Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1935/1936 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.
1935-03-19 · 183 sidor, varav 178 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 178 av 183 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1935:8, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1935/1936 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
1
Nr 8.
Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1935 kl. 10 f. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1935/1936 av utgifterna
under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande
anslagen till ecklesiastikdepartementet.
(2:a avd.)
Ecklesiastikdepartementet.
l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag i den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade
propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret
1935/1936 (punkt 1, sid. 1—7 av det vid propositionen fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag), vilket förslag
utöver de av de nya grunderna för riksstatens uppställning påkallade förändringarna
innebär en ökning med 10,600 kronor av de anslagsmedel,
som utgå för motsvarande ändamål under innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för ecklesiastikdepartementet:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat:
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreg
lementet.
............................. —
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreg
-
lementet.............................. —
4 kansliråd.............................. B 30
4 förste kanslisekreterare................... B 26
5 andre kanslisekreterare................... B21
1 registrator............................. B 15
1 kansliskrivare.......................... Bil
1 förste expeditionsvakt................... B 7
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 8. 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Befattning. Lönegrad.
2 kanslibiträden.......................... B 7
2 expeditionsvakter........................ B 5
5 kontorsbiträden......................... B 4
Tjänstemän å övergångsstat:
1 förste kanslisekreterare................... B 26
1 expeditionsvakt......................... B 5
Tjänstemän å extra stat:
1 föredragande hos regeringsrätten............ B 29
1 andre kanslisekreterare.................. B21;
b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepar
-
tementet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1935/1936:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen......kronor 24,000
2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis................... » 193,300
3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis................... » 12,800
4. Avlöningar till tjänstemän å extra stat,
förslagsvis....................... » 17,600
5. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t............ » 2,200
6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
:
a. Grundavlöningar
m. m............kronor 44,750
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis . . » 2,150 » 46,900
7. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... »_6,500
Summa förslagsanslag kronor 303,300;
c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 303,300 kronor.
2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2, sid. 7—8), vilket med bortseende från de förändringar,
som påkallats av de nya grunderna för riksstatens uppställning,
innebär en ökning med 2,800 kronor av de anslagsmedel, som beräknas
nu utgå till motsvarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av
46,600 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
3
Arkiv, bibliotek och museer.
3:o) Riksarkivet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 3, sid. 9—13), vilket med bortseende från de förändringar, som
påkallats av de nya grunderna för riksstatens uppställning, innebär en ökning
med 3,000 kronor av de anslagsmedel, som under innevarande budgetår
utgå för motsvarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för riksarkivet:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 riksarkivarie.............................A 2
2 arkivråd................................B 30
4 förste arkivarier..........................B 26
5 andre arkivarier..........................B21
1 förste expeditionsvakt......................B 7
2 kanslibiträden............................B 7
1 eldare..................................B 5
3 expeditionsvakter.........................B 5;
b) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis................... kronor 136,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit............ » 2,700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar
m. m............kronor 32,000
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis. . . » 2,000 » 34 qoo
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... » 4,400
Summa förslagsanslag kronor 177,100;
c) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett förslagsanslag av 177,100 kronor.
4:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 4, sid. 14—16), vilket med bortseende från de förändringar, som
påkallats av de nya grunderna för riksstatens uppställning, innebär en
4
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
minskning med 2,990 kronor av de anslagsmedel, som under innevarande
budgetår utgå för motsvarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 51,500 kronor.
5:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, sid. 16) och under erinran, att
för innevarande budgetår anvisats samma belopp för ändamålet, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och
tryckta arbeten för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 1,800 kronor.
6:o) Riksarkivet: Bokbindning och konservering av arkivalier. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, sid. 16—17), vilket med bortseende
från de förändringar, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens
uppställning, innebär en ökning med 3,000 kronor av de anslagsmedel,
som utgå för motsvarande ändamål under innevarande budgetår,
Hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Bokbindning och konservering
av arkivalier för budgetåret 1935/1936 anvisa ett
reservationsanslag av 26,000 kronor.
7:o) Riksarkivet: Fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana
handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia.
Kungl. Majit har (punkt 7, sid. 17—18) föreslagit riksdagen att till Riksarkivet:
Fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana handlingar, som
äro av vikt för fäderneslandets historia, för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett reservationsanslag av 3,400 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr K. G. Westman
m. fl. (I: 235) och den andra inom andra kammaren av herrar S. Linnér
och T. V. Lundell (II: 416), vari hemställts, att riksdagen måtte till riksarkivet,
i och för fortsatt utgivande av sådana handlingar, som äro av vikt
för fäderneslandets historia, för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 8,000 kronor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisar utskottet till motionen I: 235.
Här förevarande anslag, som under ett vart av budgetåren 1926/1932 utgick
med 8,000 kronor, sänktes för budgetåret 1932/1933 till 6,000 kronor
och från och med budgetåret 1933/1934 till 3,400 kronor, med vilket belopp
det jämväl utgår under innevarande budgetår.
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 5
Riksarkivet har — under framhållande av att anslaget vore otillräckligt!
för att denna vetenskapliga publikationsverksamhet skulle kunna upprätthållas
i önskvärd omfattning — hemställt, att anslaget för nästkommande
budgetår måtte höjas till 8,000 kronor.
Departementschefen har anfört att, hur önskvärt det än vore att kunna
på denna punkt tillmötesgå riksarkivets framställning, han dock under nuvarande
förhållanden nödgades hemställa, att anslaget under ytterligare ett
budgetår bibehölles vid oförändrat belopp.
Utskottet vill, i anslutning till vad departementschefen anfört, understryka
önskvärdheten av att här förevarande anslag så snart omständigheterna
medgiva må erhålla en välbehövlig förstärkning. Med hänsyn till att anslagsbehov
av denna art i första hand torde böra prövas av Kungl. Maj:t,
har utskottet emellertid icke ansett sig kunna tillstyrka det nu motionsvis
framförda yrkandet.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer
alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Westmans m. fl. och herrar Linnérs
och Lundells ovannämnda motioner (I: 235 och II: 416), i
vad desamma skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, till
Riks arkiv et: Fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana
handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia, för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 3,400
kronor.
8:o) Landsarkiven m. m.: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 8, sid.
18—29) föreslagit riksdagen att
dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1935 äga tillämpning å befattningshavare vid
landsarkivet i Härnösand;
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
landsarkiven m. rn.;
dels godkänna av departementschefen förordade avlöningsstater för landsarkiven
m. m. att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936;
dels godkänna av departementschefen förordad övergångsstat för arkivdepån
i Visby, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936;
dels ock till Landsarkiven m. m.: Avlöningar för budgetåret 1935/1936
anvisa ett förslagsanslag av 114,350 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herr P. L. Persson i Undersvik m. fl.
väckt motion (II: 285), vari hemställts, att riksdagen måtte i samband med
Utskottet.
6
Statsutskottets utlåtande Nr. 8.
behandlingen av stat för landsarkivet i Härnösand i skrivelse till Kungl.
Majit hemställa, att Kungl. Majit måtte vid utfärdandet av de ändringar i
landsarkivinstruktionen, som nödvändiggjordes med tillkomsten av Härnösandsarkivet,
beakta vad i motionen anförts ifråga örn hänförandet av arkivalier
från Gävleborgs län till Uppsala landsarkivdistrikt;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herrar K. G. Westman och O. G. Karlsson (I: 42) och den andra inom andra
kammaren av herr S. Olsson i Rimforsa m. fl. (II: 153), vari hemställts, att
riksdagen måtte för beredande av höjning av den i avlöningsstaten för
landsarkivet i Vadstena uppförda anslagsposten till avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare: grundavlöningar från 4,200 kronor till 6,000
kronor, öka förslagsanslaget till landsarkiven m. m.i avlöningar med 1,800
kronor;
dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr G. Velander m. fl. (I: 234) och den andra inom andra kammaren av
herrar I. Österström och N. V. Sandström (lii 303), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta sådana ändringar beträffande anslag under statsverkspropositionens
åttonde huvudtitel (punkt 8, Landsarkiven m. m.i Avlöningar),
som betingades av inrättandet vid landsarkivet i Härnösand av en andrearkivariebefattning
i lönegraden B 21.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen hänvisar utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas i det
följande, till motionerna lii 285, I: 42 och I: 234.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande i avseende å frågan
örn ökade medel till avlönande av icke-ordinarie tjänstemän vid landsarkivet
i Vadstena.
Riksarkivet har under åberopande av en framställning från landsarkivarien
i Vadstena hemställt, att anslaget till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. vid landsarkivet måtte för budgetåret 1935/1936 ökas från 4,600
kronor till 8,000 kronor.
Såsom motiv härför har i berörda framställning anförts dels att landsarkivet
i nämnda hänseende vore i viss mån missgynnat i förhållande till de yngre
landsarkiven, dels ock att landsarkivets nuvarande maktpåliggande arbetsuPPgifter
nödvändiggjorde en ökning av den icke-ordinarie personalen. Nu
avlönades ur ifrågavarande anslagspost å 4,600 kronor en förste amanuens
med fyra timmars daglig tjänstgöring och en kvinnlig extra befattningshavare
med sex timmars daglig tjänstgöring. Ur det förhöjda uttagsbelopps
skulle bestridas kostnaderna för förste amanuensens avlönande efter heltidstjänstgöring
och för avlöningen till en kvinnlig extra befattningshavare.
I utlåtande den 18 september 1934 över nyssnämnda framställning från
landsarkivarien i Vadstena angående höjning av anslaget till icke-ordinarie
befattningshavare vid landsarkivet har statskontoret anfört, att, även om de
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
7
i ärendet åberopade skälen syntes i viss mån berättigade, statskontoret icke
funne sig kunna tillstyrka bifall till ifrågavarande framställning.
Departementschefen har rörande nu förevarande fråga för egen del anfört,
att han, med allt beaktande av de skäl, som legat till grund för riksarkivets
ifrågavarande framställning beträffande landsarkivet i Vadstena, i
nuvarande statsfinansiella läge icke ansett sig kunna upptaga berörda förslag.
I motionen I: 42 har beträffande förevarande fråga anförts bland annat
följande:
Det från år 1925 och även under innevarande budgetår utgående anslagsbeloppet
till de icke-ordinarie i landsarkivet i Vadstena (4,600 kronor) har
redan från början varit otillräckligt för avlönande av den personal, som var
anställd i detsamma vid 1925 års lönereglerings ikraftträdande och som
fortfarande där tjänstgör. Denna — en förste amanuens med fyra timmars
daglig tjänstetid och ett kvinnligt skrivbiträde med heltid — har kunnat
bibehållas vid för dem av riksarkivet fastställda löneförmåner (för amanuensen
årligen 3,196 kronor 56 öre, d. v. s. ersättning för 4 timmars daglig
tjänstgöring enligt 18 lönegraden 21 klassen och ortsgrupp C) endast genom
amanuensens överflyttning i avlöningshänseende till vikariatsanslaget såsom
förordnad för landsarkivarien ej blott under dennes hela semester (45 dagar)
utan även under de trettio dagar, denne måst, ehuru han ej haft skyldighet
därtill, för amanuensanslagets utdrygande utföra inspektioner. Sedan
den kvinnliga befattningshavaren avancerat till 6 lönegraden, har hon från
och med år 1934 till följd av de otillräckliga anslagsmedlen fått sin förutvarande
heltidstjänstgöring minskad till sex timmar. Trots denna nedsättning
har de nämnda icke-ordinarie befattningshavarnas sammanlagda avlöning
(vikariatsersättningar och dyrtidstillägg därvid icke inräknade) under
budgetåret 1933/1934 överskridit den beviljade anslagssumman med 471
kronor 2 öre, vilket låtit sig göra endast genom att landsarkivarien dels förrättat
inspektioner av lokala arkiv, dels uttagit nödigt antal semesterdagar,
så att amanuensens avlöning under denna tid kunnat bestridas ur vikariatsanslaget.
Icke-ordinarie-anslaget har så mycket mindre kunnat räcka att
avlöna vikarier för amanuensen och skrivbiträdet under deras semesterledigheter,
då landsarkivarien alltså måst förrätta även delar av deras tjänsteplikter.
Det har tyvärr icke heller kunnat undvikas, att till följd av den rådande
knappheten på arbetskraft i instruktionen föreskrivna ordnings- och förteckningsarbeten
under ett decennium så gott som helt legat nere. Stora leveranser
av viktiga arkiv ha icke kunnat behandlas och äro därför icke i
forskningsbart skick. Den genom författningsändring år 1930 från riksarkivet
till landsarkiven överflyttade granskningen av inkomna arkivförteckningar
från vissa statliga myndigheter inom arkivdistriktet har icke kunnat
fullgöras. Mängden av registratorsgöromål hotar att i stället alldeles absorbera
landsarkivariens hela ämbetstid och att för honom omöjliggöra att ägna
sig åt de arkivvårdande uppgifter Kungl. Maj:ts instruktion för landsarkiven
ålägger honom.
Ett av icke-ordinarie-anslagets otillräcklighet betingat, allvarligt missförhållande
är vidare, att amanuensen till följd av ämbetsplikter vid en av
honom innehavd kommunal befattning hindras att även vid förordnande
som landsarkivarie utsträcka sin arkivtjänstgöring utöver de fyra timmar,
8
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
för vilka han som amanuens uppbär avlöning. Under återstående två timmar
dagligen av landsarkivets öppethållande för allmänheten uppehålla sig
vid landsarkivariens frånvaro endast expeditionsvakten och skrivbiträdet å
tjänstelokalerna.
Genom en höjning av den av Kungl. Majit av innevarande års riksdag
för landsarkivet i Vadstena äskade anslagsposten till avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare: grundavlöningar från 4,200 till 6,000 kronor
eller med 1,800 kronor skulle detta missförhållande upphöra. Den nuvarande
förste amanuensen, vilken antogs som extra ordinarie tjänsteman i
landsarkivet år 1900 och från år 1925 innehaft placering i 18 lönegraden,
klass 21, har länge hyst och senast under förlidet år anmält önskan att
frånträda sin i det föregående omnämnda kommunala befattning och att
helt ägna sig åt arkivtjänsten, under förutsättning att heltidstjänstgöring
beredes honom med bibehållen löneplacering från 1 juli. För landsarkivet
innebure denna lösning icke endast en lättnad i dess för närvarande synnerligen
kännbara personalbrist, utan även en stor tillfredsställelse, örn en
dess egen beprövade tjänsteman finge ägna hela sin arbetsförmåga åt den
institution han tjänat i 34 år med både plikttrohet, nit och skicklighet.
[Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser stater och anslag för landsarkiven
i Uppsala, Lund och Göteborg, länsarkivet i Östersund och arkivdepån
i Visby, har icke givit utskottet anledning till erinran.
I motionerna I: 42 och II: 153 har beträffande landsarkivet i Vadstena
hemställts om en höjning av anslagsposten till icke-ordinarie befattningshavare:
grundavlöningar m. m. från 4,200 kronor med 1,800 kronor till
6,000 kronor. Utskottet har icke kunnat undgå att finna, att allvarliga olägenheter
hava blivit en följd av den nuvarande knappheten på anslag för
här ifrågavarande ändamål. Särskilt vill utskottet framhålla det olämpliga
i att, vid landsarkivariens frånvaro, under två timmar av den dagliga
expeditionstiden endast expeditionsvakten och skrivbiträdet uppehålla sig
i tjänstelokalerna. Med hänsyn härtill har utskottet funnit sig böra tillstyrka
här förevarande motioner och hemställer fördenskull, att ovanberörda
anslagspost må ökas utöver det av Kungl. Majit äskade beloppet
med ett bruttobelopp av 1,800 kronor. Detta belopp lärer emellertid böra
minskas med en summa, motsvarande 60 procent av de på grund av den
ökade tjänstgöringstiden för den icke-ordinarie personalen höjda pensionsavdragen.
Berörda minskning torde kunna uppskattas till 50 kronor, varvid
jämväl en avrundning av anslagets slutsumma ernås. Nettohöjningen
i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag —- vilket, såvitt det avser landsarkivet
i Vadstena, i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran —
skulle sålunda vid bifall till vad utskottet nu förordat bliva 1,750 kronor.
I motionerna I: 234 och II: 303 har hemställts om inrättande av en andre
arkivariebefattning i lönegraden B 21 vid det nya landsarkivet i Härnösand.
Onekligen kunna, såsom också departementschefen framhållit, mycket goda
skäl anföras för en förstärkning av arbetskrafterna därstädes. Enligt utskottets
uppfattning kunna sannolikt icke de arbetskrafter, som enligt Kungl.
Statsutskottets utlåtande Nr, 8.
9
Maj:ts förslag skulle komma att stå till Härnösandsarkivets förfogande, bliva
tillräckliga för göromålens behöriga skötande, sedan väl arbetet vid landsarkivet
kommit fullt i gång. Med hänsyn till att budgetåret 1935/1936
bliver det nya arkivets första verksamhetsår och då alltså närmare erfarenhet
rörande organisationsarbetet därstädes ännu saknas, har utskottet emellertid
icke ansett sig böra gå utöver Kungl. Maj:ts förslag utan avstyrker
här förevarande motioner. Vad Kungl. Maj:t föreslagit beträffande landsarkivet
i Härnösand har icke givit utskottet anledning till erinran.
\7ad slutligen beträffar det i motionen 11:285 gjorda yrkandet vill utskottet
erinra, att frågan örn Norrlands indelning i arkivområden senast år
1928 efter synnerligen ingående utredningar och överväganden var föremål
för riksdagens prövning (se härom proposition nr 212 till 1928 års riksdag).
Med hänsyn härtill finner sig utskottet icke böra tillstyrka riksdagen att på
grund av enskild motion taga någon ställning till skäligheten i och utförbarheten
av det nu framförda önskemålet. Enligt utskottets uppfattning
torde det lämpligen ankomma på Kungl. Maj:t att taga under övervägande,
huruvida ett tillmötesgående av motionärernas hemställan kan vara möjligt.
Med vad sålunda anförts torde motionen II: 285 få anses besvarad.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till herrar Westmans och O. G. Karlssons
ävensom herr Olssons i Rimforsa m. fl. ovannämnda motioner
(I: 42 och II: 153) men med avslag å herr Velanders m. fl.
och herrar Österströms och Sandströms ovannämnda motioner
(I: 234 och II: 303),
a) förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den
civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 juli 1935
äga tillämpning å befattningshavare vid landsarkivet i Härnösand
;
b) godkänna följande personalförteckning för landsarkiven
m. m.:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat:
5 landsarkivarier...........................B 26
1 länsarkivarie.............................B 22
1 andre arkivarie..........................B21
5 expeditionsvakter......................... B 5
c) godkänna följande avlöningsstater för landsarkiven
m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1935/1936:
10
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Avlöningsstater.
Landsarkivet
Landsarkivet
Landsarkivet
i Uppsala
i Vadstena
i Lund
Kronor
Kronor
Kronor
1. Avlöningar till tjänstemän å
ordinarie stat, förslagsvis . . . .
12,200
11,500
18,800
2. Avlöningar till icke-ordinarie
personal:
a) Grundavlöningar m. m.,
9,800
5,950
3,800
b) Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis.....
300 10,100
900 6,850
100 3,900
Summa kronor
22,300
18,350
22,700
Landsarkivet
i Göteborg
Landsarkivet
i Härnösand
Länsarkivs
i Östersund
Kronor
Kronor
Kronor
1. Avlöningar till tjänstemän å
ordinarie stat, förslagsvis . . .
12,900
12,500
7,900
2. Avlöningar till icke-ordinarie
personal:
a) Grundavlöningar m. m.,
b) Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis.....
8,200
350 8,550
1,960
250 2,210
5,440
200 5,640
Summa kronor
21,450
14,710
13,540
d) godkänna följande övergångsstat för arkivdepån i Visby,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1935/1936:
Övergångsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:
a. Arvode åt en föreståndare......kronor 1,200
Anni.: Efter 5 år kan föreståndarens arvode
höjas nied 200 kronor, efter 10 år
med ytterligare 200 kronor och efter 15
år med än ytterligare 200 kronor.
b. Arvodesförhöjning åt föreståndaren,
förslagsvis..............
c. Tillfällig arvodesförbättring åt föreståndaren
..................
d. Ersättning till vikarie för föreståndaren
.....................
» 200
» 300
» _200 i 900
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
11
2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat:
a. Lön åt en vaktmästare........kronor 550
Anni.: Efter 3 år kan vaktmästarens
lön höjas med 100 kronor, efter 6 år med
ytterligare 100 kronor och efter 9 år med
än ytterligare 100 kronor.
b. Ålderstillägg åt vaktmästaren, förslagsvis
................... » 100
c. Tjänstgöringspenningar åt vaktmästaren
.................. » 300 950
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal......... 200
Summa kronor 3,050;
e) till Landsarkiven m. m.: Avlöningar för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett förslagsanslag av 116,100 kronor;
II. att herr Perssons i Undersvik m. fl. ovannämnda motion
(II: 285) må anses besvarad med vad utskottet i det
föregående anfört.
9:o) Landsarkiven m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 9, sid. 29—33), vilket med bortseende från de förändringar,
som påkallats av de nya grunderna för riksstatens uppställning, innebär en
ökning med 9,475 kronor av de anslagsmedel, som under innevarande budgetår
utgå för motsvarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Omkostnader
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 42,500
kronor.
10:o) Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, sid. 33), vilket
innebär en ökning av ifrågavarande anslag med 260 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier
och tryckta arbeten för budgetåret 1935/1936 anvisa ett
reservationsanslag av 1,610 kronor.
ll:o) Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av arkivalier.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, sid. 33—34), vilket,
med bortseende från de förändringar, som påkallats av de nya grunderna
för riksstatens uppställning, innebär en ökning med 6,300 kronor av de
anslagsmedel, som under innevarande budgetår utgå för motsvarande ändamål,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Bokbindning
och konservering av arkivalier för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett reservationsanslag av 34,000 kronor.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
12:o) Landsarkiven m. m.: Inredning och utrustning m. m. av
landsarkivet i Härnösand. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
12, sid. 35) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Inredning och
utrustning m. m. av landsarkivet i Härnösand för budgetåret
1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 35,000 kronor.
13:o) Kungl, biblioteket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 13,
sid. 36—43) föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
kungl, biblioteket;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för kungl,
biblioteket att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936;
dels ock till Kungl, biblioteket: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett förslagsanslag av 236,400 kronor.
Till undersökning av i kammararkivet och riksarkivet befintliga äldre arkivalieomslag
m. m. har från och med budgetåret 1930/1931 utgått ett extra
anslag till en början med 4,100 kronor och från och med budgetåret 1933/
1934 — för beredande av uppfattning i löneklass — med 4,350 kronor.
1934 års riksdag anförde i sin skrivelse nr 8 under punkten 8 angående
anvisande av medel för här ifrågavarande ändamål för budgetåret 1934/1935,
att förevarande arbeten vid anslagets tillkomst beräknades kunna slutföras
under en tid av förslagsvis tre år. Riksdagen ville icke motsätta sig, att
anslag för ändamålet beviljades även för ett femte budgetår men utginge
ifrån att — därest anslag för ändamålet erfordrades jämväl för tid efter
budgetåret 1934/1935 — framställning i ämnet åtföljdes av utredning rörande
den tid och de kostnader, som ytterligare kunde beräknas för slutförande
av förevarande undersökningar.
I den ovannämnda avlöningsstaten hava under en anslagspost till Avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal beräknats medel till nyss angivna
ändamål.
I anledning av vad 1934 års riksdag anfört angående utredning örn den
tid och de kostnader, som ytterligare kunde beräknas för slutförande av
ifrågavarande undersökningar av äldre arkivalieomslag, hava enligt statsrådsprotokollet
riksarkivet och riksbibliotekarien inkommit med en redogörelse,
däri bland annat anföres följande:
Frågan örn tillvaratagandet av de för svensk medeltidsforskning i alldeles
särskild grad viktiga fragment av äldre pergamentshandskrifter och tryck,
vilka under den äldre Vasatiden söndertagits för att användas till omslag
om fogde- och andra räkenskaper i räknekammaren, hade länge stått på
dagordningen. I skrivelse den 9 december 1927 uppdrog Kungl. Maj:t åt
riksarkivet och riksbibliotekarien att i anslutning till en av riksbibliotekarien
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
13
Collijn åren 1912—1913 utförd undersökning i kammar- och riksarkiven gemensamt
»uppgöra en noggrann och detaljerad inventering och i samband härmed
en systematisk fotostatisk kopiering jämte vetenskaplig katalogisering av samtliga
i de nämnda arkiven befintliga till inbindning av äldre arkivaliehandlingar
använda pergamentsomslag». Då emellertid varken riksarkivet eller kungl,
biblioteket kunde ställa erforderliga arbetskrafter i och för undersökningens
utförande till förfogande anhöllo riksarkivet och riksbibliotekarien i gemensam
skrivelse den 16 september 1929 om anvisande av ett extra anslag för
att under en tid av exempelvis tre år avlöna en för arbetets utförande
lämplig person, fil. dr Toni Schmid. Nämnda anhållan blev av 1930 års
riksdag beviljad och fröken Schmid erhöll uppdrag att utföra arbetet under
närmaste ledning av kungl, bibliotekets handskriftsavdelning.
För fröken Schmid hade huvuduppgiften varit att vetenskapligt katalogisera
och förteckna de i kammararkivet befintliga pergamentsomslagen under
jämförelse med i kungl, biblioteket ävensom i vissa andra svenska arkiv
befintliga blad. I en den 6 augusti 1934 daterad promemoria hade fröken
Schmid på riksbibliotekariens anmodan lämnat vissa upplysningar örn
det av henne tills vidare huvudsakligen i kammararkivet utförda arbetet.
Orsakerna till att katalogiseringsarbetet icke fortskridit längre säde fröken
Schmid bero på flera omständigheter. Arbetet har krävt förstudier, och det
hade även varit nödvändigt för henne att vid sidan av arbetet bedriva vissa
specialstudier, särskilt rörande musikhandskrifterna, bland vilka ett stort
antal handskrifter med nummer funnes, och de talrika fragmenten av handskrifter
i kanonisk rätt.
En annan orsak till arbetets fördröjande torde vara att finna däri, att
detsamma, för att arkivaliehandlingar icke skulle behöva bortföras från
kammararkivet och för att ständig kontakt skulle kunna hållas med jämförelsematerialet,
i huvudsak måst utföras i detta arkivs lokaler. Här saknades
emellertid nödiga uppslagsböcker samt paleografisk och annan hjälplitteratur,
som måst hämtas från kungl, biblioteket. I många fall hade det
också varit nödvändigt att jämföra fragmenten i kammararkivet med originalhandskrifter
och äldre tryck, vilka förvarades i kungl, biblioteket. Arbetets
splittring på två från varandra rätt avlägsna lokaler torde i icke oväsentlig
grad hava inverkat oförmånligt på uppdragets snabba utförande.
Av fröken Schmida promemoria och det av henne tills nu utförda inventerings-
och katalogiseringsarbetet franninge, att hon velat ställa sig Kungl.
Maj:ts anvisning till efterrättelse att uppgöra en noggrann och detaljerad
inventering jämte vetenskaplig katalogisering av samtliga ifrågakommande
pergamentsomslag. Det hade därvidlag icke kunnat undvikas, att hennes
arbete, som ju vore av unikt slag, blivit väl omständligt och att hon i visst
avseenden väl mycket lagt an på detaljer. Arbetet hade emellertid nu fortskridit
till en punkt, som givit möjlighet att överskådligt bedöma hela det
befintliga materialets allmänna beskaffenhet. Man hade erhållit så att säga
ett tvärsnitt genom beståndet och därigenom fått möjlighet att riktigare än
någonsin förut bedöma dess beskaffenhet och värde för forskningen. Att
detta resultat i och för sig vore högst betydelsefullt och till fullo motsvarade
de i oell för detsammas ernående nedlagda kostnaderna, ville riksarkivet
och riksbibliotekarien eftertryckligt framhålla.
De numera vunna erfarenheterna om materialets art och bearbetning
visade emellertid, att detta arbete, vilket såsom redan framhållits vore av full
-
14
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
ständigt unik art, krävde längre tid, än som från början antagits. Det
gällde ju här ett vidsträckt outforskat material av största räckvidd och
värde för vår svenska medeltidshistoria. Vid undersökningar av denna
art vore svårigheterna mycket stora att kunna exakt uppskatta den för
arbetets outförande nödiga tiden, vilken ju vore bestämmande för kostnaderna.
A andra sidan minskades svårigheterna för en sådan uppskattning,
i den mån arbetet framskrede. För att emellertid påskynda arbetet, föresloge
riksarkivet och riksbibliotekarien vissa åtgärder av tidsbesparande art,
vilkas verkan det gällde att avvakta för att kunna lämna den av riksdagen
önskade beräkningen av de med arbetets fortsättande förenade kostnaderna.
Av det hittills anförda torde framgå, att alltjämt synnerligen starka skäl
talade för att fröken Schmids stora sakkunskap på området fortfarande foges
i anspråk. Det syntes dock ändamålsenligt, att arbetet fortsattes under nya
direktiv, som vore ägnade att motverka en alltför tidsödande, ehuru i sig
själv fullt försvarlig detaljforskning. Fröken Schmid kunde anvisas, att
utan försummande av materialet i dess helhet inskränka mer ingående
proveniensforskningar till de blad, som befunnos vara av direkt intresse för
kännedomen örn svenska kultbruk eller över huvud om svenska medeltida
förhållanden. Örn hon därjämte ålades att kvartalsvis lämna en kort redogörelse
för de gångna tre månadernas arbete, skulle det till äventyrs bliva
möjligt att också i övrigt fastställa en arbetsmetod av mer tidsbesparande art.
För egen del har departementschefen i nu förevarande avseende anfört
följande:
»Jag vill slutligen ifråga om undersökningarna av i kammararkivet och riksarkivet
befintliga äldre arkivalieomslag betona den från den inhemska kulturhistoriska
forskningens synpunkt utomordentliga betydelse dessa undersökningar
äga och framhålla vikten av att desamma måtte fullföljas i enlighet
med den av riksarkivet och riksbibliotekarien nu angivna planen.»
Utskottet. Utskottet uppskattar tillfullo betydelsen av de från och med budgetåret
1930/1931 bedrivna undersökningarna av i kammararkivet och riksarkivet
befintliga äldre arkivalieomslag m. m. och anser sig fördenskull böra tillstyrka
anvisande av medel för ändamålet jämväl för budgetåret 1935/1936.
Härvid utgår emellertid utskottet från att de av riksarkivet och riksbibliotekarien
i deras utredning antydda åtgärderna av tidsbesparande art vidtagas.
Härjämte förutsätter utskottet, att redogörelse för arbetets fortgång
ävensom — så snart och i den mån sådant är möjligt — beräkning rörande
den för arbetets slutförande erforderliga tiden lämnas, då fortsatt anslag
för här ifrågavarande ändamål äskas av riksdagen.
Mot Kungl. Maj:ts övriga under här förevarande punkt framlagda förslag
har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Utskottet hemställer fördenskull,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för kungl,
biblioteket:
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
15
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat:
1 riksbibliotekarie..........................A 1
4 förste bibliotekarier........................B 26
7 andre bibliotekarier........................B21
1 förste expeditionsvakt......................B 7
2 kanslibiträden............................B 7
4 expeditionsvakter.........................B 5
1 kontorsbiträde......... ..................B 4
Tjänsteman å extra stat:
1 förste bibliotekarie........................B26;
b) godkänna följande avlöningsstat för kungl, biblioteket
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1935/1936:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis..................kronor 128,600
2. Avlöning till tjänsteman å extra stat,
förslagsvis..................... » 9,830
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m. kronor 85,670
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis . . * 5,300'' » 90,970
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . »_7,000
Summa förslagsanslag kronor 236,400;
c) till Kungl, biblioteket''. Avlöningar för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett förslagsanslag av 236,400 kronor.
14:o) Kungl, biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 14, sid. 44—45), vilket icke innefattar andra ändringar än
sådana, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens uppställning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Omkostnader för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 57,200
kronor.
15:o) Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15, sid. 45—46), vilket icke ifrågasätter
andra ändringar än sådana, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens
uppställning, hemställer utskottet,
16
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Bokinköp och
bokbindning för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 110,000 kronor.
16:o) Stifts- och landsbiblioteket i Linköping: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16, sid. 46—51), vilket icke innefattar
andra ändringar än sådana, som påkallats av de nya grunderna för
riksstatens uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för stifts- och
landsbiblioteket i Linköping:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 bibliotekarie........................... B 26
1 vaktmästare........................... B 5;
b) godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteket
i Linköping att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1935/1936:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis........................kronor 12,100
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m.. . . kronor 2,950
b) Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis....... » 450 » 3,400
Summa förslagsanslag kronor 15,500;
c) till Stifts- och landsbiblioteket i Linköping: Avlöningar
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 15,500
kronor.
17:o) Stifts-och landsbiblioteket i Linköping: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17, sid. 51—52), vilket icke innefattar
andra ändringar än sådana, som påkallats av de nya grunderna för
riksstatens uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteket i Linköping:
Omkostnader för budgetåret 1935/1936 anvisa ett
anslag av 1,000 kronor.
18:o) Stifts- och landsbiblioteket i Linköping: Bokinköp och bokbindning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, sid. 52—53),
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
17
vilket icke innefattar andra ändringar än sådana, som påkallats av de nya
grunderna för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteket i Linköping:
Bokinköp och bokbindning för budgetåret 1935/1936
anvisa ett reservationsanslag av 6,000 kronor.
19:o) Bidrag till pedagogiska biblioteket. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 19, sid. 53—54), vilket förslag innebär en ökning med
350 kronor av de anslagsmedel, som utgå till motsvarande ändamål under
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till pedagogiska biblioteket
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 6,350 kronor,
att utgå under de villkor, Kungl. Majit kan finna gott
föreskriva.
20:o) Nationalmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 20, sid. 54—59), vilket förslag, utöver de av de nya grunderna
för riksstatens uppställning påkallade förändringarna, innebär en ökning
med 2,280 kronor av de anslagsmedel, som under innevarande budgetår
utgå för motsvarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för nationalmuseet:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat:
1 Överintendent......................... A 1
4 intendenter (avdelningsföreståndare)......... B 26
1 kansliskrivare......................... Bil
1 förste expeditionsvakt (tekniskt biträde vid handtecknings-
och gravyravdelningen).......... B 7
1 förste expeditionsvakt, tillika portvakt....... B 7
2 förste expeditionsvakter.................. B 7
1 expeditionsvakt, tillika gårdskarl........... B 5
10 expeditionsvakter...................... B 5;
b) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/
1936:
Avlöningsstat:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis...................kronor 103,200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit............ » 4,180
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 8. 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
3. Avlöningar till övrig ické-ördinarie per
sonal:
a)
Grundavlöningar m. m. kronor 51,520
b) Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis .... » 6,000 kronor 57,520
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... »_4,100
Summa förslagsanslag kronor 169,000;
c) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1935/1936
anvisa ett förslagsanslag av 169,000 kronor.
21:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 21, sid. 59—62), vilket icke innefattar andra ändringar än
sådana, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens uppställning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 36,700
kronor.
22:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, sid. 62—63), vilket icke innefattar
andra ändringar än sådana, som påkallats av de nya grunderna för
riksstatens uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhåll och ökande
av samlingarna för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 40,700 kronor.
23:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 23, sid. 63—69), vilket förslag utöver de av de nya grunderna
för riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär uppförande
på ordinarie stat av två expeditionsvakter samt en ökning med 1,100
kronor av de anslagsmedel, som utgå för motsvarande ändamål under innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för livrustkammaren
:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 föreståndare........................... B 27
2 expeditionsvakter....................... B 5;
b) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
19
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis.......................kronor 16,300
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m. kronor 34,200
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis .... » 4,000 » 38,200
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis.... »_1,100
Summa förslagsanslag kronor 55,600;
c) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett förslagsanslag av 55,600 kronor.
24:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majda
förslag (punkt 24, sid. 70—71), vilket förslag utöver de av de nya grunderna
för riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär en
minskning med 950 kronor av de anslagsmedel, som under innevarande
budgetår utgå för motsvarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 6,800 kronor.
25:o) Livrustkammaren: Underhåll och ökande av samlingarna.
I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 25, sid. 71—72), vilket icke
innefattar andra ändringar än sådana, som påkallats av de nya grunderna
för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Livrustkammaren: Underhåll och
ökande av samlingarna för budgetåret 1935/1936 anvisa ett
reservationsanslag av 400 kronor.
26:o) Anslag till naturhistoriska riksmuseet och statens etnografiska
museum. Beträffande vad Kungl. Majd (punkterna 26—30) föreslagit
riksdagen i fråga om anslag till naturhistoriska riksmuseet och statens
etnografiska museum avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;
vilket härmed
anmäles.
27:o) Bidrag till nordiska museet. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag
(punkt 31, sid. 92) och under erinran att för innevarande budgetår anvisats
samma belopp för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till nordiska museet för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 190,000 kronor
att under villkor, att en ledamot i museets nämnd är av
Kungl. Majd förordnad, ävensom på de övriga villkor, Kungl.
Majd må föreskriva, utgå till närbilden för att enligt dess
bestämmande användas till museets ändamål.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
28:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. Kungl. Majit
har (punkt 32, sid. 92—93) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till kulturhistoriska
museet i Lund för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av
22.000 kronor att under villkor, att valet av föreståndare för museet godkännes
av Kungl. Majit, och under de övriga villkor, Kungl. Majit kan finna
skäl föreskriva, utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra
Sverige för att användas för museets förvaltningsomkostnader och i främsta
rummet till avlöning åt vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden
vid museet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första kammaren
av herr Johan Nilsson i Kristianstad m. fl. väckt motion (I: 30), vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta tilldela kulturhistoriska föreningen
för södra Sverige ett anslag av 30,000 kronor för budgetåret 1935/1936.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisar utskottet till motionen.
Utskottet. Med hänsyn till vad i motionen anförts ävensom till i övrigt av utskottet
kända förhållanden anser sig utskottet böra förorda, att det av Kungl. Majit
för nästkommande budgetår äskade anslaget höjes med 3,000 kronor till
25.000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag
samt herr Johan Nilssons i Kristianstad ovannämnda motion
(I: 30), såsom Bidrag till kulturhistoriska museet i
Lund för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 25,000
kronor att under villkor, att valet av föreståndare för museet
godkännes av Kungl. Majit, och under de övriga villkor,
Kungl. Majit kan finna skäl föreskriva, utgå till styrelsen
för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för
att användas för museets förvaltningsomkostnader och i
främsta rummet till avlöning åt vetenskapligt och fackmässigt
utbildade biträden vid museet.
29:o) Bidrag till musikhistoriska museet. Bidrag till svenska skolmuseet.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkterna 33 och 34, sid.
93—94) och under erinran att för innevarande budgetår anvisats sam»''a
belopp för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) såsom Bidrag till musikhistoriska museet för budgetåret
1935/1936 anvisa ett anslag av 8,000 kronor att på de villkor
och under de förbehåll, Kungl. Majit kan finna skäl föreskriva,
utgå till museets ändamål;
b) såsom Bidrag till svenska skolmuseet för budgetåret
1935/1966 anvisa ett anslag av 3,500 kronor att på de vill
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
21
kor, Kungl. Majit kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen
för Sveriges allmänna folkskollärarförening för
museets ändamål.
Kyrkliga ändamål.
30:o) Domkapitlens expeditioner: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt
35, sid. 95—102) föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
domkapitlens expeditioner,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för domkapitlens
expeditioner,
dels ock till Domkapitlens expeditioner: Avlöningar för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett förslagsanslag av 274,000 kronor.
Kungl. Majits förslag innebär, utöver de av de nya grunderna för riksstatens
uppställning påkallade förändringarna, en ökning med 160 kronor
av de anslagsmedel, som under innevarande budgetår utgå för motsvarande
ändamål.
1 den föreslagna avlöningsstaten ingå under 4. Särskilda löneförmåner
till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän två delposter, båda förslagsvis
beräknade, den ena å 1,000 kronor till kallortstillägg och den andra å 600
kronor till provisoriskt dyrortstillägg. Såsom av statsrådsprotokollet framgår,
bestridas för närvarande kostnaderna för kallortstillägg, vilka endast
avse befattningshavare vid domkapitlet i Luleå, från anslagsposten till avlöningar
till ordinarie befattningshavare med i avrundat tal 600 kronor
samt för en icke-ordinarie tjänsteman och ett extra biträde från motsvarande
anslagspost till icke-ordinarie befattningshavare med ett beräknat sammanlagt
belopp av 375 kronor eller avrundat 400 kronor. Enligt de i övrigt
tillämpade grunderna för den nya anslagsuppställningen lärer någon särskild
post för kallortstillägg icke böra uppföras i här förevarande avlöningsstat.
Kostnaderna för kallortstillägg åt tjänstemännen å ordinarie stat, i
avrundat tal 600 kronor, böra bestridas från den förslagsvis beräknade anslagsposten
till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, vilken dock ej
i anledning härav torde behöva ökas. Kostnaderna för kallortstillägg till
de icke-ordinarie befattningshavarna, beräknade till 375 kronor, böra bestridas
från den i anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
ingående delposten å 70,150 kronor till grundavlöningar m. m. Då denna
delpost är upptagen med bestämt belopp, torde en motsvarande höjning av
densamma bliva erforderlig. För avrundning av anslagets slutsumma torde
emellertid höjningen böra bestämmas till 400 kronor. Ifrågavarande delpost
skulle då upptagas med (70,150 + 400) 70,550 kronor, under det att
Utskottet.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
anslagets slutsumma skulle bliva (274,000 — 600) 273,400 kronor. Vid bifall
till vad sålunda föreslagits bör anslagsposten: Särskilda löneförmåner
till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän — som då skulle avse allenast
provisoriskt dyrortstillägg — uppföras utan delposter med ett förslagsvis
beräknat belopp av 600 kronor.
I övrigt har Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt gjorda framställning
icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
a) godkänna följande personalförteckning för domkapitlens
expeditioner:
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat:
Stiftssekreterare. Stifts- Kansli- Expedi
Domkapitel
notarie, biträde. Hönsvakt.
Lönegrad Lönegrad Lönegrad Lönegrad
B 28 B 27 B 24 B 21 B 7 B 5
Uppsala...... 1 — — 1 1 1
Linköping .... — 1 — — — l
Skara....... — 1 — — — 1
Strängnäs . , . . — 1 — — — —
Västerås...... — 1 — — — 1
Växjö....... — 1 — — 1 1
Lund........ 1 — — 1 i i
Göteborg..... — 1 — — 1 1
Karlstad..... — 1 — — l \
Härnösand .... — 1 — — 1 l
Luleå.......,1 — — — l i
Visby....... — — 1 — — —
b) godkänna följande avlöningsstat för domkapitlens expeditioner,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1935/1936:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis....... 179,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t:
a. Grundbelopp........................kronor 9,950
Anm.: Arvodet till sekreteraren vid Stockholms stads
konsistorium utgör 5,700 kronor samt kan efter 3 år
höjas med 360 kronor, efter 6 år med ytterligare 360
kronor och efter 9 år med än ytterligare 360 kronor.
b. Arvodesförhöjning till sekreteraren vid Stock
-
holms stads konsistorium, förslagsvis..... » 540
c. Vikariatsersättniugar m. m., förslagsvis..... » 760 11,250
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
23
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m.................kronor 70,550
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .... » 12,000 82,550
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän, förslagsvis................kronor 600
Summa förslagsanslag kronor 273,400;
c) till Domkapitlens expeditioner: Avlöningar för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 273,400 kronor.
31:o) Domkapitlens expeditioner: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36, sid. 102—105), vilket förslag utöver de av
de nya grunderna för riksstatens uppställning påkallade förändringarna
innebär en minskning med 1,100 kronor av de anslagsmedel, som under
innevarande budgetår utgå för motsvarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Domkapitlens expeditioner: Omkostnader
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av
41,100 kronor.
32:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37,
sid. 105—106) och under erinran att för innevarande budgetår anvisats
samma belopp för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett förslagsanslag av 100,000 kronor.
33:o) Ersättning för prästerskapets till statsverket indragna
tionde m. m. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 38, sid. 106—
108), vilket innebär en anslagsökning med 1,542,629 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning för prästerskapets till statsverket
indragna tionde m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett anslag av 4,627,887 kronor.
34:o) Ersättning för vissa tidigare av prästerskapet åtnjutna statsanslag.
I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 39, sid. 108—109),
vilket innebär en anslagsökning med 200,834 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning för vissa tidigare av prästerskapet
åtnjutna statsanslag för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett anslag av 502,084 kronor.
35:o) Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i främmande
trosbekännares skattskyldighet. I enlighet med Kungl. Maj ds
förslag (punkt 40, sid. 109), vilket innebär en anslagsökning med 5,000
kronor, hemställer utskottet,
24
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att riksdagen må till Ersättning åt vissa församlingar till
följd av lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 65,000
kronor.
36:o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, sid. 109—lil), vilket förslag icke innefattar
andra ändringar än sådana, som påkallats av de nya grunderna för
riksstatens uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) för anordnande under år 1935 vid fyra folkskoleseminarier
av Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 14,800
kronor;
b) medgiva, att i fall, då kompletterande undervisning
vid folkskoleseminarium erfordras för dem av seminariets
elever, som deltagit i kurs för utbildande av kyrkomusiker,
ersättning till vederbörande lärare för s. k. övertimmar må,
efter prövning av Kungl. Majit i varje särskilt fall, utgå
från förslagsanslaget till avlöningar vid folkskoleseminariema.
37:o) Lappmarks ecklesiastikverk. I enlighet med Kungl. Maj.ts förslag
(punkt 42, sid. lil), vilket innebär en anslagsökning med 1,000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lappmarks ecklesiastikverk för bud*
getåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 5,000 kronor.
38:o) Stipendier för utbildande vid universitet av präster, förtrogna
med finska språket. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt
43, sid. lil—112) och under erinran att för innevarande budgetår anvisats
samma belopp för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till tre Stipendier för utbildande vid
universitet av präster, förtrogna med finska språket, för budgetåret
1935/1936 anvisa ett anslag av 3,600 kronor.
39:o) Avlöningar till pastorer vid svenska församlingar i utlandet.
I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 44, sid. 112), vilket förslag
icke innefattar andra ändringar än sådana, som påkallats av de nya grunderna
för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avlöningar till pastorer vid svenska
församlingar i utlandet för budgetåret 1935/1936 anvisa ett
anslag av 30,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
25
40:o) Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska
hamnstäder. Kungl. Majit har (punkt 45, sid. 113—114) föreslagit
riksdagen att till Religiös och social verksamhet bland svenskar i
vissa utländska hamnstäder för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag
av 57,500 kronor, att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,
Kungl. Majit finner skäl meddela.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr H. Hallén m. fl. väckt motion (lii 405), vari hemställts,
att riksdagen ville anslå 5,000 kronor till avlöning åt svensk sjömanspastor i
Gdynia och fördenskull höja anslaget till avlöning av svenska sjömanspräster
från 45,500 kronor till 50,500 kronor ävensom besluta, att å nämnda
tjänst skall utgå dyrtidstillägg efter enahanda grunder som för övriga sjömanspräster.
I riksstaten för budgetåret 1934/1935 äro för här ifrågavarande ändamål
uppförda följande två anslag, nämligen:
Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska
hamnstäder, extra anslag..................kronor 45,500
Dyrtidstillägg åt de för religiös och social verksamhet bland
svenskar i vissa utländska hamnstäder anställda präster,
extra förslagsanslag ............................ * 12,000
Summa kronor 57,500
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att svenska kyrkans sjömansvårdssty
relse
begärt ökning för budgetåret 1935/1936 av ifrågavarande anslag för
anställande av en sjömanspräst för Danzig, en för Gdynia samt en för
Genua och Marseille.
Departementschefen har anfört, att han under nuvarande förhållanden
funne sig icke kunna förorda anslag till utvidgning av ifrågavarande verksamhet.
Till stöd för det i motionen II: 405 framförda yrkandet har anförts huvudsakligen
följande:
Från och med budgetåret 1931/1932 utgår anslag till avlönande av en
svensk sjömanspräst i Danzig och Gdynia, sedan med frivilliga gåvomedel
avlönad sjömanspräst redan från och med 1 juli 1929 hade varit stationerad
i Danzig med uppdrag att även ägna sin verksamhet åt Gdynia. I sistnämnda
hamn inrättades en under samma sjömanspräst lydande assistentbefattning
1 april 1930.
Emellertid visade det sig på grund av den svenska sjöfartens enastående
kraftiga utveckling i såväl Danzig som Gdynia snart nog omöjligt för en
ensam prästerlig kraft att räcka till för arbetet i bägge nämnda hamnar.
Till följd härav förordnades en särskild sjömanspräst till Gdynia från och
med 20 september 1932.
26
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
För närvarande finnas således genom sjömansvårdsstyrelsens försorg två
sjömanspräster anställda i Danzig och Gdynia, ehuru avlöning av statsmedel
endast utgår till en av dem, nämligen den i Danzig stationerade prästen,
medan avlöningen åt sjömansprästen i Gdynia bestrides med insamlade
gåvomedel.
Till belysning av de stora och ständigt växande krav, som ställas på sjömansvårdens
verksamhet i Gdynia, åberopas följande förhållanden.
Sverige intager i sjöfartshänseende i Gdynia den ojämförligt främsta platsen
bland alla nationer. Sålunda uppgick år 1932 antalet inkomna svenska
fartyg till 1,147, motsvarande 28,48 procent av den sammanlagda sjötrafiken
å staden, under det att den polska sjöfarten, som kom närmast i storleksordning,
motsvarade allenast 18,62 procent. Danmarks andel utgjorde 11,87
och Norges blott 7,6 procent.
Ar 1933 hade svenska trafiken ytterligare ökat till 1,245 inkomna fartyg.
Denna fortgående stegring sammanhänger bland annat med att Gdynia allt
mera upphört att vara en speciell kolhamn. Många nya kajanläggningar
och magasin ha under nämnda år tagits i bruk för importhandelns ändamål,
och transitohandeln från Polen till söderut belägna länder har utökats.
Att den svenska sjömansvården under sådana förhållanden har ett snart
sagt obegränsat arbetsfält i Gdynia, säger sig självt. Den nuvarande omfattningen
av sjömansvårdens olika verksamhetsgrenar i Gdynia, liksom även
av verksamheten i Danzig, belyses av vid motionen fogade statistiska uppgifter
från sjömansvårdsstyrelsens stationer under år 1933. Den särdeles
omfattande och krävande verksamhet, som återspeglas i nämnda statistiks
siffror från Danzig och Gdynia, har endast möjliggjorts därigenom att
nämnda styrelse i vardera hamnen, förutom sjömanspräst, underhåller dels
en manlig assistent, dels en läsrum sföreståndarinna.
Arbetets utveckling har dock helt naturligt medfört ständigt ökade ekonomiska
uppoffringar. Dessa ha varit så mycket mera kännbara, som verksamheten
på grund av den svenska valutans alltsedan september 1931 pågående
internationella depreciering tillskyndats särdeles betydande allmänna
utgiftsökningar. Dessa ha enligt gjorda beräkningar uppgått till 42,000
kronor under år 1932 och 46,000 kronor år 1933. För 1934 torde ifrågavarande
merutgift böra anslås till minst 42,000 kronor. De sammanlagda
merkostnader, som sjömansvårdsstyrelsen således åsamkats genom den svenska
kronans depreciering under åren 1932—34, uppgå till det högst betydande
beloppet av 120,000 kronor. Då sjömansvårdsstyrelsen härigenom, trots stigande
inkomster under de sista åren, fått vidkännas en avsevärd ökning av
sin skuldsättning, måste en avlyftning av de årliga kostnader, som åtgå
till avlöning av sjömansprästen i Gdynia, anses som ett särdeles nödvändigt
bidrag till åstadkommande av ekonomisk stabilitet och ostörd verksamhet.
I den så kallade sjömansutredningen (betänkande angående frågan örn
lämpliga åtgärder till skydd för sjömän vid besök i utländska hamnar, avgivet
den 21 december 1933) framhålles kraftigt det trängande behovet av
att staten övertager avlöningen även av sjömansprästbefattningen i Gdynia
på villkor, att lokalfrågan på nämnda ort bringas till lösning så fort omständigheterna
det medgiva.
Nu har polska regeringen, som visat sig högt skatta det svenska kulturarbete,
som i Gdynia bedrives, skänkt en stor och välbelägen tomt till den
byggnad, som sjömansvårdsstyrelsen här kommer att uppföra. Styrelsen har
granskat och godkänt ritningar till berörda bygge, som omfattar samlings
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
27
salar, läsrum, kafé- och klubblokaler samt bostad för sjömanspastorn och
assistenten. Det av sjömansutredningen uppsatta villkoret för statens övertagande
av avlöningen av denna befattning, nämligen en snar lösning av
lokalfrågan, blir alltså nu uppfyllt.
Som framgår av en vid motionen fogad statistisk tablå, uppgick antalet
besök, avlagda år 1933 å sjömansvårdsstyrelsens läsrumslokaler i Gdynia,
till 17,321. För 1934 steg denna siffra enligt nyligen ingångna uppgifter
till 21,509, varigenom stationen i Gdynia ryckt upp till den främsta platsen
bland alla sjömansvårdsstyrelsens utposter i främmande hamnar i fråga örn
besöksfrekvensen.
Det arbete, som av sjömanspastorn i Gdynia bedrives bland det svenska
sjöfolket, är utomordentligt aktivt och mångskiftande: gudstjänster, skeppsbesök,
klubb- och församlingsaftnar med sång, musik och föreläsningar,
idrottstävlingar, studieutflykter och dylikt, alltsammans präglat av ovanligt
stor anslutning från sjöfolkets sida. Den sammanhållande och stödjande
kraft, som genom denna verksamhet kan skänkas sjöfolket gentemot hamnstädernas
kriminalitet, sedeslöshet och dryckenskap, är så känd och omvittnad,
att det ej behöver närmare utvecklas.
Men det bör ock kunna med fog hävdas, att denna svenska kulturgärning
för en så stor del av landets ungdom, som det i Gdynia är fråga örn, icke
skall basera sin verksamhet enbart på kyrkokollekter, gåvor av föreningar
etc. Frånsett avlöningen åt sjömanspastorn, belöpa sig sjömansvårdsstyrelsens
utgifter för verksamheten vid stationen i Gdynia år 1935 till 18,190
zlotych, enligt nuvarande kurs 75: 75 svarande mot 13,779 kronor. Det bör
vara statsmakternas sak att svara för avlöningen till den man, som har ansvaret
och ledningen för detta arbete.
Såsom av motionen framgår, har under senare tid i Gdynia genom
sjömansvårdsstyrelsens försorg funnits inrättad en särskild prästerlig befattning,
nödvändiggjord av den kraftiga utvecklingen av den svenska sjöfarten
på Danzig och Gdynia. Denna befattnings innehavare avlönas för närvarande
med insamlade gåvomedel. I motionen har nu framhållits, hurusom
sjömansvårdsstyrelsen under de senare åren på grund av den svenska
valutans depreciering åsamkats betydande merkostnader, och att därför en
avlyftning av de årliga kostnaderna för här ifrågavarande avlöning vore
önskvärd.
Av den i ärendet förebragta utredningen finner utskottet behovet av en
i Gdynia stationerad sjömanspräst styrkt. Utskottet vill erinra, att den s. k.
sjömansutredningen (i sitt den 21 december 1933 avgivna betänkande angående
frågan örn lämpliga åtgärder till skydd för sjömän vid besök i utländska
hamnar) kraftigt framhöll behovet av att staten övertoge avlöningen
även av sjömansprästbefjittningen i Gdynia på villkor att lokalfrågan
på nämnda ort bringades till lösning så fort omständigheterna det medgåve.
I motionen har nu meddelats, att detta villkor nu kan uppfyllas, sedan
polska regeringen skänkt en tomt till den byggnad, som sjömansvårdsstyrelsen
här lär komma att uppföra. Med hänsyn till nu angivna förhållanden
och under erinran tillika, att riksdagen även tidigare behjärtat motions
-
Utskottet.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
vis framkommen framställning av här ifrågavarande art, tillstyrker utskottet
motionärernas förslag örn ett anslag å 5,000 kronor för avlöning av en
svensk sjömanspräst i Gdynia.
Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran,
skulle alltså för grundavlöningar för här ifrågavarande prästmän erfordras
(45,500 + 5,000) 50,500 kronor.
A dessa löner utgår för närvarande dyrtidstillägg enligt de för icke nyreglerade
verk gällande grunderna. I enlighet med vad departementschefen
förutsatt lärer så böra ske jämväl under nästkommande budgetår. Med
hänsyn till vad utskottet i det föregående tillstyrkt torde emellertid det för
ändamålet beräknade beloppet, 12,000 kronor, böra ökas med i runt tal
1,500 kronor till 13,500 kronor.
Vid bifall till vad utskottet anfört och hemställt skulle sålunda här förevarande
anslag för nästkommande budgetår behöva upptagas med (50,500
+ 13,500) 64,000 kronor.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till herr Halléns m. fl. ovannämnda motion
(II: 405), till Religiös och social verksamhet Öland svenskar i
vissa utländska hamnstäder för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett förslagsanslag av 64,000 kronor, att utgå i enlighet med
de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t finner skäl meddela.
41 :o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 46, sid. 114), vilket förslag utöver de av de nya grunderna för riksstatens
uppställning påkallade förändringarna innebär en minskning med
2,028 kronor av de anslagsmedel, som under innevarande budgetår utgå
för motsvarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 200,000 kronor.
42:o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,
förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, sid. 114), vilket innebär en anslagsminskning
med 5,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna
medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig
jord, för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag
av 5,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
29
Akademier m. m.
43:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 48, sid. 115) och under erinran, att under innevarande budgetår
anvisats samma belopp för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska akademien för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 8,250 kronor.
44:o) Bidrag till vetenskapsakademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 49, sid. 115—117) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vetenskapsakademien för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 5,600 kronor.
45:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, sid. 117—125), vilket förslag
icke innefattar andra ändringar än sådana, som påkallats av de nya grunderna
för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må .j
a) godkänna följande personalförteckning för de under
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat:
1 riksantikvarie...........................A 1
3 antikvarier (avdelningsföreståndare)...........B 26
2 förste expeditionsvakter....................B 7
1 kontorsbiträde...........................B 4
Tjänstemän å extra stat:
2 antikvarier.............................B 26
1 sekreterare.............................B 24;
b) godkänna följande avlöningsstat för nämnda under
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien lydande institutioner
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1935/1936:
30
Statsutskottets utlåtande Nr. 8.
Avlöningsstat.
1.
2.
3.
4.
5.
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis................ .» . kronor 51,300
Arvode (lönefyllnad) åt den Hjertbergske
antikvarien..................... » 3,890
Avlöningar till tjänstemän å extra stat,
förslagsvis...................... > 26,800
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.
Grundavlöningar m. m. kronor 96,800
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis . . . » 7,000 » 103,800
Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . » 5,210
Summa förslagsanslag kronor 191,000;
c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Avlöningar
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag
av 191,000 kronor.
46:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Omkostnader. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51, sid. 125—128), vilket förslag
icke innefattar andra ändringar än sådana, som påkallats av de nya grunderna
för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
: Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
m. m.: Omkostnader för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag
av 48,800 kronor.
47:o) Vitterhets-, historie-och antikvitetsakademien: Statens historiska
museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, sid. 128), vilket förslag icke
innefattar andra ändringar än sådana, som påkallats av de nya grunderna
för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Statens historiska museum m. m.: Underhåll och
ökande av samlingarna för budgetåret 1935/1936 anvisa ett
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
31
reservationsanslag av 12,000 kronor, att utgå efter den för*
delning, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.
48:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, sid. 129),
vilket förslag icke innefattar andra ändrmgar än sådana, som påkallats av
de nya grunderna för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av
fornlämningar och byggnadsminnesmärken för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor, att utgå
efter den fördelning, Kungl. Majit kan finna gott bestämma.
49:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Avlöningar. I anslutning till Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 54, sid. 130—131), vilket förslag icke innefattar andra ändringar
än sådana, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens uppställning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande ostasiatiska
arkeologiska samlingarna att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1935/1936:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till tjänsteman å indragningsstat:
a. Lön..............kronor 12,000
b. Ålderstillägg . ....... » 1,000 kronor 13,000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal
m. m.......................... » 9,300
Summa kronor 22,300;
b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Östasiatiska
arkeologiska samlingarna: Avlöningar för budgetåret
1935/1936 anvisa ett anslag av 22,300 kronor.
50:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
32
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Maj:ts förslag (punkt 55, sid. 131), vilket förslag icke innefattar andra ändringar
än sådana, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens uppställning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 8,700
kronor.
51 :o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Avlöningar. Kungl. Maj.t har (punkt 56, sid. 131—144) föreslagit riksdagen
att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
akademien för de fria konsterna med konsthögskolan;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för akademien
för de fria konsterna med konsthögskolan att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1935/1936;
dels ock till akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 143,900
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herrar Johan Nilsson i Malmö och A. Petrén väckt motion
(1:78), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att lönen för innehavaren
av lärarplatsen i plastisk anatomi vid konsthögskolan måtte utgå efter
20:e lönegraden eller med en lön av 6,000 kronor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisas till motionen.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att en professur i teckning i lönegraden
B 24, vilken för närvarande uppehälles, på förordnande, indrages och i stället
uppföres en befattning som föreståndare för institutet för materialkunskap,
tillika lärare i materialkunskap, i samma lönegrad, varförutom vissa
andra av departementschefen förordade förändringar innebära en anslagsminskning
med 1,500 kronor.
I den av departementschefen förordade avlöningsstaten för akademien för
de fria konsterna med konsthögskolan ingår en anslagspost till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal å 35,900 kronor. Av nämnda anslagspost
har beräknats skola utgå, jämte annat, arvode åt en professor i anatomi
med 4,000 kronor. Berörda arvode har utgått med oförändrat belopp
från och med budgetåret 1926/1927, då avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den cen
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 33
träla statsförvaltningen, blev tillämpligt på akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan.
Utskottet håller före, att ändringar i fastställda löneregleringar — där Utskottet.
icke särskilda skäl föranleda undantag — böra företagas först efter prövning
och förslag från Kungl. Majit. Med hänsyn härtill finner sig utskottet
icke kunna tillstyrka vad i motionen 1:78 hemställts.
Kungl. Majits under här förevarande punkt framlagda förslag har icke
givit utskottet anledning till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag
samt med avslag å herrar Johan Nilssons i Malmö och
Petréns ovannämnda motion (I: 78), i vad den skiljer sig
från Kungl. Majits förslag,
a) godkänna följande personalförteckning för akademien
för de fria konsterna med konsthögskolan:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat:
1 professor i arkitektur......................B 30
1 professor i svensk arkitekturhistoria...........B 26
5 professorer..............................B 24
Anm.: Av nämnda 5 professurer omfatta 2 vardera målning.
De återstående professorsbefattningarna omfatta vardera ett
av följande ämnen: 1) teckning, 2) landskapsmålning, 3) modellering.
1 föreståndare för institutet för materialkunskap, till
-
lika lärare i materialkunskap................B 24
1 lärare i etsning..........................B17
1 kanslibiträde............................B 7
1 förste vaktmästare........................B 7
1 eldare................................. B 7
1 vaktmästare............................. B 5
1 portvakt............................... B 5;
b) godkänna följande avlöningsstat för akademien för
de fria konsterna med konsthögskolan att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1935/1936:
Avlöningsstat:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis..................kronor 96,500
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 8. 3
34
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit:
a. Grundbelopp........kronor 8,700
b. Vikariatsersättningar
m. m., förslagsvis. . . . » 200kronor 8,900
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.......................... » 35,900
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . » 2,600
Summa förslagsanslag kronor 143,900;
c) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag
av 143,900 kronor.
52:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, sid. 144—146),
vilket förslag utöver de av de nya grunderna för riksstatens uppställning
påkallade förändringarna innebär en ökning med 500 kronor av de anslagsmedel,
som under innevarande budgetår utgå för motsvarande ändamål,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett förslagsanslag av 27,950 kronor.
53:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
58, sid. 146—148), vilket förslag icke innefattar andra ändringar än sådana,
som påkallats av de nya grunderna för riksstatens uppställning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret
1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 26,000 kronor.
54:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, sid. 148—
149), vilket förslag icke innefattar andra ändringar än sådana, som påkallats
av de nya grunderna för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
35
att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret 1935/1936
anvisa ett reservationsanslag av 4,000 kronor.
55:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Avlöningar.
I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60, sid. 149—159), vilket förslag
utöver de av de nya grunderna för riksstatens uppställning påkallade
förändringarna innebär en ökning med 5,000 kronor av de anslagsmedel,
som under innevarande budgetår utgå för motsvarande ändamål, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för musikaliska
akademien med musikkonservatoriet:
Personalförteckning:
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat:
1 sekreterare............................ B 26
1 bibliotekarie........................... B 22
8 lärare................................ B21
Anm.: Nämnda 8 lärarbefattningar omfatta vardera ett av
följande ämnen: 1) pianospelning; 2) pianospelning i orgelklassen;
3) orgelspelning; 4) harmonilära; 5) elementar-och
kyrkosång; 6) solosång; 7) violinspelning samt 8) kontrapunkt,
komposition och instrumentation.
1 förste vaktmästare....................... B 7
1 vaktmästare............................ B 5
1 kontorsbiträde.......................... B 4
1 portvakt.............................. B 1;
b) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien
med musikkonservatoriet att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1935/1936:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis.......................kronor 88,800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Grundbelopp........kronor 14,300
Anni.: Arvodet till direktören
för musikkonservatoriet
utgör 8,600 kronor samt kan
efter tre år höjas med 480 kronor,
efter sex år med ytterligare
480 kronor och efter nio
år med än ytterligare 480
kronor.
36
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
b. Arvodesförhöjning till
direktören för musikkonservatoriet,
förslagsvis . . kronor 720
c. Yikariatsersättningar
m. m., förslagsvis..... » 180 kronor 15,200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
:
a. Grundavlöningar m. m. kronor 57,500
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis .... » 1,350 » 58,850
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... »_2,650
Summa förslagsanslag kronor 165,500;
c) till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Avlöningar
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag
av 165,500 kronor.
56:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, sid. 159—160),
vilket förslag utöver de av de nya grunderna för riksstatens uppställning
påkallade förändringarna innebär en ökning med 1,260 kronor av de anslagsmedel,
som under innevarande budgetår utgå för motsvarande ändamål,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:
Omkostnader för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett förslagsanslag av 15,200 kronor.
57:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Inköp
och bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård
av instrument. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62, sid. 160),
vilket förslag icke innefattar andra ändringar än sådana, som påkallats
av de nya grunderna för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:
Inköp och bindning av böcker och musikalier
samt underhåll och vård av instrument för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett reservationsanslag av 3,800 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
37
58:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Stipendier
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63, sid. 161)
och under erinran att för innevarande budgetår anvisats samma belopp
för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:
Stipendier m. m. för budgetåret 1935/1936
anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor.
59:o) De kungl, teatrarna: Bidrag till kungl, teatern. De kungl,
teatrarna: Brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen
i operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom
m. m. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkterna 64 och
65, sid. 161—162) och under erinran att för innevarande budgetår anvisats
samma belopp för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till De kungl, teatrarna: Bidrag till kungl, teatern för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 150,000 kronor;
b) till De kungl, teatrarna: Brandförsäkring av viss staten
tillhörig, huvudsakligen i operabyggnaden och dramatiska teaterns
byggnad förvarad lösegendom m. m. för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett anslag av 12,745 kronor att utgå med den
fördelning, som av Kungl. Majit bestämmes.
Universiteten, den medicinska undervisningen
m. m.
60:o) Anslag till universiteten, den medicinska undervisningen
m. m. Beträffande vad Kungl. Majit (punkterna 66—106) föreslagit riksdagen
i fråga örn anslag till universiteten, den medicinska undervisningen
m. m. ävensom beträffande dels en inom första kammaren av herrar H. L.
Hammarskjöld och A. Betren väckt motion (I: 28), dels två likalydande motioner,
väckta, den ena inom första kammaren av herr A. Petrén (I: 14) och
den andra inom andra kammaren av herr S. Bengtsson i Norup och fröken
Bertha Wellin (lii 42), dels ock en inom första kammaren av herr A. Petrén
väckt motion (I: 139), avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;
vilket härmed
anmäles.
38
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Tekniska högskolan och Chalmers tekniska
institut.
61:o) Tekniska högskolan: Avlöningar. I anledning av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 107, sid. 351—365), vilket utöver de av de nya grunderna
för riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär en ökning
med 7,860 kronor av de anslagsmedel, som under innevarande budgetår
utgå för motsvarande ändamål, hemställer utskottet, som funnit, att
en tjänsteman å indragningsstat bör uppföras i personalförteckningen,
att riksdagen må,
a) godkänna följande personalförteckning för tekniska
högskolan:
Personalförteckning.
Befattning.
Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
37 professorer.........................
.....B
30
1 sekreterare.........................
.....B
26
1 kamrerare .........................
.....B
24
1 bibliotekarie........................
B
22
1 verkmästare........................
.. . B
10
1 maskinist ...........................
.... B
8
1 kanslibiträde .......................
.... B
7
1 förste vaktmästare...................
.... B
7
15 laboratorievaktmästare ................
... B
7
1 vaktmästare, tillika preparator..........
.... B
7
1 reparatör..........................
... B
7
3 vaktmästare........................
.... B
5
2 kontorsbiträden .....................
B
4
Anni.: Professorsbefattningarna, vilka äro 37, omfatta vardera ett av
följande ämnesområden: 1) matematik; 2) mekanik; 3) ångteknik; 4)
läran örn vattenmotorer; 5) mekanisk teknologi; 6) elektrisk anläggningsteknik;
7) teoretisk och elektrokemi; 8) kemisk teknologi; 9) vägbyggnad
och kommunikationsteknik; 10) arkitektur; 11) teoretisk elektroteknik;
12) järnets metallurgi; 13) gruvvetenskap; 14) vattenbyggnadelara;
15) matematik och mekanik; 16) geodesi; 17) beskrivande geometri;
18) fysik; 19) värmeteknik och maskinlära; 20) skeppsbyggnadslära;
21) mineralogi och geologi; 22) bergskemi och metallurgi; 23)
byggnadsstatik; 24) husbyggnadslära; 25) läran örn maskinelement; 26)
allmän bergsmekanik och gruvmekanik; 27) byggnadsteknik; 28) organisk
kemi; 29) elektromaskinlära; 30) brobyggnad; 31) läran örn förbränningsmotorer;
32) hyttmekanik samt järnets bearbetning och behandling;
33) oorganisk kemi; 34) hållfasthetslära; 35) cellulosateknik
och träkemi; 36) flygteknik; 37) skifteslära.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
39
Befattning. Lönegrad.
Tjänsteman å indragningsstat.
Rubin, S. T. S., professor i geodesi, personligen ... B 30;
b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/
1936:
Avlöningsstat:
1.
2.
3.
4.
o.
Utgifter:
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis..................kronor
Anm.: Från förestående anslagspost skall utgå
jämväl ersättning till den eller de personer,
som förordnas att uppehålla en del av rektors
undervisningsskyldighet såsom professor.
Avlöning till tjänsteman å indragningsstat,
förslagsvis .................. »
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t........... »
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
:
a. Grundavlöningar m.m. kronor 308,650
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis ... » 3,450 »
Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . . >
540,300
11,600
161,100
312,100
14,400
Summa kronor 1,039,500
Särskilda uppbördsmedel:
Avgifter från de studerande...........kronor 230,000
Nettoutgift kronor 809,500;
c) till Tekniska högskolan: Avlöningar för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett förslagsanslag av 809,500 kronor.
62:o) Tekniska högskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Majda förslag (punkt 108, sid. 365—366), vilket utöver de av de nya grunderna
för riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär en ökning
med 1,500 kronor av de anslagsmedel, som under innevarande budgetår
utgå för motsvarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till lekniska högskolan: Omkostnader
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 223,900
Kronor.
40
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
63:o) Tekniska högskolan: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 109, sid. 367—369), vilket utöver de av de nya grunderna
för riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär en ökning
med 5,000 kronor av de anslagsmedel, som under innevarande budgetår
utgå för motsvarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan: Materiel m. ni.
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av
226,500 kronor.
64:o) Tekniska högskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans
bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110, sid.
369), vilket icke innebär andra förändringar än sådana, som sammanhänga
med de nya grunderna för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan: Bokinköp och
bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1935/1936
anvisa ett reservationsanslag av 33,000 kronor.
65:o) Tekniska högskolan: Stipendier m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt lil, sid. 370), vilket icke innebär andra förändringar
än sådana, som sammanhänga med de nya grunderna för riksstatens uppställning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan: Stipendier m. rn.
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av
7,000 kronor.
66:o) Tekniska högskolan: Inredningsarbeten och möbelanskaffning
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112, sid. 370—
374) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan: Inredningsarbeten
och möbelanskaffning m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett reservationsanslag av 55,000 kronor.
67:o) Chalmers tekniska institut: Avlöningar. I anslutning till
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113, sid. 374—385), vilket utöver de av de
nya grunderna för riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär
en ökning med 7,000 kronor av de anslagsmedel, som under innevarande
budgetår utgå för motsvarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för Chalmers
tekniska institut:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
13 professorer............................. B 28
5 andre-lärare............................ B 22
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 41
Befattning. Lönegrad.
1 maskinist.............................. B 8
1 förste vaktmästare....................... B 7
5 laboratorievaktmästare .................... B 7
1 vaktmästare............................ B 5
1 eldare, tillika gårdskarl ................... B 5
Anm.: 1. Professorsbefattningarna, vilka äro 13, omfatta vardera ett
av följande ämnesområden: 1) fysik; 2) matematik; 3) mekanik och
matematik; 4) skeppsbyggeri; 5) byggnadslära och ornamentsritning;
6) elektroteknik; 7) organisk kemi; 8) oorganisk kemi jämte mineralogi
och geologi; 9) maskinlära med undervisningsskyldighet företrädesvis
i läran örn vattenmotorer; 10) maskinlära med undervisningsskyldighet
företrädesvis i läran om värmemotorer; 11) väg- och vattenby ggnadslära;
12) elektroteknik med undervisningsskyldighet företrädesvis i
elektrotekniska maskinkonstruktioner samt 13) kemisk teknologi.
2. Andrelärarbefattningarna, vilka äro 5, omfatta vardera ett av följande
ämnesområden: 1) matematik; 2) elementarmekanik, skeppsbyggeri
och linearritning; 3) byggnadslära med ritning; 4) elektroteknik;
och 5) maskinlära med ritning och mekanisk teknologi.
b) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska
institut att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1935/1936:
Avlöningsstat:
Utgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis.................. kronor 207,600
Anm.: Från förestående anslagspost skall
utgå jämväl ersättning till den eller de personer,
som förordnas att uppehålla någon del av
rektors undervisningsskyldighet som professor.
2. Avlöningar till tjänstemän
å övergångsstat:
a) Lön och tjänstgörings
penningar.
.........kronor 7,000
Avlöningsstat.
Lön
Tjänst-
görings-
pennin-
gar
Summa
En verkstadsingenjör . . .
Anni.: Lönen kan efter
5 år höjas med 500 kro- nor och efter ytterligare 5
år likaledes med 500 kro- nor.
2,400
1,600
4,000
En lärare i frihandsteck-
ning............
Anm.: Lönen kan efter
5 år höjas med 400 kro- nor och efter ytterligare 5
år likaledes med 400 kro- nor.
1,800
1,200
3,000
Summa kronor
—
—
7,000
42
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
b) Alderstillägg, förslagsvis kronor 900
c) Ersättningar till vikarier,
förslagsvis......... » 1QQ förslagsvis 8,000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit........... kronor 49,900
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 67,900
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän.......... » 3,300
Summa kronor 336,700
Särskilda uppbördsmedel:
Elevavgifter................. kronor 82,000
Nettoutgift kronor 254,700;
c) till Chalmers tekniska institut: Avlöningar för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 254,700 kronor.
68:o) Chalmers tekniska institut: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Majlis förslag (punkt 114, sid. 385—387), vilket utöver de av de
nya grunderna för riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär
en ökning med 2,150 kronor av de anslagsmedel, som under innevarande
budgetår utgå för motsvarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska institut: Omkostnader
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av
54,700 kronor.
69:o) Chalmers tekniska institut: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 115, sid. 388—389), vilket icke innebär andra
förändringar än sådana, som sammanhänga med de nya grunderna för
riksstatens uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska institut: Materiel
m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 44,500 kronor.
70:o) Chalmers tekniska institut: Bokinköp och bokbindning för
institutets bibliotek. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 116,
sid. 389), vilket icke innebär andra förändringar än sådana, som sammanhänga
med de nya grunderna för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska institut: Bokinköp
och bokbindning för institutets bibliotek för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor.
7l:o) Chalmers tekniska institut:] Stipendier m. m. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 117, sid. 390), vilket icke innebär andra för
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
43
ändringar än sådana, som sammanhänga med de nya grunderna för riksstatens
uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska institut: Stipendier
m. m. för budgetåret 1935/1936 auvisa ett reservationsanslag
av 900 kronor.
Skolöverstyrelsen.
72:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 118,
sid. 391—406) föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
skolöverstyrelsen;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för skolöverstyrelsen
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936;
dels ock till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett förslagsanslag av 513,800 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr A. Thelin m. fl.
(I: 77) och den andra inom andra kammaren av herr E. Laurén m. fl. (II:
277), vari hemställts, att riksdagen ville för budgetåret 1935/1936
dels å personalförteckningen för skolöverstyrelsen uppföra under rubriken:
Tjänstemän å extra stat, 1 andre gymnastikkonsulent, lönegrad B 21;
dels å skolöverstyrelsens avlöningsstat höja beloppet till avlöningar till
tjänstemän å extra stat med 6,800 kronor och beloppet till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal a) grundavlöningar m. m. med 2,000 kronor
samt i följd härav höja förslagsanslaget till avlöningar inom skolöverstyrelsen
med 8,800 kronor;
dels höja skolöverstyrelsens omkostnadsanslag, 1. Reseersättningar, med
3,000 kronor;
dels slutligen hemställa, att Kungl. Maj:t ville anbefalla skolöverstyrelsen
att handhava inspektionen över gymnastikundervisningen vid de allmänna
läroverken m. fl. läroanstalter samt att Kungl. Maj:t ville vidtaga i samband
härmed erforderlig ändring av den för gymnastikkonsulenten hos skolöverstyrelsen
gällande instruktionen.
Kungl. Maj:ts förslag innebär bortsett från de förändringar, som föranledas
av de nya grunderna för riksstatens uppställning, en minskning med
10,980 kronor av de anslagsmedel, som under innevarande budgetår utgå
för motsvarande ändamål.
Beträffande frågan örn ordnande av gymnastikinspektionen har departementschefen
för egen del anfört följande:
»Överstyrelsen har vidare framlagt förslag till ordnande av inspektionen
44
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
över gymnastikundervisningen i riket. Förslaget innebär, att överstyrelsen
skall handhava all sådan inspektion. För att sätta överstyrelsen i stånd
att fullgöra denna uppgift skulle en andre gymnastikkonsulentbefattning
återinrättas, för vilkens avlöning ett belopp av 7,212 kronor skulle beräknas
under anslagsposten till avlöningar till befattningshavare å extra
stat. Tillika skulle en på halvtid hos förste gymnastikkonsulenten tjänstgörande
amanuens anställas på heltid, medförande en kostnadsökning av
1,944 kronor. Sistnämnda belopp har överstyrelsen beräknat under anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare. Med hänsyn till
de ökade kostnader för personal ävensom för resor och annat, som ett genomförande
av överstyrelsens förslag skulle medföra, anser jag mig under
rådande statsfinansiella förhållanden icke kunna förorda, att förslaget nu
realiseras. För nästkommande budgetår synas sålunda medel för ändamålet
icke böra beräknas å budgeten.»
Till stöd för det motions vis framförda yrkandet har i motionen I: 77 anförts
bland annat följande:
I 1934 års riksdags skrivelse nr 269 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående omorganisation av gymnastiska centralinstitutet jämte i
ämnet väckta motioner anföres bland annat följande. »I likhet med av
vad motion I: 314 framhållits finner riksdagen det vara ägnat att vålla
allvarliga betänkligheter om, på sätt i propositionen föreslagits, föreståndarbefattningen
sammankopplas med gymnastikinspektionen. — -— -— Det av
direktionen framlagda och av skolöverstyrelsen under vissa förutsättningar
tillstyrkta förslaget om gymnastikinspektionens samlande till skolöverstyrelsen
finner riksdagen däremot innebära de största möjligheterna för ett tillfredsställande
anordnande av denna för hela det uppväxande släktet betydelsefulla
fråga. Frågan örn gymnastikinspektionens ordnande synes
emellertid bliva föremål för närmare utredning genom Kungl. Maj:ts försorg.
Då den ifrågasatta nya organisationen av inspektionen lärer böra
träda i kraft från och med budgetåret 1935/1936, torde denna utredning
böra så bedrivas, att förslag i ämnet kan föreläggas 1935 års riksdag.»
Vid framläggandet av det berörda förslaget till gymnastikinspektionens
ordnande framhöll direktionen över gymnastiska centralinstitutet, att dess
förslag rörande föreståndarbefattningen skulle medföra en besparing av 7,000
kronor i jämförelse med tidigare förslag, vilken besparing enligt direktionens
mening borde kunna möjliggöra ordnandet av inspektionsfrågan inom
skolöverstyrelsen. Skolöverstyrelsen ansåg sig kunna tillstyrka inspektionsskyldighetens
överflyttande till överstyrelsen endast under villkor, att konsulentorganisationen
inom överstyrelsen för gymnastik med lek och idrott
erhölle den omfattning, som den ursprungligen ägde.
Sedan Kungl. Maj:t anbefallt skolöverstyrelsen att verkställa den begärda
utredningen och avgiva förslag rörande organisationen av inspektionen över
gymnastikundervisningen i riket, hemställde överstyrelsen i skrivelse den
31 augusti 1934, att inspektionen över gymnastikundervisningen vid de
högre läroanstalterna måtte åläggas överstyrelsen, att befattningen såsom
andre gymnastikkonsulent hos överstyrelsen måtte åter inrättas från och
med budgetåret 1935/1936 samt att anslagen till expenser och kanslipersonal
för gymnastikkonsulenterna måtte höjas med i skrivelsen angivna belopp.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
45
I utlåtande över skolöverstyrelsens ifrågavarande utredning och förslag
meddelade statskontoret, att till den av Kungl. Majit förordnade inspektören
över gymnastikundervisningen vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter
under budgetåret 1933/1934 utanordnats rese- och traktamentsersättning med
485 kronor 50 öre, varjämte han för till skolöverstyrelsen avgivna promemorier
och utlåtanden erhållit ersättning med omkring 300 kronor. I jämförelse
med den nuvarande anordningen skulle den av skolöverstyrelsen
föreslagna anordningen av inspektionen innebära en merkostnad av omkring
12,500 kronor. Statskontoret, som icke ville motsätta sig skolöverstyrelsens
förslag, därest dess genomförande skulle ur vissa synpunkter kunna anses
innebära beaktansvärda fördelar, funne emellertid, att den föreslagna organisationen
borde kunna något beskäras. Det kunde ifrågasättas, om det
vore nödvändigt att redan nu inrätta en andre gymnastikkonsulentbefattning,
och i varje fall syntes den nuvarande amanuenstjänsten alltjämt
kunna bibehållas med allenast halvtidstjänstgöring. Resekostnaderna torde
kunna nedbringas, därest endast en förste konsulent finnes anställd, till förslagsvis
6,000 kronor och, för den händelse jämväl en andre konsulentbefattning
inrättades, till sammanlagt 8,000 kronor.
Vad först beträffar möjligheten att bibehålla den nuvarande anordningen
av inspektionen över gymnastikundervisningen vid de högre läroanstalterna
få vi anföra följande.
På grund av bestämmelser i § 3 och § 4 av stadgan för gymnastiska
centralinstitutet jämlikt dessa paragrafers lydelse enligt nådiga kungörelsen
den 18 juni 1926 angående ändring i vissa delar av berörda stadgar, tillhörde
det direktionen över institutet att hos Konungen föreslå lämpliga
personer att utöva den nu ifrågavarande inspektionsskyldigheten, och skulle
den inspekterande åtnjuta dagtraktamente och reseersättning samt tillika, i
den mån sådant av skolöverstyrelsen prövades skäligt, särskild ersättning
av därtill anvisade medel. Efter riksdagens beslut angående centralinstitutets
omorganisation utfärdades den 22 juni 1934 förnyad stadga för institutet.
I denna stadga återfinnes ingen motsvarighet till nyssnämnda bestämmelser.
Såvitt vi kunnat finna hava heller inga medel beräknats å
budgeten för ersättning åt en gymnastikinspektör.
Under senare år har Kungl. Majit på förslag av centralinstitutets direktion
förordnat en av institutets lärare att fullgöra ifrågavarande inspektionsskyldighet.
Att inspektionen under sådana förhållanden icke kunnat bliva
särdeles omfattande, vilket framgår redan därav, att inspektörens traktamentsoch
resekostnadsersättningar för budgetåret 1933/1934 stannat vid det blygsamma
beloppet av 485 kronor 50 öre, är naturligt, då vederbörande haft
att fullgöra densamma vid sidan av sin läraretjänst. Att ingen ersättning
för inspektionsuppdraget utgått, kan möjligen anses försvarligt med hänsyn
därtill att inspektionsuppdraget måhända i viss mån inräknats i tjänstgöringsåliggandena
vid institutet. Örn det med fog kan antagas, att inspektionauppdragets
fullgörande redan hittills vållat vissa olägenheter för arbetets
anordning vid centralinstitutet, så torde man kunna utgå från att så
i ännu högre grad skall bliva förhållandet efter genomförandet av institutets
omorganisation. Enligt den nu gällande stadgan för centralinstitutet uppgår
tjänstgöringsskyldigheten för lärarna till 20—24 timmar i veckan, och läsåret
skall å gymnastiklärarlinjen omfatta tiderna 1 september—20 december
samt 8 januari—21 juni, d. v. s. i stort sett samma tider som läsåret vid
de läroanstalter, vilkas gymnastikundervisning skall inspekteras. Det är
46
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
under sådana förhållanden svårt att förstå, att en av institutets gymnastiklärare
överhuvudtaget skall kunna vid sidan av tjänsten åtaga sig inspektionsuppdraget.
Redan de nu anförda omständigheterna synas oss omöjliggöra bibehållandet
av den nuvarande anordningen av gymnastikinspektionen. Men
härtill kommer önskvärdheten av att denna inspektörs- och konsulentverksamhet
erhåller större omfattning med därav följande större effektivitet än
hittills. Den inspektören åliggande inspektionsskyldigheten gäller läroanstalter
till ett antal, som närmar sig 400. En verksamhet av denna omfattning
torde icke kunna bliva till verkligt gagn, örn den skall utövas av en
person, som däråt kan ägna endast en mindre del av sin arbetskraft, även
om han äger den största lämplighet för uppgiften och besjälas av det livligaste
intresse för densamma. Det framstår därför som en angelägenhet
av största vikt, att frågan om gymnastikinspektionens ordnande snarast erhåller
en tillfredsställande lösning.
Av det inledningsvis återgivna riksdagsuttalandet framgår, att riksdagen
funnit de största möjligheterna för en sådan lösning ligga i det framställda
förslaget om gymnastikinspektionens samlande till skolöverstyrelsen. På
ett, som det synes, fullt övertygande sätt har skolöverstyrelsen visat, att
detta låter sig göra endast under förutsättning att den år 1933 — blott
ett år efter dess upprättande — indragna andra konsulentbefattningen i
gymnastik hos överstyrelsen åter får besättas. Överstyrelsen har därjämte
framfört starka skäl för att den till konsulenternas biträde beräknade kanslipersonalen
i samband härmed utökas från en halvtids- till en heltidsamanuens.
I själva verket innebär överstyrelsens förslag i stort sett, att konsulentorganisationen
erhåller den omfattning, som den vid inrättandet år
1932 gavs med tanke endast på dess uppgifter inom folkundervisningens
område. Utöver de ursprungliga kostnaderna för konsulentorganisationen
skulle blott komma kostnaden för halva avlöningen till en heltidsamanuens.
Denna merkostnad synes oss dock kunna kompenseras genom att
resekostnadsanslaget nedsättes från det ursprungliga och av skolöverstyrelsen
nu föreslagna beloppet av 10,000 kronor till det av statskontoret förordade
beloppet av 8,000 kronor.
Då andra gymnastikkonsulentbefattningen torde böra erhålla kvinnlig
innehavare, synes avlöningen å denna befattning (B 21) böra beräknas till
6,816 kronor. Ökningen av amanuensens lön bör beräknas till 1,944 kronor.
Kostnadsökningen för avlöningar utgör sålunda i runt tal (6,800 + 2,000=)
8,800 kronor. Därtill kommer ökningen av anslaget till reseersättningar
med 3,000 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att statens organisationsnämnd den 19
juni 1934 framlagt förslag till omorganisation av undervisningsstatistiken,
vari ifrågasatts, att denna statistik skulle överflyttas från skolöverstyrelsen
till statistiska centralbyrån. Över nämnda förslag avgåvos yttranden av
allmänna civilförvaltningens lönenämnd, statskontoret och statistiska centralbyrån.
Sedan Kungl. Maj:! härefter anbefallt skolöverstyrelsen att avgiva
förslag till organisation av en vid överstyrelsen allt fortfarande knuten
statistisk avdelning, inkom överstyrelsen till åtlydnad härav med skrivelse
den 14 november 1934 med sådant förslag.
Beträffande förevarande fråga har departementschefen för egen del anfört
huvudsakligen följande:
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
47
»Vad angår frågan om förläggningen av undervisningsstatistiken, anser
jag mig icke nu böra taga en definitiv ställning till detta spörsmål. Statistiska
centralbyrån förfogar icke över så stora lokaler, att jämväl undervisningsstatistiken
nu skulle kunna där inrymmas. Tills vidare och i avvaktan
på ändrade lokala förhållanden synes mig därför såsom en interimistisk åtgärd
kunna förordas, att ifrågavarande verksamhet allt fortfarande handhaves
av en till skolöverstyrelsen knuten statistisk avdelning.
Beträffande organisationen av en sålunda till överstyrelsen tillsvidare förlagd
statistisk avdelning ansluter jag mig till vad överstyrelsen i skrivelsen
den 14 november 1934 i sådant avseende föreslagit. Förslaget innebär i huvudsak
dels omedelbar indragning av den nuvarande byråchefsbefattningen,
som för närvarande är vakant, ävensom indragning i mån av framdeles uppkommande
ledigheter av en andre aktuariebefattning, en kansliskrivarbefattning,
en kanslibiträdesbefattning och två kontorsbiträdesbefattningar och dels
uppflyttande av förste aktuariebefattningen från lönegrad B 24 till lönegrad
B 26. Fullt genomfört beräknas förslaget medföra en årlig kostnadsbesparing
av omkring 15,000 kronor frånsett dyrorts- och dyrtidstillägg. För nästkommande
budgetår uppgår besparingen till 10,980 kronor. De ändringar
i personalstaten för överstyrelsen, som skulle bliva en följd av omorganisationen,
äro avsedda att verkställas först i den mån de till indragning föreslagna
befattningarna bliva lediga, varvid föreslagits att dessa befattningar
icke nu skulle uppföras på indragnings- eller övergångsstat. Mot detta förslag
har jag ingen erinran. Jag vill vidare ansluta mig till statskontorets
förslag, att vid förfall för någon av de tjänstemän, vilkas befattningar skola
indragas, förordnande å tjänsten icke meddelas samt att då enahanda förhållande
inträffar beträffande befattning, som skall utbytas mot tjänst i lägre
lönegrad, förordnande meddelas allenast å den lägre befattningen. Härom
liksom beträffande övriga av förslaget rörande den statistiska avdelningens
organisation under övergångstiden erforderliga verkställighetsåtgärder torde
Kungl. Maj:t i sinom tid få utfärda erforderliga föreskrifter.»
Såsom i motionen I: 77 erinrats, var frågan örn inspektionen av gymnastikundervisningen
föremål för en ingående prövning vid 1934 års riksdag.
Riksdagen framhöll därvid (i skrivelse nr 269 i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående omorganisation av gymnastiska centralinstitutet jämte
i ämnet väckta motioner) att riksdagen funne det vara ägnat att vålla allvarliga
betänkligheter om, på sätt i propositionen föreslagits, befattningen
som föreståndare för centralinstitutet sammankopplades med gymnastikinspektionen.
Det av centralinstitutets direktion framlagda och av skolöverstyrelsen
under vissa förutsättningar tillstyrkta förslaget om gymnastikinspektionens
samlande till skolöverstyrelsen funne riksdagen däremot innebära
de största möjligheterna för ett tillfredsställande anordnande av denna
för hela det uppväxande släktet betydelsefulla fråga. Frågan örn gyrnna
-
Ut8kottel.
48
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
stikinspektionens ordnande syntes emellertid böra bliva föremål för närmare
utredning genom Kungl. Maj:ts försorg. Då den ifrågasatta nya organisationen
av inspektionen torde böra träda i kraft från och med budgetåret
1935/1936, borde denna utredning så bedrivas, att förslag i ämnet kunde
föreläggas 1935 års riksdag. I anslutning härtill hemställde riksdagen, att
Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning och för 1935 års riksdag framlägga
förslag till organisation av inspektionen över gymnastikundervisningen.
Den sålunda av 1934 års riksdag begärda utredningen har verkställts av
skolöverstyrelsen. Departementschefen har emellertid, på sätt framgår av
statsrådsprotokollet under här förevarande punkt, med hänsyn till de ökade
kostnader för personal ävensom för resor och annat, som ett genomförande
av överstyrelsens förslag skulle medföra, ansett sig under rådande statsfinansiella
förhållanden icke kunna förorda, att förslaget nu realiseras. Vidare
har departementschefen under punkt 232 av åttonde huvudtiteln —
under erinran att inspektion av gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor
m. fl. läroanstalter för närvarande utövades av skolöverstyrelsen samt
att inspektion av gymnastikundervisningen vid de allmänna läroverken,
kommunala flick- och mellanskolor m. fl. läroanstalter förrättades av en av
Kungl. Majit härför särskilt förordnad gymnastikinspektör — anfört, att
inspektionen över gymnastikundervisningen utan mera avsevärd olägenhet
torde under ännu någon tid kunna bibehållas vid den nuvarande anordningen.
Denna av departementschefen uttalade uppfattning kan utskottet icke
ansluta sig till. Såsom utskottet erinrat, avvisade 1934 års riksdag ett av
Kungl. Majit då framlagt förslag örn ett fortsatt anknytande av gymnastikinspektionen
vid vissa högre läroanstalter till gymnastiska centralinstitutet
och uttalade sig i stället för ett samlande av gymnastikinspektionen till
skolöverstyrelsen. Den av 1934 års riksdag till innevarande år begärda
utredningen har icke blivit för riksdagen framlagd. Utskottet anser sig
visserligen icke kunna tillstyrka, att en fråga av denna betydelse och omfattning
avgöres, utan att Kungl. Majit först haft tillfälle att fatta ståndpunkt
till densamma. A andra sidan vill utskottet understryka nödvändigheten
av att denna viktiga fråga med det snaraste erhåller en tillfredsställande
lösning. På grund härav föreslår utskottet, att riksdagen må i anled
ning av motionerna I: 77 och lii 277 i skrivelse till Kungl. Majit anhålla
att Kungl. Majit måtte efter den utredning, som ytterligare må erfordras,
för 1936 års riksdag framlägga förslag till organisation av inspektionen
över gymnastikundervisningen.
Vad departementschefen anfört rörande förläggningen av undervisningsstatistiken
samt örn organisationen av en till skolöverstyrelsen tillsvidare
förlagd statistisk avdelning har utskottet icke ansett böra föranleda något
uttalande från utskottets sida.
Vad Kungl. Majit i övrigt under här förevarande punkt föreslagit har
icke givit utskottet anledning till erinran.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
49
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för skolöversty
-
relsen :
Personalförteckning.
Befattning. _ Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat:
1 generaldirektör........................ A 3
14 ledamöter............................ B 30
1 förste bibliotekskonsulent................ B 26
3 sekreterare........................... B 24
1 andre bibliotekskonsulent , ................ B21
5 notarier............................. B21
1 registrator och aktuarie.................. B21
2 kansliskrivare......................... Bil
1 förste expeditionsvakt................... B 7
5 kanslibiträden......................... B 7
3 expeditionsvakter...................... B 5
6 kontorsbiträden........................ B 4
Skolöverstyrelsens statistiska avdelning.
1 förste aktuarie, tillika chef............... B 26
2 aktuarier............................ B21
2 kansliskrivare......................... B 11
3 kanslibiträden......................... B 7
1 expeditionsvakt........................ B 5
5 kontorsbiträden ....................... B 4
Tjänsteman å indragning sstat:
1 kanslist ............................. B18
Tjänstemän å extra stat:
1 förste gymnastikkonsulent................ B 26
1 andre bibliotekskonsulent................ B21;
b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:
Avlöningsstat:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis...................kronor 378,800
2. Avlöning till tjänsteman å indragnings
stat,
förslagsvis................... » 6,500
3. Avlöningar till tjänstemän å extra stat,
förslagsvis ...................... » 16,400
4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t............ » 13,700
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 8. 4
50
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per?
sonal:
a. Grundavlöningar m. m. kronor 80,200
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis. ... » 5,900 kronor 86,100
6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... » 12,300
Summa kronor 513,800;
c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett förslagsanslag av 513,800 kronor;
d) i anledning av herr Thelins m. fl. och herr Laurens
m. fl. ovannämnda motioner (I: 77 och II: 277) i skrivelse
till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Maj:t måtte efter den
utredning, som ytterligare må erfordras, för 1936 års riksdag
framlägga förslag till organisation av inspektionen över
gymnastikundervisningen.
73:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Majit har (punkt 119,
sid. 406—409) föreslagit riksdagen att till Skolöverstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 88,600 kronor.
Såsom framgår av nästföregående punkt har i två likalydande motioner,
väckta, den ena inom första kammaren av herr A. Thelin m. fl. (I: 77) och
den andra inom andra kammaren av herr E. Laurén m. fl. (II: 277), hemställts,
bland annat, att riksdagen ville för budgetåret 1935/1936 höja skolöverstyrelsens
omkostnadsanslag, 1. Reseersättningar, med 3,000 kronor.
Beträffande de till stöd för motionärernas framställning anförda skälen
hänvisar utskottet till nästföregående punkt.
Kungl. Maj:ts förslag innebär inga andra förändringar än sådana, som
föranledas av de nya grunderna för riksstatens uppställning.
Departementschefen har i vad avser frågan örn höjning av anslagsmedlen
till resekostnader för skolöverstyrelsen anfört följande:
»Såsom framgår under föregående punkt har jag icke ansett mig böra för
närvarande förorda återinrättande av nyssnämnde andre gymnastikkonsulentbefattning.
Jag räknar följaktligen med oförändrat belopp, 5,000 kronor,
till resekostnader för den nuvarande gymnastikkonsulenten. Då jag i övrigt
icke anser mig under nuvarande förhållanden kunna förorda någon höjning
av medel till överstyrelsens resekostnader, torde anslagsposten i fråga böra
beräknas till oförändrat belopp, (18,000 + 5,000+1,000 =) 24,000 kronor, varav
1,000 kronor överflyttats från femte huvudtiteln.»
Under nästföregående punkt har utskottet i anledning av det motionsvis
framförda yrkandet om vissa åtgärder för ordnande av inspektionen över
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
51
gymnastikundervisningen hemställt, att riksdagen måtte hos Kungl. Majit
begära förslag i ämnet till nästkommande riksdag. Med den ståndpunkt,
utskottet sålunda intagit, torde motionerna I: 77 och II: 277, i den del, varom
nu är fråga, icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Mot Kungl. Majits under här förevarande punkt framlagda förslag har
utskottet icke funnit något att erinra.
Utskottet hemställer alltså,
a) att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 88,600
kronor.
b) att herr Thelins m. fl. och herr Laurens m. fl. ovannämnda
motioner (I: 77 och lii 277), i den del, varom här
är fråga, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Allmänna läroverken m. m.
74:o) Högre lärarinneseminariet: Avlöningar. I anledning av Kungl.
Majits förslag (punkt 120, sid. 410—420), vilket, bortsett från de förändringar,
som föranledas av den nya riksstatsuppställningen, innebär en minskning
med 1,485 kronor av de anslagsmedel, som utgå för motsvarande ändamål
under innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för högre lärarinneseminariet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1935/1936:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och (i förekommande fall) tjänstgörings
penningar.
......................kronor 139,565.
Avlöning sstater.
Tjänstgö-
Lön
ringspen-
Summa
Högre lärarinneseminariet.
ningar
Rektor..............................
5,000
2,500
7,500
1 lektor.............................
3,900
1,900
5,800
8 lektorer ...........................
31,200
15,200
46,400
1 adjunkt ............................
2,700
1,600
4,300
1 adjunkt............................
2,700
1,600
4,300
1 övningsskollärare.....................
2,100
1,300
3,400
3 övningsskollärare.....................
6,300
3,900
10,200
1 ämneslärarinna.......................
2,200
1,400
3,600
52 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Tjänstgö-
Lön
ringspen-
Summa
ningar
2 ämneslärarinnor......................
4,400
2,800
7,200
1 ämneslärarinna.......................
2,000
1,200
3,200
7 ämneslärarinnor......................
14,000
8,400
22,400
1 lärare i teckning.....................
2,640
—
2,640
1 lärarinna i gymnastik .................
1,575
—
1,575
1 lärare i musik.......................
1,680
—
1,680
1 lärarinna i handarbete.................
2,040
—
2,040
Statens skolköJcssemin arlum och hushållsskola.
1 lärarinna i hushållsgöromål, tillika biträdande
föreståndarinna ......................
2,000
1,000
3,000
1 lärarinna i hushållsgöromål .............
2,200
—
2,200
3 lärarinnor i hushållsgöromål.............
6,600
—
6,600
1 lärarinna i handarbete.................
1,530
—
1,530
Summa kronor
—
—
139,565
b. Ålderstillägg, förslagsvis................kronor 16,915
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, jörslagsvis..... » 6,000 162,480
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t:
a. Grundbelopp:
1) Arvoden åt extra lärare och timlärare kronor 37,220
2) Arvodesförhöjning åt vissa extra ordi
narie
ämneslärare, förslagsvis ... » 500
3) Arvoden åt timlärarinnor vid vissa
kurser (parallellkurser), förslagsvis » 6,000
4) Understöd åt extra ordinarie lärare
vid förfall på grund av sjukdom,
förslagsvis................. » 100
5) Vissa arvoden till ordinarie lärare
m. m.......... » 10,650
Antti.: Ur denna post utgår arvode med 500
kronor till rektor, lektor och adjunkt. ^JO
b. Vikariatsersättningar m. m., förslagsvis » 100 54,570
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän:
a. Tillfällig löneförbättring åt lärare, förslagsvis. kronor 38,600
b. Tillfällig löneförbättring åt vaktmästare och
eldare............................ » 650
c. Provisorisk avlöningsförbättring, förslagsvis . . » 12,400
d. Hyresersättningar och hyresbidrag........ » 17,300 68,950
Summa kronor 286,000
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 53
Särskilda uppbördsmedel:
Termins- och inskrivningsavgifter..................kronor 23,300
Nettoutgift kronor 262,700;
b) till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 262,700 kronor.
75:o) Högre lärarinneseminariet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121, sid. 420—421), vilket icke innebär andra
förändringar än sådana, som föranledas av de nya grunderna för riksstatens
uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre lärarinneseminariet: Omkostnader
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av
19,350 kronor.
76:o) Högre lärarinneseminariet: Stipendier. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 122, sid. 421), vilket icke innebär andra förändringar
än sådana, som föranledas av de nya grunderna för riksstatens uppställning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre lärarinneseminariet: Stipendier
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av
1,700 kronor.
77:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: Inrättande av nya ordinarie
ämneslärartjänster. Kungl. Majit har (punkt 124, sid. 423—448)
föreslagit riksdagen att
dels besluta inrättande vid de allmänna läroverken av 294 ordinarie ämneslärarbefattningar,
därav från och med den 1 juli 1935 7 lektorstjänster,
134 adjunktstjänster och 7 ämneslärarinnetjänster, från och med den 1 juli
1936 9 lektorstjänster, 123 adjunktstjänster och en ämneslärarinnetjänst
samt från och med den 1 juli 1937 3 lektorstjänster, 9 adjunktstjänster
och en ämneslärarinnetjänst;
dels, under förutsättning av bifall härtill, medgiva att sådan arvodesförhöjning,
som avses i kungörelsen den 29 juni 1928 (nr 274) angående avlöningsförmåner
för vissa extra ordinarie lärare vid högre lärarinneseminariet,
allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium, sådan densamma
lyder enligt kungörelsen den 15 maj 1931 (nr 112), må utgå — efter i övrigt
oförändrade grunder — under vartdera av budgetåren 1935/1936 och
1936/1937 till sådan extra ordinarie lärare, som före budgetåret 1935/1936
kommit i åtnjutande av dylik arvodesförhöjning;
dels medgiva, att skolöverstyrelsen må — utan hinder av den av 1927
års riksdag bestämda planen för läroverksorganisationen — fatta beslut om
uppdelning av klass, ring eller krets i parallellavdelningar;
54
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
dels ock förklara, att de beslutade men ännu ej upprättade lyceilinjerna
vid högre allmänna läroverken i Lund och Uppsala samt vid högre latinläroverket
i Göteborg icke skola anordnas vid sagda läroverk.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr A. Hansson i Rubbestad m. fl. väckt motion (II: 400),
vari hemställts, att riksdagen, med ändring av Kungl. Maj:ts förslag under
åttonde huvudtiteln, punkt 124, måtte besluta inrättandet av högst 150 ordinarie
ämneslärarbefattningar under budgetåren 1935/1938.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisar utskottet till motionen.
I vad angår frågan örn inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster
inhämtas av statsrådsprotokollet bland annat följande:
1927 års riksdag avsåg att i samband med omorganisationen av den högre
undervisningen söka nedbringa antalet extralärare vid de allmänna läroverken
till vad som kunde anses motsvara läroverkens oundgängliga behov av
rörliga lärarkrafter. Härom uttalas i riksdagens skrivelse nr 262 följande:
»Såsom synes, bygga de verkställda beräkningarna på en väsentlig inskränkning
av extralärar systemet; i genomsnitt skulle icke fullt en extralärare
komma på varje läroverk, och längre har riksdagen icke ansett det
praktiskt möjligt att gå i strävandena efter extralärarsystemets avveckling.»
I detta sammanhang gjorde emellertid riksdagen ytterligare följande för
bedömande av de nu ifrågavarande åtgärdernas innebörd såväl ur saklig
som ekonomisk synpunkt betydelsefulla uttalande:
»Örn sålunda riksdagen i nu berörda hänseende ansett sig kunna medverka
till en avsevärd förbättring i fråga örn extralärarsystemets förekomst
vid statsläroverken, har riksdagen dock icke kunnat förbise, att vissa svårigheter
under övergångstiden kunna uppstå för de nuvarande extralärarna
i så måtto, att ordinarieblivande och därmed följande förbättrad löneställning
kan komma att uppskjutas på ett sätt, som för den enskilde läraren
kan te sig såsom betungande eller obilligt. Riksdagen håller därför före,
att åtgärder böra vidtagas för att bereda sådana extralärare, som en avsevärdare
tid komma att upprätthålla extra ordinarie lärarbefattning vid de allmänna
läroverken, särskild arvodesförhöjning, detta så mycket mer som de
genom vakanssättning av lärartjänster uppstående besparingarna säkerligen
skulle bliva avsevärt större än kostnaden för den ifrågasatta arvodesförhöjningen.
Givetvis skulle en sådan anordning erhålla allenast provisorisk
karaktär och omfatta en begränsad tid.»
I anledning av vad sålunda uttalats beslöt riksdagen sedermera, att provisorisk
arvodesförhöjning skulle utgå till de extra ordinarie ämneslärarna
till och med budgetåret 1934/1935, då omorganisationen beräknades vara
avslutad. De nu gällande bestämmelserna beträffande dylik arvodesförhöjning
återfinnas i kungörelsen den 15 maj 1931 (nr 112) och innebära i
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
55
korthet, att extra ordinarie ämneslärare, som under minst 6 respektive 12
terminer bestritt full tjänstgöring vid högre lärarinneseminariet, allmänt
läroverk eller statens folkskoleseminarier, skall äga åtnjuta arvode, som överstiger
det eljest utgående arvodet, med 350 kronor respektive 700 kronor
till extra ordinarie manlig ämneslärare och med 250 kronor respektive 500
kronor till extra ordinarie kvinnlig ämneslärare.
Emellertid har utvecklingen efter år 1927 icke gått i den av statsmakterna
beräknade riktningen.
I skrivelse till Kungl. Majit den 21 april 1934 anhöll centralstyrelsen för
Sveriges extralärarförening, under hänvisning till den utveckling, som i motsats
till 1927 års riksdags beräkningar ägt rum, att Kungl. Majit måtte
ägna uppmärksamhet åt vissa i skrivelsen framförda synpunkter och vidtaga
de åtgärder, som därav funnes påkallade.
Den 24 maj 1934 bemyndigade Kungl. Majit härefter chefen för ecklesiastikdepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga för att inom departementet
verkställa utredning och avgiva förslag angående de extra ordinarie
lärarnas vid de allmänna läroverken anställningsförhållanden m. m. De i
anledning härav tillkallade sakkunniga hava den 31 oktober 1934 avlämnat
utredning och förslag i nyssnämnda avseende (statens offentliga utredningar
1934: 40).
De sakkunniga hava hemställt,att Kungl. Majit måtte föreslå 1935 års riksdag
att besluta inrättande av tillhopa 296 ordinarie ämneslärarbefattningar
vid de allmänna läroverken att upprättas i följande ordning, nämligen: under
budgetåret 1935/1936 7 lektorstjänster, 134 adjunktstjänster och 9
ämneslärarinnetjänster, under budgetåret 1936/1937 9 lektorstjänster, 123
adjunktstjänster och 1 ämneslärarinnetjänst samt under tiden efter sistnämnda
budgetår 3 lektorstjänster, 9 adjunktstjänster och 1 ämneslärarinnetjänst,
samt bevilja härför erforderliga medel;
att, under förutsättning av bifall härtill, medgiva sådan arvodesförhöjning,
som avses i kungörelserna den 29 juni 1928 (nr 274), angående avlöningsförmåner
för vissa extra ordinarie lärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt
läroverk eller statens folkskoleseminarium, och den 15 maj 1931 (nr
112) örn ändrad lydelse av mom. 1 i nämnda kungörelse, må utgå — efter
i övrigt oförändrade grunder — under vartdera av budgetåren 1935/1936
och 1936/1937 till sådan extra ordinarie lärare, som före budgetåret 1935/
1936 kommit i åtnjutande av dylik arvodesförhöjning;
att medgiva, att icke-ordinarie lärare, som, på sätt de sakkunniga förutsätta,
av skolöverstyrelsen erhållit förordnande att tills vidare vara extralärare
vid de allmänna läroverken och som utan egen begäran av överstyrelsen förflyttas
från ett läroverk till ett annat, må erhålla ersättning för kostnaden
för resa mellan de båda läroverksorterna för sig och, därest han är gift, för
sin familj;
att för anställande inom skolöverstyrelsen av en extra sekreterare för handläggning
av ärenden rörande icke-ordinarie lärare öka de för överstyrelsen
avsedda anslagsmedlen med 8,580 kronor;
att medgiva, att nämnde sekreterare må kunna förordnas för en tid av
högst fem år i sänder samt att, därest till sekreterare förordnas en ordinarie
56
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
lärare vid allmänt läroverk, dennes lärartjänst må i vanlig ordning tillsättas
med skyldighet för den nye tjänstinnehavaren att, i fall sekreteraren återtager
sin lärartjänst, träda i tjänstgöring vid det läroverk, som i författningsenlig
ordning bestämmes; samt
att ställa ett belopp av ettusen kronor årligen till förfogande av skolöverstyrelsen
för att jämte erforderligt belopp av för överstyrelsen i övrigt tillgängliga
medel användas till avlöning åt ett särskilt tjänstebiträde åt förenämnde
sekreterare.
Över de sakkunnigas utredning och förslag hava yttranden avgivits av
statskontoret den 19 november 1934 samt av skolöverstyrelsen den 30 november
1934.
Statskontoret har anfört bland annat följande:
Statskontoret vill till en början anmärka, att — på sätt de sakkunniga
själva i olika sammanhang framhållit — den påtalade ökningen av extralärarkåren
står i nära samband med läroverksorganisationens snabba tillväxt
i omfång, särskilt under de senare åren. Denna tillväxt har medfört
ett ständigt stegrat behov av lärarkrafter, såväl ordinarie som extra, och
eftersom ökningen fortskridit snabbare än vid organisationens beslutande
förutsågs, har antalet extralärare vuxit avsevärt och ökat relativt mera än
antalet ordinarie lärare.
Ur befattningshavarnas synpunkt kan i stort sett denna utveckling knappast
sägas hava varit ofördelaktig. Väl är det sant, att antalet extralärare
nu är både absolut och relativt taget större än vid skolreformens genomförande.
Men detta har, såsom av det anförda framgår, icke inträffat på
grund av en reduktion av antalet ordinarie lärare, utan är en följd av den
inträdda ökningen i arbetstillfällena, och för en person, som utbildat sig
för lärarkallet, måste det dock anses som en fördel att erhålla befattning
som extralärare framför att — såsom inom åtskilliga andra verksamhetsområden
i stor utsträckning varit händelsen — helt eller delvis sakna sysselsättning.
Till jämförelse må ock pekas på förhållandena inom andra grenar av
statsförvaltningen, såväl den civila som den militära, där genom de senare
årens indragnings- och besparingsåtgärder förvaltningsapparaten i många
fall tryckts samman eller åtminstone stannat i utvecklingen med påföljd att
utkomstmöjligheterna minskats och befordringsutsikterna mörknat för den
obefordrade personalen. Otvivelaktigt skulle en närmare undersökning här
giva vid handen, att vid åtskilliga av dessa förvaltningsgrenar proportionen
mellan antalet ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare är åtskilligt
ogynnsammare och befordringsgången väsentligen långsammare än vad fallet
är vid läroverken även efter den relativa försämring, som på senare år
därstädes inträtt.
Statskontoret har ansett sig ej böra underlåta att fästa uppmärksamheten
å nu angivna omständigheter, som synas ämbetsverket väl värda beaktande,
när man bedömer befordringsförhållandena för extralärarna vid de allmänna
läroverken.
Med det sagda vill statskontoret icke förneka, att det med den ökning,
som lärjungeantalet vid våra läroverk undergått, ur skolarbetets synpunkt
vore till fördel, om tillgång till ordinarie lärarkrafter i vidgad omfattning
Statsutskottets utlåtande Ni1 8.
57
kunde beredas. I mån som det kan fastställas, att här är fråga om ett fortsatt
konstant behov, har statskontoret icke heller något att i princip invända
mot att nya ordinarie lärartjänster inrättas. Var gränsen i detta avseende
bör sättas, är ämbetsverket självfallet ej i stånd att angiva. Men statskontoret
har intryck av att de sakkunniga i sitt förslag snarare hållit sig i överkant
än motsatsen, och ämbetsverket vill, under hänvisning till tidigare erfarenheter
rörande svårigheten att verkställa hållbara beräkningar, när det gällt
behovet av nya lärarkrafter vid seminarier samt folk- och småskolor, understryka
angelägenheten av att organisationen vid de allmänna läroverken
icke beslutas vidare än som är fullt försvarbart med hänsyn till sjunkande
befolkningssiffror och andra omständigheter, vilka för närvarande icke kunna
helt överblickas.
Enligt de sakkunnigas beräkningar skulle under de av dem angivna förutsättningarna
ett förverkligande av förslaget komma att medföra en merutgift
för statsverket av omkring 170,000 kronor årligen. Frågan är alltså
av betydande ekonomisk räckvidd. Huruvida vid sådant förhållande densamma
bör i föreslaget skick framföras till 1935 års riksdag, synes närmast
vara ett statsfinansiellt spörsmål, vars besvarande lärer bliva beroende av
det allmänna budgetläget och av den blivande avvägningen mellan olika
anslagskrav, allt frågor som undandraga sig statskontorets omedelbara bedömande.
Ämbetsverket föreställer sig emellertid, att, därest en ökning av
antalet ordinarie lärare överhuvud taget anses böra nu beslutas, ökningen
utan större olägenhet bör kunna genomföras efter hand och i väsentligt
långsammare tempo än de sakkunniga tänkt sig.
Departementschefen har för egen del anfört huvudsakligen följande:
»Vid 1927 års riksdag fastställdes en läroverksorganisation av viss omfattning.
Under de därpå följande åren har denna organisation på grund
av en till större delen oförutsedd stegring i elevtillströmningen utökats i
betydande grad.
Det alltjämt ökade behov av lärare, som blivit en följd härav, har huvudsakligen
tillgodosetts genom anställande av icke-ordinarie lärare. Enligt de
beräkningar, skolöverstyrelsen framlagt rörande läroverkens anslagsbehov för
budgetåret 1935/1936, kommer sålunda, under förutsättning att inga nya
ordinarie tjänster inrättas, att under läsåret 1935—1936 erfordras 458 extralärare
samt 1,037 timlärartimmar, motsvarande 43 extralärare, eller tillhopa
501 extralärare. Motsvarande antal utgjorde höstterminen 1929 enligt de
sakkunnigas uppgifter 198. Tillsammans med de vikarierande lärarna utgör
det för höstterminen 1935 beräknade antalet extralärare över 30 procent
av hela lärarkåren vid läroverken. Det är uppenbart, att sistnämnda förhållande
måste väcka allvarliga betänkligheter framför allt ur undervisningens
synpunkt. Läroverkens arbete försvåras av de täta lärarombyten,
som visat sig medfölja den icke-ordinarie anställningsformen och som verka
störande på kontinuiteten i undervisningen, och jag instämmer med de sakkunniga
däri, att den trygghet, som den ordinarie tjänsteställningen innebär,
utan tvivel äger den största betydelse för och väsentligt bidrager till
58
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
ett gott resultat av lärarens arbete. Det kan ur lärarnas synpunkt icke
heller anses tillfredsställande, att genomsnittsåldern vid första befordran till
adjunkt utgör omkring 40 år och den genomsnittliga tjänstgöringstiden före
denna befordran omkring 20 terminer.
De nu anförda omständigheterna synas mig otvetydigt häntyda på nödvändigheten
av att omedelbara åtgärder vidtagas för att väsentligt nedbringa
antalet vid läroverken tjänstgörande icke-ordinarie lärare, och jag är därför
beredd att nu framlägga förslag i sådant hänseende.
Det enda effektiva botemedlet mot de rådande olägenheterna är — såsom
vid många tillfällen tidigare framhållits — inrättandet av nya ordinarie
tjänster. Den frågan uppställer sig då omedelbart, i vilken omfattning detta
bör ske. De sakkunniga hava såsom sin huvudprincip uppställt grundsatsen,
att klassavdelningar, som kunna med visshet bedömas vara konstant behövliga
för ett läroverk, böra så långt ske kan få sitt lärarbehov fyllt med ordinarie
lärare, medan för klassavdelningar av mera tillfällig^natur icke-ordinarie
arbetskraft bör anlitas. I princip instämmer jag med de sakkunniga
härutinnan. Vederbörlig hänsyn bör sålunda tagas till att läroverksorganisationen
alltjämt besitter nödig elasticitet för att kunna möta möjligen inträffande
nedgång i lärjungantalet med därav eventuellt följande minskning
av antalet klassavdelningar. Ett antal extralärare kommer på grund härav
alltid att vara oundgängligen behövligt.
Bland de omständigheter, som påverka lärjungetillströmningen, hava de
sakkunniga och myndigheterna särskilt framhållit den fortgående nativitetsminskningen
och de ekonomiska konjunkturerna. Det har emellertid därvid
påpekats, att de senare årens stora ökning av elevantalet ägt rum, trots det
att nativitetsminskningen, som starkt inverkat på lärjungantalet i folkskolorna,
redan hade bort göra sig gällande även vid de högre skolorna. I
fråga om konjunkturernas inflytande på elevtillströmningen till läroverken
har man ansett, att en lågkonjunktur som den under de senare åren ökat
tillströmningen och att sålunda under bättre tider en omsvängning vore att
vänta.
Givetvis är det av allra största betydelse att icke förbise den inverkan,
ovannämnda faktorer kunna komma att hava. Men de bestämmelser, som
redan finnas ifråga örn lärares flyttningsskyldighet, i förening med den elasticitet,
som de sakkunnigas förslag innebär i fortvaron av en ansenlig extralärarkår,
synas mig i väsentlig grad förringa de betänkligheter, man tilläventyrs
kan hysa i fråga örn tillskapande av nya ordinarie lärartjänster.
I likhet med de sakkunniga och skolöverstyrelsen anser jag det dessutom
föga sannolikt, att tillströmningen till läroverken under de närmaste åren
kommer att i högre grad påverkas av berörda omständigheter.
De sakkunniga hava vid sina undersökningar rörande lärarbehovet undersökt
förhållandena vid varje läroverk för sig med hänsyn till utvecklingen
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
59
under åren efter 1927 och hava på grundval härav fixerat det enligt deras
mening konstanta lärarbehovet. Med tanke på de möjligheter till minskning
i elevantalet, som otvivelaktigt föreligga, hava de sakkunniga emellertid
i anslutning därtill sökt bedöma det inflytande en sådan minskning kan
tänkas hava på behovet av ordinarie lärare, och hava i sådant hänseende
beräknat, att nämnda antal skulle kunna intill utgången av vårterminen
1939 nedgå med omkring 7,500 lärjungar, motsvarande inemot 20 procent
av det nuvarande elevantalet, utan att det antal ordinarie lärare, som av
de sakkunniga beräknats vara erforderligt, skulle behöva minskas.
För min del finner jag de sakkunnigas beräkningar uppgjorda med nödig
varsamhet. Deras förslag innebär, att sammanlagt 296 ordinarie tjänster
skulle nyinrättas vid läroverken, därav under budgetåret 1935/1936 7 lektors-,
134 adjunkts- och 9 ämneslärarinnetjänster, under budgetåret 1936
1937 9 lektors-, 123 adjunktstjänster och en ämneslärarinnetjänst samt
under tiden efter sistnämnda budgetår 3 lektors-, 9 adjunktstjänster och
en ämneslärarinnetjänst. Jag vill dock påpeka, att i de nyss angivna 296
inbegripes ett antal av 74 tjänster (7 lektors-, 58 adjunkts- och 9 ämneslärarinnetjänster),
vilka under alla förhållanden äro erforderliga för genomförandet
av riksdagens beslut i samband med eller efter 1927 års skolreform.
Frånser jag dessa befattningar, innebär de sakkunnigas för extralärarfrågans
lösning framlagda förslag inrättande av 222 adjunktstjänster.
På grund av de anförda omständigheterna vill jag i huvudsak ansluta
mig till de sakkunnigas förslag. Vad då närmast beträffar budgetåret 1935/
1936, hava de sakkunniga föreslagit, att under nämnda år 9 ämneslärarinnetjänster
skulle inrättas, medan skolöverstyrelsen på närmare angivna skäl
föreslagit allenast 7 sådana befattningar. Jag har intet att erinra mot överstyrelsens
förslag. Det sammanlagda antalet tjänster, jag sålunda finner mig
böra tillstyrka till inrättande, torde vid sådant förhållande böra beräknas
till 294. Såsom förut nämnts, hava de sakkunniga vid sin prövning av
dessa frågor verkställt en detaljerad undersökning av varje läroverks behov
av ytterligare ordinarie tjänster och alltså i samband därmed uppgjort förslag
till placeringen av de föreslagna tjänsterna. Sistnämnda spörsmål torde
i sedvanlig ordning böra upptagas till slutlig prövning av Kungl. Maj:t,
först sedan riksdagen fattat sitt beslut i ämnet.
De i verklig mening nya tjänsterna hava av de sakkunniga förutsatts
bliva inrättade såsom adjunktstjänster. Skolöverstyrelsen bar emellertid förordat,
att 20 av dessa tjänster skulle inrättas såsom lektorat, närmast med
hänsyn till behovet av facklärare vid pro vårsläroverken. På av de sakkunniga
anförda skäl ansluter jag mig dock till deras mening.
I detta sammanhang har överstyrelsen vidare upptagit frågan om rätt för
överstyrelsen att ledigförklara tjänster utan att dessförinnan göra särskild
framställning härom hos Kungl. Majit. Denna fråga, vilken ej lärer behöva
60 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
föreläggas riksdagen, torde jag få tillfälle att i sinom tid upptaga till förnyad
behandling.
De sakkunniga hava vidare företagit en undersökning rörande de ickeordinarie
lärarnas anställningsvillkor och tjänsteställning samt därmed sammanhängande
spörsmål. Skolöverstyrelsen har i sitt utlåtande utförligt behandlat
nämnda frågor. Jag saknar anledning att i nu förevarande sammanhang
ingå på dessa spörsmål.
Det återstår mig nu att beröra frågan örn kostnaderna för inrättandet av
de föreslagna tjänsterna. Kostnadsfrågan är nära förknippad med frågan örn
den provisoriska arvodesförhöjningen. Enligt beslut av 1928 års riksdag
skulle denna provisoriska arvodesförhöjning upphöra med utgången av budgetåret
1934/1935. Av riksdagens yttranden angående denna fråga torde emellertid
framgå, att förutsättningen för arvodesförliöjningens upphörande vore,
att befordringsförhållandena kunde anses hava blivit tillfredsställande. Jag
har redan i det föregående framhållit, att detta för närvarande icke kan anses
vara fallet, och jag finner därför i likhet med statskontoret och skolöverstyrelsen,
att sådan arvodesförhöjning måste utgå även i fortsättningen,
därest icke tillräckligt antal nya ordinarie tjänster inrättas. De sakkunniga
hava under nyssnämnda förutsättning utgått ifrån att arvodesförhöjningen
skulle upphöra att utgå och hava därvid tänkt sig två alternativ, antingen
att arvodesförhöjningen helt och hållet skulle slopas från och med höstterminen
1935 eller ock att densamma skulle inhiberas för dem, som ej före
nämnda termin åtnjutit sådan, men bibehållas för dem, som dessförinnan
åtnjutit förhöjningen. För de sistnämnda skulle arvodesförhöjningen utgå
enligt nu gällande grunder till och med utgången av budgetåret 1936/1937,
då densamma helt skulle upphöra. De sakkunniga hava uttalat sig för det
senare av nämnda två alternativ.
Jag ansluter mig till de sakkunnigas mening i detta hänseende. I detta
sammanhang torde böra framhållas, att kostnaderna för arvodesförhöjningen
enligt nu gällande grunder skulle stiga till avsevärda belopp. Jag hänvisar
härom till de sakkunnigas utredning. Till detta förhållande måste hänsyn
tagas vid bedömandet av de ekonomiska konsekvenserna av ett bifall till
de sakkunnigas förslag. För att belysa dessa förhållanden har jag, delvis
med anlitande av uppgifter i sakkunnigutredningen, låtit sammanställa
nedanstående tablå. Denna är avsedd att utvisa kostnaderna för avlönande
för ett vart av tre budgetår av ett visst antal lärare — antalet satt till 501
motsvarande det av överstyrelsen beräknade antalet extralärare höstterminen
1935 — i ena alternativet örn samtliga äro icke-ordinarie samt i det andra
därest befordran av vissa av dem skulle ske i enlighet med de sakkunnigas
förslag. Uppgifterna i tablån äro med hänsyn till de svårberäkneliga faktorer,
som hava inflytande å kostnadernas storlek, approximativa. Tablån
är av följande utseende:
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
61
Budgetår
och kostnadens art
Alt. I.
Inga nya ordinarie tjän- ster inrättas; arvodesför- höjning beräknas utgå
oavsett befordran enligt
nu gällande grunder.
Alt. II.
296 nya ordinarie tjän- ster inrättas och arvodes- förhöjningen avvecklas,
allt enligt de sakkunni- gas förslag.
Antal
tjänster
Kostnad
Antal
tjänster
Kostnad
1935/1936:
Ordinarie lärare...........
—
—
150
840,000
Extralärare..............
501
2,190,000
351
1,460,000
Summa för budgetår
501
2,190,000
501
2,300,000
1936/1937:
Ordinarie lärare...........
—
—
283
1,580,000
Extralärare..............
501
2,250,000
218
880,000
Summa för budgetår
501
2,250,000
501
2,460,000
1937/1938:
Ordinarie lärare...........
—
—
296
1,650,000
Extralärare..............
501
2,300,000
205
820,000
umma för budgetår
501
2,300,000
501
2,470,000
Anni.: I de approximativa kostnaderna äro inräknade för ordinarie lärare: löner och
tjänstgöringspenningar, ålderstillägg, tillfällig löneförbättring, provisorisk avlöningsförbättring
och särskilda arvoden vid provårsläroverken samt för extralärare: grundarvoden,
provisorisk arvodesförhöjning, tillfällig löneförbättring och provisorisk avlöningsförbättring.
Jämförelsetalen mellan kostnaderna för extralärare enligt de olika alternativen grunda sig
i så måtto på olika förutsättningar, som ett större antal obefordrade extralärare betinga
en relativt högre provisorisk arvodesförhöjning än ett, efter vunnen befordran för de äldre
extralärarna, kvarstående mindre antal obefordrade dylika lärare. Kostnaden för extralärare
enligt alternativ I ökas allt efter åtkomsten och författningsenlig förhöjning av den
provisoriska arvodesförhöjningen.
Till de budgetmässiga beräkningarna av de särskilda anslagsposterna återkommer
jag här nedan under vederbörliga punkter.
Såsom redan nämnts i den föregående redogörelsen hava de sakkunniga
föreslagit en centralisering av frågorna örn förordnanden av icke-ordinarie
lärare till skolöverstyrelsen och för detta ändamål hemställt örn anslag till
förstärkning av överstyrelsens arbetskrafter. Överstyrelsen har tillstyrkt detta
förslag. Jag finner mig emellertid icke för närvarande böra biträda förslaget.
Under sådana förhållanden är det enligt min uppfattning av synnerlig
betydelse, att extralärarbyrån äger möjlighet att fortfarande utöva sin
verksamhet.
Skolöverstyrelsen har vidare erinrat dels om att Kungl. Majit på grundval
av 1927 års riksdags beslut fastställt specialplaner för de olika läroverken,
62
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
angivande det för varje läroverk bestämda antalet klassavdelningar inom realskolan
respektive å gymnasiet, dels ock örn att riksdagen sedermera medgivit,
att överstyrelsen skulle äga att inom gränserna av för ändamålet anvisade
medel fatta beslut om tillfälligt upprättande av parallellavdelningar.
Överstyrelsen har nu — under erinran tillika att i åtskilliga fall jämförelsevis
överflödiga klassavdelningar med därav förorsakade kostnader blivit upprättade
såsom en följd av att antalet klassavdelningar fixerats i specialplanerna
— hemställt, att nämnda specialplaner icke för framtiden måtte
göras bindande i fråga örn antalet klasser, ringar och kretsar vid de särskilda
läroverken.
För min del finner jag, att en sådan uppdelning av klassavdelningar i av
Kungl. Majit bestämda konstanta och av överstyrelsen beviljade tillfälliga
kan anses hava varit naturlig under en övergångstid med dess skiftande
organisatoriska förhållanden. Sedan emellertid läroverksorganisationen med
läsåret 1934—1935 är fullt genomförd, föreligger enligt min mening intet
skäl att fortfarande upprätthålla nämnda skillnad. Jag anser mig därför i
enlighet med skolöverstyrelsens förslag böra föreslå, att i likhet med vad
som gällde före 1927 antalet klassavdelningar och dessas placering bestämmas
av lärjungetillströmningen inom den ram, de av riksdagen för ändamålet
anvisade medlen medgiva.
Slutligen vill jag något beröra den av överstyrelsen väckta frågan om
nedläggande av lyceilinjerna vid högre allmänna läroverken i Lund och
Uppsala samt vid högre latinläroverket i Göteborg. Ingen av dessa linjer
har på grund av brist på inträdessökande kunnat upprättas. Beträffande den
sistnämnda gäller, att 1930 års riksdag fattat uttryckligt beslut örn att med
upprättande av densamma skall tills vidare anstå. Jag finner de skäl, som
anförts till stöd för förslaget, avgörande och har förty intet att erinra mot
bifall till detsamma, så mycket mindre som tre lyceilinjer alltjämt äro i
verksamhet och tillfälle alltså finnes att samla en önskvärd erfarenhet örn
ifrågavarande skolform.»
Den i ärendet förebragta utredningen finner utskottet i likhet med departementschefen
häntyda på nödvändigheten av att omedelbara åtgärder vidtagas
för att nedbringa antalet vid läroverken tjänstgörande icke-ordinarie
lärare. Olägenheterna av de nuvarande förhållandena — främst ur undervisningssynpunkt
på grund av täta lärarombyten, men tillika för lärarna
själva — ligga i öppen dag och hava med skärpa framhållits såväl av de
sakkunniga och skolöverstyrelsen som av departementschefen. Utskottet
anser sig därför i princip kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, detta så
mycket hellre, som berörda förslag måste anses vara en direkt konsekvens
av 1927 års riksdags avsikt att i samband med omorganisationen av den
högre undervisningen söka nedbringa antalet extralärare vid de allmänna
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
63
läroverken till vad som kunde anses motsvara läroverkens oundgängliga
behov av rörliga lärarkrafter.
Givet är, att när det gäller en ombildning av icke-ordinarie befattningar
till ordinarie i den omfattning, som nu ifrågasatts, den största försiktighet
måste iakttagas för att icke vid en eventuell, kraftig nedgång i lärjungeantalet
svårigheter skola uppstå. Enligt utskottets uppfattning äro emellertid
de framlagda beräkningarna gjorda med varsamhet. Läroverksorganisationen
måste även vid ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag anses äga en elasticitet,
tillräckligt stor för att möta även en betydande minskning av lärjungeantalet.
Utskottet vill här allenast erinra dels örn den avsevärda omsättning,
som i en så stor kår som läroverkslärarkåren årligen äger rum genom avgång
vid uppnådd pensionsålder eller annorledes, dels örn den betydande
marginal, som jämväl i fortsättningen skulle finnas i form av extra lärarkrafter,
dels ock om läroverkslärarnas förflyttningsskyldighet, varigenom en
utjämning lätt kan åvägabringas. Med hänsyn tagen till vad sålunda anförts
har utskottet funnit sig böra tillstyrka förslaget, i vad detsamma avser
antalet nya ordinarie befattningar, och avstyrker alltså motionen II: 400, i
vad densamma skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag. I detta sammanhang
vill utskottet erinra, att av de 294 till inrättande föreslagna lärarbefattningarna
(19 lektors-, 266 adjunkts- och 9 ämneslärarinnetjänster) icke mindre
än 74 (7 lektors-, 58 adjunkts- och samtliga 9 ämneslärarinnetjänster) under
alla förhållanden äro erforderliga för genomförandet av riksdagens beslut
i samband med eller efter 1927 års skolreform.
Vad i övrigt under här förevarande punkt föreslagits har icke givit utskottet
anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Hanssons i Rubbestad m. fl. ovannämnda
motion (II: 400), i vad densamma skiljer sig från
Kungl. Maj:ts förslag,
a) besluta inrättande vid de allmänna läroverken av 294
ordinarie ämneslärarbefattningar, därav från och med den
1 juli 1935 7 lektorstjänster, 134 adjunktstjänster och 7
ämneslärarinnetjänster, från och med den 1 juli 1936 9
lektorstjänster, 123 adjunktstjänster och en ämneslärarinnetjänst
samt från och med den 1 juli 1937 3 lektorstjänster,
9 adjunktstjänster och en ämneslärarinnetjänst;
b) under förutsättning av bifall härtill, medgiva att sådan
arvodesförhöjning, som avses i kungörelsen den 29 juni
1928 (nr 274) angående avlöningsförmåner för vissa extra
ordinarie lärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk
eller statens folkskoleseminarium, sådan densamma
lyder enligt kungörelsen den 15 maj 1931 (nr 112), må utgå
64
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
— efter i övrigt oförändrade grunder — under vartdera av
budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 till sådan extra ordinarie
lärare, som före budgetåret 1935/1936 kommit i åtnjutande
av dylik arvodesförhöjning;
c) medgiva, att skolöverstyrelsen må — utan hinder av
den av 1927 års riksdag bestämda planen för läroverksorganisationen
— fatta beslut örn uppdelning av klass, ring
eller krets i parallellavdelningar;
d) förklara, att de beslutade men ännu ej upprättade
lyceilinjerna vid högre allmänna läroverken i Lund och
Uppsala samt vid högre latinläroverket i Göteborg icke skola
anordnas vid sagda läroverk.
78:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: Klassiska linjer m. m.
Kungl. Majit har (punkt 125, sid. 448—463) föreslagit riksdagen medgiva,
att vid ettvart av högst fyra högre allmänna läroverk, vilka därtill av
Kungl. Majit utses, må, i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen
i statsrådsprotokollet anförts samt i enlighet med de närmare
bestämmelser, Kungl. Majit kan tinna gott meddela, från och med budgetåret
1935/1936 försöksvis anordnas en s. k. klassisk utbildningslinje.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.
Genom beslut den 24 november 1933 bemyndigade Kungl. Majit chefen
för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst två sakkunniga för att inom
nämnda departement verkställa utredning och avgiva förslag angående en
förbättrad ställning för ämnena latin och grekiska vid de allmänna läroverken.
De med anledning härav tillkallade sakkunniga hava den 5 november
1934 avgivit utredning och förslag i omförmälda avseende (statens offentliga
utredningar 1934: 41).
Sedan de sakkunniga vid sin utredning i överensstämmelse med dem
givna direktiv till en början övervägt, huruvida och i vad mån utredningens
syftemål skulle kunna vinnas inom ramen för nu gällande läroverksorganisation
och timplan, hava de kommit till den uppfattningen, att en förbättring
av de klassiska språkens ställning icke torde kunna åstadkommas
varken genom att öka antalet undervisningstimmar för dessa ämnen inom
gymnasiets nuvarande timplan eller därigenom, att inom det för dessa språk
bestämda timtalet kursplanernas innehåll förändrades. De sakkunniga hava
därför sökt andra utvägar för att nå det åsyftade målet, härvid utgående
från att nu gällande timtal per vecka ej borde överskridas. I detta avseende
hava bland andra följande möjligheter undersökts, nämligen
beredande av gynnsammare möjligheter för studiet av grekiska vid läroverken
;
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 65
anordnande av tilläggskurser i de båda högsta ringarna för begåvade och
för klassiska studier särskilt intresserade lärjungar; samt
inrättande av klassiska linjer vid ett mindre antal läroverk, där särskilda
förutsättningar för sådana linjer för närvarande kunde anses föreligga.
I förstnämnda avseende föreslå de sakkunniga — under erinran att genom
1933 års läroverksstadga minimigränsen för anordnande av undervisning
i tillvalsämnen sänkts från förutvarande 5 till 4 anmälda elever, dock
med rättighet för skolöverstyrelsen att på grund av särskilda omständigheter
härifrån medgiva undantag — att undervisning i grekiska måtte få
anordnas i näst högsta ringen, örn minst 3 lärjungar eller det lägre antal,
som skolöverstyrelsen på grund av särskilda omständigheter må kunna
medgiva, anmält sig skola deltaga i denna undervisning. De sakkunniga
hava därvid ansett, att den ifrågasatta sänkningen, trots sin skenbara obetydlighet,
skulle komma att medföra en mycket betydande utökning av
möjligheterna för lärjungarna vid läroverken att få studera grekiska. Med
hänsyn till vikten av att grekiskan må kunna i största möjliga utsträckning
hävda sin ställning, hava de ytterligare förutsatt, att skolöverstyrelsen skulle
kunna medgiva partiell samläsning mellan de båda årsklasserna i grekiska.
I fråga om tilläggskurser i latin innebär de sakkunnigas förslag, att inom
de två högsta ringarna skulle kunna anordnas tilläggskurser, avsedda att
skänka möjlighet att utvidga och fördjupa de klassiska studierna vid läroverken.
De sakkunniga hava härom anfört i huvudsak följande:
Efter övervägande av olika möjligheter hade de sakkunniga stannat inför
tanken att anordna dessa tilläggskurser utanför ämnesgruppens timtal; de
erforderliga timmarna, två i vardera av de två högsta ringarna^ skulle erhållas
därigenom att de lärjungar, som önskade deltaga i en sådan kurs,
skulle dels helt befrias från deltagande i teckning och dels erhålla en veckotimme
mindre gymnastik eller musik än vad timplanen upptoge. Tilläggskurs
skulle anordnas endast örn minst 5 lärjungar (med goda studieförutsättningar)
anmält sig skola deltaga i densamma. Samläsning mellan lärjungar
från de båda högsta ringarna skulle kunna ordnas. Beträffande
ämnet för tilläggskursen ansåge de sakkunniga, att största möjliga frihet
borde lämnas under behörigt hänsynstagande till lärjungarnas uttalade önskningar
och tillgången på för uppgiften villiga och intresserade lärare. Det
ovan anförda innebure, att tilläggskurserna skulle stå öppna för studiebegåvade
lärjungar på latinlinjen, men icke att de nödvändigt måste inskränka
sig till latinska språkstudier eller romersk historia och kulturhistoria. Aven
den forngrekiska politiska historien och kulturhistorien omfattade en rikedom
på uppgifter, som kunde bli föremål för behandling och studium på
kurserna under en intresserad och fackbildad lärares ledning.
Skolöverstyrelsen har — under framhållande av att meningarna bland läroverkskollegierna
och rektorerna i fråga örn de föreslagna kurserna varit
mycket delade — anfört bland annat:
Överstyrelsen funne syftet med de föreslagna tilläggskurserna synnerligen
behjärtansvärt, men kundo icke undgå att beteckna den av de sakkunniga
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 8. 5
66
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
valda formen för dessa kursers inpassande i arbetsordningen såsom mindre
lycklig. I likhet med åtskilliga läroverkskollegier och rektorer måste överstyrelsen
anse varje beskärning av det utrymme, övuingsämnena intoge på
de högsta ringarnas timplan, stå i avgjord motsättning till det reformerade
läroverkets idé. Icke minst under de sista gymnasieåren, då inriktningen
på den förestående examen icke sällan tvingade lärjungarna till en viss
forcering av de teoretiska studierna, syntes övningsämnena vara av särskild
vikt. Enär det vidare knappast torde kunna komma i fråga att bereda
nödig tid för den föreslagna kursen genom minskning av timtalet för något
annat teoretiskt ämne och ännu mindre att öka den redan hårt belastade
timplanen genom tillägg av extratimmar, ansåge sig överstyrelsen icke kunna
tillstyrka anordnandet av tilläggskurser i latin i gymnasiets två högsta ringar
i den av de sakkunniga föreslagna formen.
Då emellertid förslagets grundtanke syntes förtjäna allvarligt beaktande,
hade överstyrelsen tagit i övervägande, huruvida icke andra former skulle
kunna finnas för realiserandet av densamma. Under förutsättning att man
överhuvud hyste någon önskan att genom tilläggskurser i de båda högsta
ringarna bereda möjlighet till utvidgande och fördjupande av de klassiska
studierna vid läroverken, torde en framkomlig väg vara den, att till de för
latingymnasiet (och latinlyceet) fastställda tillvalsämneskombinationerna foga
ytterligare en eller flera ämneskombinationer, i vilken eller vilka inginge
ämnet antik kulturhistoria. Närmare utredning, särskilt beträffande ifrågavarande
studiers omfattning och innehåll, vore emellertid nödvändig, innan
eventuella åtgärder i sistnämnda hänseende vidtoges.
Vad angår inrättande av klassiska linjer, föreslå de sakkunniga, att klassiska
försökslinjer av närmare angiven art och omfattning måtte få inrättas.
Klassisk linje skulle enligt förslaget utgöras av en 6-årig klassiskthumanistisk
linje, utgående från andra klassen i 5-årig och första klassen
i 4-årig realskola med studium av latin under alla 6 åren och fakultativt
av grekiska under de sista 4 åren. Dylika linjer skulle försöksvis inrättas
vid fyra läroverk: högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm, högre
latinläroverket i Göteborg, högre allmänna läroverket för gossar i Malmö
och högre allmänna läroverket i Uppsala. Såsom villkor för linjes upprättande
skulle gälla, att minst 8 lärjungar anmält sig till inträde å linjen
och godkänts härför.
Skolöverstyrelsen har i yttrande över de sakkunnigas förslag i sistnämnda
del anfört bland annat följande:
De sakkunniga hade dels strävat att icke isolera linjen samt att på allt sätt
underlätta dess rekrytering och övergång till annan linje, dels ock varit
synnerligen angelägna att hålla kostnaderna för statsverket inom rimliga
gränser. Av ekonomiska skäl hade de bland annat sökt möjliggöra samläsning
i största tänkbara utsträckning mellan den klassiska linjen och normala
linjer, varvid även i flera ämnen samläsning »bakåt», d. v. s. med
lägre årskurs, ifrågasatts att förekomma.
Med allt erkännande av det lovvärda i syftet med denna samläsning
kunde överstyrelsen dock icke finna annat, än att de sakkunniga gått väl
långt i sina ansträngningar att underlätta en sådan. Överstyrelsen holle
före, att — åtminstone vid de stora läroverk, varom närmast vore fråga —
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
67
samläsning i den utsträckning, som förutsatts av de sakkunniga, vore om
icke direkt omöjlig att åvägabringa, så dock ur schemateknisk synpunkt
förenad med stora svårigheter och även i övrigt föga ägnad att befrämja
ett..ändamålsenligt studium.
Överstyrelsen funne sig liksom de sakkunniga nödsakad att principiellt
räkna med samläsning, ehuru icke i fullt ut samma utsträckning som de.
Några generella bestämmelser härför torde knappast kunna i förväg uppställas;
det vore uppenbart, att lärj ungan talet å den klassiska linjen och
förhållanden i övrigt vid berörda läroverk måste komma att inverka reglerande
på samläsningens omfattning. I händelse av stark frekvens på den
klassiska linjen kunde den tänkas ersätta en serie parallellavdelningar av
den normala skolan, i vilket fall givetvis intet hinder mötte för en helt
fristående organisation.
Under den egentliga försöksperioden torde man emellertid icke kunna
vänta en så stor anslutning, att samläsning bleve helt överflödig. För att
i möjligaste mån bidraga till underlättandet av linjernas tillkomst hade
överstyrelsen funnit sig böra biträda de sakkunnigas förslag, att klassisk
linje finge upprättas, örn 8 godkända lärjungar anmält sig till inträde å
densamma.
Enär överstyrelsen icke ansett sig kunna räkna med samläsning i samma
utsträckning som de sakkunniga,, ville överstyrelsen föreslå, att antalet försöksläroverk
något minskades. Överstyrelsen hade i och för sig intet att
erinra mot anordnande av försökslinjer vid 4 läroverk, men med hänsyn
till de ökade kostnader, som skulle komma att förorsakas av linjernas något
friare inordning i läroverken, föresloge överstyrelsen, att klassisk försökslinje
tills vidare upprättades endast vid 2, högst 3, läroverk. De läroverk,
som därvid närmast borde komma i fråga, vore enligt överstyrelsens uppfattning
högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm och högre latinläroverket
i Göteborg, eventuellt även högre allmänna läroverket för gossar
i Malmö.
Departementschefen har för egen del i avseende å nu berörda spörsmål
örn beredande av gynnsammare möjligheter för studiet av grekiska, örn inrättande
av klassiska linjer och örn tilläggskurser i latin anfört bland annat
följande:
»En tillbakablick på den ställning, som studiet av de klassiska språken,
latin och grekiska, intagit vid de allmänna läroverken under de senaste
fyrtio åren, visar, att en betydande hoppressning av studietiden för dessa
språk och en därmed följande minskning av antalet undervisningstimmar
under denna tid ägt rum. Från att ända till genomförandet av 1904 års
läroverksreform hava å sin linje intagit en dominerande ställning hava de
klassiska språken numera fått en väsentligt mindre framträdande plats inom
läroverksundervisningen. I alldeles särskild grad gäller detta örn grekiskan
— väl ej så framträdande, om man blott ser till ämnets utrymme på gymnasiets
timplan, som i realiteten, på grund av dess ställning som tillvalsämne
med därmed sammanhängande begränsningsbestämmelser.
Försvagandet av de klassiska språkens ställning har som känt är ej gått
oanmärkt förbi. Särskilt under de senare åren har från universitetens och
68
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
högskolornas sida vid olika tillfällen klagats över den otillfredsställande beskaffenheten
av de nyblivna studenternas kunskaper i latin och grekiska,
och yrkanden på en ändring hava framställts.
De sålunda framkomna klagomålen måste jag anse som fullt berättigade.
Det förhåller sig utan tvivel så, att de kunskaper i nämnda ämnen, som
en nybliven student numera kan förutsättas äga, knappast äro till fyllest
för bedrivande av de akademiska studier, för vilka sådana kunskaper äro
nödvändiga. Alldeles särskilt torde detta gälla grekiskan, framför allt såsom
förhållandena gestaltat sig efter 1927 års skolbeslut och de därav föranledda
bestämmelserna örn ämnets karaktär av tillvalsämne.
Den försvagning av de klassiska språkens ställning, som under de senare
årtiondena ägt rum, har utan tvivel sin grund i den uppfattning örn dessa
språks betydelse, som rådde vid tiden för 1904 års läroverksreform. Man
ansåg studiet av desamma hava ganska begränsad vikt utom för rent fackliga
specialstudier, och även insikten örn den antika kulturens samband
med vår egen kulturutveckling och betydelse för densamma var på många
håll ringa nog. En betydande omsvängning i tänkesättet har på senare tid
skett, föranledd ej minst av antikstudiets storartade framsteg genom arkeologiens
och religionshistoriens uppblomstring. Man har börjat mer än förut
uppskatta den antika kulturens och de klassiska språkens betydelse och den
roll, denna kultur spelat i den västerländska odlingens historia. Och endast
en mening råder väl därom, att kunskaper i de klassiska språken därjämte
äro i hög grad behövliga för akademiska studier inom olika områden. Att
bedriva djupare studier i historia och språkvetenskap utan kännedom om
latinet eller teologiska studier utan kunskaper i grekiska är uteslutet. Örn
alltså de klassiska språkens betydelse för universitetsstudier av skilda slag
är uppenbar, är det lika tydligt, att universiteten ej kunna betungas med
uppgiften att giva de studerande tillfälle att inhämta erforderliga elementära
kunskaper i dessa ämnen utan måste överlåta denna angelägenhet åt
de läroanstalter, som hava till uppgift bland annat att — såsom läroverksstadgan
uttrycker det — grundlägga de vetenskapliga insikter, som vidare
utbildas vid universitet. Härvid måste man även taga i betraktande vikten
av att de akademiska studierna — redan nu långa nog — ej ytterligare
förlängas.
Det torde av det sagda framgå, hur angeläget det är för universiteten,
att åtgärder till förstärkande av de klassiska språkens ställning vid läroverken
vidtagas och jag finner mig därför böra i anslutning till de sakkunnigas
utredning framlägga förslag i detta hänseende.
För min del finner jag de sakkunnigas förslag örn klassiska linjer vara
tilltalande. En dylik linje skulle tydligen i åtskilliga avseenden få karaktären
av lyceum, och dess styrka ur här förevarande synpunkter ligger däri,
att studiet av latin och grekiska — liksom vid lyceerna — bredes ut över
flera årsklasser. Det är visserligen uppenbart, att nu ifrågavarande åtgärd
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
69
skulle komma att få mycket begränsad räckvidd, då endast fyra linjer föreslås
till inrättande. Men å ena sidan finge dock studiet av de klassiska
språken genom dessa linjer några fasta replipunkter inom läroverksorganisationen,
och å den andra sidan är det, såsom även de sakkunniga påpekat,
möjligt att även vid andra läroverk anordna klassiska linjer, därest resultaten
av de nu ifrågasatta visa sig goda. I varje fall måste det anses vara
av stort värde, att försök med linjer av detta slag få göras, och jag tänker
därvid särskilt på möjligheten för universiteten att för erfarenheters vinnande
draga nytta av nämnda anordning. Jag tillstyrker alltså de sakkunnigas
förslag örn inrättande av dylika linjer. Skolöverstyrelsen har som
nämnts avstyrkt den för läroverket i Uppsala föreslagna linjen. Det torde
ej vara lämpligt att i detta sammanhang binda linjerna vid vissa läroverk,
och jag finner mig därför ej hava anledning att nu taga ställning till frågan
örn linjernas placering. Jag tillstyrker alltså förslag till riksdagen örn
medel till anordnande försöksvis vid läroverk, som av Kungl. Majit bestämmas,
av fyra klassiska linjer. Givetvis bör vederbörande kommun, liksom
för de praktiska realskolelinjerna, tillhandahålla erforderliga lokaler, därest
till äventyrs sådana ej nu skulle stå till buds.
Såsom jag redan framhållit, har grekiskan lidit ojämförligt mest av de
organisationsförändringar, som under de senaste åren vidtagits i avseende
på gymnasierna, i det att ämnet numera endast har karaktären av tillvalsämne
och ett minimiantal — för närvarande fyra — lärjungar således erfordras
för rätt att anordna undervisning i ämnet. Frågan örn grekiskans
ställning är, då det gäller spörsmålet örn en förbättrad ställning för de
klassiska språken, av central betydelse. Möjligheten till studium av grekiska
har genom nuvarande anordningar försvårats och begränsats i en
grad, som väckt allvarliga bekymmer. Därest intet åtgöres för bevarandet
och stärkandet av grekiskans ställning, kan den risken föreligga, att detta
betydelsefulla ämne kommer att uteslutas från läroverken. En dylik utveckling
skulle tvivelsutan ej endast visa sig ödesdiger för de teologiska och humanistiska
studierna över huvud vid våra universitet utan även hava en
menlig inverkan å den andliga odlingen i allmänhet, i den mån densamma
vill bygga på det från antiken stammande, för all västerländsk kultur grundläggande
bildningsidealet. I full insikt härom hava de stora kulturländerna
städse låtit sig angeläget vara att i sina respektive skolorganisationer giva
vederbörligt, i vissa fall synnerligen rikt tillmätt utrymme åt de klassiska
språken. De sakkunniga hava nu sökt se till, huruvida icke några
särskilda anordningar vore möjliga att vidtaga till förhindrande av ämnets
försvinnande från läroverken. Bland tänkbara åtgärder hava de sakkunniga
förordat en sänkning av det stadgade minimiantalet anmälda lärjungar till
tre eller det lägre antal, som skolöverstyrelsen på grund av särskilda omständigheter
må kunna medgiva. Samläsning förutsattes kunna medgivas
mellan de båda årsklasserna i grekiska. Skolöverstyrelsen har tillstyrkt förslaget.
70
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Det är otvivelaktigt, att de nu gällande bestämmelserna i fråga örn minimiantalet
lärjungar i grekiska förhindrat ämnets upptagande vid åtskilliga
läroverk, och jag finner därför de sakkunnigas förslag örn sänkning välbetänkt.
Åtgärden har den fördelen, att dess genomförande skulle beröra alla
läroverk med latingymnasium och således i varje fall kan medföra ett mera
allmänt upptagande av ämnet.
De sakkunniga hava vidare föreslagit, att tilläggskurser i latin skulle kunna
anordnas i de båda högsta ringarna å tid utanför den ordinära timplanen
och mot kompensation av befrielse i viss omfattning från deltagande i undervisning
i övningsämnen. Nämnda förslag innebär tvivelsutan ett beaktansvärt
uppslag och inrymmer i sig möjligheter att bereda en förstärkt ställning
av antikstudiet. Utgångspunkten vid bedömande av dessa kurser synes
mig vara det lärostoff, de skulle avse att meddela. De sakkunniga hava
framhållit betydelsen av den mera kulturhistoriskt betonade sidan av de
klassiska språken, och överstyrelsen har i full konsekvens härmed utformat
tanken på ett särskilt ämne: antik kulturhistoria. Jag måste för egen del
ställa mig tveksam inför vad som sålunda ifrågasatts. Visserligen har jag
i de direktiv, jag angivit för den nu föreliggande sakkunnigutredningen,
betonat vikten av en högre uppskattning av den antika kulturens betydelse,
men jag har även antytt och vill ytterligare framhålla, att den naturliga
vägen till en dylik uppskattning går genom språkstudium. Språket och
litteraturen äro primära förutsättningar för kunskap örn ett högt stående
kulturskede, och utan språkkunskaper saknar den klassiska bildningen ett
fast underlag. Dessa tilläggskurser borde enligt min mening snarare koncentreras
på fördjupade språkstudier. Men då de sakkunniga betonat olägenheten
av att under de fyra gymnasieåren inpressa ytterligare timtal för
rena språkstudier, och då jag beaktar de av de sakkunniga härutinnan anförda
skälen, anser jag mig böra för närvarande ställa mig avvisande till
förslaget örn dylika tilläggskurser.
Jag har nu att beröra frågan örn kostnaderna för de av mig förordade
åtgärderna. Beträffande först de föreslagna fyra klassiska linjerna, angiva
de sakkunniga två alternativ, det ena under förutsättning att dylik linje
å gymnasiestadiet finge en mera fristående karaktär, det andra under förutsättning
att samläsning i största möjliga utsträckning äger rum även å
nämnda stadium. Det förra alternativet medför givetvis efter linjens fullständiga
utbyggande de största kostnaderna. För alla fyra linjerna äro dessa
slutligt beräknade till för år 77,100 kronor utan och till 87,100 kronor med
4-årig kurs i grekiska, dyrtidstillägg oberäknat. För det senare alternativet
beräknas de årliga kostnaderna kunna begränsas till 30,100 kronor utan och
till 46,000 kronor med 4-årig kurs i grekiska. Skolöverstyrelsen har icke
ansett sig kunna räkna med samläsning i samma utsträckning som de sakkunniga
och därför beräknat någon höjning av senast angivna belopp. För
det första läsåret beräknas i varje fall kostnaden för vartdera alternativet
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
71
till samma belopp, 3,400 kronor, oavsett dyrtidstillägg. De sakkunniga själva
förorda det billigare alternativet, jämväl med hänsyn till ovissheten om tillslutningen
till den ifrågasatta linjen. Jag ansluter mig till de sakkunniga
i detta hänseende. I det följande får jag tillfälle att göra den hemställan
om anslag för budgetåret 1935/1936, som föranledes härav.
För den utvidgade undervisning i grekiska, som jag anser böra anordnas
på sätt de sakkunniga föreslagit, hava dessa beräknat kostnaden — utgörande
arvode m. m. åt timlärare — till 24,500 kronor, därav under det
första året 12,300 kronor, oavsett dyrtidstillägg. De sakkunniga anmärka
emellertid, att de härvid bortsett från den minskning av antalet erforderliga
undervisningstimmar, som kan åstadkommas genom ordnad samläsning
mellan avdelningar i näst högsta ringen med avdelningar i högsta ringen.
Med hänsyn härtill synes mig kostnaden för budgetåret 1935/1936 kunna
begränsas till 10,000 kronor, om vilket belopp jag i det följande kommer
att göra hemställan, avseende 8,100 kronor till arvoden åt extra lärare och
vikarier (punkt 129) och 1,900 kronor till tillfällig löneförbättring (punkt
140). För nämnda budgetår skulle hela kostnaden för de av mig förordade
åtgärderna alltså utgöra 13,400 kronor, utgörande 10,800 kronor till arvoden
åt extra lärare och vikarier (punkt 129) och 2,600 kronor till tillfällig löneförbättring
(punkt 140).»
Frågan örn de klassiska språkens ställning vid de högre läroanstalterna
har, såsom av den föreliggande utredningen framgår, aktualiserats i samband
med den år 1927 företagna omläggningen av arbetet å gymnasiet.
Särskilt gäller detta grekiskan på grund av dess ställning som tillvalsämne
med därmed sammanhängande begränsningsbestämmelser. Under senare år
har också från universitetens och högskolornas sida vid olika tillfällen klagats
över den otillfredsställande beskaffenheten av de nybliva studenternas
kunskaper i latin och grekiska, och yrkanden på ändring hava framställts.
Departementschefen har framhållit angelägenheten för universiteten av att
åtgärder till förstärkande av de klassiska språkens ställning vidtagas och har
därför, i anslutning till en av särskilda för ändamålet tillkallade sakkunniga
verkställd utredning, framlagt förslag i detta hänseende.
Dessa förslag avse dels anordnande försöksvis vid fyra högre allmänna
läroverk, vilka därtill av Kungl. Majit skulle utses, av s. k. klassiska utbildningslinjer,
dels en förstärkning av grekiskans ställning. Härutöver hava
de sakkunniga framlagt förslag om anordnande av tilläggskurser i latin,
men har departementschefen ansett sig böra för närvarande ställa sig avvisande
till detta förslag.
Utskottet har icke kunnat undgå att känna en viss tvekan inför förslaget
örn inrättande av klassiska utbildningslinjer. Särskilt vill utskottet framhålla
den ökning i den ofta påtalade ämnesträngseln å det högre skolstadiet,
som genom en dylik anordning svårligen torde kunna undvikas. A andra
Utskottet.
72
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
sidan finner utskottet starka skäl tala för att åtgärder nu vidtagas för att
om möjligt åstadkomma en ändring till det bättre i de klassiska språkens
ställning. Härtill kommer vidare att, såsom departementschefen framhållit,
det här allenast avser ett försök. I likhet med departementschefen finner utskottet
det vara av värde, att försök med linjer av detta slag få göras; särskilt
torde, som departementschefen framhållit, universiteten kunna för erfarenheters
vinnande draga nytta av nämnda anordning. Vidare bör härigenom
kunna utrönas, huruvida de ifrågasatta linjerna kunna beräknas
erhålla sådan anslutning, att ett fortsättande, eventuellt ett utvidgande av
försöket kan vara motiverat. Med hänsyn till vad sålunda anförts finner
sig utskottet böra förorda, att försök med klassiska utbildningslinjer må
göras. Utskottet finner sig emellertid icke kunna tillstyrka, att dessa försök
anordnas i den av departementschefen förordade omfattningen. Därest
klassiska utbildningslinjer tills vidare anordnas vid två lämpliga högre
allmänna läroverk, torde det nu närmast liggande målet, nämligen att inhämta
vägledande erfarenheter, väl kunna nås.
Vid bifall till vad utskottet sålunda föreslagit kunna vissa besparingar
i de av departementschefen beräknade kostnaderna ernås. Enligt det av de
sakkunniga förordade, av departementschefen upptagna billigare alternativet
— uPPgjort under förutsättning att samläsning i största möjliga utsträckning
äger rum även å gymnasiestadiet — hava de årliga kostnaderna av
de sakkunniga beräknats till 30,100 kronor utan och till 46,000 kronor med
4-årig kurs i grekiska. Skolöverstyrelsen har icke ansett sig kunna räkna
med samläsning i samma utsträckning som de sakkunniga och därför beräknat
någon höjning av berörda belopp. För det första läsåret hava kostnaderna
beräknats till 3,400 kronor, oavsett dyrtidstillägg. Utskottets förslag
innebär — med utgångspunkt från de sakkunnigas beräkningar —
att de slutliga kostnaderna skulle uppgå till 15,050 kronor utan och till
23,000 kronor med 4-årig kurs i grekiska samt att kostnaderna för budgetåret
1935/1936 skulle begränsas till 1,700 kronor, allt oavsett dyrtidstillägg.
Av sistnämnda belopp, 1,700 kronor, avser ett belopp av omkring 1,350 kronor
grundarvoden för timlärartimmar och återstoden, omkring 350 kronor, tillfällig
löneförbättring. Besparingarna i förhållande till Kungl. Majda förslag
kunna beräknas uppgå till ungefär samma belopp.
Vad departementschefen i övrigt föreslagit beträffande den närmare anordningen
av de klassiska linjerna har icke givit utskottet anledning till
erinran.
För förstärkande av grekiskans ställning har departementschefen, i anslutning
till de sakkunniga, förordat en sänkning av det minimiantal lärjungar,
som erfordras för rätt att anordna undervisning i ämnet, från fyra till tre
eller det lägre antal, som skolöverstyrelsen på grund av särskilda omständigheter
må kunna fastställa. Samläsning har vidare förutsatts kunna medgivas
mellan de båda årsklasserna i grekiska.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
73
Utskottet har funnit de för detta förslag anförda skälen bärande och tillstyrker
fördenskull detsamma. Mot de för ändamålet beräknade kostnaderna,
för nästkommande budgetår av departementschefen upptagna till 10,000
kronor, bar utskottet icke något att erinra.
Vad förslaget om tilläggskurser i latin beträffar finner utskottet i likhet
med departementschefen detsamma innebära ett beaktansvärt uppslag. Utskottet
finner önskvärt, att detta förslag måtte tagas under ytterligare omprövning.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet, som under
punkterna 82:o) och 93:o) i det följande gör hemställan örn anvisande av
medel för bestridande av kostnaderna för de av utskottet tillstyrkta åtgärderna,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
medgiva, att vid ettvart av högst två högre allmänna läroverk,
vilka därtill av Kungl. Majit utses, må, i huvudsaklig
överensstämmelse med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 4 januari 1935
under punkt 125 anförts samt i enlighet med de närmare
bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela, från
och med budgetåret 1935/1936 försöksvis anordnas en s. k.
klassisk utbildningslinje.
79:o) Allmänna läroverken: Statens övertagande av kommunala
gymnasiet i Lidingö. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 126,
sid. 464—472) och under hänvisning till den i statsrådsprotokollet förebragta
motiveringen hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) besluta, att samrealskolan i Lidingö skall från och
med den 1 juli 1935 genom successivt övertagande av det
med läroanstalten förenade kommunala gymnasiet utvidgas
till högre samläroverk med fyraårigt latin- och fyraårigt
realgymnasium, under förutsättning att Lidingö stad åtager
sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler och
bostad eller hyresersättning till rektor;
b) medgiva, att de den 1 januari 1935 fast anställda
lärarna vid ifrågavarande gymnasium må kunna i den ordning,
Kungl. Majit bestämmer, överflyttas till lektors-, respektive
adjunkts^änster vid det högre allmänna läroverket i
Lidingö, i den mån de vid tiden för statens successiva övertagande
av det kommunala gymnasiet äga för sådan tjänst
stadgad behörighet.
74
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
80:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: 1. Avlöningar till
tjänstemän å ordinarie stat: a. Lön och (i förekommande fall) t jäns tgöringspenningar.
Kungl. Maj:t har (punkt 127, sid. 473—477) föreslagit
riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Majit att tills vidare under budgetåret 1935/1936,
då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk
skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig
såsom adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;
dels ock i avlöningsstaten för de allmänna läroverken under anslagsposten
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat uppföra en delpost till Lön
och (i förekommande fall) tjänstgöringspenningar av 9,132,600 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 1 februari
1935 dagtecknad proposition (nr 56) angående utvidgning av samrealskolan
i Haparanda till ett högre allmänt läroverk föreslagit riksdagen, bland annat,
att i avlöningsstaten för de allmänna läroverken uppföra delposten 1. Avlöningar
till tjänstemän å ordinarie stat: a. Lön och (i förekommande fall)
tjänstgöringspenningar med ett belopp av 9,143,800 kronor.
Utskottet vill erinra, att utskottet i utlåtande (nr 43) i anledning av Kungl.
Majda proposition (nr 56) tillstyrkt Kungl. Majis förslag örn utvidgning av
samrealskolan i Haparanda till ett högre allmänt läroverk ävensom anmält,
att utskottet komme att senare under riksdagen — i samband med avgivande
av utlåtande angående regleringen för budgetåret 1935/1936 av utgifterna
under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till
ecklesiastikdepartementet — yttra sig beträffande anvisande av de medel,
vilka bleve erforderliga vid bifall till vad utskottet sålunda tillstyrkt.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majis under
här förevarande punkt gjorda framställning med den ändring, som ifrågasatts
i propositionen nr 56, hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maji att tills vidare under budgetåret
1935/1936, då för realskolestadiet avsedd ordinarie
ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta,
huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning
eller ämneslärarinnebefattning;
b) i avlöningsstaten för de allmänna läroverken under
anslagsposten 1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat
uppföra en delpost till Lön och (i förekommande fall) tjänstgöringspenningar
av 9,143,800 kronor.
81:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: 1. Avlöningar till
tjänstemän å ordinarie stat: b. Ålderstillägg samt c. Fyllnads
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
75
arvoden åt vikarier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 128,
sid. 477), vilka bortsett från sådana förändringar, som föranledas av de nya
grunderna för riksstatens uppställning, innebära en anslagsökning av 120,000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må i avlöningsstaten för de allmänna läroverken
under anslagsposten 1. Avlöningar till tjänstemän å
ordinarie stat uppföra
a) en delpost till Ålderstillägg av förslagsvis 1,400,000
kronor;
b) en delpost till Fyllnadsarvoden åt vikarier av förslagsvis
90,000 kronor.
82:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: 2. Arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: a. Arvoden åt extra
ämneslärare. Kungl. Majit har (punkt 129, sid. 478—484) föreslagit riksdagen
att i avlöningsstaten för de allmänna läroverken under anslagsposten
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, uppföra
en delpost till Arvoden åt extra ämneslärare av 1,082,700 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 1 februari
1935 dagtecknad proposition (nr 56) angående utvidgning av samrealskolan
i Haparanda till ett högre allmänt läroverk föreslagit riksdagen, bland annat,
att i avlöningsstaten för de allmänna läroverken uppföra delposten 2. Arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: a. Arvoden åt
extra ämneslärare med ett belopp av 1,083,370 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr G. Rahmn (I: 43)
och den andra inom andra kammaren av herr I. Sefve (lii 90), vari hemställts,
att riksdagen måtte vid beviljandet av anslag till extralärare vid de
allmänna läroverken för budgetåret 1935/1936 hemställa, att bestämmelserna
för anordnandet av undervisning å det differentierade gymnasiet så
tillämpas, att dels undervisning i ett ämne anordnas, när minst 5 lärjungar
anmält sig önska undervisning däri, dels samläsning mellan olika klassavdelningar
ordnas först när det sammanlagda antalet lärjungar, som önska
undervisning i ämnet, understiger 31.
Till stöd för det motionsvis framställda yrkandet har i motionen lii 90
anförts bland annat följande:
Enligt 1933 års liksom tidigare 1928 års läroverksstadga skall undervisning
anordnas i ett gymnasiums näst högsta ring i sådant ämne, som ej
hör till ifrågavarande bildningslinjes »fasta ämnen», när minst 5 lärjungar
valt ämnet såsom tillvalsämne. Före år 1933 kunde lärjungarna fritt välja
sina tillvalsämnen bland dem, som äro upptagna på timplanen för det dif
-
76
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
ferentierade gymnasiet. Efter 1933 måste de däremot välja vissa av Kungl.
Majit fastställda ämneskombinationer men kunna då ej alltid få med just
de ämnen, som äro behövliga för deras blivande levnadsbanor. De ha
emellertid möjlighet att komplettera den valda ämneskombinationen genom
att välja ett tilläggsämne. Förutsättningen härför är dock, att minst 5
lärjungar i ringen valt ämnet såsom tillvalsämne. Skulle mindre än 5 lärjungar
ha valt det som tillvalsämne, kommer — med nuvarande tillämpning
av stadgans bestämmelser — ingen undervisning däri till stånd, även
örn 20 lärjungar valt det såsom tilläggsämne. Tillföljd härav har undervisningen
i vissa ämnen efter 1933 måst nedläggas vid flera läroverk, där
ämnena i fråga före 1933 haft stor anslutning av lärjungar.
Vid läroverk med två bildningslinjer eller med två eller flera parallellavdelningar
inträffar ibland ett annat förhållande, som även medför stora
olägenheter för lärjungarna. Örn vid ett läroverk med t. ex. 3 avdelningar
i samma årsklass av det differentierade gymnasiet ett ämne väljes av 26
lärjungar såsom tillvalsämne och av 25 såsom tilläggsämne, kunna av dessa
senare endast 4 erhålla undervisning däri. De övriga 21 måste avvisas.
För dem kan undervisning i ämnet ej anordnas vid läroverket. Dessa
senare svårigheter uppträda i särskilt hög grad i fråga örn de främmande
levande språken.
Vid flera tillfällen har framhållits önskvärdheten av att lärjungarna i det
differentierade gymnasiet erhålla utbildning i främmande levande språk, och
de av Kungl. Majit fastställda ämneskombinationerna avse även att befordra
en sådan utbildning. Det är därför mycket beklagligt, att de ovan omnämnda
förhållandena i vissa fall lägga hinder i vägen för lärjungarnas
studier och ofta tvinga dem till enspråkighet.
Det synes därför angeläget, att dessa missförhållanden snarast rättas, i
all synnerhet som en ändring skulle medföra förhållandevis obetydliga kostnader
och i senare fallet beröra endast läroverk med väl besatta klassavdelningar
och med således jämförelsevis liten medelkostnad per elev. En
ungefärlig beräkning, grundad på vederbörande rektorers framställningar,
ger vid handen, att en sådan förändring skulle i fråga om näst högsta
ringen för innevarande läsår dragit en merkostnad för hela landet motsvarande
22 veckotimmar för samtliga ämnen, därav 12 veckotimmar för enbart
de främmande språken, d. v. s. i förra fallet 3,080 och i senare fallet 1,680
kronor. _ För högsta ringen kunna de givetvis beräknas avsevärt lägre. Då
emellertid rektorerna med kännedom örn ovannämnda tillämpning ej gjort
framställning i samtliga fall, måste dessa summor något ökas.
Enligt vad utskottet inhämtat, torde de i motionerna I: 43 och II: 90 framförda
önskemålen kunna i behörig grad tillgodoses redan med nuvarande
bestämmelser. Med hänsyn härtill finner utskottet berörda båda motioner
icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Utskottet vill vidare erinra, att utskottet i utlåtande nr 43 i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition nr 56 tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag örn utvidgning
av samrealskolan i Haparanda till ett högre allmänt läroverk ävensom
anmält, att utskottet komme att senare under riksdagen — i samband
med avgivande av utlåtande angående regleringen för budgetåret 1935/1936
av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 77
till ecklesiastikdepartementet — yttra sig beträffande anvisande av de medel,
vilka bleve erforderliga vid bifall till vad utskottet sålunda tillstyrkt.
Under nu angivna förutsättningar skulle, då Kungl. Maj:ts i övrigt under
här förevarande punkt gjorda framställning icke givit utskottet anledning
till erinran, nu ifrågavarande delpost uppföras med ett belopp av 1,083,370
kronor.
Vid bifall till vad utskottet under punkt 78:o) i det föregående tillstyrkt
kan emellertid en minskning med 1,350 kronor i sagda belopp vidtagas,
på grund varav delposten kan uppföras med ett belopp av (1,083,370
—1,350) 1,082,020 kronor.
I anslutning härtill hemställer utskottet,
a) att riksdagen må i avlöningsstaten för de allmänna
läroverken under anslagsposten 2. Arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, uppföra en delpost
till Arvoden åt extra ämneslärare av 1,082,020 kronor;
b) att herr Rahmns ävensom herr Sefves ovanberörda
motioner (I: 43 och II: 90) icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
83:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: 2. Arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: b. Arvodesförhöjning åt
vissa extra ordinarie ämneslärare. I anledning av Kungl. Majlis förslag
(punkt 130, sid. 484—485), vilket bortsett från sådana förändringar,
som föranledas av de nya grunderna för riksstatens uppställning, innebär
en anslagsminskning med 39,500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må i avlöningsstaten för de allmänna läroverken
under anslagsposten 2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, uppföra en delpost
till Arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare
av förslagsvis 30,000 kronor.
84:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: 2. Arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: c. Arvoden åt lärare i
manlig slöjd. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 131, sid.
485—487), vilket bortsett från sådana förändringar, som föranledas av de
nya grunderna för riksstatens uppställning, innebär en anslagsökning med
11,900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må i avlöningsstaten för de allmänna läroverken
under anslagsposten 2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, uppföra en delpost till
Arvoden åt lärare i manlig slöjd av 16,500 kronor.
78
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
85:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: 2. Arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t: d. Arvoden åt lärarinnor
i hushållsgöromål. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132,
sid. 487—488) hemställer utskottet,
att riksdagen må i avlöningsstaten för de allmänna läroverken
under anslagsposten 2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, uppföra en delpost till
Arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål av 6,100 kronor.
V
86:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: 2. Arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: e. Extra arvoden åt lärare
i övningsämnen. Kungl. Majit har (punkt 133, sid. 488—491) föreslagit
riksdagen att i avlöningsstaten för de allmänna läroverken under anslagsposten
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,
uppföra en delpost till Extra arvoden åt lärare i övningsämnen av 594,650
kronor att, i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen
i statsrådsprotokollet angivits, utgå enligt den närmare fördelning,
som av Kungl. Majit bestämmes.
Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 1 februari
1935 dagtecknad proposition (nr 56) angående utvidgning av samrealskolan
i Haparanda till ett högre allmänt läroverk föreslagit riksdagen, bland annat,
att i avlöningsstaten för de allmänna läroverken uppföra delposten 2. Arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: e. Extra arvoden
åt lärare i övningsämnen med ett belopp av 595,455 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr V. Larsson (I: 140)
och den andra inom andra kammaren av fru Vira Eklund (lii 395), i vilka
motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta i skrivelse till Kungl. Majit
hemställa, dels att tillfälle till frivillig undervisning i teckning vid de allmänna
läroverken måtte beredas i samma utsträckning, som gällde före den
beslutade inskränkningen i dessa undervisningsmöjligheter, dels att vid undervisningen
i teckning klassavdelningar icke må sammanslås i vidare utsträckning
än att antalet samtidigt undervisade lärjungar uppgår till: på
gymnasiet 30, i realskolan 35, dels ock att befrielse från undervisning i övningsämnet
teckning icke medgives i större utsträckning än vad gällande
läroverksstadga avser.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisar utskottet, i den mån ej redogörelse lämnas här nedan, till
motionen I: 140.
Kungl. Majits förslag innebära, bortsett från sådana förändringar, som föranledas
av de nya grunderna för riksstatens uppställning, en anslagsökning
av 40,030 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
79
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen i sina anslagsäskanden
för budgetåret 1935/1936 — under erinran att den frivilliga teckningsundervisningen
från och med läsåret 1933/1934 av statsfinansiella skäl indragits
samt att teckningsundervisningen i gymnasiets båda högsta ringar
minskats från två veckotimmar till en veckotimme — ifrågasatt, att den frivilliga
teckningsundervisningen finge återupptagas i gymnasiet med en veckotimme
vid vart och ett av de högre allmänna läroverken eller sålunda med
omkring 50 veckotimmar. Till stöd för detta förslag har överstyrelsen uttalat,
att det syntes uppenbart, att teckningsundervisningen på grund av
de vidtagna inskränkningarna erhållit en i förhållande till sin betydelse,
särskilt å realgymnasiet, alltför ogynnsam ställning.
Departementschefen har i nu förevarande avseende anfört, bland annat,
att han — ehuru han beaktade betydelsen av en utökad teckningsundervisning
— under rådande förhållanden icke kunde tillstyrka förhöjt anslag
för nämnda ändamål. Vid sådant förhållande torde, anför departementschefen,
det av överstyrelsen äskade anslagsbeloppet kunna minskas med
kostnaden för 50 veckotimmars undervisning vid läroanstalt, där ordinarie
teckningslärare funnes anställd, eller med (50x126 =) 6,300 kronor.
Till stöd för det motionsvis framställda yrkandet har i motionen I: 140
anförts bland annat följande:
De statsfinansiella skäl, som föranlett indragningen av den frivilliga teckningsundervisningen
från och med läsåret 1933/1934, torde allt fortfarande
böra tillmätas viss betydelse, men olägenheterna av denna besparing förefalla
så betydande, att starka skäl tala för en omprövning hos riksdagen,
huruvida ej ett återupptagande av undervisningen ifråga kan ske, i all synnerhet
som det rör sig om ett anslagskrav av relativt ringa omfattning.
Genom 1933 års läroverksstadga minskades tiden för teckningsundervisningen
i gymnasiets båda högsta ringar från två till en veckotimme. 1933
års läroverkssakkunniga förutsatte dock, att de elever, som antingen av intresse
eller på grund av nödvändighet för sin fortsatta utbildning önskade
mera teckningsundervisning, kunde hänvisas till den frivilliga undervisningen
i ämnet. För dessa elever hava följaktligen utbildningsmöjligheterna beskurits
i en omfattning, som ej varit beräknad. Teckningsundervisningens
såväl special- som allmänbildande betydelse erkännes numera allmänt, likaväl
som teckningskunnighetens värde även för eleven såsom hjälpmedel vid
kunskapstillägnandet inom olika undervisningsgrenar. Den utökning av
dessa möjligheter som ett återupptagande av den frivilliga teckningsundervisningen
skulle utgöra, måste tillerkännas så stort värde, att endast exceptionella
svårigheter få tillbakahålla en återgång till förhållandena före
1933.
På sätt av skolöverstyrelsen framhållits har teckningsundervisningen på
grund av de från och med läsåret 1933/1934 av statsfinansiella skäl vidtagna
inskränkningarna erhållit en i förhållande till sin betydelse, särskilt
å realgymnasiet, alltför ogynnsam ställning. Utskottet håller före, att
Utskottet.
80
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
de genom berörda inskränkningar uppkommande olägenheterna ingalunda
uppvägas av besparingarna för statsverket. På grund härav anser sig utskottet
böra, i anledning av motionerna I: 140 och II: 395, tillstyrka att, på
sätt skolöverstyrelsen ifrågasatt, den frivilliga teckningsundervisningen må
återupptagas i gymnasiet med en veckotimme vid vart och ett av de högre
allmänna läroverken eller sålunda med omkring 50 veckotimmar. Kostnaderna
härför hava av departementschefen beräknats till 6,300 kronor,
med vilket belopp sålunda det av Kungl. Majit äskade anslaget torde böra
ökas.
Vad i motionerna i övrigt yrkats finner utskottet närmast vara av den
art, att prövningen bör ankomma på skolöverstyrelsen, vadan motionerna i
dessa delar icke synas böra föranleda något utskottets uttalande.
Utskottet vill slutligen erinra, att utskottet i utlåtande nr 43 i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 56 tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag om utvidgning
av samrealskolan i Haparanda till ett högre allmänt läroverk ävensom
anmält, att utskottet komme att senare under riksdagen — i samband
med avgivande av utlåtande angående regleringen för budgetåret 1935/1936
av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen
till ecklesiastikdepartementet — yttra sig beträffande anvisande av de medel,
vilka bleve erforderliga vid bifall till vad utskottet sålunda tillstyrkt.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts under
här förevarande punkt gjorda framställning med de ändringar, vilka dels
ifrågasatts i propositionen nr 56, dels ock betingas av vad utskottet i det
föregående under denna punkt tillstyrkt. Vid bifall härtill skulle här ifrågavarande
anslag för nästkommande budgetår behöva upptagas med ett belopp
av (595,455 + 6,300) 601,755 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom herr Larssons och fru Eklunds ovannämnda motioner
(I: 140 och II: 395), i avlöningsstaten för de allmänna
läroverken under anslagsposten 2. Arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, uppföra en delpost
till Extra arvoden åt lärare i övnings ämnen av 601,755 kronor,
att, i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,
som av departementschefen i statsrådsprotokollen över ecklesiastikärenden
dels den 4 januari 1935 under punkten
133, dels ock den 1 februari 1935 ävensom av utskottet
i det föregående angivits, utgå enligt den närmare fördelning,
som av Kungl. Majit bestämmes.
87:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: 2. Arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: f. Arvoden till lärare vid
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
81
inbyggda praktiska realskollinjer. I enlighet med Kungl. Majda förslag
(punkt 134, sid. 492—494), vilket utöver de av de nya grunderna för
riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär en anslagsökning
med 3,270 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att vid en var av ytterligare högst tre allmänna
läroverk eller kommunala mellanskolor, vilka därtill
av Kungl. Majit utses, må, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad av departementschefen i statsrådsprotollet över
ecklesiastikärenden för den 24 februari 1933 anförts samt
i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan
finna gott meddela, från och med budgetåret 1935/1936 försöksvis
anordnas en praktisk utbildningslinje;
b) i avlöningsstaten för de allmänna läroverken under
anslagsposten 2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, uppföra en delpost till Arvoden till lärare vid
inbyggda praktiska realskollinjer av förslagsvis 14,200 kronor.
88:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: 2. Arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: g. Understöd åt extra
ordinarie lärare vid förfall på grund av sjukdom. I anledning av
Kungl. Majits förslag (punkt 135, sid. 494—495), vilket utöver de av de
nya grunderna för riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär
en anslagsökning med 2,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må i avlöningsstaten för de allmänna läroverken
under anslagsposten 2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, uppföra en delpost till
Understöd åt extra ordinarie lärare vid förfall på grund av
sjukdom av förslagsvis 8,400 kronor.
89:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: 2. Arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: h. Arvoden åt skolläkare.
Kungl. Majit har (punkt 136, sid. 495—496) föreslagit riksdagen att i avlöningsstaten
för de allmänna läroverken under anslagsposten 2. Arvoden och
särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, uppföra en delpost till
Arvoden åt skolläkare av förslagsvis 98,950 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 1 februari
1935 dagtecknad proposition (nr 56) angående utvidgning av samrealskolan
i Haparanda till ett högre allmänt läroverk föreslagit riksdagen, bland annat,
att i avlöningsstaten för de allmänna läroverken uppföra delposten 2. Ar
Bihang
till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 8.
6
82
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
voden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: h. Arvoden åt
skolläkare med ett belopp av förslagsvis 99,025 kronor.
Kungl. Majlis förslag innebära utöver de av de nya grunderna för riksstatens
uppställning påkallade förändringarna en anslagsökning med 5,300
kronor.
Utskottet vill erinra, att utskottet i utlåtande nr 43 i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition nr 56 tillstyrkt Kungl. Majits förslag örn utvidgning av
samrealskolan i Haparanda till ett högre allmänt läroverk ävensom anmält,
att utskottet komme att senare under riksdagen — i samband med avgivande
av utlåtande angående regleringen för budgetåret 1935/1936 av utgifterna
under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till
ecklesiastikdepartementet — yttra sig beträffande anvisande av de medel,
vilka bleve erforderliga vid bifall till vad utskottet sålunda tillstyrkt.
Utskottet har icke funnit anledning till annan erinran mot Kungl. Majits
under här förevarande punkt gjorda framställning med den ändring som
ifrågasatts i proposition nr 56, än att anslagsbeloppet bör avrundas till 99,000
kronor. Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må i avlöningsstaten för de allmänna läroverken
under anslagsposten 2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, uppföra en delpost
till Arvoden åt skolläkare av förslagsvis 99,000 kronor.
90:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: 2. Arvoden och sär
skilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: i. Arvoden till tillsyningslärare,
kvinnliga sakkunniga och första lärarinnor. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 137, sid. 497—498), vilket utöver
de av de nya grunderna för riksstatens uppställning påkallade förändringarna
innebär en anslagsökning med 925 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må i avlöningsstaten för de allmänna läroverken
under anslagsposten 2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, uppföra en delpost till
Arvoden till tillsyningslärare, kvinnliga sakkunniga och första
lärarinnor av 42,125 kronor.
91:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: 2. Arvoden och sär
skilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: j. Särskilda arvoden
vid pro vårsläroverk. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt
138, sid. 498), vilket utöver de av de nya grunderna för riksstatens uppställning
påkallade förändringarna innebär en anslagsökning med 3,600
kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
83
att riksdagen må i avlöningsstaten för de allmänna läroverken
under anslagsposten 2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, uppföra en delpost
till Särskilda arvoden vid provårsläroverJc av 90,000 kronor.
92.o) Allmänna läroverken: Avlöningar: 3. Avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal: a. Arvoden till bibliotekarier samt b.
Arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna. Kungl. Majit har
(punkt 139, sid. 499) föreslagit riksdagen att i avlöningsstaten för de allmänna
läroverken under anslagsposten 3. Avlöningar till övrig icke-ordi:
narie personal uppföra
dels en delpost till Arvoden till bibliotekarier av 62,500 kronor;
dels ock en delpost till Arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna av
60,050 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 1 februari
1935 dagtecknad proposition (nr 56) angående utvidgning av samrealskolan
i Haparanda till ett högre allmänt läroverk föreslagit riksdagen, bland annat,
att i avlöningsstaten för de allmänna läroverken uppföra delposten 3. Avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal: a. Arvoden till bibliotekarier med
ett belopp av 62,575 kronor samt delposten 3. Avlöningar till övrig ickeordinarie
personal: b. Arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna med ett
belopp av 60,125 kronor.
Kungl. Majits förslag innebära utöver de av de nya grunderna för riksstatens
uppställning påkallade förändringarna en anslagsökning med 425
kronor av förstnämnda och med 4,925 kronor av sistnämnda delpost.
Utskottet vill erinra, att utskottet i utlåtande nr 43 i anledning av Kungl.
Majits proposition nr 56 tillstyrkt Kungl. Majits förslag om utvidgning av
samrealskolan i Haparanda till ett högre allmänt läroverk ävensom anmält,
att utskottet komme att senare under riksdagen — i samband med
avgivande av utlåtande angående regleringen för budgetåret 1935/1936 av
utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till
ecklesiastikdepartementet — yttra sig beträffande anvisande av de medel,
vilka bleve erforderliga vid bifall till vad utskottet sålunda tillstyrkt.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits under
här förevarande punkt gjorda framställningar med de ändringar, som i
propositionen nr 56 ifrågasatts, hemställer,
att riksdagen må i avlöningsstaten för de allmänna läroverken
under anslagsposten 3. Avlöningar till övrig ickeordinarie
personal uppföra
Utskottet.
84
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
a) en delpost till Arvoden till bibliotekarier av 62,575
kronor;
b) en delpost till Arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna
av 60,125 kronor.
93:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: 4. Särskilda löneförmåner
till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän: a. Tillfällig
löneförbättring, samt b. Provisorisk avlöningsförbättring.
Kungl. Maj:t har (punkt 140, sid. 500—501) föreslagit riksdagen att
dels besluta, att under budgetåret 1935/1936 må utgå provisorisk avlöningsförbättring
till lärare vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet,
statens skolköksseminarium och hushållsskola, statens folkskoleseminarier,
de tekniska läroverken och statens småskoleseminarier ävensom
till statens folkskolinspektörer och nomadskolinspektören, allt enligt samma
grunder, som föreskrivits för budgetåret 1934/1935;
dels ock i avlöningsstaten för de allmänna läroverken under anslagsposten
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän
uppföra
ej mindre en delpost till Tillfällig löneförbättring av förslagsvis 2,017,700
kronor,
än även en delpost till Provisorisk avlöningsförbättring av förslagsvis
295,963 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 1 februari
1935 dagtecknad proposition (nr 56) angående utvidgning av samrealskolan
i Haparanda till ett högre allmänt läroverk föreslagit riksdagen, bland annat,
att i avlöningsstaten för de allmänna läroverken uppföra delposten 4. Särskilda
löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän: a. Tillfällig
löneförbättring med ett belopp av förslagsvis 2,020,000 kronor samt delposten
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän:
b. Provisorisk avlöningsförbättring med ett belopp av förslagsvis 296,563
kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebära, utöver de av de nya grunderna för riksstatens
uppställning påkallade förändringarna, en anslagsökning med 91,527
kronor av förstnämnda och med 21,183 kronor av sistnämnda delpost. Av
förstnämnda ökning, 91,527 kronor, belöper ett belopp av 700 kronor på
Kungl. Maj:ts av utskottet i det föregående behandlade förslag örn inrättande
av s. k. klassiska linjer.
Utskottet vill erinra, att utskottet i utlåtande nr 43 i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition nr 56 tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag om utvidgning av
samrealskolan i Haparanda till ett högre allmänt läroverk ävensom anmält,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
85
att utskottet komme att senare under riksdagen — i samband med avgivande
av utlåtande angående regleringen för budgetåret 1935/1936 av utgifterna
under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till
ecklesiastikdepartementet — yttra sig beträffande anvisande av de medel,
vilka bleve erforderliga vid bifall till vad utskottet sålunda tillstyrkt.
Utskottets under punkt 78:o) i det föregående framlagda förslag ifråga
om inrättande av s. k. klassiska utbildningslinjer synes icke behöva föranleda
någon ändring i det belopp, som för nästkommande budgetår föreslagits
skola å riksstaten uppföras för tillfällig löneförbättring. Då utskottet,
som framdeles kommer att yttra sig örn grunderna för den provisoriska
avlöningsförbättringen, icke funnit anledning till annan erinran mot Kungl.
Maj:ts under här förevarande punkt gjorda förslag med de ändringar, som
i propositionen nr 56 ifrågasatts, än att en avrundning av anslagsbeloppet
296,563 kronor till 296,500 kronor bör ske, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) besluta, att under budgetåret 1935/1936 må utgå provisorisk
avlöningsförbättring till lärare vid de allmänna läroverken,
högre lärarinneseminariet, statens skolköksseminarium
och hushållsskola, statens folkskoleseminarier, de tekniska
läroverken och statens småskoleseminarier ävensom
till statens folkskolinspektörer och nomadskolinspektören,
allt enligt grunder, som framdeles kunna komma att av
riksdagen fastställas;
b) i avlöningsstaten för de allmänna läroverken under
anslagsposten 4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän uppföra
ej mindre en delpost till Tillfällig löneförbättring av förslagsvis
2,020,000 kronor,
än även en delpost till Provisorisk avlöningsförbättring
av förslagsvis 296,500 kronor.
94:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: 4. Särskilda löneför
måner
till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän: c. Personliga
lönetillägg åt vissa ordinarie Övningslärare. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 141, sid. 501), vilket utöver de av de nya
grunderna för riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär en
anslagsökning med 2,500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må i avlöningsstaten för de allmänna läroverken
under anslagsposten 4. Särskilda löneförmåner till
ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän uppföra en delpost
till Personliga lönetillägg åt vissa ordinarie Övningslärare av
förslagsvis 7,000 kronor.
86
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
95:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: 4. Särskilda löneförmåner
till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän: d. V i s s a e r s ä 11- n ing ar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 142, sid. 501—503),
vilket icke ifrågasätter andra förändringar än sådana som påkallats av de
nya grunderna för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må i avlöningsstaten för de allmänna läroverken
under anslagsposten 3. Särskilda löneförmåner till
ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän uppföra en delpost
till Vissa ersättningar av förslagsvis 1,300 kronor.
96:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: Sammanfattning. Kungl.
Maj:t har (punkt 143, sid. 503—507) föreslagit riksdagen att
dels till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett förslagsanslag av 15,035,738 kronor;
dels ock godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för de
allmänna läroverken att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1935/1936.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 1 februari
1935 dagtecknad proposition (nr 56) angående utvidgning av samrealskolan
i Haparanda till ett högre allmänt läroverk föreslagit riksdagen, bland
annat, att
dels till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett förslagsanslag av 15,051,538 kronor;
dels ock i avlöningsstaten för de allmänna läroverken uppföra vissa delposter
med av departementschefen angivna belopp.
Kungl. Maj:ts förslag innebära en ökning å sammanlagt 739,390 kronor
av de anslagsmedel, som under innevarande budgetår utgå för motsvarande
ändamål.
Utskottet. För de förändringar i de olika i förslagsanslaget till Allmänna läroverken:
Avlöningar ingående delposterna, vilka föranledas av bifall till vad utskottet
i utlåtande nr 43 tillstyrkt, har utskottet i det föregående redogjort.
Vad utskottet under punkterna 78:o), 82:o) och 86:o) i det föregående
hemställt, föranleder inga andra förändringar i den av departementschefen
förordade avlöningsstaten för de allmänna läroverken än att delposten 2.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t: a. Arvoden
åt extra ämneslärare bör minskas från 1,083,370 kronor med 1,350 kronor
till 1,082,020 kronor samt delposten 2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t: e. Extra arvoden åt lärare i övningsämnen bör
ökas från 595,455 kronor med 6,300 kronor till 601,755 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
87
Förevarande anslag till Allmänna läroverken: Avlöningar skulle följaktligen
uppföras med ett belopp av (15,051,538 — 1,350 + 6,300) 15,056,488
kronor. För vinnande av avrundning av anslagsposterna har emellertid
utskottet, såsom av det föregående framgår, uppfört delposten 2. Arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: h. Arvoden åt skolläkare
med ett från 99,025 kronor med 25 kronor till 99,000 kronor minskat
belopp samt delposten 4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän: b. Provisorisk avlöningsförbättring med ett från 296,563
kronor med 63 kronor till 296,500 kronor minskat belopp. Förevarande
anslag i dess helhet bör sålunda uppföras med ett belopp av (15,056,488—
25—63) 15,056,400 kronor.
Vad Kungl. Majit i övrigt i nu förevarande avseenden föreslagit har icke
givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet får sålunda hemställa,
att riksdagen må
a) till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 15,056,400 kronor;
b) godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1935/1936:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och (i förekommande
fall) tjänstgöringspenningar kronor 9,143,800
b. Alderstillägg, förslagsvis . . » 1,400,000
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,
förslagsvis........_90,000 10,633,800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t:
a. Arvoden åt extra ämneslä
rare.
...............kronor 1,082,020
b. Arvodesförhöjning åt vissa
extra ordinarie ämueslärare,
förslagsvis............ »
c. Arvoden åt lärare i manlig
slöjd................ »
d. Arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål
.......... »
e. Extra arvoden åt lärare i
övningsämnen......... »
30,000
16,500
6,100
601,755
88
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
f. Arvoden till lärare vid inbyggda
praktiska realskol
-
linjer, förslagsvis.......
g. Understöd åt extra ordinarie
kronor
14,200
lärare vid förfall på grund
av sjukdom, förslagsvis . .
»
8,400
h. Arvoden åt skolläkare, för- slagsvis ..............
i. Arvoden till tillsyningslä-
»
99,000
rare, kvinnliga sakkunniga
och första lärarinnor ....
42,125
j. Särskilda arvoden vid prov-
årsläroverken..........
>
90,000 1.990.100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Arvoden till bibliotekarier. kronor 62,575
b. Arvoden till biträden å rek
torsexpeditionerna.
..... » 60,125 122,700
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän:
a. Tillfällig löneförbättring,
förslagsvis............kronor 2,020,000
b. Provisorisk avlöningsför
bättring,
förslagsvis..... » 296,500
c. Personliga lönetillägg åt
vissa ordinarie Övningslärare,
förslagsvis........ » 7,000
d. Vissa ersättningar, förslags
.
................ » 1,300 2,324,800
Summa kronor 15,071,400.
Särskilda uppbördsmedel:
Bidrag från Stockholms stad.........kronor 15,000
Nettoutgift kronor 15,056,400.
97:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning för
biblioteken vid de allmänna läroverken. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 144, sid. 507) och under erinran att för innevarande budgetår
anvisats samma belopp för ändamålet, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp och
bokbindning för biblioteken vid de allmänna läroverken för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 30,000
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
89
98:o) Allmänna läroverken: Bidrag till de allmänna läroverkens
ljus- och vedkassor m. m. I enlighet med Kungl. Marits förslag
(punkt 145, sid 507—510), vilket innebär en anslagsökning av 55,000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bidrag till de
allmänna läroverkens ljus- och vedkassor m. m. för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 385,000 kronor, därav
högst 10,000 kronor må, efter Kungl. Maj:ts beprövande,
användas såsom bidrag till nedbringande för samtliga
lärjungar av avgifterna till nämnda kassor i sådana fall,
då desamma kunna anses alltför tyngande.
99:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar
m. m. I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146, sid. 510—511),
vilket icke ifrågasätter andra förändringar än sådana som påkallats av de
nya grunderna för riksstatens uppställning, hemställer utskottet, som för
avrundning av här förevarande anslag ansett en uppräkning med 38 kronor
från 8,462 kronor till 8,500 kronor böra vidtagas,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning för
djäknepenningar m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett
anslag av 8,500 kronor.
100:o) Allmänna läroverken: Diverse oförutsedda behov. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 147, sid. 511), vilket utöver de av de
nya grunderna för riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär
en anslagsminskning med 10,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Diverse oförutsedda
behov för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag
av 30,000 kronor.
101 :o) Undervisning genom infödda lärare i tyska, engelska oc
franska språken vid de allmänna läroverken med flera läroanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148, sid. 511—512), vilket icke
ifrågasätter andra förändringar än sådana som påkallats av de nya grunderna
för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Undervisning genom inbädda lärare i
tyska, engelska och franska språken vid de allmänna läroverken
med flera läroanstalter för budgetåret 1935/1936 anvisa ett
förslagsanslag av 20,000 kronor.
90
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
102:o) Resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid
vissa läroanstalter. I två likalydande motioner, väckta, den ena inom
första kammaren av herrar G. Rahmn och A. Thelin (1:79) och den andra
inom andra kammaren av herrar I. Anderson i Norrköping och I. Sefve
(11:180) har hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett anslag å 25,000 kronor
att utgå för budgetåret 1935/1936 med 15,000 kronor till resestipendier åt
lärare i främmande levande språk vid de allmänna läroverken, med 2,000
kronor vid kommunala flickskolor, 3,000 kronor vid kommunala mellanskolor,
4,000 kronor vid privatläroverk och 1,000 kronor vid de statsunderstödda
handelsgymnasierna.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisar utskottet till motionen I: 79.
De skäl för ett återuppförande på riksstaten av anslag till resestipendier
åt lärare i främmande levande språk, som i motionerna anförts, hava enligt
utskottets förmenande mycken fog för sig. Utskottet inser sålunda väl
betydelsen av att språklärare erhålla tillfälle att tala det främmande språk,
i vilket de skola undervisa. Utskottet finner sig visserligen icke under förhandenvarande
förhållanden kunna tillstyrka motionerna men vill å andra
sidan uttala den förhoppningen, att den ekonomiska situationen snart skall
medgiva, att anslag för ändamålet ånyo kan anvisas.
Utskottet hemställer,
att herrar Rahmns och Thelins ävensom herrar Andersons
i Norrköping och Sefves ovannämnda motioner (1:79 och
II: 180) icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
103:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 149, sid. 512—513),
vilket innebär en anslagsminskning med 2,500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala läroverk: Understöd åt
vissa kommunala gymnasier för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett anslag av 31,500 kronor, att utgå på de villkor och under
de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t må finna gott meddela.
104:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150, sid. 513—517), vilket utöver
de förändringar, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens uppställning
och av övergången från och med budgetåret 1934/1935 till redovisningsår
såsom tidsenhet för vissa statsbidragsberäkningar m. m., innebär
en ökning med 131,500 kronor av de anslagsmedel, som utgå för motsvarande
ändamål under innevarande budgetår, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
91
att riksdagen må
a) besluta, att de av riksdagen beslutade grunderna angående
statsbidrag till kommunala flickskolor under budgetåret
1933/1934 skola äga motsvarande tillämpning under
budgetåret 1935/1936, dock med iakttagande att statsbidrag
må utgå till högst 54 parallellavdelningar, där ej Kungl.
Majit, efter framställning av skolöverstyrelsen, för särskilt
fall annorlunda bestämmer;
b) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1
juli 1935—30 juni 1936 utgå till lärarpersonalen vid kommunala
flickskolor med följande belopp:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp,
som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant
hänseende nu gällande grunder bestämmer;
c) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av
765,000 kronor.
105:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 151, sid. 517—522), vilket utöver
de förändringar, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens
uppställning och av övergången från och med budgetåret 1934/1935 till
redovisningsår såsom tidsenhet för vissa statsbidragsberäkningar m. m.,
innebär en minskning med omkring 25,000 kronor av de anslagsmedel, som
utgå för motsvarande ändamål under innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) besluta, att de bestämmelser, som gälla för budgetåret
1934/1935 angående statsunderstöd till parallellavdelning av
årsklass vid kommunal mellanskola, skola äga motsvarande
tillämpning under budgetåret 1935/1936, dock med rätt för
Kungl. Majit att under läsåret 1935/1936 medgiva upprättande
av högst tre nya parallellavdelningar i sådana fall, där
eljest ett större antal inträdessökande förväntas bliva avvisade,
och med iakttagande att statsbidrag må utgå till högst
107 parallellavdelningar, där ej Kungl. Majit, efter framställning
av skolöverstyrelsen, för särskilt fall annorlunda
bestämmer;
b) medgiva, att kostnaderna för sådana praktiska realskollinjer,
som i anslutning till vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4 januari
92
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
1935 under punkten 134 anfört kunna komma att upprättas
vid kommunala mellanskolor, må bestridas ur anslaget
till bidrag till kommunala mellanskolor;
c) besluta, att de av riksdagen beslutade grunderna för
statsbidrag under budgetåret 1934/1935 för undervisning i
manlig och kvinnlig slöjd vid kommunala mellanskolor skola
äga motsvarande tillämpning under budgetåret 1935/1936;
d) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1
juli 1935—30 juni 1936 utgå till lärarpersonalen vid kommunala
mellanskolor med följande belopp:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
* extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare
med belopp, som Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet
med de i sådant hänseende nu gällande grunder bestämmer;
e)
till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av
1,332,300 kronor.
106:o) Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152, sid. 522—525) hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) besluta, att den av 1933 års riksdag beslutade ändringen
ifråga om tjänstgöringsskyldighet för ämneslärare
vid privatläroverk och rätt till uppdelning av årsklass i
parallellavdelning skall äga tillämpning jämväl för budgetåret
1935/1936, dock med iakttagande att statsbidrag må
utgå till högst 243 parallellavdelningar vid samtliga statsunderstödda
privatläroverk;
b) till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av
544,500 kronor.
107:o) Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153, sid. 525—529) hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) besluta, att den av 1933 års riksdag beslutade ändringen
i fråga om beloppet av grundunderstöd till högre
flickskola skall äga tillämpning jämväl för budgetåret 1935/
1936;
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
93
b) till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 1,746,000
kronor.
108:o) Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 154, sid. 529—530) och under erinran,
att förslagen under de båda nästföregående och förevarande punkt innebära,
utöver de förändringar, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens
uppställning, en sammanlagd anslagsminskning med 186,200 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till enskilda
mellanskolor för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag
av 78,000 kronor.
109:o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda
läroanstalternas vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 155, sid. 530—535), vilket innebär en anslagsminskning med 3,000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 4 januari 1935 under
punkt 155 förordade tilläggen i avseende å statsbidrag
till de enskilda läroanstalternas vikariatskassa samt tillfällig
löneförbättrings utgående till övningslärarinna vid kommunal
flickskola må vinna tillämpning från och med den 1 juli
1935;
b) till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda
enskilda läroanstalternas vikariatskassa för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett förslagsanslag av 15,000 kronor.
110:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 156, sid. 534—535), vilket innebär en anslagsökning med 2,800
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Ersättning åt vissa
lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 50,000
kronor.
lilio) Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor
i kvinnlig slöjd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157, sid.
535—536) och under erinran att för innevarande budgetår anvisats samma
belopp för ändamålet, hemställer utskottet,
94
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att riksdagen må till Understöd åt vissa anstalter för utbildande
av lärarinnor i kvinnlig slöjd för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett anslag av 19,000 kronor att under de villkor
och bestämmelser och med den fördelning, som av Kungl.
Majit föreskrivas, utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium
i Göteborg samt föreningen Handarbetets
vänners och Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium
i Stockholm.
112:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I
enlighet med Kuugl. Marits förslag (punkt 158, sid. 536—537) och under
erinran, att för innevarande budgetår anvisats samma belopp för ändamålet,
hemställer utskottet
att riksdagen må såsom Bidrag till fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala för budgetåret 1935 1936 anvisa ett anslag
av 70,000 kronor.
113:o) Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål.
I enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 159, sid. 537) och
under erinran, att för innevarande budgetår anvisats samma belopp för
ändamålet, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd till utbildningskurser för
lärarinnor i hushållsgöromål för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett anslag av 12,000 kronor att under de villkor, Kungl.
Majit må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen för
aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm och till Göteborgs
allmänna folkskolestyrelse med högst 6,000 kronor
till vardera.
Folkundervisningen.
Anstalter för lärarutbildning.
114:o) Folkskoleseminarier: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt
160, sid. 538—567) föreslagit riksdagen att
dels till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett förslagsanslag av 1,706,000 kronor;
dels ock godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för folkskoleseminarierna
att tillämpas från och med budgetåret 1935/1936.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr A. Thelin väckt motion (I: 16), vari hemställts, att riks
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
95
dagen måtte besluta, att en manlig studentklass örn 20 elever skall under
läsåret 1935/1936 ordnas vid folkskoleseminariet i Växjö, att bevilja till
arvoden till timlärare och extra Övningslärare för undervisning vid ifrågavarande
studentkurs förslagsvis 18,700 kronor samt att intagning av kvinnliga
elever i studentklass vid folkskoleseminariet i Stockholm läsåret 1935/
1936 icke skall äga rum.
Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning anförda
skälen hänvisar utskottet till motionen.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen — sedan 1932 års
seminariesakkunniga i skrivelse den 26 september 1934 föreslagit, att intagningen
i första klassen av folkskoleseminarierna, dock icke till den för studenter
avsedda ett-åriga seminariekursen, skulle våren 1935 helt inställas
för att motverka uppkomsten av överproduktion av folkskollärare — i skrivelse
den 16 november 1934 i förevarande hänsende föreslagit, att intagningen
av elever vid folkskoleseminarierna under år 1935 skulle inskränkas
till en första klass med 20 manliga elever vid folkskoleseminariet i Göteborg
och en studentklass med 20 kvinnliga elever vid folkskoleseminariet i
Stockholm.
Som motiv för förslaget att på sätt nu nämnts begränsa elevintagningen
till att avse endast folkskoleseminariet i Göteborg och en kvinnlig studentklass
vid folkskoleseminariet i Stockholm har överstyrelsen anfört bland
annat följande:
Redan innevarande år förelåge ett överskott på lärare, och detta överskott
komme med ali sannolikhet att under de tre närmast följande åren
bliva rätt betydande. Att under sådana förhållanden i enlighet med seminariesakkunnigas
förslag år 1935 intaga tvenne studentklasser, en manlig
och en kvinnlig, om vardera 20 ä 25 elever, torde icke vara välbetänkt, då
dessa klasser skulle utexamineras 1936, när redan ett läraröverflöd funnes.
Särskilt gällde detta intagningen av en manlig studentklass. Överskottet
komme så gott som uteslutande att bestå av manliga lärare, under det att
måhända brist komme att råda på kvinnliga lärare under något av de närmaste
åren. På grund av detta senare förhållande ville överstyrelsen icke
motsätta sig, att en kvinnlig studentklass på 20 elever intoges vid folkskoleseminariet
i Stockholm år 1935.
Vad intagning av elever i första klassen beträffade, skulle sådan i viss
begränsad omfattning utan större risk kunna äga rum. Dessa elever komme
nämligen huvudsakligen att utexamineras först år 1939. Under läsåret
1938/1939 kunde ett överskott på cirka 150 lärare beräknas finnas, örn 20
elever, som överstyrelsen ovan föreslagit, intoges i studentklass 1935, ökades
detta antal till omkring 170. Då emellertid behovet av nya lärare för
läsåret 1939/1940 vore beräknat till 359, vore alltså en utexaminering av
omkring 200 lärare måhända behövlig år 1939. Detta lärarbehov borde
givetvis delvis fyllas genom att studenter intoges i ett- eller eventuellt
tvååriga kurser år 1938 respektive år 1937. I hur stor utsträckning detta
skulle ske torde komma att bero bland annat på den utredning och de förslag,
som 1932 års seminariesakkunniga komme att lämna. Att år 1935
96
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
intaga något större antal elever i seminariernas första klasser vore måhända
att föregripa nämnda utredning och försena genomförandet av en
eventuell omorganisation av folkskoleseminarierna. Överstyrelsen hade på
grund härav och med hänsyn till den osäkerhet, varmed alla beräkningar
rörande det kommande lärarbehovet måste vara behäftade, stannat vid att
endast föreslå intagning av en första klass örn 20 elever vid folkskoleseminariet
i Göteborg. Härvid hade överstyrelsen bland annat tagit i beaktande,
att, därest ingen intagning av nya elever skulle äga ruin vid detta seminarium,
stora svårigheter skulle uppstå dels att sysselsätta den där befintliga
stora lärarkåren, dels att på ett rationellt sätt ordna den till detta seminarium
förlagda pro vårsunder visningen.
Departementschefen har för egen del biträtt skolöverstyrelsens nyssnämnda
förslag.
I likhet med seminariesakkunniga, skolöverstyrelsen och departementschefen
finner utskottet den förhandenvarande situationen nödvändiggöra,
att radikala åtgärder nu vidtagas för att reducera utbildningen av folkskollärare.
Departementschefens förslag i detta hänseende — som stöder sig på skolöverstyrelsens
i ärendet förebragta utredning — innebär, att någon intagning
av elever vid folkskoleseminarierna icke skulle äga rum under år
1935, dock med undantag för en kvinnlig studentklass örn 20 elever vid
seminariet i Stockholm och för en första klass örn 20 elever vid folkskoleseminariet
i Göteborg. I motionen I: 16 har föreslagits, att den kvinnliga
studentklassen vid seminariet i Stockholm skulle utbytas mot en manlig
studentklass vid seminariet i Växjö. Utskottet finner sig böra biträda vad
av departementschefen föreslagits och avstyrker fördenskull vad i motionen
I: 16 hemställts. Utskottet vill i detta hänseende erinra örn att överstyrelsen
anfört, att överskottet på lärare så gott som uteslutande komme att
bestå av manliga lärare, under det att måhända brist komme att råda på
kvinnliga lärare under något av de närmaste åren.
Mot vad i övrigt under här förevarande punkt anförts och hemställts har
utskottet icke funnit anledning till annan erinran än att ett belopp av 3,300
kronor, avseende undervisning i hushållsgöromål, vilket av departementschefen
inräknats under förslagsanslaget »Folkskoleseminarier: Omkostnader»,
bör överföras till här förevarande anslag och uppföras under anslagsposten
till Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit. Här
ifrågavarande avlöningsanslag bör alltså uppföras med ett belopp av (1,706,000
+ 3,300) 1,709,300 kronor. I den mån det överförda beloppet avser sakliga
kostnader, böra dessa bestridas från efterföljande anslag till omkostnader
och till materiel, böcker m. m. Någon förhöjning av sistnämnda anslag
torde icke av denna anledning behöva vidtagas.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag
och med avslag å herr Thelins ovannämnda motion (I: 16),
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
97
a) till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett förslagsanslag av 1,709,300 kronor;
b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna
att tillämpas från och med budgetåret 1935/1936:
Avlöningsstat:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och tjänstgöringspenningar
..............kronor 1,031,920
b. Ålderstillägg, förslagsvis. . » 200,000
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,
förslagsvis............_36,080 1,268,000
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:
a. Lön och tjänstgör^ gspen
ningar.
.............kronor 29,500
b. Ålderstillägg, förslagsvis. . » 7,400
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,
förslagsvis............ »_100 37,000
3. Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat,
förslagsvis.....................kronor 4,800
4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden till extralärare och timlärare
....................kronor 40,800
h. Arvodesförhöjning till vissa extra
ordinarie ämneslärare./bV.s/aysris » 5,000
c. Understöd till extra ordinarie lä
rare
vid förfall på grund av sjukdom,
förslagsvis............ » 1,000
d. Arvoden till timlärare och extra
övningsskollärare för undervisning
vid studentkurser, förslagsvis » 18,700
e. Arvoden för undervisning i hushållsgöromål
.............. » 3,300
f. Tilläggsarvoden till lärare i trädgårdsskötsel
vid dubbelsemina
rier.
................... » 6,400
g. Särskilda arvoden vid provårs
seminarier.
............... » 18,600
h. Tilläggsarvoden till lärare vid
de vid vissa seminarier anordnade
kurser för utbildande av
kyrkomusiker förslagsvis..... » 4,200 98,000
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 8. 7
98
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.
Arvoden till seminarieläkare . . kronor 14,100
b. » » seminariebiblioteka
rier.
................... » 8,900
c. Arvoden till biträden vid rek
torsexpeditioner.
........... » 6,100 29,100
6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän:
a. Hyresersättning till rekto
-
rer vid vissa seminarier kronor
14,500
b. Hyresbidrag till lärare vid
seminarierna i Göteborg
och Stockholm, förslagsvis »
14,000
c. Tillfällig löneförbättring,
förslagsvis........... »
222,780
d. Provisorisk avlöningsför-
bättring, förslagsvis..... »
21,120 272.400
Summa förslagsanslag kronor 1,709,300
115:o) Folkskoleseminarier: Omkostnader. I anledning av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 161, sid. 567—570) och under hänvisning till vad utskottet
under nästföregående punkt anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskoleseminarier: Omkostnader för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 267,700
kronor.
116:o) Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162, sid. 570—571) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker
m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 67,200 kronor.
117:o) Folkskoleseminarier: Stipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 163, sid. 571—572) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskoleseminarier: Stipendier för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 75,500
kronor.
118:o) Småskoleseminarier: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
164, sid. 572—588) föreslagit riksdagen att
dels till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett förslagsanslag av 253,500 kronor;
dels ock godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för småskoleseminarierna
att tillämpas från och med budgetåret 1935/1936.
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 99
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar R. Wagnsson
och P. Nilsson (I: 143) och den andra inom andra kammaren av herrar
A. Wallerius och A. Olsson i Mora (II: 260), vari hemställts, att riksdagen
måtte till Småskoleseminarier: Fortbildningskurser för småskollärarinnor anvisa
ett anslag av 5,000 kronor att utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, som angivits av skolöverstyrelsen i dess den 30 oktober
1934 avgivna förnyade utredning beträffande småskoleseminarieorganisationens
omfattning läsåret 1935/1936, och i enlighet med de närmare villkor
och bestämmelser, som Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisar utskottet, i den mån redogörelse ej lämnas här nedan, till
motionen I: 143.
I skrivelse den 26 september 1934 anförde 1932 års seminariesakkunniga,
att de sakkunniga med hänsyn till det nu förefintliga överskottet på småskollärarinnor
funnit det lämpligast, att åtminstone för nästa läsår intagningen
av nya elever vid småskoleseminarierna helt inställdes. Samtidigt
framhöllo de sakkunniga, att verksamheten vid sådana seminarier, där svårigheter
att ordna lärarnas tjänstgöring m. m. på grund av de ifrågasatta
åtgärderna skulle uppstå, kunde åtminstone i viss utsträckning upprätthållas
genom anordnande försöksvis av särskilda fortbildningskurser, avsedda för
arbetslösa småskollärarinnor.
I anledning härav överlämnade skolöverstyrelsen med skrivelse den 30
oktober 1934 till Kungl. Majit utredning och förslag rörande inställande av
nyintagningen av elever vid småskoleseminarierna. Enligt överstyrelsens
ifrågavarande förslag skulle under år 1935 all elevintagning till första klassen
av småskoleseminarierna inställas dock med undantag för seminariet i
Landskrona, vid vilket en klassavdelning med 10 elever skulle intagas.
Av överstyrelsens utredning inhämtas beträffande frågan om inställande
av elevintagningen vid seminariet i Strängnäs bland annat följande:
Kungl. Majit hade den 30 oktober 1934 till överstyrelsen överlämnat en
framställning från stadsfullmäktige i Strängnäs att tagas i övervägande i
samband med det till överstyrelsen remitterade ärendet angående elevintagningen
vid folk- och småskoleseminarierna under budgetåret 1935/1936. I
denna framställning hade stadsfullmäktige bland annat uttalat, att de villkor,
som vore knutna vid stadsfullmäktiges medgivande den 19 oktober 1931 att
använda den av Strängnäs stad ägda seminarietomten för hitförläggning avett
dubbelt småskoleseminarium, vore till mycket ringa del uppfyllda, varigenom
staden tillfogats avsevärda både direkta och indirekta förluster. På
grund härav hade stadsfullmäktige hos Kungl. Majit anhållit, att åtgärder
måtte vidtagas för att från höstterminen 1935 fullt antal elever måtte intagas
vid småskoleseminariet i Strängnäs, så att detsamma från höstterminen
1936 kunde betraktas såsom fullbildat dubbelseminarium.
opaginerad Kontrollera mot PDF
ion
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ett bifall till detta yrkande skulle innebära, att två klassavdelningar borde
intagas vid detta seminarium år 1935. Överstyrelsen kunde, från de synpunkter
överstyrelsen hade att pröva i denna fråga, icke tillstyrka ett sådant
förslag. A andra sidan syntes det uppenbart, att förhandlingar med stadsfullmäktige
från Kungl. Maj:ts sida vore erforderliga, för att det av de
seminariesakkunniga framlagda förslaget om inställandet av all elevintagning
vid Strängnäs seminarium år 1935 skulle kunna förverkligas.
Beträffande frågan om anordnande vid småskoleseminarierna av fortbildningskurser
för småskollärarinnor bär överstyrelsen anfört, bland annat, att
överstyrelsen funnit det lämpligare att anordna kurserna för i tjänst varande
lärarinnor än att avse dem för arbetslösa lärarinnor. Genom en sådan anordning
komme den fördjupade utbildning, som kurserna skulle giva, med
säkerhet skolans arbete till nytta, och såsom vikarier för de lärarinnor, som
bevistade kurserna, skulle arbetslösa lärarinnor erhålla tillfälle till skoltjänstgöring,
vilket för dem vore det viktigaste.
I fråga örn kursernas anordning och innehåll har överstyrelsen anfört
bland annat följande:
Det synes överstyrelsen angeläget, att kurser av nu angivna slag måtte
komma till stånd redan under budgetåret 1935/1936. Blir det behövligt att
under något därefter kommande år uppehålla ett eller annat seminariums
verksamhet uteslutande med fortbildningskurser, är det nödvändigt att er
forderlig erfarenhet om dylik kursverksamhet vunnits under ett år, då seminariets
vanliga arbete därjämte pågått. Frågan blir då närmast den, i vilken
utsträckning kurserna böra komma till stånd under läsåret 1935/1936. Det
synes överstyrelsen med hänsyn till såväl ekonomiska som organisatoriska
synpunkter lämpligt att gå fram med en viss försiktighet. Det finnes för
närvarande åtta småskoleseminarier, och försökskurser av nu ifrågavarande
slag torde böra förläggas till högst fyra av dessa. Det torde böra ankomma
på Kungl. Majit att med hänsyn till förhållandena efter förslag av skolöverstyrelsen
bestämma, vid vilka seminarier kurserna skola anordnas. Det
torde vara riktigast, att de i första rummet förläggas till sådana seminarier,
som i fråga om lokalutrymmen och utrustning i övrigt kunna anses vara
för uppgiften bäst skickade, sålunda de tillämnade dubbelseminarierna samt
seminarier med 3-årig lärokurs. Överstyrelsen nämner exempelvis Strängnäs,
Skara, Lycksele och Haparanda. Vad Lycksele beträffar kunde man
tänka sig kursen där böra avse företrädesvis lärarinnor vid mindre folkskolor.
Lokalförhållandena och övrig utrustning där äro goda. Seminariets
rektor erinrar örn att där finnas sex elevrum, som eljest skulle stå oanvända
men ändock draga kostnader genom för ledningarnas bestånd nödvändig
uppvärmning. Dessa rum borde kostnadsfritt upplåtas åt 12 kursdeltagare.
Vad kursernas storlek beträffar håller överstyrelsen före, att med hänsyn
till såväl kostnads- som undervisningssynpunkt antalet kursdeltagare icke
bör bestämmas alltför högt. Det synes lämpligen böra sättas till 15. Dock
bör allt efter förhållandena denna siffra kunna få något över- eller underskridas.
Överstyrelsen grundar emellertid kostnadsberäkningarna på ett medeltal
av 15 deltagare i varje kurs.
Därefter kommer frågan om kursernas längd. I likhet med vad flera
rektorer framhållit synes det överstyrelsen, att man icke bör låta dessa
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
101
kurser omfatta ett helt läsår. Frånsett kostnadssynpunkterna för såväl det
allmänna som för kursdeltagarna finner överstyrelsen det även från andra
synpunkter lämpligt, att en fortbildningskurs av detta slag koncentreras till
en lästermin. Då en hösttermin i regeln i sig rymmer 17 läsveckor, synes
kursen böra omfatta detta antal veckor. Emellertid torde det av praktiska
skäl kunna bliva mest ändamålsenligt, att de första kurserna förläggas till
vårterminen 1936. Sedan riksdagen fattat sitt beslut i ärendet våren 1935,
erfordras tid för utfärdande av erforderliga föreskrifter. God tid erfordras
också för bestämmandet av kursdeltagare, dessas tjänstledighet, vikariers
anskaffande m. m., vadan det knappast torde bliva möjligt att ordna dessa
förberedelser i så god tid, att kurserna skulle kunna hållas redan under
höstterminen.
Beträffande kursernas innehåll och den närmare läroplanen för desamma
torde det böra ankomma på skolöverstyrelsen att fastställa sådan plan. I
detta sammanhang vill överstyrelsen endast framhålla, att undervisningen
givetvis bör hava karaktären av verklig fortbildning och taga sikte på vad
lärarinnorna bäst kunna behöva för sin praktiska skolgärning. Undervisningen
torde böra bedrivas huvudsakligen i form av föredrag och överläggningar
samt utförande av mera självständiga uppgifter från kursdeltagarnas
sida, vartill komma praktiska övningar i övningsskolan.
Innehållet kan givetvis med hänsyn till förhållandena komma att växla
något vid olika seminarier. Sålunda bör vid en eventuell kurs vid seminariet
i Haparanda huvudvikten läggas vid svenska språket och detta ämnes
metodiska behandling i småskolan, och vid en kurs i Lycksele bör hänsyn
tagas till undervisningen i de mindre folkskolorna.
Vad lärarna beträffar förutsättes givetvis, att den huvudsakliga undervisningen
kommer att bestridas av seminariets egen lärarpersonal. För mera
fristående föredrag och demonstrationer böra anlitas speciallärare, folkskolinspektörer,
konsulenter, skolläkare m. m.
Kostnaderna för kurserna hava av överstyrelsen beräknats på följande
sätt:
Statsbidrag till avlöning av vikarie för lärarinna, som är
tjänstledig för deltagande i kurs .................. kronor 31,500
Resekostnader för nämnda lärarinnor................. » 1,800
Arvoden åt särskilda lärare för föreläsningar och speciell undervisning
................................... » 2,800
Extra arvoden åt seminariebibliotekarier för ökat arbete.... » 400
Summa kronor 36,500
Härtill komma dyrtidstillägg och provisorisk avlöningsförbättring åt vikarie.
Kostnaderna i det hela för 4 kurser skulle sålunda enligt beräkningarna
komma att uppgå till — förutom dyrtidstillägg och provisorisk avlöningsförbättring
åt vikarier —- 36,500 kronor. Arvoden till vikarier för kursdeltagare,
31,500 kronor, hava av överstyrelsen föreslagits skola utgå ur
förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor, vilket anslag härför
icke syntes böra ökas utöver det av överstyrelsen föreslagna beloppet av
52,380,000 kronor, liksom ock dyrtidstillägg och provisorisk avlöningsförbättring
åt sådana vikarier borde enligt stadgade grunder utgå ur respektive
förslagsanslag för motsvarande ändamål. Det återstående beloppet,
102
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
5,000 kronor, borde enligt överstyrelsens förslag av riksdagen beviljas
såsom extra anslag för anordnande av fortbildningskurser för småskollärarinnor
att av Kungl. Maj:t för ändamålet ställas till skolöverstyrelsens
förfogande.
Departementschefen anför för egen del, efter att hava anslutit sig till
skolöverstyrelsens föreliggande förslag örn begränsning av elevintagningen
vid småskoleseminarierna, rörande nu föreliggande spörsmål bland annat
följande:
»Seminariesakkunniga och skolöverstyrelsen hava erinrat, att genom förslaget
vissa svårigheter kunde uppstå att rationellt utnyttja lärarkrafterna
vid en del seminarier. För att förminska dessa svårigheter och samtidigt
vinna fördelar för lärarutbildningen lia de sakkunniga och överstyrelsen
ifrågasatt, att anslagsmedel skulle beredas för anordnande vid vissa småskoleseminarier
av utbildningskurser för småskollärarinnor. De sakkunniga
lia för sin del ansett, att kurserna närmast skulle stå öppna för arbetslösa
lärarinnor, medan överstyrelsen hållit före, att kurserna i första hand skulle
avses för i tjänst varande lärarinnor. Överstyrelsen har skisserat ett förslag
till planläggning av kurserna. Av .överstyrelsens kostnadsberäkningar
framgår, att fyra kurser skulle draga en kostnad av omkring 36,500 kronor.
Som jämförelse må nämnas, att överstyrelsen beräknat besparingarna genom
inställandet av elev intagningen i småskoleseminariernas första klass till
35,980 kronor.
Jag erkänner villigt, att ett realiserande av det av de sakkunniga och
överstyrelsen framförda uppslaget skulle kunna medföra vissa fördelar för
lärarutbildningen. Jag tvivlar emellertid på lämpligheten att samtidigt med
att verksamheten vid småskoleseminarierna inskränkes rikta in deras uppgifter
på andra ändamål än de nuvarande. Då härtill kommer att endast
en bråkdel av småskollärarkåren skulle få fördel av de föreslagna nya kurserna
och det icke kan synas lämpligt att i rådande budgetära läge tillskapa
nya utbildningslinjer, anser jag mig böra för närvarande avstyrka
ifrågavarande uppslag.
Överstyrelsen har i sitt senaste yttrande erinrat, att stadsfullmäktige i
Strängnäs hemställt, att fullt antal elever måtte intagas vid småskoleseminariet
därstädes, så att detsamma från höstterminen 1936 kunde betraktas
såsom fullbildat dubbelseminarium. Stadsfullmäktige hade medgivit, att
den av staden ägda seminarietomten finge disponeras för ett dubbelt småskoleseminarium.
Detta villkor hade icke blivit uppfyllt, och staden hade
därigenom tillfogats avsevärda förluster.
Motivet till ifrågavarande framställning är som synes av huvudsakligen
kommunal-ekonomisk art och går i motsatt riktning mot de förslag, till
vilka jag ovan uttalat min anslutning. Jag är icke benägen att på grund
av de av stadsfullmäktige anförda skälen tillstyrka en ökning av elevintag
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
103
ningen vid småskoleseminariet i Strängnäs. Frågan synes mig emellertid
tarva närmare övervägande.»
Departementschefen har, i anslutning till förslag av 1932 års seminariesakkunniga
och skolöverstyrelsen, förordat inställande av intagningen under
år 1935 till första klassen av småskoleseminarierna med undantag av småskoleseminariet
i Landskrona, i vars första klass under år 1935 föreslagits
skola intagas 10 elever.
Utskottet vill erinra, att utskottet under punkt 114:o) i det föregående
tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag örn en radikal nedskärning av intagningen
vid folkskoleseminarierna för att minska det stora överskott på folkskollärare,
som väntas uppkomma under de närmaste åren. Då, såsom i statsrådsprotokollet
framhållits, situationen för småskollärarkåren synes vara om
möjligt ännu mera svårartad, finner sig utskottet böra tillstyrka det under
här förevarande punkt framlagda förslaget örn praktiskt taget fullständigt
inställande av intagningen.
I detta sammanhang vill utskottet — med anledning av vad i statsrådsprotokollet
anförts rörande av stadsfullmäktige i Strängnäs gjord framställning
om intagning vid småskoleseminariet i nämnda stad — understryka
behovet av det av departementschefen i utsikt ställda närmare övervägandet
av denna fråga.
Vad av Kungl. Majit föreslagits beträffande anslag till småskoleseminarierna
för nästkommande budgetår och rörande avlöningsstater för dessa
seminarier har i allt väsentligt icke givit utskottet anledning till erinran.
I motionerna I: 143 och II: 260 har upptagits ett ursprungligen av 1932
års seminariesakkunniga framlagt förslag om anordnande av fortbildningskurser
för småskollärarinnor.
Såsom i statsrådsprotokollet erinrats, hava seminariesakkunniga och skolöverstyrelsen
— för att förminska svårigheterna att rationellt utnyttja
lärarkrafterna vid en del seminarier och samtidigt vinna fördelar för lärarutbildningen
— ifrågasatt, att anslagsmedel skulle beredas för anordnande
vid vissa småskoleseminarier av utbildningskurser för småskollärarinnor.
De sakkunniga hava för sin del ansett, att kurserna närmast skulle stå öppna
för arbetslösa lärarinnor, medan överstyrelsen hållit före, att kurserna i
första hand skulle avses för i tjänst varande lärarinnor.
Departementschefen har erkänt, att ett realiserande av det av de sakkunniga
och överstyrelsen framförda uppslaget skulle kunna medföra vissa fördelar
för lärarutbildningen. Emellertid har departementschefen betvivlat
lämpligheten av att samtidigt med att verksamheten vid småskoleseminarierna
inskränktes rikta in deras uppgifter på andra ändamål än de nuvarande.
Då härtill komme att endast en bråkdel av småskollärarkåren
skulle få fördel av de föreslagna nya kurserna och det icke kunde synas
lämpligt att i rådande budgetära läge tillskapa nya utbildningslinjer, har
Utskottet.
104 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
departementschefen ansett sig böra för närvarande avstyrka ifrågavarande
uppslag.
Utskottet har funnit sig övertygat om att den förhanden varan de situationen
för småskollärarkåren måste framtvinga extraordinära åtgärder. Genom
de av seminariesakkunniga och skolöverstyrelsen framlagda förslagen kan
måhända arbetslösheten bland småskollärarinnorna något, örn än mera tillfälligt,
lättas. Vidare möjliggöres på detta sätt ett bättre utnyttjande av
lärarkrafterna vid en del seminarier. Av nu anförda skäl finner sig utskottet
böra förorda, att fortbildningskurser anordnas. Dessa kurser måste givetvis
betraktas som en försöksanordning, varur erfarenheter kunna hämtas för en
eventuell fortsatt kursverksamhet. Utskottet har funnit de starkaste skälen
tala för att kurserna, på sätt skolöverstyrelsen förordat, i första hand avses
för i tjänst varande lärarinnor. I huvudsak synas kurserna böra anordnas
enligt det av överstyrelsen framlagda förslaget; närmare bestämmelser angående
kurserna lära emellertid böra utfärdas av Kungl. Maj:t.
Mot de för ändamålet beräknade kostnaderna, 36,500 kronor förutom
provisorisk avlöningsförbättring och dyrtidstillägg, har utskottet icke funnit
något att erinra. Av kostnaderna för kurserna avse emellertid 31,500 kronor
arvoden för vikarier; dessa kostnader lära emellertid, såsom skolöverstyrelsen
föreslagit, böra bestridas ur förslagsanslaget till avlöning av lärare
vid folkskolor. Någon höjning av detta anslag synes emellertid icke vara
erforderlig lika litet som av de för provisorisk avlöningsförbättring och dyrtidstillägg
beräknade anslagsmedlen. De återstående kostnaderna för kurserna,
5,000 kronor, synas, på sätt överstyrelsen föreslagit, böra bestridas från ett
särskilt anslag för anordnande av fortbildningskurser för småskollärarinnor.
Härom gör utskottet hemställan under punkt 122:o) i det följande.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet, som vidtagit en
formell jämkning i staten,
att riksdagen må
a) till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett förslagsanslag av 253,500 kronor;
b) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna
att tillämpas från och med budgetåret 1935/1936:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och tjänstgöringspen
ningar.
................kronor 132,800
b. Alderstillägg, förslagsvis .... » 23,560
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,
förslagsvis.............. » 7,400 163,760
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
105
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:
a. Lön och tjänstgöringspen
ningar.
................kronor 4,800
b. Ålderstillägg, förslagsvis .... » 1,260
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,
förslagsvis.............. *__BOO 6,860
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit:
a. Arvode till kvinnlig extra övningsskollärare
vid seminariet
i Haparanda............kronor 2,400
b. Arvoden åt extra lärare under
tjänstledighet på grund av
sjukdom, förslagsvis....... » 600
c. Arvoden till timlärare..... » 20,120
d. Tilläggsarvoden till lärare i
trädgårdsskötsel.......... * 1,200
e. Arvode till ett biträde för matlagningen
vid seminariet i
Lycksele............... »_900 25,
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Arvoden till seminarieläkare kronor 3,400
b. Arvoden till seminariebibliote
karier.
................ » 1,900
c. Arvoden till biträden vid rek
torsexpeditioner.
......... »_800 6,100
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän:
a. Hyresersättning till rektorer
vid vissa seminarier.......kronor
b. Särskilda lönetillägg åt lärare
vid seminarierna i Lycksele
och Haparanda.......... »
c. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis
................ »
d. Provisorisk avlöningsförbätt
ring,
förslagsvis.......... »
6,000
2,200
41,740
1,620 51,560
Summa förslagsanslag kronor 253,500.
119:o) Småskoleseminarier: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 165, sid. 588^-591) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Småskoleseminarier: Omkostnader för
106
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 73,700
kronor.
120:o) Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m, I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166, sid. 591—592) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Småskoleseminarier: Materiel, böcker
m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 16,400 kronor.
121:o) Småskoleseminarier: Stipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 167, sid. 592—593) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Småskoleseminarier: Stipendier för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 15,000
kronor.
122:o) Småskoleseminarier: Anordnande av fortbildningskurser
för småskollärarinnor. Under hänvisning till vad utskottet ovan under
punkt 118:o) anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till herrar R. Wagnssons
och P. Nilssons ävensom herrar Wallerius och Olssons i Mora
i ämnet väckta motioner (I: 143 och II: 260), till Småskoleseminarier:
Anordnande av fortbildningskurser för småskollärarinnor
anvisa ett anslag av 5,000 kronor, att utgå i huvudsaklig
överensstämmelse med vad utskottet under punkt
118:o) i det föregående förordat samt enligt de närmare bestämmelser,
som av Kungl. Majit meddelas.
123:o) Småskoleseminarier: Inredningsarbeten m. m. vid småskoleseminariet
i Skara. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
168, sid. 594) hemställer utskottet,
att riksdagen ina till Småskoleseminarier: Inredningsarbeten
m. m. vid småskoleseminariet i Skara för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett reservationsanslag av 7,700 kronor.
124:o) Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting
uppförda seminarielärare m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 169, sid. 595), vilket innebär en anslagsminskning med 20,000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat
hos landsting uppförda seminarielärare m. m. för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 115,000
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
107
Folkskolinspektionen.
125:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. I anledning av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 170, sid. 596—599), vilket utöver de av de nya grunderna
för riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär en anslagsökning
med 3,900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 420,000 kronor;
b) godkänna följande avlöningsstat för folkskolinspektionen
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1935/1936:
Avlöningsstat:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och (i förekommande fall)
ortstillägg till 52 inspektörer,
förslagsvis..............kronor 186,900
b. Alderstillägg, förslagsvis .... » 26,000
c. Tjänstgöringspenningar till 52
inspektörer ............. » 93,600
d. Fyllnadsarvoden åt vikarier,
förslagsvis...............» 30,000 336,500
2. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän:
a. Expensersättning, förslagsvis. » 27,300
b. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis
................ » 51,600
c. Provisorisk avlöningsförbätt
ring,
förslagsvis.......... » 4,600 83,500
Summa förslagsanslag kronor 420,000.
126:o) Folkskolinspektionen: Reseersättningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 171, sid. 599—600) och under erinran att för innevarande
budgetår anvisats samma belopp för ifrågavarande ändamål, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Reseersättningar
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 150,000
kronor.
Folkskoleväsendet.
127:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.
Folkskolor m. m.: Allmänt bidrag för utjämning av kost
-
108
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
naderna för folkskoleväsendet. Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda
slöjdskolor. Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor
i hushållsgöromål vid egentliga folkskolor m. m. Folkskolor
m. m.: Skolhusvärderingsnämnder. Folkskolor m. m.: Understöd
åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation
förlorat sin anställning. Beträffande vad Kungl. Majit
(punkt 172 ävensom i propositionerna nr 55 och 175) föreslagit riksdagen
ifråga om vissa anslag till folkskoleväsendet ävensom rörande en inom andra
kammaren av herr J. Johansson i Tväråselet m. fl. väckt motion (II: 37)
samt två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr J. Bergman m. fl. (I: 141) och den andra inom andra kammaren av
herr A. Nilsson i Steneberg m. fl. (II: 281), avgiver utskottet senare under
riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäl es.
128:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlönande av lärare åt vid
statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna
barn i skolåldern. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 173, sid.
607—608), vilket innebär en anslagsökning med 29,000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlönande
av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter
och vid vissa barnhem intagna harn i skolåldern för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 70,000 kronor.
129:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets
nordligaste gränsorter. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 174) föreslagit
riksdagen ifråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
130:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning
åt lots- och fyrpersonalens barn. I enlighet med Kungl. Maj ts
förslag (punkt 175, sid. 608), vilket innebär en anslagsminskning med 4,000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader
för skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens harn för
budgetåret 1935 1936 anvisa ett förslagsanslag av 35,000 kronor.
131: o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor
och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor
inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Folkskolor
m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem, arbets
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
109
stugor eller enskilda hem. Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande
av skolskjutsar för skolpliktiga barn. Beträffande vad Kungl.
Majit (punkt 176) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande
ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
132:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.
I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 177, sid. 609) och under erinran
att för innevarande budgetår anvisats samma belopp för ifrågavarande
ändamål hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska
skolan i Tärna för budgetåret 1935/1936 anvisa ett
förslagsanslag av 18,500 kronor.
133:o) Understödjande av folkskolebarns ferie- och studieresor.
I en inom andra kammaren av herr E. Hage väckt motion (II: 199) har
hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1935/1936 upptaga ett förslagsanslag
till understödjande av folkskolebarns ferieresor med 15,000 kronor
att användas främst till ferieresor för folkskolebarn från avlägsna bygder
i de fall, där resekostnaderna bli synnerligen höga.
Vidare har i två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr E. Sjödahl m. fl. (I: 236) och den andra inom andra kammaren
av fru Buth Gustafson m. fl. (11:409), hemställts, att riksdagen måtte
till folkskolebarns ferie- och studieresor anvisa ett förslagsanslag av 45,000
kronor att utgå enligt de villkor och bestämmelser, som Kungl. Majit kan
finna skäligt att föreskriva.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen hänvisas till motionerna II: 199 och I: 236.
Beträffande anslag för i här ifrågavarande motioner omförmälda ändamål
finnes i motionen I: 236 huvudsakligen följande redogörelse.
Tidigare understödde staten under ett 40-tal år genom beviljande av
nedsättning i biljettpriset å statens järnvägar särskilt folkskolebarns studieresor.
Vid 1911 års riksdag uppfördes under åttonde huvudtiteln ett ordinarie
förslagsanslag å 30,000 kronor till understödjande av dels folkskolebarns
resor till landet under sommarferierna, dels ock folkskolebarns
studieresor. Anslag för ändamålet utgick sedan under en lång följd
av år med växlande belopp. Då det var som högst, utgjorde det ej
mindre än 265,000 kronor. Enligt beslut av 1922 års riksdag indrogs på
grund av den rådande depressionstiden anslaget till studieresor, men för
folkskolebarns ferieresor beviljades 125,000 kronor. 1924 års riksdag uttalade
sig för att på grund av det behjärtansvärda ändamålet anslag borde
utgå även till studieresor och begärde på samma gång en utredning i syfte
att bringa ned anslaget att motsvara järnvägarnas självkostnader. En så
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
no
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
dan utredning kom till stånd och visade att anslaget kunde väsentligt nedsättas,
och Kungl. Maj:t föreslog i särskild proposition (nr 208) till 1925 års
riksdag, att i riksstaten skulle upptagas ett ordinarie förslagsanslag till understödjande
av folkskolebarns ferie- och studieresor av 90,000 kronor. Av dessa
beräknades 55,000 kronor för ferieresor och 35,000 kronor för studieresor.
Riksdagen biföll, vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit. Anslaget utgick sedermera
med oförändrat belopp till och med budgetåret 1931/1932. Vid 1932
års riksdag kom åter rådande depressionstid i betraktande vid utmätande
av anslag för ändamålet. Anslag till studieresor beviljades icke, men till
ferieresor anslogos 50,000 kronor. Organisationsnämnden hade uttalat, att
de bidrag, som utginge till möjliggörande av medellösa och svagt bemedlade
barns vistelse på landet under ferierna, vore av den art, att de icke
utan tvingande skäl borde indragas. På grund av den ytterligare skärpta
depressionen beviljades vid 1933 års riksdag med anledning av förslag från
granskningsnämuden anslag varken till ferieresor eller studieresor, men att
indragningen ansågs tillfällig bevisas därav, att anslagsrubriken upptogs i
riksstaten utan angivet belopp. Anslag för ändamålet beviljades ej heller
för budgetåret 1934/35 och ej heller i årets statsverksproposition har sådant
anslag föreslagits.
Utskottet. Skäl kunna onekligen anföras för ett återupptagande, åtminstone i begränsad
omfattning, av det tidigare med statsmedel bedrivna understödjandet
av folkskolebarns ferie- och studieresor. Emellertid håller utskottet
före, att denna fråga lämpligen i första hand bör prövas av Kungl. Majit,
på vars förslag det för ändamålet tidigare utgående anslaget först minskats
och sedan indragits. Med hänsyn härtill finner sig utskottet förhindrat att
tillstyrka här förevarande motioner.
Utskottet hemställer,
att herr Hages ävensom herr Sjödahls m. fl. och fru
Gustafsons m. fl. ovannämnda motioner (II: 199 samt I: 236
och II: 409) icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda..
134:o) Bidrag åt kommuner och skoldistrikt på landsbygden för
läkarundersökningar av skolbarn m. m. I en inom andra kammaren
av fru Olivia Nordgren väckt motion (II: 407) har hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att ett anslag av 40,000 kronor för nästkommande
budgetår ställes till skolöverstyrelsens förfogande, att efter ansökan i varje
.särskilt fall och efter grunder och med belopp, som av Kungl. Maj:t fastställas,
utgå till bidrag åt kommuner och skoldistrikt på landsbygden för
läkarundersökningar av skolbarnen och övervakande i övrigt av barnens
hälsoförhållanden vid folk- och småskolorna.
Beträffande de av motionären till stöd för framställningen anförda skälen
hänvisas till motionen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
lil
Såsom i motionen erinrats, hemställde 1928 års riksdag hos Kungl. Majit
örn utredning av frågan, huruvida och efter vilka grunder bidrag av statsmedel
skulle kunna utgå till kommuner och skoldistrikt på landsbygden för
läkarundersökningar av skolbarnen och övervakande i övrigt av barnens hälsoförhållanden
vid folk- och småskolorna. En av skolöverstyrelsen med anledning
härav verkställd utredning är för närvarande beroende på Kungl.
Majits prövning. Utskottet anser sig icke böra fatta ståndpunkt till här
förevarande, ganska omfattande fråga, innan berörda utredning i vederbörlig
ordning prövats och framlagts för riksdagen. Utskottet vill emellertid
— under framhållande av det behjärtansvärda i motionens ändamål, om
vars betydelse för folkhälsan ingen meningsskiljaktighet torde råda — uttala
den förhoppningen, att berörda utredning måtte framläggas för riksdagen
så snart förhållandena det medgiva.
Utskottet hemställer,
att fru Nordgrens ovannämnda motion (II: 407) icke må
till någon riksdagens åtgärd föranleda.
135:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till svensk undervisning för svenska
barn i utlandet. Kungl. Majit har (punkt 178, sid. 609) föreslagit
riksdagen att till Folkskolor m. m.i Bidrag till svensk undervisning för
svenska barn i utlandet för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av
15,800 kronor, att för ändamålet utgå: i Berlin med högst 2,700 kronor, i
London med högst 6,000 kronor, i Hamburg med högst 2,700 kronor och
i Paris med högst 4,400 kronor, samtliga beloppen enligt de bestämmelser,
Kungl. Majit kan finna lämpligt fastställa.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herr S. Bengtsson i Norup väckt motion
(lii 43), vari hemställts, att riksdagen för läsåret 1935/1936 måtte bevilja
till svenska skolan i Kina för lön åt en svensk lärarinna med kompetens
2,000 kronor;
dels ock en inom andra kammaren av herr A. Wallerius m. fl. väckt motion
(lii 207), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att öka anslaget
under åttonde huvudtiteln (punkt 178) i statsverkspropositionen till »Folkskolor
m. m.i Bidrag till svensk undervisning för svenska barn i utlandet»
för budgetåret 1935/1936, 15,800 kronor, med 2,700 kronor till 18,500 kronor
att för ändamålet utgå förutom till förut upptagna skolor jämväl till
den av svenska kyrkans mission upprättade skolan vid Kodaikanal i Svdindien.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen hänvisas till motionerna.
Kungl. Majits förslag innebär, att för ändamålet skulle anvisas samma
belopp, som utgår för innevarande budgetår.
Utskottet.
Utskottet.
112
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Beträffande de motionsvis framförda yrkandena vill utskottet framhålla,
att anslagsäskanden av här förevarande art, ej minst med hänsyn till eventuella
konsekvenser, lämpligen torde böra i första liand prövas av Kungl.
Maj:t. Med hänsyn härtill finner sig utskottet böra avstyrka vad i motionerna
II: 43 och II: 207 hemställts.
Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt gjorda framställning har icke
givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Bengtssons i Norup och herr Wallerius’
ovannämnda motioner (II: 43 och II: 207), till Folkskolor
m. m.: Bidrag till svensk undervisning för svenska
barn i utlandet för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag
av 15,800 kronor att för ändamålet utgå: i Berlin med
högst 2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i
Hamburg med högst 2,700 kronor och i Paris med högst
4,400 kronor, samtliga beloppen enligt de bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.
136:o) Nomadskolor: Avlöningar. I anledning av Kungl. Majda förslag
(punkt 179, sid. 609—619), vilket utöver de av de nya grunderna för
riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär en anslagsökning
med 2,170 kronor och under erinran dels att riksdagen torde böra fastställa
fördelningen av delposten 1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och (i fråga om nomadskolinspektören) tjänstgöringspenningar, dels
ock att berörda delpost torde böra innefatta även ortstillägg till nomadskolinspektören,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1935/1936
anvisa ett förslagsanslag av 97,400 kronor;
b) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:
Avlöningsstat:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och (i fråga örn nomadskolinspektören)
tjänstgöringspenningar
och ortstillägg.......kronor 59,000
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Avlöningsstater,
113
A. Nomadskolinspektören.
Lön..............................3,500
Antti.: Lönen kan efter 5 år höjas med 500 kronor
och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.
Tjänstgöringspenningar..................1,800
Ortstillägg....................... . — 500
B. Nomadskolor inom Norrbottens län.
1 nomadlärare, som avlagt folkskollärarexamen eller i behörighetshänseende
är likställd med sådan lärare, manlig
1 d:o, manlig...........................
Anm.: För angivna två lärare kan lönen efter 5 år höjas
med 300 kronor, efter 10 år med ytterligare 300 kronor
och efter 15 år med än ytterligare 300 kronor.
1 nomadlärare, som avlagt småskollärarexamen eller i behörighetshänseende
är likställd med sådan lärare, manlig
1 d:o, manlig...........................
1 d:o, kvinnlig..........................
15 d:o, kvinnliga..........................
Anm.: För sistnämnda aderton lärare kan lönen efter 5
år höjas med 150 kronor, efter 10 år med ytterligare 150
kronor och efter 15 år med än ytterligare 150 kronor.
C. Nomadskolor inom Västerbottens län.
1 nomadlärare, som avlagt småskollärarexamen eller i be
hörighetsliänseende
är likställd med sådan lärare, kvinn
-
lig •
3 d:o, kvinnliga..........................
Anm.: För angivna fyra lärare kan lönen efter 5 år
höjas med 150 kronor, efter 10 år med ytterligare 150
kronor och efter 15 år med än ytterligare 150 kronor.
D. Nomadskolor mom Jämtlands län.
1 nomadlärare, som avlagt folkskollärarexamen eller i behörighetshänseende
är likställd med sådan lärare, manlig
Anm.: Lönen kan efter 5 år höjas med 300 kronor, efter
10 år med ytterligare 300 kronor och efter 15 år med än
ytterligare 300 kronor.
1 nomadlärare, som avlagt småskollärarexamen eller i behörighetshänseende
är likställd med sådan lärare, manlig
1 d:o, kvinnlig..........................
4 d:o, kvinnliga..........................
Anm.: För sistnämnda sex lärare kan lönen efter 5 år
höjas med 150 kronor, efter 10 år med ytterligare 150
kronor och efter 15 år med än ytterligare 150 kronor.
Summa kronor
Kronor
5,800
2,600
2,600
1,800
1,800
1,600
24,000
1,600
4,800
2,600
1,800
1,600
6,400
59,000
b. Ålderstillägg, förslagsvis......kronor 7,600
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis.
................. » 5,800 72,400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis.....kronor 7,780
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... » 17,220
Summa förslagsanslag kronor 97,400.
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 8. 8
114
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
137:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 180, sid. 619—621), vilket icke innebär andra förändringar än
sådana, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens uppställning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 90,900 kronor.
138:o) Nomadskolor: Stipendier åt lapsktalande elever vid folkskoleseminarierna
i Luleå och Umeå. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 181, sid. 622), vilket icke innebär andra förändringar än
sådana, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens uppställning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nomadskolor: Stipendier åt lapsktalande
elever vid folkskoleseminarierna i Luleå och Umeå för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 800 kronor.
139:o) Nomadskolor: Gratialer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 182, sid. 622), vilket icke innebär andra förändringar än sådana, som påkallats
av de nya grunderna för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nomadskolor: Gratialer för budgetåret
1935/1936 anvisa ett anslag av 1,075 kronor.
140:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare vid fortsättningsskolor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183, sid.
622—623), vilket innebär en anslagsminskning med 90,000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Fortsättning sskolor: Bidrag till avlöning
åt lärare vid fortsättningsskolor för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett förslagsanslag av 4,100,000 kronor.
141 :o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskoleväsendet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184,
sid. 623) och under erinran att för innevarande budgetår anvisats samma
belopp för ifrågavarande ändamål hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering
av fortsättningsskoleväsendet för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett förslagsanslag av 100,000 kronor.
142:o) Fortsättningsskolor: Utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor.
Kungl. Maj:t har (punkt 185, sid. 623—625) föreslagit
riksdagen att till Fortsättningsskolor: Utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av
3,500 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar Th. Nilsson och
O. Wangson (I: 142) och den andra inom andra kammaren av herr A. Wal
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
115
tertus m. fl. (II: 261), vari hemställts, att riksdagen måtte till en utbildningskurs
för lärare i engelska språket i yrkesbestämd fortsättningsskola enligt
kungl. kung. den 24 juli 1934 (nr 449) bevilja ett anslag å 1,950 kronor,
att utgå enligt av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisas till motionen T: 142.
Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp, som
under innevarande budgetår utgår till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt gjorda
framställning.
Vad beträffar det motionsvis framförda yrkandet vill utskottet framhålla,
att framställningar av här förevarande art i första hand torde böra prövas
av skolöverstyrelsen och Kungl. Maj:t. Vidare vill utskottet erinra, att i
de vid 1934 års riksdag väckta motioner, som lågo till grund för riksdagens
medgivande örn upptagande av undervisning i engelska språket vid vissa
fortsättningsskolor, bland annat framhölls, att det bland de folkskollärare,
som tjänstgjorde inom de ifrågakommande distrikten, torde finnas flera,
som torde äga i vederbörlig ordning godkänd kompetens, och allteftersom
nytillsättningar ägde rum kunde en successiv ökning av deras antal emotses.
Slutligen vill utskottet framhålla, att Kungl. Maj:t för närvarande ansett
sig endast i synnerligen begränsad omfattning kunna äska anslag till utbildningskurser
för lärare vid fortsättningsskolor i allmänhet. Under nu angivna
förhållanden avstyrker utskottet, att särskilda medel beredas för utbildning
av här ifrågavarande fåtaliga lärare.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herrar Th. Nilssons och O. Wangsons
ävensom herr Wallerius’ m. fl. ovannämnda motioner (I: 142
och II: 261), till Fortsättningsskolor: Utbildningskurser för
lärare vid fortsättningsskolor för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett reservationsanslag av 3,500 kronor.
Högre folkskolor och folkhögskolor,
143:o) Understöd åt högre folkskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 186, sid. 626—633), vilket utöver de förändringar, som påkallas
av de nya grunderna för riksstatens uppställning innebär en anslagsökning
med 273,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) besluta, att de bestämmelser, som gälla för budgetåret
1934/1935 angående statsunderstöd till parallellavdelning
av årsklass vid högre folkskola, skola äga motsvarande
Utskottet.
116
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
tillämpning under budgetåret 1935/1936, dock med iakttagande
att statsbidrag må utgå till högst 19 parallellavdelningar
vid allmänna högre folkskolor, där ej Kungl. Maj:t,
efter framställning av skolöverstyrelsen, för särskilt fall
annorlunda bestämmer;
b) besluta, att statsbidrag till anordnande av manlig
slöjd i högre folkskola skall under budgetåret 1935/1936,
därest icke skolöverstyrelsen, då särskilda omständigheter
därtill kunna föranleda, medgiver undantag, utgå endast i
följande fall:
1) till sådana yrkesbestämda högre folkskolor eller linjer
av dylika skolor, vilkas undervisning är anordnad i anslutning
till teknisk utbildning,
2) till övriga högre folkskolor, i den mån den för nämnda
undervisning anställde läraren har sin väsentliga utkomst
av denna anställning;
c) till Understöd åt högre folkskolor för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett förslagsanslag av 1,295,000 kronor.
144:o) Folkhögskolor: Understöd åt folkhögskolor. Kungl. Maj:t
har (punkt 187, sid. 633—636) föreslagit riksdagen att
dels besluta, att enahanda villkor, som gälla för budgetåret 1934/1935 i
fråga om statsbidrag till anordnande av parallellundervisning vid folkhögskola,
skola äga tillämpning även under budgetåret 1935/1936;
dels ock till Folkhögskolor: Understöd åt folkhögskolor för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 1,218,000 kronor.
Departementschefen har anfört bland annat följande:
»Under åberopande av vad chefen för socialdepartementet efter samråd med
mig anförde i propositionen nr 265 till 1934 års riksdag angående anslag
till särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten vill jag erinra,
att under innevarande budgetår med anlitande av medel ur anslag under
femte huvudtiteln vidtagits vissa provisoriska anordningar i fråga örn understöd
till vissa folkhögskolor och stipendier åt elever vid desamma. Med
hänsyn till önskvärdheten av en enhetlig behandling av folkhögskolorna
berörande frågor och behovet av en överblick över folkhögskoleorganisationen
torde medel till bestridande av utgifterna för nämnda ändamål hädanefter
böra utgå ur förevarande och efterföljande anslag till folkhögskolor
Skulle de vid ifrågavarande anstalter för lindrande av ungdomsarbetslösheten
rådande speciella förhållandena nödvändiggöra mindre jämkningar
i gällande föreskrifter, torde Kungl. Maj:t vara oförhindrad att vidtaga sådana.
Det synes icke erforderligt att på grund av vad jag nu anfört öka
ifrågavarande båda anslag utöver vad jag nedan tillstyrker.
Ur det nuvarande ordinarie anslaget till understöd åt folkhögskolor har
tidigare utgått ett belopp av 4,500 kronor till understöd för utbildning av
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
117
lärare vid folkhögskolor enligt kungörelsen den 26 september 1921 (nr 627).
Detta anslagsbelopp, som för budgetåren 1933/1935 indragits, synes ej heller
böra utgå för nästkommande budgetår.
Jag har intet att erinra emot skolöverstyrelsens beräkningar av förevarande
anslag. Detta bör alltså under nästkommande budgetår disponeras
sålunda:
1. Understöd åt folkhögskolor, förslagsvis............kronor 1,080,000
2. Ökat understöd åt folkhögskolor, förslagsvis........ » 48,000
3. Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folkhögskolor,
förslagsvis..................... *_90,000
Summa kronor 1,218,000
Anslagsökningen i förhållande till innevarande budgetår uppgår till
(1,218,000 — 1,139,000 =) 79,000 kronor, belöpande på ökad belastning.»
Departementschefen har erinrat, att under innevarande budgetår med anlitande
av medel från anslag under femte huvudtiteln vidtagits vissa provisoriska
anordningar i fråga örn understöd till vissa folkhögskolor och stipendier
åt elever vid desamma. Med hänsyn till önskvärdheten av en enhetlig
behandling av folkhögskolorna berörande frågor och behovet av en
överblick över folkhögskoleorganisationen har departementschefen nu förordat,
att medel till bestridande av utgifterna för nämnda ändamål hädanefter
skulle utgå ur förevarande och efterföljande anslag till folkhögskolor.
Någon ökning på grund härav av ifrågavarande båda anslag har departementschefen
icke funnit erforderlig.
Enligt vad utskottet inhämtat hava under budgetåret 1933/1934 utdelats
bidrag med anlitande av medel ur anslag under femte huvudtiteln till folkhögskolor
eller folkhögskolekurser av tillhopa något över 100,000 kronor
samt till stipendier åt elever i dylika skolor eller kurser något över 13,000
kronor. För tiden 1 juli 1934—8 februari 1935 uppgå motsvarande belopp
till respektive omkring 20,000 och 15,000 kronor.
I likhet med departementschefen håller utskottet före, att kostnaderna för
de på grund av ungdomsarbetslösheten vidtagna åtgärderna för provisorisk
utvidgning av folkhögskoleorganisationen till vinnande av överskådlighet och
reda hädanefter böra belasta åttonde huvudtitelns vederbörande anslag. Utskottet
vill dock med skärpa understryka, att åtgärder av denna innebörd
må ifrågakomma allenast så länge arbetslöshotsläget detta påkallar. Örn
och i den mån folkhögskolor eller avdelningar av sådana, som av nu nämnd
anledning tillskapats, ifrågasättas att fortbestå även under i berörda avseende
ändrade förhållanden, förutsätter utskottet därför att prövningen sker
efter i alla hänseenden enahanda grunder, som tillämpas, då fråga föreligger
örn nyupprättande av sådan läroanstalt. Enligt utskottets uppfattning
är det emellertid önskvärt, att man i fortsättningen kan erhålla kännedom
om de belopp, som från anslag under åttonde huvudtiteln må komma till
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1X8
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
användning för åtgärder mot ungdomsarbetslösheten. Utskottet förutsätter
alltså, att dylika medelsanvisningar redovisas särskilt och att för riksdagen
framlägges redogörelse härför.
Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer utskottet, som icke
heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts under här
förevarande punkt framlagda förslag,
att riksdagen må
a) besluta, att enahanda villkor, som gälla för budgetåret
1934/1935 i fråga örn statsbidrag till anordnande av
parallellundervisning vid folkhögskola, skola äga tillämpning
även under budgetåret 1935/1936;
b) till Folkhögskolor: Understöd åt folkhögskolor för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 1,218,000 kronor.
145:o) Folkhögskolor: Stipendier åt elever vid folkhögskolor. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188, sid. 636—638), vilket innebär
en anslagsökning med 50,000 kronor, och under hänvisning till vad
utskottet under nästföregående punkt anfört beträffande frågan om bestridande
ur de i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda anslagen till
folkhögskolor av kostnaderna för vissa provisoriska anordningar ifråga om
understöd till folkhögskolor och stipendier åt elever vid desamma, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Folkhögskolor: Stipendier åt elever
vid folkhögskolor för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag
av 600,000 kronor.
Abnormundervisningen.
146:o) Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda: Avlö
ningar. I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 189, sid. 638—647),
vilket utöver de förändringar, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens
uppställning, innebär en anslagsökning med 4,200 kronor, och
under erinran, att riksdagen torde böra fastställa fördelningen av delposten
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat: a. Lön och tjänstgöringspenningar,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Institutet och förskolan för blinda ä Tomteboda:
Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag
av 90,500 kronor;
b) godkänna följande avlöningsstat för institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1935/1936:
Avlöningsstat:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och tjänstgöringspenningar kronor 61,950
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Avlöning sstat.
119
Lön
Tjänst-
görings-
oenningar
Summa
Rektor, förutom bostad med värme samt planteringsland,
därest tillgång till sådant finnes..............
1 ämneslärare vid institutet, förutom bostad med värme
5,000
2,100
4,200
2,500
1,300
2,600
7,500
3,400
6,800
Anm.: För ämneslärare kan lönen efter 5 år höjas
med 400 kronor, efter 10 år med ytterligare 400 kronor
och efter 15 år med än ytterligare 400 kronor.
1 ämneslärarinna vid institutet, förutom bostad med värme
1 ämneslärarinna vid institutet, dito dito..........
1 lärarinna vid förskolan, dito dito ■..............
1,800
1,800
1,800
7,200
1,000
1,000
1,000
4,000
2,800
2,800
2,800
11,200
Anm.: För en var av angivna sju lärarinnor kan lö
nen efter 5 år höjas med 300 kronor, efter 10 år med
ytterligare 300 kronor och efter 15 år med än ytterli- gare 300 kronor.
1 arbetslärare, förutom bostad med värme.........
2,000
4,000
1,000
2,000
3.000
6.000
Anni.: För arbetslärare kan lönen efter 5 år höjas med
300 kronor, efter 10 år med ytterligare 300 kronor och
efter 16 år med än ytterligare 300 kronor.
1 handarbetslärarinna, förutom bostad med värme ....
2 handarbetslärarinnor, dito dito...............
1 lärarinna i hushållsgöromål, dito dito...........
1,600
3,200
1,600
800
1,600
800
2,400
4,800
2,400
Anni.: För handarbetslärarinna och lärarinna i hus- hållsgöromål kan lönen efter 5 år höjas med 200 kro- nor, efter 10 år med ytterligare 200 kronor och efter
15 år med än ytterligare 200 kronor.
1,600
900
2,500
Anni.: För denne musiklärare kan lönen efter 5 år
höjas med 300 kronor, efter 10 år med ytterligare 300
kronor och efter 15 år med än ytterligare 300 kronor.
440
210
650
Anm.: För denne musiklärare kan avlöningen efter
5 år höjas med 100 kronor och efter 10 år med ytter- ligare 100 kronor, av vilka belopp 60 kronor skola ut- göra lön och 40 kronor tjänstgöringspenningar.
1 gymnastiklärare vid institutet................
1,100
600
1,700
Anm.: För denne gymnastiklärare kan lönen efter 5 år
höjas med 200 kronor, efter 10 år med ytterligare 200
kronor och efter 15 år med än ytterligare 200 kronor.
1 gymnastiklärare vid förskolan................
800
400
1,200
Anni.: För denne gymnastiklärare kan lönen efter 5 år
höjas med 100 kronor, efter 10 år med ytterligare 100
kronor och efter 15 år med än ytterligare 100 kronor.
Summa kronor
-
61,950
120
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
b. Ålderstillägg, förslagsvis..... kronor 11,000
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis
................. _300 73 250
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit, förslagsvis.................. 3,600
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-or
dinarie
tjänstemän, förslagsvis .............13,650
Summa förslagsanslag kronor 90,500.
147:o) Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 190, sid. 647—650),
vilket utöver de förändringar, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens
uppställning, innebär en anslagsökning med 8,400 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Institutet och förskolan för ilinda
å Tomteboda: Omkostnader för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett förslagsanslag av 75,800 kronor.
148:o) Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda män: Avlöningar.
I anledning av Kungl. Majlis förslag (punkt 191, sid. 650—654),
vilket utöver de förändringar, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens
uppställning, innebär en ökning med 950 kronor av de anslagsmedel,
som utgå för motsvarande ändamål under innevarande budgetår,
och under erinran, att riksdagen torde böra fastställa fördelningen av delposten
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat: a. Lön och tjänstgöringspenningar,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Hantverksskolan i Kristinehamn för ilinda män:
Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag
av 29,600 kronor;
b) godkänna följande avlöningsstat för hantverksskolan
i Kristinehamn för blinda män att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1935/1936:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och tjänstgöringspenningar kronor 17,300
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 121
Avlöning s stat:
Lön
Tjänst-
görings-
penningar
Summa
3,700
1,800
2,000
4,000
1,800
5,500
1 lärarinna, förutom bostad med värme..........
1 arbetslärare, förutom bostad med värme.........
2 arbetslärare, förutom bostad med värme.........
Anm.: För en var av angivna en lärarinna och tre lärare
kan lönen efter 5 år höjas med 300 kronor, efter 10 år
med ytterligare 300 kronor och efter 15 år med än ytter- ligare 300 kronor.
Summa kronor
1,000
1,000
2,000
2,800
3.000
6.000
—
—
17,300
b. Ålderstillägg, förslagsvis.....kronor 1,500
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, för
slagsvis
............... *_150 18,950
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m.......kronor 6,900
b. Avlöningsförhöjningar m. m.,
förslagsvis.............. *_100 7,000
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis..............3,650
Summa förslagsanslag kronor 29,600.
149:o) Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda män: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 192, sid. 654 656),
vilket icke innebär andra förändringar än sådana, som påkallats av de nya
grunderna för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Hantverksskolan i Kristinehamn för
ilinda män: Omkostnader för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett förslagsanslag av 21,200 kronor.
150:o) Hantverksskolan i Växjö för blinda kvinnor: Avlöningar.
I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193, sid. 656—660) och under
erinran, att riksdagen torde böra fastställa fördelningen av delposten 1. Avlöningar
till tjänstemän å ordinarie stat: a. Lön och tjänstgöringspenningar,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Hantverksskolan i Växjö för blinda kvinnor: Avlöningar
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag
av 15,700 kronor;
b) godkänna följande avlöningsstat för hantverksskolan
i Växjö för blinda kvinnor att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1935/1936:
122
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och tjänstgöringspenningar kronor 11,700
Avlöningsstat:
Rektor, förutom bostad med värme.......
Lön
Tjänst-
görings-
penningar
Summa
3,000
1,600
3,200
1,500
800
1,600
4,500
2,400
4,800
1 handarbetslärarinna, dito dito......
2 handarbetslärarinnor, dito dito........
Anm.: För handarbetslärarinna kan lönen efter 5 år
höjas med 200 kronor, efter 10 år med ytterligare 200
kronor och efter 15 år med än ytterligare 200 kronor.
Summa kronor
—
—
11,700
b. Ålderstillägg, förslagsvis.....kronor 1,200
e. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis
.................. » 100 13,000
2. Avlöningar till icke ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m.......kronor 600
b. Avlöningsförhöjningar, m. m.
förslagsvis..............._K)0 700
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän, förslagsvis............ 2,000
Summa förslagsanslag kronor 15,700,
151 :o) Hantverk sskolan i Växjö för blinda kvinnor: Omkostnader.
I enbgbet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 194, sid. 660—662) hemställer
utskottet,
att riksdagen ma till Hantverksskolan i Växjö för blinda
kvinnor: Omkostnader för budgetåret 1935/1936 anvisa ett
förslagsanslag av 14,200 kronor.
152:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar.
I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195, sid. 662—667),
vilket utöver de förändringar, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens
uppställning, innebär en anslagsökning med 400 kronor, och under
erinran, dels att utskottet i utlåtande nr 34 tillstyrkt Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående tillfälliga lönetillägg under
budgetåret 1935/1936 till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare vid, bland annat, vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte, dels ock att riksdagen torde böra fastställa fördelningen
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 123
av delposten: 1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat: a. Lön och tjänstgöringspenningar,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag
av 55,600 kronor;
b) godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten i
Lund för blinda med komplicerat lyte att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1935/1936:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och tjänstgöringspenningar kronor 36,450
Avlöningsstat.
Lön
Tjänst-
görings-
penningar
Summa
Hektor, förutom fri bostad med värme...........
4,400
2,000
6,400
1 ämneslärarinna, förutom bostad..............
1,800
1,000
2,800
3 ämneslärarinnor, förutom bostad..............
Anni.: För ämneslärarinna kan lönen efter 5 år höjas
med 300 kronor, efter 10 år med ytterligare 300 kronor
och efter 15 år med än ytterligare 300 kronor.
5,400
3,000
8,400
1 slöjdlärarinna, förutom bostad................
1,600
800
2,400
3 slöjdlärarinnor, » » ................
Anni.: För slöjdlärarinna kan lönen efter 5 år höjas
med 200 kronor, efter 10 år med ytterligare 200 kronor
och efter 15 år med än ytterligare 200 kronor.
1 husmoder, förutom bostad med värme och lyse, kost
4,800
2,400
7,200
samt tvätt ............................
Anni.: Härtill kunna komma tre ålderstillägg, vart och
ett å 200 kronor, efter resp. 5, 10 och 15 års tjänstgö- ring. Av varje ålderstillägg skola 100 kronor utgöra lön
och 100 kronor tjänstgöringspenningar.
1 Översköterska, förutom bostad med värme och lyse, kost
1,100
300
1,400
samt tvätt ... i........................ .
Anni.: Efter 5 år kan lönen höjas med 150 kronor, efter
10 år med ytterligare 150 kronor och efter 15 år med än
ytterligare 150 kronor.
1,100
300
1,400
1 kvinnligt skrivbiträde, tillika räkenskapsförare.....
Anni.: Härtill kunna komma tre ålderstillägg, vart och
ett å 200 kronor, efter resp. 5, 10 och 15 års tjänstgö- ring. Av varje ålderstillägg skola 100 kronor utgöra lön
och 100 kronor tjänstgöringspenningar.
1,300
500
1,800
1 maskinist............................
1,100
650
1,750
1 vaktmästare...........................
900
550
1,450
1 vaktmästare ............................
Anni.: För maskinist och vaktmästare kan lönen efter
3 år höjas med 100 kronor, efter 6 år med ytterligare
100 kronor och efter 9 år med än ytterligare 100 kronor.
900
550
1,450
Summa kronor
—
—
36,450
124
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
b. Ålderstillägg, förslagsvis ..... kronor 5,450
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis
.................. » 30042^00
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .... kronor 5,800
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän:
a. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis.
................. kronor 6,600
b. Tillfälligt lönetillägg, förslagsvis » 1,000 7509
■ 1 Summa förslagsanslag kronor 55,600.
153:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196, sid. 667—■
672), vilket utöver de förändringar, som påkallats av de nya grunderna för
riksstatens uppställning, innebär en anslagsökning med 100 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för ilinda med
komplicerat lyte: Omkostnader för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett förslagsanslag av 46,100 kronor.
154:o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 197, sid. 672—673), vilket icke innebär andra
förändringar än sådana, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens
uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 4,000 kronor.
155:o) Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, sid. 673) och under erinran
att för innevarande budgetår anvisats samma anslagsbelopp till förevarande
ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Järnvägsresor för blindskolelever jämte
åtföljande vårdare för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag
av 6,500 kronor.
156:o) Fria frakter för arbetsmaterialier till blinda hantverkare.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 199, sid. 673) och under erinran
att för innevarande budgetår anvisats samma anslagsbelopp till förevarande
ändamål, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8,
125
att riksdagen må till Fria /Täkter för arbetsmaterialier till
blinda hantverkare för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 4,000 kronor.
157:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 200, sid. 674) och under erinran att för innevarande budgetår
anvisats samma anslagsbelopp till förevarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för budgetåret
1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 7,000
kronor.
158:o) Befrämjande av dövstumundervisningen. Kungl. Majit har
(punkt 201, sid. 674—675) föreslagit riksdagen att
dels till Befrämjande av dövstumundervisningen för budgetåret 1935/1936
anvisa ett förslagsanslag av 163,500 kronor;
dels ock medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret 1935/
1936 för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma, under de villkor
Kungl. Majit bestämmer, utgå ett belopp av högst 1,000 kronor.
Departementschefen har vid sin anmälan för Kungl. Majit av förevarande
fråga anfört bland annat följande:
»Sedan några år tillbaka har som bekant frågan örn dövstumundervisningsväsendets
omorganisation varit föremål för uppmärksamhet. 1934 års riksdag
erinrade vid anmälan av sitt beslut rörande anvisande av anslag till
förevarande ändamål för budgetåret 1934/1935, att riksdagen vid flera tillfällen
uttalat önskvärdheten av en dylik omorganisation samt hemställde,
att förslag till omorganisation måtte örn möjligt föreläggas 1935 års riksdag.
I anledning härav vill jag framhålla, att jag icke nu ser mig i stånd att
tillstyrka åtgärder, som så avsevärt skulle öka statens utgifter för dövstumundervisningsväsendet
utan att samtidigt för vederbörande landsting öppna
möjlighet till några mera nämnvärda skattelättnader. Enligt min mening
torde därför med denna fråga ännu så länge böra anstå.»
Departementschefen har ansett ännu så länge böra anstå med den av
riksdagen vid upprepade tillfällen begärda omorganisationen av dövstumundervisningsväsendet.
Såsom skäl härför har anförts, att de föreslagna
åtgärderna skulle avsevärt öka statens utgifter för dövstumundervisningsväsendet
utan att samtidigt för vederbörande landsting öppna möjlighet till
några mera nämnvärda skattelättnader. Utskottet anser sig emellertid böra
understryka, att den ifrågasatta omorganisationen motiveras ej blott av
önskvärdheten att genom dövstumundervisningens överflyttande till staten
ernå vissa ekonomiska lättnader för landstingen ävensom en bättre organisation
utan även av de förbättringar i rent pedagogiskt hänseende, som då
kunna bliva möjliga. Med hänsyn härtill vill utskottet uttala önskvärd
-
Utskottet.
126
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
heten av att här förevarande omorganisationsfråga må, så snart omständigheterna
det medgiva, bringas under riksdagens prövning.
Mot Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt framlagda förslag har
utskottet icke funnit något att erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) till Befrämjande av dövstumundervisningen för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 163,500 kronor;
b) medgiva att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret
1935/1936 för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma,
under de villkor Kungl. Maj.-t bestämmer, utgå
ett belopp av högst 1,000 kronor.
159:o) Bidrag till tysta skolan å Lidingön. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 202, sid. 675—677), vilket innebär en anslagsökning
med 5,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till tysta skolan å Lidingön
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 10,000 kronor
att utgå under de villkor, Kungl. Majit kan tinna gott föreskriva.
160:o) Bidrag till kyrklig själavård åt dövstumma. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203, sid. 677) och under erinran att för innevarande
budgetår anvisats samma anslagsbelopp till förevarande ändamål,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kyrklig själavård åt dövstumma
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 14,000
kronor.
161 :o) Bidrag till tidning för dövstumma. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 204, sid. 677—678) och under erinran att för innevarande
budgetår anvisats samma anslagsbelopp till förevarande ändamål,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till tidning för dövstumma
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 1,000 kronor
att utgå enligt de bestämmelser, Kungl. Majit kan finna
skäl meddela.
162:o) Bidrag till svenska föreningen för dövas väl. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 205, sid. 678) och under erinran att för innevarande
budgetår anvisats samma anslagsbelopp till förevarande ändamål,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska föreningen för
dövas väl för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av
6,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
127
Yrkesundervisningen.
l63:o) Tekniska läroverk: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 206,
sid. 679—699) föreslagit riksdagen att
dels till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett förslagsanslag av 556,900 kronor;
dels ock godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för tekniska
läroverken att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar N. V. Sandström och I. Österström väckt motion
(II: 304), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla om utredning och förslag till nästkommande års riksdag angående
nyinrättande vid de tekniska gymnasierna och elementarskolorna i
riket av ett så stort antal ordinarie lärartjänster, att de nu anställda extra1
är ar na vid dessa läroanstalter måtte erhålla likartade befordringsmöjligheter
till ordinarie tjänst som i årets statsverksproposition föreslagits för extralärarna
vid de allmänna läroverken.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisas till motionen.
Kungl. Maj:ts förslag innebär utöver de förändringar, som påkallats av
de nya grunderna för riksstatens uppställning, en anslagsökning med 19,400
kronor.
Utskottet vill till en början erinra, att utskottet i utlåtande nr 34 tillstyrkt
Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående
tillfälliga lönetillägg under budgetåret 1935/1936 till ordinarie vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare vid, bland annat, tekniska läroverken
i Örebro, Malmö och Härnösand, tekniska elementarskolorna i Norrköping
och Borås samt elektrotekniska fackskolan i Västerås.
Mot Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt framlagda förslag har
utskottet icke funnit annan anledning till erinran än att utgifter för uppehållande
av undervisning vid pararellavdelningar torde böra avföras å ett
för ändamålet uppfört särskilt anslag å 63,100 kronor. Härom gör utskottet
hemställan under punkt 167:o) i det följande. Anslaget till tekniska läroverk:
Avlöningar bör i anslutning härtill upptagas med ett belopp av (556,900—
63,100) 493,800 kronor.
Med anledning av vad i motionen II: 304 hemställts vill utskottet framhålla
följande. Enligt vad utskottet inhämtat, uppehållas extralärarbefattningar
vid de tekniska läroverken för närvarande i stor utsträckning av
timlärare med begränsad tjänstgöring. Antalet extralärare, som kunna anses
hava sin huvudsakliga utkomst av anställning vid de tekniska läroverken,
Utskottet.
128
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
är däremot ganska ringa. Då utskottet förutsätter, att Kungl. Majit kommer
att hava sin uppmärksamhet riktad på här förevarande förhållanden och
framlägga de förslag örn inrättande av nya ordinarie lärartjänster vid de
tekniska läroverken, som omständigheterna kunna påkalla och medgiva,
finner utskottet skäl ej föreligga att tillstyrka motionärernas hemställan.
Motionen II: 304 synes alltså icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må
a) till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett förslagsanslag av 493,800 kronor;
b) godkänna följande avlöningsstat för de tekniska läroverken
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1935/1936:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och tjänstgöringspenningar
kronor 292,100
b. Alderstillägg, förslagsvis.....
»
30,000
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,
förslagsvis...............
8,000
330,100
2. Arvoden och särskilda ersättning- ar, bestämda av Kungl. Majit:
a. Arvoden åt extralärare......
>
65,375
b. Arvoden åt vaktmästare m. fl..
3,850
c. Understöd åt extra ordinarie
lärare vid förfall på grund av
sjukdom, förslagsvis.......
»
500
69,725
3. Avlöningar till övrig icke-ordina- rie personal:
a. Övningar i lantmäteri......
1
1,675
b. Föredrag om arbetarskydd och
hygien.................
1,900
c. Arvoden åt bokförings- och
skrivbiträden åt rektorerna . .
»
4,300
d. Arvoden åt skolläkare......
2,750
e. Arvoden åt bibliotekarier . . .
2,350
f. Arvoden åt biträden vid labo- rationer................
2,000
14,975
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän:
-
a. Tillfällig löneförbättring för lärare,
förslagsvis........... » 65,000
Statsutskottets utlåtande Nr, 8.
129
b. Provisorisk avlöningsförbätt
ring
för lärare, förslagsvis . . . kronor 10,000
c. Tillfälligt lönetillägg åt vissa
vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare, förslagsvis.
................ » 4,000 79,000
Summa förslagsanslag kronor 493,800;
II. att herrar Sandströms och Österströms ovannämnda
motion (II: 304) icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
164:o) Tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 207, sid. 699—701), vilket icke innebär andra förändringar
än sådana, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens uppställning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska läroverk: Omkostnader för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 54,600 kronor.
165:o) Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208, sid. 701—703), vilket icke innebär andra
förändringar än sådana, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens
uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska läroverk: Materiel, hooker
m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 34,800 kronor.
166:o) Tekniska läroverk: Stipendier. I enlighet med Kungl. Majda
förslag (punkt 209, sid. 703) och under erinran att anslag till förevarande
ändamål för innevarande budgetår anvisats med samma belopp, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Tekniska läroverk: Stigendier för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 5,000
kronor.
167:o) Tekniska läroverk: Uppehållande av undervisning vid parallellavdelningar.
Under hänvisning till vad utskottet ovan under punkt
163:ö) anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska läroverk: Uppehållande av
undervisning vid parallellavdelningar för budgetåret 1935/1936
anvisa ett anslag av 63,100 kronor.
168:o) Tekniska läroverk: Undervisning i färgeriteknik vid
tekniska elementarskolan i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 210, sid. 703—704), vilket innebär en anslagsökning med
1,600 kronor, hemställer utskottet,
Bihang till riksdagens protokoll 1935. ti sand. Nr 8.
9
130
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att riksdagen må till Tekniska läroverk: Undervisning i
färgeriteknik vid tekniska elementarskolan i Norrköping för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 3,200 kronor.
169:o) Bidrag till handelsgymnasier. Kungl. Maj:t har (punkt 211,
sid. 704 705) föreslagit riksdagen att till Bidrag till handelsgymnasier för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 255,000 kronor att utgå under
förutsättning att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd,
själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller erforderliga
lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar ett kontant bidrag,
motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet, samt med den
fördelning och under de villkor i övrigt, som Kungl. Majit kan finna skäligt
bestämma.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr G. Rahmn m. fl.
(I: 81) och den andra inom andra kammaren av herr O. Nilsson i Göteborg
m. fl. (II: 204), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att det extra
anslaget för budgetåret 1935/1936 till landets handelsgymnasier skall utgå
med 139,500 kronor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisas till motionen I: 81.
Under innevarande budgetår äro i riksstaten under åttonde huvudtiteln
uppförda följande anslag för handelsgymnasier:
Handelsgymnasier, ordinarie anslag..................kronor 135,000
Förhöjda understöd åt handelsgymnasier, extra anslag .... » 120,000
Summa kronor 255,000
Det ordinarie anslaget har alltsedan år 1918 utgått med ett belopp av
135,000 kronor.
Det extra anslaget, som år 1921 bestämdes till 150,000 kronor, sänktes
år 1923 till 120,000 kronor, men höjdes åter år 1927 till 135,000 kronor
och år 1930 ytterligare till 139,500 kronor. I samband med 1933 års besparingsåtgärder
återfördes anslaget till 120,000 kronor.
Enligt grunderna för den beslutade riksstatsomläggningen skola ifrågavarande
båda anslag i riksstaten sammanföras till ett gemensamt anslag till
bidrag till handelsgymnasier.
Kungl. Maj:ts förslag innebär inga andra förändringar än sådana, som
påkallats av de nya grunderna för riksstatens uppställning.
Departementschefen har i anledning av vissa framställningar om beredande
av ökade medel till förevarande ändamål för nästkommande budgetår
anfört följande:
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
131
»Då staten under det statsfinansiella läge, som rått de sista åren och ännu
är förhanden, nödgas väsentligt sänka anslagen till sina egna institutioner,
synes det även naturligt, att de bidrag, som lämnats till enskilda anstalter
och företag, fått vidkännas en motsvarande sänkning.
Förevarande anslag bör för nästkommande budgetår upptagas med ett
belopp av 255,000 kronor, alltså samma belopp som utgår under innevarande
budgetår.»
Vid bifall till det motionsvis framförda yrkandet skulle här ifrågavarande
anslag höjas med 19,500 kronor till 274,500 kronor.
Utskottet vill erinra, att riksdagen år 1933 i enlighet med statsutskottets
förslag avslog ett motionsvis framfört yrkande om bibehållande av här förevarande
anslag vid det belopp, varmed det tidigare utgått. De skäl, som
år 1933 av statsutskottet anfördes mot en höjning av anslaget utöver det
då av Kungl. Maj:t äskade beloppet, föreligga enligt utskottets uppfattning
i det stora bela allt fortfarande och på grund härav anser sig utskottet —
som väl inser vikten av handelsgymnasiernas verksamhet — böra avstyrka
här förevarande motioner, i vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet vill emellertid uttala den förhoppningen, att förhållandena snarast
skola medgiva ett återförande av här ifrågavarande anslag till det belopp,
varmed det utgick före den av 1933 års riksdag vidtagna beskärningen.
Mot vad Kungl. Maj:t under här förevarande punkt föreslagit har utskottet
icke funnit anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Rahmns m. fl. och herr Nilssons
i Göteborg m. fl. ovannämnda motioner (I: 81 och II: 204),
i vad dessa motioner skilja sig från Kungl. Majda förslag,
till Bidrag till handelsgymnasier för budgetåret 1935/1936
anvisa ett anslag av 255,000 kronor att utgå under förutsättning
att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter
statsunderstöd, själv eller genom enskilda donatorer
såväl tillhandahåller erforderliga lokaler för undervisningen
som ock årligen lämnar ett kontant bidrag, motsvarande
minst en tredjedel av statsunderstödet, samt med den fördelning
och under de villkor i övrigt, som Kungl. Maj:t kan
finna skäligt bestämma.
170:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. Kungl.
Maj:t har (punkt 212, sid. 705—707) föreslagit riksdagen att till Kommunala
och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt kommunala anstalter
för yrkesundervisning för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag
av 1,300,000 kronor.
Utskottet.
132
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
Kungl. Maj:ts förslag innebär bortsett från de av den nya uppställningen
av riksstaten påkallade förändringarna en anslagsökning med 220,000 kronor.
Departementschefen har vid sin anmälan för Kungl. Majit av förevarande
fråga anfört bland annat följande:
»Under hänvisning till vad jag ovan anfört i fråga om anslag till folkhögskolor
vill jag erinra, att under innevarande budgetår anslagsmedel till
ett par kommunala anstalter för yrkesundervisning beretts ur anslag under
femte huvudtiteln. Samma skäl, som föranlett mig att förorda att vissa ur
anslag under femte huvudtiteln utgående medel till folkhögskolor överflyttas
till vederbörande anslag under åttonde huvudtiteln, tala för att förstnämnda
utgifter för vissa yrkesundervisningsanstalter överflyttas till förevarande anslag
till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning och efterföljande
stipendieanslag. Skulle härigenom mindre jämkningar i understödsgrunderna
erfordras, torde Kungl. Majit få vidtaga sådana. Det torde icke
vara erforderligt att öka ifrågavarande anslag utöver vad jag nedan föreslår.»
Utskottet vill erinra, att utskottet under punkt 144:o) i det föregående
ansett sig kunna biträda Kungl. Majits förslag örn överflyttande av vissa
ur anslag under femte huvudtiteln utgående medel till folkhögskolor till
vederbörande anslag under åttonde huvudtiteln. I anslutning härtill finner
sig utskottet jämväl böra biträda förslaget örn överflyttande av utgifterna
för vissa yrkesundervisningsanstalter från anslag under femte huvudtiteln
till här ifrågavarande anslag till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning
och efterföljande stipendieanslag. För redovisning av nämnda
utgifter böra i motsvarande delar gälla de regler, som av utskottet förordats
under nyssberörda punkt 144:o).
Jämväl i övrigt finner sig utskottet kunna tillstyrka vad under här förevarande
punkt föreslagits.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter för
yrkesundervisning: Understöd åt kommunala anstalter för
yrkestmdervisning för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag
av 1,300,000 kronor.
171:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. Kungl. Majit
har (punkt 213, sid. 707—708) föreslagit riksdagen att till Kommunala ocn
enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter för
yrkesundervisning för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av
400,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr Th. Nilsson m. fl. (I: 85) och den andra inom andra kammaren av
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
133
herr J. W. Mårtensson m. fl. (II: 152), vari hemställts, att riksdagen måtte
dels öka reservationsanslaget till understöd för avlöning åt lärare vid enskilda
anstalter för yrkesundervisning med 120,000 kronor till 500,000 kronor,
dels öka reservationsanslaget till understöd för undervisningsmateriel åt enskilda
anstalter för yrkesundervisning med 30,000 kronor till 50,000 kronor,
samt att anslaget för understöd åt enskilda anstalter för undervisning således
måtte ökas från 400,000 kronor till 550,000 kronor.
dels oclc två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr D. Norman (I: 144) och den andra inom andra kammaren av
fru Vira Eklund (II: 414), vari hemställts, att det under punkt 213 i åttonde
huvudtiteln upptagna anslaget till kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning höjes med 25,000 kronor att utgå enligt vissa i
motionerna angivna grunder.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen hänvisas i huvudsak till motionerna II: 152 och I: 144. Här torde
endast få lämnas en kortfattad redogörelse för ändamålet med det i motionerna
I: 144 och II: 414 äskade anslaget:
I motionerna har meddelats, att under innevarande läsår Maria husmodersskola
i Stockholm, vilken är en statsunderstödd enskild yrkesskola, försöksvis
anordnat en utbildningskurs för småskollärarinnor, kallad »det
praktiska året.» Kursen hade kunnat hållas avgiftsfri därigenom att Kungl.
Maj.-t från det under femte huvudtiteln uppförda anslaget till särskilda åtgärder
i anledning av ungdomsarbetslösheten beviljat husmodersskolan ett
understöd för ändamålet av 5,000 kronor. Härefter har anförts bland annat
följande: Det syntes vara ett steg i rätt riktning, då Kungl. Maj:t beviljat
medel till försökskursen vid Maria husmodersskola. Emellertid syntes avsikten
vara att kostnaderna för kursverksamhet av här ifrågavarande art
hädanefter skulle bestridas genom medel på åttonde huvudtiteln, varför
Kungl. Maj:t också beträffande statsbidrag till kommunala anstalter för
yrkesundervisning hemställt att, om mindre jämkningar i understödsgrunderna
erfordrades, sådana måtte kunna av Kungl. Maj:t vidtagas. Beträffande
de enskilda yrkesskolorna åter, vilka ju närmast skulle komma i fråga
för ifrågavarande utbildning, hade Kungl. Maj.-t varken föreslagit sådan
frihet vid beviljande av statsbidrag och ej heller ifrågasatt härför nödvändig
höjning av det till dessa skolor utgående anslagsbeloppet på åttonde
huvudtiteln. Emellertid torde grundade skäl föreligga för att ifrågavarande
utbildningsverksamhet i sin helhet lades under skolöverstyrelsen med anslag
på åttonde huvudtiteln.
Vad till en början beträffar det i motionerna I; 85 och II; 152 framförda
yrkandet vill utskottet erinra, att 1933 års riksdag i enlighet med vad
statsutskottet föreslagit icke ansåg sig kunna biträda då väckta motioner
örn höjning av här förevarande anslag utöver det av Kungl. Maj.-t för budgetåret
1933/1934 äskade beloppet. Utskottet anförde därvid, bland annat,
att utskottet icke velat förorda någon avvikelse från Kungl. Maj.-ts förslag,
varvid utskottet räknat med att anslagsminskningen vore att betrakta såsom
Utskottet.
134
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
tillfällig. Ehuru utskottet ingalunda förbiser det betydelsefulla arbete,
som bedrives vid här ifrågavarande läroanstalter, anser sig dock utskottet
icke heller nu kunna på grund av enskilda motioner förorda någon
böjning av här förevarande anslag utöver vad av Kungl. Maj.-t föreslagits.
Utskottet avstyrker alltså dessa motioner i vad de skilja sig från Kungl.
Maj:ts förslag. Emellertid vill utskottet uttala en förhoppning om att omständigheterna
snarast må medgiva en anslagshöjning.
Det i motionerna I: 144 och II: 414 äskade anslaget avser enligt utskottets
uppfattning knappast ett skoländamål i egentlig mening. De ifrågasatta åtgärderna
synas snarare vara av den art, att de för desamma erforderliga
medlen böra, såsom jämväl under innevarande budgetår skett, bestridas av
till motverkande av arbetslösheten tillgängliga medel. Med hänsyn härtill
finner sig utskottet böra förorda, att dessa motioner icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Utskottet hemställer alltså,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl, Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Th. Nilssons m. fl. och herr Mårtenssons
m. fl. ovannämnda motioner (I: 85 och II: 152),
i vad dessa motioner skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,
till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning för budgetåret
1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 400,000
kronor;
b) att herr Normans och fru Eklunds ovannämnda motioner
(I: 144 och II: 414) icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
172:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid kommunala
och enskilda anstalter för yrkesundervisning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 214, sid. 708—710), vilket innebär en
anslagsökning med 35,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Stipendier åt obemedlade och mindre
bemedlade elever vid kommunala och enskilda anstalter för
yrkesundervisning för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag
av 200,000 kronor.
173:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska
skolan i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
215, sid. 710—713), vilket bortsett från de av de nya grunderna för riksstatens
uppställning föranledda förändringarna innebär en anslagsökning med 4,000
kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
135
att riksdagen må
a) till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till tekniska skolan i Stockholm för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett förslagsanslag av 152,600 kronor,
under villkor att Stockholms stad för samma tid för berörda
ändamål bidrager med 40,500 kronor samt med beräknande,
att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska fonden;
b) föreskriva, att dyrtidstillägg till befattningshavare vid
tekniska skolan i Stockholm skall utgå efter de grunder,
som må komma att gälla för dyrtidstillägg under budgetåret
1935/1936 åt befattningshavare i statens icke nyreglerade
verk;
dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas
ej blott å de avlöningsförmåner, som äro för vederbörande
befattningshavare å stat uppförda, utan även å den förhöjning
av avlöningen, som i form av provisorisk lönereglering
eller tillfällig löneförbättring må tillkomma dem genom
bidrag av stat, kommun eller från enskild donation; ävensom
under villkor att halva kostnaden för dyrtidstillägg bestrides
av Stockholms stad;
c) bemyndiga Kungl. Majit att meddela de närmare föreskrifter,
som må befinnas erforderliga för tillämpning av
de utav riksdagen fastställda grunderna för dyrtidstilläggens
utgående.
174:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan
i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
216, sid. 713—715), vilket icke innebär andra förändringar än sådana, som
påkallats av de nya grunderna för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till bergsskolan i Filipstad m. m. för budgetåret 1935/1936
anvisa ett förslagsanslag av 30,000 kronor;
b) föreskriva, att dyrtidstillägg till sådana vid bergsskolan
i Falun förut anställda ordinarie befattningshavare,
som i anledning av skolans nedläggande tillerkänts ersättning,
vartill bidrag av statsmedel utgår, skall utgå efter de
grunder, som må komma att gälla för dyrtidstillägg under
budgetåret 1935/1936 åt befattningshavare i statens icke nyreglerade
verk;
dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas å
de av vederbörande departementschefer under punkt 243 i
136
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3 januari
1930 samt under punkt 229 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 4 januari 1932 angivna ersättningsbelopp;
ävensom
under villkor att 2/s av kostnaden för dyrtidstillägg bestridas
av järnkontoret;
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter,
som må befinnas erforderliga för tillämpning av
de utav riksdagen fastställda grunderna för dyrtidstilläggens
utgående.
175:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till vävskolan
i Borås. Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Utrustning
av ett textiltekniskt laboratorium vid vävskolan i Borås. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 217, sid. 716—720), vilka bortsett
från de av de nya grunderna för riksstatens uppställning påkallade
förändringarna innebära en ökning med 3,200 kronor av de anslagsmedel,
som under innevarande budgetår utgå såsom bidrag till vävskolan i Borås,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till
vävskolan i Borås för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag
av 22,000 kronor att utgå med de belopp, till
de ändamål och under de villkor, som av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4
januari 1935 under punkt 217 angivits;
b) till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Utrustning
av ett textiltekniskt laboratorium, vid vävskolan i Borås
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av
50,000 kronor att utgå under villkor att bidrag för samma
ändamål lämnas av enskilda till värde, motsvarande minst
samma belopp, samt att Borås stad tillhandahåller för laboratoriet
erforderliga lokaler med möblering och inredning;
c) föreskriva, att dyrtidstillägg till befattningshavare vid
vävskolan i Borås skall utgå efter de grunder, som må
komma att gälla för dyrtidstillägg under budgetåret 1935/
1936 åt befattningshavare i statens icke nyreglerade verk;
dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas ej
blott å de avlöningsförmåner, som äro för vederbörande
befattningshavare å stat uppförda, utan även å den förhöjning
av avlöningen, som i form av provisorisk lönereglering
eller tillfällig löneförbättring må tillkomma dem genom bi
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
137
drag av stat, landsting, kommun eller från enskild donation;
ävensom
under villkor att halva kostnaden för dyrtidstillägg bestrides
av vederbörande kommun eller landsting;
d) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter,
som må befinnas erforderliga för tillämpning av
de utav riksdagen fastställda grunderna för dyrtidstilläggens
utgående.
Folkbildningsåtgärder i övrigt.
176:o) Bidrag till sällskapet för folkundervisningens befrämjande.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218, sid. 721) och under erinran
att anslag för innevarande budgetår anvisats med samma belopp tili
förevarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till sällskapet för folkundervisningens
befrämjande för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett reservationsanslag av 1,500 kronor.
177:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Majit har (punkt
219, sid. 721—736) föreslagit riksdagen att till Understöd åt folkbiblioteksväsendet
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 1,022,000
kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen
i statsrådsprotokollet angivits, utgå i enlighet med de närmare
bestämmelser, Kungl. Majit må äga meddela.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr D. Norman m. fl. (I: 82) och den andra inom andra kammaren av herr
H. Gustafson i Dädesjö m. fl. (II: 181), vari hemställts, att riksdagen måtte
besluta att för budgetåret 1935/1936 bevilja till: Folk-, studiecirkel-, skol-,
sjukhus- och sjömansbibliotek 1,079,050 kronor och att förordningen härom
träder i kraft den 1 juli 1935;
dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammareo
av herr E. Sjödahl m. fl. (I: 138) och den andra inom andra kammaren av
herrar H. Gustafson i Dädesjö och E. Åqvist (lii 264), vari hemställts att
riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1935/1936 till centralbibliotek
bevilja 65,000 kronor och till resekostnads- och traktamentsersättningar vid
biblioteksinspektion från lands- och centralbibliotek 4,500 kronor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen hänvisas, i den mån ej redogörelse lämnas här nedan, till motionerna
I: 82 och I: 138.
138
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en ökning med 244,500 kronor av de anslagsmedel,
som utgå för motsvarande ändamål under innevarande budgetår.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen i skrivelse den 31
augusti 1934 anfört bland annat följande rörande frågan om inrättande av
ett nytt centralbibliotek:
Enligt den plan till inrättande av centralbibliotek, som låg till grund för
1929 års riksdagsbeslut angående omorganisation av folkbibliotekväsendet,
skulle varje län (utom län med landsbibliotek) erhålla ett centralbibliotek
med uppgift att supplera de lokala bibliotekens arbete genom direkt och
kostnadsfri utlåning av böcker, som behövdes i studiesyfte, genom utsändande
av vandringsbibliotek och genom biblioteksteknisk vägledning. Årligen
skulle inrättas två nya centralbibliotek, tills centralbiblioteksorganisationen
stöde fullt färdig. Antalet län med centralbibliotek vore för närvarande
sex, Södermanlands län, Malmöhus län, Hallands län, Göteborgs och
Bohus lön, Värmlands län samt Norrbottens län.
Centralbiblioteken hade haft en utomordentlig och för varje år ökad betydelse
för bildningsarbetet i respektive län såväl direkt genom de utlåningsmöjiigheter
de beredde som komplettering av de lokala bibliotekens bokbestånd
som också genom sitt arbete på rationalisering av de mindre, lokala
bibliotekens verksamhet. Innan ett centralbibliotek skapats i ett län, saknades
den ryggrad, som vore första förutsättningen för ett fullt planmässigt
biblioteksarbete särskilt inom landsbygdens och de mindre städernas
bibliotek.
Under sådana omständigheter vore det .livligt att beklaga, att ett avbrott
i inrättandet av centralbibliotek skett. Överstyrelsen tillstyrkte därför att
nyinrättandet av centralbibliotek återupptoges, örn än till en början med
blott ett bibliotek för budgetåret 1935/1936. Överstyrelsen föresloge alltså
att med ingången av år 1936 måtte inrättas ett centralbibliotek, vilket skulle
betinga en kostnad för budgetåret 1935/1936 av 5,000 kronor.
Som en konsekvens av överstyrelsens förevarande förslag föresloges en
ökning av beloppet för resekostnads- och traktan]entsersättningar vid biblioteksinspektion
från lands- och centralbibliotek, vilket anslag utginge med i
medeltal 600 kronor per år och bibliotek, med 300 kronor för budgetåret
1935/1936 till 4,500 kronor.
Departementschefen har för egen del i nu förevarande avseende anfört,
att han under rådande förhållanden icke ansåge sig kunna tillstyrka åtgärder
för den av överstyrelsen ifrågasatta utvidgningen av biblioteksorganisationen.
För centralbibliotek respektive resekostnads- och traktamentsersättningar
vid biblioteksinspektion från lands- och centralbibliotek skulle med
hänsyn härtill enligt departementschefens beräkningar utgå samma belopp
som för innevarande budgetår, sålunda 60,000 kronor respektive 4,200 kronor.
Departementschefen har i statsrådsprotokollet lämnat följande i tabellform
utförda sammanställning av de anslag, som vid bifall till vad han
förordat skulle utgå ur här förevarande anslag under budgetåret 1935/1936:
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
139
Under
budgetåret
1934/1935
utgående
anslags-
belopp
Kronor
Av skolöver- styrelsen
föreslaget
anslags- belopp
Kronor
Av departe- ments- chefen till- styrkt an- slagsbelopp
Kronor
1. Folk-, studiecirkel-, skol-, sjukhus- och
sjömansbibliotek ................
678,000
60,000
880,000
65,000
3,000
4,500
927,800
9 Den träl bi bl i ote k ...............
60,000
3. Linköpings stifts- och landsbiblioteks
va.ndringsbiblioteksförråd ..........
4. Resekostnads- och traktamentsersättnin- gar vid biblioteksinspektion från lands- ocb central bibliotek..............
4,200
6,000
4,200
5. Förmedlingsanstalter för vandringsbib- liotek ..................
6,000
6,000
6 Bibliotekskurser.................
8,000
4,000
7 Tilldner till p-rundkatalop- ..........
5.000
9.000
3,500
3,500
8 Tidskrifter.....................
9,000
9,000
9. Arvoden till extra personal inom skol- överstyrelsen ...................
10. Till skolöverstyrelsens disposition ....
21,000
15,000
7,500
7,500
Summa kronor
798,200
986,500
1,022,000
Det i motionerna I: 82 och II: 181 framförda yrkandet innebär i huvudsak
följande:
Såsom i statsrådsprotokollet erinrats, meddelades i kungörelsen den 24
januari 1930 angående understödjande av folkbiblioteksväsendet bestämmelser
angående understöd åt bland annat folk-, studiecirkel-, skol-, sjukhuset
sjömansbibliotek. Dessa understöd kunna, enligt vad departementschefen
anfört, betraktas såsom normalbelopp för statens bidrag på ifrågavarande
område. 1932 års riksdag sänkte dessa normalbelopp med i regel 20 procent
av de understöd, som skulle utgå enligt 1930 års kungörelse. 1933 års riksdag
minskade understödet med ytterligare 20 procent, vadan understödet sålunda
från och med budgetåret 1933/1934 utgått med allenast (100 — 20
20 —) 60 procent av normalbeloppet. Sistnämnda av 1933 års riksdag vidtagna
reduktion gällde dock icke det s. k. tilläggsunderstödet nr II, som är
avsett till avlönande av egentlig bibliotekspersonal med erforderlig kompetens,
för vilket reduktionen bibehölls vid det procenttal, som föreskrivits av
1932 års riksdag, alltså vid 20 procent av normalbeloppet. Härutöver föreskrev
emellertid 1933 års riksdag vissa ytterligare restriktioner.
Skolöverstyrelsen Ilar nu ansett tiden vara inne för lättande på ifrågavarande
restriktioner och har i detta hänseende föreslagit följande. I två etapper
borde återgång ske till de förhållanden, som normerades genom 1930 års
kungörelse. Som första etapp borde till en början föreskrivas, att den procentuella
reduktionen av statsunderstödet, som för närvarande som nämnts
140
Statsutskottets utlåtande Nr. 8.
utgjorde 40 procent av normalbeloppet, skulle under budgetåret 1935/1936
utgöra 20 procent av samma belopp. Vidare har skolöverstyrelsen föreslagit
vissa lättnader i de av 1933 års riksdag föreskrivna restriktionerna. Merkostnaderna
för ifrågavarande modifikationer i de nu gällande restriktiva
bestämmelserna har överstyrelsen för nästkommande budgetår beräknat till
202,000 kronor.
Departementschefen har anfört, att han i likhet med skolöverstyrelsen
holle före, att det näppeligen vore tillrådligt att ännu ett år låta de nuvarande
stränga restriktionerna bestå. Det läge i sakens natur, att begränsningar
av denna art icke borde tillämpas annat än under en relativt kortvarig
tidsperiod. Departementschefen har därför ansett sig i princip kunna
biträda överstyrelsens förslag om lättande på restriktionerna.
Emellertid har departementschefen av statsfinansiella skäl nödgats föreslå,
att åtgärderna för återgång till normala förhållanden, såsom skolöverstyrelsen
föreslagit, genomföras etappvis. Emot överstyrelsens förslag
till utformande av dessa etapper har departementschefen förklarat sig hava
erinran att göra härutinnan, att han i rådande statsfinansiella läge funne
det erforderligt, att minskningen av den procentuella reduktionen trädde i
kraft, icke, såsom överstyrelsen föreslagit, från och med budgetåret 1935/
1936 utan från och med den 1 januari 1936 samt att sagda procentuella
reduktion fixerades till 30 och icke, såsom överstyrelsen föreslagit, till 20
procent. Under sådana förhållanden syntes anslagsökningen kunna begränsas
till 50,750 kronor.
I motionerna I: 82 och II: 181 har i anslutning till skolöverstyrelsens hemställan
föreslagits en reducering för budgetåret 1935/1936 av här förevarande
understöd med endast 20 procent.
Till stöd för det i motionerna I: 138 och II: 264 framförda yrkandet har
i motionen I: 138 anförts bland annat följande:
För närvarande utgå avsevärt knappare anslag åt folkbiblioteken än vad
som från början var avsett som normalt. Även om beträffande dessa anslag
av Kungl. Maj:t föreslagits en mindre höjning och även örn till äventyrs
riksdagen med anledning av enskilda motioner skulle vilja höja dessa ytterligare
något, anse motionärerna det synnerligen önskvärt, att den betydelsefulla
organisatoriskt stödjande och för bokförrådet kompletterande gärning,
som centralbiblioteken ha till uppgift att fullfölja, skulle kunna vidgas till
åtminstone ännu ett länsområde. Till de befintliga sex centralbiblioteken
skulle, örn den ursprungliga planen följts, redan nu ytterligare fyra ha tillkommit
och två vid denna riksdag beviljats. Att under sådana omständigheter
nu återupptaga planens fullföljande med åtminstone ett nytt centralbibliotek,
synes motionärerna vara en mycket väl motiverad och även under
nuvarande förhållanden rimlig önskan. Därtill kommer, att från ej mindre
än frenne län framställning gjorts om upprättande av centralbibliotek för
länsområdet.
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 141
Utskottet hälsar med tillfredsställelse, att departementschefen nu i likhet
med skolöverstyrelsen ansett tiden vara inne att lätta något på de anslagsreduktioner
och restriktioner i övrigt, vilka på grund av de statsfinansiella
förhållandena under de senaste åren måst föreskrivas beträffande understöd
till folk-, studiecirkel-, skol-, sjukhus- och sjömansbibliotek. Det i motionerna
I: 82 och II: 181 framförda yrkandet innebär, att återgången till de
förhållanden, som normerats genom 1930 års kungörelse angående understödjande
av folkbiblioteksväsendet, skulle ske i snabbare takt än som av
departementschefen ansetts möjligt. Utskottet, som utgår från att Kungl.
Maj-.t kommer att — i den mån förhållandena så medgiva — för riksdagen
framlägga fortsatta förslag om förbättring av de för närvarande för här
ifrågavarande bibliotek gällande bestämmelserna, har funnit sig böra —
bland annat med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna — för nästkommande
budgetår ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker sålunda
motionerna I: 82 och II: 181, i vad desamma skilja sig från Kungl
Maj:ts förslag.
I motionerna I: 138 och II: 264 har, i enlighet med skolöverstyrelsens
förslag, hemställts örn inrättande av ett nytt centralbibliotek med ingången
av år 1936, vilket för budgetåret 1935/1936 beräknats draga en kostnad av
tillhopa 5,300 kronor.
De skäl, som i nyssberörda motioner anförts för ett återupptagande, låt
vara i begränsad omfattning, av det under senaste år av statsfinansiella skäl
avbrutna utbyggandet av den av 1930 års riksdag i princip beslutade centralbiblioteksorganisationen,
hava synts utskottet bärande. Utskottet vill härvid
särskilt understryka vad motionärerna framhållit beträffande önskvärdheten
av att den betydelsefulla, organisatoriskt stödjande gärning, som
centralbiblioteken hava till uppgift att fullfölja, skulle kunna vidgas till
åtminstone ännu ett länsområde. Med hänsyn till vad sålunda anförts finner
sig utskottet böra tillstyrka vad i motionerna I: 138 och II: 264 hemställts.
Mot vad i övrigt under här förevarande punkt anförts och hemställts har
utskottet icke funnit någon anledning till erinran.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till herr Sjödahls m. fl. och herrar Gustafsons
i Dädesjö och Åqvists ovannämnda motioner (I: 138 och
II: 264) men med avslag å herr Normans m. fl. och herr
Gustafsons i Dädesjö ovannämnda motioner (I: 82 och
II: 181), sistnämnda motioner i vad de skilja sig från
Kungl. Maj:ts förslag, till Understöd åt folkbiblioteJcsväsendet
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 1,027,300
kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,
som av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 4 januari 1935 under punkt 219 även
-
Utskottet.
142
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
som av utskottet i det föregående angivits, utgå i enlighet
med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit må äga meddela.
178:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar. Kungl. Majit har (punkt 220, sid.
736—737) föreslagit riksdagen att
dels till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 199,300 kronor;
dels medgiva, att av detta anslag må enligt av Kungl. Majit fastställda
villkor användas
högst 18,000 kronor till understöd åt centralbyråer för förmedling av
populärvetenskapliga föreläsningar,
högst 10,000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund,
högst 10,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för
av dem havda resekostnader för föreläsare samt
det belopp, som Kungl. Majit kan finna skäligt till understöd för utgivande
av Tidskrift för föreläsningsverksamheten;
dels medgiva, att för tiden den 1 juli 1935—den 30 juni 1936 ej mindre
det lägsta understöd, som av statsmedel må utgå till lokal föreläsningsanstalt,
skall utgöra 100 kronor för helt budgetår räknat än även det minsta
antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall för budgetår
räknat anordnas av dylik anstalt, må utgöra 5;
dels ock medgiva, att det må ankomma på Kungl. Majit att under samma
tid, på framställning av skolöverstyrelsen, bevilja de ytterligare lättnader i
fråga om villkoren för understöds åtnjutande, som må befinnas erforderliga.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr S. Hansson m. fl. väckt motion (1:84), vari hemställts,
att riksdagen måtte fastställa anslaget åt anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret 1935/1936 till
249,300 kronor att, vad den föreslagna ökningen beträffar, utgå till föreläsningsverksamhet
i anslutning till studiecirkelarbete och i övrigt disponeras
efter samma grunder som under innevarande budgetår.
Kungl. Majits förslag innebär endast en av de nya grunderna för riksstatens
uppställning påkallad förändring.
Till stöd för det i motionen 1:84 framställda yrkandet har anförts
följande:
Under ett flertal år har skolöverstyrelsen i sina framställningar örn anslag
till folkbildningen framhållit, att föreläsningsverksamheten är i behov av ökade
statsbidrag därest en kvalitativ högtstående föreläsningsverksamhet skall kunna
bedrivas. Anslaget, som år 1922 bestämdes till 400,000 kronor, har sedan ut
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
143
gått med växlande belopp och uppfördes i riksstaten för budgetåret 1932/33
med 300,000 kronor. På grund av den rådande depressionen och i samband
med 1933 års besparingsåtgärder sänktes statsanslaget till den populärvetenskapliga
föreläsningsverksamheten till 200,000 kronor. I anledning av denna
kraftiga beskärning av detta anslag ingåvos på sin tid framställningar dels
gemensamt av Folkbildningsförbundet, Centralbyrån i Lund för populära
vetenskapliga föreläsningar, Västra Sveriges Folkbildningsförbund, Föreläsningsförbundens
Riksorganisation och Arbetarnas Bildningsförbund, dels
av Folkbildningsförbundet, dels av Arbetarnas Bildningsförbund, dels oclc av
Stockholms Arbetarinstitut.
I ifrågavarande framställningar anfördes bl. a. följande:
Då redan det förut under flera år beviljade högre anslaget befunnits otillräckligt
för att motsvara det verkliga behovet har från folkbildningshåll
upprepade gånger hemställts örn förslag örn höjning av detta anslag. Redan
den första sänkningen av anslaget från 400,000 kronor till 300,000
kronor innebar en kännbar beskärning för de organisationer, som uppburo
ifrågavarande folkbildningsverksamhet. Sedan detta senare anslag ytterligare
sänktes till 200,000 kronor i samband med 1933 års besparingsåtgärder, medförde
detta, att allmän förstämning råder inom de organisationer, som uppbära
denna folkbildningsverksamhet. Endast med allvarliga ansträngningar i
syfte att hålla verksamheten uppe och för att ej vålla föreläsningsverksamheten
obotlig skada genom spoliering av de mödosamt uppbyggda organisationerna
och dessa ansträngningar i förening med föreläsarnas tillmötesgående genom
en sänkning av arvodet har möjliggjorts en fortsättning av verksamheten
fastän i begränsad omfattning.
Under de senare åren har ett omfattande omdaningsarbete igångsatts med
syfte att förverkliga de krav, som angåvos i kungörelsen den 5 juli 1929
angående understöd till de anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar. Fordringarna för föreläsarnas kompetens ha
avsevärt ökats, samarbete har inletts med övriga grenar av det frivilliga
folkbildningsarbetet och man har sökt åstadkomma större planmässighet
ifråga om ämnesval m. m. De goda verkningarna av dessa reformer ha
också börjat göra sig gällande bl. a. genom ökat åhörarantal vid föreläsningarna.
Härtill kommer att föreläsningsverksamheten numera är ett viktigt
stöd för den alltmera omfattande studiecirkélverlcsamheten. Denna sistnämnda
verksamhet har under de senaste åren ökat avsevärt i omfattning.
Inom de sju statsunderstödda riksförbunden för biblioteks- och studiecirkelverksamheten
voro verksamhetsåret 1933 1934 9,873 studiecirklar i arbete
med sammanlagt 130,612 medlemmar.
Det måste vara ett verkligt statsintresse att kraftigt understödja detta arbete,
inte minst i nuvarande tid. Nya problem framstå och man söker i
den mån det är möjligt från dessa organisationers sida erbjuda hjälp för
orientering kring dessa. Sålunda är hela landets intresse i dag knutet till
de betydelsefulla spörsmålen omkring befolkningsfrågorna. Från många
synpunkter vore det av vikt att den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten
här gåves möjligheter att lämna den hjälp vid orienteringen i
dessa frågor, som sakens allvar kräver. Erfarenheten har visat, att den
föreläsningsverksamhet, som bedrives i anslutning till studiecirkelarbete, blir
mest effektiv ur undervisningssynpunkt. Först då föreläsningarna tillgodose
och komplettera ett redan befintligt levande studieintresse på de skilda or
-
TJtskottet.
144 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
terna och man sålunda har ett påtagligt intresse att bygga på, få föreläsningarna
sin fulla betydelse.
Kungl. Maj:t har i årets statsverksproposition i motiveringen för anslagsökning
till undervisnings- och upplysningsverksamheten m. m. för nykterhetens
främjande framhållit, att i denna fråga från speciellt sakkunnigt
håll påpekats att genom utarbetande av nya vetenskapliga metoder och anpassande
av moderna statistiska principer på hithörande problem forskningar
inom alkoholfrågan numera inträtt i ny fas. Ett tillgodogörande av
dessa nya erfarenheter för undervisning i nykterhetsfrågan synes Kungl.
Majit i hög grad önskvärt. Den naturligaste vägen härför torde vara att
skapa möjligheter till anordnande av ett ökat antal föreläsningar och instruktionskurser
i nykterhetsfrågan. Med hänsyn till dessa förhållanden
förordar Kungl. Majit, att anslaget till ifrågavarande verksamhet för nästkommande
budgetår höjes med 20,000 kronor till 115,000 kronor.
Med samma välgrundade motivering synes riksdagen böra medgiva en
höjning av anslaget till den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten,
då även på ett flertal andra områden vetenskapen gjort betydelsefulla framsteg
och vunnit nya erfarenheter, som borde tillgodogöras i undervisningen.
Härovan framhölls befolkningsfrågan och flera exempel Annas att påvisa,
där vetenskapen numera inträtt i en ny fas, såsom på de medicinska och
hygieniska, juridiska och arbetsrättsliga samt socialpolitiska områdena. Också
härvid synes den naturliga vägen att tillgodogöra sig dessa nya erfarenheter
för undervisningen vara att skapa möjligheter till ordnandet av ett ökat
antal föreläsningar och instruktionskurser.
Utskottet anser sig icke böra på grund av enskild motion förorda en förhöjning
av här ifrågavarande anslag, vilket under de senaste åren i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag avsevärt sänkts, och avstyrker förty det
härom i motionen I: 84 framförda yrkandet.
Såsom i motionen framhållits, har föreläsningsverksamheten numera kommit
att bliva ett viktigt stöd för den alltmer omfattande studiecirkelverksamheten.
Denna utveckling finner utskottet riktig, och i anslutning härtill
vill utskottet uttala sig för önskvärdheten av att här ifrågavarande anslag
jämväl i fortsättningen i viss utsträckning användes för anordnande
av föreläsningar i samband med studiecirkelverksamhet. Därest det för befordrande
av detta önskemål skulle visa sig erforderligt att särskilda bestämmelser
utfärdas, torde detta få ankomma på Kungl. Majit.
Mot vad Kungl. Majit under här förevarande punkt föreslagit har utskottet
icke funnit anledning till erinran.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag
samt med avslag å herr Hanssons m. fl. ovannämnda motion
(I: 84), i vad densamma skiljer sig från Kungl. Majits
förslag,
a) till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret 1935/1936
anvisa ett reservationsanslag av 199,300 kronor;
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
145
b) medgiva, att av detta anslag må enligt av Kungl.
Majit fastställda villkor användas
högst 18,000 kronor till understöd åt centralbyråer för
förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar,
högst 10,000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund,
högst 10,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och
föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare,
det belopp, som Kungl. Majit kan finna skäligt, till anordnande
av populärvetenskapliga föreläsningar i samband
med studiecirkelverksamhet, samt
det belopp, som Kungl. Majit kan finna skäligt, till understöd
för utgivande av Tidskrift för föreläsningsverksamheten;
c)
medgiva, att för tiden den 1 juli 1935—den 30 juni
1936 ej mindre det lägsta understöd, som av statsmedel må
utgå till lokal föreläsningsanstalt, skall utgöra 100 kronor
för helt budgetår räknat än även det minsta antal föreläsningar,
som för åtnjutande av statsbidrag skall för budgetår
räknat anordnas av dylik anstalt, må utgöra 5;
d) medgiva, att det må ankomma på Kungl. Majit att
under samma tid, på framställning av skolöverstyrelsen, bevilja
de ytterligare lättnader i fråga om villkoren för understöds
åtnjutande, som må befinnas erforderliga.
179:o) Understöd för anordnande av s. k. flyttande folkhögskolekurser.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 221, sid. 737 738)
och under erinran att för innevarande budgetår anvisats samma belopp till
förevarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd för anordnande av s. k.
flyttande folkhögskolekurser för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett reservationsanslag av 40,000 kronor att utgå efter de
grunder, Kungl. Majit äger bestämma.
180:o) Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisationsoch
administrationskostnader. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 222, sid. 738) och under erinran att för innevarande budgetår anvisats
samma belopp till förevarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till arbetarnas bildningsförbund
för organisations- och administrationskostnader för budgetåret
1935''1936 anvisa ett anslag av 30,000 kronor att
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 8. 10
146
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
utgå i den mån förbundet visar sig för ändamålet för samma
tid disponera från annat håll bekomna medel till minst lika
stort belopp som statsbidraget och i övrigt enligt de bestämmelser,
Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.
181 :o) Bidrag till svenska landsbygdens studieförbund för organisations-
och administrationskostnader. Kungl. Majit har (punkt
223, sid. 739—741) föreslagit riksdagen att till Bidrag till svenska landsbygdens
studieförbund för organisations- och administrationskostnader för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 5,000 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.
Studierådet för svenska landsbygdens studieförbund hade i en ansökning
om anslag med 5,000 kronor såsom bidrag till studieförbundets organisations-
och administrationskostnader framhållit bland annat:
Studierådet erinrade, att anslag sedan år 1921 utgått till arbetarnas bildningsförbund
för bestridande av dess organisations- och administrationskostnader.
Svenska landsbygdens studieförbund vore organiserat speciellt för
och bland landsbygdens ungdom. Dess verksamhet hade fått vidsträckt omfattning
och blivit av stor betydelse inom det område och befolkningsskikt,
varpå förbundet inriktat sig. Enligt förbundets program hade det till uppgift:
»att samla landsbygdens folk, särskilt dess ungdom, för att på politiskt
neutral grund bedriva en kraftig ideell och kulturell upplysningsverksamhet,
speciellt avpassad för landsbygdsbefolkningens behov, genom bildande
av studiecirklar och bibliotek, anordnande av föreläsningar och kurser
i allmänbildande och fackliga ämnen; att efter teoretiska studier i sådana
ämnen som jordbrukslära, trädgårds- och skogsskötsel m. fl. anordna
praktiska försök och exkursioner; att genom propaganda och andra lämpliga
åtgärder stödja landsbygdens undervisningsväsen, såsom folk- och fortsättningsskolor,
lantmanna- och folkhögskolor, lanthushålls- och husmodersskolor
m. fl., samt även i övrigt verka för ökad förståelse och gott samarbete
mellan landsbygdens folk och dess skolor».
Förbundet omfattade 22 distriktsföreningar med 501 studiecirklar och
omkring 5,000 aktiva medlemmar.
Hitintills hade förbundsstudieledarskapet av ekonomiska skäl måst skötas
som bisyssla. Med den omfattning och livliga verksamhet, som förbundet
nu uppnått, vore detta ej längre möjligt. Dessutom hade förbundets utveckling
medfört ökade krav på studiemateriel ävensom behov av kurser
för ledare av de studiecirklar, som bildats i allt raskare tempo. Enligt ett
vid framställningen fogat förslag till inkomst- och utgiftsstat för arbetsåret
den 1 april 1935—den 31 mars 1936 uppginge inkomsterna till 7,000 kronor
och utgifterna till 12,000 kronor. Bristen å 5,000 kronor avsåges skola
täckas av det begärda statsanslaget.
Skolöverstyrelsen hade i utlåtande den 28 september 1934 anfört bland annat
följande:
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
147
Frågan om understöd till ifrågavarande studieförbund hade genom motioner
varit underställd prövning av 1934 års riksdag. Motionerna avstyrktes
av statsutskottet, som därvid anförde, bland annat, följande:
Utskottet hade funnit det ändamål, för vilket anslag begärts, behjärtansvärt.
Ett beslut om statsunderstöd åt en sammanslutning av här förevarande
art torde emellertid böra föregås av en undersökning rörande icke
blott sammanslutningens verksamhet och ekonomiska förutsättningar utan
även förefintliga möjligheter till samarbete eller sammanslagning med andra
på samma område verksamma, eventuellt redan med statsbidrag i en eller
annan form utrustade organisationer. En sådan undersökning syntes lämpligast
kunna utföras av Kungl. Maj:t. Med hänsyn härtill syntes ifrågavarande
motioner icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Vad utskottet sålunda anfört, bifölls av riksdagens båda kamrar.
Svenska landsbygdens studieförbund hade, anför överstyrelsen, samma
ställning till bondeförbundet och dess ungdomsorganisation, svenska landsbygdens
ungdomsförbund, som arbetarnas bildningsförbund till sina huvudorganisationer,
bland vilka de största vore landsorganisationen, kooperativa
förbundet och socialdemokratiska arbetarpartiet. Då arbetarnas bildningsförbund
sedan åtskilliga år åtnjutit statsanslag som bidrag till sina organisations-
och administrationskostnader, syntes skäl föreligga, att även svenska
landsbygdens studieförbund finge komma i åtnjutande av bidrag av
statsmedel.
Emellertid ville överstyrelsen erinra, att sedan ett flertal år tillbaka en
bildningsorganisation, jordbrukarungdomens förbund, åtnjöte ett betydande
statsbidrag, för kalenderåret 1934 utgående med 30,000 kronor, för främjande
av en liknande verksamhet. Överstyrelsen funne det nödvändigt, att
— innan ansökningen bifölles — en utredning verkställdes rörande svenska
landsbygdens studieförbunds ställning till andra inom samma område verksamma
organisationer, särskilt jordbrukarungdomens förbund. Denna utredning
syntes också böra omfatta frågan om de konsekvenser, som kunde
följa av ett bifall till föreliggande framställning med hänsyn till de krav
på statsunderstöd, som kunde komma att resas av studieförbund, anknutna
till likartade större organisationer. Innan en sådan utredning verkställts,
ansåge sig överstyrelsen icke kunna tillstyrka den föreliggande ansökningen.
Lantbruksstyrelsen hade i utlåtande den 20 november 1934 ifrågasatt en
sammanslagning på ena eller andra sättet av studiecirklarna inom jordbrukarungdomens
förbund och svenska landsbygdens studieförbund samt förklarat
sig i det läge, vari frågan för närvarande befunne sig, icke kunna
tillstyrka bifall till studierådets ansökning.
Departementschefen har för egen del anfört:
»Frågan om en sammanslagning av den studieverksamhet, som bedrives
av jordbrukarungdomens förbund och svenska landsbygdens studieförbund,
synes hava betydelse, allenast om det kan visas, att statsbidrag till en gemensam
organisation skulle kunna utgå med lägre belopp än ifrågakommande
statsbidrag till de individuella sammanslutningarna eller fördelar i
övrigt för verksamhetens bedrivande kunna vinnas. Då den i ärendet föreliggande
utredningen icke lämnat bevis härför, anser jag mig för närvä
-
148
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
rande böra frånse vad skolöverstyrelsen och lantbruksstyrelsen härutinnan
uttalat.
Förevarande bildningsändamål, som synes vara av ungefär samma art
som det av arbetarnas bildningsförbund inom ett annat folkskikt företrädda,
torde vara förtjänt av beaktande från det allmännas sida. Jag tillstyrker
därför den föreliggande ansökningen och beräknar för ändamålet för budgetåret
1935/1936 ett anslag av 5,000 kronor. Vid statsbidraget till svenska
landsbygdens studieförbund torde böra knytas som villkor, att förbundet
visar sig från annat håll för ändamålet hava tilldelats understöd å minst
lika stort belopp som statsbidraget. Vidare förutsätter jag — i likhet med
vad i detta hänseende gäller beträffande arbetarnas bildningsförbund — att
förbundets verksamhet i vad den avser instruktionskurser för studiecirkel- och
biblioteksverksamhet samt föreläsnings-, studiecirkel- och biblioteksverksamhet
skall stå under inspektion av skolöverstyrelsen. Det torde få ankomma
på Kungl. Majit att utfärda erforderliga föreskrifter i ämnet.»
Såsom i statsrådsprotokollet erinrats, var frågan örn anslag för här ifrågavarande
ändamål på grund av enskilda motioner föremål för prövning av
1934 års riksdag men föranledde ej då någon riksdagens åtgärd. Förslag
i ämnet har nu framlagts av Kungl. Majit. Utskottet hade gärna sett, att
den av statsutskottet vid 1934 års riksdag begärda utredning, varom i statsrådsprotokollet
erinrats, slutförts innan förslag i ämnet framlagts för riksdagen.
Utskottet har dock ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts här förevarande
förslag. Utskottet utgår härvid från att det krav rörande objektiv
upplysningsverksamhet, som gällande författning uppställer för övriga statsunderstödda
folkbildningsorganisationer, kommer att iakttagas även vid den
här ifrågavarande organisationen, som nu ifrågasatts skola erhålla statsunderstöd.
Utskottet vill slutligen erinra, att arbetarnas bildningsförbund —
vars verksamhet ,och ställning i viss mån synas kunna jämföras med här
förevarande förbunds — sedan åtskilliga år åtnjutit statsanslag som bidrag
till sina organisations- och administrationskostnader.
Mot de av Kungl. Majit för anslagets utgående förordade villkoren har
utskottet icke funnit något att erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till svenska landsbygdens
studieförbund för organisations- och administrationskostnader
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 5,000 kronor.
182:o) Understöd för anordnande av s. k. universitetscirklar. I
enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 224, sid. 741—742) och under
erinran att för innevarande budgetår anvisats samma belopp till förevarande
ändamål, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
149
att riksdagen må till Understöd för anordnande av s. k.
universitetscirklar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 6,000 kronor.
183:o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.
för nykterhetens främjande. Kungl. Maj:t har (punkt 225, sid. 742—
748) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett reservationsanslag av 301,200 kronor att utgå under de
villkor, som av Kungl. Majit prövas lämpliga samt till de av departementschefen
i statsrådsprotokollet omförmälda ändamål med högst de av departementschefen
angivna belopp.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar E. Bjurström
och B. Hansén (I: 238) och den andra inom andra kammaren av herr E.
Lundhom m. fl. (II: 411), vari hemställts, att det av Kungl. Majit i statsverkspropositionen,
åttonde huvudtiteln punkt 225, upptagna anslaget till nationaltemplarordens
undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. måtte
höjas från 10,000 kronor till 11,000 kronor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisas till motionen I: 238.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, bortsett från de av de nya grunderna för
riksstatens uppställning föranledda förändringarna, en anslagsökning med
19,200 kronor.
Skolöverstyrelsen har beträffande frågan örn anslag för budgetåret 1935/
1936 till nationaltemplarorden i skrivelse den 31 augusti 1934 erinrat, bland
annat, att nämnda orden anhållit om ett från 11,000 kronor till 12,000
kronor förhöjt anslag för ifrågavarande budgetår. Överstyrelsen, som tidigare
nödgats påtala det sätt, varpå nationaltemplarorden använt sitt statsbidrag,
funne sig emellertid i stället böra förorda en sänkning av nationaltemplarordens
anslag från 11,000 kronor till 10,000 kronor.
Departementschefen har anslutit sig till skolöverstyrelsens sistberörda
förslag.
Utskottet har icke av den i motionerna 1:238 och 11:411 förebragta utredningen
funnit sig övertygat örn nödvändigheten att, mot vad skolöverstyrelsen
och departementschefen ansett sig kunna förorda, för nästkommande
budgetår bibehålla anslagsposten till främjande av nationaltemplarordens
studie- och ungdomsverksamhet vid oförändrat belopp. Utskottet finner sig
följaktligen böra avstyrka berörda motioner i vad de skilja sig från Kungl.
Utskottet.
150
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Maj:ts förslag. Utskottet vill emellertid framhålla, att vad utskottet sålunda
nu förordat icke utesluter, att anslagsposten ett följande år må kunna återföras
till sitt tidigare belopp, därest behov av ökat statsbidrag då visas föreligga.
Mot Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt framlagda förslag har
utskottet icke funnit anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herrar Bjurströms och Hansens samt
herr Lundboms m. fl. ovannämnda motioner (1:238 och
11:411), i vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,
såsom Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande för budgetåret 1935/1936
anvisa ett reservationsanslag av 301,200 kronor att utgå
under de villkor, som av Kungl. Majit prövas lämpliga, samt
till de av departementschefen i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden den 4 januari 1935 under punkt 225 omförmälda
ändamål med högst de av departementschefen angivna
belopp.
184:o) Bidrag till föreningar, som anordna god orkestermusik för
allmänheten, m. m. Kungl. Majit har (punkt 226, sid. 749) föreslagit riksdagen
att såsom Bidrag till föreningar, som anordna god orkestermusik för
allmänheten, m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 56,500
kronor.
Under en följd av år har riksdagen på extra stat beviljat anslag till nu
ifrågavarande ändamål. För budgetåren 1919/1933 utgick anslaget med
57,000 kronor för år, så fördelade, att 18,500 kronor användes till understöd
åt en var av Gävleborgs läns, Nordvästra Skånes och Norrköpings orkesterföreningar
samt 1,500 kronor till inspektion av dessa föreningars verksamhet.
För budgetåret 1933/1934 utgick anslaget med 56,500 kronor, därav
18,500 kronor till envar av nämnda orkesterföreningar och 1,000 kronor till
ovanberörda inspektion. Sedan riksdagen för budgetåret 1934/1935 beviljat
anslag för ändamålet med oförändrat belopp, 56,500 kronor, tilldelade Kungl.
Majit — som den 31 december 1933 beviljat stiftelsen Hälsingborgs konserthus
bidrag av lotterimedel å 30,000 kronor för att genom Nordvästra
Skånes orkesterförening bedriva orkesterverksamhet — med anledning av
en av musikaliska akademien gjord framställning genom beslut den 4 maj
1934 vardera av Gävleborgs läns och Norrköpings orkesterföreningar för
budgetåret 1934/1935 dels ett understöd på sedvanliga villkor av 18,500
kronor och dels därutöver ett tillfälligt bidrag av 9,250 kronor. För inspektionsverksamheten
ställdes slutligen ett belopp av 1,000 kronor till förfogande.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
151
Departementschefen har anfört, att förevarande anslag borde för nästkommande
budgetår utgå med samma belopp som för det innevarande.
Vad anginge anslagets fördelning mellan olika orkesterföreningar, torde
Kungl. Maj:!, anför departementschefen, efter närmare utredning få fatta
beslut därom.
Av statsrådsprotokollet framgår, att ur här förevarande anslag tidigare
utgått bidrag till envar av tre orkesterföreningar med 18,500 kronor. Sedan
en av dessa föreningar erhållit bidrag av lotterimedel, har det för budgetåret
1934/1935 för denna förening beräknade beloppet av Kungl. Maj:t fördelats
med hälften på envar av de två återstående orkesterföreningarna,
vilka sålunda för innevarande budgetår erhållit ett statsbidrag av (18,500 +
9,250) 27,750 kronor vardera.
Utskottet finner sig icke kunna under nuvarande förhållanden förorda
att, på sätt skett under innevarande budgetår, det till varje orkesterförening
från här förevarande riksstatsanslag utgående statsbidraget höjes utöver
tidigare beräknat belopp, 18,500 kronor. En av de tre tidigare statsunderstödda
orkesterföreningarna har erhållit bidrag av lotterimedel jämväl för
nästkommande år. Då utredning icke föreligger därutinnan, att någon annan
orkesterförening skulle kunna komma i fråga till erhållande av statsbidrag,
finner utskottet sig i anslutning till sin sålunda intagna ståndpunkt böra
föreslå, att det av Kungl. Majit för nästkommande budgetår äskade anslaget,
56,500 kronor, minskas med nyssberörda belopp, 18,500 kronor, till 38,000
kronor.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag,
såsom Bidrag till föreningar, som anordna god orkestermusik
för allmänheten, m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett
anslag av 38,000 kronor.
185:o) Bidrag till folkliga musikskolan i Arvika. Kungl. Majit har
(punkt 227, sid. 749—750) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till folkliga
musikskolan i Arvika för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 6,000
kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr J. Bergman (I:
239) och den andra inom andra kammaren av herr H. Hallén m. fl. (11:406),
vari hemställts, att riksdagen ville höja anslaget för budgetåret 1935/1936
till folkliga musikskolan i Ingesund från av Kungl. Majit föreslagna 6,000
till 10,000 kronor.
Till stöd för det motionsvis framställda yrkandet har i motionen h 239
anförts bland annat följande:
Utskottet.
152
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Folkliga musikskolan, som grundades i Arvika år 1923 och numera är
förlagd till Ingesund, Arvika, har sedan år 1925 åtnjutit statsanslag till sin
verksamhet. Från början uppgick det till 3,000 kronor; för närvarande utgår
det med 6,000 kronor årligen.
Ar 1927 erhöll Föreningen för det folkliga musiklivets befrämjande, som
är skolans principal, 184,000 kronor av lotterimedel för uppförande av
lokaler åt skolan. Då de driftsmedel, som stodo till skolans förfogande, voro
otillräckliga, sökte och erhöll föreningen Kungl. Maj:ts tillstånd att till
senast den 1 oktober 1930 få uppskjuta påbörjandet av byggnadsarbetet
å skolans lokaler samt att till nämnda datum och därefter även under
byggnadsperioden få för skolans drift använda räntan å nämnda byggnadskapital.
Sedan byggnadskapitalet tagits i anspråk för sitt ändamål och denna
ränteinkomst alltså upphört, ansökte föreningen örn lotterianslag för upprätthållande
av skolans verksamhet. Kungl. Majit beviljade föreningen för
vartdera av skolans verksamhetsår 1932/1933 och 1933/1934 10,000 kronor.
Den 9 april 1933 kunde skolan inviga sina nyuppförda lokaler. För
betalning av den påvilande skuld samt för anskaffande av inventarier och
utförande av planeringsarbeten vid skolan erhöll föreningen 1933 av lotterimedel
70,000 kronor.
Skolans syfte är att genom för ändamålet lämpad undervisning verka i
det folkliga musiklivets tjänst. Den mottager till sina minst 20 veckor
långa kurser, som pågå från slutet av oktober till mitten av april, elever
från hela landet. Till samtliga kurser ha flera elever anmält sig än skolan
kunnat mottaga. Under senaste 5-årsperiod har den årligen i medeltal haft
53 elever, de flesta icke-värmlänn ingar.
Skolans styrelse består av 9 ledamöter, av vilka 7 utses av Föreningen
för det folkliga musiklivets befrämjande, en av kungl, musikaliska akademien
och en, nämligen skolans föreståndare, är självskriven enligt föreningens
stadgar.
Skolans inspektor utses av kungl, musikaliska akademien.
Ehuru en ekonomiskt och administrativt fullt fristående institution samarbetar
skolan på flerfaldigt sätt med Ingesunds folkhögskola, ur vars verksamhet
den i själva verket framgått. Detta samarbete måste anses vara i
hög grad värdefullt för båda skolornas ungdom, och musikskolans karaktär
av folkbildningsanstalt blir genom den helt naturliga förbindelsen med folkhögskolan
ytterligare betonad. Den kan med fog betecknas som en folkhögskola
för musikundervisning.
Skolan har betytt mycket för musikintresset bland den folkliga ungdomen
landet runt, och den raskt uppblomstrande musikcirkelrörelsen har att tacka
skolan för avgörande impulser och många goda ledande krafter.
I december 1933 uppdrog ecklesiastikministern åt en kommitté av tre
personer att utreda skolans ekonomiska behov. Utredningen gav vid handen,
att skolan behöver ett årligt statsanslag av 20,000 kronor. Till jämförelse
kan nämnas att med ungefär detta belopp utgår statsanslaget till
vinter- och sommarkurserna vid den med musikskolan samarbetande folkhögskolan,
som därjämte har över 21,000 kronor i årsanslag av landstinget.
Teoretiskt sett utgöres folkhögskolans rekryteringsområde av ett halvt län.
Musikskolan är avsedd för hela landet. Under verksamhetsåren 1932/1933
och 1933''1934 ha statens årsbidrag till skolan utgjort 16,000 kronor (6,000
å extra stat samt 10,000 kronor av lotterimedel).
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
153
Nu Ilar emellertid föreningens ansökan om lotterianslag till innevarande
kurs vid musikskolan blivit av regeringen avslagen, och skolan måste räkna
med att ej vidare erhålla årsanslag av lotterimedel till sin verksamhet. Det
torde också få anses som en nödfallsutväg, att en skola upprätthålles med
hjälp av lotterimedel. Det naturliga är, att hela statsanslaget till Folkliga
musikskolan utgår av budgetmedel. Staten har genom betydande anslag till
skolan för byggnadsändamål ävensom till dess verksamhet visat sitt intresse
för dess strävanden och hjälpt den ett gott stycke på vägen. Den torde lia
vissa förpliktelser att göra det möjligt för skolan att i fortsättningen upprätthålla
sin verksamhet.
Den mest aktuella utvecklingen inom svenskt musikliv för närvarande
äger utan tvivel rum inom de folkliga musiksträvandenas ram. Här har
Folkliga musikskolan varit en föregångare och ger mer än någon annan
institution det programmatiska uttrycket för dessa strävanden. Inom folkbildningsarbetet
framträder musiken mer och mer som en av dess livaktigaste
yttringar. Folkliga musikskolan har betecknats som centralhärden för
hela den rörelse det här är fråga örn och bör såsom sådan beredas möjlighet
att fylla sin stora uppgift.
I ett vid motionen fogat, av skolans styrelse uppgjort förslag till mkomstoch
utgiftsstat för verksamhetsåret 1935/1936 ha lärarelönerna genomgående
beräknats lägre än i kommitterades förslag. Denna sänkning anges av styrelsen
såsom förestavad mera av nödvändigheten att söka upprätthålla skolans
verksamhet än av hänsynen till berättigade anspråk på skäliga löner
åt lärarna. Även vissa andra utgiftsposter ha i nämnda förslag till stat
upptagits till reducerade belopp. Åtgärder lia vidtagits för att genom Föreningen
för det folkliga musiklivets befrämjande erhålla större bidrag till
skolan, något som även ger sig tillkänna i styrelsens statförslag, jämfört
med kommitterades.
Genom den såsom en tillfällig nödfallsutväg av styrelsen företagna hårda
nedskärningen av vissa utgiftsposter har skolans behov av statsunderstöd
för verksamhetsåret 1935/1936 kunnat nedbringas till 10,000 kronor (mot
16,000 kronor under vartdera av verksamhetsåren 1932/1934 och av sakkunniga
efter utredning föreslagna 20,000 kronor i årsanslag).
Av vad i motionerna anförts finner utskottet framgå, att den ekonomiska
situationen för folkliga musikskolan i Arvika kommit att te sig skäligen
bekymmersam, sedan ej längre vid sidan av anslaget å riksstaten bidrag
av lotterimedel anvisats för uppehållande av skolans verksamhet. Även om
utskottet uppskattar den av skolan bedrivna verksamheten, finner sig dock utskottet—
bland annat på grund av do möjliga ekonomiska konsekvenserna
— icke kunna förorda, att riksdagen på grund av enskilda motioner nu
företager en höjning av det tidigare utgående anslaget. I fråga om de
ekonomiska konsekvenserna vill utskottet erinra att, såsom av motionerna
framgår, en av särskilda kommitterade på uppdrag av departementschefen
verkställd utredning givit vid handen, att skolan skulle behöva ett årligt statsanslag
av 20,000 kronor. Innan riksdagen kan taga ställning till här förevarande
fråga, lärer den i ämnet föreliggande utredningen först böra prövas av KunglMaj:t.
Utskottet anser sig emellertid böra uttala den förhoppningen, att det
Utskottet.
154
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
skall visa sig möjligt för Kungl. Majit att, intill dess riksdagen beretts tillfälle
att taga ställning till berörda utredning, med tillgängliga medel sörja
för att skolan kan uppehålla sin verksamhet.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet, som icke funnit
anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag
samt med avslag å herr Bergmans och herr Halléns m. fl.
ovannämnda motioner (I: 239 och II: 406), i vad desamma
skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, såsom Bidrag till folkliga
musikskolan i Arvika för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett anslag av 6,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl.
Majit kan finna gott föreskriva.
186:o) Statens studielån: Nämnden för statens studielån. Statens
studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr med statens
studielån. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 228, sid. 750) och
under erinran att för innevarande budgetår anvisats samma belopp till förevarande
ändamål hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1935/1936 anvisa
a) till Statens studielån: Nämnden för statens studielån ett
anslag av 5,000 kronor;
b) till Statens studielån: Ersättning till ''postverket för dess
bestyr med statens studielån ett förslagsanslag av 1,850 kronor.
187:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj.-ts
förslag (punkt 229, sid. 751 754), vilket utöver de av de nya grunderna
för riksstatens uppställning föranledda förändringarna innebär en anslagsminskning
med 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för statens biografbyrå:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat:
1 chef, tillika granskningsman.................B 28
1 kassör .................................Bil
1 maskinist...............................B 10
1 kontorist ...............................B 9
1 maskinist...............................B 8
1 maskinist, tillika vaktmästare................B 7;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1935/1936:
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
155
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis.......................kronor 29,500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit............ » 20,200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
naii
a. Grundavlöningar m. in. kronor 2,000
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis..... » 300 » 2,300
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................ * 1,000
Summa förslagsanslag kronor 53,000;
c) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett förslagsanslag av 53,000 kronor.
188:o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj.-ts förslag (punkt 230, sid. 754), vilket bortsett från de av de nya grunderna
för riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär en anslagsökning
med 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens biografbyrå: Omkostnader för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 10,300
kronor.
189:o) Befrämjande av vissa i samband med biografväsendet stående
ändamål. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 231, sid. 755)
och under erinran att för innevarande budgetår anvisats samma belopp till
förevarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av vissa i samband med
biografväsendet stående ändamål för budgetåret 1935/1936
anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå med
den fördelning och enligt de närmare villkor, som av Kungl.
Majit bestämmas.
Åtgärder för fysisk utbildning.
190:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. Kungl. Majit har
(punkt 232, sid. 756—767) föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
gymnastiska centralinstitutet;
dels godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:
156
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
Avlöningsstat:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis. . kronor 54,600
2. Avlöningar till tjänsteman å övergångsstat, förslagsvis. . » 6,300
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit.................................... » 75,000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal......... » 6,200
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis....................... » 1,700
Summa förslagsanslag kronor 143,800;
dels ock till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett förslagsanslag av 143,800 kronor.
Kungl. Majits förslag innebär bortsett från de av de nya grunderna för
riksstatens uppställning föranledda förändringarna en anslagsökning med
20,740 kronor. Denna ökning påkallas av den pågående omorganisationen
av gymnastiska centralinstitutet.
Departementschefen har vid sin anmälan av nu förevarande fråga erinrat,
att skolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1934 framlagt förslag
angående gymnastikinspektionens ordnande, samt härutinnan anfört bland
annat följande:
»För närvarande utövas inspektion av gymnastikundervisningen vid folkoch
småskolor m. fl. läroanstalter av skolöverstyrelsen. Däremot förrättas
inspektion av gymnastikundervisningen vid de allmänna läroverken, kommunala
flick- och mellanskolor m. fl. läroanstalter av en av Kungl. Majit
härför särskilt förordnad gymnastikinspektör. Enligt skolöverstyrelsens ovannämnda
förslag skulle all statlig inspektion av gymnastikundervisningen
vid läroanstalter utövas genom överstyrelsen. På grund härav skulle enligt
förslaget den tidigare indragna befattningen såsom andre gymnastikkonsulent
hos skolöverstyrelsen återinrättas och vissa till överstyrelsen utgående
anslagsmedel ökas. Såsom framgår av vad jag ovan under punkten 118
anfort, har jag funnit mig icke kunna i nuvarande situation framlägga förslag
örn återinrättande av ifrågavarande befattning såsom andre gymnastik
konsulent hos skolöverstyrelsen m. m. Utan mer avsevärd olägenhet torde
inspektionen över gymnastikundervisningen under ännu någon tid kunna
bibehållas vid den nuvarande anordningen.»
Beträffande frågan om gymnastikinspektionens ordnande hänvisar utskottet
till vad utskottet härutinnan anfört under punkt 72:o) i det föregående.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag har icke givit utskottet anledning
till erinran i annat hänseende än att enligt utskottets förmenande anslagsposten
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, i
den av departementschefen förordade avlöningsstaten bör fördelas på två
delposter, nämligen a. Grundbelopp å 75,000 kronor samt b. Vikariatsersätt
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
157
ningar m. m. å förslagsvis 500 kronor. Anslaget till Gymnastiska centralinstitutet:
Avlöningar bör följaktligen uppföras med ett belopp av (143,800
+500) 144,300 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
a) godkänna följande personalförteckning för gymnastiska
centralinstitutet:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat:
1 lärare................................ B 26
2 » ................................ B 24
2 lärarinnor ............................ B21
1 kansliskrivare, tillika registrator............ Bil
2 expeditionsvakter, tillika portvakter.......... B 5
1 expeditionsvakt, tillika eldare.............. B 5
Tjänsteman å övergångsstat:
1 lärarinna............................. B18;
b) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1935/1936:
Avlöningsstat:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis..................kronor 54,600
2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,
förslagsvis.................. » 6,300
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Grundbelopp.......kronor 75,000
b. Vikariatsersättningar
m. m., förslagsvis ... » 500 »
o.
Avlöning till övrig icke-ordinarie personal
..........................
Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . .
75,500
6,200
1,700
Summa förslagsanslag kronor 144,300;
c) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 144,300 kronor.
191 :o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. Gymnastiska
centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 233, sid. 767—771), vilka bortsett från de av de nya grunderna
för riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebära en anslagsminskning
med 400 kronor, hemställer utskottet,
158
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att riksdagen må
a) till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 7,400 kronor;
b) till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m.
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av
4,800 kronor.
192:o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 234, sid. 771—772), vilket bortsett från de av
de nya grunderna för riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär
en anslagsökning med 1,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 3,000 kronor.
193:o) Gymnastiska centralinstitutet: Undervisning i idrott. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 235, sid. 772—773), vilket innebär
en anslagsökning med 3,300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Undervisning
i idrott för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag
av 5,500 kronor.
194:o) Gymnastiska centralinstitutet: Anordnande av kostnadsfria
övningar i gymnastik för medlemmar av Stockholms förenade studentkårer.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 236, sid. 773) och
under erinran att för innevarande budgetår anvisats samma belopp till förevarande
ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Anordnande
av kostnadsfria övningar i gymnastik för medlemmar
av Stockholms förenade studentkårer för budgetåret 1935/1936
anvisa ett anslag av 1,000 kronor.
195:o) Gymnastiska centralinstitutet: Anskaffande av materiel. I
enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 237, sid. 773—774) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Anskaffande
av materiel för budgetåret 1935/1936 anvisa ett
reservationsanslag av 7,000 kronor.
196:o) Understödjande av gymnastik och idrott. Kungl. Maj:t har (punkt
238, sid. 774) föreslagit riksdagen att till Understödjande av gymnastik och
idrott, att utgå av inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar, för budgetåret
1935/1936 anvisa ett anslag av 85,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet
40,000 kronor, att disponeras under de villkor, Kungl. Majit
kan finna skäl bestämma.
Statsutskottets utlåtande Ar 8.
159
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr G. Tamm. m. fl.
(I: 145) och den andra inom andra kammaren av herr N. Holmström m. fl.
(II: 266), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att det under åttonde
huvudtiteln, avdelning L., punkt 8 (238), upptagna anslaget (att utgå av
inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar) till understödjande av gymnastik
och idrott måtte för budgetåret 1935/1936 utgå med ett belopp av
100.000 kronor, därav 60,000 kronor till Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas
riksförbund att disponeras under de villkor, Kungl. Maj:t kan
finna skäl bestämma.
Alltsedan år 1914 har riksdagen beviljat anslag till understödjande av
idrotten. Anslaget utgick under ett vart av budgetåren 1925/1928 med
110.000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor. Anslaget
höjdes år 1928 till 120,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet
55.000 kronor men sänktes år 1933 till 80,000 kronor, därav till svenska
gymnastikförbundet 40,000 kronor. För innevarande budgetår utgår anslaget
med 85,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 40,000 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas
riksförbund hemställt örn anslag till den frivilliga idrotten för
budgetåret 1935/1936 med 75,000 kronor samt att svenska gymnastikförbundet
samtidigt anhållit om ett till 55,000 kronor höjt anslagsbelopp till
förbundet.
Departementschefen har för egen del anfört följande:
»Jag behjärtar till fullo önskvärdheten av en ökning av de till förevarande
ändamål utgående anslagsmedlen. Den statsfinansiella situationen tvingar
emellertid till återhållsamhet i fråga örn anslagsökningar, och jag nödgas
därför avstyrka den begärda anslagshöjningen.»
Till stöd för det motionsvis framställda yrkandet har i motionen 1:145
anförts i huvudsak följande:
Anslagsmedel för riksidrottsförbundet med dess specialförbund och samtliga
22 distriktsförbund m. fl. utgör för närvarande endast 45,000 kronor.
Emellertid har på grund av Kungl. Maj:ts senare utfärdade bestämmelser
riksidrottsförbundet icke ens fått behålla denna senare summa för sin verksamhet,
utan har av anslaget avgått följande:
Till skiddelegationen...............kronor 4,000
» Sveriges akademiska idrottsförbund. » 2,000
» Sveriges militära idrottsförbund ... » 2,000
Summa kronor 8,000
Anslaget till riksidrottsförbundet och dess alla övriga underlydande förbund
med undantag för gymnastikförbundet utgör alltså för innevarande
budgetår endast 37,000 kronor, med andra ord en summa lägre än det anslag,
som för närvarande utgår till ett enda av riksidrottsförbundets 20 special
förbund, nämligen Svenska gymnastikförbundet.
160
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Vid början av budgetåret 1932/1933, då riksdagens anslag utgick nied
120.000 kronor, hade riksidrottsförbundet 2,766 föreningar med ungefär
202.000 medlemmar. Den 1 september 1933, då statsanslaget utgick med
80.000 kronor, hade riksidrottsförbundet 3,172 föreningar med 233,148 medlemmar
och den 1 september 1934 voro till förbundet anslutna 3,750 föreningar
med ungefär 257,400 medlemmar, vilket under ett år utgör ett tillskott
på icke mindre än 578 föreningar med ungefär 24,250 medlemmar,
en procentuell ökning under året av föreningarna med närmare 20 procent.
Den 1 januari 1935 hade riksidrottsförbundet 3,845 föreningar med ungefär
277.000 medlemmar.
Det torde vara klart, att denna stora utveckling av riksidrottsförbundet
givetvis även fordrar ökade utgifter för den idrottsliga verksamhetens
rätta skötsel. Föreningarnas medlemsavgifter kunna icke förslå långt, och
att höja dessa låter sig icke göra, då medlemmarna till absolut övervägande
delen få anses vara obemedlade och såväl idrottsledarna som idrottsmännen
därjämte för sin verksamhet och idrottsutövande i övrigt säkerligen
måste vidkännas ekonomiska uppoffringar, i vissa fall rätt så kännbara.
Vissa specialförbund, vilka icke hava möjligheter att genom tävlingseller
andra anordningar förskaffa sig nödvändiga inkomster, behöva ökade
förvaltningsbidrag. De 22 distr]ktsförbunden, vilka, geografiskt sett, administrera
den idrottsliga verksamheten inom sina resp. områden, vilka i stort
sett sammanfalla med landskapsgränserna, äro i synnerligen stort och
trängande behov av avsevärt förhöjda bidrag för att kunna täcka de nödvändigaste
administrationskostnaderna, såsom porton, trycksaker, telefon,
ofrånkomliga resekostnader och i vissa fall även en blygsam hyra för
kansli. För så viktiga verksamhetsgrenar som instruktionskurser, upplysningsverksamhet
och inspektioner böra även medel finnas till förfogande.
Sist, men icke minst angeläget, anse vi det vara, att tillräckliga medel stå
till förfogande för att genom sakkunniga personer på ett tillfredsställande
och effektivt sätt övervaka skötseln och vården av landets många idrottsanläggningar,
vilka bland annat under de senaste åren kommit till stånd
såsom statliga eller statskommunala reservarbeten.
Utskottet. Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har här förevarande anslag under
de senaste budgetåren på grund av den statsfinansiella situationen undergått
en avsevärd beskärning. Olägenheterna härav för idrottsrörelsen ligga
i öppen dag och hava även i motionerna utförligt framhållits. Enligt utskottets
förmenande föreligga för närvarande goda skäl att åtminstone
delvis tillmötesgå vad i motionerna hemställts. Örn betydelsen av en sund
idrottsrörelse för det uppväxande släktet har riksdagen redan tidigare uttalat
sig. I och med idrottsrörelsens snabba utveckling under senare år
måste givetvis kraven på de centrala idrottsorganisationerna stegras.
Efter en prövning av olika på frågan inverkande omständigheter anser
sig utskottet böra förorda, att här förevarande anslag för nästkommande
budgetår bestämmes till 100,000 kronor eller 15,000 kronor mera än enligt
Kungl. Majda förslag. Av anslaget bör, på sätt Kungl. Majd föreslagit,
40.000 kronor utgå till svenska gymnastikförbundet.
I fråga om sättet för beredande av täckning för här förevarande anslag
kommer utskottet att framdeles avgiva yttrande.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
161
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majda förslag
ävensom herr Tamms m. fl. och herr Holmströms m. fl.
ovannämnda motioner (I: 145 och II: 266), till Understödjande
av gymnastik och idrott förbudgetåret 1935/1936 anvisa
ett anslag av 100,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet
40,000 kronor, att disponeras under de
villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.
197:o) Bidrag till aktiebolaget Zanders mediko-mekaniska gymnastik.
I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr E. Björnsson m. fl. (I: 146) och den andra inom andra kammaren
av herrar B. Holmgren och J. Olofsson i Digernäs (II: 190), har hemställts,
att riksdagen måtte bevilja aktiebolaget Zanders mediko-mekaniska gymnastik
för budgetåren 1935/1936 ett anslag av 8,000 kronor mot villkor att
mindre bemedlade patienter i bolagets institut på villkor som Kungl. Maj:t
må bestämma erhålla behandling kostnadsfritt eller till nedsatt pris i den
omfattning som i motionerna angivits.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisar utskottet till motionen II: 190.
Av motionerna framgår, att frågan örn bidrag till aktiebolaget Zanders
mediko-mekaniska gymnastik varit underställd Kungl. Maj:t, men att Kungl.
Maj:t icke ansett sig böra i anledning därav vidtaga några åtgärder. Icke
minst med hänsyn till möjliga ekonomiska konsekvenser lärer emellertid en
anslagsfråga av här förevarande art först efter utredning och förslag av
Kungl. Maj:t böra föranleda någon riksdagens åtgärd. Då så ej är fallet,
finner sig utskottet böra förorda, att motionerna I: 146 och II: 190 icke må
till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Utskottet hemställer alltså,
att herr Björnssons m. fl. samt herrar Holmgrens och
Olofssons i Digernäs ovannämnda motioner (I: 146 och II:
190) icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Understöd åt vetenskap, vitterhet
och konst m. m.
198:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och
läroböcker. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239, sid. 775),
vilket icke innebär andra förändringar än sådana, som föranledas av de
nya grunderna för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrifter,
lärda verk och läroböcker för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett reservationsanslag av 170,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 8. 11
Utskottet.
162
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
199:o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt
förtjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 240, sid. 775—776)
och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats samma belopp till
förevarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt inhemska skönlitterära
författare av utmärkt förtjänst för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett anslag av 20,000 kronor att utgå efter grunder och
på villkor, som av Kungl. Maj:t bestämmas.
200:o) Nusvensk ordbok: Understöd åt docenten K. O. Östergren
för fortsatt utgivande av ordboken. Nusvensk ordbok: Teknisk
hjälp vid ordbokens utgivning m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 241, sid. 776—777) och under erinran, att för innevarande
budgetår anvisats samma belopp till förevarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1935/1936 anvisa
a) till Nusvensk ordbok: Understöd åt docenten K. 0. Östergren
för fortsatt utgivande av ordboken ett anslag av 8,000
kronor;
b) till Nusvensk ordbok: Teknisk hjälp vid ordbokens utgivning
m. m. ett reservationsanslag av 4,000 kronor.
201 :o) Understöd åt kontraktsprosten L. P. R. Matsson för fullföljande
av hans Rosa-forskningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 242, sid. 778—779) och under erinran, att för innevarande
budgetår anvisats samma belopp till förevarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt kontraktsprosten L. P. P.
Matsson för fullföljande av hans Rosaforskningar för budgetåret
1935/1936 anvisa ett anslag av 3,675 kronor.
202:o) Understöd åt doktor P. Rosenius för fullföljande av hans
arbete »Sveriges fåglar och fågelbon». I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 243, sid. 779) och under erinran, att för innevarande budgetår
anvisats samma belopp till förevarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt doktor P. Rosenius för
fullföljande av hans arbete »Sveriges fåglar och fågelbon»
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 4,000 kronor.
203:o) Bidrag till föreningen Pietas. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 244, sid. 779—780) och under erinran, att för innevarande
budgetår anvisats samma belopp till förevarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till föreningen Pietas för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 1,000 kronor
att utgå under villkor att föreningen till statens historiska
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
163
museum med äganderätt överlämnar genom föreningens försorg
utförda fotografier, register och beskrivningar över behandlade
föremål.
204: o) Bidrag till svenska naturskyddsföreningen. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 245, sid. 780) och under erinran, att för innevarande
budgetår anvisats samma belopp till förevarande ändamål, hemställer
utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till svenska naturskyddsföreningen
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av
1,000 kronor att utgå under de villkor, som av Kungl.
Maj:t bestämmas.
205:o) Bidrag till vetenskapsakademien för förvaltning av nationalparker
och naturskyddsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 246, sid. 780—782), vilket icke innebär andra förändringar än
sådana, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens uppställning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskapsakademien
för förvaltning av nationalparker och naturskyddsärenden för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 8,500
kronor att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t meddelar.
206:o) Hyra för ett arbetsbord vid den zoologiska stationen i
Neapel. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 247, sid. 782) och
under erinran, att för innevarande budgetår anvisats samma belopp till
förevarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Hyra för ett arbetsbord vid den zoologiska
stationen i Neapel för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett anslag av 1,800 kronor.
207:o) Bidrag till utredigering och tryckning av framlidne revisionssekreteraren
Nils Anderssons samlingar av äldre svensk folkmusik.
I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr K. von Geijer m. fl. (I: 41) och den andra inom andra kammaren
av herr E. Björck i Kristianstad m. fl. (II: 149), har hemställts, att
riksdagen till utredigering och tryckning av framlidne revisionssekreteraren
Nils Anderssons efterlämnade samlingar av äldre folkmusik från Skåne ville
anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor att på de villkor, som
av Kungl. Maj:t bestämmas, utgå under två år med 10,000 kronor för vartdera
och sålunda för nästa budgetår anvisa ett belopp av 10,000 kronor.
164
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
lill stöd för det i motionerna framförda yrkandet har i motionen I: 41
anförts huvudsakligen följande:
Under en följd av år har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln föreslagit
riksdagen att bevilja Folkmusikkommissionen ett anslag av 10,000
kronor, till en början till utredigering i tryckfärdig! skick, sedermera till
utredigering och tryckning av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons
efterlämnade samlingar av äldre svensk folkmusik.
Detta äskande framfördes första gången i 1923 års statsverksproposition.
I infordrade yttranden tillstyrktes anslaget livligt av musikaliska akademien,
av nordiska museets nämnd och av sakkunniga för utredning angående
organiserandet av insamling och utforskning av den svenska allmogekulturen.
Det av Kungl. Majit äskade anslaget beviljades också av 1923 års
riksdag och förnyades sedermera med oförändrat belopp av 1924—1933 års
riksdagar.
Med de medel, som sålunda ställts till förfogande, har Folkmusikkommissionen
i främsta hand haft till uppgift att ordna och bearbeta det oerhört
omfattande material som Nils Anderssons efterlämnade samlingar utgöra.
Arbetet härmed har närmast omhänderhafts av Nils Anderssons förre medhjälpare,
Olof Andersson. Uppdraget, som givits honom, har även innefattat
en komplettering såväl av musikmaterialet som av biografiska och andra
notiser rörande spelmän och låtar. I bägge avseenden har han riktat samlingen
med mycket betydande tillskott.
Folkmusikkommissionen har emellertid även lagt sig vinn örn att söka
utvägar till att, i lämpligt urval, kunna trycka det efter hand utredigerade
materialet och därmed göra detta tillgängligt för allmänheten. Medel till
detta kostsamma tryck har endast till ringa del kunnat tagas av riksdagsanslaget.
Största delen har hopbragts genom bidrag från intresserade personer
inom de olika landskapen och genom anslag från offentliga fonder.
Som frukt av Folkmusikkommissionens arbete föreligger nu i tryck, i publikationen
»Svenska låtar, samlade av Nils Andersson», folkmusiken från
Dalarne, Jämtland, Härjedalen, Medelpad, Hälsingland, Gästrikland, Värmland,
Dalsland, Bohuslän, Halland, Västergötland, Närke, Västmanland,
Uppland och Södermanland, omfattande i allt 17 band. Under tryckning äro
ytterligare 3 band, innehållande landskapssamlingarna från Östergötland,
Småland, Öland och Blekinge. Med dessa band komma antalet publicerade
låtar att uppgå till omkring 6,500, och hela materialet, med undantag av det
skånska, föreligger därmed utredigerat och i urval tryckt. Men därmed äro
också de av riksdagen anvisade medlen förbrukade. De ha ej räckt till för
utredigering och tryckning av det skånska materialet.
Att Skånesamlingen ställts sist och sålunda blivit den, som kommit att
missgynnas, beror på det förhållandet att en del av detta material publicerats
av revisionssekreteraren Nils Andersson själv under hans livstid.
Det publicerade omfattar 475 melodier, vilka under en följd av år, 1895—
1916, införts i tidskriften »Bidrag till kännedomen örn de svenska landsmålen
och svenskt folkliv». I denna form äro de emellertid tillgängliga endast
för besökare av våra större bibliotek och för enskilda ägare av tidskriftsserien
ifråga. Något särtryck, tillgängligt för allmänheten, har
aldrig utgivits.
Därtill kommer att det sålunda publicerade utgöres endast av Nils
Anderssons egna uppteckningar från åren 1887—1889 och alltså representerar
blott en ringa del av det rika material, han vid sin död 1921 efter
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
165
lämnade. Melodierna från Skåne utgöra i själva verket den största av alla
landskapssamlingarna och omfatta c:a 4,700 nummer, varav drygt 1,200,
enligt de i »Svenska Låtar» hittills tillämpade grunder, borde publiceras.
Vad som föreligger i tryck av den skånska folkmusiken är alltså inte
endast svårtillgängligt utan även i högsta grad ofullständigt, och det
opublicerade materialet ligger helt obearbetat och oordnat. De motiv, som
gällt för riksdagens tidigare anslag till utredigering och tryckning av
övriga landskapssamlingar, kunna därför i lika hög grad åberopas till förmån
för utredigering och tryckning av den skånska delen av Nils Anderssons
material.
Folkmusikkommissionen räknar med en tid av två år för att ordna och
utredigera den skånska samlingen och med samma anslag av 10,000 kronor,
per år räknat, som tidigare utgått. Kostnaden för redigerandet av
samlingarna torde kunna beräknas till 16,000 kronor å 17,000 kronor och
tryckningskostnaderna till omkring 16,000 kronor. Statsanslaget skulle
sålunda icke täcka samtliga kostnader för färdigställandet av ifrågavarande
monumentala verk. Återstoden måste alltså anskaffas på de
vägar, vilka av Folkmusikkommissionen tidigare för liknande ändamål
anlitats. De första åtgärderna för en insamling inom landskapet ha redan
vidtagits.
Såsom i motionerna erinrats, har riksdagen under en följd av år beviljat
anslag för här ifrågavarande ändamål. I skrivelse den 31 augusti 1930.
meddelade folkmusikkommissionen, att tiden för bearbetningen av då återstående
material med ledning av dittills vunnen erfarenhet torde kunna beräknas
till omkring fyra år inklusive budgetåret 1930/1931. I anslutning
till dessa beräkningar har anslag för ändamålet icke äskats för tid efter
budgetåret 1933/1934. Av utredningen i ärendet framgår emellertid, att de
år 1930 gjorda beräkningarna icke varit hållbara utan att fortfarande vissa
arbeten återstå, för vilkas utförande bidrag av statsmedel nu begäres.
Utskottet finner sig på grund av här förevarande anslagsfrågas säregna
art kunna tillstyrka, att anslag för ändamålet nu anvisas, ehuru framställning
från Kungl. Majit ej föreligger. Det gäller sålunda här icke ett nytt
anslag utan ett ändamål, som redan vid upprepade tillfällen prövats av
riksdagen. Vidare synes det önskvärt, att här ifrågavarande arbete, på vilket
statsverket redan nedlagt betydande kostnader, nu bringas till fullbordan.
I motionerna har meddelats, att det erforderliga statsbidraget för slutförande
av arbetet beräknades till 20,000 kronor, fördelade på två år med
10,000 kronor örn året. Utskottet anser sig emellertid böra förorda, att anslaget
för nästkommande budgetår begränsas till 5,000 kronor. Frågan örn
anvisande av anslag för tid efter budgetåret 1935/1936 torde i sinom tid
få prövas av riksdagen. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att bestämma
de närmare villkoren för anslagets utgående.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av herr von Geijers m. fl.
och herr Björcks i Kristianstad m. fl. ovannämnda motioner
Utskottet.
166
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
(I: 41 och II: 149), till Bidrag till utredigering och tryckning
av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons samlingar
av äldre svensk folkmusik för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett reservationsanslag av 5,000 kronor att utgå på de villkor,
som av Kungl. Maj:t bestämmas.
Diverse.
208:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. Beträffande
vad Kungl. Maj:t (punkt 248, sid. 783) föreslagit riksdagen i fråga om anslag
till ersättning till statens allmänna fastighetsfond har utskottet redan
i utlåtande nr 51 avgivit utlåtande; varom utskottet skolat
erinra.
209:o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av
S:te Geneviévebiblioteket i Paris. T enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 249, sid. 783—784), vilket innebär en anslagsökning med 2,000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska
avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris för budgetåret
1935/1936 anvisa ett anslag av 3,500 kronor.
210:o) Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250, sid. 784—785),
vilket icke innebär andra förändringar än sådana, som påkallats av de nya
grunderna för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må för Sveriges anslutning till den baltiskgeodetiska
kommissionen för budgetåret 1935/1936 anvisa ett
reservationsanslag av 2,100 kronor.
211:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 251,
sid. 785—787), vilket innebär en anslagsökning med 600 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella
vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett reservationsanslag av 7,100 kronor.
212:o) Bidrag till skandinaviska konstnärsföreningen i Rom. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 252, sid. 787), vilket icke innebär
andra förändringar än sådana, som påkallats av de nya grunderna för
riksstatens uppställning, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
167
att riksdagen må till Bidrag till skandinaviska konstnärsföreningen
i Rom för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag
av 1,000 kronor.
213:o) Bidrag till Institut d’études scandinaves vid Paris universitetet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 253, sid. 787) och
under erinran, att för innevarande budgetår anvisats samma belopp till förevarande
ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må som Bidrag till Institut d’études scandinaves
vid Paris universitet för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett anslag av 2,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl.
Majit må finna gott bestämma.
2l4:o) Uppehållande vid universitetet i Dorpat i republiken Estland
av en professur i svenska språket och litteraturen. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 254, sid. 788) och under erinran, att för
innevarande budgetår anvisats samma belopp till förevarande ändamål,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för Uppehållande vid universitetet i Dorpat
i republiken Estland av en professur i svenska språket och
litteraturen för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av
7,500 kronor att utgå i enlighet med de närmare föreskrifter,
Kungl. Majit kan finna lämpligt meddela.
2l5:o) Understöd åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom
republiken Estland m. m. Kungl. Majit har (punkt 255, sid. 788) föreslagit
riksdagen att till Understöd åt den svenska folkhögskolan i Birkas
inom republiken Estland för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 5,000
kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herr J. Bergman m. fl. väckt motion
(I: 83), vari hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1935/1936 till
understöd åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland
anvisa ett anslag av åttatusen (8,000) kronor, att utgå på de villkor Kungl.
Majit kan finna skäligt föreskriva;
dels en inom andra kammaren av herr C. G. Jacobsson m. fl. väckt motion
(lii 185), vari hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1935/1936 bevilja
ett anslag till den svenska folkhögskolan i Birkas på 8,000 kronor;
dels en inom andra kammaren av herr C. G. Jacobsson m. fl. väckt motion
(lii 186), vari hemställts, att riksdagen för budgetåret 1935/1936 måtte under
åttonde huvudtiteln bevilja ett anslag till den svenska folkskolan i Reval å
1,000 kronor;
dels ock en inom andra kammaren av herr C. G. Jacobsson m. fl. väckt
168
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
motion (II: 187), vari hemställts, att riksdagen för budgetåret 1935/1936
måtte under åttonde huvudtiteln bevilja ett anslag till det svenska gymnasiet
i Hapsal å 2,000 kronor.
Beträffande de till stöd för motionärernas framställningar anförda skälen
hänvisas till motionerna I: 83 och II: 185. i den mån ej redogörelse lämnas
här nedan.
Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp till
svenska folkhögskolan i Birkas, som utgår under innevarande budgetår.
Till stöd för det i motionen I: 83 framförda yrkandet har anförts bland
annat följande:
I republiken Estland förefinnas sedan långliga tider tillbaka vid sidan
av landets estniska huvudbefolkning vissa folkminoriteter, huvudsakligen
tyska, ryska och svenska. Den svenska befolkningen är bland dessa minoriteter
den minsta: den består av mellan sju- och åttatusen personer, vilka
bo dels på ön Wormsö och vissa andra öar vid nordkusten samt på den
lilla ön Runö längre söderut i havet utanför Rigaviken, dels ock inom
Nuckö församling vid Estlands nordvästra kust, varjämte några hundratal
äro bofasta i huvudstaden Tallinn (Reval). Inalles finnas i landet fyra
svenska kyrkoförsamlingar däribland en i huvudstaden. Birkas folkhögskola
är belägen inom Nuckö församling, vilken till ungefär hälften består
av svensktalande befolkning, och ligger i närheten av den nästan uteslutande
av svenskar (c:a 2,500) bebodda ön Wormsö, huvudsätet för den
svenska folkspillran i landet. Dessa svenskar hava genom seklerna med
beundransvärd seghet bevarat sina svenska seder och ett svenskt språk i
en ålderdomlig dialektform som varit föremål för flera svenska språkforskares
studium. Den svenska befolkningen på landsbygden lever under
synnerligen torftiga förhållanden men har under ihärdigt arbete med
jordbruk och fiske bibehållit sig genom tiderna, visserligen numera minskad
i antal i jämförelse med forna tider, men dock under tiden efter
världskriget tämligen konstant till antalet. Den estniska staten lämnar
den full frihet att utveckla sin egenart och understödjer i viss mån även
de svenskspråkiga skolorna, men av statsekonomiska skäl kan detta understöd
ej vara tillräckligt, framför allt icke för sådana överbyggnader på.
folkskolan som en folkhögskola. Folkhögskolan, som kanske snarast bör
betecknas som en lantmannaskola, åtnjuter ett svenskt statsunderstöd, vilket
under en längre följd av år utgått med femtusen kronor årligen. Den
står under en styrelse, bestående av styrelsen för den svenska kulturförningen
i Tallinn »Svenska odlingens vänner», och dess inspektor är Sveriges
officielle representant i Tallinn.
Folkhögskolans rektor Fr. Erlund är agronom. Undervisning meddelas
förutom i jordbruks- och trädgårdstekniska ämnen, lantbruksekonomi och
husdjurslära, kooperationsteknik m. m., även i viss mån i modersmålet och
i estniska språket, i hembygdskunskap, matematik, naturlära, hälsolära
m. m. samt i relativt stor utsträckning i handarbete och slöjd. Den teoretiska
undervisningen är mindre omfattande än de praktiska övningarna;
till skolan hör ett litet jordbruk, där eleverna få pröva vad de lärt sig.
Eleverna få till skolan medföra naturaprodukter från sina hem: detta är
formen för de flestas skolavgifter. Ett gemensamt skolhushåll är anordnat.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
169
Planläggningen av både undervisning och praktik är god; svårigheten
ligger i att med de små resurserna kunna göra dem fullt effektiva. Många
vittnesbörd finnas dock örn skolans betydelse och huru den redan icke oväsentligt
bidragit till både jordbruksstandardens och bildningens höjande i
svenskbygden.
I årets statsverksproposition är bidraget till denna folkhög- och lantmannaskola
upptaget med oförändrat belopp och därom är intet att säga,
då styrelsen för Svenska odlingens vänner i Estland vid sin första framställning
i fjol utgick från att Sverige under då rådande ekonomisk depression
ej skulle kunna höja det och styrelsen därför ej vågade, trots det verkligt
skriande behovet, framställa någon begäran örn ökning. Såsom blott
alltför tydligt framgår av vid motionen fogade handlingar, är det emellertid
sällan som ett verkligt behov är mera påtagligt ådagalagt än här,
och då nu en viss ljusning för den svenska statsekonomien börjat visa sig
i höjningen av flera av fjolårets anslagsposter under åttonde huvudtiteln,
synes tiden vara inne att bringa en något mer effektiv hjälp åt dessa våra
av fattigdom hårt beträngda stamfränder. Den 9 oktober 1934 ingick styrelsen
för Svenska odlingens vänner i Estland med en ny framställning,
vari på där anförda skäl hemställdes örn en höjning av anslaget med 3,000
kronor. Denna framställning hann emellertid ej undergå vederbörlig remissbehandling
innan statsverkspropositionen fastställdes.
Av de handlingar som fogas vid motionen framgår emellertid att alla förutsättningar
föreligga för en positiv lösning redan för nu instundande budgetår.
Det trängande behovet är så väl betygat att det skulle vara beklagligt
örn folkhögskolan finge vänta på denna av så talande skäl påkallade
hjälp. Motionärerna hänvisa till de motionen åtföljande bilagorna. Särskilt
fästes uppmärksamheten vid skolöverstyrelsens varma tillstyrkan och den
svenske diplomatiske representantens kraftiga förord.
Ställningen är sådan, att 2,320 kronors förfallna löner till lärare icke kunnat
utbetalas, varjämte medel saknas att anställa behövlig lärare i humanistiska
ämnen. Den hithörande undervisning, som det oaktat i viss mån
meddelats, har under senaste tiden meddelats gratis av en kompetent och
väl utbildad lärarkraft, som givetvis icke i längden kan fortsätta därmed
utan ersättning.
En medlem av skolöverstyrelsen, undervisningsrådet Bror Jonzon, har i
slutet av 1934 besökt folkhögskolan och tagit noggrann kännedom örn förhållandena.
Vad till en början beträffar det i motionerna I: 83 och II: 185 framförda
yrkandet om en höjning av det till folkhögskolan i Sirkas utgående understödet
vill utskottet framhålla följande. Folkhögskolans betydelse för den
svensktalande befolkningen är sedan länge erkänd; såsom i motionen 1:83
framhållits, finnas redan många vittnesbörd om huru skolan bidragit till både
jordbruksstandardens och bildningens höjande i svenskbygden. Ett avbrott
i skolans verksamhet eller ännu mera ett nedläggande av densamma skulle
enligt utskottets uppfattning vara synnerligen beklagligt. Skolan arbetar
emellertid för närvarande under ekonomiskt mycket svåra förhållanden.
Den välbehövliga hjälp för skolans upprätthållande, som sedan mer än tio
år lämnats av svenska staten, har under senaste tiden minskats i värde på
Utskottet.
170
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
grund av den svenska valutans depreciering. Nu anförda skäl hava övertygat
utskottet om behovet av att skolan redan för nästkommande budgetår
erhåller ett något högre understöd än tidigare. Utskottet tillstyrker fördenskull,
att riksdagen må i anledning av motionerna I: 83 och II: 185 höja
här förevarande anslag med 2,000 kronor utöver det av Kungl. Maj:t äskade
beloppet, d. v. s. till 7,000 kronor.
Jämväl de ändamål, för vilka anslag begärts i motionerna II: 186 och
II: 187, finner utskottet behjärtansvärda. Utskottet är emellertid — bland
annat med hänsyn till möjliga ekonomiska konsekvenser — icke berett att
utan föregående, av Kungl. Maj:t prövad utredning tillstyrka anslag för
berörda ändamål. Enligt utskottets uppfattning torde en dylik utredning
kunna företagas utan större tidsutdräkt, varefter eventuellt ett på densamma
grundat förslag kan föreläggas riksdagen. Med vad sålunda anförts torde
motionerna II: 186 och II: 187 få anses besvarade.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majda förslag
samt herr Bergmans och herr Jacobssons m. fl. ovannämnda
motioner (I: 83 och II: 185), till Understöd åt
den svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland
för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 7,000 kronor
att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt
föreskriva;
b) att herr Jacobssons m. fl. ovannämnda motioner (II: 186
och II: 187) må anses besvarade med vad utskottet i det
föregående anfört.
216:o) Bidrag till bestridande av kostnaderna för det fjortonde
nordiska skolmötet i Stockholm år 1935. Kungl. Maj:t har (punkt 256,
sid. 788—790) föreslagit riksdagen att till Bidrag till bestridande av kostnaderna
för det fjortonde nordiska skolmötet i Stockholm år 1935 för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett anlag av 10,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr B. Wagnsson (I: 147)
och den andra inom andra kammaren av herr O. Holmdahl (II: 182), vari
hemställts, att riksdagen såsom bidrag för bestridandet av kostnaderna föi
det fjortonde nordiska skolmötet i Stockholm i augusti år 1935 ville anslå
ett belopp av 20,000 kronor.
Bestyrelsen för det fjortonde nordiska skolmötet i Stockholm år 1935 har,
såsom av statsrådsprotokollet framgår, hos Kungl. Maj:t anhållit örn anvisande
av ett belopp av 20,000 kronor till här förevarande ändamål samt
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
171
därvid företett följande av bestyrelsen verkställda approximativa beräkning
av utgifterna och inkomsterna vid det blivande mötet:
Utgifter.
Programhäftet.....................
Sekretariatet.......................
Utställningen......................
Inkvarteringskostnader...............
Mötesbyrån......................
Möteslokaler, annonser m. m..........
Mottagnings- och avslutningshögtidligheter
Konserter........................
Utfärder........................
Mötesberättelsen jämte distribution därav
Diverse utgifter...................
Inkomster.
......kronor 2,500
...... » 3,000
...... » 7,000
...... » 2,500
...... » 7,000
...... » 3,000
...... » 8,500
...... » 4,000
...... » 5,000
...... » 20,000
...... » 2,500
Samma kronor 65,000
Mötesavgift ä 10 kronor från beräknade 4,000 deltagare . . . kronor 40,000
Statsbidrag..................................... * 20,000
Bidrag från Stockholms stad....................... *_5,000
Summa kronor 65,000
Skolöverstyrelsen har i utlåtande den 26 februari 1934 anfört, att ett nordiskt
skolmöte av förevarande slag måste tillmätas stor betydelse för undervisningsväsendets
utveckling och för ett fruktbärande samarbete mellan representanter
för undervisning och uppfostran i de nordiska länderna. Överstyrelsen
tillstyrkte, att statsanslag lämnades såsom bidrag till bestridande
av möteskostnadema med det belopp, som äskats av mötesbestyrelsen.
Departementschefen har för egen del anfört följande:
»Jag är ense med skolöverstyrelsen örn den stora betydelsen ur skilda synpunkter
av skolmöten av detta slag och vill tillstyrka, att statsanslag anvisas
för ändamålet. På grund av den rådande statsfinansiella situationen
begränsar jag mig till att förorda, att ett anslag av 10,000 kronor anvisas
å riksstaten för ifrågavarande ändamål. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser för anslagets utgående.»
Till stöd för det motionsvis framställda yrkandet har i motionen II: 182
anförts bland annat följande:
Den svenska bestyrelsen utsände under september månad 1934 inbjudning
till deltagande i mötet avseende lärare och lärarinnor vid offentliga och enskilda
skolor i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, ävensom män
och kvinnor i nämnda länder, som på grund av sitt levnadskall eller särskilda
uppdrag stå skolan och dess arbete nära. Lärarsammanslutningar i
Estland, Lettland och Litauen ha inbjudits att sända representanter till
mötet.
Till behandling vid mötet upptagas endast sådana ämnen, som angå upp
-
172
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
fostran och undervisning, varjämte anordnas en utställning av nndervisningsmedel
och elevarbeten m. m. från svenska skolor.
Av de olika slags sammankomster mellan representanter för de nordiska
folken, som då och då äga rum, torde de nordiska skolmötena vara de mest
betydelsefulla. För utvecklandet och befästandet av samhörighetskänslan
mellan de nordiska folken torde nämligen dessa möten utan överdrift sagt
vara de, som i sina praktiska verkningar nå längst.
Anordnandet av ett möte av här förevarande art kräver betydliga kostnader,
enär antalet mötesdeltagare plägar vara mycket stort. Sålunda lia
de nordiska skolmötena alltsedan år 1880 kunnat räkna fem å sju tusen deltagare.
Kostnaderna komma givetvis att till största delen bestridas roed
deltagarnas mötesavgifter. Då emellertid för de flesta deltagarna utgifterna
för resan till och från mötet samt för vistelsen i Stockholm under mötestiden
komma att medföra kännbara uppoffringar, är det av vikt, att
nämnda avgift hålles inom rimliga gränser. Vid de senaste skolmötena har
den utgått med tio kronor, och samma belopp har även fastställts för innevarande
års möte, för man och hustru tillsammans dock endast 15 kronor.
Vid bestämmandet av mötesavgiftens storlek hade emellertid bestyrelsen
räknat med understöd av staten med 20,000 kronor och av Stockholms stad
med 5,000 kronor. Det sistnämnda beloppet har redan beviljats av Stockholms
stadsfullmäktige.
Då ett nordiskt skolmöte senast anordnades i Stockholm, det tionde nordiska
skolmötet år 1910, lämnade riksdagen såsom bidrag till kostnaderna
för mötets anordnande ett belopp av 10,000 kronor.
Även i de övriga länderna ha för anordnandet av de nordiska skolmötena
anvisats avsevärda statsbidrag. Så t. ex. uppgick anslaget av den danska
staten för det nionde nordiska skolmötet i Köpenhamn år 1905 till 15,000
kronor och för det trettonde nordiska skolmötet på samma plats år 1931
till 30,000 kronor. För det elfte nordiska skolmötet i Oslo år 1920 lämnade
norska staten ett anslag av 35,000 kronor.
Sedan riksdagen senast lämnade anslag för ett nordiskt skolmöte i Sverige
ha sålunda förflutit tjugofem år. Det då lämnade beloppet å 10,000 kronor
visade sig emellertid redan vid den tiden otillräckligt för sitt ändamål.
Enligt vad deltagare i 1910 års möte intygat, nödgades bestyrelsen då göra
betydande inskränkningar i fråga örn mötesarrangemangen, så att nämnda
möte i Stockholm kom att hos mötesdeltagarna kvarlämna ett mindre fördelaktigt
intryck i jämförelse med det närmast föregående mötet i Köpenhamn
år 1905. Det synes därför ur svensk synpunkt vara mycket olyckligt
örn även vid det instundande mötet i Stockholm mötesanordningarna skulle
komma att på ett ofördelaktigt sätt skilja sig från motsvarande anordningar
vid närmast föregående nordiska skolmöte, det trettonde i Köpenhamn
år 1931. Detta skulle emellertid med säkerhet bliva följden, örn riksdagen
ej beviljar högre anslag än vad Kungl. Majit föreslagit.
Det är utan vidare klart, att ett anslag, som redan år 1910 visat sig föga
motsvarande behovet, måste bliva fullständigt otillräckligt år 1935, och det
av den svenska bestyrelsen begärda bidraget av 20,000 kronor måste därför,
med hänsyn till den sedan år 1910 inträffade prisstegringen och nytillkomna
krav på anordningar av olika slag, sägas vara synnerligen måttfullt.
Utskottet. Utskottet har av den i ärendet verkställda utredningen ävensom av vad
av motionärerna anförts funnit sig övertygat om behovet av en höjning av
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
173
det utav Kungl. Maj:t för här ifrågavarande ändamål äskade anslaget på
sätt i motionerna hemställts.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till herr Wagnssons och herr Holmdahls
ovannämnda motioner (I: 147 och II: 182), till Bidrag till bestridande
av kostnaderna för det fjortonde nordiska skolmötet
i Stockholm år 1935 för budgetåret 1935/1936 anvisa ett
anslag av 20,000 kronor.
217:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 257, sid. 790) och under erinran, att för
innevarande budgetår anvisats samma belopp till förevarande ändamål, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.
218:o) Extra utgifter. I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag (punkt
258, sid. 790) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats
samma belopp till förevarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1935/
1936 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor; dock
att i anslagsbeloppet må göras den jämkning, som erfordras
för jämnande av huvudtitelns slutsumma.
219:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Dyrtidstillägg
åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl.
anstalter. Beträffande vad Kungl. Majit (punkterna 259 och 260) föreslagit
riksdagen angående anslag till här förevarande ändamål avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
220:o) Reglering av vissa kursförluster. På grund av Kungl. Majda
förslag (punkt 261, sid. 791—792) och under erinran, att för innevarande
budgetår anvisats samma belopp till förevarande ändamål, hemställer utskottet,
174
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att riksdagen må till Reglering av vissa kursförluster för
budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 32,000
kronor.
Stockholm den 19 mars 1935.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Olof Olsson, Nilsson i Malmö, Bergqvist,
Oscar Olsson, Walles, Thelin, Nylander, Nilsson i Fredriksfält, Pauli, von Heland
och PLakmn, samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Persson i Falla, Svensson
i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Norsell, Holmdahl, Norling, Andersson
i Ovanmyra, Weijne och Danielsson.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
175
Reservationer:
vid punkt 51:o) (Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Avlöningar) av herrar Johan Nilsson i Malmö, Walles, Thelin, Pauli, Holmgren
och Norling, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka den i ämnet
väckta motionen I: 78.
vid punkt 77:o) (Allmänna läroverken: Avlöningar: Inrättande av nya ordinarie
ämneslärartjänster) av herrar Nilsson i Fredriksfält, von Heland, Svensson
i Grönvik och Andersson i Ovanmyra, vilka ansett, att utskottets yttrande
och förslag bort i nedan angivna delar hava följande lydelse:
»Den i —-----rörliga lärarkrafter.
Givet är, att när det gäller en ombildning av icke-ordinarie befattningar
till ordinarie i den omfattning, som nu ifrågasatts, den största försiktighet
måste iakttagas för att icke vid en eventuell, kraftig nedgång i lärjungeantalet
svårigheter skola uppstå. De framlagda beräkningarna äro också enligt
utskottets uppfattning gjorda med varsamhet. Emellertid håller utskottet
före, att försiktigheten bjuder att icke statsmakterna på en gång binda sig
för inrättande av samtliga de ordinarie lärarbefattningar, vilka avses i Kungl.
Maj:ts förslag. Utskottet finner starka skäl tala för att riksdagens beslut
för närvarande endast bör omfatta de till inrättande från och med budgetåret
1935/1936 föreslagna tjänsterna. Härigenom vinnes ännu ett års erfarenhet
rörande den pågående utvecklingen av lärjungetillströmningen till
läroverken, vilken erfarenhet torde kunna bliva särskilt värdefull därför, att
de vid början av höstterminen 1935 vid läroverken inträdessökande komma
att representera mindre barnrika årsklasser än tidigare.
När det gällt att från utskottets sålunda intagna ståndpunkt bedöma antalet
av de ordinarie ämneslärarbefattningar, beträffande vilka riksdagen nu
bör fatta beslut, har utskottet funnit sig kunna stanna vid det av Kungl.
Maj:t för nästkommande budgetår föreslagna och tillstyrker alltså inrättande
från och med den 1 juli 1935 av 7 lektorstjänster, 134 adjunkts^änster och
7 ämneslärarinnetjänster. Utskottet vill härvid framhålla, att utskottet genom
sitt sålunda framlagda förslag visserligen ej tagit ståndpunkt till frågan om
ett fortsatt inrättande av ordinarie tjänster i anslutning till Kungl. Maj:ts
förslag, men att utskottet utgår från att från och med budgetåret 1936/1937
i vart fall de tjänster skola inrättas, vilka under alla förhållanden äro erforderliga
för genomförandet av riksdagens beslut i samband med eller efter
1927 års skolreform.
Vid bifall till vad utskottet sålunda tillstyrkt torde inga förändringar i de
av departementschefen för nästkommande budgetår framlagda kostnadsberäkningarna
eller i övrigt gjorda förslagen bliva erforderliga.
176 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Vad i — — — — —• — till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt herr Hanssons i Rubbestad m. fl. ovannämnda motion
(II: 400),
a) besluta inrättande vid de allmänna läroverken från och
med den 1 juli 1935 av 7 lektorstjänster, 134 adjunktstjänster
och 7 ämneslärarinnetjänster;
b) , under förutsättning av bifall härtill, medgiva, att sådan
arvodesförhöjning, som avses i kungörelsen den 29 juni
1928 (nr 274) angående avlöningsförmåner för vissa extra
ordinarie lärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk
eller statens folkskoleseminarium, sådan densamma
lyder enligt kungörelsen den 15 maj 1931 (nr 112), må utgå
— efter i övrigt oförändrade grunder — under vartdera av
budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 till sådan extra ordinarie
lärare, som före budgetåret 1935/1936 kommit i åtnjutande
av dylik arvodesförhöjning;
c) medgiva, att skolöverstyrelsen må — utan binder av
den av 1927 års riksdag bestämda planen för läroverksorganisationen
— fatta beslut örn uppdelning av klass, ring
eller krets i parallellavdelningar;
d) förklara, att de beslutade men ännu ej upprättade lyceilinjerna
vid högre allmänna läroverken i Lund och Uppsala
samt vid högre latinläroverket i Göteborg icke skola anordnas
vid sagda läroverk.»
vid punkt 78:o) (Allmänna läroverken: Avlöningar: Klassiska bnjer m. m.)
av herr Oscar Olsson, som ansett, att utskottets yttrande och förslag bort i
nedan angivna delar hava följande lydelse:
»Frågan om-----— å gymnasiet.
Särskilt gäller —■ --— — — detta hänseende.
Dessa förslag — —- —--— detta förslag.
Utskottet har icke kunnat undgå att känna en viss tvekan inför förslaget
om inrättande av klassiska utbildningslinjer. Förutom de ekonomiska konsekvenserna
vill utskottet framhålla den ökning i den ofta påtalade ämnesträngseln
å det högre skolstadiet, som genom en dylik anordning svårligen
torde kunna undvikas. Den största svagheten hos förslaget ligger emellertid
enligt utskottets uppfattning i följande förhållanden. Av naturliga skäl
kunna klassiska linjer endast tänkas förekomma vid ett fåtal större läroverk.
Någon säker grund för ett omdöme, i vilken utsträckning det hos
den studerande ungdomen eller dess målsmän finnes en önskan örn erhållande
av utvidgade utbildningsmöjligheter i de klassiska språken, står så
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
177
lunda icke härigenom att ernå. Om å andra sidan ett allmänt intresse härför
föreligger, skulle detta endast kunna tillgodoses för ett relativt fåtal
studerande vid det begränsade antal läroverk, där dessa linjer kunna anordnas.
Utskottet håller före, att en utväg bör sökas, som i görligaste mån
kan stå öppen för samtliga de elever vid de högre allmänna läroverken,
som önska begagna sig av densamma. Ett beaktansvärt uppslag i sådan
riktning föreligger enligt utskottets förmenande i det av de sakkunniga
framlagda förslaget örn tilläggskurser i latin. Utskottet finner fördenskull
önskvärt, att detta förslag tages under ytterligare omprövning.
Med hänsyn till vad sålunda anförts finner sig utskottet böra avstyrka
Kungl. Maj:ts förslag i vad detsamma avser inrättande av klassiska utbildningslinjer.
Under denna förutsättning uppkommer för nästkommande budgetår
en kostnadsminskning å 3,400 kronor i förhållande till Kungl. Maj:ts
förslag. Av detta belopp avse omkring 2,700 kronor grundarvoden för
timlärartimmar och återstoden, omkring 700 kronor, tillfällig löneförbättring.
Besparingarna i förhållande till de kostnader, som skulle uppkommit vid
linjernas fullständiga utbyggande, uppgå, såsom framgår av statsrådsprotokollet,
till 30,100, eventuellt 46,000 kronor.
För förstärkande — — — — — — i grekiska.
Utskottet har--— —--—att erinra.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet, som under
punkterna 82:o) och 93:o) i det följande gör hemställan örn anvisande av
medel för bestridande av kostnaderna för de av utskottet tillstyrkta åtgärderna
till förstärkande av grekiskans ställning,
att riksdagen må avslå Kungl. Maj:ts förslag örn anordnande
försöksvis från och med budgetåret 1935/1936 vid vissa
högre allmänna läroverk av s. k. klassisk utbildningslinje.»
vid punkt 82:o) (Allmänna läroverken: Avlöningar: 2. Arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t: a. Arvoden åt extra ämneslärare)
av herr Oscar Olsson, som i anslutning till sin vid punkt 78:o) uttalade
mening ansett, att utskottets yttrande och förslag bort i nedan angivna
delar hava följande lydelse:
»Enligt vad------åtgärd föranleda.
Utskottet vill--------sålunda tillstyrkt,
Under nu — — — — — — 1,083,370 kronor.
Vid bifall till vad utskottet under punkt 78:o) i det föregående tillstyrkt
kan emellertid en minskning med 2,700 kronor i sagda belopp vidtagas, på
grund varav delposten kan uppföras med ett belopp av (1,083,370—2,700)
1,080,670 kronor.
I anslutning härtill hemställer utskottet,
a) att riksdagen må i avlöningsstaten för de allmänna
läroverken under anslagsposten 2. Arvoden och särskilda
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 8. 12
178
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, uppföra en delpost
till Arvoden åt extra ämneslärare av 1,080,670 kronor;
b) att herr Rahmns ävensom herr Sefves ovanberörda
motioner (I: 43 och II: 90) icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.»
vid punkt 96:o) (Allmänna läroverken: Avlöningar: Sammanfattning) av
herr Oscar Olsson, som i anslutning till sin vid punkt 78:o) uttalade mening
ansett, att utskottets yttrande och förslag bort i nedan angivna delar hava
följande lydelse:
»För de — — — — — — föregående redogjort.
Vad utskottet under punkterna 78:o), 82:o) och 86:o) i det föregående
föreslagit, föranleder inga andra förändringar i den av departementschefen
förordade avlöningsstaten för de allmänna läroverken än att delposten 2.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t: a. Arvoden
åt extra ämneslärare bör minskas från 1,083,370 kronor med 2,700 kronor
till 1,080,670 kronor samt delposten 2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t: e. Extra arvoden åt lärare i övningsämnen bör
ökas från 595,455 kronor med 6,300 kronor till 601,755 kronor.
Förevarande anslag till Allmänna läroverken: Avlöningar skulle följaktligen
uppföras med ett belopp av (15,051,538—2,700+6,300) 15,055,138 kronor.
För vinnande av avrundning av anslagsposterna har emellertid utskottet,
såsom av det föregående framgår, uppfört delposten 2. Arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: h. Arvoden åt skolläkare med ett
från 99,025 kronor med 25 kronor till 99,000 kronor minskat belopp samt
delposten 4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän:
b. Provisorisk avlöningsförbättring med ett från 296,563 kronor med
63 kronor till 296,500 kronor minskat belopp. Förevarande anslag i dess
helhet bör sålunda uppföras med ett belopp av (15,055,138—25—63)
15,055,050 kronor.
Vad Kungl. Majit i övrigt i nu förvarande avseenden föreslagit har icke
givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet får sålunda hemställa,
att riksdagen må
a) till Allmänna läroverken: Avlöningar tor budgetåret 1935/
1936 anvisa ett förslagsanslag av 15,055,050 kronor;
b) godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1935/1936:
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
179
Avi öningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och (i förekommande
fall)tjänstgöringspenningar kronor 9,143,800
b. Ålderstillägg, förslagsvis . . » 1,400,000
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,
förslagsvis......... » 90,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt extra ämneslä
rare.
...............kronor 1,080,670
b. Arvodesförhöjning åt vissa
extra ordinarie ämneslärare,
förslagsvis.......... » 30,000
c. Arvoden åt lärare i manlig
slöjd................ » 16,500
d. Arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål
.......... » 6,100
e. Extra arvoden åt lärare i
övningsämnen......... » 601,755
f. Arvoden till lärare vid inbyggda
praktiska realskol
linjer,
förslagsvis....... » 14,200
g. Understöd åt extra ordinarie
lärare vid förfall på grund
av sjukdom, förslagsvis . . » 8,400
h. Arvoden åt skolläkare, förslagsvis
.............. » 99,000
i. Arvoden till tillsyningslärare,
kvinnliga sakkunniga
och första lärarinnor .... » 42,125
j. Särskilda arvoden vid prov
årsläroverken.
......... » 90,000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Arvoden till bibliotekarier kronor 62,575
b. Arvoden till biträden å rek
torsexpeditionerna.
..... _»__60,125
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän:
a. Tillfällig löneförbättring,
förslagsvis............kronor 2,020,000
10,633,800
1,988,750
122,700
180
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
b. Provisorisk avlöningsför
bättring,
förslagsvis.....kronor 296,500
c. Personliga lönetillägg åt
vissa ordinarie Övningslärare,
förslagsvis........ » 7,000
d. Vissa ersättningar, förslagsvis » 1,300 2,324,800
Summa kronor 15,070,050.
Särskilda uppbördsmedel:
Bidrag från Stockholms stad........kronor 15,000
Nettoutgift kronor 15,055,050.»
vid punkt 10l:o) (Undervisning genom infödda lärare i tyska, engelska
och franska språken vid de allmänna läroverken med flera läroanstalter) av
herr Olof Olsson.
vid punkt 135:o) (Folkskolor m. m.: Bidrag till svensk undervisning till
svenska barn i utlandet) av herr Bergqvist, som ansett, att utskottet bort
tillstyrka de i ämnet väckta motionerna II: 43 och II: 207.
vid punkt 177:o) (Understöd åt folkbiblioteksväsendet) av herrar Olof
Olsson, Oscar Olsson, Walles, Nilsson i Fredriksfält, von Heland, Svensson i
Grönvik, Andersson i Prästbol, Norsell, Norling, Andersson i Ovanmyra och
Weijne, vilka ansett, att utskottets utlåtande och förslag bort hava följande
lydelse:
»Utskottet hälsar med tillfredsställelse, att departementschefen nu i likhet
med skolöverstyrelsen ansett tiden vara inne att lätta något på de anslagsreduktioner
och restriktioner i övrigt, vilka på grund av de statsfinansiella
förhållandena under de senaste åren måst föreskrivas beträffande understöd
till folk-, studiecirkel-, skol-, sjukhus- och sjömansbibliotek. Det i motionerna
I: 82 och II: 181 framförda yrkandet innebär, att återgången till de förhållanden,
som normerats genom 1930 års kungörelse angående understödjande
av folkbiblioteksväsendet, skulle ske i snabbare takt än som av departementschefen
ansetts möjligt. Utskottet, som utgår från att Kungl. Maj:t
kommer att — i den mån förhållandena så medgiva — för riksdagen framlägga
fortsatta förslag örn förbättring av de för närvarande för här ifrågavarande
bibliotek gällande bestämmelserna, har funnit sig böra för nästkommande
budgetår ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn storleken
av den procentuella reduktionen av förevarande understöd till folk-,
studiecirkel-, skol-, sjukhus- och sjömansbibliotek och avstyrker följaktligen
vad i motionerna I: 82 och II: 181 i här förevarande hänseende yrkats.
Utskottet vill emellertid, i anslutning till vad i nyssberörda motioner i
övrigt anförts, erinra, att skolöverstyrelsen — som ej ansett sig kunna ännu
Statsutskottets utlåtande Nr. 8.
181
tillstyrka, att anslag skulle utan alla restriktioner kunna utgå till nya bibliotek
— föreslagit, att statsunderstöd för senare halvåret 1935 må utgå allenast
till bibliotek, som för år 1932 tillerkänts statsunderstöd, samt att statsunderstöd
för förra halvåret 1936 må utgå allenast till bibliotek, som för
något av åren 1932—1935 tillerkänts statsunderstöd, dock att bibliotek, som
icke för något av sagda år tillerkänts understöd, må, där omständigheterna
prövas sådant föranleda, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande kunna tilldelas
dylikt understöd. Departementschefen har anslutit sig till förevarande förslag
och beräknat ett belopp av 3,000 kronor till understöd, där så synes
påkallat, åt bibliotek, som förut icke åtnjutit statsanslag. Utskottet vill för
sin del tillstyrka, att understöd må kunna utgå till nya bibliotek från och
nied nästkommande budgetår utan tillämpning av de av skolöverstyrelsen
föreslagna, av departementschefen tillstyrkta restriktiva bestämmelserna. Härigenom
torde föranledas en kostnadsökning — utöver det av departementschefen
beräknade beloppet av 3,000 kronor — av approximativt 15,000 kronor.
I motionerna-----— 5,300 kronor.
De skäl, som i nyssberörda motioner anförts för ett återupptagande, låt
vara i begränsad omfattning, av det under senaste år av statsfinansiella skäl
avbrutna utbyggandet av den av 1930 års riksdag i princip beslutade centralbiblioteksorganisationen,
hava synts utskottet bärande. Utskottet vill härvid
särskilt understryka vad motionärerna framhållit beträffande önskvärdheten
av att den betydelsefulla, organisatoriskt stödjande gärning, som
centralbiblioteken hava till uppgift att fullfölja, skulle kunna vidgas till
åtminstone ännu ett länsområde. Med hänsyn till vad sålunda anförts finner
sig utskottet böra tillstyrka vad i motionerna I: 138 och II: 264 hemställts.
Mot vad-----— till erinran.
Vad utskottet sålunda tillstyrkt innebär i förhållande till Kungl. Maj:ts
förslag en kostnadsökning av (15,000 + 5,300) 20,300 kronor, med hänsyn
vartill här förevarande anslag för nästkommande budgetår torde böra uppföras
med ett belopp av (1,022,000 + 20,300) 1,042,300 kronor.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herr Normans m. fl. och herr Gustafsons i Dädesjö ovannämnda
motioner (I: 82 och II: 181) samt med bifall till
herr Sjödahls m. fl. och herrar Gustafsons i Dädesjö och
Aqvists ovannämnda motioner (I: 138 och II: 264), till
Understöd åt folkhibliotcTcsväsendet för budgetåret 1935/1936
anvisa ett förslagsanslag av 1,042,300 kronor, att i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 4 januari 1935 under punkt 219 ävensom av utskottet
i det föregående angivits, utgå i enlighet med de närmare
bestämmelser, Kungl. Maj:t må äga meddela.»
182
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Vid punkt 178:o) (Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar) av herrar Oscar Olsson, Walles, Pauli
och Norling, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande
lydelse:
»Genom den beskärning av här förevarande anslag, som under de senaste
åren ägt rum, hava betydande svårigheter vållats de organisationer, som
närmast uppbära den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten. Såsom
i motionen I: 84 erinrats, har under de senare åren ett omfattande omdaningsarbete
igångsatts på detta område. Fordringarna på föreläsarnas kompetens
hava avsevärt ökats, samarbete har inletts med övriga grenar av det
frivilliga folkbildningsarbetet och man har sökt åstadkomma större planmässighet
i fråga om ämnesval m. m. Härtill kommer att föreläsningsverksamheten
numera är ett viktigt stöd för den alltmer omfattande studiecirkelverksamheten.
Särskilt sistnämnda samarbete är enligt utskottets uppfattning
av stor betydelse. För att möjliggöra ett fortsättande och utvidgande
av denna verksamhet har utskottet funnit sig böra förorda en höjning
av här förevarande anslag. Denna höjning torde för närvarande böra
begränsas till 25,000 kronor, vilket belopp, på sätt i motionen föreslagits,
helt bör tillgodokomma föreläsningsverksamhet i anslutning till studiecirkelarbete.
Mot vad Kungl. Maj:t i övrigt under här förevarande punkt föreslagit
har utskottet icke funnit anledning till erinran.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herr Hanssons m. fl. ovannämnda motion (I: 84),
a) till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret 1935/1936
anvisa ett reservationsanslag av 224,300 kronor;
b) medgiva, att av detta anslag må enligt av Kungl.
Majit fastställda villkor användas
högst 18,000 kronor till understöd åt centralbyråer för
förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar,
högst 10,000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund,
högst 10,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och
föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare,
det belopp, som Kungl. Majit kan finna skäligt, dock
minst 25,000 kronor, till anordnande av populärvetenskapliga
föreläsningar i samband med studiecirkelverksamhet,
samt
det belopp, som Kungl. Majit kan finna skäligt, till understöd
för utgivande av Tidskrift för föreläsningsverksamheten
;
c) medgiva, att för tiden den 1 juli 1935—den 30 juni
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
183
1936 ej mindre det lägsta understöd, som av statsmedel må
utgå till lokal föreläsningsanstalt, skall utgöra 100 kronor
för helt budgetår räknat än även det minsta antal föreläsningar,
som för åtnjutande av statsbidrag skall för budgetår
räknat anordnas av dylik anstalt, må utgöra 5;
d) medgiva, att det må ankomma på Kungl. Maj:t att under
samma tid, på framställning av skolöverstyrelsen, bevilja
de ytterligare lättnader i fråga örn villkoren för understöds
åtnjutande, som må befinnas erforderliga.»
vid punkt 185:o) (Bidrag till folkliga musikskolan i Arvika) av herrar
Oscar Olsson och Pauli, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort
hava följande lydelse:
»Av vad i motionen anförts finner utskottet framgå, att den ekonomiska
situationen för folkliga musikskolan i Arvika kommit att te sig mycket
bekymmersam, sedan ej längre vid sidan av anslaget å riksstaten bidrag
av lotterimedel anvisats för uppehållande av skolans verksamhet. Såsom i
motionerna erinrats är för närvarande på Kungl. Maj:ts prövning beroende
en av särskilda kommitterade på uppdrag av departementschefen verkställd
utredning rörande skolans ekonomiska behov. Med hänsyn till betydelsen
av att den av skolan bedrivna verksamheten icke må behöva avbrytas av brist
på medel finner sig utskottet böra i avbidan på att berörda utredning förelägges
för riksdagen, vilket enligt utskottets uppfattning bör ske snarast
möjligt, tillstyrka vad i motionerna hemställts.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till herr Bergmans och herr Halléns m. fl.
ovannämnda motioner (I: 239 och II: 406), såsom Bidrag till
folkliga musikskolan i Arvika för budgetåret 1935/1936 anvisa
ett anslag av 10,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva.»
vid punkt 197:o) (Bidrag till aktiebolaget Zanders mediko-mekaniska gymnastik)
av herrar Nylander och Holmgren.
vid punkt 216:o) (Bidrag till bestridande av kostnaderna för det fjortonde
nordiska skolmötet i Stockholm år 1935) av herr Oscar Olsson, som ansett,
att utskottet bort tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i ämnet.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1935:332 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget till extra utgif a1 i texten
- Rskr. 1935:221 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 226, gjorda framställning angående anslag till s. 1 i texten
- Rskr. 1935:8 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1935/1936 under s. 1 i texten