Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner örn sänkning av räntan å lån ur vissa statens utlåningsfonder m. m.

1935-04-09 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:79, Utlåtande i anledning av väckta motioner örn sänkning av räntan å lån ur vissa statens utlåningsfonder m. m.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 79.

9

Nr 79.

Ankom till riksdagens kansli den 12 april 1935 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner örn sänkning av räntan

å lån ur vissa statens utlåningsfonder m. m.

(4:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena, nr 199, inom första kammaren

av herr J. Johansson i Friggeråker m. fl. och den andra, nr 376, inom andra

kammaren av herr O. Wallén m. fl., har hemställts, att riksdagen för sin del

måtte besluta att å lånebelopp lyftat ur vattenkraftslånefonden skall erläggas

en årlig ränta med högst 3.5 procent.

I två likalydande motioner, väckta den ena, nr 212, inom första kammaren

av herr J. Johansson i Friggeråker m. fl. och den andra, nr 363, inom andra

kammaren av herr O. Wallén m. fl., har hemställts, att riksdagen för sin del

måtte besluta att å lånebelopp lyftat ur hantverkslånefonden skall erläggas en

årlig ränta med högst 3.5 procent.

I två likalydande motioner, väckta den ena, nr 213, inom första kammaren

av herr J. Johansson i Friggeråker m. fl. och den andra, nr 362, inom andra

kammaren av herr O. Wallén m. fl., har hemställts, att riksdagen för sin del

måtte besluta att å lån ur lånefonden för ackordslån och förlagslån åt hantverkare

skall erläggas en årlig ränta med högst 3.5 procent.

I en inom andra kammaren av herr O. W. Lövgren m. fl. väckt motion, nr

197, har hemställts, att riksdagen ville besluta örn en skyndsam utredning

rörande möjligheterna att lätta villkoren för erhållande av lan ur statens kraftlednings-

och vattenkraftlånefonder och samtidigt därmed också rörande möjligheterna

att sänka räntan från nu gällande 4.5 till 3.5 procent.

De yrkanden, som i ovannämnda av herr Johansson i Friggeråker m. fl.

väckta motionerna framställts örn räntesänkning beträffande lån från vattenkrafts-

och hantverkslånefonderna samt fonden för ackords- och förlagslån till

hantverkare, ansluta sig till liknande yrkanden i fråga örn mejerilånefonden och

ett flertal andra under jordbruksdepartementet hörande fonder. Beträffande sistnämnda

fonder har riksdagen redan fattat beslut i enlighet med jordbruksutskottets

utlåtande nr 49.1 överensstämmelse med jordbruksutskottets hemställan har

riksdagen funnit yrkandena örn räntesänkning ej föranleda någon riksdagens

åtgärd. De skäl, som åberopats för riksdagens sålunda angivna beslut, synas

också böra äga giltighet med avseende å nu ifrågavarande till statsutskottet

remitterade motioner.

Med tanke särskilt på vissa kraftanläggningar i Norrbottens kustland har

herr Lövgren m. fl. i en väckt motion framställt förslag om utredning rörande

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 79.

möjligheterna att genom räntesänkning från nuvarande 4.5 till 3.5 procent och

pa annat sätt lätta villkoren för lantagarna från kraftlednings- och vattenkraftlånefonderna.

En del lokala kraftverk i Norrbotten synas onekligen för

närvarande hava att dragas med ekonomiska svårigheter. Orsaken härtill har

emellertid för utskottet uppgivits vara att de uppfördes under kristiden för

mycket höga kostnader samt i vissa fall också på ett tekniskt mindre tillfredsställande

och ekonomiskt oförsiktigt sätt.

För egen del vill utskottet hänvisa till jordbruksutskottets i ovannämnda

utlåtande nr 49 gjorda uttalande örn önskvärdheten av ett Kungl. Maj :ts initiativ

till en allmän räntesänkning, sa snart en sadan bliver möjlig med hänsyn

främst till en inträffad sänkning av medelräntan på statens upplåning. Vad

angar de lättnader som i övrigt kunna befinnas påkallade i fråga örn samtliga

eller vissa lån från statens kraftlednings- och vattenkraftslånefonder får likaledes

förutsättas att möjligheterna härtill av vederbörande myndigheter och

Kungl. Majit övervägas utan särskild framställning från riksdagen.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

1) att de av herrar Johansson m. fl. och Wallén m. fl.

väckta motionerna 1:199, 212 och 213 samt 11:376, 362 och

363 icke må föranleda till någon riksdagens åtgärd;

2) att herr Lövgrens m. fl. motion 11:197 ej heller må av

riksdagen bifallas.

Stockholm den 9 april 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 78.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.