Sök i Ratio Lex

Statsutskottets utlåtande Nr 71

1935-04-05 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:71, Statsutskottets utlåtande Nr 71

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 71.

1

Nr 71.

Ankom till riksdagens kansli den 5 april 1935 kl. 2 e. m.

Uflätande i anledning av väckta motioner angående undersökning av

vårt lands befolkningsfråga m. m.

(2:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr J. B. Johansson i Fredrikslund m. fl. (1:1) och den andra inom andra

kammaren av herr A. Lindman m. fl. (II: 1), har hemställts,

1) att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit anhålla att för undersökning

av vårt lands befolkningsfråga i avsikt att utröna förutsättningarna

för en positiv befolkningspolitik en särskild kommission med

den sammansättning och de uppgifter, som i motionerna angivits, omedelbart

tillsättes, samt

2) att å riksstaten för budgetåret 1935/1936 för ändamålet uppföres ett

reservationsanslag å 25,000 kronor.

Vidare har i en inom andra kammaren av herr C. G. Jacobsson m. fl.

väckt motion (II: 3) hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte begära en allsidig utredning av vår befolkningsfråga.

Härjämte har i en inom andra kammaren av herr C. G. Jacobsson m. fl.

väckt motion (II: 4) hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

ville hemställa, att Kungl. Majit måtte för riksdagen framlägga förslag

örn inrättande av en statens bosättningslånefond för att genom utlämnande

av bosättningslån bereda ökade möjligheter till äktenskaps ingående

mellan mindre bemedlade svenska medborgare.

Slutligen har i två likalydande motioner, väckta, den ena inom första

kammaren av herr E. B. Andersson m. fl. (I: 230) och den andra inom

andra kammaren av herr G. Andersson i Rasjön m. fl. (II: 475), hemställts,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn en allsidig

utredning av vårt lands befolkningsfråga, berörande

dels orsakerna till nedgången i nativiteten,

dels förutsättningarna för en befolkningspolitik, som avser att motverka

nuvarande tendenser till minskning av folkstocken, och

dels riktlinjerna för en på ekonomiska och sociala hänsyn grundad befolkningspolitik

på längre sikt; därvid av motionärerna anförda synpunkter

särskilt böra komma under övervägande.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anBihang

till riksdagens protokoll 19.35. G sami. Nr 71.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 71.

förda skälen hänvisas, i den män ej redogörelse lämnas här nedan, till motionerna

1:1, II: 3, II: 4 och I: 230.

I motionerna 1:1, II: 3 och I: 230 hava lämnats redogörelser för befolkningsutvecklingen

i Sverige under de senaste årtiondena och ställts prognoser

rörande de framtida befolkningsförhållandena i vårt land. Härutinnan

har i motionen I: 230 anförts bland annat följande:

Först på sista tiden har svenska folket vaknat till medvetande örn att

fruktsamhetens nedgång hotar dess framtida bestånd och att befolkningsfrågan

därför i ordets egentliga mening är en fråga örn liv och död för

den svenska folkstammen. Förklaringen till att detta faktum ej tidigare

uppmärksammats torde till ej ringa del få sökas i den omständigheten,

att de regelbundet i dagspressen förekommande allmänna födelse- och

dödlighetstalen närmast givit ett annat intryck. Visserligen har födelsetalets

fortgående sänkning varit ägnad att framkalla oro. Vid sekelskiftet

uppgick det till cirka 27 per tusen invånare för att år 1928 sjunka

till 16 och år 1933 ända ned till 13.7. Men samtidigt härmed ägde en,

låt vara långsammare, reduktion av dödlighetstalen rum. Ett födelseöverskott

på 2.5 förelåg alltså nämnda år. Detta ingav allmänheten den

föreställningen att fruktsamhetsförhållandena alltjämt voro sådana, att

vårt folk, örn ingen ytterligare sänkning av fruktsamheten inträffade,

skulle fortsätta att tillväxa.

Verkliga förhållandet är, som numera blivit allmänt bekant, att de absoluta

födelsetalen trots en mycket låg fruktsamhet för närvarande hållas

uppe av den omständigheten, att antalet människor i de fruktsamma åldrarna

är ovanligt stort. De under åren närmast före världskriget födda

årskullarna voro särskilt stora. Även örn fruktsamheten, som vanligen

mätes med antalet födelser per 1,000 kvinnor i åldern 15—45 år, icke ytterligare

nedgår, kommer antalet födelser att sjunka, när de sista årens

fåtaliga kullar uppnått den fruktsamma åldern. Å andra sidan kommer

dödsfallens antal att stiga, när de för dödsrisk särskilt utsatta högre åldersklasserna

örn ett eller annat årtionde bliva väsentligt talrikare än

för närvarande. Därmed inträder, såvida ingen nettoinvandring äger

rum, först en långsam och sedan en snabb minskning av vårt lands befolkning.

Skulle fruktsamheten fortsätta att sjunka, påskyndas givetvis

denna utveckling.

Den klaraste bilden av fruktsamhetsförhållandena ur synpunkten av

folkstockens uppehållande på lång sikt erhålles genom det s. k. nettoreproduktionstalet,

som anger hur många flickebarn som etthundra ett visst

år födda flickor kunna väntas föda, örn nu rådande fruktsamhets- och

dödlighetsförhållanden bliva bestående. Tydligt är, att örn detta nettoreproduktionstal

håller sig omkring 100, så kommer varje ny generation

kvinnor, och därför också av män, att hålla sig vid ungefär konstant ator

lek. Detta tal var mot slutet av 1800-talet omkring 150, d. v. s. varje

svensk kvinna i den fruktsamma åldern födde 50 procent flera harn, än

som erfordrades för att den följande generationen skulle bliva lika stor

som hennes egen. Åren närmast efter världskriget låg siffran vid 130

för att år 1925 komma ned till 99. År 1933 kan den approximativt beräknas

till 73. Detta betyder att i genomsnitt varje svensk kvinna sistnämnda

år födde endast 73 procent av det antal barn, som erfordras för

att den generation döttrarna tillhöra skall bli lika talrik som mödragene
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 71.

3

rationen. Under förutsättning av oförändrade fruktsamhetsförhållanden

bli barnbarnens generation endast 53 procent så stor som mormödrarnas.

Antalet tjuguåringar i vårt land blir då efter två generationer, d. v. s.

omkring 1990-talet, föga mer än hälften så stort som för närvarande.

Även örn detta ingalunda innebär, att Sveriges befolkning vid denna tidpunkt

skall ha sjunkit från 6 till 3 miljoner, vilken uppfattning egendomligt

nog synes lia vunnit spridning under den sista tidens diskussion i befolkningsfrågan,

så är denna utveckling i alla fall skrämmande nog. Det

är tydligt, att fruktsamhetens nedgång, som hotar vårt folks framtida bestånd,

är uttryck för djupgående tendenser, vilka icke kunna uppfattas

som rent tillfälliga krisfenomen.

Samma tendenser göra sig gällande i andra germanska länder. Antalet

födelser per 1,000 kvinnor i fruktsamhetså Idera var år 1932 mer än en

åttondel lägre i Tyskland än i Sverige. I Österrike synas siffrorna hålla

sig ungefär på samma nivå som i vårt land och i England en obetydlighet

högre. Även örn Holland ännu visar avsevärt högre siffror, är det

ingen överdrift att säga, att den germanska rasens fruktsamhet är så låg,

att den pekar hän mot utdöende.

En omständighet som väsentligen bidragit till att dölja situationens

allvar och snarast givit svenska folket intrycket av att antalet människor

i vårt land överstigit det önskvärda är naturligtvis de sista årens svåra

kris och arbetslöshet. Krisen har kommit under en period då de under

åren närmast före världskriget födda stora åldersklasserna kommit ut på

arbetsmarknaden, medan antalet människor som passerat in i »pensionsåldern»

varit relativt litet. Ökningen av antalet människor i de arbetsföra

åldarna har därför uppgått till nära 40,000 örn året, samtidigt som

depressionen minskat efterfrågan på arbetskraft. Det är ej underligt att

under sådana omständigheter en allmän känsla av »överbefolkning» framträtt.

Att antalet nyfödda barn sjunkit har mindre uppmärksammats,

då det ju icke kunnat utöva något inflytande på arbetsmarknaden. Lägets

paradoxala karaktär framträder i att just under en tid av till synes

överbefolkning fruktsamhetsförändringar ägt rum av sådan räckvidd,

att vårt land hotas med avfolkning.

I nyssnämnda motioner 1:1, 11:3 och 1:230 hava även anförts vissa

synpunkter beträffande orsakerna till nedgången i nativiteten i vårt land.

I detta hänseende anföres i motionen 1:1 bland annat följande.

Olika faktorer lia förvisso samverkat i den utvecklingsprocess, som numera

lett till att Sverige bland staterna uppvisar ett av de lägsta födelsetalen.

Att mera ingående diskutera dessa olika faktorer och deras inbördes

förhållande lärer icke vara nödvändigt. Av ingen förnekas, att

den sedan 1800-talets senare hälft fortgående industrialiseringsprocessen

övat stort inflytande på familjelivets område. Att skriva förändringarna

helt eller så gott som uteslutande på dylika yttre omständigheter leder å

andra sidan otvivelaktigt vilse. Ännu mindre lärer det vara rimligt att

härleda utvecklingen ur några för vårt svenska samhällsskick speciellt

utmärkande förhållanden. Barnbegränsningen utgör ingalunda någon

isolerad svensk företeelse. Den drabbar, mer eller mindre hårt, alla vår

tids högtstående kulturstater av västeuropeisk typ. Den inträffar under

en period av stigande levnadsstandard och utgör på intet sätt någon isolerad

krigs- eller kristidsföreteelse. Slutligen är att märka, att den icke

hänför sig uteslutande till de socialt och ekonomiskt svagast situerade be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 71.

folkningsgrupperna utan snarare begynt högre upp i samhällsskikten och

därifrån trängt allt vidare och djupare. Vad Stockholm beträffar faller

numera den lägsta inomäktenskapliga fruktsamheten inom arbetarklassen.

Förhållandena växla emellertid starkt från trakt till trakt, och det

lärer falla sig svårt att med omständigheter av uteslutande social och ekonomisk

art nöjaktigt förklara den stora skillnaden i födelsefrekvens mellan

till strukturen så olikartade landsdelar som örebro län å ena sidan

med dess rekordartat låga födelsetal och de nordligaste länen med deras

förhållandevis gynnsamma siffror. Andra och djupare liggande motiv

måste öva ett i många fall avgörande inflytande. Insikten härom påverkar

i hög grad bedömandet av var botemedlen mot det onda äro att söka.

Det kan emellertid befaras, att befolkningsfrågan liksom på sin tid emigrationsfrågan

och sedermera även arbetslöshetsfrågan kunna få tjäna

som förevändning för framförandet av krav på förändringar i olika hänseenden,

vilka det av politiska skäl synes vederbörande önskligt att genomföra.

Ett dylikt förryckande av diskussionen kan endast lända saken

till skada och bör i möjligaste mån förhindras.

Inledningsvis har antytts, att diskussionen i befolkningsfrågan i det

längsta färgats av en påfallande negativ inställning till själva huvridproblemet.

Den har företrädesvis rört sig örn vad man skulle kunna

kalla problemets frånsida —- de medel, med vilka den avsiktliga barnbegränsningen

huvudsakligen genomföres. Betraktade från de för en positiv

befolkningspolitik bestämmande utgångspunkterna framstå dessa

spörsmål såsom utomordentligt betydelsefulla, men i helt motsatt mening.

Antalet kända fall av framkallad fosterfördrivning uppges nu till

10,000 örn året. Det verkliga antalet är med säkerhet betydligt större,

kanske det dubbla.

Vad fosterfördrivningen angår, må icke förbises, att den i stor utsträckning

verkar fysiskt och psykiskt ödeläggande på de kvinnor som utsättas

därför. Den kan göra kvinnan mer eller mindre livsoduglig för framtiden

eller i varje fall inverka nedsättande på hennes fruktsamhet. Det

kan därför sägas, att en framkallad abort ofta kostar ej endast ett liv

utan flera.

Det är uppenbart, att dessa spörsmål utgöra integrerande moment i det

stora befolkningsproblemet, som varken kunna eller böra behandlas isolerade,

sedda uteslutande eller väsentligen från medicinska och straffrättsliga

synpunkter. Lika litet böra vissa mer eller mindre trångt fattade

humanitära motiv få verka avgörande. Sett på längre sikt lärer det

näppeligen kunna anses verkligt humanitärt att föra en politik, som lägger

oproportionerligt tunga bördor på numerärt svaga kommande generationer,

sänker välståndsnivån i landet och äventyrar statens och den

inhemska kulturens bestånd. Det lärer fastmera vara motsatsen till humanitet

att befria medborgarna från plikter, vilkas fullgörande är nödvändigt,

örn folket skall fortleva. Ytterst måste dessa allvarliga spörsmål

alltid bedömas från den kristligt moraliska livsåskådning, i vilken svensk

rättskultur och svenskt samhällsväsen djupast bottna.

I motionen II: 3 har i motsvarande avseenden anförts bland annat följande:
Även

en ytlig undersökning av orsakerna till den minskade nativiteten

giver vid handen, att problemet till övervägande delen är av moralisk

innebörd och därmed också till stor del svårt att angripa med statliga

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 71.

5

åtgärder. Orsakerna synas nämligen i stor utsträckning ligga uti tidsströmningar,

som taga sig uttryck i tilltagande materialism, längtan efter

största möjliga bekvämlighet och mindre känsla av ansvar mot tidigare

och efterkommande generationer. Den flykt från landsbygden till

storstäderna, som oavbrutet pågår, medför, att allt större skaror bringas

in i dessa tankegångar, samtidigt som genom den nutida teknikens alla

möjligheter storstadsbefolkningens tänkesätt och åskådningar föras ut på

landsbygden. Känslan för familjeliv är i avtagande och de positiva andliga

krafter, som äro verksamma, kyrka, skola, folkbildningsrörelser och

ideella ungdomsrörelser, ha svårt att bjuda tillräckligt motstånd. Emot

dessa tidsföreteelser kräves i första hand en moralisk renässans och en

mobilisering av nationens andliga livskraft.

Men framhållas skall också, att många andra orsaker finnas till det

minskade antalet barnafödelser. De gång efter annan återkommande

ekonomiska kriserna med massarbetslöshet och nöd för stora folkgrupper

i sitt släptåg lia hos många skapat en känsla av otrygghet, vilken åstadkommer,

att de ej anse sig kunna stå till svars med att sätta barn till

världen, när framtiden i ekonomiskt hänseende tyckes dem så mörk. Sambandet

mellan levnadsstandarden och födelsesiffrorna är omstritt och

osäkert; att dock känslan av ekonomisk trygghet samt försörjningsproblemet

överhuvudtaget lia en oerhörd betydelse kan knappast betvivlas.

I motionen I: 230 har härutinnan anförts bland annat följande:

Det förefaller sannolikt att känslan av osäkerhet i utkomstmöjligheter

varit en bidragande faktor till att många föräldrar sökt begränsa barnantalet.

Men då fruktsamhetens nedgång fortsatt under mer än två årtionden

trots tidigare i stort sett gynnsamma konjunkturförhållanden,

torde huvudorsakerna vara att söka på andra områden. Barnbegränsningen

torde få ses som en sida av den allmänna mycket djupgående förändring

som samhällslivet undergått dels i ekonomiskt och socialt avseende,

dels icke mindre i fråga örn individens inställning till tidigare allmänt

fasthållna moraliska och religiösa värden.

I ovanberörda motioner hava till övervägande framförts åtskilliga uppslag

till åtgärder för motverkande av nativitetsminskningen i vårt land.

I motionen 1:1 har i sådant hänseende, förutom vissa skattepolitiska

åtgärder, föreslagits bland annat följande:

I syfte att befrämja en familjevårdande socialpolitik ifrågasättas, med

utgångspunkt från de unga äktenskapens betydelse i befolkningsproblemet,

bland annat följande åtgärder:

Den sociala omvårdnaden örn mödrarna borde vidgas. Den redan framträdande

tendensen till en förskjutning av sjukkassornas medlemsklientel

åt medelklassen till borde uppmärksammas och stödjas. Det borde undersökas,

huruvida icke en ändring i bidragsgrunderna för moderskapshjälp

kunde befordra en allmännare anslutning från kvinnornas sida till

sjukkassorna samt huruledes dessa kassor kunde sättas i stånd att bedriva

en härtill syftande effektiv upplysnings- och propagandaverksamhet.

önskemål uttalas om en höjning av det statliga moderskapsunderstödet

till hustrurna i hemmen samt örn beredande av möjlighet att vid

prövningen av behovet av sådant understöd taga större hänsyn till förhållandena

i de individuella fallen, exempelvis föräldrarna förut åvilande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande Nr 71.

försörjningsplikt, än vad nu kan ske. Öppnandet av goda vårdmöjligheter

vid barnsbörd betecknas, i anslutning till ett av statens sjukvårdskommitté

gjort uttalande, särskilt med hänsyn till den starka nedgången

i nativiteten, såsom en av vårt lands viktigaste socialhygieniska åtgärder.

Vissa önskemål uttalas örn anordnande av för- och eftervård vid barnsbörd,

bland annat örn utvidgning av moderskapshjälpen respektive moderskapsunderstödet

till att omfatta ersättning för arvode för läkarundersökning

vid havandeskap och örn anknytning av den mer anstaltsmässiga

för- och eftervården till redan befintliga institutioner på området. Härvid

borde tillses, att förefintliga vårdmöjligheter bleve i mån av behov

i lika grad tillgängliga för gifta kvinnor som för ogifta. Motionärerna

förutsätta, att frågan örn verksamt stöd åt änkor med oförsörjda barn

foges under särskilt övervägande vid den inom socialdepartementet pågående

utredningen av frågan örn beredande av effektivare hjälp åt personer,

som vore urståndsätta att på ett tillfredsställande sätt sörja för

sina barns uppfostran samt örn samhälleliga hjälpåtgärder åt föräldralösa

barn. Motionärerna ansluta sig till tanken att i vissa fall utbryta

barnförsörjningen ur den allmänna fattigvården. Vid fastställandet

av läroverkens terminsavgifter borde tagas större hänsyn till föräldrarnas

sammanlagda försörjningsplikt. Större enhetlighet i avseende å

påbjudna läroböcker och förbilligande över huvud taget av undervisningsmaterielen

vore livligt att förorda.

I samma motion framföras vidare till övervägande förslag till åtgärder

för åstadkommande av förbättrade bostadsförhållanden.

I detta syfte förordas ett verksamt stödjande av trädgårdsstadssystemet.

Snarast måste det enskilda initiativet med stöd av det allmänna

lösa problemet örn att i städerna åstadkomma rymliga bostäder till rimliga

kostnader. Därvid måste tillses, att det allmännas uppoffringar för

bostadsprodiiktionen i fortsättningen komme i första hand de barnrika

familjerna till godo. Motionärerna framhålla angelägenheten av att riksdagen

snarast får pröva de av bostadsutredningen för landsbygden framlagda

förslagen örn förbättring av lantarbetarnas bostadsförhållanden samt

uttala sig för stöd åt unga livskraftiga familjer eller åt familjeförsörjare

med stor försörjningsplikt genom ändrade grunder för kolonisations- och

jordpolitiken. Åtgärder borde vidtagas mot landsbygdens avfolkning. Det

enda fullt tillförlitliga medlet härvidlag vore att trygga arbets- och existensvillkoren

för jordbruksnäringens utövare. Särskild uppmärksamhet

borde i detta sammanhang ägnas förhållandena i de glest bebyggda delarna

av vårt land. Tillkomsten av sådana enklare väganläggningar som

bygdevägar och enskilda utfartsvägar, vilka kunde göra det lättare för

de mer avsides belägna hemmen att äga bestånd i framtiden, borde

främjas.

I motionen ifrågasättas vidare åtgärder för att genom undervisning

och folkuppfostran åstadkomma en förnyelse av vårt folks sedligt religiösa

livssyn. Ungdomens fostran borde starkare inriktas på de blivande

uppgifterna i hem och familj. I detta hänseende vore åtgärder för beredande

av obligatorisk undervisning i husligt arbete för alla flickor i skolåldern

att förorda. Vidare ifrågasättes införande i vissa skolor av undervisning

örn släktlivet, föreslås inrättande av husmoders- och barnavårdskurser

samt rekommenderas anordnande av organiserad sparverksamhet

bland ungdomen med tanke på det egna hemmet. Motionärerna

uttala önskemål örn att genom en omfattande, sakligt vederhäftig folk
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 71.

7

ligt lagd upplysningsverksamhet uppmärksamheten allmänt riktas på den

allvarliga innebörden i befolkningsfrågan. Detta kunde ske genom den

statsunderstödda föreläsningsverksamheten, folkskrifter, populärvetenskapliga

föredrag i radio, genom folkbibliotek och studiecirklar och genom

ungdomens egna organisationer etc.

Avslutningsvis har i förevarande motion 1:1 anförts följande:

Av det i motionen anförda framgår, att befolkningsfrågan innesluter

ett helt komplex av samhällsproblem. En fullständig utredning av dessa

enligt i vårt land vedertagna utredningsmetoder skulle sannolikt kräva

en mycket lång tid. Vi föreställa oss att den snabbaste vägen skulle vara

att med användning av redan tillgängliga befolkningsstatistiska data låta

en fåtalig kommission efter ett av densamma uppgjort program hålla

överläggningar med representanter för praktisk och teoretisk sakkunskap

på olika områden, såsom läkare, präster, uppfostrare av ungdomen, företrädare

för olika grupper av ungdomsrörelser och kvinnosammanslutningar,

personer som syssla med egnahems- och bostadspolitik på land och

i stad, representanter för landsdelar och yrkesgrupper med olika nativitet,

socialekonomer m. fl. Lika tydligt som det är, att befolkningsfrågan

berör alla, oberoende av politiska partibildningar, lika självfallet är det,

att utredningen skall ledas fullständigt objektivt med tillfälle för olika

åsikter att inom den givna ramen göra sig hörda. Överläggningarna

böra, efter det de tillkallade fått på förhand kännedom örn programmet,

hållas muntligen och i fria former samt upptagas i fylliga referat. En

sådan utredningsform som här skisserats har vid flera tillfällen, särskilt

i England, kommit till användning med gott resultat och är ej heller hos

oss okänd.

Kommissionen, som bör sammansättas av personer företrädande den

yppersta sakkunskapen på här berörda område, men vars medlemsantal

icke bör överstiga 6 å 7 personer, skall därefter, eventuellt på grundval

av ytterligare utredningar, hos Kungl. Majit föreslå erforderliga åtgärder.

Det ligger i sakens natur, att kommissionen bör bliva det centrala

organet för denna frågas behandling. Den bör stå i nära samarbete med

bland andra statistiska centralbyrån och med rasbiologiska institutet.

Den senare institutionens verksamhet torde i detta sammanhang böra

ägnas uppmärksamhet.

För ändamålet föreslå vi att å riksstaten för budgetåret 1935/1936 uppföres

ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

I motionen II: 3 har framhållits bland annat följande:

Inför de perspektiv, som nativitetsminskningen öppnar, är det nödvändigt

att statsmakterna från första stund ingripa med kraft. Frågan är

av den vikt och betydenhet, att ingen tid får gå förlorad för dess behandling.

Det lämpligaste torde vara att riksdagen hos Kungl. Majit begär

igångsättandet av en utredning, som till behandling upptager befolkningsproblemet

i hela dess vidd. Den första uppgift, en sådan utredning

bör erhålla, är att ingående undersöka det befolkningsstatistiska läget och

på ett självständigt sätt behandla förefintligt materiel. De siffror, som

f. n. framläggas, innebära ofta blott bearbetningar av en del av det material,

som kunde användas. Långt djupare torde utan tvivel en statlig

utredning kunna komma. Värdet av, att omfattande statistik skyndsamt

erhålles, är påtagligt.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 71.

Men denna utredning borde också ha en större och bredare uppgift,

nämligen att på grundval av en analys av födelseminskningens orsaker

och i samråd med andra statliga utredningar framkomma med förslag till

åtgärder i befolkningspolitiskt syfte.

Bland åtgärder i befolkningspolitiskt syfte hava i förevarande motion

nämnts reformer, som skulle underlätta bildandet av småbruk, samt framhållits,

att malet för ifragakommande åtgärder på det befolkningspolitiska

området borde vara, att i stor utsträckning minska kostnaden för uppfödandet

av barn och detta i alla klasser och samhällsskikt. I sistnämnda

hänseende förorda motionärerna i särskild motion bland annat

inrättandet av en statens bosättningslånefond i och för beviljande av bosättningslån.

^ Härutöver ifrågasätta motionärerna införandet av barntillägg

även åt i enskild tjänst anställda befattningshavare, samt åtgärder,

ägnade att sänka giftermålsåldern, exempelvis genom att utjämna

lönedifferensen olika åldersgrupper emellan och genom att skapa ekonomisk

trygghet åt ungdomen. Vidare ifrågasättas åtgärder för förbättring

av bostadsförhållandena, hyresbidrag åt barnrika familjer samt kraftigt

stöd åt egnahemsrörelsen. Härjämte framhålles lämpligheten av att även

annan form av ekonomisk hjälp åt föräldrar undersöktes, exempelvis hjälp

på sådant sätt att utgifterna för barnens skolgång i större utsträckning

än vad nu är fallet övertoges av staten. När antalet födda barn minskades,

borde större vikt än förr läggas vid att de barn, som komme till världen,

vårdades och växte upp under gynnsammast möjliga förhållanden.

Frågan örn ordnande av en rationell skolläkarvård komme då i förgrunden.

Befolkningsfrågan finge emellertid ej endast ses från kvantitativ

utan jämväl från kvalitativ synpunkt. Under övervägande borde tagas

möjligheten att bereda kostnadsfri läkarundersökning åt dem, som så

önskade, före giftermåls ingående i syfte att erhålla upplysning örn den

eventuella förefintligheten av ärftliga sjukdomar eller av smittokälla och

att förbättra befolkningsmaterialet. Slutligen uttalas önskemål örn anordnande

av upplysnings- och propagandaverksamhet i befolkningsfrågan,

inriktad ej endast på befolkningssiffrorna utan även, vilket vore viktigare,

på propaganda för och upplysningar örn rasbiologi, rashygien och

allmän hälsovård. Hur denna upplysnings- och propagandaverksamhet

skulle organiseras och uppbyggas, borde bliva en av utredningens arbetsuppgifter.

Sammanfattningsvis anföres i förevarande motion II: 3 följande:

Blott en större statlig utredning med dess befogenheter och möjligheter

synes kunna bemästra och till rationell behandling upptaga hela det väldiga

problemkomplex, som befolkningsfrågan utgör. Att uppgifter av så

varierande innebörd, som i motionen anförts, skulle anförtros åt en enda

utredning, innebär visserligen en olägenhet, men frågans komplicerade

natur och vidsträckthet kräver oundgängligen enhetlig behandling. Det

förhållandet att vi i särskilda motioner till årets riksdag föreslå särskilda

utredningar och förslag i anknytning till detta ändamål, innebär intet

principiellt avståndstagande från denna mening. Avsikten är endast att

rörande reformer, örn vilkas ändamålsenlighet ingen tvekan synes oss behöva

råda, snabba resultat skulle kunna erhållas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 71.

9

Även den större utredningen bör emellertid bedriva sitt arbete med

den största möjliga skyndsamhet. Då detta icke torde vara möjligt annat

än genom en fördelning av arbetsuppgifter på mindre grupper av

sakkunniga sammanhållna genom en mindre delegation synes detta böra

äga rum. En allsidig sammansättning med representanter från olika

samhällsgrupper och skilda vetenskaper synes oss ock vara nödvändig för

frågans rätta belysning.

De uppgifter, som skulle uppdragas åt utredningen, skulle alltså sammanfattningsvis

vara att ingående undersöka det befolkningsstatistiska

läget och att efter inhämtande av upplysningar angående befolkningspolitiken

i utlandet, framkomma med förslag till åtgärder, ägnade att minska

föräldrakostnaden för barn i alla samhällslager och att stimulera äktenskapsfrekvensen.

Under hänsynstagande till befolkningsproblemets

kvalitativa sida böra åtgärder föreslås, som kunna leda till skapandet av

ett gott folkmaterial och till förbättrad folkhygien. Utredningen bör

även till behandling upptaga anordnande av lämplig undervisnings- och

upplysningsverksamhet i dessa frågor.

I motionen I: 230 har anförts bland annat följande:

En undersökning rörande orsakerna till fruktsamhetens nedgång kunde

ge vissa svar på frågan var botemedlen, d. v. s. åtgärder som ledde till en

högre fruktsamhet, vore att finna. Med hänsyn till samhällets snabbt förlöpande

omdaning i många avseenden vore det dock framförallt angeläget,

att en positiv befolkningspolitik riktades framåt med utgångspunkt

från faktiskt rådande förutsättningar. Enligt motionärernas mening vore

det nödvändigt att frågan om riktlinjerna för en dylik politik omedelbart

upptoges till ingående undersökning. Att vid en sådan undersökning

erfarenheterna i andra länder med likartade förhållanden borde komma

till beaktande vore självfallet.

I främsta rummet syntes böra klarläggas, huru en lämplig upplysningsoch

propagandaverksamhet skulle kunna anordnas. Folkets etiska och

moraliska fostran borde inriktas på sådant sätt, att familjelivets krav

och hänsynen till svenska folkets framtid bleve levande realiteter för landets

medborgare i högre grad än som för närvarande vore fallet. En huvudsynpunkt

på en positiv befolkningspolitik vore, att kostnaderna för

barnförsörjningen och därmed för folkstockens uppehållande icke uteslutande

belastade barnens föräldrar utan delades av samhällets medborgare

gemensamt, I de motioner, som tidigare väckts i befolkningsfrågan vid

årets riksdag, hade ett flertal förslag till åtgärder i här berörda riktning

förordats. Motionärerna kunde ge sin anslutning till det mesta av vad

som där föreslagits. Möjligheterna att i högre grad än för närvarande

taga den ordinarie socialpolitiken i befolkningspolitikens tjänst borde

klarläggas. Särskilt borde den statliga omvårdnaden av mödrarna utbyggas.

Motionärerna ifrågasätta införandet av särskilda pensionstilllägg

för mödrar med många barn. I avseende å bostadspolitiken framhålles,

att bostadsfrågan vore svår för barnrika familjer i vilken samhällsställning

de än befunne sig. Därför borde åtgärder i bostadspolitiskt

syfte ges en så vid syftning som möjligt. Icke minst gällde det att i bostadshänseende

tillgodose landsbygdens behov.

Härförutom har i förevarande motion framförts vissa förslag till ändringar

i de nuvarande beskattningsbestämmelserna.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 71. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

10 Statsutskottets utlåtande Nr 71.

Ingen meningsskiljaktighet torde råda därom, att det problem eller kanske

rättare den samling av problem, som upptagits till behandling i bär

förevarande motioner och som sammanfattningsvis benämnts befolkningsfrågan,

är av utomordentlig betydelse. Att situationen för närvarande

för vårt lands vidkommande ter sig synnerligen allvarlig torde icke heller

kunna av någon förnekas.

Vad i motionerna framhållits örn angelägenheten av en positiv befolkningspolitik

från statsmakternas sida finner sig utskottet böra på det

kraftigaste understryka. Likaså anser sig utskottet böra biträda kravet

på att frågan örn riktlinjerna för en dylik politik omedelbart upptagas till

ingående undersökning.

I motionerna hava framförts talrika synpunkter och uppslag, av vilka

många enligt utskottets mening äro synnerligen beaktansvärda och förtjänta

av en ingående granskning. Utskottet har emellertid icke funnit

sig på frågans nuvarande ståndpunkt böra angiva några särskilda frågor,

på vilka utredningsarbetet närmast bör inriktas; detta torde enligt utskottets

åsikt bäst och lättast kunna bedömas under utredningens gång.

Beträffande utredningsarbetets bedrivande har utskottet emellertid ansett

sig böra framhålla vissa önskemål. Såväl problemets omfattning som

dess enligt utskottets uppfattning brådskande natur nödvändiggöra, att

utredningen bör försiggå under så obundna och effektiva former som möjligt.

I detta hänseende synes vad i motionerna 1:1 och II: 1 sammanfattningsvis

anförts kunna vara vägledande. Utskottet förordar i anslutning

härtill tillsättandet av en kommission, bestående av ett fåtal ledamöter

men med vittgående befogenheter att med sig adjungera sakkunniga på

olika områden. Den ifrågasatta kommissionen synes lämpligast böra så

bedriva sitt arbete, att den till behandling upptager olika frågor och uppslag,

i den mån så visar sig möjligt och ändamålsenligt, oell avlämnar resultaten

av sitt arbete i kortfattade promemorior, vilka därefter böra snarast

möjligt upptagas till fortsatt behandling av Kungl. Maj:t.

I motionerna 1:1 och II: 1 har hemställts, att för här ifrågavarande ändamål

skulle för nästkommande budgetår anvisas ett särskilt anslag av

25,000 kronor. Utskottet håller emellertid före, att de kostnader, som

kunna föranledas av det av utskottet tillstyrkta utredningsarbetet, i första

band böra bestridas från femte huvudtitelns anslag till kommittéer och

utredningar genom sakkunniga. Härför talar bland annat, att det för

närvarande icke torde låta sig göra att med någon större grad av säkerhet

beräkna det för nästkommande budgetår erforderliga beloppet. I den

mån nyssberörda anslag härigenom skulle bliva för hårt belastat, lärer

emellertid Kungl. Majit äga möjlighet att vidtaga härav föranledda åtgärder.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av herr Johanssons i

Fredrikslund m. fl. och herr Lindmans m. fl., herr C.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 71.

11

G. Jacobssons m. fl. samt herr E. B. Anderssons m. fl. och

herr Anderssons i Rasjön m. fl. ovannämnda motioner

(1:1 och II: 1, II: 3, II: 4 samt I: 230 och II: 475), i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit må,

i anslutning till vad i det föregående anförts, låta

verkställa undersökning av vårt lands befolkningsfråga

och för riksdagen framlägga de förslag, vartill

denna utredning kan föranleda.

Stockholm den 5 april 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund, Nilsson i

Malmö, Bergqoist, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Borell, Walles,

Gustafsson i Benestad, Bergström och Larsson i Varberg; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde, Holmgren,

Jeppsson, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Ward, Nilsson i

Hörby, Norsell, Aronson och Weijne.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:181 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående undersökning av våld lands befolkningsfråga m. m. a1 i texten