

dock att arvode av statsmedel till amanuens vid pediatriska

polikliniken å kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn

utgör 1,200 kronor, skolande såsom villkor för utgåendet av

detta arvode gälla, att Stockholms stad för enahanda ändamål

tillskjuter motsvarande belopp.

219,800

Summa kronor 564,400

II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess institutioner m. m.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 82,600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit...................................... » 12,558

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.......... » 4,800

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis......................... » 4,342

Summa kronor 104,300

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 60. 43

Sammandrag.

I. Professorer och lärare m. fl......................kronor 564,400

II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess institutioner m, m. » 104,300

Summa förslagsanslag kronor 668,700;

f) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 668,700

kronor.

18:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m.

Kungl. Maj:t har (punkt 83, sid. 284—289) föreslagit riksdagen att till Karolinska

mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett reservationsanslag av 121,300 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, utöver de av de nya grunderna för riksstatens

uppställning påkallade förändringarna, en ökning med 7,580 kronor

av de anslagsmedel, som under innevarande budgetår utgå för motsvarande

ändamål.

Departementschefen har beträffande de institutioner, för vilka medel från

här ifrågavarande anslag avsetts att utgå, anfört, att Kungl. Majit torde

äga befogenhet att vidtaga de ändringar i benämningen av institutionerna,

sorn med hänsyn till ändrade förhållanden funnes påkallade.

Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt gjorda anslagsäskande har

icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet vill allenast, i anslutning

till sitt under punkt 3:o) i det föregående gjorda uttalande, framhålla,

att jämkningar i den av riksdagen fastställda staten för karolinska

institutet böra underställas riksdagens prövning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Materiel m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

reservationsanslag av 121,300 kronor.

19:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och bokbindning

för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

84, sid. 289), vilket icke innebär andra förändringar än sådana, som sammanhänga

med de nya grunderna för riksstatens uppställning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret

1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 21,800 kronor.

Utskottet.

20:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Nyanskaffning av

inventarier och instrument för rättsmedicinska institutionen. I en
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Statsutskottets utlåtande Nr 66.

lighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, sid. 289—290) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:''

Nyanskaffning av inventarier och instrument för rättsmedicinska

institutionen för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

reservationsanslag av 7,000 kronor.

21:o) Tandläkarinstitutet: Avlöningar. I anslutning till Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 86, sid. 290—297), vilket icke innebär andra förändringar än

sådana, som sammanhänga med de nya grunderna för riksstatens uppställning,

hemställer utskottet, som vidtagit vissa jämkningar av formell art i

statuppställningen,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för tandläkar
-

institutet:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat:

3 lärare................................ B 24

Anm.: Nämnda tre lärarbefattningar omfatta vardera ett av

följande ämnen: 1) protéslära och tandreglering, 2) tandkirurgi

och 3) tandfyllningskonst.

1 sjuksköterska.......................... B 7

1 laboratoriebiträde vid protéslaboratoriet....... B 7

1 kassörska............................. B 7

1 kanslibiträde........................... B 7

1 vaktmästare........................... B 7;

b) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarinstitutet

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis......................kronor 42,950

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t........... » 127,745

Anm.: Ur denna anslagspost skola bestridas

kostnaderna för lönetillägg med 1,620 kronor för

vardera av tre ordinarie lärare på grund av ökad

undervisningsskyldighet.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
-

sonal ......................... » 3,705

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis... » 1,300

Summa förslagsanslag kronor 175,700;

c) till Tandläkarinstitutet: Avlöningar för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett förslagsanslag av 175,700 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

45

22:o) Tandläkarinstitutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 87, sid. 297—299), vilket icke innebär andra förändringar än

sådana, som sammanhänga med de nya grunderna för riksstatens uppställning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarinstitutet: Omkostnader för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 133,000

kronor.

23:o) Universitetssjukhus: Akademiska sjukhuset i Uppsala: Bidrag

till driftkostnader. Universitetssjukhus: Akademiska sjukhuset

i Uppsala: Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 88, sid. 299—300), vilka utöver de av de nya grunderna för riksstatens

uppställning påkallade förändringarna innebära en ökning med

80,000 kronor av de anslagsmedel, som utgå till bidrag till driftkostnader

för akademiska sjukhuset i Uppsala under innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) till Universitetssjukhus: Akademiska sjukhuset i Uppsala:

Bidrag till driftkostnader för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett förslagsanslag av 190,000 kronor;

b) till Universitetssjukhus: Akademiska sjukhuset i Uppsala:

Materiel m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

reservationsanslag av 13,100 kronor.

24:o) Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 89,

sid. 301), vilket innebär en minskning med 8,700 kronor av de anslagsmedel,

som utgå för ändamålet under innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett anslag av 47,300 kronor.

25:o) Universitetssjukhus: Understöd och ersättningar till serafimerlasarettet

i Stockholm. Kungl. Maj:t har (punkt 90, sid. 301—319)

föreslagit riksdagen att till Universitetssjukhus: Understöd och ersättningar

till serafimerlasarettet i Stockholm för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag

av 661,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr A. Betren (I: 14) och den andra inom andra kammaren av herr S. Bengtsson

i Norup och fröken Bertha Wellin (II: 42), i vilka motioner hemställts,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

att riksdagen ville bevilja en av direktionen för serafimerlasarettet begärd

lönereglering för sysslomannen och de underordnade läkarna vid detta sjukhus

och för detta ändamål höja det av Kungl. Majit för budgetåret 1935/

1936 till understöd och ersättningar till serafimerlasarettet begärda anslaget

661,000 kronor med 35,500 kronor till 696,500 kronor;

dels ock en inom första kammaren av herr A. Petrén väckt motion (I: 139),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att det å serafimerlasarettets

stat får upptagas en underläkarbefattning å nervkliniken, avlönad med 6,100

kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisar utskottet till motionerna I: 14 och I: 139.

Kungl. Majits förslag innebär bortsett från de förändringar, som föranledas

av de nya grunderna för riksstatens uppställning, en ökning med

65,250 kronor av de anslagsmedel, som utgå för motsvarande ändamål

under innevarande budgetår. Av nämnda anslagsökning faller ett belopp

av 36,000 kronor på en av departementschefen förordad lönereglering för

viss biträdes- och ekonomipersonal vid serafimerlasarettet.

I sistnämnda avseende må följande anföras.

I skrivelse den 26 september 1934 anförde direktionen över serafimerlasarettet

bland annat följande rörande av direktionen föreslagna löneregleringar,

avseende de underordnade läkarna, viss sjukvårds- och ekonomipersonal

ävensom sysslomannen:

I fråga om de underordnade läkarna innebure direktionens beslut i allt

väsentligt ett förnyat framläggande av ett löneregleringsförslag, som av

direktionen i skrivelse den 29 oktober 1931 förelagts Kungl. Majit. Förslaget

hade endast avpassats efter de förändringar, som sedan dess inträtt.

Direktionen hade funnit det såväl med hänsyn till lasarettets rekrytering å

läkarbefattningarna som av sociala och humanitära skäl nödvändigt att söka

få till stånd den allmänna lönereglering för läkarna, som av alla i frågan

initierade ansåges mer än väl motiverad.

Beträffande lönereglering för viss sjukvårds- och ekonomipersonal avsåge direktionen

därmed den biträdes- och ekonomipersonal (således ej sköterskor),

för vilken vid bland annat Stockholms stads och Stockholms läns sjukhus

kollektivavtal gällde. Direktionen hade tidigare vid upprepade tillfällen för

Kungl. Majit framhållit nödvändigheten av att nämnda personal vid lasarettet,

för vilken direktionen själv ägde bestämma avlöningsförmånerna, ur

rekryteringssynpunkt erhölle ungefär samma förmåner som vid andra med

lasarettet ur personalsynpunkt konkurrerande sjukvårdsanstalter. Vissa förbättringar

i nämnda personals avlöningsförmåner vid lasarettet hade också

genomförts. Fortfarande vore emellertid personalen icke oväsentligt lägre

avlönad än motsvarande befattningshavare vid de kommunala sjukhusen.

Direktionen hade under de senaste åren från Stockholms kommunalarbetares

samorganisation mottagit upprepade skrivelser örn löneförbättring åt biträdesoch

ekonomipersonalen enligt vid stadens sjukhus tillämpade grunder. Av

statsbudgetära skäl hade direktionen emellertid icke ansett sig kunna göra

framställning om medel för ändamålet. I skrivelse den 9 juli 1934 hade

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

47

nu samorganisationen ånyo påkallat direktionens uppmärksamhet på angivna

fråga. Direktionen ansåge sig kunna instämma i de uttalanden samorganisationen

gjort och hade därför utarbetat förslag till lönereglering för

nämnda personal, vilket emellertid medförde ökat behov av bidrag till lasarettets

driftkostnader från såväl staten som Stockholms stad och län. — Beträffande

de här berörda löneregleringarna för de underordnade läkarna samt

biträdes- och ekonomipersonalen ville direktionen vidare understryka, att

genomförandet skulle innebära ett enligt direktionens förmenande i båda

fallen lika motiverat krav från respektive personalgrupper örn att i avlöningshänseende

komma på ungefär samma nivå som enahanda yrkesgrupper vid

övriga motsvarande företag på samma ort. — I fråga örn detaljerna i löneregleringsförslagen

hade upprättats ett flertal särskilda tablåer.

Vad slutligen anginge sysslomannen vore dennes avlöningsförmåner senast

fastställda av Kungl. Maj:t den 7 juli 1922. Lönen utgjorde 6,750 kronor,

vartill komme tre ålderstillägg vart och ett å 400 kronor efter respektive

tre, sex och nio års väl vitsordad tjänstgöring. För åt sysslomannen upplåten

fri bostad jämte värme och lyse skulle denne vidkännas avdrag å lönen

med visst av Kungl. Majit bestämt belopp för år räknat. Dyrtidstillägg

utginge till sysslomannen enligt för reglerad statstjänst gällande grunder

Den ofantliga utveckling av lasarettets administration och ekonomi, som ägt

rum under det senaste årtiondet och alltjämt fortginge, hade särskilt starkt

ökat sysslomannens arbetsbörda, samtidigt som dennes arbete blivit alltmer

kvalificerat. Avlöningsförmånerna vore emellertid betydligt lägre än för

motsvarande befattningshavare vid andra stora sjukhus. Direktionen hade

därför ansett skäligt, att sysslomannen vid lasarettet erhölle samma avlöningsförmåner,

som syssloman av 1 klass vid sinnessjukhus, vilken vore

placerad i lönegrad B 24 i den statliga löneplanen.

Statskontoret har rörande nu förevarande löneregleringsfrågor yttrat bland

annat:

Det syntes vara otvivelaktigt, att underordnade läkare, syssloman och en

del av biträdespersonalen vid lasarettet i ekonomiskt hänseende intoge en sämre

ställning än motsvarande befattningshavare vid andra statliga och kommunala

sjukhus i Stockholm. Frågan örn lönereglering för ifrågavarande personal

vid serafimerlasarettet hade emellertid nyligen varit föremål för riksdagens

prövning utan att föranleda åtgärd. Med hänsyn härtill och då enligt

statskontorets mening i nuvarande finansiella läge löneförbättringar icke

borde genomföras i andra fall än då alldeles särskilda skäl talade för en

dylik åtgärd, finge ämbetsverket i denna del avstyrka framställningen.

Departementschefen har rörande förevarande frågor om anslag till serafimerlasarettet

anfört bland annat:

»Det extra anslaget till ökade medel för uppehållande av serafimerlasarettets

verksamhet har under de senaste åtta budgetåren ökats från 266,250

kronor till 475,000 kronor, sålunda med närmare 78 procent. Till jämförelse

må anföras motsvarande siffror för vissa andra universitetssjukhus. Under

nämnda tid har till akademiska sjukhuset i Uppsala varit å riksstaten uppfört

ett anslag med tillhopa 110,000 kronor. Till bidrag till driftkostnaderna

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund har utgått ett extra anslag,

som under ifrågavarande tid minskats från 84,337 kronor till 56,000 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

Enligt tillgängliga uppgifter var kostnaden per underhållsdag under budgetåret

1932/1933 vid serafimerlasarettet 911 öre och vid akademiska sjukhuset

i Uppsala 657 öre. Motsvarande siffra för Lunds lasarett var år 1933

578 öre. Av samma uppgifter framgår, att serafimerlasarettet under nämnda

budgetår hade den näst högsta kostnaden per underhållsdag av rikets lasarett.

Den högsta kostnaden per underhållsdag utgjorde 958 öre. Medelkostnaden

per underhållsdag vid lasaretten i Stockholm var under år 1933

746 öre.

Av den av direktionen över serafimerlasarettet förebragta utredningen

framgår, att serafimerlasarettet med 510 sängar efter den av direktionen

förordade löneregleringen för viss läkarpersonal skulle redovisa betydligt

högre sammanlagda löneförmåner för underläkare och amanuenser än Lunds

lasarett med 1,089 sängar, akademiska sjukhuset i Uppsala med 636 sängar

och Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm med 728 sängar.

Det är alldeles uppenbart, att de av mig nu anförda uppgifterna icke i

och för sig få vara utslagsgivande vid bedömandet av serafnnerlasarettets

ekonomi. Åtskilliga faktorer inverka, som onekligen äro ägnade att till

nackdel för serafimerlasarettet förrycka jämförelsen med de övriga sjukvårdsinrättningarna.

Jag vill nämna det jämförelsevis mindre antalet sängar, de

förhållandevis högre driftkostnaderna för i Stockholm belägna sjukvårdsinrättningar,

serafimerlasarettets lokala förhållanden och de dyra inredningsoch

nyanskaffningskostnader, som tyngt lasarettets ekonomi under de senare

åren.

Det oaktat har jag icke kunnat undgå att få det bestämda intrycket, att

lasarettets ekonomiska förhållanden motivera en närmare utredning genom

statsmakternas försorg. I den mån de ekonomiska frågorna sammanhänga

med organisatoriska förhållanden, böra jämväl de sistnämnda bliva föremål

för närmare omprövning. Min uppfattning om behovet av en utredning rörande

serafimerlasarettets nu berörda angelägenheter har befästs genom direktionens

nu föreliggande framställning, vari — örn här bortses från kostnaderna

för föreslagna löneregleringar och ökade utgifter för sjukgymnastutbildningen

— begäres en förhöjning av nu utgående statsanslag med dels 81,647

kronor för bestridande av löpande utgifter, dels ock 151,763 kronor 47 öre

såsom engångsanslag för täckande av vissa av lasarettet gjorda budgetförskott.

Jag har för avsikt att föreslå Kungl. Majit att tillkalla särskilda sakkunniga

för utredning av frågan om serafimerlasarettets ekonomi och därmed

sammanhängande organisatoriska spörsmål. Jag förutsätter, att denna

utredning kan bedrivas på sådant sätt, att därav eventuellt föranlett förslag

skall kunna föreläggas 1936 års riksdag.

Intill dess denna utredning slutförts, anser jag mig icke kunna taga ställning

till frågan huruvida eller i vad mån det bör ankomma på staten att

täcka de av lasarettet gjorda budgetförskotten. Jag avstyrker sålunda, att

medel för budgetåret 1935/1936 äskas för ifrågavarande ändamål.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

49

Vad sedan angår frågan om anvisande av ökade medel till lasarettets

löpande verksamhet, framgår av vad i det föregående anförts, att de begärda

ökningarna hänföra sig till i stort sett följande utgiftsändamål:

1. Lönereglering för viss personal.

2. Kostnader för sjukgymnastutbildningens förläggande till serafimerlasarettet.

3. Ökade kostnader för verksamheten i övrigt.

Direktionens förslag angående lönereglering för viss personal avser dels de

underordnade läkarna, dels sysslomapnen, dels ock sådan biträdes- och ekonomipersonal,

för vilken vid bland annat Stockholms stads och Stockholms

läns sjukhus gäller kollektivavtal.

Enligt mitt förmenande - äro onekligen starka skäl anförda för en lönereglering

för de underordnade läkarna och för sysslomannen. Förslagen

härutinnan synas emellertid vara av den art, att de böra tagas under omprövning

vid ovannämnda utredning angående serafimerlasarettets ekonomi

och därmed sammanhängande organisatoriska spörsmål. Jag anser mig därför

icke i detta sammanhang böra framlägga förslag örn reglering av lönerna

för ifrågavarande personal.

Däremot synas skäl föreligga för att redan nu beräkna medel till reglering

av lönerna för den ovannämnda biträdes- och ekonomipersonalen. Ur

handlingarna i ärendet hämtas följande jämförelse mellan lägsta och högsta

nettolöner för den personal, varom här är fråga, vid serafimerlasarettet,

Stockholms stads sjukhus, psykiatriska sjukhuset och Stockholms läns sjukhus.

I jämförelsen har antalet befattningshavare angivits endast för den

första och största gruppen. Befattningshavarna i de efterföljande personalgrupperna

äro enligt uppgift några få.

Nettolön pr

månad

v i d

serafimer-

lasa-

rettet

Stock-

holms

stads

sjukhus

psykia-

triska

sjukhuset

Stock-

holms

läns

sjukhus

1. Sköterskebiträde!!, städerskor, köks-och tvätt-

biträden (vid serafimerlasarettet 156 befatt-

ningshavare)....................

54: 70

77: 50

66: 70

60

50

72: 25

104: 50

87: 95

82

2. Vissa köksbiträden ävensom strykerskor . .

60: 55

83: 50

81:20

67

50

78:10

110: 50

105: 20

90

—

3. Vissa kokerskor.................

73: 45

76: —

110: 70

75

—

99: 78

103: —

169: 70

100

—

55: 90

62: 50

140: 70

67

50

73:45

89: 50

184: 20

90

—

5. Manliga biträden i sjukvård och ekonomi .

98: 50

147: —

135: 70

110

—

133: 60

177: —

209: 20

145

—

6. Eldare.......................

110:20

169: —

180: 20

110

—

145: 30

199: —

239: 20

145

—

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 66—67. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

Utskottet.

Denna jämförelse visar, att ifrågavarande personal är lågt avlönad i jämförelse

med motsvarande personal vid jämförbara sjukhus. Jag vill erinra,

att 1930 års riksdag ökade anslaget till serafimerlasarettet med ett belopp

av 25,500 kronor för att låta den personal vid serafimerlasarettet, som åtnjöte

lägre avlöning än vid Stockholms stads sjukhus och allmänna barnbördshuset,

i huvudsak erhålla motsvarande löneförmåner som dessa (1930

års åttonde huvudtitel punkt 118, riksdagens skrivelse nr 196). Sedan dess

har, enligt inhämtade uppgifter, löneproportionen ånyo förskjutits. För att

icke personalrekryteringen till serafimerlasarettet skall försvåras torde det

vara erforderligt att bereda en bättre föneställning åt denna personal. Enligt

föreliggande utredning uppgå de totala kostnaderna för den ifrågasatta löneregleringen

till 61,200 kronor, varav på statens del skulle komma ett belopp

av 36,397 kronor. Förevarande anslag torde böra för ändamålet ökas med

i avrundat tal 36,000 kronor.»

I likhet med departementschefen finner utskottet, att serafimerlasarettets

ekonomiska förhållanden och därmed sammanhängande organisatoriska spörsmål

motivera en närmare utredning genom statsmakternas försorg. Denna

utredning lärer, på sätt departementschefen ställt i utsikt, böra bedrivas på

sådant sätt, att därav eventuellt föranlett förslag kan föreläggas 1936 års

riksdag.

Från direktionens över serafimerlasarettet sida föreligga förslag till lönereglering

för dels de underordnade läkarna, dels sysslomannen, dels ock

sådan biträdes- och ekonomipersonal, för vilken vid bland annat Stockholms

stads och Stockholms läns sjukhus gäller kollektivavtal. Departementschefen

har funnit starka skäl anförda för en lönereglering för de underordnade

läkarna och för sysslomannen. Förslagen härutinnan har emellertid departementschefen

funnit vara av den art, att de borde tagas under omprövning

vid ovannämnda utredning angående serafimerlasarettets ekonomi m. m.

Departementschefen har därför icke ansett sig i detta sammanhang böra

framlägga förslag örn reglering av lönerna för ifrågavarande personal. Däremot

har departementschefen funnit skäl föreligga för att redan nu beräkna

medel till reglering av lönerna för den ovannämnda biträdes- och ekonomipersonalen.

De härav för staten uppkommande merkostnaderna hava för

nästkommande budgetår beräknats till 36,000 kronor.

I motionerna I: 14 och II: 42 har hemställts, att jämväl den för de underordnade

läkarna och för sysslomannen föreslagna löneregleringen måtte

genomföras redan från och med budgetåret 1935/1936. För detta ändamål

har en höjning av här ifrågavarande anslag med 35,500 kronor begärts.

Utskottet finner goda skäl anförda för att, så snart omständigheterna det

medgiva, en lönereglering kommer till stånd för de i direktionens skrivelse

omförmälda befattningshavarna vid serafimerlasarettet. Emellertid håller

utskottet före, att frågan om en lönereglering med så betydande ekonomi
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

51

ska konsekvenser för statsverket som den vid serafimerlasarettet ifrågasatta

icke lämpligen bör behandlas utan sammanhang med den omfattande utredning

av frågan örn serafimerlasarettets ekonomi m. m., som av departementschefen

ställts i utsikt och om vars behövlighet jämväl utskottet är

övertygat. Med hänsyn härtill finner sig utskottet, såvitt angår den ifrågasatta

löneregleringen för underläkarna och sysslomannen, böra uttala sin

anslutning till departementschefens uppfattning och avstyrker förty vad i

motionerna I: 14 och II: 42 hemställts. Utskottet kan emellertid icke finna

annat än att den av direktionen begärda och av departementschefen tillstyrkta

löneregleringen för viss biträdes- och ekonomipersonal är av den

betydelse för lasarettets ekonomiska förhållanden och för statsverkets utgifter

för lasarettet, att jämväl denna fråga bör upptagas till avgörande först

då berörda utredning föreligger. Ett ståndpunktstagande till denna lönereglering

redan nu finner utskottet kunna föregripa det resultat, vartill utredningen

kan komma. På grund härav finner sig utskottet böra avstyrka

Kungl. Maj :ts förslag i denna del. Vid bifall till vad utskottet sålunda

förordat kan det av Kungl. Majit för nästkommande budgetår äskade anslaget

minskas med 36,000 kronor från 661,000 kronor till 625,000 kronor.

I motionen I: 139 har framförts yrkande örn upptagande å serafimerlasarettets

stat av en underläkarbefattning å nervkliniken. Utskottet utgår från

att vid meraberörda utredning jämväl kommer att till ingående prövning i

hela dess vidd upptagas frågan örn det nu föreliggande behovet av läkare

vid serafimerlasarettet. Utskottet finner sig då icke kunna tillstyrka, att

riksdagen, innan nämnda utredning föreligger, fattar beslut om inrättandet

av en ny underläkarbefattning och avstyrker förty motionen I: 139.

I detta sammanhang vill utskottet framhålla, att vid berörda utredning

om läkarbehovet om möjligt torde böra göras en uppdelning mellan sådana

läkartjänster, som äro erforderliga för sjukvårdens behöriga upprätthållande,

och sådana, som mera kunna betraktas såsom inrättade för fortsatt läkarutbildning

vid serafimerlasarettet på grund av dettas ställning som undervisningssjukhus.

Mot vad i övrigt under här förevarande punkt föreslagits har utskottet

icke funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Bengtssons i Norup och fröken

Wellins ävensom herr Petréns ovannämnda motioner (I: 14

och II: 42 samt I: 139), till Universitets sjukhus: Understöd

och ersättningar till serafimerlasarettet i Stockholm för budgetåret

1935/1936 anvisa ett anslag av 625,000 kronor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

26:o) Universitetssjukhus: Ändring och utrustande av lokaler

för sjukgymnastutbildningen vid serafimerlasarettet i Stockholm.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 91, sid. 319) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Ändring och utrustande

av lokaler för sjukgymnastutbildningen vid serafimerlasarettet

i Stockholm för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

reservationsanslag av 25,000 kronor.

27:o) Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset

i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92, sid. 319

—322), vilket utöver de av de nya grunderna för riksstatens uppställning

påkallade förändringarna innebär en ökning med 21,847 kronor av de anslagsmedel,

som utgå för ändamålet under innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna

barnbördshuset i Stockholm för budgetåret 1935/1936

anvisa ett anslag av 170,700 kronor.

28:o) Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik

i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 93,

sid. 322—323), vilket icke innebär andra förändringar än sådana, som sammanhänga

med de nya grunderna för riksstatens uppställning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk

klinik och poliklinik i Stockholm för budgetåret

1935/1936 anvisa ett anslag av 65,700 kronor.

29:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare

vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi

åt medicine kandidater. Gemensamma universitetsändamål: Bidrag

till tryckning av doktorsavhandlingar. Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer. Gemensamma

universitetsändamål: Ersättning åt sakkunniga i akademiska

befordringsärenden. Gemensamma universitetsändamål:

Forskarstipendier för docenter vid universiteten i Uppsala och

Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet. Ortnamnsundersökningarna

i riket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna

94—99, sid. 323—326), vilka icke innebära andra förändringar än

sådana, som sammanhänga med de nya grunderna för riksstatens uppställning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

53

a) till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt

överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning

i epidemiologi åt medicine kandidater för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett anslag av 10,900 kronor att användas enligt

av vederbörande departementschefer till statsrådsprotokollen

över ecklesiastikärenden den 9 januari 1919 och den

4 januari 1929 angivna grunder samt av Kungl. Majit

i övrigt meddelade bestämmelser;

b) till Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning

av doktorsavhandlingar för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett reservationsanslag av 30,000 kronor att utgå enligt av

Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser;

c) till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa

opponenter vid disputationer för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett förslagsanslag av 1,700 kronor;

d) till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt

sakkunniga i akademiska befordringsärenden för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 9,000 kronor;

e) till Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier

för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

mediko-kirurgiska institutet anvisa för budgetåret 1935/

1936 ett reservationsanslag av 35,000 kronor att utgå i enlighet

med de grunder, Kungl. Maj:t må äga att bestämma;

f) till Ortnamnsundersökning arna i riket för budgetåret

1935/1936 anvisa ett anslag av 6,500 kronor att utgå med

den närmare fördelning och enligt de villkor, Kungl. Maj:t

kan finna gott föreskriva.

30:o) Landsmålsundersökningarna i riket. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 100, sid. 326—329), vilket utöver de av de nya grunderna

för riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär en minskning

med 232 kronor av de anslagsmedel, som utgå för motsvarande ändamål

under innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) för landsmålsundersökningarna i riket godkänna följande

personalförteckning:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å extra stat:

1 föreståndare vid landsmålsarkivet i Uppsala.....B 30

1 » vid landsmålsundersökningarna i Lund B 28

2 medarbetare vid landsmålsarkivet i Uppsala.....B 26

1 arkivarie och expeditionsföreståndare vid landsmålsarkivet

i Uppsala........................B 21;

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

b) till Landsmålsundersökning arna i riket för budgetåret

1935/1936 anvisa ett anslag av 69,300 kronor.

31:o) Bidrag till utgifter för Hyltén-Cavallius’ stiftelse för svensk

folkminnesforskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101,

sid. 329—330) och under erinran, att till förevarande ändamål för innevarande

budgetår anvisats samma belopp som nu äskats, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utgifter för Hyltén-Cavallius’

stiftelse för svensk folkminnesforskning för budgetåret

1935/1936 anvisa ett anslag av 10,700 kronor.

32:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. Rasbiologiska institutet:

Omkostnader. I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag (punkterna

102 och 103, sid. 330—341), vilka utöver de av de nya grunderna för riksstatens

uppställning påkallade förändringarna innebära en ökning med 9,000

kronor av de under innevarande budgetår till rasbiologiska institutet utgående

anslagsmedlen, hemställer utskottet, som funnit, att befattningen såsom

institutets chef, till vilken icke utgår nyreglerad avlöning, bör uteslutas ur

personalförteckningen för institutet, ävensom att det, med hänsyn till de

nya grunderna för riksstatens uppställning, icke torde böra, såsom departementschefen

förutsatt, medgivas rätt för institutets styrelse att använda besparingar

å vissa av de under omkostnadsanslaget uppförda posterna till

avlönande av tillfällig arbetshjälp vid bearbetning av förut insamlat material

— dock att utskottet i sistnämnda hänseende ej motsätter sig införandet

för ett kommande budgetår av en anordning, enligt vilken av arbetet med

insamling och bearbetning av material föranledda kostnader för resor och

för avlönande av tillfällig arbetshjälp för bearbetning av insamlat material

skulle bestridas från ett för ändamålet särskilt uppfört reservationsanslag —

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för rasbiologiska

institutet:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å extra stat:

1 rasbiolog...............................B 28

1 statistiker...............................B 24

1 genealog ...............................B21;

b) godkänna följande avlöningsstat för rasbiologiska institutet

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1935/1936:

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

55

Avlöningsstat.

1. Avlöning till institutets chef, tillika professor i rasbiologi

vid universitetet i Uppsala:

Lön......................kronor 8,000

Ålderstillägg................ * 1,000

Anm.: Ålderstillägget utgår efter 5 års

tjänstgöring.

Tjänstgö ringspenningar........ » 4,000 13,000

2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis

................................. 24,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m......kronor 14,800

b) Avlöningsförhöjningar m. m.,

förslagsvis............... .1)200 16,000

Summa förslagsanslag kronor 53,000;

c) till Rasbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 53,000 kronor;

d) till Rasbiologiska institutet: Omkostnader för budgetåret

1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

33:o) Farmaceutiska institutet: Avlöningar. I anslutning till Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 104, sid. 341—347), vilket icke innebär andra förändringar

än sådana, som sammanhänga med de nya grunderna för riksstatens

uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för farmaceutiska

institutet:

Personalförteckning.

Befattning. Tjänstemän å ordinarie stat:

2 professorer.............................

Anm.: Av nämnda två professorsbefattningar omfattar den

ena kemi och kemisk farmaci och den andra botanik och

farmakognosi.

4 laboratorer............................. B 22

1 förste vaktmästare....................... B 7

1 vaktmästare, tillika maskinist och eldare...... B 7

1 vaktmästare............................ B 7;

b) godkänna följande avlöningsstat för farmaceutiska institutet

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1935/1936:

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagslös...................kronor 63,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit....... . .... » 12,050

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 300

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... » 1,750

Summa kronor 77,100;

c) till Farmaceutiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 77,100 kronor.

34:o) Farmaceutiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 105, sid. 348—349), vilket icke innebär andra förändringar

än sådana, som sammanhänga med de nya grunderna för riksstatens

uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Omkostnader

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 13,600

kronor.

35:o) Farmaceutiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 106, sid. 349—350), vilket icke innebär andra förändringar

än sådana, som sammanhänga med de nya grunderna för riksstatens

uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Materiel

m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 3,700 kronor.

Stockholm den 2 april 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Viel förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund,

Nilsson i Malmö, Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Svensson i Kompersmåla, Walles,

Gustafsson i Benestad, Thelin, Nylander och Pauli, samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Strindlund, Törnkvist i Karlskrona,

Holmgren, Eriksson i Stockholm, Persson i Falla, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna,

Holmdahl, Norling, Weijne och Danielsson.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

57

Reservationer:

vid punkt 3:o) (Uppsala universitet: Avlöningar) av herrar Olof Olsson,

Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Gustafsson i Benestad, Strindlund, Svensson

i Grönvik, Welj ne och Danielsson, vilka ansett, att utskottets yttrande och

förslag bort i nedan angivna delar hava följande lydelse:

»Utskottet vill------av doktorsavhandlingar.

För de — — — — —> — framlagda förslag.

Mot detaljerna------att erinra.

Beträffande de------nr 67.

I fråga----— -— framhålla följande.

Utskottet finner visserligen i likhet med departementschefen önskvärt, att

åtgärder vidtagas för åstadkommande av en förbättrad undervisning i svenska

språket vid våra högre läroanstalter. Av den i ärendet förebragta utredningen

har utskottet emellertid icke funnit sig övertygat om att den av

departementschefen för nående av nyssberörda önskemål förordade utvägen

är den lämpligaste. Enligt utskottets förmenande torde man böra söka

nå en lösning efter mera praktiskt betonade linjer.

I detta hänseende vill utskottet erinra örn vad av de i statsrådsprotokollet

å sid. 194 omförmälda petitionärerna anförts. Dessa hava understrukit vikten

av att alla lärare, icke blott de i modersmålet, erhålla nödig utbildning

för fullgörande av skolans uppgift att vårda språket. Det har för dem synts

uppenbart, att alla de, som förbereda sig för lärarverksamhet inom det högre

skolväsendet och inom seminarierna, få en mot uppgiftens betydelse svarande

utbildning, vare sig denna förlägges till provåret eller till studietiden före

provårets genomgående eller fördelas på båda dessa utbildningsskeden. Den

kurs i talteknik, muntlig framställningskonst, som för närvarande ingår i

provåret, har icke synts petitionärerna till fyllest, och den skriftliga framställningskonsten

är enligt deras förmenande där helt åsidosatt. Under erinran

att frågan om provårets organisation ligger under utredning, hava petitionärerna

hemställt, att Kungl. Maj:t ville före det slutliga avgörandet beträffande

provåret föranstalta örn en utredning rörande de anordningar, som

inom eller, om detta visade sig ogörligt, utom provårsutbildningens ram

skulle kunna vidtagas i syfte att främja en mera allsidig och planmässig

vård om modersmålet inom högre skolor och seminarier.

Dessa av petitionärerna framhållna synpunkter hava enligt utskottets uppfattning

icke vunnit tillräckligt beaktande i det nu till riksdagens prövning •

framlagda förslaget. Utskottet håller före, att den ifrågasatta anknytningen

till provårsinstitutionen bör tagas under förnyat övervägande. Genom en

dylik anknytning kunna de vid provårsläroverken tjänstgörande lärarnas sakkunskap

och pedagogiska erfarenhet tagas i anspråk för här ifrågavarande

ändamål, och vidare torde härigenom en minskning av de nu beräknade

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

kostnaderna bliva möjlig. Ytterligare synes det utskottet böra tagas under

omprövning, huruvida icke viss del av här förevarande utbildning, exempelvis

den ifrågasatta kursen i nysvensk stilistik, skulle kunna — möjligen i

form av en särskild kurs — omhändertagas av redan till universitetens förfogande

stående lärarkrafter. Aven om särskild ersättning för dylika kursers

givande skulle utgå, torde dock även på detta sätt en kostnadsminskning

bliva möjlig. Över huvud taget vill utskottet framhålla, att det vid

den förnyade utredning av här förevarande fråga, som kan komma till stånd,

noga tillses, att inga nya befattningar tillskapas, därest samma mål kan nås

med användande av redan befintliga lärarkrafter.

Med hänsyn till vad sålunda anförts har utskottet funnit sig böra avstyrka

Kungl. Maj:ts förslag om anställande vid universiteten i Uppsala och Lund

av lektorer i svenska språket. Emellertid vill utskottet understryka önskvärdheten

av att möjligheterna för en lösning av här förevarande fråga

enligt de av utskottet antydda riktlinjerna undersökas.

Vad departementschefen — — — ----utskottets sida.

Den av------må utgå.

Vad Kungl.-----— till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, som ansett sig

böra i statuppställningen vidtaga några smärre jämkningar av formell art,

hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

a) godkänna följande personalförteckning för vissa tjänstemän

vid Uppsala universitets samlingar och inrättningar

m. m.:

Personalförteckning.

b) — under förutsättning------tillkommer

universitetsprof essor;

c) fastställa följande avlöningsstat för Uppsala universitet

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1935/1936:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

2. Arvode till professor i psykiatri:

3. Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat:

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66. 59

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t:

a) Arvoden till biträdande lärare m. fl. vid

teologiska fakulteten ...... kronor 10,400

juridiska fakulteten....... » 3,000

medicinska fakulteten..... » 13,950

filosofiska fakultetens humanistiska

sektion........ » 28,400 55,750

Anni.: Ur sistnämnda belopp å 28,400 kronor

utgå 4 arvoden å 6,600 kronor till universitetslektorer

i tyska, franska, engelska och danska språken.

b) Docentstipendier:

c) Arvoden till assistenter och amanuenser:

d) Arvoden till bibliotekarier vid humanistiska

sektionens seminarie
bibliotek.

..............kronor 3,210

e) Arvode till icke-ordinarie

exercitiemästare.......... » 900

f) Arvode till tjänsteman å indragningsstat:
assistent

å den fysikaliskkemiska

institutionen .... kronor 3,600 416,660

5. Särskilda löneförmåner till icke ordinarie

tjänstemän:

Summa kronor 1,366,060

Anmärkningar till avdelning I. av avlöningsstaten.

1. Värdena av----— — vid universitetet.

2. Besparingar å följande anslagsposter, nämligen: anslagsposten 1. a. till lön och

tjänstgöringspenningar till tjänstemän å ordinarie stat, anslagsposten 2. till arvode till

innehavaren av professuren i psykiatri, anslagsposten 4. till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, anslagsposten 5. till särskilda löneförmåner till icke

ordinarie tjänstemän, skola, med undantag dels av besparingar å docentstipendier, varom

bestämmelser i annan ordning meddelats, dels ock av besparingar å anslagsposten till

arvode åt assistenten å den fysikalisk-kemiska institutionen, ingå till reservfonden, vilken

står under kanslerns disposition för universitetets vetenskapliga och ekonomiska behov,

i den ordning universitetsstatuterna stadga.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar

och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis...................kronor 323,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit............ » 10,260

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

.................. » 61,446

Summa kronor 394,706

Sammandrag.

I. Professorer och lärare m. fl........kronor 1,366,060

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar......... » 394,706

Summa kronor 1,760,766

Särskilda uppbördsmedel:

Nettoutgift kronor 1,498,200;

d) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett förslagsanslag av 1,498,200 kronor.»

vid punkt 10:o) (Lunds universitet: Avlöningar) av herrar Olof Olsson,

Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Gustafsson i Benestad, Strindlund, Svensson

i Grönvik, Weijne och Danielsson, vilka ansett, att utskottets yttrande och

förslag bort i nedan angivna delar hava följande lydelse:

»Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkt 3:o) i det föregående

avstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag örn anställande av en universitetslektor

i svenska språket vid universitetet i Lund.

På sätt utskottet närmare motiverat under nyssberörda punkt 3:o) kan

utskottet ej heller tillstyrka den ifrågasatta rätten för Kungl. Majit att

göra de jämkningar ifråga om professurernas och andra lärarbefattningars

ämnesområden och därav föranledda ändringar i deras benämning, som kunde

finnas påkallade. Med hänsyn härtill hemställer utskottet, att den i avlöningsstaten

för Lunds universitet vid A. Avlöningsstater för professorer m. fl.

fogade Anmärkning 6. må utgå.

Vad Kungl. Majit----till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag,

a) godkänna följande personalförteckning för vissa tjänstemän

vid Lunds universitets samlingar och inrättningar m. m.i

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

61

Personalförteckning.

b) fastställa följande avlöningsstat för Lunds universitet

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1935/1936:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

'' '' i

2. Avlöning till tjänsteman å indragningsstat:

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t:

a. Arvoden till biträdande lärare m. fl. vid

teologiska fakulteten.....kronor 10,000

juridiska fakulteten...... » 2,460

medicinska fakulteten .... » 24,725

filosofiska fakultetens humanistiska

sektion......... » 21,800

Anm.: Ur sistnämnda belopp å

21,800 kronor utgå 3 arvoden å

6,600 kronor till universitetslektorer

i tyska, franska och engelska

språken.

filosofiska fakultetens matematisk-nat

urvetenskapliga

sektion............... » 8,200 67,185

b. Docentstipendier

c. Arvoden till assistenter och amanuenser:

d. Arvoden till bibliotekarier vid

humanistiska sektionens

seminariebibliotek.......kronor 2,400

e. Arvode till icke-ordinarie

exercitiemästare......... » 600

f. Arvode till tjänsteman å

indragningsstat:

Raquette, G. H., docent, personligen

.............. » 6,000 407,385

4. Särskild löneförmån till icke-ordinarie tjänste
800
-

man

Summa kronor 1,233,485

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

Anmärkningar titt avdelning I. av avlöningsstaten.

1. Arliga arrendebeloppen — — — vid universitetet.

2. Besparingar å följande anslagsposter, nämligen: anslagsposten 1. a. till lön och tjänstgöringspenningar

till tjänstemän å ordinarie stat, anslagsposten 3. till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, och anslagsposten 4. till särskild löneförmån

till icke-ordinarie tjänsteman skola, med undantag dels av besparingar å docentstipendier,

varom bestämmelser i annan ordning meddelats, dels ock av besparingar å anslagsposten

till personligt arvode åt docenten G. H. Raquette, ingå till reservfonden, vilken står under

kanslerns disposition för universitetets vetenskapliga och ekonomiska behov i den ordning,

universitetsstatuterna stadga. Tills vidare och till dess Kungl. Majit annorlunda förordnar,

skall till pensionsinrättningen för Lunds universitets ämbets- och tjänstemäns änkor och

barn ingå en tredjedel av de till reservfonden för varje år sålunda ingående besparingarna.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar

och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................kronor 221,300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit........... » 12,420

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

................... »_43,006

Summa kronor 276,726

Sammandrag.

1. Professorer och lärare m. fl........kronor 1,233,485

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m. . . . »_276,726

Summa kronor 1,510,211

Särskilda uppbördsmedel:

Nettoutgift kronor 1,412,800;

c) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett förslagsanslag av 1,412,800 kronor.»

%

vid punkt 25:o) (Universitetssjukhus: Understöd och ersättningar till serafimerlasarettet

i Stockholm) av herrar Anderson i Råstock, Olof Olsson,

Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Walles, Pauli, Törnkvist i Karlskrona, Eriksson

i Stockholm, Jonsson i Eskilstuna, Norling och Weijne, vilka ansett, att

utskottets yttrande och förslag bort i nedan angivna delar hava följande

lydelse:

»I likhet---- — ----års riksdag.

Från direktionens---— — — 36,000 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 66.

63

Mot förslaget om beredande av medel för genomförande redan från och

med nästkommande budgetår av lönereglering för ovannämnda biträdesoch

ekonomipersonal har utskottet icke funnit något att erinra.

I motionerna------kronor begärts.

Utskottet finner starka skäl anförda för att snarast möjligt en lönereglering

jämväl för sist omförmälda befattningshavare kommer till stånd. Härför

tala, såsom lasarettsdirektionen framhållit, ej blott hänsynen till lasarettets

rekrytering av läkarbefattningarna utan även sociala och humanitära skäl.

Emellertid håller utskottet före att, på sätt departementschefen anfört, här

förevarande löneregleringsfråga lämpligen bör behandlas i sammanhang

med den omfattande utredning av frågan örn serafimerlasarettets ekonomi

m. m., som av departementschefen ställts i utsikt och örn vars behövlighet

jämväl utskottet är övertygat. Med hänsyn härtill finner sig utskottet icke

kunna tillstyrka vad i motionerna I: 14 och II: 42 hemställts.

I motionen — — —--— motionen I: 139.

I detta — — — —--som undervisningssjukhus.

Mot vad------till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Bengtssons i Norup och fröken

Wellins ävensom herr Petréns ovannämnda motioner (I: 14

och II: 42 samt I: 139), till Universitetssjukhus: Understöd

och ersättningar till serafimerlasarettet i Stockholm för budgetåret

1935/1936 anvisa ett anslag av 661,000 kronor.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:249 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 90, gjorda framställning angående anslag till s. 6 i texten
  2. Rskr. 1935:162 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts dels under riksstatens åttonde huvudtitel, punkterna 66— 106, dels ock i proposition, nr 142, gjorda framst s. 1 i texten