Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1935/1936 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

1935-03-19 · 183 sidor, varav 178 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 178 av 183 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:8, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1935/1936 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1935 kl. 10 f. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1935/1936 av utgifterna

under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande

anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(2:a avd.)

Ecklesiastikdepartementet.

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag i den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade

propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret

1935/1936 (punkt 1, sid. 1—7 av det vid propositionen fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag), vilket förslag

utöver de av de nya grunderna för riksstatens uppställning påkallade förändringarna

innebär en ökning med 10,600 kronor av de anslagsmedel,

som utgå för motsvarande ändamål under innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för ecklesiastikdepartementet:
Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreg
lementet.

............................. —

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreg
-

lementet.............................. —

4 kansliråd.............................. B 30

4 förste kanslisekreterare................... B 26

5 andre kanslisekreterare................... B21

1 registrator............................. B 15

1 kansliskrivare.......................... Bil

1 förste expeditionsvakt................... B 7

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 8. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Befattning. Lönegrad.

2 kanslibiträden.......................... B 7

2 expeditionsvakter........................ B 5

5 kontorsbiträden......................... B 4

Tjänstemän å övergångsstat:

1 förste kanslisekreterare................... B 26

1 expeditionsvakt......................... B 5

Tjänstemän å extra stat:

1 föredragande hos regeringsrätten............ B 29

1 andre kanslisekreterare.................. B21;

b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepar
-

tementet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1935/1936:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen......kronor 24,000

2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis................... » 193,300

3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis................... » 12,800

4. Avlöningar till tjänstemän å extra stat,

förslagsvis....................... » 17,600

5. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t............ » 2,200

6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

:

a. Grundavlöningar

m. m............kronor 44,750

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis . . » 2,150 » 46,900

7. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... »_6,500

Summa förslagsanslag kronor 303,300;

c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 303,300 kronor.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2, sid. 7—8), vilket med bortseende från de förändringar,

som påkallats av de nya grunderna för riksstatens uppställning,

innebär en ökning med 2,800 kronor av de anslagsmedel, som beräknas

nu utgå till motsvarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av

46,600 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

3

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Riksarkivet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 3, sid. 9—13), vilket med bortseende från de förändringar, som

påkallats av de nya grunderna för riksstatens uppställning, innebär en ökning

med 3,000 kronor av de anslagsmedel, som under innevarande budgetår

utgå för motsvarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för riksarkivet:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 riksarkivarie.............................A 2

2 arkivråd................................B 30

4 förste arkivarier..........................B 26

5 andre arkivarier..........................B21

1 förste expeditionsvakt......................B 7

2 kanslibiträden............................B 7

1 eldare..................................B 5

3 expeditionsvakter.........................B 5;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis................... kronor 136,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit............ » 2,700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar

m. m............kronor 32,000

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis. . . » 2,000 » 34 qoo

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... » 4,400

Summa förslagsanslag kronor 177,100;

c) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett förslagsanslag av 177,100 kronor.

4:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 4, sid. 14—16), vilket med bortseende från de förändringar, som

påkallats av de nya grunderna för riksstatens uppställning, innebär en

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

minskning med 2,990 kronor av de anslagsmedel, som under innevarande

budgetår utgå för motsvarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 51,500 kronor.

5:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, sid. 16) och under erinran, att

för innevarande budgetår anvisats samma belopp för ändamålet, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och

tryckta arbeten för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 1,800 kronor.

6:o) Riksarkivet: Bokbindning och konservering av arkivalier. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, sid. 16—17), vilket med bortseende

från de förändringar, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens

uppställning, innebär en ökning med 3,000 kronor av de anslagsmedel,

som utgå för motsvarande ändamål under innevarande budgetår,

Hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Bokbindning och konservering

av arkivalier för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

reservationsanslag av 26,000 kronor.

7:o) Riksarkivet: Fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana

handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia.

Kungl. Majit har (punkt 7, sid. 17—18) föreslagit riksdagen att till Riksarkivet:

Fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana handlingar, som

äro av vikt för fäderneslandets historia, för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett reservationsanslag av 3,400 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr K. G. Westman

m. fl. (I: 235) och den andra inom andra kammaren av herrar S. Linnér

och T. V. Lundell (II: 416), vari hemställts, att riksdagen måtte till riksarkivet,

i och för fortsatt utgivande av sådana handlingar, som äro av vikt

för fäderneslandets historia, för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 8,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisar utskottet till motionen I: 235.

Här förevarande anslag, som under ett vart av budgetåren 1926/1932 utgick

med 8,000 kronor, sänktes för budgetåret 1932/1933 till 6,000 kronor

och från och med budgetåret 1933/1934 till 3,400 kronor, med vilket belopp

det jämväl utgår under innevarande budgetår.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 5

Riksarkivet har — under framhållande av att anslaget vore otillräckligt!

för att denna vetenskapliga publikationsverksamhet skulle kunna upprätthållas

i önskvärd omfattning — hemställt, att anslaget för nästkommande

budgetår måtte höjas till 8,000 kronor.

Departementschefen har anfört att, hur önskvärt det än vore att kunna

på denna punkt tillmötesgå riksarkivets framställning, han dock under nuvarande

förhållanden nödgades hemställa, att anslaget under ytterligare ett

budgetår bibehölles vid oförändrat belopp.

Utskottet vill, i anslutning till vad departementschefen anfört, understryka

önskvärdheten av att här förevarande anslag så snart omständigheterna

medgiva må erhålla en välbehövlig förstärkning. Med hänsyn till att anslagsbehov

av denna art i första hand torde böra prövas av Kungl. Maj:t,

har utskottet emellertid icke ansett sig kunna tillstyrka det nu motionsvis

framförda yrkandet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer

alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Westmans m. fl. och herrar Linnérs

och Lundells ovannämnda motioner (I: 235 och II: 416), i

vad desamma skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, till

Riks arkiv et: Fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana

handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia, för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 3,400

kronor.

8:o) Landsarkiven m. m.: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 8, sid.

18—29) föreslagit riksdagen att

dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1935 äga tillämpning å befattningshavare vid

landsarkivet i Härnösand;

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

landsarkiven m. rn.;

dels godkänna av departementschefen förordade avlöningsstater för landsarkiven

m. m. att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936;

dels godkänna av departementschefen förordad övergångsstat för arkivdepån

i Visby, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936;

dels ock till Landsarkiven m. m.: Avlöningar för budgetåret 1935/1936

anvisa ett förslagsanslag av 114,350 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr P. L. Persson i Undersvik m. fl.

väckt motion (II: 285), vari hemställts, att riksdagen måtte i samband med

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

behandlingen av stat för landsarkivet i Härnösand i skrivelse till Kungl.

Majit hemställa, att Kungl. Majit måtte vid utfärdandet av de ändringar i

landsarkivinstruktionen, som nödvändiggjordes med tillkomsten av Härnösandsarkivet,

beakta vad i motionen anförts ifråga örn hänförandet av arkivalier

från Gävleborgs län till Uppsala landsarkivdistrikt;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herrar K. G. Westman och O. G. Karlsson (I: 42) och den andra inom andra

kammaren av herr S. Olsson i Rimforsa m. fl. (II: 153), vari hemställts, att

riksdagen måtte för beredande av höjning av den i avlöningsstaten för

landsarkivet i Vadstena uppförda anslagsposten till avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare: grundavlöningar från 4,200 kronor till 6,000

kronor, öka förslagsanslaget till landsarkiven m. m.i avlöningar med 1,800

kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr G. Velander m. fl. (I: 234) och den andra inom andra kammaren av

herrar I. Österström och N. V. Sandström (lii 303), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta sådana ändringar beträffande anslag under statsverkspropositionens

åttonde huvudtitel (punkt 8, Landsarkiven m. m.i Avlöningar),

som betingades av inrättandet vid landsarkivet i Härnösand av en andrearkivariebefattning

i lönegraden B 21.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisar utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas i det

följande, till motionerna lii 285, I: 42 och I: 234.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande i avseende å frågan

örn ökade medel till avlönande av icke-ordinarie tjänstemän vid landsarkivet

i Vadstena.

Riksarkivet har under åberopande av en framställning från landsarkivarien

i Vadstena hemställt, att anslaget till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. vid landsarkivet måtte för budgetåret 1935/1936 ökas från 4,600

kronor till 8,000 kronor.

Såsom motiv härför har i berörda framställning anförts dels att landsarkivet

i nämnda hänseende vore i viss mån missgynnat i förhållande till de yngre

landsarkiven, dels ock att landsarkivets nuvarande maktpåliggande arbetsuPPgifter

nödvändiggjorde en ökning av den icke-ordinarie personalen. Nu

avlönades ur ifrågavarande anslagspost å 4,600 kronor en förste amanuens

med fyra timmars daglig tjänstgöring och en kvinnlig extra befattningshavare

med sex timmars daglig tjänstgöring. Ur det förhöjda uttagsbelopps

skulle bestridas kostnaderna för förste amanuensens avlönande efter heltidstjänstgöring

och för avlöningen till en kvinnlig extra befattningshavare.

I utlåtande den 18 september 1934 över nyssnämnda framställning från

landsarkivarien i Vadstena angående höjning av anslaget till icke-ordinarie

befattningshavare vid landsarkivet har statskontoret anfört, att, även om de

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

7

i ärendet åberopade skälen syntes i viss mån berättigade, statskontoret icke

funne sig kunna tillstyrka bifall till ifrågavarande framställning.

Departementschefen har rörande nu förevarande fråga för egen del anfört,

att han, med allt beaktande av de skäl, som legat till grund för riksarkivets

ifrågavarande framställning beträffande landsarkivet i Vadstena, i

nuvarande statsfinansiella läge icke ansett sig kunna upptaga berörda förslag.

I motionen I: 42 har beträffande förevarande fråga anförts bland annat

följande:

Det från år 1925 och även under innevarande budgetår utgående anslagsbeloppet

till de icke-ordinarie i landsarkivet i Vadstena (4,600 kronor) har

redan från början varit otillräckligt för avlönande av den personal, som var

anställd i detsamma vid 1925 års lönereglerings ikraftträdande och som

fortfarande där tjänstgör. Denna — en förste amanuens med fyra timmars

daglig tjänstetid och ett kvinnligt skrivbiträde med heltid — har kunnat

bibehållas vid för dem av riksarkivet fastställda löneförmåner (för amanuensen

årligen 3,196 kronor 56 öre, d. v. s. ersättning för 4 timmars daglig

tjänstgöring enligt 18 lönegraden 21 klassen och ortsgrupp C) endast genom

amanuensens överflyttning i avlöningshänseende till vikariatsanslaget såsom

förordnad för landsarkivarien ej blott under dennes hela semester (45 dagar)

utan även under de trettio dagar, denne måst, ehuru han ej haft skyldighet

därtill, för amanuensanslagets utdrygande utföra inspektioner. Sedan

den kvinnliga befattningshavaren avancerat till 6 lönegraden, har hon från

och med år 1934 till följd av de otillräckliga anslagsmedlen fått sin förutvarande

heltidstjänstgöring minskad till sex timmar. Trots denna nedsättning

har de nämnda icke-ordinarie befattningshavarnas sammanlagda avlöning

(vikariatsersättningar och dyrtidstillägg därvid icke inräknade) under

budgetåret 1933/1934 överskridit den beviljade anslagssumman med 471

kronor 2 öre, vilket låtit sig göra endast genom att landsarkivarien dels förrättat

inspektioner av lokala arkiv, dels uttagit nödigt antal semesterdagar,

så att amanuensens avlöning under denna tid kunnat bestridas ur vikariatsanslaget.

Icke-ordinarie-anslaget har så mycket mindre kunnat räcka att

avlöna vikarier för amanuensen och skrivbiträdet under deras semesterledigheter,

då landsarkivarien alltså måst förrätta även delar av deras tjänsteplikter.

Det har tyvärr icke heller kunnat undvikas, att till följd av den rådande

knappheten på arbetskraft i instruktionen föreskrivna ordnings- och förteckningsarbeten

under ett decennium så gott som helt legat nere. Stora leveranser

av viktiga arkiv ha icke kunnat behandlas och äro därför icke i

forskningsbart skick. Den genom författningsändring år 1930 från riksarkivet

till landsarkiven överflyttade granskningen av inkomna arkivförteckningar

från vissa statliga myndigheter inom arkivdistriktet har icke kunnat

fullgöras. Mängden av registratorsgöromål hotar att i stället alldeles absorbera

landsarkivariens hela ämbetstid och att för honom omöjliggöra att ägna

sig åt de arkivvårdande uppgifter Kungl. Maj:ts instruktion för landsarkiven

ålägger honom.

Ett av icke-ordinarie-anslagets otillräcklighet betingat, allvarligt missförhållande

är vidare, att amanuensen till följd av ämbetsplikter vid en av

honom innehavd kommunal befattning hindras att även vid förordnande

som landsarkivarie utsträcka sin arkivtjänstgöring utöver de fyra timmar,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

för vilka han som amanuens uppbär avlöning. Under återstående två timmar

dagligen av landsarkivets öppethållande för allmänheten uppehålla sig

vid landsarkivariens frånvaro endast expeditionsvakten och skrivbiträdet å

tjänstelokalerna.

Genom en höjning av den av Kungl. Majit av innevarande års riksdag

för landsarkivet i Vadstena äskade anslagsposten till avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare: grundavlöningar från 4,200 till 6,000 kronor

eller med 1,800 kronor skulle detta missförhållande upphöra. Den nuvarande

förste amanuensen, vilken antogs som extra ordinarie tjänsteman i

landsarkivet år 1900 och från år 1925 innehaft placering i 18 lönegraden,

klass 21, har länge hyst och senast under förlidet år anmält önskan att

frånträda sin i det föregående omnämnda kommunala befattning och att

helt ägna sig åt arkivtjänsten, under förutsättning att heltidstjänstgöring

beredes honom med bibehållen löneplacering från 1 juli. För landsarkivet

innebure denna lösning icke endast en lättnad i dess för närvarande synnerligen

kännbara personalbrist, utan även en stor tillfredsställelse, örn en

dess egen beprövade tjänsteman finge ägna hela sin arbetsförmåga åt den

institution han tjänat i 34 år med både plikttrohet, nit och skicklighet.

[Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser stater och anslag för landsarkiven

i Uppsala, Lund och Göteborg, länsarkivet i Östersund och arkivdepån

i Visby, har icke givit utskottet anledning till erinran.

I motionerna I: 42 och II: 153 har beträffande landsarkivet i Vadstena

hemställts om en höjning av anslagsposten till icke-ordinarie befattningshavare:

grundavlöningar m. m. från 4,200 kronor med 1,800 kronor till

6,000 kronor. Utskottet har icke kunnat undgå att finna, att allvarliga olägenheter

hava blivit en följd av den nuvarande knappheten på anslag för

här ifrågavarande ändamål. Särskilt vill utskottet framhålla det olämpliga

i att, vid landsarkivariens frånvaro, under två timmar av den dagliga

expeditionstiden endast expeditionsvakten och skrivbiträdet uppehålla sig

i tjänstelokalerna. Med hänsyn härtill har utskottet funnit sig böra tillstyrka

här förevarande motioner och hemställer fördenskull, att ovanberörda

anslagspost må ökas utöver det av Kungl. Majit äskade beloppet

med ett bruttobelopp av 1,800 kronor. Detta belopp lärer emellertid böra

minskas med en summa, motsvarande 60 procent av de på grund av den

ökade tjänstgöringstiden för den icke-ordinarie personalen höjda pensionsavdragen.

Berörda minskning torde kunna uppskattas till 50 kronor, varvid

jämväl en avrundning av anslagets slutsumma ernås. Nettohöjningen

i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag —- vilket, såvitt det avser landsarkivet

i Vadstena, i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran —

skulle sålunda vid bifall till vad utskottet nu förordat bliva 1,750 kronor.

I motionerna I: 234 och II: 303 har hemställts om inrättande av en andre

arkivariebefattning i lönegraden B 21 vid det nya landsarkivet i Härnösand.

Onekligen kunna, såsom också departementschefen framhållit, mycket goda

skäl anföras för en förstärkning av arbetskrafterna därstädes. Enligt utskottets

uppfattning kunna sannolikt icke de arbetskrafter, som enligt Kungl.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr, 8.

9

Maj:ts förslag skulle komma att stå till Härnösandsarkivets förfogande, bliva

tillräckliga för göromålens behöriga skötande, sedan väl arbetet vid landsarkivet

kommit fullt i gång. Med hänsyn till att budgetåret 1935/1936

bliver det nya arkivets första verksamhetsår och då alltså närmare erfarenhet

rörande organisationsarbetet därstädes ännu saknas, har utskottet emellertid

icke ansett sig böra gå utöver Kungl. Maj:ts förslag utan avstyrker

här förevarande motioner. Vad Kungl. Maj:t föreslagit beträffande landsarkivet

i Härnösand har icke givit utskottet anledning till erinran.

\7ad slutligen beträffar det i motionen 11:285 gjorda yrkandet vill utskottet

erinra, att frågan örn Norrlands indelning i arkivområden senast år

1928 efter synnerligen ingående utredningar och överväganden var föremål

för riksdagens prövning (se härom proposition nr 212 till 1928 års riksdag).

Med hänsyn härtill finner sig utskottet icke böra tillstyrka riksdagen att på

grund av enskild motion taga någon ställning till skäligheten i och utförbarheten

av det nu framförda önskemålet. Enligt utskottets uppfattning

torde det lämpligen ankomma på Kungl. Maj:t att taga under övervägande,

huruvida ett tillmötesgående av motionärernas hemställan kan vara möjligt.

Med vad sålunda anförts torde motionen II: 285 få anses besvarad.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till herrar Westmans och O. G. Karlssons

ävensom herr Olssons i Rimforsa m. fl. ovannämnda motioner

(I: 42 och II: 153) men med avslag å herr Velanders m. fl.

och herrar Österströms och Sandströms ovannämnda motioner

(I: 234 och II: 303),

a) förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den

civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 juli 1935

äga tillämpning å befattningshavare vid landsarkivet i Härnösand

;

b) godkänna följande personalförteckning för landsarkiven

m. m.:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat:

5 landsarkivarier...........................B 26

1 länsarkivarie.............................B 22

1 andre arkivarie..........................B21

5 expeditionsvakter......................... B 5

c) godkänna följande avlöningsstater för landsarkiven

m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1935/1936:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Avlöningsstater.

Landsarkivet

Landsarkivet

Landsarkivet

i Uppsala

i Vadstena

i Lund

Kronor

Kronor

Kronor

1. Avlöningar till tjänstemän å

ordinarie stat, förslagsvis . . . .

12,200

11,500

18,800

2. Avlöningar till icke-ordinarie

personal:

a) Grundavlöningar m. m.,

9,800

5,950

3,800

b) Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis.....

300 10,100

900 6,850

100 3,900

Summa kronor

22,300

18,350

22,700

Landsarkivet

i Göteborg

Landsarkivet

i Härnösand

Länsarkivs

i Östersund

Kronor

Kronor

Kronor

1. Avlöningar till tjänstemän å

ordinarie stat, förslagsvis . . .

12,900

12,500

7,900

2. Avlöningar till icke-ordinarie

personal:

a) Grundavlöningar m. m.,

b) Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis.....

8,200

350 8,550

1,960

250 2,210

5,440

200 5,640

Summa kronor

21,450

14,710

13,540

d) godkänna följande övergångsstat för arkivdepån i Visby,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1935/1936:

Övergångsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvode åt en föreståndare......kronor 1,200

Anni.: Efter 5 år kan föreståndarens arvode

höjas nied 200 kronor, efter 10 år

med ytterligare 200 kronor och efter 15

år med än ytterligare 200 kronor.

b. Arvodesförhöjning åt föreståndaren,

förslagsvis..............

c. Tillfällig arvodesförbättring åt föreståndaren

..................

d. Ersättning till vikarie för föreståndaren

.....................

» 200

» 300

» _200 i 900

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

11

2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat:

a. Lön åt en vaktmästare........kronor 550

Anni.: Efter 3 år kan vaktmästarens

lön höjas med 100 kronor, efter 6 år med

ytterligare 100 kronor och efter 9 år med

än ytterligare 100 kronor.

b. Ålderstillägg åt vaktmästaren, förslagsvis

................... » 100

c. Tjänstgöringspenningar åt vaktmästaren

.................. » 300 950

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal......... 200

Summa kronor 3,050;

e) till Landsarkiven m. m.: Avlöningar för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett förslagsanslag av 116,100 kronor;

II. att herr Perssons i Undersvik m. fl. ovannämnda motion

(II: 285) må anses besvarad med vad utskottet i det

föregående anfört.

9:o) Landsarkiven m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 9, sid. 29—33), vilket med bortseende från de förändringar,

som påkallats av de nya grunderna för riksstatens uppställning, innebär en

ökning med 9,475 kronor av de anslagsmedel, som under innevarande budgetår

utgå för motsvarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Omkostnader

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 42,500

kronor.

10:o) Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, sid. 33), vilket

innebär en ökning av ifrågavarande anslag med 260 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier

och tryckta arbeten för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

reservationsanslag av 1,610 kronor.

ll:o) Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av arkivalier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, sid. 33—34), vilket,

med bortseende från de förändringar, som påkallats av de nya grunderna

för riksstatens uppställning, innebär en ökning med 6,300 kronor av de

anslagsmedel, som under innevarande budgetår utgå för motsvarande ändamål,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Bokbindning

och konservering av arkivalier för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett reservationsanslag av 34,000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

12:o) Landsarkiven m. m.: Inredning och utrustning m. m. av

landsarkivet i Härnösand. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

12, sid. 35) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Inredning och

utrustning m. m. av landsarkivet i Härnösand för budgetåret

1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 35,000 kronor.

13:o) Kungl, biblioteket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 13,

sid. 36—43) föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

kungl, biblioteket;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för kungl,

biblioteket att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936;

dels ock till Kungl, biblioteket: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett förslagsanslag av 236,400 kronor.

Till undersökning av i kammararkivet och riksarkivet befintliga äldre arkivalieomslag

m. m. har från och med budgetåret 1930/1931 utgått ett extra

anslag till en början med 4,100 kronor och från och med budgetåret 1933/

1934 — för beredande av uppfattning i löneklass — med 4,350 kronor.

1934 års riksdag anförde i sin skrivelse nr 8 under punkten 8 angående

anvisande av medel för här ifrågavarande ändamål för budgetåret 1934/1935,

att förevarande arbeten vid anslagets tillkomst beräknades kunna slutföras

under en tid av förslagsvis tre år. Riksdagen ville icke motsätta sig, att

anslag för ändamålet beviljades även för ett femte budgetår men utginge

ifrån att — därest anslag för ändamålet erfordrades jämväl för tid efter

budgetåret 1934/1935 — framställning i ämnet åtföljdes av utredning rörande

den tid och de kostnader, som ytterligare kunde beräknas för slutförande

av förevarande undersökningar.

I den ovannämnda avlöningsstaten hava under en anslagspost till Avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal beräknats medel till nyss angivna

ändamål.

I anledning av vad 1934 års riksdag anfört angående utredning örn den

tid och de kostnader, som ytterligare kunde beräknas för slutförande av

ifrågavarande undersökningar av äldre arkivalieomslag, hava enligt statsrådsprotokollet

riksarkivet och riksbibliotekarien inkommit med en redogörelse,

däri bland annat anföres följande:

Frågan örn tillvaratagandet av de för svensk medeltidsforskning i alldeles

särskild grad viktiga fragment av äldre pergamentshandskrifter och tryck,

vilka under den äldre Vasatiden söndertagits för att användas till omslag

om fogde- och andra räkenskaper i räknekammaren, hade länge stått på

dagordningen. I skrivelse den 9 december 1927 uppdrog Kungl. Maj:t åt

riksarkivet och riksbibliotekarien att i anslutning till en av riksbibliotekarien

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

13

Collijn åren 1912—1913 utförd undersökning i kammar- och riksarkiven gemensamt

»uppgöra en noggrann och detaljerad inventering och i samband härmed

en systematisk fotostatisk kopiering jämte vetenskaplig katalogisering av samtliga

i de nämnda arkiven befintliga till inbindning av äldre arkivaliehandlingar

använda pergamentsomslag». Då emellertid varken riksarkivet eller kungl,

biblioteket kunde ställa erforderliga arbetskrafter i och för undersökningens

utförande till förfogande anhöllo riksarkivet och riksbibliotekarien i gemensam

skrivelse den 16 september 1929 om anvisande av ett extra anslag för

att under en tid av exempelvis tre år avlöna en för arbetets utförande

lämplig person, fil. dr Toni Schmid. Nämnda anhållan blev av 1930 års

riksdag beviljad och fröken Schmid erhöll uppdrag att utföra arbetet under

närmaste ledning av kungl, bibliotekets handskriftsavdelning.

För fröken Schmid hade huvuduppgiften varit att vetenskapligt katalogisera

och förteckna de i kammararkivet befintliga pergamentsomslagen under

jämförelse med i kungl, biblioteket ävensom i vissa andra svenska arkiv

befintliga blad. I en den 6 augusti 1934 daterad promemoria hade fröken

Schmid på riksbibliotekariens anmodan lämnat vissa upplysningar örn

det av henne tills vidare huvudsakligen i kammararkivet utförda arbetet.

Orsakerna till att katalogiseringsarbetet icke fortskridit längre säde fröken

Schmid bero på flera omständigheter. Arbetet har krävt förstudier, och det

hade även varit nödvändigt för henne att vid sidan av arbetet bedriva vissa

specialstudier, särskilt rörande musikhandskrifterna, bland vilka ett stort

antal handskrifter med nummer funnes, och de talrika fragmenten av handskrifter

i kanonisk rätt.

En annan orsak till arbetets fördröjande torde vara att finna däri, att

detsamma, för att arkivaliehandlingar icke skulle behöva bortföras från

kammararkivet och för att ständig kontakt skulle kunna hållas med jämförelsematerialet,

i huvudsak måst utföras i detta arkivs lokaler. Här saknades

emellertid nödiga uppslagsböcker samt paleografisk och annan hjälplitteratur,

som måst hämtas från kungl, biblioteket. I många fall hade det

också varit nödvändigt att jämföra fragmenten i kammararkivet med originalhandskrifter

och äldre tryck, vilka förvarades i kungl, biblioteket. Arbetets

splittring på två från varandra rätt avlägsna lokaler torde i icke oväsentlig

grad hava inverkat oförmånligt på uppdragets snabba utförande.

Av fröken Schmida promemoria och det av henne tills nu utförda inventerings-

och katalogiseringsarbetet franninge, att hon velat ställa sig Kungl.

Maj:ts anvisning till efterrättelse att uppgöra en noggrann och detaljerad

inventering jämte vetenskaplig katalogisering av samtliga ifrågakommande

pergamentsomslag. Det hade därvidlag icke kunnat undvikas, att hennes

arbete, som ju vore av unikt slag, blivit väl omständligt och att hon i visst

avseenden väl mycket lagt an på detaljer. Arbetet hade emellertid nu fortskridit

till en punkt, som givit möjlighet att överskådligt bedöma hela det

befintliga materialets allmänna beskaffenhet. Man hade erhållit så att säga

ett tvärsnitt genom beståndet och därigenom fått möjlighet att riktigare än

någonsin förut bedöma dess beskaffenhet och värde för forskningen. Att

detta resultat i och för sig vore högst betydelsefullt och till fullo motsvarade

de i oell för detsammas ernående nedlagda kostnaderna, ville riksarkivet

och riksbibliotekarien eftertryckligt framhålla.

De numera vunna erfarenheterna om materialets art och bearbetning

visade emellertid, att detta arbete, vilket såsom redan framhållits vore av full
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ständigt unik art, krävde längre tid, än som från början antagits. Det

gällde ju här ett vidsträckt outforskat material av största räckvidd och

värde för vår svenska medeltidshistoria. Vid undersökningar av denna

art vore svårigheterna mycket stora att kunna exakt uppskatta den för

arbetets outförande nödiga tiden, vilken ju vore bestämmande för kostnaderna.

A andra sidan minskades svårigheterna för en sådan uppskattning,

i den mån arbetet framskrede. För att emellertid påskynda arbetet, föresloge

riksarkivet och riksbibliotekarien vissa åtgärder av tidsbesparande art,

vilkas verkan det gällde att avvakta för att kunna lämna den av riksdagen

önskade beräkningen av de med arbetets fortsättande förenade kostnaderna.

Av det hittills anförda torde framgå, att alltjämt synnerligen starka skäl

talade för att fröken Schmids stora sakkunskap på området fortfarande foges

i anspråk. Det syntes dock ändamålsenligt, att arbetet fortsattes under nya

direktiv, som vore ägnade att motverka en alltför tidsödande, ehuru i sig

själv fullt försvarlig detaljforskning. Fröken Schmid kunde anvisas, att

utan försummande av materialet i dess helhet inskränka mer ingående

proveniensforskningar till de blad, som befunnos vara av direkt intresse för

kännedomen örn svenska kultbruk eller över huvud om svenska medeltida

förhållanden. Örn hon därjämte ålades att kvartalsvis lämna en kort redogörelse

för de gångna tre månadernas arbete, skulle det till äventyrs bliva

möjligt att också i övrigt fastställa en arbetsmetod av mer tidsbesparande art.

För egen del har departementschefen i nu förevarande avseende anfört

följande:

»Jag vill slutligen ifråga om undersökningarna av i kammararkivet och riksarkivet

befintliga äldre arkivalieomslag betona den från den inhemska kulturhistoriska

forskningens synpunkt utomordentliga betydelse dessa undersökningar

äga och framhålla vikten av att desamma måtte fullföljas i enlighet

med den av riksarkivet och riksbibliotekarien nu angivna planen.»

Utskottet. Utskottet uppskattar tillfullo betydelsen av de från och med budgetåret

1930/1931 bedrivna undersökningarna av i kammararkivet och riksarkivet

befintliga äldre arkivalieomslag m. m. och anser sig fördenskull böra tillstyrka

anvisande av medel för ändamålet jämväl för budgetåret 1935/1936.

Härvid utgår emellertid utskottet från att de av riksarkivet och riksbibliotekarien

i deras utredning antydda åtgärderna av tidsbesparande art vidtagas.

Härjämte förutsätter utskottet, att redogörelse för arbetets fortgång

ävensom — så snart och i den mån sådant är möjligt — beräkning rörande

den för arbetets slutförande erforderliga tiden lämnas, då fortsatt anslag

för här ifrågavarande ändamål äskas av riksdagen.

Mot Kungl. Maj:ts övriga under här förevarande punkt framlagda förslag

har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer fördenskull,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för kungl,

biblioteket:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

15

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 riksbibliotekarie..........................A 1

4 förste bibliotekarier........................B 26

7 andre bibliotekarier........................B21

1 förste expeditionsvakt......................B 7

2 kanslibiträden............................B 7

4 expeditionsvakter.........................B 5

1 kontorsbiträde......... ..................B 4

Tjänsteman å extra stat:

1 förste bibliotekarie........................B26;

b) godkänna följande avlöningsstat för kungl, biblioteket

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1935/1936:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 128,600

2. Avlöning till tjänsteman å extra stat,

förslagsvis..................... » 9,830

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 85,670

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis . . * 5,300'' » 90,970

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . »_7,000

Summa förslagsanslag kronor 236,400;

c) till Kungl, biblioteket''. Avlöningar för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett förslagsanslag av 236,400 kronor.

14:o) Kungl, biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 14, sid. 44—45), vilket icke innefattar andra ändringar än

sådana, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens uppställning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Omkostnader för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 57,200

kronor.

15:o) Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15, sid. 45—46), vilket icke ifrågasätter

andra ändringar än sådana, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens

uppställning, hemställer utskottet,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Bokinköp och

bokbindning för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 110,000 kronor.

16:o) Stifts- och landsbiblioteket i Linköping: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16, sid. 46—51), vilket icke innefattar

andra ändringar än sådana, som påkallats av de nya grunderna för

riksstatens uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för stifts- och

landsbiblioteket i Linköping:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 bibliotekarie........................... B 26

1 vaktmästare........................... B 5;

b) godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteket

i Linköping att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1935/1936:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis........................kronor 12,100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m.. . . kronor 2,950

b) Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis....... » 450 » 3,400

Summa förslagsanslag kronor 15,500;

c) till Stifts- och landsbiblioteket i Linköping: Avlöningar

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 15,500

kronor.

17:o) Stifts-och landsbiblioteket i Linköping: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17, sid. 51—52), vilket icke innefattar

andra ändringar än sådana, som påkallats av de nya grunderna för

riksstatens uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteket i Linköping:

Omkostnader för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

anslag av 1,000 kronor.

18:o) Stifts- och landsbiblioteket i Linköping: Bokinköp och bokbindning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, sid. 52—53),

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

17

vilket icke innefattar andra ändringar än sådana, som påkallats av de nya

grunderna för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteket i Linköping:

Bokinköp och bokbindning för budgetåret 1935/1936

anvisa ett reservationsanslag av 6,000 kronor.

19:o) Bidrag till pedagogiska biblioteket. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 19, sid. 53—54), vilket förslag innebär en ökning med

350 kronor av de anslagsmedel, som utgå till motsvarande ändamål under

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till pedagogiska biblioteket

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 6,350 kronor,

att utgå under de villkor, Kungl. Majit kan finna gott

föreskriva.

20:o) Nationalmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 20, sid. 54—59), vilket förslag, utöver de av de nya grunderna

för riksstatens uppställning påkallade förändringarna, innebär en ökning

med 2,280 kronor av de anslagsmedel, som under innevarande budgetår

utgå för motsvarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för nationalmuseet:
Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 Överintendent......................... A 1

4 intendenter (avdelningsföreståndare)......... B 26

1 kansliskrivare......................... Bil

1 förste expeditionsvakt (tekniskt biträde vid handtecknings-

och gravyravdelningen).......... B 7

1 förste expeditionsvakt, tillika portvakt....... B 7

2 förste expeditionsvakter.................. B 7

1 expeditionsvakt, tillika gårdskarl........... B 5

10 expeditionsvakter...................... B 5;

b) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/

1936:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis...................kronor 103,200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit............ » 4,180

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 8. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

3. Avlöningar till övrig ické-ördinarie per
sonal:
a)

Grundavlöningar m. m. kronor 51,520

b) Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis .... » 6,000 kronor 57,520

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... »_4,100

Summa förslagsanslag kronor 169,000;

c) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1935/1936

anvisa ett förslagsanslag av 169,000 kronor.

21:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 21, sid. 59—62), vilket icke innefattar andra ändringar än

sådana, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens uppställning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 36,700

kronor.

22:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, sid. 62—63), vilket icke innefattar

andra ändringar än sådana, som påkallats av de nya grunderna för

riksstatens uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhåll och ökande

av samlingarna för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 40,700 kronor.

23:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 23, sid. 63—69), vilket förslag utöver de av de nya grunderna

för riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär uppförande

på ordinarie stat av två expeditionsvakter samt en ökning med 1,100

kronor av de anslagsmedel, som utgå för motsvarande ändamål under innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för livrustkammaren

:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 föreståndare........................... B 27

2 expeditionsvakter....................... B 5;

b) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

19

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis.......................kronor 16,300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 34,200

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis .... » 4,000 » 38,200

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis.... »_1,100

Summa förslagsanslag kronor 55,600;

c) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett förslagsanslag av 55,600 kronor.

24:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majda

förslag (punkt 24, sid. 70—71), vilket förslag utöver de av de nya grunderna

för riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär en

minskning med 950 kronor av de anslagsmedel, som under innevarande

budgetår utgå för motsvarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 6,800 kronor.

25:o) Livrustkammaren: Underhåll och ökande av samlingarna.

I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 25, sid. 71—72), vilket icke

innefattar andra ändringar än sådana, som påkallats av de nya grunderna

för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Underhåll och

ökande av samlingarna för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

reservationsanslag av 400 kronor.

26:o) Anslag till naturhistoriska riksmuseet och statens etnografiska

museum. Beträffande vad Kungl. Majd (punkterna 26—30) föreslagit

riksdagen i fråga om anslag till naturhistoriska riksmuseet och statens

etnografiska museum avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;

vilket härmed

anmäles.

27:o) Bidrag till nordiska museet. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag

(punkt 31, sid. 92) och under erinran att för innevarande budgetår anvisats

samma belopp för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till nordiska museet för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 190,000 kronor

att under villkor, att en ledamot i museets nämnd är av

Kungl. Majd förordnad, ävensom på de övriga villkor, Kungl.

Majd må föreskriva, utgå till närbilden för att enligt dess

bestämmande användas till museets ändamål.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

28:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. Kungl. Majit

har (punkt 32, sid. 92—93) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till kulturhistoriska

museet i Lund för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av

22.000 kronor att under villkor, att valet av föreståndare för museet godkännes

av Kungl. Majit, och under de övriga villkor, Kungl. Majit kan finna

skäl föreskriva, utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra

Sverige för att användas för museets förvaltningsomkostnader och i främsta

rummet till avlöning åt vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden

vid museet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första kammaren

av herr Johan Nilsson i Kristianstad m. fl. väckt motion (I: 30), vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta tilldela kulturhistoriska föreningen

för södra Sverige ett anslag av 30,000 kronor för budgetåret 1935/1936.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisar utskottet till motionen.

Utskottet. Med hänsyn till vad i motionen anförts ävensom till i övrigt av utskottet

kända förhållanden anser sig utskottet böra förorda, att det av Kungl. Majit

för nästkommande budgetår äskade anslaget höjes med 3,000 kronor till

25.000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag

samt herr Johan Nilssons i Kristianstad ovannämnda motion

(I: 30), såsom Bidrag till kulturhistoriska museet i

Lund för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 25,000

kronor att under villkor, att valet av föreståndare för museet

godkännes av Kungl. Majit, och under de övriga villkor,

Kungl. Majit kan finna skäl föreskriva, utgå till styrelsen

för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för

att användas för museets förvaltningsomkostnader och i

främsta rummet till avlöning åt vetenskapligt och fackmässigt

utbildade biträden vid museet.

29:o) Bidrag till musikhistoriska museet. Bidrag till svenska skolmuseet.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkterna 33 och 34, sid.

93—94) och under erinran att för innevarande budgetår anvisats sam»''a

belopp för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) såsom Bidrag till musikhistoriska museet för budgetåret

1935/1936 anvisa ett anslag av 8,000 kronor att på de villkor

och under de förbehåll, Kungl. Majit kan finna skäl föreskriva,

utgå till museets ändamål;

b) såsom Bidrag till svenska skolmuseet för budgetåret

1935/1966 anvisa ett anslag av 3,500 kronor att på de vill
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

21

kor, Kungl. Majit kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen

för Sveriges allmänna folkskollärarförening för

museets ändamål.

Kyrkliga ändamål.

30:o) Domkapitlens expeditioner: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt

35, sid. 95—102) föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

domkapitlens expeditioner,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för domkapitlens

expeditioner,

dels ock till Domkapitlens expeditioner: Avlöningar för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett förslagsanslag av 274,000 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär, utöver de av de nya grunderna för riksstatens

uppställning påkallade förändringarna, en ökning med 160 kronor

av de anslagsmedel, som under innevarande budgetår utgå för motsvarande

ändamål.

1 den föreslagna avlöningsstaten ingå under 4. Särskilda löneförmåner

till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän två delposter, båda förslagsvis

beräknade, den ena å 1,000 kronor till kallortstillägg och den andra å 600

kronor till provisoriskt dyrortstillägg. Såsom av statsrådsprotokollet framgår,

bestridas för närvarande kostnaderna för kallortstillägg, vilka endast

avse befattningshavare vid domkapitlet i Luleå, från anslagsposten till avlöningar

till ordinarie befattningshavare med i avrundat tal 600 kronor

samt för en icke-ordinarie tjänsteman och ett extra biträde från motsvarande

anslagspost till icke-ordinarie befattningshavare med ett beräknat sammanlagt

belopp av 375 kronor eller avrundat 400 kronor. Enligt de i övrigt

tillämpade grunderna för den nya anslagsuppställningen lärer någon särskild

post för kallortstillägg icke böra uppföras i här förevarande avlöningsstat.

Kostnaderna för kallortstillägg åt tjänstemännen å ordinarie stat, i

avrundat tal 600 kronor, böra bestridas från den förslagsvis beräknade anslagsposten

till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, vilken dock ej

i anledning härav torde behöva ökas. Kostnaderna för kallortstillägg till

de icke-ordinarie befattningshavarna, beräknade till 375 kronor, böra bestridas

från den i anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

ingående delposten å 70,150 kronor till grundavlöningar m. m. Då denna

delpost är upptagen med bestämt belopp, torde en motsvarande höjning av

densamma bliva erforderlig. För avrundning av anslagets slutsumma torde

emellertid höjningen böra bestämmas till 400 kronor. Ifrågavarande delpost

skulle då upptagas med (70,150 + 400) 70,550 kronor, under det att

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

anslagets slutsumma skulle bliva (274,000 — 600) 273,400 kronor. Vid bifall

till vad sålunda föreslagits bör anslagsposten: Särskilda löneförmåner

till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän — som då skulle avse allenast

provisoriskt dyrortstillägg — uppföras utan delposter med ett förslagsvis

beräknat belopp av 600 kronor.

I övrigt har Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt gjorda framställning

icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

a) godkänna följande personalförteckning för domkapitlens

expeditioner:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat:

Stiftssekreterare. Stifts- Kansli- Expedi
Domkapitel

notarie, biträde. Hönsvakt.

Lönegrad Lönegrad Lönegrad Lönegrad

B 28 B 27 B 24 B 21 B 7 B 5

Uppsala...... 1 — — 1 1 1

Linköping .... — 1 — — — l

Skara....... — 1 — — — 1

Strängnäs . , . . — 1 — — — —

Västerås...... — 1 — — — 1

Växjö....... — 1 — — 1 1

Lund........ 1 — — 1 i i

Göteborg..... — 1 — — 1 1

Karlstad..... — 1 — — l \

Härnösand .... — 1 — — 1 l

Luleå.......,1 — — — l i

Visby....... — — 1 — — —

b) godkänna följande avlöningsstat för domkapitlens expeditioner,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1935/1936:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis....... 179,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t:

a. Grundbelopp........................kronor 9,950

Anm.: Arvodet till sekreteraren vid Stockholms stads

konsistorium utgör 5,700 kronor samt kan efter 3 år

höjas med 360 kronor, efter 6 år med ytterligare 360

kronor och efter 9 år med än ytterligare 360 kronor.

b. Arvodesförhöjning till sekreteraren vid Stock
-

holms stads konsistorium, förslagsvis..... » 540

c. Vikariatsersättniugar m. m., förslagsvis..... » 760 11,250

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

23

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m.................kronor 70,550

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .... » 12,000 82,550

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

tjänstemän, förslagsvis................kronor 600

Summa förslagsanslag kronor 273,400;

c) till Domkapitlens expeditioner: Avlöningar för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 273,400 kronor.

31:o) Domkapitlens expeditioner: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36, sid. 102—105), vilket förslag utöver de av

de nya grunderna för riksstatens uppställning påkallade förändringarna

innebär en minskning med 1,100 kronor av de anslagsmedel, som under

innevarande budgetår utgå för motsvarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Domkapitlens expeditioner: Omkostnader

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av

41,100 kronor.

32:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37,

sid. 105—106) och under erinran att för innevarande budgetår anvisats

samma belopp för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett förslagsanslag av 100,000 kronor.

33:o) Ersättning för prästerskapets till statsverket indragna

tionde m. m. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 38, sid. 106—

108), vilket innebär en anslagsökning med 1,542,629 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för prästerskapets till statsverket

indragna tionde m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett anslag av 4,627,887 kronor.

34:o) Ersättning för vissa tidigare av prästerskapet åtnjutna statsanslag.

I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 39, sid. 108—109),

vilket innebär en anslagsökning med 200,834 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för vissa tidigare av prästerskapet

åtnjutna statsanslag för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett anslag av 502,084 kronor.

35:o) Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i främmande

trosbekännares skattskyldighet. I enlighet med Kungl. Maj ds

förslag (punkt 40, sid. 109), vilket innebär en anslagsökning med 5,000

kronor, hemställer utskottet,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må till Ersättning åt vissa församlingar till

följd av lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 65,000

kronor.

36:o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, sid. 109—lil), vilket förslag icke innefattar

andra ändringar än sådana, som påkallats av de nya grunderna för

riksstatens uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) för anordnande under år 1935 vid fyra folkskoleseminarier

av Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 14,800

kronor;

b) medgiva, att i fall, då kompletterande undervisning

vid folkskoleseminarium erfordras för dem av seminariets

elever, som deltagit i kurs för utbildande av kyrkomusiker,

ersättning till vederbörande lärare för s. k. övertimmar må,

efter prövning av Kungl. Majit i varje särskilt fall, utgå

från förslagsanslaget till avlöningar vid folkskoleseminariema.

37:o) Lappmarks ecklesiastikverk. I enlighet med Kungl. Maj.ts förslag

(punkt 42, sid. lil), vilket innebär en anslagsökning med 1,000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lappmarks ecklesiastikverk för bud*

getåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 5,000 kronor.

38:o) Stipendier för utbildande vid universitet av präster, förtrogna

med finska språket. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt

43, sid. lil—112) och under erinran att för innevarande budgetår anvisats

samma belopp för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till tre Stipendier för utbildande vid

universitet av präster, förtrogna med finska språket, för budgetåret

1935/1936 anvisa ett anslag av 3,600 kronor.

39:o) Avlöningar till pastorer vid svenska församlingar i utlandet.

I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 44, sid. 112), vilket förslag

icke innefattar andra ändringar än sådana, som påkallats av de nya grunderna

för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avlöningar till pastorer vid svenska

församlingar i utlandet för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

anslag av 30,000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

25

40:o) Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska

hamnstäder. Kungl. Majit har (punkt 45, sid. 113—114) föreslagit

riksdagen att till Religiös och social verksamhet bland svenskar i

vissa utländska hamnstäder för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag

av 57,500 kronor, att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,

Kungl. Majit finner skäl meddela.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr H. Hallén m. fl. väckt motion (lii 405), vari hemställts,

att riksdagen ville anslå 5,000 kronor till avlöning åt svensk sjömanspastor i

Gdynia och fördenskull höja anslaget till avlöning av svenska sjömanspräster

från 45,500 kronor till 50,500 kronor ävensom besluta, att å nämnda

tjänst skall utgå dyrtidstillägg efter enahanda grunder som för övriga sjömanspräster.

I riksstaten för budgetåret 1934/1935 äro för här ifrågavarande ändamål

uppförda följande två anslag, nämligen:

Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska

hamnstäder, extra anslag..................kronor 45,500

Dyrtidstillägg åt de för religiös och social verksamhet bland

svenskar i vissa utländska hamnstäder anställda präster,

extra förslagsanslag ............................ * 12,000

Summa kronor 57,500

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att svenska kyrkans sjömansvårdssty
relse

begärt ökning för budgetåret 1935/1936 av ifrågavarande anslag för

anställande av en sjömanspräst för Danzig, en för Gdynia samt en för

Genua och Marseille.

Departementschefen har anfört, att han under nuvarande förhållanden

funne sig icke kunna förorda anslag till utvidgning av ifrågavarande verksamhet.

Till stöd för det i motionen II: 405 framförda yrkandet har anförts huvudsakligen

följande:

Från och med budgetåret 1931/1932 utgår anslag till avlönande av en

svensk sjömanspräst i Danzig och Gdynia, sedan med frivilliga gåvomedel

avlönad sjömanspräst redan från och med 1 juli 1929 hade varit stationerad

i Danzig med uppdrag att även ägna sin verksamhet åt Gdynia. I sistnämnda

hamn inrättades en under samma sjömanspräst lydande assistentbefattning

1 april 1930.

Emellertid visade det sig på grund av den svenska sjöfartens enastående

kraftiga utveckling i såväl Danzig som Gdynia snart nog omöjligt för en

ensam prästerlig kraft att räcka till för arbetet i bägge nämnda hamnar.

Till följd härav förordnades en särskild sjömanspräst till Gdynia från och

med 20 september 1932.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

För närvarande finnas således genom sjömansvårdsstyrelsens försorg två

sjömanspräster anställda i Danzig och Gdynia, ehuru avlöning av statsmedel

endast utgår till en av dem, nämligen den i Danzig stationerade prästen,

medan avlöningen åt sjömansprästen i Gdynia bestrides med insamlade

gåvomedel.

Till belysning av de stora och ständigt växande krav, som ställas på sjömansvårdens

verksamhet i Gdynia, åberopas följande förhållanden.

Sverige intager i sjöfartshänseende i Gdynia den ojämförligt främsta platsen

bland alla nationer. Sålunda uppgick år 1932 antalet inkomna svenska

fartyg till 1,147, motsvarande 28,48 procent av den sammanlagda sjötrafiken

å staden, under det att den polska sjöfarten, som kom närmast i storleksordning,

motsvarade allenast 18,62 procent. Danmarks andel utgjorde 11,87

och Norges blott 7,6 procent.

Ar 1933 hade svenska trafiken ytterligare ökat till 1,245 inkomna fartyg.

Denna fortgående stegring sammanhänger bland annat med att Gdynia allt

mera upphört att vara en speciell kolhamn. Många nya kajanläggningar

och magasin ha under nämnda år tagits i bruk för importhandelns ändamål,

och transitohandeln från Polen till söderut belägna länder har utökats.

Att den svenska sjömansvården under sådana förhållanden har ett snart

sagt obegränsat arbetsfält i Gdynia, säger sig självt. Den nuvarande omfattningen

av sjömansvårdens olika verksamhetsgrenar i Gdynia, liksom även

av verksamheten i Danzig, belyses av vid motionen fogade statistiska uppgifter

från sjömansvårdsstyrelsens stationer under år 1933. Den särdeles

omfattande och krävande verksamhet, som återspeglas i nämnda statistiks

siffror från Danzig och Gdynia, har endast möjliggjorts därigenom att

nämnda styrelse i vardera hamnen, förutom sjömanspräst, underhåller dels

en manlig assistent, dels en läsrum sföreståndarinna.

Arbetets utveckling har dock helt naturligt medfört ständigt ökade ekonomiska

uppoffringar. Dessa ha varit så mycket mera kännbara, som verksamheten

på grund av den svenska valutans alltsedan september 1931 pågående

internationella depreciering tillskyndats särdeles betydande allmänna

utgiftsökningar. Dessa ha enligt gjorda beräkningar uppgått till 42,000

kronor under år 1932 och 46,000 kronor år 1933. För 1934 torde ifrågavarande

merutgift böra anslås till minst 42,000 kronor. De sammanlagda

merkostnader, som sjömansvårdsstyrelsen således åsamkats genom den svenska

kronans depreciering under åren 1932—34, uppgå till det högst betydande

beloppet av 120,000 kronor. Då sjömansvårdsstyrelsen härigenom, trots stigande

inkomster under de sista åren, fått vidkännas en avsevärd ökning av

sin skuldsättning, måste en avlyftning av de årliga kostnader, som åtgå

till avlöning av sjömansprästen i Gdynia, anses som ett särdeles nödvändigt

bidrag till åstadkommande av ekonomisk stabilitet och ostörd verksamhet.

I den så kallade sjömansutredningen (betänkande angående frågan örn

lämpliga åtgärder till skydd för sjömän vid besök i utländska hamnar, avgivet

den 21 december 1933) framhålles kraftigt det trängande behovet av

att staten övertager avlöningen även av sjömansprästbefattningen i Gdynia

på villkor, att lokalfrågan på nämnda ort bringas till lösning så fort omständigheterna

det medgiva.

Nu har polska regeringen, som visat sig högt skatta det svenska kulturarbete,

som i Gdynia bedrives, skänkt en stor och välbelägen tomt till den

byggnad, som sjömansvårdsstyrelsen här kommer att uppföra. Styrelsen har

granskat och godkänt ritningar till berörda bygge, som omfattar samlings
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

27

salar, läsrum, kafé- och klubblokaler samt bostad för sjömanspastorn och

assistenten. Det av sjömansutredningen uppsatta villkoret för statens övertagande

av avlöningen av denna befattning, nämligen en snar lösning av

lokalfrågan, blir alltså nu uppfyllt.

Som framgår av en vid motionen fogad statistisk tablå, uppgick antalet

besök, avlagda år 1933 å sjömansvårdsstyrelsens läsrumslokaler i Gdynia,

till 17,321. För 1934 steg denna siffra enligt nyligen ingångna uppgifter

till 21,509, varigenom stationen i Gdynia ryckt upp till den främsta platsen

bland alla sjömansvårdsstyrelsens utposter i främmande hamnar i fråga örn

besöksfrekvensen.

Det arbete, som av sjömanspastorn i Gdynia bedrives bland det svenska

sjöfolket, är utomordentligt aktivt och mångskiftande: gudstjänster, skeppsbesök,

klubb- och församlingsaftnar med sång, musik och föreläsningar,

idrottstävlingar, studieutflykter och dylikt, alltsammans präglat av ovanligt

stor anslutning från sjöfolkets sida. Den sammanhållande och stödjande

kraft, som genom denna verksamhet kan skänkas sjöfolket gentemot hamnstädernas

kriminalitet, sedeslöshet och dryckenskap, är så känd och omvittnad,

att det ej behöver närmare utvecklas.

Men det bör ock kunna med fog hävdas, att denna svenska kulturgärning

för en så stor del av landets ungdom, som det i Gdynia är fråga örn, icke

skall basera sin verksamhet enbart på kyrkokollekter, gåvor av föreningar

etc. Frånsett avlöningen åt sjömanspastorn, belöpa sig sjömansvårdsstyrelsens

utgifter för verksamheten vid stationen i Gdynia år 1935 till 18,190

zlotych, enligt nuvarande kurs 75: 75 svarande mot 13,779 kronor. Det bör

vara statsmakternas sak att svara för avlöningen till den man, som har ansvaret

och ledningen för detta arbete.

Såsom av motionen framgår, har under senare tid i Gdynia genom

sjömansvårdsstyrelsens försorg funnits inrättad en särskild prästerlig befattning,

nödvändiggjord av den kraftiga utvecklingen av den svenska sjöfarten

på Danzig och Gdynia. Denna befattnings innehavare avlönas för närvarande

med insamlade gåvomedel. I motionen har nu framhållits, hurusom

sjömansvårdsstyrelsen under de senare åren på grund av den svenska

valutans depreciering åsamkats betydande merkostnader, och att därför en

avlyftning av de årliga kostnaderna för här ifrågavarande avlöning vore

önskvärd.

Av den i ärendet förebragta utredningen finner utskottet behovet av en

i Gdynia stationerad sjömanspräst styrkt. Utskottet vill erinra, att den s. k.

sjömansutredningen (i sitt den 21 december 1933 avgivna betänkande angående

frågan örn lämpliga åtgärder till skydd för sjömän vid besök i utländska

hamnar) kraftigt framhöll behovet av att staten övertoge avlöningen

även av sjömansprästbefjittningen i Gdynia på villkor att lokalfrågan

på nämnda ort bringades till lösning så fort omständigheterna det medgåve.

I motionen har nu meddelats, att detta villkor nu kan uppfyllas, sedan

polska regeringen skänkt en tomt till den byggnad, som sjömansvårdsstyrelsen

här lär komma att uppföra. Med hänsyn till nu angivna förhållanden

och under erinran tillika, att riksdagen även tidigare behjärtat motions
-

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vis framkommen framställning av här ifrågavarande art, tillstyrker utskottet

motionärernas förslag örn ett anslag å 5,000 kronor för avlöning av en

svensk sjömanspräst i Gdynia.

Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran,

skulle alltså för grundavlöningar för här ifrågavarande prästmän erfordras

(45,500 + 5,000) 50,500 kronor.

A dessa löner utgår för närvarande dyrtidstillägg enligt de för icke nyreglerade

verk gällande grunderna. I enlighet med vad departementschefen

förutsatt lärer så böra ske jämväl under nästkommande budgetår. Med

hänsyn till vad utskottet i det föregående tillstyrkt torde emellertid det för

ändamålet beräknade beloppet, 12,000 kronor, böra ökas med i runt tal

1,500 kronor till 13,500 kronor.

Vid bifall till vad utskottet anfört och hemställt skulle sålunda här förevarande

anslag för nästkommande budgetår behöva upptagas med (50,500

+ 13,500) 64,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till herr Halléns m. fl. ovannämnda motion

(II: 405), till Religiös och social verksamhet Öland svenskar i

vissa utländska hamnstäder för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett förslagsanslag av 64,000 kronor, att utgå i enlighet med

de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t finner skäl meddela.

41 :o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 46, sid. 114), vilket förslag utöver de av de nya grunderna för riksstatens

uppställning påkallade förändringarna innebär en minskning med

2,028 kronor av de anslagsmedel, som under innevarande budgetår utgå

för motsvarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 200,000 kronor.

42:o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,

förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, sid. 114), vilket innebär en anslagsminskning

med 5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna

medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig

jord, för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag

av 5,000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

29

Akademier m. m.

43:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 48, sid. 115) och under erinran, att under innevarande budgetår

anvisats samma belopp för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska akademien för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 8,250 kronor.

44:o) Bidrag till vetenskapsakademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 49, sid. 115—117) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vetenskapsakademien för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 5,600 kronor.

45:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, sid. 117—125), vilket förslag

icke innefattar andra ändringar än sådana, som påkallats av de nya grunderna

för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må .j

a) godkänna följande personalförteckning för de under

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 riksantikvarie...........................A 1

3 antikvarier (avdelningsföreståndare)...........B 26

2 förste expeditionsvakter....................B 7

1 kontorsbiträde...........................B 4

Tjänstemän å extra stat:

2 antikvarier.............................B 26

1 sekreterare.............................B 24;

b) godkänna följande avlöningsstat för nämnda under

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien lydande institutioner

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1935/1936:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

Avlöningsstat.

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis................ .» . kronor 51,300

Arvode (lönefyllnad) åt den Hjertbergske

antikvarien..................... » 3,890

Avlöningar till tjänstemän å extra stat,

förslagsvis...................... > 26,800

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.

Grundavlöningar m. m. kronor 96,800

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis . . . » 7,000 » 103,800

Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . » 5,210

Summa förslagsanslag kronor 191,000;

c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Avlöningar

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag

av 191,000 kronor.

46:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Omkostnader. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51, sid. 125—128), vilket förslag

icke innefattar andra ändringar än sådana, som påkallats av de nya grunderna

för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

: Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

m. m.: Omkostnader för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag

av 48,800 kronor.

47:o) Vitterhets-, historie-och antikvitetsakademien: Statens historiska

museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, sid. 128), vilket förslag icke

innefattar andra ändringar än sådana, som påkallats av de nya grunderna

för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Statens historiska museum m. m.: Underhåll och

ökande av samlingarna för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

31

reservationsanslag av 12,000 kronor, att utgå efter den för*

delning, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.

48:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, sid. 129),

vilket förslag icke innefattar andra ändrmgar än sådana, som påkallats av

de nya grunderna för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av

fornlämningar och byggnadsminnesmärken för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor, att utgå

efter den fördelning, Kungl. Majit kan finna gott bestämma.

49:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Avlöningar. I anslutning till Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 54, sid. 130—131), vilket förslag icke innefattar andra ändringar

än sådana, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens uppställning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien lydande ostasiatiska

arkeologiska samlingarna att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1935/1936:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till tjänsteman å indragningsstat:

a. Lön..............kronor 12,000

b. Ålderstillägg . ....... » 1,000 kronor 13,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal

m. m.......................... » 9,300

Summa kronor 22,300;

b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Östasiatiska

arkeologiska samlingarna: Avlöningar för budgetåret

1935/1936 anvisa ett anslag av 22,300 kronor.

50:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Maj:ts förslag (punkt 55, sid. 131), vilket förslag icke innefattar andra ändringar

än sådana, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens uppställning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 8,700

kronor.

51 :o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Avlöningar. Kungl. Maj.t har (punkt 56, sid. 131—144) föreslagit riksdagen

att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

akademien för de fria konsterna med konsthögskolan;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för akademien

för de fria konsterna med konsthögskolan att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1935/1936;

dels ock till akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 143,900

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herrar Johan Nilsson i Malmö och A. Petrén väckt motion

(1:78), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att lönen för innehavaren

av lärarplatsen i plastisk anatomi vid konsthögskolan måtte utgå efter

20:e lönegraden eller med en lön av 6,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisas till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att en professur i teckning i lönegraden

B 24, vilken för närvarande uppehälles, på förordnande, indrages och i stället

uppföres en befattning som föreståndare för institutet för materialkunskap,

tillika lärare i materialkunskap, i samma lönegrad, varförutom vissa

andra av departementschefen förordade förändringar innebära en anslagsminskning

med 1,500 kronor.

I den av departementschefen förordade avlöningsstaten för akademien för

de fria konsterna med konsthögskolan ingår en anslagspost till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal å 35,900 kronor. Av nämnda anslagspost

har beräknats skola utgå, jämte annat, arvode åt en professor i anatomi

med 4,000 kronor. Berörda arvode har utgått med oförändrat belopp

från och med budgetåret 1926/1927, då avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den cen
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 33

träla statsförvaltningen, blev tillämpligt på akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan.

Utskottet håller före, att ändringar i fastställda löneregleringar — där Utskottet.

icke särskilda skäl föranleda undantag — böra företagas först efter prövning

och förslag från Kungl. Majit. Med hänsyn härtill finner sig utskottet

icke kunna tillstyrka vad i motionen 1:78 hemställts.

Kungl. Majits under här förevarande punkt framlagda förslag har icke

givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag

samt med avslag å herrar Johan Nilssons i Malmö och

Petréns ovannämnda motion (I: 78), i vad den skiljer sig

från Kungl. Majits förslag,

a) godkänna följande personalförteckning för akademien

för de fria konsterna med konsthögskolan:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 professor i arkitektur......................B 30

1 professor i svensk arkitekturhistoria...........B 26

5 professorer..............................B 24

Anm.: Av nämnda 5 professurer omfatta 2 vardera målning.

De återstående professorsbefattningarna omfatta vardera ett

av följande ämnen: 1) teckning, 2) landskapsmålning, 3) modellering.

1 föreståndare för institutet för materialkunskap, till
-

lika lärare i materialkunskap................B 24

1 lärare i etsning..........................B17

1 kanslibiträde............................B 7

1 förste vaktmästare........................B 7

1 eldare................................. B 7

1 vaktmästare............................. B 5

1 portvakt............................... B 5;

b) godkänna följande avlöningsstat för akademien för

de fria konsterna med konsthögskolan att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1935/1936:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 96,500

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 8. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp........kronor 8,700

b. Vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis. . . . » 200kronor 8,900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

.......................... » 35,900

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . » 2,600

Summa förslagsanslag kronor 143,900;

c) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag

av 143,900 kronor.

52:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, sid. 144—146),

vilket förslag utöver de av de nya grunderna för riksstatens uppställning

påkallade förändringarna innebär en ökning med 500 kronor av de anslagsmedel,

som under innevarande budgetår utgå för motsvarande ändamål,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett förslagsanslag av 27,950 kronor.

53:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

58, sid. 146—148), vilket förslag icke innefattar andra ändringar än sådana,

som påkallats av de nya grunderna för riksstatens uppställning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret

1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 26,000 kronor.

54:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, sid. 148—

149), vilket förslag icke innefattar andra ändringar än sådana, som påkallats

av de nya grunderna för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

35

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret 1935/1936

anvisa ett reservationsanslag av 4,000 kronor.

55:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Avlöningar.

I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60, sid. 149—159), vilket förslag

utöver de av de nya grunderna för riksstatens uppställning påkallade

förändringarna innebär en ökning med 5,000 kronor av de anslagsmedel,

som under innevarande budgetår utgå för motsvarande ändamål, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för musikaliska

akademien med musikkonservatoriet:

Personalförteckning:

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 sekreterare............................ B 26

1 bibliotekarie........................... B 22

8 lärare................................ B21

Anm.: Nämnda 8 lärarbefattningar omfatta vardera ett av

följande ämnen: 1) pianospelning; 2) pianospelning i orgelklassen;

3) orgelspelning; 4) harmonilära; 5) elementar-och

kyrkosång; 6) solosång; 7) violinspelning samt 8) kontrapunkt,

komposition och instrumentation.

1 förste vaktmästare....................... B 7

1 vaktmästare............................ B 5

1 kontorsbiträde.......................... B 4

1 portvakt.............................. B 1;

b) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien

med musikkonservatoriet att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1935/1936:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis.......................kronor 88,800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Grundbelopp........kronor 14,300

Anni.: Arvodet till direktören

för musikkonservatoriet

utgör 8,600 kronor samt kan

efter tre år höjas med 480 kronor,

efter sex år med ytterligare

480 kronor och efter nio

år med än ytterligare 480

kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

b. Arvodesförhöjning till

direktören för musikkonservatoriet,

förslagsvis . . kronor 720

c. Yikariatsersättningar

m. m., förslagsvis..... » 180 kronor 15,200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 57,500

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis .... » 1,350 » 58,850

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... »_2,650

Summa förslagsanslag kronor 165,500;

c) till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Avlöningar

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag

av 165,500 kronor.

56:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, sid. 159—160),

vilket förslag utöver de av de nya grunderna för riksstatens uppställning

påkallade förändringarna innebär en ökning med 1,260 kronor av de anslagsmedel,

som under innevarande budgetår utgå för motsvarande ändamål,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:

Omkostnader för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett förslagsanslag av 15,200 kronor.

57:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Inköp

och bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård

av instrument. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62, sid. 160),

vilket förslag icke innefattar andra ändringar än sådana, som påkallats

av de nya grunderna för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:

Inköp och bindning av böcker och musikalier

samt underhåll och vård av instrument för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett reservationsanslag av 3,800 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

37

58:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Stipendier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63, sid. 161)

och under erinran att för innevarande budgetår anvisats samma belopp

för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:

Stipendier m. m. för budgetåret 1935/1936

anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

59:o) De kungl, teatrarna: Bidrag till kungl, teatern. De kungl,

teatrarna: Brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen

i operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom

m. m. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkterna 64 och

65, sid. 161—162) och under erinran att för innevarande budgetår anvisats

samma belopp för ifrågavarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till De kungl, teatrarna: Bidrag till kungl, teatern för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 150,000 kronor;

b) till De kungl, teatrarna: Brandförsäkring av viss staten

tillhörig, huvudsakligen i operabyggnaden och dramatiska teaterns

byggnad förvarad lösegendom m. m. för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett anslag av 12,745 kronor att utgå med den

fördelning, som av Kungl. Majit bestämmes.

Universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.

60:o) Anslag till universiteten, den medicinska undervisningen

m. m. Beträffande vad Kungl. Majit (punkterna 66—106) föreslagit riksdagen

i fråga örn anslag till universiteten, den medicinska undervisningen

m. m. ävensom beträffande dels en inom första kammaren av herrar H. L.

Hammarskjöld och A. Betren väckt motion (I: 28), dels två likalydande motioner,

väckta, den ena inom första kammaren av herr A. Petrén (I: 14) och

den andra inom andra kammaren av herr S. Bengtsson i Norup och fröken

Bertha Wellin (lii 42), dels ock en inom första kammaren av herr A. Petrén

väckt motion (I: 139), avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;

vilket härmed

anmäles.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tekniska högskolan och Chalmers tekniska

institut.

61:o) Tekniska högskolan: Avlöningar. I anledning av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 107, sid. 351—365), vilket utöver de av de nya grunderna

för riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär en ökning

med 7,860 kronor av de anslagsmedel, som under innevarande budgetår

utgå för motsvarande ändamål, hemställer utskottet, som funnit, att

en tjänsteman å indragningsstat bör uppföras i personalförteckningen,

att riksdagen må,

a) godkänna följande personalförteckning för tekniska

högskolan:

Personalförteckning.

Befattning.

Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

37 professorer.........................

.....B

30

1 sekreterare.........................

.....B

26

1 kamrerare .........................

.....B

24

1 bibliotekarie........................

B

22

1 verkmästare........................

.. . B

10

1 maskinist ...........................

.... B

8

1 kanslibiträde .......................

.... B

7

1 förste vaktmästare...................

.... B

7

15 laboratorievaktmästare ................

... B

7

1 vaktmästare, tillika preparator..........

.... B

7

1 reparatör..........................

... B

7

3 vaktmästare........................

.... B

5

2 kontorsbiträden .....................

B

4

Anni.: Professorsbefattningarna, vilka äro 37, omfatta vardera ett av

följande ämnesområden: 1) matematik; 2) mekanik; 3) ångteknik; 4)

läran örn vattenmotorer; 5) mekanisk teknologi; 6) elektrisk anläggningsteknik;

7) teoretisk och elektrokemi; 8) kemisk teknologi; 9) vägbyggnad

och kommunikationsteknik; 10) arkitektur; 11) teoretisk elektroteknik;

12) järnets metallurgi; 13) gruvvetenskap; 14) vattenbyggnadelara;

15) matematik och mekanik; 16) geodesi; 17) beskrivande geometri;

18) fysik; 19) värmeteknik och maskinlära; 20) skeppsbyggnadslära;

21) mineralogi och geologi; 22) bergskemi och metallurgi; 23)

byggnadsstatik; 24) husbyggnadslära; 25) läran örn maskinelement; 26)

allmän bergsmekanik och gruvmekanik; 27) byggnadsteknik; 28) organisk

kemi; 29) elektromaskinlära; 30) brobyggnad; 31) läran örn förbränningsmotorer;

32) hyttmekanik samt järnets bearbetning och behandling;

33) oorganisk kemi; 34) hållfasthetslära; 35) cellulosateknik

och träkemi; 36) flygteknik; 37) skifteslära.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

39

Befattning. Lönegrad.

Tjänsteman å indragningsstat.

Rubin, S. T. S., professor i geodesi, personligen ... B 30;

b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/

1936:

Avlöningsstat:

1.

2.

3.

4.

o.

Utgifter:

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor

Anm.: Från förestående anslagspost skall utgå

jämväl ersättning till den eller de personer,

som förordnas att uppehålla en del av rektors

undervisningsskyldighet såsom professor.

Avlöning till tjänsteman å indragningsstat,

förslagsvis .................. »

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t........... »

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

:

a. Grundavlöningar m.m. kronor 308,650

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis ... » 3,450 »

Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . . >

540,300

11,600

161,100

312,100

14,400

Summa kronor 1,039,500

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande...........kronor 230,000

Nettoutgift kronor 809,500;

c) till Tekniska högskolan: Avlöningar för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett förslagsanslag av 809,500 kronor.

62:o) Tekniska högskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Majda förslag (punkt 108, sid. 365—366), vilket utöver de av de nya grunderna

för riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär en ökning

med 1,500 kronor av de anslagsmedel, som under innevarande budgetår

utgå för motsvarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till lekniska högskolan: Omkostnader

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 223,900

Kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

63:o) Tekniska högskolan: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 109, sid. 367—369), vilket utöver de av de nya grunderna

för riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär en ökning

med 5,000 kronor av de anslagsmedel, som under innevarande budgetår

utgå för motsvarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan: Materiel m. ni.

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av

226,500 kronor.

64:o) Tekniska högskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans

bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110, sid.

369), vilket icke innebär andra förändringar än sådana, som sammanhänga

med de nya grunderna för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan: Bokinköp och

bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1935/1936

anvisa ett reservationsanslag av 33,000 kronor.

65:o) Tekniska högskolan: Stipendier m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt lil, sid. 370), vilket icke innebär andra förändringar

än sådana, som sammanhänga med de nya grunderna för riksstatens uppställning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan: Stipendier m. rn.

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av

7,000 kronor.

66:o) Tekniska högskolan: Inredningsarbeten och möbelanskaffning

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112, sid. 370—

374) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan: Inredningsarbeten

och möbelanskaffning m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett reservationsanslag av 55,000 kronor.

67:o) Chalmers tekniska institut: Avlöningar. I anslutning till

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113, sid. 374—385), vilket utöver de av de

nya grunderna för riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär

en ökning med 7,000 kronor av de anslagsmedel, som under innevarande

budgetår utgå för motsvarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för Chalmers

tekniska institut:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

13 professorer............................. B 28

5 andre-lärare............................ B 22

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 41

Befattning. Lönegrad.

1 maskinist.............................. B 8

1 förste vaktmästare....................... B 7

5 laboratorievaktmästare .................... B 7

1 vaktmästare............................ B 5

1 eldare, tillika gårdskarl ................... B 5

Anm.: 1. Professorsbefattningarna, vilka äro 13, omfatta vardera ett

av följande ämnesområden: 1) fysik; 2) matematik; 3) mekanik och

matematik; 4) skeppsbyggeri; 5) byggnadslära och ornamentsritning;

6) elektroteknik; 7) organisk kemi; 8) oorganisk kemi jämte mineralogi

och geologi; 9) maskinlära med undervisningsskyldighet företrädesvis

i läran örn vattenmotorer; 10) maskinlära med undervisningsskyldighet

företrädesvis i läran om värmemotorer; 11) väg- och vattenby ggnadslära;

12) elektroteknik med undervisningsskyldighet företrädesvis i

elektrotekniska maskinkonstruktioner samt 13) kemisk teknologi.

2. Andrelärarbefattningarna, vilka äro 5, omfatta vardera ett av följande

ämnesområden: 1) matematik; 2) elementarmekanik, skeppsbyggeri

och linearritning; 3) byggnadslära med ritning; 4) elektroteknik;

och 5) maskinlära med ritning och mekanisk teknologi.

b) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska

institut att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1935/1936:

Avlöningsstat:

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................. kronor 207,600

Anm.: Från förestående anslagspost skall

utgå jämväl ersättning till den eller de personer,

som förordnas att uppehålla någon del av

rektors undervisningsskyldighet som professor.

2. Avlöningar till tjänstemän

å övergångsstat:

a) Lön och tjänstgörings
penningar.

.........kronor 7,000

Avlöningsstat.

Lön

Tjänst-

görings-

pennin-

gar

Summa

En verkstadsingenjör . . .

Anni.: Lönen kan efter

5 år höjas med 500 kro- nor och efter ytterligare 5

år likaledes med 500 kro- nor.

2,400

1,600

4,000

En lärare i frihandsteck-

ning............

Anm.: Lönen kan efter

5 år höjas med 400 kro- nor och efter ytterligare 5

år likaledes med 400 kro- nor.

1,800

1,200

3,000

Summa kronor

—

—

7,000

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

b) Alderstillägg, förslagsvis kronor 900

c) Ersättningar till vikarier,

förslagsvis......... » 1QQ förslagsvis 8,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit........... kronor 49,900

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 67,900

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän.......... » 3,300

Summa kronor 336,700

Särskilda uppbördsmedel:

Elevavgifter................. kronor 82,000

Nettoutgift kronor 254,700;

c) till Chalmers tekniska institut: Avlöningar för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 254,700 kronor.

68:o) Chalmers tekniska institut: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Majlis förslag (punkt 114, sid. 385—387), vilket utöver de av de

nya grunderna för riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär

en ökning med 2,150 kronor av de anslagsmedel, som under innevarande

budgetår utgå för motsvarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska institut: Omkostnader

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av

54,700 kronor.

69:o) Chalmers tekniska institut: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 115, sid. 388—389), vilket icke innebär andra

förändringar än sådana, som sammanhänga med de nya grunderna för

riksstatens uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska institut: Materiel

m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 44,500 kronor.

70:o) Chalmers tekniska institut: Bokinköp och bokbindning för

institutets bibliotek. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 116,

sid. 389), vilket icke innebär andra förändringar än sådana, som sammanhänga

med de nya grunderna för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska institut: Bokinköp

och bokbindning för institutets bibliotek för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

7l:o) Chalmers tekniska institut:] Stipendier m. m. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 117, sid. 390), vilket icke innebär andra för
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

43

ändringar än sådana, som sammanhänga med de nya grunderna för riksstatens

uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska institut: Stipendier

m. m. för budgetåret 1935/1936 auvisa ett reservationsanslag

av 900 kronor.

Skolöverstyrelsen.

72:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 118,

sid. 391—406) föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

skolöverstyrelsen;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för skolöverstyrelsen

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936;

dels ock till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett förslagsanslag av 513,800 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr A. Thelin m. fl.

(I: 77) och den andra inom andra kammaren av herr E. Laurén m. fl. (II:

277), vari hemställts, att riksdagen ville för budgetåret 1935/1936

dels å personalförteckningen för skolöverstyrelsen uppföra under rubriken:

Tjänstemän å extra stat, 1 andre gymnastikkonsulent, lönegrad B 21;

dels å skolöverstyrelsens avlöningsstat höja beloppet till avlöningar till

tjänstemän å extra stat med 6,800 kronor och beloppet till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal a) grundavlöningar m. m. med 2,000 kronor

samt i följd härav höja förslagsanslaget till avlöningar inom skolöverstyrelsen

med 8,800 kronor;

dels höja skolöverstyrelsens omkostnadsanslag, 1. Reseersättningar, med

3,000 kronor;

dels slutligen hemställa, att Kungl. Maj:t ville anbefalla skolöverstyrelsen

att handhava inspektionen över gymnastikundervisningen vid de allmänna

läroverken m. fl. läroanstalter samt att Kungl. Maj:t ville vidtaga i samband

härmed erforderlig ändring av den för gymnastikkonsulenten hos skolöverstyrelsen

gällande instruktionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär bortsett från de förändringar, som föranledas

av de nya grunderna för riksstatens uppställning, en minskning med

10,980 kronor av de anslagsmedel, som under innevarande budgetår utgå

för motsvarande ändamål.

Beträffande frågan örn ordnande av gymnastikinspektionen har departementschefen

för egen del anfört följande:

»Överstyrelsen har vidare framlagt förslag till ordnande av inspektionen

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

över gymnastikundervisningen i riket. Förslaget innebär, att överstyrelsen

skall handhava all sådan inspektion. För att sätta överstyrelsen i stånd

att fullgöra denna uppgift skulle en andre gymnastikkonsulentbefattning

återinrättas, för vilkens avlöning ett belopp av 7,212 kronor skulle beräknas

under anslagsposten till avlöningar till befattningshavare å extra

stat. Tillika skulle en på halvtid hos förste gymnastikkonsulenten tjänstgörande

amanuens anställas på heltid, medförande en kostnadsökning av

1,944 kronor. Sistnämnda belopp har överstyrelsen beräknat under anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare. Med hänsyn till

de ökade kostnader för personal ävensom för resor och annat, som ett genomförande

av överstyrelsens förslag skulle medföra, anser jag mig under

rådande statsfinansiella förhållanden icke kunna förorda, att förslaget nu

realiseras. För nästkommande budgetår synas sålunda medel för ändamålet

icke böra beräknas å budgeten.»

Till stöd för det motions vis framförda yrkandet har i motionen I: 77 anförts

bland annat följande:

I 1934 års riksdags skrivelse nr 269 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående omorganisation av gymnastiska centralinstitutet jämte i

ämnet väckta motioner anföres bland annat följande. »I likhet med av

vad motion I: 314 framhållits finner riksdagen det vara ägnat att vålla

allvarliga betänkligheter om, på sätt i propositionen föreslagits, föreståndarbefattningen

sammankopplas med gymnastikinspektionen. — -— -— Det av

direktionen framlagda och av skolöverstyrelsen under vissa förutsättningar

tillstyrkta förslaget om gymnastikinspektionens samlande till skolöverstyrelsen

finner riksdagen däremot innebära de största möjligheterna för ett tillfredsställande

anordnande av denna för hela det uppväxande släktet betydelsefulla

fråga. Frågan örn gymnastikinspektionens ordnande synes

emellertid bliva föremål för närmare utredning genom Kungl. Maj:ts försorg.

Då den ifrågasatta nya organisationen av inspektionen lärer böra

träda i kraft från och med budgetåret 1935/1936, torde denna utredning

böra så bedrivas, att förslag i ämnet kan föreläggas 1935 års riksdag.»

Vid framläggandet av det berörda förslaget till gymnastikinspektionens

ordnande framhöll direktionen över gymnastiska centralinstitutet, att dess

förslag rörande föreståndarbefattningen skulle medföra en besparing av 7,000

kronor i jämförelse med tidigare förslag, vilken besparing enligt direktionens

mening borde kunna möjliggöra ordnandet av inspektionsfrågan inom

skolöverstyrelsen. Skolöverstyrelsen ansåg sig kunna tillstyrka inspektionsskyldighetens

överflyttande till överstyrelsen endast under villkor, att konsulentorganisationen

inom överstyrelsen för gymnastik med lek och idrott

erhölle den omfattning, som den ursprungligen ägde.

Sedan Kungl. Maj:t anbefallt skolöverstyrelsen att verkställa den begärda

utredningen och avgiva förslag rörande organisationen av inspektionen över

gymnastikundervisningen i riket, hemställde överstyrelsen i skrivelse den

31 augusti 1934, att inspektionen över gymnastikundervisningen vid de

högre läroanstalterna måtte åläggas överstyrelsen, att befattningen såsom

andre gymnastikkonsulent hos överstyrelsen måtte åter inrättas från och

med budgetåret 1935/1936 samt att anslagen till expenser och kanslipersonal

för gymnastikkonsulenterna måtte höjas med i skrivelsen angivna belopp.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

45

I utlåtande över skolöverstyrelsens ifrågavarande utredning och förslag

meddelade statskontoret, att till den av Kungl. Majit förordnade inspektören

över gymnastikundervisningen vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter

under budgetåret 1933/1934 utanordnats rese- och traktamentsersättning med

485 kronor 50 öre, varjämte han för till skolöverstyrelsen avgivna promemorier

och utlåtanden erhållit ersättning med omkring 300 kronor. I jämförelse

med den nuvarande anordningen skulle den av skolöverstyrelsen

föreslagna anordningen av inspektionen innebära en merkostnad av omkring

12,500 kronor. Statskontoret, som icke ville motsätta sig skolöverstyrelsens

förslag, därest dess genomförande skulle ur vissa synpunkter kunna anses

innebära beaktansvärda fördelar, funne emellertid, att den föreslagna organisationen

borde kunna något beskäras. Det kunde ifrågasättas, om det

vore nödvändigt att redan nu inrätta en andre gymnastikkonsulentbefattning,

och i varje fall syntes den nuvarande amanuenstjänsten alltjämt

kunna bibehållas med allenast halvtidstjänstgöring. Resekostnaderna torde

kunna nedbringas, därest endast en förste konsulent finnes anställd, till förslagsvis

6,000 kronor och, för den händelse jämväl en andre konsulentbefattning

inrättades, till sammanlagt 8,000 kronor.

Vad först beträffar möjligheten att bibehålla den nuvarande anordningen

av inspektionen över gymnastikundervisningen vid de högre läroanstalterna

få vi anföra följande.

På grund av bestämmelser i § 3 och § 4 av stadgan för gymnastiska

centralinstitutet jämlikt dessa paragrafers lydelse enligt nådiga kungörelsen

den 18 juni 1926 angående ändring i vissa delar av berörda stadgar, tillhörde

det direktionen över institutet att hos Konungen föreslå lämpliga

personer att utöva den nu ifrågavarande inspektionsskyldigheten, och skulle

den inspekterande åtnjuta dagtraktamente och reseersättning samt tillika, i

den mån sådant av skolöverstyrelsen prövades skäligt, särskild ersättning

av därtill anvisade medel. Efter riksdagens beslut angående centralinstitutets

omorganisation utfärdades den 22 juni 1934 förnyad stadga för institutet.

I denna stadga återfinnes ingen motsvarighet till nyssnämnda bestämmelser.

Såvitt vi kunnat finna hava heller inga medel beräknats å

budgeten för ersättning åt en gymnastikinspektör.

Under senare år har Kungl. Majit på förslag av centralinstitutets direktion

förordnat en av institutets lärare att fullgöra ifrågavarande inspektionsskyldighet.

Att inspektionen under sådana förhållanden icke kunnat bliva

särdeles omfattande, vilket framgår redan därav, att inspektörens traktamentsoch

resekostnadsersättningar för budgetåret 1933/1934 stannat vid det blygsamma

beloppet av 485 kronor 50 öre, är naturligt, då vederbörande haft

att fullgöra densamma vid sidan av sin läraretjänst. Att ingen ersättning

för inspektionsuppdraget utgått, kan möjligen anses försvarligt med hänsyn

därtill att inspektionsuppdraget måhända i viss mån inräknats i tjänstgöringsåliggandena

vid institutet. Örn det med fog kan antagas, att inspektionauppdragets

fullgörande redan hittills vållat vissa olägenheter för arbetets

anordning vid centralinstitutet, så torde man kunna utgå från att så

i ännu högre grad skall bliva förhållandet efter genomförandet av institutets

omorganisation. Enligt den nu gällande stadgan för centralinstitutet uppgår

tjänstgöringsskyldigheten för lärarna till 20—24 timmar i veckan, och läsåret

skall å gymnastiklärarlinjen omfatta tiderna 1 september—20 december

samt 8 januari—21 juni, d. v. s. i stort sett samma tider som läsåret vid

de läroanstalter, vilkas gymnastikundervisning skall inspekteras. Det är

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

under sådana förhållanden svårt att förstå, att en av institutets gymnastiklärare

överhuvudtaget skall kunna vid sidan av tjänsten åtaga sig inspektionsuppdraget.

Redan de nu anförda omständigheterna synas oss omöjliggöra bibehållandet

av den nuvarande anordningen av gymnastikinspektionen. Men

härtill kommer önskvärdheten av att denna inspektörs- och konsulentverksamhet

erhåller större omfattning med därav följande större effektivitet än

hittills. Den inspektören åliggande inspektionsskyldigheten gäller läroanstalter

till ett antal, som närmar sig 400. En verksamhet av denna omfattning

torde icke kunna bliva till verkligt gagn, örn den skall utövas av en

person, som däråt kan ägna endast en mindre del av sin arbetskraft, även

om han äger den största lämplighet för uppgiften och besjälas av det livligaste

intresse för densamma. Det framstår därför som en angelägenhet

av största vikt, att frågan om gymnastikinspektionens ordnande snarast erhåller

en tillfredsställande lösning.

Av det inledningsvis återgivna riksdagsuttalandet framgår, att riksdagen

funnit de största möjligheterna för en sådan lösning ligga i det framställda

förslaget om gymnastikinspektionens samlande till skolöverstyrelsen. På

ett, som det synes, fullt övertygande sätt har skolöverstyrelsen visat, att

detta låter sig göra endast under förutsättning att den år 1933 — blott

ett år efter dess upprättande — indragna andra konsulentbefattningen i

gymnastik hos överstyrelsen åter får besättas. Överstyrelsen har därjämte

framfört starka skäl för att den till konsulenternas biträde beräknade kanslipersonalen

i samband härmed utökas från en halvtids- till en heltidsamanuens.

I själva verket innebär överstyrelsens förslag i stort sett, att konsulentorganisationen

erhåller den omfattning, som den vid inrättandet år

1932 gavs med tanke endast på dess uppgifter inom folkundervisningens

område. Utöver de ursprungliga kostnaderna för konsulentorganisationen

skulle blott komma kostnaden för halva avlöningen till en heltidsamanuens.

Denna merkostnad synes oss dock kunna kompenseras genom att

resekostnadsanslaget nedsättes från det ursprungliga och av skolöverstyrelsen

nu föreslagna beloppet av 10,000 kronor till det av statskontoret förordade

beloppet av 8,000 kronor.

Då andra gymnastikkonsulentbefattningen torde böra erhålla kvinnlig

innehavare, synes avlöningen å denna befattning (B 21) böra beräknas till

6,816 kronor. Ökningen av amanuensens lön bör beräknas till 1,944 kronor.

Kostnadsökningen för avlöningar utgör sålunda i runt tal (6,800 + 2,000=)

8,800 kronor. Därtill kommer ökningen av anslaget till reseersättningar

med 3,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att statens organisationsnämnd den 19

juni 1934 framlagt förslag till omorganisation av undervisningsstatistiken,

vari ifrågasatts, att denna statistik skulle överflyttas från skolöverstyrelsen

till statistiska centralbyrån. Över nämnda förslag avgåvos yttranden av

allmänna civilförvaltningens lönenämnd, statskontoret och statistiska centralbyrån.

Sedan Kungl. Maj:! härefter anbefallt skolöverstyrelsen att avgiva

förslag till organisation av en vid överstyrelsen allt fortfarande knuten

statistisk avdelning, inkom överstyrelsen till åtlydnad härav med skrivelse

den 14 november 1934 med sådant förslag.

Beträffande förevarande fråga har departementschefen för egen del anfört

huvudsakligen följande:

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

47

»Vad angår frågan om förläggningen av undervisningsstatistiken, anser

jag mig icke nu böra taga en definitiv ställning till detta spörsmål. Statistiska

centralbyrån förfogar icke över så stora lokaler, att jämväl undervisningsstatistiken

nu skulle kunna där inrymmas. Tills vidare och i avvaktan

på ändrade lokala förhållanden synes mig därför såsom en interimistisk åtgärd

kunna förordas, att ifrågavarande verksamhet allt fortfarande handhaves

av en till skolöverstyrelsen knuten statistisk avdelning.

Beträffande organisationen av en sålunda till överstyrelsen tillsvidare förlagd

statistisk avdelning ansluter jag mig till vad överstyrelsen i skrivelsen

den 14 november 1934 i sådant avseende föreslagit. Förslaget innebär i huvudsak

dels omedelbar indragning av den nuvarande byråchefsbefattningen,

som för närvarande är vakant, ävensom indragning i mån av framdeles uppkommande

ledigheter av en andre aktuariebefattning, en kansliskrivarbefattning,

en kanslibiträdesbefattning och två kontorsbiträdesbefattningar och dels

uppflyttande av förste aktuariebefattningen från lönegrad B 24 till lönegrad

B 26. Fullt genomfört beräknas förslaget medföra en årlig kostnadsbesparing

av omkring 15,000 kronor frånsett dyrorts- och dyrtidstillägg. För nästkommande

budgetår uppgår besparingen till 10,980 kronor. De ändringar

i personalstaten för överstyrelsen, som skulle bliva en följd av omorganisationen,

äro avsedda att verkställas först i den mån de till indragning föreslagna

befattningarna bliva lediga, varvid föreslagits att dessa befattningar

icke nu skulle uppföras på indragnings- eller övergångsstat. Mot detta förslag

har jag ingen erinran. Jag vill vidare ansluta mig till statskontorets

förslag, att vid förfall för någon av de tjänstemän, vilkas befattningar skola

indragas, förordnande å tjänsten icke meddelas samt att då enahanda förhållande

inträffar beträffande befattning, som skall utbytas mot tjänst i lägre

lönegrad, förordnande meddelas allenast å den lägre befattningen. Härom

liksom beträffande övriga av förslaget rörande den statistiska avdelningens

organisation under övergångstiden erforderliga verkställighetsåtgärder torde

Kungl. Maj:t i sinom tid få utfärda erforderliga föreskrifter.»

Såsom i motionen I: 77 erinrats, var frågan örn inspektionen av gymnastikundervisningen

föremål för en ingående prövning vid 1934 års riksdag.

Riksdagen framhöll därvid (i skrivelse nr 269 i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående omorganisation av gymnastiska centralinstitutet jämte

i ämnet väckta motioner) att riksdagen funne det vara ägnat att vålla allvarliga

betänkligheter om, på sätt i propositionen föreslagits, befattningen

som föreståndare för centralinstitutet sammankopplades med gymnastikinspektionen.

Det av centralinstitutets direktion framlagda och av skolöverstyrelsen

under vissa förutsättningar tillstyrkta förslaget om gymnastikinspektionens

samlande till skolöverstyrelsen funne riksdagen däremot innebära

de största möjligheterna för ett tillfredsställande anordnande av denna

för hela det uppväxande släktet betydelsefulla fråga. Frågan örn gyrnna
-

Ut8kottel.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

stikinspektionens ordnande syntes emellertid böra bliva föremål för närmare

utredning genom Kungl. Maj:ts försorg. Då den ifrågasatta nya organisationen

av inspektionen torde böra träda i kraft från och med budgetåret

1935/1936, borde denna utredning så bedrivas, att förslag i ämnet kunde

föreläggas 1935 års riksdag. I anslutning härtill hemställde riksdagen, att

Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning och för 1935 års riksdag framlägga

förslag till organisation av inspektionen över gymnastikundervisningen.

Den sålunda av 1934 års riksdag begärda utredningen har verkställts av

skolöverstyrelsen. Departementschefen har emellertid, på sätt framgår av

statsrådsprotokollet under här förevarande punkt, med hänsyn till de ökade

kostnader för personal ävensom för resor och annat, som ett genomförande

av överstyrelsens förslag skulle medföra, ansett sig under rådande statsfinansiella

förhållanden icke kunna förorda, att förslaget nu realiseras. Vidare

har departementschefen under punkt 232 av åttonde huvudtiteln —

under erinran att inspektion av gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor

m. fl. läroanstalter för närvarande utövades av skolöverstyrelsen samt

att inspektion av gymnastikundervisningen vid de allmänna läroverken,

kommunala flick- och mellanskolor m. fl. läroanstalter förrättades av en av

Kungl. Majit härför särskilt förordnad gymnastikinspektör — anfört, att

inspektionen över gymnastikundervisningen utan mera avsevärd olägenhet

torde under ännu någon tid kunna bibehållas vid den nuvarande anordningen.

Denna av departementschefen uttalade uppfattning kan utskottet icke

ansluta sig till. Såsom utskottet erinrat, avvisade 1934 års riksdag ett av

Kungl. Majit då framlagt förslag örn ett fortsatt anknytande av gymnastikinspektionen

vid vissa högre läroanstalter till gymnastiska centralinstitutet

och uttalade sig i stället för ett samlande av gymnastikinspektionen till

skolöverstyrelsen. Den av 1934 års riksdag till innevarande år begärda

utredningen har icke blivit för riksdagen framlagd. Utskottet anser sig

visserligen icke kunna tillstyrka, att en fråga av denna betydelse och omfattning

avgöres, utan att Kungl. Majit först haft tillfälle att fatta ståndpunkt

till densamma. A andra sidan vill utskottet understryka nödvändigheten

av att denna viktiga fråga med det snaraste erhåller en tillfredsställande

lösning. På grund härav föreslår utskottet, att riksdagen må i anled

ning av motionerna I: 77 och lii 277 i skrivelse till Kungl. Majit anhålla

att Kungl. Majit måtte efter den utredning, som ytterligare må erfordras,

för 1936 års riksdag framlägga förslag till organisation av inspektionen

över gymnastikundervisningen.

Vad departementschefen anfört rörande förläggningen av undervisningsstatistiken

samt örn organisationen av en till skolöverstyrelsen tillsvidare

förlagd statistisk avdelning har utskottet icke ansett böra föranleda något

uttalande från utskottets sida.

Vad Kungl. Majit i övrigt under här förevarande punkt föreslagit har

icke givit utskottet anledning till erinran.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

49

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för skolöversty
-

relsen :

Personalförteckning.

Befattning. _ Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 generaldirektör........................ A 3

14 ledamöter............................ B 30

1 förste bibliotekskonsulent................ B 26

3 sekreterare........................... B 24

1 andre bibliotekskonsulent , ................ B21

5 notarier............................. B21

1 registrator och aktuarie.................. B21

2 kansliskrivare......................... Bil

1 förste expeditionsvakt................... B 7

5 kanslibiträden......................... B 7

3 expeditionsvakter...................... B 5

6 kontorsbiträden........................ B 4

Skolöverstyrelsens statistiska avdelning.

1 förste aktuarie, tillika chef............... B 26

2 aktuarier............................ B21

2 kansliskrivare......................... B 11

3 kanslibiträden......................... B 7

1 expeditionsvakt........................ B 5

5 kontorsbiträden ....................... B 4

Tjänsteman å indragning sstat:

1 kanslist ............................. B18

Tjänstemän å extra stat:

1 förste gymnastikkonsulent................ B 26

1 andre bibliotekskonsulent................ B21;

b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis...................kronor 378,800

2. Avlöning till tjänsteman å indragnings
stat,

förslagsvis................... » 6,500

3. Avlöningar till tjänstemän å extra stat,

förslagsvis ...................... » 16,400

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t............ » 13,700

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 8. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per?

sonal:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 80,200

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis. ... » 5,900 kronor 86,100

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... » 12,300

Summa kronor 513,800;

c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett förslagsanslag av 513,800 kronor;

d) i anledning av herr Thelins m. fl. och herr Laurens

m. fl. ovannämnda motioner (I: 77 och II: 277) i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Maj:t måtte efter den

utredning, som ytterligare må erfordras, för 1936 års riksdag

framlägga förslag till organisation av inspektionen över

gymnastikundervisningen.

73:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Majit har (punkt 119,

sid. 406—409) föreslagit riksdagen att till Skolöverstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 88,600 kronor.

Såsom framgår av nästföregående punkt har i två likalydande motioner,

väckta, den ena inom första kammaren av herr A. Thelin m. fl. (I: 77) och

den andra inom andra kammaren av herr E. Laurén m. fl. (II: 277), hemställts,

bland annat, att riksdagen ville för budgetåret 1935/1936 höja skolöverstyrelsens

omkostnadsanslag, 1. Reseersättningar, med 3,000 kronor.

Beträffande de till stöd för motionärernas framställning anförda skälen

hänvisar utskottet till nästföregående punkt.

Kungl. Maj:ts förslag innebär inga andra förändringar än sådana, som

föranledas av de nya grunderna för riksstatens uppställning.

Departementschefen har i vad avser frågan örn höjning av anslagsmedlen

till resekostnader för skolöverstyrelsen anfört följande:

»Såsom framgår under föregående punkt har jag icke ansett mig böra för

närvarande förorda återinrättande av nyssnämnde andre gymnastikkonsulentbefattning.

Jag räknar följaktligen med oförändrat belopp, 5,000 kronor,

till resekostnader för den nuvarande gymnastikkonsulenten. Då jag i övrigt

icke anser mig under nuvarande förhållanden kunna förorda någon höjning

av medel till överstyrelsens resekostnader, torde anslagsposten i fråga böra

beräknas till oförändrat belopp, (18,000 + 5,000+1,000 =) 24,000 kronor, varav

1,000 kronor överflyttats från femte huvudtiteln.»

Under nästföregående punkt har utskottet i anledning av det motionsvis

framförda yrkandet om vissa åtgärder för ordnande av inspektionen över

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

51

gymnastikundervisningen hemställt, att riksdagen måtte hos Kungl. Majit

begära förslag i ämnet till nästkommande riksdag. Med den ståndpunkt,

utskottet sålunda intagit, torde motionerna I: 77 och II: 277, i den del, varom

nu är fråga, icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Mot Kungl. Majits under här förevarande punkt framlagda förslag har

utskottet icke funnit något att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 88,600

kronor.

b) att herr Thelins m. fl. och herr Laurens m. fl. ovannämnda

motioner (I: 77 och lii 277), i den del, varom här

är fråga, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Allmänna läroverken m. m.

74:o) Högre lärarinneseminariet: Avlöningar. I anledning av Kungl.

Majits förslag (punkt 120, sid. 410—420), vilket, bortsett från de förändringar,

som föranledas av den nya riksstatsuppställningen, innebär en minskning

med 1,485 kronor av de anslagsmedel, som utgå för motsvarande ändamål

under innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för högre lärarinneseminariet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1935/1936:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och (i förekommande fall) tjänstgörings
penningar.

......................kronor 139,565.

Avlöning sstater.

Tjänstgö-

Lön

ringspen-

Summa

Högre lärarinneseminariet.

ningar

Rektor..............................

5,000

2,500

7,500

1 lektor.............................

3,900

1,900

5,800

8 lektorer ...........................

31,200

15,200

46,400

1 adjunkt ............................

2,700

1,600

4,300

1 adjunkt............................

2,700

1,600

4,300

1 övningsskollärare.....................

2,100

1,300

3,400

3 övningsskollärare.....................

6,300

3,900

10,200

1 ämneslärarinna.......................

2,200

1,400

3,600

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tjänstgö-

Lön

ringspen-

Summa

ningar

2 ämneslärarinnor......................

4,400

2,800

7,200

1 ämneslärarinna.......................

2,000

1,200

3,200

7 ämneslärarinnor......................

14,000

8,400

22,400

1 lärare i teckning.....................

2,640

—

2,640

1 lärarinna i gymnastik .................

1,575

—

1,575

1 lärare i musik.......................

1,680

—

1,680

1 lärarinna i handarbete.................

2,040

—

2,040

Statens skolköJcssemin arlum och hushållsskola.

1 lärarinna i hushållsgöromål, tillika biträdande

föreståndarinna ......................

2,000

1,000

3,000

1 lärarinna i hushållsgöromål .............

2,200

—

2,200

3 lärarinnor i hushållsgöromål.............

6,600

—

6,600

1 lärarinna i handarbete.................

1,530

—

1,530

Summa kronor

—

—

139,565

b. Ålderstillägg, förslagsvis................kronor 16,915

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, jörslagsvis..... » 6,000 162,480

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Grundbelopp:

1) Arvoden åt extra lärare och timlärare kronor 37,220

2) Arvodesförhöjning åt vissa extra ordi
narie

ämneslärare, förslagsvis ... » 500

3) Arvoden åt timlärarinnor vid vissa

kurser (parallellkurser), förslagsvis » 6,000

4) Understöd åt extra ordinarie lärare

vid förfall på grund av sjukdom,

förslagsvis................. » 100

5) Vissa arvoden till ordinarie lärare

m. m.......... » 10,650

Antti.: Ur denna post utgår arvode med 500

kronor till rektor, lektor och adjunkt. ^JO

b. Vikariatsersättningar m. m., förslagsvis » 100 54,570

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän:

a. Tillfällig löneförbättring åt lärare, förslagsvis. kronor 38,600

b. Tillfällig löneförbättring åt vaktmästare och

eldare............................ » 650

c. Provisorisk avlöningsförbättring, förslagsvis . . » 12,400

d. Hyresersättningar och hyresbidrag........ » 17,300 68,950

Summa kronor 286,000

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 53

Särskilda uppbördsmedel:

Termins- och inskrivningsavgifter..................kronor 23,300

Nettoutgift kronor 262,700;

b) till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 262,700 kronor.

75:o) Högre lärarinneseminariet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121, sid. 420—421), vilket icke innebär andra

förändringar än sådana, som föranledas av de nya grunderna för riksstatens

uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre lärarinneseminariet: Omkostnader

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av

19,350 kronor.

76:o) Högre lärarinneseminariet: Stipendier. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 122, sid. 421), vilket icke innebär andra förändringar

än sådana, som föranledas av de nya grunderna för riksstatens uppställning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre lärarinneseminariet: Stipendier

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av

1,700 kronor.

77:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: Inrättande av nya ordinarie

ämneslärartjänster. Kungl. Majit har (punkt 124, sid. 423—448)

föreslagit riksdagen att

dels besluta inrättande vid de allmänna läroverken av 294 ordinarie ämneslärarbefattningar,

därav från och med den 1 juli 1935 7 lektorstjänster,

134 adjunktstjänster och 7 ämneslärarinnetjänster, från och med den 1 juli

1936 9 lektorstjänster, 123 adjunktstjänster och en ämneslärarinnetjänst

samt från och med den 1 juli 1937 3 lektorstjänster, 9 adjunktstjänster

och en ämneslärarinnetjänst;

dels, under förutsättning av bifall härtill, medgiva att sådan arvodesförhöjning,

som avses i kungörelsen den 29 juni 1928 (nr 274) angående avlöningsförmåner

för vissa extra ordinarie lärare vid högre lärarinneseminariet,

allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium, sådan densamma

lyder enligt kungörelsen den 15 maj 1931 (nr 112), må utgå — efter i övrigt

oförändrade grunder — under vartdera av budgetåren 1935/1936 och

1936/1937 till sådan extra ordinarie lärare, som före budgetåret 1935/1936

kommit i åtnjutande av dylik arvodesförhöjning;

dels medgiva, att skolöverstyrelsen må — utan hinder av den av 1927

års riksdag bestämda planen för läroverksorganisationen — fatta beslut om

uppdelning av klass, ring eller krets i parallellavdelningar;

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dels ock förklara, att de beslutade men ännu ej upprättade lyceilinjerna

vid högre allmänna läroverken i Lund och Uppsala samt vid högre latinläroverket

i Göteborg icke skola anordnas vid sagda läroverk.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr A. Hansson i Rubbestad m. fl. väckt motion (II: 400),

vari hemställts, att riksdagen, med ändring av Kungl. Maj:ts förslag under

åttonde huvudtiteln, punkt 124, måtte besluta inrättandet av högst 150 ordinarie

ämneslärarbefattningar under budgetåren 1935/1938.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisar utskottet till motionen.

I vad angår frågan örn inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster

inhämtas av statsrådsprotokollet bland annat följande:

1927 års riksdag avsåg att i samband med omorganisationen av den högre

undervisningen söka nedbringa antalet extralärare vid de allmänna läroverken

till vad som kunde anses motsvara läroverkens oundgängliga behov av

rörliga lärarkrafter. Härom uttalas i riksdagens skrivelse nr 262 följande:

»Såsom synes, bygga de verkställda beräkningarna på en väsentlig inskränkning

av extralärar systemet; i genomsnitt skulle icke fullt en extralärare

komma på varje läroverk, och längre har riksdagen icke ansett det

praktiskt möjligt att gå i strävandena efter extralärarsystemets avveckling.»

I detta sammanhang gjorde emellertid riksdagen ytterligare följande för

bedömande av de nu ifrågavarande åtgärdernas innebörd såväl ur saklig

som ekonomisk synpunkt betydelsefulla uttalande:

»Örn sålunda riksdagen i nu berörda hänseende ansett sig kunna medverka

till en avsevärd förbättring i fråga örn extralärarsystemets förekomst

vid statsläroverken, har riksdagen dock icke kunnat förbise, att vissa svårigheter

under övergångstiden kunna uppstå för de nuvarande extralärarna

i så måtto, att ordinarieblivande och därmed följande förbättrad löneställning

kan komma att uppskjutas på ett sätt, som för den enskilde läraren

kan te sig såsom betungande eller obilligt. Riksdagen håller därför före,

att åtgärder böra vidtagas för att bereda sådana extralärare, som en avsevärdare

tid komma att upprätthålla extra ordinarie lärarbefattning vid de allmänna

läroverken, särskild arvodesförhöjning, detta så mycket mer som de

genom vakanssättning av lärartjänster uppstående besparingarna säkerligen

skulle bliva avsevärt större än kostnaden för den ifrågasatta arvodesförhöjningen.

Givetvis skulle en sådan anordning erhålla allenast provisorisk

karaktär och omfatta en begränsad tid.»

I anledning av vad sålunda uttalats beslöt riksdagen sedermera, att provisorisk

arvodesförhöjning skulle utgå till de extra ordinarie ämneslärarna

till och med budgetåret 1934/1935, då omorganisationen beräknades vara

avslutad. De nu gällande bestämmelserna beträffande dylik arvodesförhöjning

återfinnas i kungörelsen den 15 maj 1931 (nr 112) och innebära i

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

55

korthet, att extra ordinarie ämneslärare, som under minst 6 respektive 12

terminer bestritt full tjänstgöring vid högre lärarinneseminariet, allmänt

läroverk eller statens folkskoleseminarier, skall äga åtnjuta arvode, som överstiger

det eljest utgående arvodet, med 350 kronor respektive 700 kronor

till extra ordinarie manlig ämneslärare och med 250 kronor respektive 500

kronor till extra ordinarie kvinnlig ämneslärare.

Emellertid har utvecklingen efter år 1927 icke gått i den av statsmakterna

beräknade riktningen.

I skrivelse till Kungl. Majit den 21 april 1934 anhöll centralstyrelsen för

Sveriges extralärarförening, under hänvisning till den utveckling, som i motsats

till 1927 års riksdags beräkningar ägt rum, att Kungl. Majit måtte

ägna uppmärksamhet åt vissa i skrivelsen framförda synpunkter och vidtaga

de åtgärder, som därav funnes påkallade.

Den 24 maj 1934 bemyndigade Kungl. Majit härefter chefen för ecklesiastikdepartementet

att tillkalla högst fyra sakkunniga för att inom departementet

verkställa utredning och avgiva förslag angående de extra ordinarie

lärarnas vid de allmänna läroverken anställningsförhållanden m. m. De i

anledning härav tillkallade sakkunniga hava den 31 oktober 1934 avlämnat

utredning och förslag i nyssnämnda avseende (statens offentliga utredningar

1934: 40).

De sakkunniga hava hemställt,att Kungl. Majit måtte föreslå 1935 års riksdag

att besluta inrättande av tillhopa 296 ordinarie ämneslärarbefattningar

vid de allmänna läroverken att upprättas i följande ordning, nämligen: under

budgetåret 1935/1936 7 lektorstjänster, 134 adjunktstjänster och 9

ämneslärarinnetjänster, under budgetåret 1936/1937 9 lektorstjänster, 123

adjunktstjänster och 1 ämneslärarinnetjänst samt under tiden efter sistnämnda

budgetår 3 lektorstjänster, 9 adjunktstjänster och 1 ämneslärarinnetjänst,

samt bevilja härför erforderliga medel;

att, under förutsättning av bifall härtill, medgiva sådan arvodesförhöjning,

som avses i kungörelserna den 29 juni 1928 (nr 274), angående avlöningsförmåner

för vissa extra ordinarie lärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt

läroverk eller statens folkskoleseminarium, och den 15 maj 1931 (nr

112) örn ändrad lydelse av mom. 1 i nämnda kungörelse, må utgå — efter

i övrigt oförändrade grunder — under vartdera av budgetåren 1935/1936

och 1936/1937 till sådan extra ordinarie lärare, som före budgetåret 1935/

1936 kommit i åtnjutande av dylik arvodesförhöjning;

att medgiva, att icke-ordinarie lärare, som, på sätt de sakkunniga förutsätta,

av skolöverstyrelsen erhållit förordnande att tills vidare vara extralärare

vid de allmänna läroverken och som utan egen begäran av överstyrelsen förflyttas

från ett läroverk till ett annat, må erhålla ersättning för kostnaden

för resa mellan de båda läroverksorterna för sig och, därest han är gift, för

sin familj;

att för anställande inom skolöverstyrelsen av en extra sekreterare för handläggning

av ärenden rörande icke-ordinarie lärare öka de för överstyrelsen

avsedda anslagsmedlen med 8,580 kronor;

att medgiva, att nämnde sekreterare må kunna förordnas för en tid av

högst fem år i sänder samt att, därest till sekreterare förordnas en ordinarie

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lärare vid allmänt läroverk, dennes lärartjänst må i vanlig ordning tillsättas

med skyldighet för den nye tjänstinnehavaren att, i fall sekreteraren återtager

sin lärartjänst, träda i tjänstgöring vid det läroverk, som i författningsenlig

ordning bestämmes; samt

att ställa ett belopp av ettusen kronor årligen till förfogande av skolöverstyrelsen

för att jämte erforderligt belopp av för överstyrelsen i övrigt tillgängliga

medel användas till avlöning åt ett särskilt tjänstebiträde åt förenämnde

sekreterare.

Över de sakkunnigas utredning och förslag hava yttranden avgivits av

statskontoret den 19 november 1934 samt av skolöverstyrelsen den 30 november

1934.

Statskontoret har anfört bland annat följande:

Statskontoret vill till en början anmärka, att — på sätt de sakkunniga

själva i olika sammanhang framhållit — den påtalade ökningen av extralärarkåren

står i nära samband med läroverksorganisationens snabba tillväxt

i omfång, särskilt under de senare åren. Denna tillväxt har medfört

ett ständigt stegrat behov av lärarkrafter, såväl ordinarie som extra, och

eftersom ökningen fortskridit snabbare än vid organisationens beslutande

förutsågs, har antalet extralärare vuxit avsevärt och ökat relativt mera än

antalet ordinarie lärare.

Ur befattningshavarnas synpunkt kan i stort sett denna utveckling knappast

sägas hava varit ofördelaktig. Väl är det sant, att antalet extralärare

nu är både absolut och relativt taget större än vid skolreformens genomförande.

Men detta har, såsom av det anförda framgår, icke inträffat på

grund av en reduktion av antalet ordinarie lärare, utan är en följd av den

inträdda ökningen i arbetstillfällena, och för en person, som utbildat sig

för lärarkallet, måste det dock anses som en fördel att erhålla befattning

som extralärare framför att — såsom inom åtskilliga andra verksamhetsområden

i stor utsträckning varit händelsen — helt eller delvis sakna sysselsättning.

Till jämförelse må ock pekas på förhållandena inom andra grenar av

statsförvaltningen, såväl den civila som den militära, där genom de senare

årens indragnings- och besparingsåtgärder förvaltningsapparaten i många

fall tryckts samman eller åtminstone stannat i utvecklingen med påföljd att

utkomstmöjligheterna minskats och befordringsutsikterna mörknat för den

obefordrade personalen. Otvivelaktigt skulle en närmare undersökning här

giva vid handen, att vid åtskilliga av dessa förvaltningsgrenar proportionen

mellan antalet ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare är åtskilligt

ogynnsammare och befordringsgången väsentligen långsammare än vad fallet

är vid läroverken även efter den relativa försämring, som på senare år

därstädes inträtt.

Statskontoret har ansett sig ej böra underlåta att fästa uppmärksamheten

å nu angivna omständigheter, som synas ämbetsverket väl värda beaktande,

när man bedömer befordringsförhållandena för extralärarna vid de allmänna

läroverken.

Med det sagda vill statskontoret icke förneka, att det med den ökning,

som lärjungeantalet vid våra läroverk undergått, ur skolarbetets synpunkt

vore till fördel, om tillgång till ordinarie lärarkrafter i vidgad omfattning

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Ni1 8.

57

kunde beredas. I mån som det kan fastställas, att här är fråga om ett fortsatt

konstant behov, har statskontoret icke heller något att i princip invända

mot att nya ordinarie lärartjänster inrättas. Var gränsen i detta avseende

bör sättas, är ämbetsverket självfallet ej i stånd att angiva. Men statskontoret

har intryck av att de sakkunniga i sitt förslag snarare hållit sig i överkant

än motsatsen, och ämbetsverket vill, under hänvisning till tidigare erfarenheter

rörande svårigheten att verkställa hållbara beräkningar, när det gällt

behovet av nya lärarkrafter vid seminarier samt folk- och småskolor, understryka

angelägenheten av att organisationen vid de allmänna läroverken

icke beslutas vidare än som är fullt försvarbart med hänsyn till sjunkande

befolkningssiffror och andra omständigheter, vilka för närvarande icke kunna

helt överblickas.

Enligt de sakkunnigas beräkningar skulle under de av dem angivna förutsättningarna

ett förverkligande av förslaget komma att medföra en merutgift

för statsverket av omkring 170,000 kronor årligen. Frågan är alltså

av betydande ekonomisk räckvidd. Huruvida vid sådant förhållande densamma

bör i föreslaget skick framföras till 1935 års riksdag, synes närmast

vara ett statsfinansiellt spörsmål, vars besvarande lärer bliva beroende av

det allmänna budgetläget och av den blivande avvägningen mellan olika

anslagskrav, allt frågor som undandraga sig statskontorets omedelbara bedömande.

Ämbetsverket föreställer sig emellertid, att, därest en ökning av

antalet ordinarie lärare överhuvud taget anses böra nu beslutas, ökningen

utan större olägenhet bör kunna genomföras efter hand och i väsentligt

långsammare tempo än de sakkunniga tänkt sig.

Departementschefen har för egen del anfört huvudsakligen följande:

»Vid 1927 års riksdag fastställdes en läroverksorganisation av viss omfattning.

Under de därpå följande åren har denna organisation på grund

av en till större delen oförutsedd stegring i elevtillströmningen utökats i

betydande grad.

Det alltjämt ökade behov av lärare, som blivit en följd härav, har huvudsakligen

tillgodosetts genom anställande av icke-ordinarie lärare. Enligt de

beräkningar, skolöverstyrelsen framlagt rörande läroverkens anslagsbehov för

budgetåret 1935/1936, kommer sålunda, under förutsättning att inga nya

ordinarie tjänster inrättas, att under läsåret 1935—1936 erfordras 458 extralärare

samt 1,037 timlärartimmar, motsvarande 43 extralärare, eller tillhopa

501 extralärare. Motsvarande antal utgjorde höstterminen 1929 enligt de

sakkunnigas uppgifter 198. Tillsammans med de vikarierande lärarna utgör

det för höstterminen 1935 beräknade antalet extralärare över 30 procent

av hela lärarkåren vid läroverken. Det är uppenbart, att sistnämnda förhållande

måste väcka allvarliga betänkligheter framför allt ur undervisningens

synpunkt. Läroverkens arbete försvåras av de täta lärarombyten,

som visat sig medfölja den icke-ordinarie anställningsformen och som verka

störande på kontinuiteten i undervisningen, och jag instämmer med de sakkunniga

däri, att den trygghet, som den ordinarie tjänsteställningen innebär,

utan tvivel äger den största betydelse för och väsentligt bidrager till

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ett gott resultat av lärarens arbete. Det kan ur lärarnas synpunkt icke

heller anses tillfredsställande, att genomsnittsåldern vid första befordran till

adjunkt utgör omkring 40 år och den genomsnittliga tjänstgöringstiden före

denna befordran omkring 20 terminer.

De nu anförda omständigheterna synas mig otvetydigt häntyda på nödvändigheten

av att omedelbara åtgärder vidtagas för att väsentligt nedbringa

antalet vid läroverken tjänstgörande icke-ordinarie lärare, och jag är därför

beredd att nu framlägga förslag i sådant hänseende.

Det enda effektiva botemedlet mot de rådande olägenheterna är — såsom

vid många tillfällen tidigare framhållits — inrättandet av nya ordinarie

tjänster. Den frågan uppställer sig då omedelbart, i vilken omfattning detta

bör ske. De sakkunniga hava såsom sin huvudprincip uppställt grundsatsen,

att klassavdelningar, som kunna med visshet bedömas vara konstant behövliga

för ett läroverk, böra så långt ske kan få sitt lärarbehov fyllt med ordinarie

lärare, medan för klassavdelningar av mera tillfällig^natur icke-ordinarie

arbetskraft bör anlitas. I princip instämmer jag med de sakkunniga

härutinnan. Vederbörlig hänsyn bör sålunda tagas till att läroverksorganisationen

alltjämt besitter nödig elasticitet för att kunna möta möjligen inträffande

nedgång i lärjungantalet med därav eventuellt följande minskning

av antalet klassavdelningar. Ett antal extralärare kommer på grund härav

alltid att vara oundgängligen behövligt.

Bland de omständigheter, som påverka lärjungetillströmningen, hava de

sakkunniga och myndigheterna särskilt framhållit den fortgående nativitetsminskningen

och de ekonomiska konjunkturerna. Det har emellertid därvid

påpekats, att de senare årens stora ökning av elevantalet ägt rum, trots det

att nativitetsminskningen, som starkt inverkat på lärjungantalet i folkskolorna,

redan hade bort göra sig gällande även vid de högre skolorna. I

fråga om konjunkturernas inflytande på elevtillströmningen till läroverken

har man ansett, att en lågkonjunktur som den under de senare åren ökat

tillströmningen och att sålunda under bättre tider en omsvängning vore att

vänta.

Givetvis är det av allra största betydelse att icke förbise den inverkan,

ovannämnda faktorer kunna komma att hava. Men de bestämmelser, som

redan finnas ifråga örn lärares flyttningsskyldighet, i förening med den elasticitet,

som de sakkunnigas förslag innebär i fortvaron av en ansenlig extralärarkår,

synas mig i väsentlig grad förringa de betänkligheter, man tilläventyrs

kan hysa i fråga örn tillskapande av nya ordinarie lärartjänster.

I likhet med de sakkunniga och skolöverstyrelsen anser jag det dessutom

föga sannolikt, att tillströmningen till läroverken under de närmaste åren

kommer att i högre grad påverkas av berörda omständigheter.

De sakkunniga hava vid sina undersökningar rörande lärarbehovet undersökt

förhållandena vid varje läroverk för sig med hänsyn till utvecklingen

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

59

under åren efter 1927 och hava på grundval härav fixerat det enligt deras

mening konstanta lärarbehovet. Med tanke på de möjligheter till minskning

i elevantalet, som otvivelaktigt föreligga, hava de sakkunniga emellertid

i anslutning därtill sökt bedöma det inflytande en sådan minskning kan

tänkas hava på behovet av ordinarie lärare, och hava i sådant hänseende

beräknat, att nämnda antal skulle kunna intill utgången av vårterminen

1939 nedgå med omkring 7,500 lärjungar, motsvarande inemot 20 procent

av det nuvarande elevantalet, utan att det antal ordinarie lärare, som av

de sakkunniga beräknats vara erforderligt, skulle behöva minskas.

För min del finner jag de sakkunnigas beräkningar uppgjorda med nödig

varsamhet. Deras förslag innebär, att sammanlagt 296 ordinarie tjänster

skulle nyinrättas vid läroverken, därav under budgetåret 1935/1936 7 lektors-,

134 adjunkts- och 9 ämneslärarinnetjänster, under budgetåret 1936

1937 9 lektors-, 123 adjunktstjänster och en ämneslärarinnetjänst samt

under tiden efter sistnämnda budgetår 3 lektors-, 9 adjunktstjänster och

en ämneslärarinnetjänst. Jag vill dock påpeka, att i de nyss angivna 296

inbegripes ett antal av 74 tjänster (7 lektors-, 58 adjunkts- och 9 ämneslärarinnetjänster),

vilka under alla förhållanden äro erforderliga för genomförandet

av riksdagens beslut i samband med eller efter 1927 års skolreform.

Frånser jag dessa befattningar, innebär de sakkunnigas för extralärarfrågans

lösning framlagda förslag inrättande av 222 adjunktstjänster.

På grund av de anförda omständigheterna vill jag i huvudsak ansluta

mig till de sakkunnigas förslag. Vad då närmast beträffar budgetåret 1935/

1936, hava de sakkunniga föreslagit, att under nämnda år 9 ämneslärarinnetjänster

skulle inrättas, medan skolöverstyrelsen på närmare angivna skäl

föreslagit allenast 7 sådana befattningar. Jag har intet att erinra mot överstyrelsens

förslag. Det sammanlagda antalet tjänster, jag sålunda finner mig

böra tillstyrka till inrättande, torde vid sådant förhållande böra beräknas

till 294. Såsom förut nämnts, hava de sakkunniga vid sin prövning av

dessa frågor verkställt en detaljerad undersökning av varje läroverks behov

av ytterligare ordinarie tjänster och alltså i samband därmed uppgjort förslag

till placeringen av de föreslagna tjänsterna. Sistnämnda spörsmål torde

i sedvanlig ordning böra upptagas till slutlig prövning av Kungl. Maj:t,

först sedan riksdagen fattat sitt beslut i ämnet.

De i verklig mening nya tjänsterna hava av de sakkunniga förutsatts

bliva inrättade såsom adjunktstjänster. Skolöverstyrelsen bar emellertid förordat,

att 20 av dessa tjänster skulle inrättas såsom lektorat, närmast med

hänsyn till behovet av facklärare vid pro vårsläroverken. På av de sakkunniga

anförda skäl ansluter jag mig dock till deras mening.

I detta sammanhang har överstyrelsen vidare upptagit frågan om rätt för

överstyrelsen att ledigförklara tjänster utan att dessförinnan göra särskild

framställning härom hos Kungl. Majit. Denna fråga, vilken ej lärer behöva

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

föreläggas riksdagen, torde jag få tillfälle att i sinom tid upptaga till förnyad

behandling.

De sakkunniga hava vidare företagit en undersökning rörande de ickeordinarie

lärarnas anställningsvillkor och tjänsteställning samt därmed sammanhängande

spörsmål. Skolöverstyrelsen har i sitt utlåtande utförligt behandlat

nämnda frågor. Jag saknar anledning att i nu förevarande sammanhang

ingå på dessa spörsmål.

Det återstår mig nu att beröra frågan örn kostnaderna för inrättandet av

de föreslagna tjänsterna. Kostnadsfrågan är nära förknippad med frågan örn

den provisoriska arvodesförhöjningen. Enligt beslut av 1928 års riksdag

skulle denna provisoriska arvodesförhöjning upphöra med utgången av budgetåret

1934/1935. Av riksdagens yttranden angående denna fråga torde emellertid

framgå, att förutsättningen för arvodesförliöjningens upphörande vore,

att befordringsförhållandena kunde anses hava blivit tillfredsställande. Jag

har redan i det föregående framhållit, att detta för närvarande icke kan anses

vara fallet, och jag finner därför i likhet med statskontoret och skolöverstyrelsen,

att sådan arvodesförhöjning måste utgå även i fortsättningen,

därest icke tillräckligt antal nya ordinarie tjänster inrättas. De sakkunniga

hava under nyssnämnda förutsättning utgått ifrån att arvodesförhöjningen

skulle upphöra att utgå och hava därvid tänkt sig två alternativ, antingen

att arvodesförhöjningen helt och hållet skulle slopas från och med höstterminen

1935 eller ock att densamma skulle inhiberas för dem, som ej före

nämnda termin åtnjutit sådan, men bibehållas för dem, som dessförinnan

åtnjutit förhöjningen. För de sistnämnda skulle arvodesförhöjningen utgå

enligt nu gällande grunder till och med utgången av budgetåret 1936/1937,

då densamma helt skulle upphöra. De sakkunniga hava uttalat sig för det

senare av nämnda två alternativ.

Jag ansluter mig till de sakkunnigas mening i detta hänseende. I detta

sammanhang torde böra framhållas, att kostnaderna för arvodesförhöjningen

enligt nu gällande grunder skulle stiga till avsevärda belopp. Jag hänvisar

härom till de sakkunnigas utredning. Till detta förhållande måste hänsyn

tagas vid bedömandet av de ekonomiska konsekvenserna av ett bifall till

de sakkunnigas förslag. För att belysa dessa förhållanden har jag, delvis

med anlitande av uppgifter i sakkunnigutredningen, låtit sammanställa

nedanstående tablå. Denna är avsedd att utvisa kostnaderna för avlönande

för ett vart av tre budgetår av ett visst antal lärare — antalet satt till 501

motsvarande det av överstyrelsen beräknade antalet extralärare höstterminen

1935 — i ena alternativet örn samtliga äro icke-ordinarie samt i det andra

därest befordran av vissa av dem skulle ske i enlighet med de sakkunnigas

förslag. Uppgifterna i tablån äro med hänsyn till de svårberäkneliga faktorer,

som hava inflytande å kostnadernas storlek, approximativa. Tablån

är av följande utseende:

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

61

Budgetår

och kostnadens art

Alt. I.

Inga nya ordinarie tjän- ster inrättas; arvodesför- höjning beräknas utgå

oavsett befordran enligt

nu gällande grunder.

Alt. II.

296 nya ordinarie tjän- ster inrättas och arvodes- förhöjningen avvecklas,

allt enligt de sakkunni- gas förslag.

Antal

tjänster

Kostnad

Antal

tjänster

Kostnad

1935/1936:

Ordinarie lärare...........

—

—

150

840,000

Extralärare..............

501

2,190,000

351

1,460,000

Summa för budgetår

501

2,190,000

501

2,300,000

1936/1937:

Ordinarie lärare...........

—

—

283

1,580,000

Extralärare..............

501

2,250,000

218

880,000

Summa för budgetår

501

2,250,000

501

2,460,000

1937/1938:

Ordinarie lärare...........

—

—

296

1,650,000

Extralärare..............

501

2,300,000

205

820,000

umma för budgetår

501

2,300,000

501

2,470,000

Anni.: I de approximativa kostnaderna äro inräknade för ordinarie lärare: löner och

tjänstgöringspenningar, ålderstillägg, tillfällig löneförbättring, provisorisk avlöningsförbättring

och särskilda arvoden vid provårsläroverken samt för extralärare: grundarvoden,

provisorisk arvodesförhöjning, tillfällig löneförbättring och provisorisk avlöningsförbättring.

Jämförelsetalen mellan kostnaderna för extralärare enligt de olika alternativen grunda sig

i så måtto på olika förutsättningar, som ett större antal obefordrade extralärare betinga

en relativt högre provisorisk arvodesförhöjning än ett, efter vunnen befordran för de äldre

extralärarna, kvarstående mindre antal obefordrade dylika lärare. Kostnaden för extralärare

enligt alternativ I ökas allt efter åtkomsten och författningsenlig förhöjning av den

provisoriska arvodesförhöjningen.

Till de budgetmässiga beräkningarna av de särskilda anslagsposterna återkommer

jag här nedan under vederbörliga punkter.

Såsom redan nämnts i den föregående redogörelsen hava de sakkunniga

föreslagit en centralisering av frågorna örn förordnanden av icke-ordinarie

lärare till skolöverstyrelsen och för detta ändamål hemställt örn anslag till

förstärkning av överstyrelsens arbetskrafter. Överstyrelsen har tillstyrkt detta

förslag. Jag finner mig emellertid icke för närvarande böra biträda förslaget.

Under sådana förhållanden är det enligt min uppfattning av synnerlig

betydelse, att extralärarbyrån äger möjlighet att fortfarande utöva sin

verksamhet.

Skolöverstyrelsen har vidare erinrat dels om att Kungl. Majit på grundval

av 1927 års riksdags beslut fastställt specialplaner för de olika läroverken,

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

angivande det för varje läroverk bestämda antalet klassavdelningar inom realskolan

respektive å gymnasiet, dels ock örn att riksdagen sedermera medgivit,

att överstyrelsen skulle äga att inom gränserna av för ändamålet anvisade

medel fatta beslut om tillfälligt upprättande av parallellavdelningar.

Överstyrelsen har nu — under erinran tillika att i åtskilliga fall jämförelsevis

överflödiga klassavdelningar med därav förorsakade kostnader blivit upprättade

såsom en följd av att antalet klassavdelningar fixerats i specialplanerna

— hemställt, att nämnda specialplaner icke för framtiden måtte

göras bindande i fråga örn antalet klasser, ringar och kretsar vid de särskilda

läroverken.

För min del finner jag, att en sådan uppdelning av klassavdelningar i av

Kungl. Majit bestämda konstanta och av överstyrelsen beviljade tillfälliga

kan anses hava varit naturlig under en övergångstid med dess skiftande

organisatoriska förhållanden. Sedan emellertid läroverksorganisationen med

läsåret 1934—1935 är fullt genomförd, föreligger enligt min mening intet

skäl att fortfarande upprätthålla nämnda skillnad. Jag anser mig därför i

enlighet med skolöverstyrelsens förslag böra föreslå, att i likhet med vad

som gällde före 1927 antalet klassavdelningar och dessas placering bestämmas

av lärjungetillströmningen inom den ram, de av riksdagen för ändamålet

anvisade medlen medgiva.

Slutligen vill jag något beröra den av överstyrelsen väckta frågan om

nedläggande av lyceilinjerna vid högre allmänna läroverken i Lund och

Uppsala samt vid högre latinläroverket i Göteborg. Ingen av dessa linjer

har på grund av brist på inträdessökande kunnat upprättas. Beträffande den

sistnämnda gäller, att 1930 års riksdag fattat uttryckligt beslut örn att med

upprättande av densamma skall tills vidare anstå. Jag finner de skäl, som

anförts till stöd för förslaget, avgörande och har förty intet att erinra mot

bifall till detsamma, så mycket mindre som tre lyceilinjer alltjämt äro i

verksamhet och tillfälle alltså finnes att samla en önskvärd erfarenhet örn

ifrågavarande skolform.»

Den i ärendet förebragta utredningen finner utskottet i likhet med departementschefen

häntyda på nödvändigheten av att omedelbara åtgärder vidtagas

för att nedbringa antalet vid läroverken tjänstgörande icke-ordinarie

lärare. Olägenheterna av de nuvarande förhållandena — främst ur undervisningssynpunkt

på grund av täta lärarombyten, men tillika för lärarna

själva — ligga i öppen dag och hava med skärpa framhållits såväl av de

sakkunniga och skolöverstyrelsen som av departementschefen. Utskottet

anser sig därför i princip kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, detta så

mycket hellre, som berörda förslag måste anses vara en direkt konsekvens

av 1927 års riksdags avsikt att i samband med omorganisationen av den

högre undervisningen söka nedbringa antalet extralärare vid de allmänna

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

63

läroverken till vad som kunde anses motsvara läroverkens oundgängliga

behov av rörliga lärarkrafter.

Givet är, att när det gäller en ombildning av icke-ordinarie befattningar

till ordinarie i den omfattning, som nu ifrågasatts, den största försiktighet

måste iakttagas för att icke vid en eventuell, kraftig nedgång i lärjungeantalet

svårigheter skola uppstå. Enligt utskottets uppfattning äro emellertid

de framlagda beräkningarna gjorda med varsamhet. Läroverksorganisationen

måste även vid ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag anses äga en elasticitet,

tillräckligt stor för att möta även en betydande minskning av lärjungeantalet.

Utskottet vill här allenast erinra dels örn den avsevärda omsättning,

som i en så stor kår som läroverkslärarkåren årligen äger rum genom avgång

vid uppnådd pensionsålder eller annorledes, dels örn den betydande

marginal, som jämväl i fortsättningen skulle finnas i form av extra lärarkrafter,

dels ock om läroverkslärarnas förflyttningsskyldighet, varigenom en

utjämning lätt kan åvägabringas. Med hänsyn tagen till vad sålunda anförts

har utskottet funnit sig böra tillstyrka förslaget, i vad detsamma avser

antalet nya ordinarie befattningar, och avstyrker alltså motionen II: 400, i

vad densamma skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag. I detta sammanhang

vill utskottet erinra, att av de 294 till inrättande föreslagna lärarbefattningarna

(19 lektors-, 266 adjunkts- och 9 ämneslärarinnetjänster) icke mindre

än 74 (7 lektors-, 58 adjunkts- och samtliga 9 ämneslärarinnetjänster) under

alla förhållanden äro erforderliga för genomförandet av riksdagens beslut

i samband med eller efter 1927 års skolreform.

Vad i övrigt under här förevarande punkt föreslagits har icke givit utskottet

anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Hanssons i Rubbestad m. fl. ovannämnda

motion (II: 400), i vad densamma skiljer sig från

Kungl. Maj:ts förslag,

a) besluta inrättande vid de allmänna läroverken av 294

ordinarie ämneslärarbefattningar, därav från och med den

1 juli 1935 7 lektorstjänster, 134 adjunktstjänster och 7

ämneslärarinnetjänster, från och med den 1 juli 1936 9

lektorstjänster, 123 adjunktstjänster och en ämneslärarinnetjänst

samt från och med den 1 juli 1937 3 lektorstjänster,

9 adjunktstjänster och en ämneslärarinnetjänst;

b) under förutsättning av bifall härtill, medgiva att sådan

arvodesförhöjning, som avses i kungörelsen den 29 juni

1928 (nr 274) angående avlöningsförmåner för vissa extra

ordinarie lärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk

eller statens folkskoleseminarium, sådan densamma

lyder enligt kungörelsen den 15 maj 1931 (nr 112), må utgå

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

— efter i övrigt oförändrade grunder — under vartdera av

budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 till sådan extra ordinarie

lärare, som före budgetåret 1935/1936 kommit i åtnjutande

av dylik arvodesförhöjning;

c) medgiva, att skolöverstyrelsen må — utan hinder av

den av 1927 års riksdag bestämda planen för läroverksorganisationen

— fatta beslut örn uppdelning av klass, ring

eller krets i parallellavdelningar;

d) förklara, att de beslutade men ännu ej upprättade

lyceilinjerna vid högre allmänna läroverken i Lund och

Uppsala samt vid högre latinläroverket i Göteborg icke skola

anordnas vid sagda läroverk.

78:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: Klassiska linjer m. m.

Kungl. Majit har (punkt 125, sid. 448—463) föreslagit riksdagen medgiva,

att vid ettvart av högst fyra högre allmänna läroverk, vilka därtill av

Kungl. Majit utses, må, i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen

i statsrådsprotokollet anförts samt i enlighet med de närmare

bestämmelser, Kungl. Majit kan tinna gott meddela, från och med budgetåret

1935/1936 försöksvis anordnas en s. k. klassisk utbildningslinje.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Genom beslut den 24 november 1933 bemyndigade Kungl. Majit chefen

för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst två sakkunniga för att inom

nämnda departement verkställa utredning och avgiva förslag angående en

förbättrad ställning för ämnena latin och grekiska vid de allmänna läroverken.

De med anledning härav tillkallade sakkunniga hava den 5 november

1934 avgivit utredning och förslag i omförmälda avseende (statens offentliga

utredningar 1934: 41).

Sedan de sakkunniga vid sin utredning i överensstämmelse med dem

givna direktiv till en början övervägt, huruvida och i vad mån utredningens

syftemål skulle kunna vinnas inom ramen för nu gällande läroverksorganisation

och timplan, hava de kommit till den uppfattningen, att en förbättring

av de klassiska språkens ställning icke torde kunna åstadkommas

varken genom att öka antalet undervisningstimmar för dessa ämnen inom

gymnasiets nuvarande timplan eller därigenom, att inom det för dessa språk

bestämda timtalet kursplanernas innehåll förändrades. De sakkunniga hava

därför sökt andra utvägar för att nå det åsyftade målet, härvid utgående

från att nu gällande timtal per vecka ej borde överskridas. I detta avseende

hava bland andra följande möjligheter undersökts, nämligen

beredande av gynnsammare möjligheter för studiet av grekiska vid läroverken

;

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 65

anordnande av tilläggskurser i de båda högsta ringarna för begåvade och

för klassiska studier särskilt intresserade lärjungar; samt

inrättande av klassiska linjer vid ett mindre antal läroverk, där särskilda

förutsättningar för sådana linjer för närvarande kunde anses föreligga.

I förstnämnda avseende föreslå de sakkunniga — under erinran att genom

1933 års läroverksstadga minimigränsen för anordnande av undervisning

i tillvalsämnen sänkts från förutvarande 5 till 4 anmälda elever, dock

med rättighet för skolöverstyrelsen att på grund av särskilda omständigheter

härifrån medgiva undantag — att undervisning i grekiska måtte få

anordnas i näst högsta ringen, örn minst 3 lärjungar eller det lägre antal,

som skolöverstyrelsen på grund av särskilda omständigheter må kunna

medgiva, anmält sig skola deltaga i denna undervisning. De sakkunniga

hava därvid ansett, att den ifrågasatta sänkningen, trots sin skenbara obetydlighet,

skulle komma att medföra en mycket betydande utökning av

möjligheterna för lärjungarna vid läroverken att få studera grekiska. Med

hänsyn till vikten av att grekiskan må kunna i största möjliga utsträckning

hävda sin ställning, hava de ytterligare förutsatt, att skolöverstyrelsen skulle

kunna medgiva partiell samläsning mellan de båda årsklasserna i grekiska.

I fråga om tilläggskurser i latin innebär de sakkunnigas förslag, att inom

de två högsta ringarna skulle kunna anordnas tilläggskurser, avsedda att

skänka möjlighet att utvidga och fördjupa de klassiska studierna vid läroverken.

De sakkunniga hava härom anfört i huvudsak följande:

Efter övervägande av olika möjligheter hade de sakkunniga stannat inför

tanken att anordna dessa tilläggskurser utanför ämnesgruppens timtal; de

erforderliga timmarna, två i vardera av de två högsta ringarna^ skulle erhållas

därigenom att de lärjungar, som önskade deltaga i en sådan kurs,

skulle dels helt befrias från deltagande i teckning och dels erhålla en veckotimme

mindre gymnastik eller musik än vad timplanen upptoge. Tilläggskurs

skulle anordnas endast örn minst 5 lärjungar (med goda studieförutsättningar)

anmält sig skola deltaga i densamma. Samläsning mellan lärjungar

från de båda högsta ringarna skulle kunna ordnas. Beträffande

ämnet för tilläggskursen ansåge de sakkunniga, att största möjliga frihet

borde lämnas under behörigt hänsynstagande till lärjungarnas uttalade önskningar

och tillgången på för uppgiften villiga och intresserade lärare. Det

ovan anförda innebure, att tilläggskurserna skulle stå öppna för studiebegåvade

lärjungar på latinlinjen, men icke att de nödvändigt måste inskränka

sig till latinska språkstudier eller romersk historia och kulturhistoria. Aven

den forngrekiska politiska historien och kulturhistorien omfattade en rikedom

på uppgifter, som kunde bli föremål för behandling och studium på

kurserna under en intresserad och fackbildad lärares ledning.

Skolöverstyrelsen har — under framhållande av att meningarna bland läroverkskollegierna

och rektorerna i fråga örn de föreslagna kurserna varit

mycket delade — anfört bland annat:

Överstyrelsen funne syftet med de föreslagna tilläggskurserna synnerligen

behjärtansvärt, men kundo icke undgå att beteckna den av de sakkunniga

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 8. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

valda formen för dessa kursers inpassande i arbetsordningen såsom mindre

lycklig. I likhet med åtskilliga läroverkskollegier och rektorer måste överstyrelsen

anse varje beskärning av det utrymme, övuingsämnena intoge på

de högsta ringarnas timplan, stå i avgjord motsättning till det reformerade

läroverkets idé. Icke minst under de sista gymnasieåren, då inriktningen

på den förestående examen icke sällan tvingade lärjungarna till en viss

forcering av de teoretiska studierna, syntes övningsämnena vara av särskild

vikt. Enär det vidare knappast torde kunna komma i fråga att bereda

nödig tid för den föreslagna kursen genom minskning av timtalet för något

annat teoretiskt ämne och ännu mindre att öka den redan hårt belastade

timplanen genom tillägg av extratimmar, ansåge sig överstyrelsen icke kunna

tillstyrka anordnandet av tilläggskurser i latin i gymnasiets två högsta ringar

i den av de sakkunniga föreslagna formen.

Då emellertid förslagets grundtanke syntes förtjäna allvarligt beaktande,

hade överstyrelsen tagit i övervägande, huruvida icke andra former skulle

kunna finnas för realiserandet av densamma. Under förutsättning att man

överhuvud hyste någon önskan att genom tilläggskurser i de båda högsta

ringarna bereda möjlighet till utvidgande och fördjupande av de klassiska

studierna vid läroverken, torde en framkomlig väg vara den, att till de för

latingymnasiet (och latinlyceet) fastställda tillvalsämneskombinationerna foga

ytterligare en eller flera ämneskombinationer, i vilken eller vilka inginge

ämnet antik kulturhistoria. Närmare utredning, särskilt beträffande ifrågavarande

studiers omfattning och innehåll, vore emellertid nödvändig, innan

eventuella åtgärder i sistnämnda hänseende vidtoges.

Vad angår inrättande av klassiska linjer, föreslå de sakkunniga, att klassiska

försökslinjer av närmare angiven art och omfattning måtte få inrättas.

Klassisk linje skulle enligt förslaget utgöras av en 6-årig klassiskthumanistisk

linje, utgående från andra klassen i 5-årig och första klassen

i 4-årig realskola med studium av latin under alla 6 åren och fakultativt

av grekiska under de sista 4 åren. Dylika linjer skulle försöksvis inrättas

vid fyra läroverk: högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm, högre

latinläroverket i Göteborg, högre allmänna läroverket för gossar i Malmö

och högre allmänna läroverket i Uppsala. Såsom villkor för linjes upprättande

skulle gälla, att minst 8 lärjungar anmält sig till inträde å linjen

och godkänts härför.

Skolöverstyrelsen har i yttrande över de sakkunnigas förslag i sistnämnda

del anfört bland annat följande:

De sakkunniga hade dels strävat att icke isolera linjen samt att på allt sätt

underlätta dess rekrytering och övergång till annan linje, dels ock varit

synnerligen angelägna att hålla kostnaderna för statsverket inom rimliga

gränser. Av ekonomiska skäl hade de bland annat sökt möjliggöra samläsning

i största tänkbara utsträckning mellan den klassiska linjen och normala

linjer, varvid även i flera ämnen samläsning »bakåt», d. v. s. med

lägre årskurs, ifrågasatts att förekomma.

Med allt erkännande av det lovvärda i syftet med denna samläsning

kunde överstyrelsen dock icke finna annat, än att de sakkunniga gått väl

långt i sina ansträngningar att underlätta en sådan. Överstyrelsen holle

före, att — åtminstone vid de stora läroverk, varom närmast vore fråga —

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

67

samläsning i den utsträckning, som förutsatts av de sakkunniga, vore om

icke direkt omöjlig att åvägabringa, så dock ur schemateknisk synpunkt

förenad med stora svårigheter och även i övrigt föga ägnad att befrämja

ett..ändamålsenligt studium.

Överstyrelsen funne sig liksom de sakkunniga nödsakad att principiellt

räkna med samläsning, ehuru icke i fullt ut samma utsträckning som de.

Några generella bestämmelser härför torde knappast kunna i förväg uppställas;

det vore uppenbart, att lärj ungan talet å den klassiska linjen och

förhållanden i övrigt vid berörda läroverk måste komma att inverka reglerande

på samläsningens omfattning. I händelse av stark frekvens på den

klassiska linjen kunde den tänkas ersätta en serie parallellavdelningar av

den normala skolan, i vilket fall givetvis intet hinder mötte för en helt

fristående organisation.

Under den egentliga försöksperioden torde man emellertid icke kunna

vänta en så stor anslutning, att samläsning bleve helt överflödig. För att

i möjligaste mån bidraga till underlättandet av linjernas tillkomst hade

överstyrelsen funnit sig böra biträda de sakkunnigas förslag, att klassisk

linje finge upprättas, örn 8 godkända lärjungar anmält sig till inträde å

densamma.

Enär överstyrelsen icke ansett sig kunna räkna med samläsning i samma

utsträckning som de sakkunniga,, ville överstyrelsen föreslå, att antalet försöksläroverk

något minskades. Överstyrelsen hade i och för sig intet att

erinra mot anordnande av försökslinjer vid 4 läroverk, men med hänsyn

till de ökade kostnader, som skulle komma att förorsakas av linjernas något

friare inordning i läroverken, föresloge överstyrelsen, att klassisk försökslinje

tills vidare upprättades endast vid 2, högst 3, läroverk. De läroverk,

som därvid närmast borde komma i fråga, vore enligt överstyrelsens uppfattning

högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm och högre latinläroverket

i Göteborg, eventuellt även högre allmänna läroverket för gossar

i Malmö.

Departementschefen har för egen del i avseende å nu berörda spörsmål

örn beredande av gynnsammare möjligheter för studiet av grekiska, örn inrättande

av klassiska linjer och örn tilläggskurser i latin anfört bland annat

följande:

»En tillbakablick på den ställning, som studiet av de klassiska språken,

latin och grekiska, intagit vid de allmänna läroverken under de senaste

fyrtio åren, visar, att en betydande hoppressning av studietiden för dessa

språk och en därmed följande minskning av antalet undervisningstimmar

under denna tid ägt rum. Från att ända till genomförandet av 1904 års

läroverksreform hava å sin linje intagit en dominerande ställning hava de

klassiska språken numera fått en väsentligt mindre framträdande plats inom

läroverksundervisningen. I alldeles särskild grad gäller detta örn grekiskan

— väl ej så framträdande, om man blott ser till ämnets utrymme på gymnasiets

timplan, som i realiteten, på grund av dess ställning som tillvalsämne

med därmed sammanhängande begränsningsbestämmelser.

Försvagandet av de klassiska språkens ställning har som känt är ej gått

oanmärkt förbi. Särskilt under de senare åren har från universitetens och

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

högskolornas sida vid olika tillfällen klagats över den otillfredsställande beskaffenheten

av de nyblivna studenternas kunskaper i latin och grekiska,

och yrkanden på en ändring hava framställts.

De sålunda framkomna klagomålen måste jag anse som fullt berättigade.

Det förhåller sig utan tvivel så, att de kunskaper i nämnda ämnen, som

en nybliven student numera kan förutsättas äga, knappast äro till fyllest

för bedrivande av de akademiska studier, för vilka sådana kunskaper äro

nödvändiga. Alldeles särskilt torde detta gälla grekiskan, framför allt såsom

förhållandena gestaltat sig efter 1927 års skolbeslut och de därav föranledda

bestämmelserna örn ämnets karaktär av tillvalsämne.

Den försvagning av de klassiska språkens ställning, som under de senare

årtiondena ägt rum, har utan tvivel sin grund i den uppfattning örn dessa

språks betydelse, som rådde vid tiden för 1904 års läroverksreform. Man

ansåg studiet av desamma hava ganska begränsad vikt utom för rent fackliga

specialstudier, och även insikten örn den antika kulturens samband

med vår egen kulturutveckling och betydelse för densamma var på många

håll ringa nog. En betydande omsvängning i tänkesättet har på senare tid

skett, föranledd ej minst av antikstudiets storartade framsteg genom arkeologiens

och religionshistoriens uppblomstring. Man har börjat mer än förut

uppskatta den antika kulturens och de klassiska språkens betydelse och den

roll, denna kultur spelat i den västerländska odlingens historia. Och endast

en mening råder väl därom, att kunskaper i de klassiska språken därjämte

äro i hög grad behövliga för akademiska studier inom olika områden. Att

bedriva djupare studier i historia och språkvetenskap utan kännedom om

latinet eller teologiska studier utan kunskaper i grekiska är uteslutet. Örn

alltså de klassiska språkens betydelse för universitetsstudier av skilda slag

är uppenbar, är det lika tydligt, att universiteten ej kunna betungas med

uppgiften att giva de studerande tillfälle att inhämta erforderliga elementära

kunskaper i dessa ämnen utan måste överlåta denna angelägenhet åt

de läroanstalter, som hava till uppgift bland annat att — såsom läroverksstadgan

uttrycker det — grundlägga de vetenskapliga insikter, som vidare

utbildas vid universitet. Härvid måste man även taga i betraktande vikten

av att de akademiska studierna — redan nu långa nog — ej ytterligare

förlängas.

Det torde av det sagda framgå, hur angeläget det är för universiteten,

att åtgärder till förstärkande av de klassiska språkens ställning vid läroverken

vidtagas och jag finner mig därför böra i anslutning till de sakkunnigas

utredning framlägga förslag i detta hänseende.

För min del finner jag de sakkunnigas förslag örn klassiska linjer vara

tilltalande. En dylik linje skulle tydligen i åtskilliga avseenden få karaktären

av lyceum, och dess styrka ur här förevarande synpunkter ligger däri,

att studiet av latin och grekiska — liksom vid lyceerna — bredes ut över

flera årsklasser. Det är visserligen uppenbart, att nu ifrågavarande åtgärd

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

69

skulle komma att få mycket begränsad räckvidd, då endast fyra linjer föreslås

till inrättande. Men å ena sidan finge dock studiet av de klassiska

språken genom dessa linjer några fasta replipunkter inom läroverksorganisationen,

och å den andra sidan är det, såsom även de sakkunniga påpekat,

möjligt att även vid andra läroverk anordna klassiska linjer, därest resultaten

av de nu ifrågasatta visa sig goda. I varje fall måste det anses vara

av stort värde, att försök med linjer av detta slag få göras, och jag tänker

därvid särskilt på möjligheten för universiteten att för erfarenheters vinnande

draga nytta av nämnda anordning. Jag tillstyrker alltså de sakkunnigas

förslag örn inrättande av dylika linjer. Skolöverstyrelsen har som

nämnts avstyrkt den för läroverket i Uppsala föreslagna linjen. Det torde

ej vara lämpligt att i detta sammanhang binda linjerna vid vissa läroverk,

och jag finner mig därför ej hava anledning att nu taga ställning till frågan

örn linjernas placering. Jag tillstyrker alltså förslag till riksdagen örn

medel till anordnande försöksvis vid läroverk, som av Kungl. Majit bestämmas,

av fyra klassiska linjer. Givetvis bör vederbörande kommun, liksom

för de praktiska realskolelinjerna, tillhandahålla erforderliga lokaler, därest

till äventyrs sådana ej nu skulle stå till buds.

Såsom jag redan framhållit, har grekiskan lidit ojämförligt mest av de

organisationsförändringar, som under de senaste åren vidtagits i avseende

på gymnasierna, i det att ämnet numera endast har karaktären av tillvalsämne

och ett minimiantal — för närvarande fyra — lärjungar således erfordras

för rätt att anordna undervisning i ämnet. Frågan örn grekiskans

ställning är, då det gäller spörsmålet örn en förbättrad ställning för de

klassiska språken, av central betydelse. Möjligheten till studium av grekiska

har genom nuvarande anordningar försvårats och begränsats i en

grad, som väckt allvarliga bekymmer. Därest intet åtgöres för bevarandet

och stärkandet av grekiskans ställning, kan den risken föreligga, att detta

betydelsefulla ämne kommer att uteslutas från läroverken. En dylik utveckling

skulle tvivelsutan ej endast visa sig ödesdiger för de teologiska och humanistiska

studierna över huvud vid våra universitet utan även hava en

menlig inverkan å den andliga odlingen i allmänhet, i den mån densamma

vill bygga på det från antiken stammande, för all västerländsk kultur grundläggande

bildningsidealet. I full insikt härom hava de stora kulturländerna

städse låtit sig angeläget vara att i sina respektive skolorganisationer giva

vederbörligt, i vissa fall synnerligen rikt tillmätt utrymme åt de klassiska

språken. De sakkunniga hava nu sökt se till, huruvida icke några

särskilda anordningar vore möjliga att vidtaga till förhindrande av ämnets

försvinnande från läroverken. Bland tänkbara åtgärder hava de sakkunniga

förordat en sänkning av det stadgade minimiantalet anmälda lärjungar till

tre eller det lägre antal, som skolöverstyrelsen på grund av särskilda omständigheter

må kunna medgiva. Samläsning förutsattes kunna medgivas

mellan de båda årsklasserna i grekiska. Skolöverstyrelsen har tillstyrkt förslaget.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Det är otvivelaktigt, att de nu gällande bestämmelserna i fråga örn minimiantalet

lärjungar i grekiska förhindrat ämnets upptagande vid åtskilliga

läroverk, och jag finner därför de sakkunnigas förslag örn sänkning välbetänkt.

Åtgärden har den fördelen, att dess genomförande skulle beröra alla

läroverk med latingymnasium och således i varje fall kan medföra ett mera

allmänt upptagande av ämnet.

De sakkunniga hava vidare föreslagit, att tilläggskurser i latin skulle kunna

anordnas i de båda högsta ringarna å tid utanför den ordinära timplanen

och mot kompensation av befrielse i viss omfattning från deltagande i undervisning

i övningsämnen. Nämnda förslag innebär tvivelsutan ett beaktansvärt

uppslag och inrymmer i sig möjligheter att bereda en förstärkt ställning

av antikstudiet. Utgångspunkten vid bedömande av dessa kurser synes

mig vara det lärostoff, de skulle avse att meddela. De sakkunniga hava

framhållit betydelsen av den mera kulturhistoriskt betonade sidan av de

klassiska språken, och överstyrelsen har i full konsekvens härmed utformat

tanken på ett särskilt ämne: antik kulturhistoria. Jag måste för egen del

ställa mig tveksam inför vad som sålunda ifrågasatts. Visserligen har jag

i de direktiv, jag angivit för den nu föreliggande sakkunnigutredningen,

betonat vikten av en högre uppskattning av den antika kulturens betydelse,

men jag har även antytt och vill ytterligare framhålla, att den naturliga

vägen till en dylik uppskattning går genom språkstudium. Språket och

litteraturen äro primära förutsättningar för kunskap örn ett högt stående

kulturskede, och utan språkkunskaper saknar den klassiska bildningen ett

fast underlag. Dessa tilläggskurser borde enligt min mening snarare koncentreras

på fördjupade språkstudier. Men då de sakkunniga betonat olägenheten

av att under de fyra gymnasieåren inpressa ytterligare timtal för

rena språkstudier, och då jag beaktar de av de sakkunniga härutinnan anförda

skälen, anser jag mig böra för närvarande ställa mig avvisande till

förslaget örn dylika tilläggskurser.

Jag har nu att beröra frågan örn kostnaderna för de av mig förordade

åtgärderna. Beträffande först de föreslagna fyra klassiska linjerna, angiva

de sakkunniga två alternativ, det ena under förutsättning att dylik linje

å gymnasiestadiet finge en mera fristående karaktär, det andra under förutsättning

att samläsning i största möjliga utsträckning äger rum även å

nämnda stadium. Det förra alternativet medför givetvis efter linjens fullständiga

utbyggande de största kostnaderna. För alla fyra linjerna äro dessa

slutligt beräknade till för år 77,100 kronor utan och till 87,100 kronor med

4-årig kurs i grekiska, dyrtidstillägg oberäknat. För det senare alternativet

beräknas de årliga kostnaderna kunna begränsas till 30,100 kronor utan och

till 46,000 kronor med 4-årig kurs i grekiska. Skolöverstyrelsen har icke

ansett sig kunna räkna med samläsning i samma utsträckning som de sakkunniga

och därför beräknat någon höjning av senast angivna belopp. För

det första läsåret beräknas i varje fall kostnaden för vartdera alternativet

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

71

till samma belopp, 3,400 kronor, oavsett dyrtidstillägg. De sakkunniga själva

förorda det billigare alternativet, jämväl med hänsyn till ovissheten om tillslutningen

till den ifrågasatta linjen. Jag ansluter mig till de sakkunniga

i detta hänseende. I det följande får jag tillfälle att göra den hemställan

om anslag för budgetåret 1935/1936, som föranledes härav.

För den utvidgade undervisning i grekiska, som jag anser böra anordnas

på sätt de sakkunniga föreslagit, hava dessa beräknat kostnaden — utgörande

arvode m. m. åt timlärare — till 24,500 kronor, därav under det

första året 12,300 kronor, oavsett dyrtidstillägg. De sakkunniga anmärka

emellertid, att de härvid bortsett från den minskning av antalet erforderliga

undervisningstimmar, som kan åstadkommas genom ordnad samläsning

mellan avdelningar i näst högsta ringen med avdelningar i högsta ringen.

Med hänsyn härtill synes mig kostnaden för budgetåret 1935/1936 kunna

begränsas till 10,000 kronor, om vilket belopp jag i det följande kommer

att göra hemställan, avseende 8,100 kronor till arvoden åt extra lärare och

vikarier (punkt 129) och 1,900 kronor till tillfällig löneförbättring (punkt

140). För nämnda budgetår skulle hela kostnaden för de av mig förordade

åtgärderna alltså utgöra 13,400 kronor, utgörande 10,800 kronor till arvoden

åt extra lärare och vikarier (punkt 129) och 2,600 kronor till tillfällig löneförbättring

(punkt 140).»

Frågan örn de klassiska språkens ställning vid de högre läroanstalterna

har, såsom av den föreliggande utredningen framgår, aktualiserats i samband

med den år 1927 företagna omläggningen av arbetet å gymnasiet.

Särskilt gäller detta grekiskan på grund av dess ställning som tillvalsämne

med därmed sammanhängande begränsningsbestämmelser. Under senare år

har också från universitetens och högskolornas sida vid olika tillfällen klagats

över den otillfredsställande beskaffenheten av de nybliva studenternas

kunskaper i latin och grekiska, och yrkanden på ändring hava framställts.

Departementschefen har framhållit angelägenheten för universiteten av att

åtgärder till förstärkande av de klassiska språkens ställning vidtagas och har

därför, i anslutning till en av särskilda för ändamålet tillkallade sakkunniga

verkställd utredning, framlagt förslag i detta hänseende.

Dessa förslag avse dels anordnande försöksvis vid fyra högre allmänna

läroverk, vilka därtill av Kungl. Majit skulle utses, av s. k. klassiska utbildningslinjer,

dels en förstärkning av grekiskans ställning. Härutöver hava

de sakkunniga framlagt förslag om anordnande av tilläggskurser i latin,

men har departementschefen ansett sig böra för närvarande ställa sig avvisande

till detta förslag.

Utskottet har icke kunnat undgå att känna en viss tvekan inför förslaget

örn inrättande av klassiska utbildningslinjer. Särskilt vill utskottet framhålla

den ökning i den ofta påtalade ämnesträngseln å det högre skolstadiet,

som genom en dylik anordning svårligen torde kunna undvikas. A andra

Utskottet.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

sidan finner utskottet starka skäl tala för att åtgärder nu vidtagas för att

om möjligt åstadkomma en ändring till det bättre i de klassiska språkens

ställning. Härtill kommer vidare att, såsom departementschefen framhållit,

det här allenast avser ett försök. I likhet med departementschefen finner utskottet

det vara av värde, att försök med linjer av detta slag få göras; särskilt

torde, som departementschefen framhållit, universiteten kunna för erfarenheters

vinnande draga nytta av nämnda anordning. Vidare bör härigenom

kunna utrönas, huruvida de ifrågasatta linjerna kunna beräknas

erhålla sådan anslutning, att ett fortsättande, eventuellt ett utvidgande av

försöket kan vara motiverat. Med hänsyn till vad sålunda anförts finner

sig utskottet böra förorda, att försök med klassiska utbildningslinjer må

göras. Utskottet finner sig emellertid icke kunna tillstyrka, att dessa försök

anordnas i den av departementschefen förordade omfattningen. Därest

klassiska utbildningslinjer tills vidare anordnas vid två lämpliga högre

allmänna läroverk, torde det nu närmast liggande målet, nämligen att inhämta

vägledande erfarenheter, väl kunna nås.

Vid bifall till vad utskottet sålunda föreslagit kunna vissa besparingar

i de av departementschefen beräknade kostnaderna ernås. Enligt det av de

sakkunniga förordade, av departementschefen upptagna billigare alternativet

— uPPgjort under förutsättning att samläsning i största möjliga utsträckning

äger rum även å gymnasiestadiet — hava de årliga kostnaderna av

de sakkunniga beräknats till 30,100 kronor utan och till 46,000 kronor med

4-årig kurs i grekiska. Skolöverstyrelsen har icke ansett sig kunna räkna

med samläsning i samma utsträckning som de sakkunniga och därför beräknat

någon höjning av berörda belopp. För det första läsåret hava kostnaderna

beräknats till 3,400 kronor, oavsett dyrtidstillägg. Utskottets förslag

innebär — med utgångspunkt från de sakkunnigas beräkningar —

att de slutliga kostnaderna skulle uppgå till 15,050 kronor utan och till

23,000 kronor med 4-årig kurs i grekiska samt att kostnaderna för budgetåret

1935/1936 skulle begränsas till 1,700 kronor, allt oavsett dyrtidstillägg.

Av sistnämnda belopp, 1,700 kronor, avser ett belopp av omkring 1,350 kronor

grundarvoden för timlärartimmar och återstoden, omkring 350 kronor, tillfällig

löneförbättring. Besparingarna i förhållande till Kungl. Majda förslag

kunna beräknas uppgå till ungefär samma belopp.

Vad departementschefen i övrigt föreslagit beträffande den närmare anordningen

av de klassiska linjerna har icke givit utskottet anledning till

erinran.

För förstärkande av grekiskans ställning har departementschefen, i anslutning

till de sakkunniga, förordat en sänkning av det minimiantal lärjungar,

som erfordras för rätt att anordna undervisning i ämnet, från fyra till tre

eller det lägre antal, som skolöverstyrelsen på grund av särskilda omständigheter

må kunna fastställa. Samläsning har vidare förutsatts kunna medgivas

mellan de båda årsklasserna i grekiska.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

73

Utskottet har funnit de för detta förslag anförda skälen bärande och tillstyrker

fördenskull detsamma. Mot de för ändamålet beräknade kostnaderna,

för nästkommande budgetår av departementschefen upptagna till 10,000

kronor, bar utskottet icke något att erinra.

Vad förslaget om tilläggskurser i latin beträffar finner utskottet i likhet

med departementschefen detsamma innebära ett beaktansvärt uppslag. Utskottet

finner önskvärt, att detta förslag måtte tagas under ytterligare omprövning.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet, som under

punkterna 82:o) och 93:o) i det följande gör hemställan örn anvisande av

medel för bestridande av kostnaderna för de av utskottet tillstyrkta åtgärderna,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

medgiva, att vid ettvart av högst två högre allmänna läroverk,

vilka därtill av Kungl. Majit utses, må, i huvudsaklig

överensstämmelse med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 4 januari 1935

under punkt 125 anförts samt i enlighet med de närmare

bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela, från

och med budgetåret 1935/1936 försöksvis anordnas en s. k.

klassisk utbildningslinje.

79:o) Allmänna läroverken: Statens övertagande av kommunala

gymnasiet i Lidingö. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 126,

sid. 464—472) och under hänvisning till den i statsrådsprotokollet förebragta

motiveringen hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att samrealskolan i Lidingö skall från och

med den 1 juli 1935 genom successivt övertagande av det

med läroanstalten förenade kommunala gymnasiet utvidgas

till högre samläroverk med fyraårigt latin- och fyraårigt

realgymnasium, under förutsättning att Lidingö stad åtager

sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler och

bostad eller hyresersättning till rektor;

b) medgiva, att de den 1 januari 1935 fast anställda

lärarna vid ifrågavarande gymnasium må kunna i den ordning,

Kungl. Majit bestämmer, överflyttas till lektors-, respektive

adjunkts^änster vid det högre allmänna läroverket i

Lidingö, i den mån de vid tiden för statens successiva övertagande

av det kommunala gymnasiet äga för sådan tjänst

stadgad behörighet.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

80:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: 1. Avlöningar till

tjänstemän å ordinarie stat: a. Lön och (i förekommande fall) t jäns tgöringspenningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 127, sid. 473—477) föreslagit

riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att tills vidare under budgetåret 1935/1936,

då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk

skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig

såsom adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;

dels ock i avlöningsstaten för de allmänna läroverken under anslagsposten

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat uppföra en delpost till Lön

och (i förekommande fall) tjänstgöringspenningar av 9,132,600 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 1 februari

1935 dagtecknad proposition (nr 56) angående utvidgning av samrealskolan

i Haparanda till ett högre allmänt läroverk föreslagit riksdagen, bland annat,

att i avlöningsstaten för de allmänna läroverken uppföra delposten 1. Avlöningar

till tjänstemän å ordinarie stat: a. Lön och (i förekommande fall)

tjänstgöringspenningar med ett belopp av 9,143,800 kronor.

Utskottet vill erinra, att utskottet i utlåtande (nr 43) i anledning av Kungl.

Majda proposition (nr 56) tillstyrkt Kungl. Majis förslag örn utvidgning av

samrealskolan i Haparanda till ett högre allmänt läroverk ävensom anmält,

att utskottet komme att senare under riksdagen — i samband med avgivande

av utlåtande angående regleringen för budgetåret 1935/1936 av utgifterna

under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till

ecklesiastikdepartementet — yttra sig beträffande anvisande av de medel,

vilka bleve erforderliga vid bifall till vad utskottet sålunda tillstyrkt.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majis under

här förevarande punkt gjorda framställning med den ändring, som ifrågasatts

i propositionen nr 56, hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maji att tills vidare under budgetåret

1935/1936, då för realskolestadiet avsedd ordinarie

ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta,

huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning

eller ämneslärarinnebefattning;

b) i avlöningsstaten för de allmänna läroverken under

anslagsposten 1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat

uppföra en delpost till Lön och (i förekommande fall) tjänstgöringspenningar

av 9,143,800 kronor.

81:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: 1. Avlöningar till

tjänstemän å ordinarie stat: b. Ålderstillägg samt c. Fyllnads
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

75

arvoden åt vikarier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 128,

sid. 477), vilka bortsett från sådana förändringar, som föranledas av de nya

grunderna för riksstatens uppställning, innebära en anslagsökning av 120,000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må i avlöningsstaten för de allmänna läroverken

under anslagsposten 1. Avlöningar till tjänstemän å

ordinarie stat uppföra

a) en delpost till Ålderstillägg av förslagsvis 1,400,000

kronor;

b) en delpost till Fyllnadsarvoden åt vikarier av förslagsvis

90,000 kronor.

82:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: 2. Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: a. Arvoden åt extra

ämneslärare. Kungl. Majit har (punkt 129, sid. 478—484) föreslagit riksdagen

att i avlöningsstaten för de allmänna läroverken under anslagsposten

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, uppföra

en delpost till Arvoden åt extra ämneslärare av 1,082,700 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 1 februari

1935 dagtecknad proposition (nr 56) angående utvidgning av samrealskolan

i Haparanda till ett högre allmänt läroverk föreslagit riksdagen, bland annat,

att i avlöningsstaten för de allmänna läroverken uppföra delposten 2. Arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: a. Arvoden åt

extra ämneslärare med ett belopp av 1,083,370 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr G. Rahmn (I: 43)

och den andra inom andra kammaren av herr I. Sefve (lii 90), vari hemställts,

att riksdagen måtte vid beviljandet av anslag till extralärare vid de

allmänna läroverken för budgetåret 1935/1936 hemställa, att bestämmelserna

för anordnandet av undervisning å det differentierade gymnasiet så

tillämpas, att dels undervisning i ett ämne anordnas, när minst 5 lärjungar

anmält sig önska undervisning däri, dels samläsning mellan olika klassavdelningar

ordnas först när det sammanlagda antalet lärjungar, som önska

undervisning i ämnet, understiger 31.

Till stöd för det motionsvis framställda yrkandet har i motionen lii 90

anförts bland annat följande:

Enligt 1933 års liksom tidigare 1928 års läroverksstadga skall undervisning

anordnas i ett gymnasiums näst högsta ring i sådant ämne, som ej

hör till ifrågavarande bildningslinjes »fasta ämnen», när minst 5 lärjungar

valt ämnet såsom tillvalsämne. Före år 1933 kunde lärjungarna fritt välja

sina tillvalsämnen bland dem, som äro upptagna på timplanen för det dif
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

ferentierade gymnasiet. Efter 1933 måste de däremot välja vissa av Kungl.

Majit fastställda ämneskombinationer men kunna då ej alltid få med just

de ämnen, som äro behövliga för deras blivande levnadsbanor. De ha

emellertid möjlighet att komplettera den valda ämneskombinationen genom

att välja ett tilläggsämne. Förutsättningen härför är dock, att minst 5

lärjungar i ringen valt ämnet såsom tillvalsämne. Skulle mindre än 5 lärjungar

ha valt det som tillvalsämne, kommer — med nuvarande tillämpning

av stadgans bestämmelser — ingen undervisning däri till stånd, även

örn 20 lärjungar valt det såsom tilläggsämne. Tillföljd härav har undervisningen

i vissa ämnen efter 1933 måst nedläggas vid flera läroverk, där

ämnena i fråga före 1933 haft stor anslutning av lärjungar.

Vid läroverk med två bildningslinjer eller med två eller flera parallellavdelningar

inträffar ibland ett annat förhållande, som även medför stora

olägenheter för lärjungarna. Örn vid ett läroverk med t. ex. 3 avdelningar

i samma årsklass av det differentierade gymnasiet ett ämne väljes av 26

lärjungar såsom tillvalsämne och av 25 såsom tilläggsämne, kunna av dessa

senare endast 4 erhålla undervisning däri. De övriga 21 måste avvisas.

För dem kan undervisning i ämnet ej anordnas vid läroverket. Dessa

senare svårigheter uppträda i särskilt hög grad i fråga örn de främmande

levande språken.

Vid flera tillfällen har framhållits önskvärdheten av att lärjungarna i det

differentierade gymnasiet erhålla utbildning i främmande levande språk, och

de av Kungl. Majit fastställda ämneskombinationerna avse även att befordra

en sådan utbildning. Det är därför mycket beklagligt, att de ovan omnämnda

förhållandena i vissa fall lägga hinder i vägen för lärjungarnas

studier och ofta tvinga dem till enspråkighet.

Det synes därför angeläget, att dessa missförhållanden snarast rättas, i

all synnerhet som en ändring skulle medföra förhållandevis obetydliga kostnader

och i senare fallet beröra endast läroverk med väl besatta klassavdelningar

och med således jämförelsevis liten medelkostnad per elev. En

ungefärlig beräkning, grundad på vederbörande rektorers framställningar,

ger vid handen, att en sådan förändring skulle i fråga om näst högsta

ringen för innevarande läsår dragit en merkostnad för hela landet motsvarande

22 veckotimmar för samtliga ämnen, därav 12 veckotimmar för enbart

de främmande språken, d. v. s. i förra fallet 3,080 och i senare fallet 1,680

kronor. _ För högsta ringen kunna de givetvis beräknas avsevärt lägre. Då

emellertid rektorerna med kännedom örn ovannämnda tillämpning ej gjort

framställning i samtliga fall, måste dessa summor något ökas.

Enligt vad utskottet inhämtat, torde de i motionerna I: 43 och II: 90 framförda

önskemålen kunna i behörig grad tillgodoses redan med nuvarande

bestämmelser. Med hänsyn härtill finner utskottet berörda båda motioner

icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottet vill vidare erinra, att utskottet i utlåtande nr 43 i anledning av

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag örn utvidgning

av samrealskolan i Haparanda till ett högre allmänt läroverk ävensom

anmält, att utskottet komme att senare under riksdagen — i samband

med avgivande av utlåtande angående regleringen för budgetåret 1935/1936

av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 77

till ecklesiastikdepartementet — yttra sig beträffande anvisande av de medel,

vilka bleve erforderliga vid bifall till vad utskottet sålunda tillstyrkt.

Under nu angivna förutsättningar skulle, då Kungl. Maj:ts i övrigt under

här förevarande punkt gjorda framställning icke givit utskottet anledning

till erinran, nu ifrågavarande delpost uppföras med ett belopp av 1,083,370

kronor.

Vid bifall till vad utskottet under punkt 78:o) i det föregående tillstyrkt

kan emellertid en minskning med 1,350 kronor i sagda belopp vidtagas,

på grund varav delposten kan uppföras med ett belopp av (1,083,370

—1,350) 1,082,020 kronor.

I anslutning härtill hemställer utskottet,

a) att riksdagen må i avlöningsstaten för de allmänna

läroverken under anslagsposten 2. Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, uppföra en delpost

till Arvoden åt extra ämneslärare av 1,082,020 kronor;

b) att herr Rahmns ävensom herr Sefves ovanberörda

motioner (I: 43 och II: 90) icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

83:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: 2. Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: b. Arvodesförhöjning åt

vissa extra ordinarie ämneslärare. I anledning av Kungl. Majlis förslag

(punkt 130, sid. 484—485), vilket bortsett från sådana förändringar,

som föranledas av de nya grunderna för riksstatens uppställning, innebär

en anslagsminskning med 39,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må i avlöningsstaten för de allmänna läroverken

under anslagsposten 2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, uppföra en delpost

till Arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare

av förslagsvis 30,000 kronor.

84:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: 2. Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: c. Arvoden åt lärare i

manlig slöjd. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 131, sid.

485—487), vilket bortsett från sådana förändringar, som föranledas av de

nya grunderna för riksstatens uppställning, innebär en anslagsökning med

11,900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må i avlöningsstaten för de allmänna läroverken

under anslagsposten 2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, uppföra en delpost till

Arvoden åt lärare i manlig slöjd av 16,500 kronor.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

85:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: 2. Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t: d. Arvoden åt lärarinnor

i hushållsgöromål. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132,

sid. 487—488) hemställer utskottet,

att riksdagen må i avlöningsstaten för de allmänna läroverken

under anslagsposten 2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, uppföra en delpost till

Arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål av 6,100 kronor.

V

86:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: 2. Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: e. Extra arvoden åt lärare

i övningsämnen. Kungl. Majit har (punkt 133, sid. 488—491) föreslagit

riksdagen att i avlöningsstaten för de allmänna läroverken under anslagsposten

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,

uppföra en delpost till Extra arvoden åt lärare i övningsämnen av 594,650

kronor att, i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen

i statsrådsprotokollet angivits, utgå enligt den närmare fördelning,

som av Kungl. Majit bestämmes.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 1 februari

1935 dagtecknad proposition (nr 56) angående utvidgning av samrealskolan

i Haparanda till ett högre allmänt läroverk föreslagit riksdagen, bland annat,

att i avlöningsstaten för de allmänna läroverken uppföra delposten 2. Arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: e. Extra arvoden

åt lärare i övningsämnen med ett belopp av 595,455 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr V. Larsson (I: 140)

och den andra inom andra kammaren av fru Vira Eklund (lii 395), i vilka

motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta i skrivelse till Kungl. Majit

hemställa, dels att tillfälle till frivillig undervisning i teckning vid de allmänna

läroverken måtte beredas i samma utsträckning, som gällde före den

beslutade inskränkningen i dessa undervisningsmöjligheter, dels att vid undervisningen

i teckning klassavdelningar icke må sammanslås i vidare utsträckning

än att antalet samtidigt undervisade lärjungar uppgår till: på

gymnasiet 30, i realskolan 35, dels ock att befrielse från undervisning i övningsämnet

teckning icke medgives i större utsträckning än vad gällande

läroverksstadga avser.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisar utskottet, i den mån ej redogörelse lämnas här nedan, till

motionen I: 140.

Kungl. Majits förslag innebära, bortsett från sådana förändringar, som föranledas

av de nya grunderna för riksstatens uppställning, en anslagsökning

av 40,030 kronor.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

79

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen i sina anslagsäskanden

för budgetåret 1935/1936 — under erinran att den frivilliga teckningsundervisningen

från och med läsåret 1933/1934 av statsfinansiella skäl indragits

samt att teckningsundervisningen i gymnasiets båda högsta ringar

minskats från två veckotimmar till en veckotimme — ifrågasatt, att den frivilliga

teckningsundervisningen finge återupptagas i gymnasiet med en veckotimme

vid vart och ett av de högre allmänna läroverken eller sålunda med

omkring 50 veckotimmar. Till stöd för detta förslag har överstyrelsen uttalat,

att det syntes uppenbart, att teckningsundervisningen på grund av

de vidtagna inskränkningarna erhållit en i förhållande till sin betydelse,

särskilt å realgymnasiet, alltför ogynnsam ställning.

Departementschefen har i nu förevarande avseende anfört, bland annat,

att han — ehuru han beaktade betydelsen av en utökad teckningsundervisning

— under rådande förhållanden icke kunde tillstyrka förhöjt anslag

för nämnda ändamål. Vid sådant förhållande torde, anför departementschefen,

det av överstyrelsen äskade anslagsbeloppet kunna minskas med

kostnaden för 50 veckotimmars undervisning vid läroanstalt, där ordinarie

teckningslärare funnes anställd, eller med (50x126 =) 6,300 kronor.

Till stöd för det motionsvis framställda yrkandet har i motionen I: 140

anförts bland annat följande:

De statsfinansiella skäl, som föranlett indragningen av den frivilliga teckningsundervisningen

från och med läsåret 1933/1934, torde allt fortfarande

böra tillmätas viss betydelse, men olägenheterna av denna besparing förefalla

så betydande, att starka skäl tala för en omprövning hos riksdagen,

huruvida ej ett återupptagande av undervisningen ifråga kan ske, i all synnerhet

som det rör sig om ett anslagskrav av relativt ringa omfattning.

Genom 1933 års läroverksstadga minskades tiden för teckningsundervisningen

i gymnasiets båda högsta ringar från två till en veckotimme. 1933

års läroverkssakkunniga förutsatte dock, att de elever, som antingen av intresse

eller på grund av nödvändighet för sin fortsatta utbildning önskade

mera teckningsundervisning, kunde hänvisas till den frivilliga undervisningen

i ämnet. För dessa elever hava följaktligen utbildningsmöjligheterna beskurits

i en omfattning, som ej varit beräknad. Teckningsundervisningens

såväl special- som allmänbildande betydelse erkännes numera allmänt, likaväl

som teckningskunnighetens värde även för eleven såsom hjälpmedel vid

kunskapstillägnandet inom olika undervisningsgrenar. Den utökning av

dessa möjligheter som ett återupptagande av den frivilliga teckningsundervisningen

skulle utgöra, måste tillerkännas så stort värde, att endast exceptionella

svårigheter få tillbakahålla en återgång till förhållandena före

1933.

På sätt av skolöverstyrelsen framhållits har teckningsundervisningen på

grund av de från och med läsåret 1933/1934 av statsfinansiella skäl vidtagna

inskränkningarna erhållit en i förhållande till sin betydelse, särskilt

å realgymnasiet, alltför ogynnsam ställning. Utskottet håller före, att

Utskottet.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

de genom berörda inskränkningar uppkommande olägenheterna ingalunda

uppvägas av besparingarna för statsverket. På grund härav anser sig utskottet

böra, i anledning av motionerna I: 140 och II: 395, tillstyrka att, på

sätt skolöverstyrelsen ifrågasatt, den frivilliga teckningsundervisningen må

återupptagas i gymnasiet med en veckotimme vid vart och ett av de högre

allmänna läroverken eller sålunda med omkring 50 veckotimmar. Kostnaderna

härför hava av departementschefen beräknats till 6,300 kronor,

med vilket belopp sålunda det av Kungl. Majit äskade anslaget torde böra

ökas.

Vad i motionerna i övrigt yrkats finner utskottet närmast vara av den

art, att prövningen bör ankomma på skolöverstyrelsen, vadan motionerna i

dessa delar icke synas böra föranleda något utskottets uttalande.

Utskottet vill slutligen erinra, att utskottet i utlåtande nr 43 i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition nr 56 tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag om utvidgning

av samrealskolan i Haparanda till ett högre allmänt läroverk ävensom

anmält, att utskottet komme att senare under riksdagen — i samband

med avgivande av utlåtande angående regleringen för budgetåret 1935/1936

av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen

till ecklesiastikdepartementet — yttra sig beträffande anvisande av de medel,

vilka bleve erforderliga vid bifall till vad utskottet sålunda tillstyrkt.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts under

här förevarande punkt gjorda framställning med de ändringar, vilka dels

ifrågasatts i propositionen nr 56, dels ock betingas av vad utskottet i det

föregående under denna punkt tillstyrkt. Vid bifall härtill skulle här ifrågavarande

anslag för nästkommande budgetår behöva upptagas med ett belopp

av (595,455 + 6,300) 601,755 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom herr Larssons och fru Eklunds ovannämnda motioner

(I: 140 och II: 395), i avlöningsstaten för de allmänna

läroverken under anslagsposten 2. Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, uppföra en delpost

till Extra arvoden åt lärare i övnings ämnen av 601,755 kronor,

att, i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,

som av departementschefen i statsrådsprotokollen över ecklesiastikärenden

dels den 4 januari 1935 under punkten

133, dels ock den 1 februari 1935 ävensom av utskottet

i det föregående angivits, utgå enligt den närmare fördelning,

som av Kungl. Majit bestämmes.

87:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: 2. Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: f. Arvoden till lärare vid

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

81

inbyggda praktiska realskollinjer. I enlighet med Kungl. Majda förslag

(punkt 134, sid. 492—494), vilket utöver de av de nya grunderna för

riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär en anslagsökning

med 3,270 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att vid en var av ytterligare högst tre allmänna

läroverk eller kommunala mellanskolor, vilka därtill

av Kungl. Majit utses, må, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av departementschefen i statsrådsprotollet över

ecklesiastikärenden för den 24 februari 1933 anförts samt

i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan

finna gott meddela, från och med budgetåret 1935/1936 försöksvis

anordnas en praktisk utbildningslinje;

b) i avlöningsstaten för de allmänna läroverken under

anslagsposten 2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, uppföra en delpost till Arvoden till lärare vid

inbyggda praktiska realskollinjer av förslagsvis 14,200 kronor.

88:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: 2. Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: g. Understöd åt extra

ordinarie lärare vid förfall på grund av sjukdom. I anledning av

Kungl. Majits förslag (punkt 135, sid. 494—495), vilket utöver de av de

nya grunderna för riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär

en anslagsökning med 2,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må i avlöningsstaten för de allmänna läroverken

under anslagsposten 2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, uppföra en delpost till

Understöd åt extra ordinarie lärare vid förfall på grund av

sjukdom av förslagsvis 8,400 kronor.

89:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: 2. Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: h. Arvoden åt skolläkare.

Kungl. Majit har (punkt 136, sid. 495—496) föreslagit riksdagen att i avlöningsstaten

för de allmänna läroverken under anslagsposten 2. Arvoden och

särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, uppföra en delpost till

Arvoden åt skolläkare av förslagsvis 98,950 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 1 februari

1935 dagtecknad proposition (nr 56) angående utvidgning av samrealskolan

i Haparanda till ett högre allmänt läroverk föreslagit riksdagen, bland annat,

att i avlöningsstaten för de allmänna läroverken uppföra delposten 2. Ar
Bihang

till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 8.

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

voden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: h. Arvoden åt

skolläkare med ett belopp av förslagsvis 99,025 kronor.

Kungl. Majlis förslag innebära utöver de av de nya grunderna för riksstatens

uppställning påkallade förändringarna en anslagsökning med 5,300

kronor.

Utskottet vill erinra, att utskottet i utlåtande nr 43 i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition nr 56 tillstyrkt Kungl. Majits förslag örn utvidgning av

samrealskolan i Haparanda till ett högre allmänt läroverk ävensom anmält,

att utskottet komme att senare under riksdagen — i samband med avgivande

av utlåtande angående regleringen för budgetåret 1935/1936 av utgifterna

under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till

ecklesiastikdepartementet — yttra sig beträffande anvisande av de medel,

vilka bleve erforderliga vid bifall till vad utskottet sålunda tillstyrkt.

Utskottet har icke funnit anledning till annan erinran mot Kungl. Majits

under här förevarande punkt gjorda framställning med den ändring som

ifrågasatts i proposition nr 56, än att anslagsbeloppet bör avrundas till 99,000

kronor. Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må i avlöningsstaten för de allmänna läroverken

under anslagsposten 2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, uppföra en delpost

till Arvoden åt skolläkare av förslagsvis 99,000 kronor.

90:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: 2. Arvoden och sär
skilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: i. Arvoden till tillsyningslärare,

kvinnliga sakkunniga och första lärarinnor. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 137, sid. 497—498), vilket utöver

de av de nya grunderna för riksstatens uppställning påkallade förändringarna

innebär en anslagsökning med 925 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må i avlöningsstaten för de allmänna läroverken

under anslagsposten 2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, uppföra en delpost till

Arvoden till tillsyningslärare, kvinnliga sakkunniga och första

lärarinnor av 42,125 kronor.

91:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: 2. Arvoden och sär
skilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: j. Särskilda arvoden

vid pro vårsläroverk. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt

138, sid. 498), vilket utöver de av de nya grunderna för riksstatens uppställning

påkallade förändringarna innebär en anslagsökning med 3,600

kronor, hemställer utskottet,

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

83

att riksdagen må i avlöningsstaten för de allmänna läroverken

under anslagsposten 2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, uppföra en delpost

till Särskilda arvoden vid provårsläroverJc av 90,000 kronor.

92.o) Allmänna läroverken: Avlöningar: 3. Avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal: a. Arvoden till bibliotekarier samt b.

Arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna. Kungl. Majit har

(punkt 139, sid. 499) föreslagit riksdagen att i avlöningsstaten för de allmänna

läroverken under anslagsposten 3. Avlöningar till övrig icke-ordi:

narie personal uppföra

dels en delpost till Arvoden till bibliotekarier av 62,500 kronor;

dels ock en delpost till Arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna av

60,050 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 1 februari

1935 dagtecknad proposition (nr 56) angående utvidgning av samrealskolan

i Haparanda till ett högre allmänt läroverk föreslagit riksdagen, bland annat,

att i avlöningsstaten för de allmänna läroverken uppföra delposten 3. Avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal: a. Arvoden till bibliotekarier med

ett belopp av 62,575 kronor samt delposten 3. Avlöningar till övrig ickeordinarie

personal: b. Arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna med ett

belopp av 60,125 kronor.

Kungl. Majits förslag innebära utöver de av de nya grunderna för riksstatens

uppställning påkallade förändringarna en anslagsökning med 425

kronor av förstnämnda och med 4,925 kronor av sistnämnda delpost.

Utskottet vill erinra, att utskottet i utlåtande nr 43 i anledning av Kungl.

Majits proposition nr 56 tillstyrkt Kungl. Majits förslag om utvidgning av

samrealskolan i Haparanda till ett högre allmänt läroverk ävensom anmält,

att utskottet komme att senare under riksdagen — i samband med

avgivande av utlåtande angående regleringen för budgetåret 1935/1936 av

utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till

ecklesiastikdepartementet — yttra sig beträffande anvisande av de medel,

vilka bleve erforderliga vid bifall till vad utskottet sålunda tillstyrkt.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits under

här förevarande punkt gjorda framställningar med de ändringar, som i

propositionen nr 56 ifrågasatts, hemställer,

att riksdagen må i avlöningsstaten för de allmänna läroverken

under anslagsposten 3. Avlöningar till övrig ickeordinarie

personal uppföra

Utskottet.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

a) en delpost till Arvoden till bibliotekarier av 62,575

kronor;

b) en delpost till Arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna

av 60,125 kronor.

93:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: 4. Särskilda löneförmåner

till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän: a. Tillfällig

löneförbättring, samt b. Provisorisk avlöningsförbättring.

Kungl. Maj:t har (punkt 140, sid. 500—501) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att under budgetåret 1935/1936 må utgå provisorisk avlöningsförbättring

till lärare vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet,

statens skolköksseminarium och hushållsskola, statens folkskoleseminarier,

de tekniska läroverken och statens småskoleseminarier ävensom

till statens folkskolinspektörer och nomadskolinspektören, allt enligt samma

grunder, som föreskrivits för budgetåret 1934/1935;

dels ock i avlöningsstaten för de allmänna läroverken under anslagsposten

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän

uppföra

ej mindre en delpost till Tillfällig löneförbättring av förslagsvis 2,017,700

kronor,

än även en delpost till Provisorisk avlöningsförbättring av förslagsvis

295,963 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 1 februari

1935 dagtecknad proposition (nr 56) angående utvidgning av samrealskolan

i Haparanda till ett högre allmänt läroverk föreslagit riksdagen, bland annat,

att i avlöningsstaten för de allmänna läroverken uppföra delposten 4. Särskilda

löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän: a. Tillfällig

löneförbättring med ett belopp av förslagsvis 2,020,000 kronor samt delposten

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän:

b. Provisorisk avlöningsförbättring med ett belopp av förslagsvis 296,563

kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebära, utöver de av de nya grunderna för riksstatens

uppställning påkallade förändringarna, en anslagsökning med 91,527

kronor av förstnämnda och med 21,183 kronor av sistnämnda delpost. Av

förstnämnda ökning, 91,527 kronor, belöper ett belopp av 700 kronor på

Kungl. Maj:ts av utskottet i det föregående behandlade förslag örn inrättande

av s. k. klassiska linjer.

Utskottet vill erinra, att utskottet i utlåtande nr 43 i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition nr 56 tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag om utvidgning av

samrealskolan i Haparanda till ett högre allmänt läroverk ävensom anmält,

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

85

att utskottet komme att senare under riksdagen — i samband med avgivande

av utlåtande angående regleringen för budgetåret 1935/1936 av utgifterna

under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till

ecklesiastikdepartementet — yttra sig beträffande anvisande av de medel,

vilka bleve erforderliga vid bifall till vad utskottet sålunda tillstyrkt.

Utskottets under punkt 78:o) i det föregående framlagda förslag ifråga

om inrättande av s. k. klassiska utbildningslinjer synes icke behöva föranleda

någon ändring i det belopp, som för nästkommande budgetår föreslagits

skola å riksstaten uppföras för tillfällig löneförbättring. Då utskottet,

som framdeles kommer att yttra sig örn grunderna för den provisoriska

avlöningsförbättringen, icke funnit anledning till annan erinran mot Kungl.

Maj:ts under här förevarande punkt gjorda förslag med de ändringar, som

i propositionen nr 56 ifrågasatts, än att en avrundning av anslagsbeloppet

296,563 kronor till 296,500 kronor bör ske, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att under budgetåret 1935/1936 må utgå provisorisk

avlöningsförbättring till lärare vid de allmänna läroverken,

högre lärarinneseminariet, statens skolköksseminarium

och hushållsskola, statens folkskoleseminarier, de tekniska

läroverken och statens småskoleseminarier ävensom

till statens folkskolinspektörer och nomadskolinspektören,

allt enligt grunder, som framdeles kunna komma att av

riksdagen fastställas;

b) i avlöningsstaten för de allmänna läroverken under

anslagsposten 4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän uppföra

ej mindre en delpost till Tillfällig löneförbättring av förslagsvis

2,020,000 kronor,

än även en delpost till Provisorisk avlöningsförbättring

av förslagsvis 296,500 kronor.

94:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: 4. Särskilda löneför
måner

till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän: c. Personliga

lönetillägg åt vissa ordinarie Övningslärare. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 141, sid. 501), vilket utöver de av de nya

grunderna för riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär en

anslagsökning med 2,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må i avlöningsstaten för de allmänna läroverken

under anslagsposten 4. Särskilda löneförmåner till

ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän uppföra en delpost

till Personliga lönetillägg åt vissa ordinarie Övningslärare av

förslagsvis 7,000 kronor.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

95:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: 4. Särskilda löneförmåner

till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän: d. V i s s a e r s ä 11- n ing ar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 142, sid. 501—503),

vilket icke ifrågasätter andra förändringar än sådana som påkallats av de

nya grunderna för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må i avlöningsstaten för de allmänna läroverken

under anslagsposten 3. Särskilda löneförmåner till

ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän uppföra en delpost

till Vissa ersättningar av förslagsvis 1,300 kronor.

96:o) Allmänna läroverken: Avlöningar: Sammanfattning. Kungl.

Maj:t har (punkt 143, sid. 503—507) föreslagit riksdagen att

dels till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett förslagsanslag av 15,035,738 kronor;

dels ock godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för de

allmänna läroverken att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1935/1936.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 1 februari

1935 dagtecknad proposition (nr 56) angående utvidgning av samrealskolan

i Haparanda till ett högre allmänt läroverk föreslagit riksdagen, bland

annat, att

dels till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett förslagsanslag av 15,051,538 kronor;

dels ock i avlöningsstaten för de allmänna läroverken uppföra vissa delposter

med av departementschefen angivna belopp.

Kungl. Maj:ts förslag innebära en ökning å sammanlagt 739,390 kronor

av de anslagsmedel, som under innevarande budgetår utgå för motsvarande

ändamål.

Utskottet. För de förändringar i de olika i förslagsanslaget till Allmänna läroverken:

Avlöningar ingående delposterna, vilka föranledas av bifall till vad utskottet

i utlåtande nr 43 tillstyrkt, har utskottet i det föregående redogjort.

Vad utskottet under punkterna 78:o), 82:o) och 86:o) i det föregående

hemställt, föranleder inga andra förändringar i den av departementschefen

förordade avlöningsstaten för de allmänna läroverken än att delposten 2.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t: a. Arvoden

åt extra ämneslärare bör minskas från 1,083,370 kronor med 1,350 kronor

till 1,082,020 kronor samt delposten 2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t: e. Extra arvoden åt lärare i övningsämnen bör

ökas från 595,455 kronor med 6,300 kronor till 601,755 kronor.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

87

Förevarande anslag till Allmänna läroverken: Avlöningar skulle följaktligen

uppföras med ett belopp av (15,051,538 — 1,350 + 6,300) 15,056,488

kronor. För vinnande av avrundning av anslagsposterna har emellertid

utskottet, såsom av det föregående framgår, uppfört delposten 2. Arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: h. Arvoden åt skolläkare

med ett från 99,025 kronor med 25 kronor till 99,000 kronor minskat

belopp samt delposten 4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän: b. Provisorisk avlöningsförbättring med ett från 296,563

kronor med 63 kronor till 296,500 kronor minskat belopp. Förevarande

anslag i dess helhet bör sålunda uppföras med ett belopp av (15,056,488—

25—63) 15,056,400 kronor.

Vad Kungl. Majit i övrigt i nu förevarande avseenden föreslagit har icke

givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet får sålunda hemställa,

att riksdagen må

a) till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 15,056,400 kronor;

b) godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1935/1936:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och (i förekommande

fall) tjänstgöringspenningar kronor 9,143,800

b. Alderstillägg, förslagsvis . . » 1,400,000

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis........_90,000 10,633,800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t:

a. Arvoden åt extra ämneslä
rare.

...............kronor 1,082,020

b. Arvodesförhöjning åt vissa

extra ordinarie ämueslärare,

förslagsvis............ »

c. Arvoden åt lärare i manlig

slöjd................ »

d. Arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål

.......... »

e. Extra arvoden åt lärare i

övningsämnen......... »

30,000

16,500

6,100

601,755

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

f. Arvoden till lärare vid inbyggda

praktiska realskol
-

linjer, förslagsvis.......

g. Understöd åt extra ordinarie

kronor

14,200

lärare vid förfall på grund

av sjukdom, förslagsvis . .

»

8,400

h. Arvoden åt skolläkare, för- slagsvis ..............

i. Arvoden till tillsyningslä-

»

99,000

rare, kvinnliga sakkunniga

och första lärarinnor ....

42,125

j. Särskilda arvoden vid prov-

årsläroverken..........

>

90,000 1.990.100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Arvoden till bibliotekarier. kronor 62,575

b. Arvoden till biträden å rek
torsexpeditionerna.

..... » 60,125 122,700

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

tjänstemän:

a. Tillfällig löneförbättring,

förslagsvis............kronor 2,020,000

b. Provisorisk avlöningsför
bättring,

förslagsvis..... » 296,500

c. Personliga lönetillägg åt

vissa ordinarie Övningslärare,

förslagsvis........ » 7,000

d. Vissa ersättningar, förslags
.

................ » 1,300 2,324,800

Summa kronor 15,071,400.

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från Stockholms stad.........kronor 15,000

Nettoutgift kronor 15,056,400.

97:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning för

biblioteken vid de allmänna läroverken. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 144, sid. 507) och under erinran att för innevarande budgetår

anvisats samma belopp för ändamålet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp och

bokbindning för biblioteken vid de allmänna läroverken för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 30,000

kronor.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

89

98:o) Allmänna läroverken: Bidrag till de allmänna läroverkens

ljus- och vedkassor m. m. I enlighet med Kungl. Marits förslag

(punkt 145, sid 507—510), vilket innebär en anslagsökning av 55,000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bidrag till de

allmänna läroverkens ljus- och vedkassor m. m. för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 385,000 kronor, därav

högst 10,000 kronor må, efter Kungl. Maj:ts beprövande,

användas såsom bidrag till nedbringande för samtliga

lärjungar av avgifterna till nämnda kassor i sådana fall,

då desamma kunna anses alltför tyngande.

99:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar

m. m. I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146, sid. 510—511),

vilket icke ifrågasätter andra förändringar än sådana som påkallats av de

nya grunderna för riksstatens uppställning, hemställer utskottet, som för

avrundning av här förevarande anslag ansett en uppräkning med 38 kronor

från 8,462 kronor till 8,500 kronor böra vidtagas,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning för

djäknepenningar m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

anslag av 8,500 kronor.

100:o) Allmänna läroverken: Diverse oförutsedda behov. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 147, sid. 511), vilket utöver de av de

nya grunderna för riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär

en anslagsminskning med 10,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Diverse oförutsedda

behov för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag

av 30,000 kronor.

101 :o) Undervisning genom infödda lärare i tyska, engelska oc

franska språken vid de allmänna läroverken med flera läroanstalter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148, sid. 511—512), vilket icke

ifrågasätter andra förändringar än sådana som påkallats av de nya grunderna

för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Undervisning genom inbädda lärare i

tyska, engelska och franska språken vid de allmänna läroverken

med flera läroanstalter för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

förslagsanslag av 20,000 kronor.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

102:o) Resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid

vissa läroanstalter. I två likalydande motioner, väckta, den ena inom

första kammaren av herrar G. Rahmn och A. Thelin (1:79) och den andra

inom andra kammaren av herrar I. Anderson i Norrköping och I. Sefve

(11:180) har hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett anslag å 25,000 kronor

att utgå för budgetåret 1935/1936 med 15,000 kronor till resestipendier åt

lärare i främmande levande språk vid de allmänna läroverken, med 2,000

kronor vid kommunala flickskolor, 3,000 kronor vid kommunala mellanskolor,

4,000 kronor vid privatläroverk och 1,000 kronor vid de statsunderstödda

handelsgymnasierna.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisar utskottet till motionen I: 79.

De skäl för ett återuppförande på riksstaten av anslag till resestipendier

åt lärare i främmande levande språk, som i motionerna anförts, hava enligt

utskottets förmenande mycken fog för sig. Utskottet inser sålunda väl

betydelsen av att språklärare erhålla tillfälle att tala det främmande språk,

i vilket de skola undervisa. Utskottet finner sig visserligen icke under förhandenvarande

förhållanden kunna tillstyrka motionerna men vill å andra

sidan uttala den förhoppningen, att den ekonomiska situationen snart skall

medgiva, att anslag för ändamålet ånyo kan anvisas.

Utskottet hemställer,

att herrar Rahmns och Thelins ävensom herrar Andersons

i Norrköping och Sefves ovannämnda motioner (1:79 och

II: 180) icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

103:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 149, sid. 512—513),

vilket innebär en anslagsminskning med 2,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Understöd åt

vissa kommunala gymnasier för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett anslag av 31,500 kronor, att utgå på de villkor och under

de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t må finna gott meddela.

104:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150, sid. 513—517), vilket utöver

de förändringar, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens uppställning

och av övergången från och med budgetåret 1934/1935 till redovisningsår

såsom tidsenhet för vissa statsbidragsberäkningar m. m., innebär

en ökning med 131,500 kronor av de anslagsmedel, som utgå för motsvarande

ändamål under innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

91

att riksdagen må

a) besluta, att de av riksdagen beslutade grunderna angående

statsbidrag till kommunala flickskolor under budgetåret

1933/1934 skola äga motsvarande tillämpning under

budgetåret 1935/1936, dock med iakttagande att statsbidrag

må utgå till högst 54 parallellavdelningar, där ej Kungl.

Majit, efter framställning av skolöverstyrelsen, för särskilt

fall annorlunda bestämmer;

b) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1

juli 1935—30 juni 1936 utgå till lärarpersonalen vid kommunala

flickskolor med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp,

som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant

hänseende nu gällande grunder bestämmer;

c) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av

765,000 kronor.

105:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 151, sid. 517—522), vilket utöver

de förändringar, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens

uppställning och av övergången från och med budgetåret 1934/1935 till

redovisningsår såsom tidsenhet för vissa statsbidragsberäkningar m. m.,

innebär en minskning med omkring 25,000 kronor av de anslagsmedel, som

utgå för motsvarande ändamål under innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att de bestämmelser, som gälla för budgetåret

1934/1935 angående statsunderstöd till parallellavdelning av

årsklass vid kommunal mellanskola, skola äga motsvarande

tillämpning under budgetåret 1935/1936, dock med rätt för

Kungl. Majit att under läsåret 1935/1936 medgiva upprättande

av högst tre nya parallellavdelningar i sådana fall, där

eljest ett större antal inträdessökande förväntas bliva avvisade,

och med iakttagande att statsbidrag må utgå till högst

107 parallellavdelningar, där ej Kungl. Majit, efter framställning

av skolöverstyrelsen, för särskilt fall annorlunda

bestämmer;

b) medgiva, att kostnaderna för sådana praktiska realskollinjer,

som i anslutning till vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4 januari

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1935 under punkten 134 anfört kunna komma att upprättas

vid kommunala mellanskolor, må bestridas ur anslaget

till bidrag till kommunala mellanskolor;

c) besluta, att de av riksdagen beslutade grunderna för

statsbidrag under budgetåret 1934/1935 för undervisning i

manlig och kvinnlig slöjd vid kommunala mellanskolor skola

äga motsvarande tillämpning under budgetåret 1935/1936;

d) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1

juli 1935—30 juni 1936 utgå till lärarpersonalen vid kommunala

mellanskolor med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

* extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare

med belopp, som Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet

med de i sådant hänseende nu gällande grunder bestämmer;
e)

till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av

1,332,300 kronor.

106:o) Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152, sid. 522—525) hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att den av 1933 års riksdag beslutade ändringen

ifråga om tjänstgöringsskyldighet för ämneslärare

vid privatläroverk och rätt till uppdelning av årsklass i

parallellavdelning skall äga tillämpning jämväl för budgetåret

1935/1936, dock med iakttagande att statsbidrag må

utgå till högst 243 parallellavdelningar vid samtliga statsunderstödda

privatläroverk;

b) till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av

544,500 kronor.

107:o) Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153, sid. 525—529) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att den av 1933 års riksdag beslutade ändringen

i fråga om beloppet av grundunderstöd till högre

flickskola skall äga tillämpning jämväl för budgetåret 1935/

1936;

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

93

b) till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 1,746,000

kronor.

108:o) Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 154, sid. 529—530) och under erinran,

att förslagen under de båda nästföregående och förevarande punkt innebära,

utöver de förändringar, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens

uppställning, en sammanlagd anslagsminskning med 186,200 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till enskilda

mellanskolor för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag

av 78,000 kronor.

109:o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda

läroanstalternas vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 155, sid. 530—535), vilket innebär en anslagsminskning med 3,000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 4 januari 1935 under

punkt 155 förordade tilläggen i avseende å statsbidrag

till de enskilda läroanstalternas vikariatskassa samt tillfällig

löneförbättrings utgående till övningslärarinna vid kommunal

flickskola må vinna tillämpning från och med den 1 juli

1935;

b) till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda

enskilda läroanstalternas vikariatskassa för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett förslagsanslag av 15,000 kronor.

110:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 156, sid. 534—535), vilket innebär en anslagsökning med 2,800

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Ersättning åt vissa

lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 50,000

kronor.

lilio) Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor

i kvinnlig slöjd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157, sid.

535—536) och under erinran att för innevarande budgetår anvisats samma

belopp för ändamålet, hemställer utskottet,

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må till Understöd åt vissa anstalter för utbildande

av lärarinnor i kvinnlig slöjd för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett anslag av 19,000 kronor att under de villkor

och bestämmelser och med den fördelning, som av Kungl.

Majit föreskrivas, utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium

i Göteborg samt föreningen Handarbetets

vänners och Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium

i Stockholm.

112:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I

enlighet med Kuugl. Marits förslag (punkt 158, sid. 536—537) och under

erinran, att för innevarande budgetår anvisats samma belopp för ändamålet,

hemställer utskottet

att riksdagen må såsom Bidrag till fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala för budgetåret 1935 1936 anvisa ett anslag

av 70,000 kronor.

113:o) Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål.

I enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 159, sid. 537) och

under erinran, att för innevarande budgetår anvisats samma belopp för

ändamålet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd till utbildningskurser för

lärarinnor i hushållsgöromål för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett anslag av 12,000 kronor att under de villkor, Kungl.

Majit må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen för

aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm och till Göteborgs

allmänna folkskolestyrelse med högst 6,000 kronor

till vardera.

Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning.

114:o) Folkskoleseminarier: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt

160, sid. 538—567) föreslagit riksdagen att

dels till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett förslagsanslag av 1,706,000 kronor;

dels ock godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för folkskoleseminarierna

att tillämpas från och med budgetåret 1935/1936.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr A. Thelin väckt motion (I: 16), vari hemställts, att riks
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

95

dagen måtte besluta, att en manlig studentklass örn 20 elever skall under

läsåret 1935/1936 ordnas vid folkskoleseminariet i Växjö, att bevilja till

arvoden till timlärare och extra Övningslärare för undervisning vid ifrågavarande

studentkurs förslagsvis 18,700 kronor samt att intagning av kvinnliga

elever i studentklass vid folkskoleseminariet i Stockholm läsåret 1935/

1936 icke skall äga rum.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning anförda

skälen hänvisar utskottet till motionen.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen — sedan 1932 års

seminariesakkunniga i skrivelse den 26 september 1934 föreslagit, att intagningen

i första klassen av folkskoleseminarierna, dock icke till den för studenter

avsedda ett-åriga seminariekursen, skulle våren 1935 helt inställas

för att motverka uppkomsten av överproduktion av folkskollärare — i skrivelse

den 16 november 1934 i förevarande hänsende föreslagit, att intagningen

av elever vid folkskoleseminarierna under år 1935 skulle inskränkas

till en första klass med 20 manliga elever vid folkskoleseminariet i Göteborg

och en studentklass med 20 kvinnliga elever vid folkskoleseminariet i

Stockholm.

Som motiv för förslaget att på sätt nu nämnts begränsa elevintagningen

till att avse endast folkskoleseminariet i Göteborg och en kvinnlig studentklass

vid folkskoleseminariet i Stockholm har överstyrelsen anfört bland

annat följande:

Redan innevarande år förelåge ett överskott på lärare, och detta överskott

komme med ali sannolikhet att under de tre närmast följande åren

bliva rätt betydande. Att under sådana förhållanden i enlighet med seminariesakkunnigas

förslag år 1935 intaga tvenne studentklasser, en manlig

och en kvinnlig, om vardera 20 ä 25 elever, torde icke vara välbetänkt, då

dessa klasser skulle utexamineras 1936, när redan ett läraröverflöd funnes.

Särskilt gällde detta intagningen av en manlig studentklass. Överskottet

komme så gott som uteslutande att bestå av manliga lärare, under det att

måhända brist komme att råda på kvinnliga lärare under något av de närmaste

åren. På grund av detta senare förhållande ville överstyrelsen icke

motsätta sig, att en kvinnlig studentklass på 20 elever intoges vid folkskoleseminariet

i Stockholm år 1935.

Vad intagning av elever i första klassen beträffade, skulle sådan i viss

begränsad omfattning utan större risk kunna äga rum. Dessa elever komme

nämligen huvudsakligen att utexamineras först år 1939. Under läsåret

1938/1939 kunde ett överskott på cirka 150 lärare beräknas finnas, örn 20

elever, som överstyrelsen ovan föreslagit, intoges i studentklass 1935, ökades

detta antal till omkring 170. Då emellertid behovet av nya lärare för

läsåret 1939/1940 vore beräknat till 359, vore alltså en utexaminering av

omkring 200 lärare måhända behövlig år 1939. Detta lärarbehov borde

givetvis delvis fyllas genom att studenter intoges i ett- eller eventuellt

tvååriga kurser år 1938 respektive år 1937. I hur stor utsträckning detta

skulle ske torde komma att bero bland annat på den utredning och de förslag,

som 1932 års seminariesakkunniga komme att lämna. Att år 1935

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

intaga något större antal elever i seminariernas första klasser vore måhända

att föregripa nämnda utredning och försena genomförandet av en

eventuell omorganisation av folkskoleseminarierna. Överstyrelsen hade på

grund härav och med hänsyn till den osäkerhet, varmed alla beräkningar

rörande det kommande lärarbehovet måste vara behäftade, stannat vid att

endast föreslå intagning av en första klass örn 20 elever vid folkskoleseminariet

i Göteborg. Härvid hade överstyrelsen bland annat tagit i beaktande,

att, därest ingen intagning av nya elever skulle äga ruin vid detta seminarium,

stora svårigheter skulle uppstå dels att sysselsätta den där befintliga

stora lärarkåren, dels att på ett rationellt sätt ordna den till detta seminarium

förlagda pro vårsunder visningen.

Departementschefen har för egen del biträtt skolöverstyrelsens nyssnämnda

förslag.

I likhet med seminariesakkunniga, skolöverstyrelsen och departementschefen

finner utskottet den förhandenvarande situationen nödvändiggöra,

att radikala åtgärder nu vidtagas för att reducera utbildningen av folkskollärare.

Departementschefens förslag i detta hänseende — som stöder sig på skolöverstyrelsens

i ärendet förebragta utredning — innebär, att någon intagning

av elever vid folkskoleseminarierna icke skulle äga rum under år

1935, dock med undantag för en kvinnlig studentklass örn 20 elever vid

seminariet i Stockholm och för en första klass örn 20 elever vid folkskoleseminariet

i Göteborg. I motionen I: 16 har föreslagits, att den kvinnliga

studentklassen vid seminariet i Stockholm skulle utbytas mot en manlig

studentklass vid seminariet i Växjö. Utskottet finner sig böra biträda vad

av departementschefen föreslagits och avstyrker fördenskull vad i motionen

I: 16 hemställts. Utskottet vill i detta hänseende erinra örn att överstyrelsen

anfört, att överskottet på lärare så gott som uteslutande komme att

bestå av manliga lärare, under det att måhända brist komme att råda på

kvinnliga lärare under något av de närmaste åren.

Mot vad i övrigt under här förevarande punkt anförts och hemställts har

utskottet icke funnit anledning till annan erinran än att ett belopp av 3,300

kronor, avseende undervisning i hushållsgöromål, vilket av departementschefen

inräknats under förslagsanslaget »Folkskoleseminarier: Omkostnader»,

bör överföras till här förevarande anslag och uppföras under anslagsposten

till Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit. Här

ifrågavarande avlöningsanslag bör alltså uppföras med ett belopp av (1,706,000

+ 3,300) 1,709,300 kronor. I den mån det överförda beloppet avser sakliga

kostnader, böra dessa bestridas från efterföljande anslag till omkostnader

och till materiel, böcker m. m. Någon förhöjning av sistnämnda anslag

torde icke av denna anledning behöva vidtagas.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag

och med avslag å herr Thelins ovannämnda motion (I: 16),

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

97

a) till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett förslagsanslag av 1,709,300 kronor;

b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna

att tillämpas från och med budgetåret 1935/1936:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar

..............kronor 1,031,920

b. Ålderstillägg, förslagsvis. . » 200,000

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis............_36,080 1,268,000

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:

a. Lön och tjänstgör^ gspen
ningar.

.............kronor 29,500

b. Ålderstillägg, förslagsvis. . » 7,400

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis............ »_100 37,000

3. Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat,

förslagsvis.....................kronor 4,800

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden till extralärare och timlärare

....................kronor 40,800

h. Arvodesförhöjning till vissa extra

ordinarie ämneslärare./bV.s/aysris » 5,000

c. Understöd till extra ordinarie lä
rare

vid förfall på grund av sjukdom,

förslagsvis............ » 1,000

d. Arvoden till timlärare och extra

övningsskollärare för undervisning

vid studentkurser, förslagsvis » 18,700

e. Arvoden för undervisning i hushållsgöromål

.............. » 3,300

f. Tilläggsarvoden till lärare i trädgårdsskötsel

vid dubbelsemina
rier.

................... » 6,400

g. Särskilda arvoden vid provårs
seminarier.

............... » 18,600

h. Tilläggsarvoden till lärare vid

de vid vissa seminarier anordnade

kurser för utbildande av

kyrkomusiker förslagsvis..... » 4,200 98,000

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 8. 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.

Arvoden till seminarieläkare . . kronor 14,100

b. » » seminariebiblioteka
rier.

................... » 8,900

c. Arvoden till biträden vid rek
torsexpeditioner.

........... » 6,100 29,100

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän:

a. Hyresersättning till rekto
-

rer vid vissa seminarier kronor

14,500

b. Hyresbidrag till lärare vid

seminarierna i Göteborg

och Stockholm, förslagsvis »

14,000

c. Tillfällig löneförbättring,

förslagsvis........... »

222,780

d. Provisorisk avlöningsför-

bättring, förslagsvis..... »

21,120 272.400

Summa förslagsanslag kronor 1,709,300

115:o) Folkskoleseminarier: Omkostnader. I anledning av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 161, sid. 567—570) och under hänvisning till vad utskottet

under nästföregående punkt anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarier: Omkostnader för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 267,700

kronor.

116:o) Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162, sid. 570—571) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker

m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 67,200 kronor.

117:o) Folkskoleseminarier: Stipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 163, sid. 571—572) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarier: Stipendier för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 75,500

kronor.

118:o) Småskoleseminarier: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

164, sid. 572—588) föreslagit riksdagen att

dels till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett förslagsanslag av 253,500 kronor;

dels ock godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för småskoleseminarierna

att tillämpas från och med budgetåret 1935/1936.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 99

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar R. Wagnsson

och P. Nilsson (I: 143) och den andra inom andra kammaren av herrar

A. Wallerius och A. Olsson i Mora (II: 260), vari hemställts, att riksdagen

måtte till Småskoleseminarier: Fortbildningskurser för småskollärarinnor anvisa

ett anslag av 5,000 kronor att utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som angivits av skolöverstyrelsen i dess den 30 oktober

1934 avgivna förnyade utredning beträffande småskoleseminarieorganisationens

omfattning läsåret 1935/1936, och i enlighet med de närmare villkor

och bestämmelser, som Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisar utskottet, i den mån redogörelse ej lämnas här nedan, till

motionen I: 143.

I skrivelse den 26 september 1934 anförde 1932 års seminariesakkunniga,

att de sakkunniga med hänsyn till det nu förefintliga överskottet på småskollärarinnor

funnit det lämpligast, att åtminstone för nästa läsår intagningen

av nya elever vid småskoleseminarierna helt inställdes. Samtidigt

framhöllo de sakkunniga, att verksamheten vid sådana seminarier, där svårigheter

att ordna lärarnas tjänstgöring m. m. på grund av de ifrågasatta

åtgärderna skulle uppstå, kunde åtminstone i viss utsträckning upprätthållas

genom anordnande försöksvis av särskilda fortbildningskurser, avsedda för

arbetslösa småskollärarinnor.

I anledning härav överlämnade skolöverstyrelsen med skrivelse den 30

oktober 1934 till Kungl. Majit utredning och förslag rörande inställande av

nyintagningen av elever vid småskoleseminarierna. Enligt överstyrelsens

ifrågavarande förslag skulle under år 1935 all elevintagning till första klassen

av småskoleseminarierna inställas dock med undantag för seminariet i

Landskrona, vid vilket en klassavdelning med 10 elever skulle intagas.

Av överstyrelsens utredning inhämtas beträffande frågan om inställande

av elevintagningen vid seminariet i Strängnäs bland annat följande:

Kungl. Majit hade den 30 oktober 1934 till överstyrelsen överlämnat en

framställning från stadsfullmäktige i Strängnäs att tagas i övervägande i

samband med det till överstyrelsen remitterade ärendet angående elevintagningen

vid folk- och småskoleseminarierna under budgetåret 1935/1936. I

denna framställning hade stadsfullmäktige bland annat uttalat, att de villkor,

som vore knutna vid stadsfullmäktiges medgivande den 19 oktober 1931 att

använda den av Strängnäs stad ägda seminarietomten för hitförläggning avett

dubbelt småskoleseminarium, vore till mycket ringa del uppfyllda, varigenom

staden tillfogats avsevärda både direkta och indirekta förluster. På

grund härav hade stadsfullmäktige hos Kungl. Majit anhållit, att åtgärder

måtte vidtagas för att från höstterminen 1935 fullt antal elever måtte intagas

vid småskoleseminariet i Strängnäs, så att detsamma från höstterminen

1936 kunde betraktas såsom fullbildat dubbelseminarium.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ion

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ett bifall till detta yrkande skulle innebära, att två klassavdelningar borde

intagas vid detta seminarium år 1935. Överstyrelsen kunde, från de synpunkter

överstyrelsen hade att pröva i denna fråga, icke tillstyrka ett sådant

förslag. A andra sidan syntes det uppenbart, att förhandlingar med stadsfullmäktige

från Kungl. Maj:ts sida vore erforderliga, för att det av de

seminariesakkunniga framlagda förslaget om inställandet av all elevintagning

vid Strängnäs seminarium år 1935 skulle kunna förverkligas.

Beträffande frågan om anordnande vid småskoleseminarierna av fortbildningskurser

för småskollärarinnor bär överstyrelsen anfört, bland annat, att

överstyrelsen funnit det lämpligare att anordna kurserna för i tjänst varande

lärarinnor än att avse dem för arbetslösa lärarinnor. Genom en sådan anordning

komme den fördjupade utbildning, som kurserna skulle giva, med

säkerhet skolans arbete till nytta, och såsom vikarier för de lärarinnor, som

bevistade kurserna, skulle arbetslösa lärarinnor erhålla tillfälle till skoltjänstgöring,

vilket för dem vore det viktigaste.

I fråga örn kursernas anordning och innehåll har överstyrelsen anfört

bland annat följande:

Det synes överstyrelsen angeläget, att kurser av nu angivna slag måtte

komma till stånd redan under budgetåret 1935/1936. Blir det behövligt att

under något därefter kommande år uppehålla ett eller annat seminariums

verksamhet uteslutande med fortbildningskurser, är det nödvändigt att er

forderlig erfarenhet om dylik kursverksamhet vunnits under ett år, då seminariets

vanliga arbete därjämte pågått. Frågan blir då närmast den, i vilken

utsträckning kurserna böra komma till stånd under läsåret 1935/1936. Det

synes överstyrelsen med hänsyn till såväl ekonomiska som organisatoriska

synpunkter lämpligt att gå fram med en viss försiktighet. Det finnes för

närvarande åtta småskoleseminarier, och försökskurser av nu ifrågavarande

slag torde böra förläggas till högst fyra av dessa. Det torde böra ankomma

på Kungl. Majit att med hänsyn till förhållandena efter förslag av skolöverstyrelsen

bestämma, vid vilka seminarier kurserna skola anordnas. Det

torde vara riktigast, att de i första rummet förläggas till sådana seminarier,

som i fråga om lokalutrymmen och utrustning i övrigt kunna anses vara

för uppgiften bäst skickade, sålunda de tillämnade dubbelseminarierna samt

seminarier med 3-årig lärokurs. Överstyrelsen nämner exempelvis Strängnäs,

Skara, Lycksele och Haparanda. Vad Lycksele beträffar kunde man

tänka sig kursen där böra avse företrädesvis lärarinnor vid mindre folkskolor.

Lokalförhållandena och övrig utrustning där äro goda. Seminariets

rektor erinrar örn att där finnas sex elevrum, som eljest skulle stå oanvända

men ändock draga kostnader genom för ledningarnas bestånd nödvändig

uppvärmning. Dessa rum borde kostnadsfritt upplåtas åt 12 kursdeltagare.

Vad kursernas storlek beträffar håller överstyrelsen före, att med hänsyn

till såväl kostnads- som undervisningssynpunkt antalet kursdeltagare icke

bör bestämmas alltför högt. Det synes lämpligen böra sättas till 15. Dock

bör allt efter förhållandena denna siffra kunna få något över- eller underskridas.

Överstyrelsen grundar emellertid kostnadsberäkningarna på ett medeltal

av 15 deltagare i varje kurs.

Därefter kommer frågan om kursernas längd. I likhet med vad flera

rektorer framhållit synes det överstyrelsen, att man icke bör låta dessa

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

101

kurser omfatta ett helt läsår. Frånsett kostnadssynpunkterna för såväl det

allmänna som för kursdeltagarna finner överstyrelsen det även från andra

synpunkter lämpligt, att en fortbildningskurs av detta slag koncentreras till

en lästermin. Då en hösttermin i regeln i sig rymmer 17 läsveckor, synes

kursen böra omfatta detta antal veckor. Emellertid torde det av praktiska

skäl kunna bliva mest ändamålsenligt, att de första kurserna förläggas till

vårterminen 1936. Sedan riksdagen fattat sitt beslut i ärendet våren 1935,

erfordras tid för utfärdande av erforderliga föreskrifter. God tid erfordras

också för bestämmandet av kursdeltagare, dessas tjänstledighet, vikariers

anskaffande m. m., vadan det knappast torde bliva möjligt att ordna dessa

förberedelser i så god tid, att kurserna skulle kunna hållas redan under

höstterminen.

Beträffande kursernas innehåll och den närmare läroplanen för desamma

torde det böra ankomma på skolöverstyrelsen att fastställa sådan plan. I

detta sammanhang vill överstyrelsen endast framhålla, att undervisningen

givetvis bör hava karaktären av verklig fortbildning och taga sikte på vad

lärarinnorna bäst kunna behöva för sin praktiska skolgärning. Undervisningen

torde böra bedrivas huvudsakligen i form av föredrag och överläggningar

samt utförande av mera självständiga uppgifter från kursdeltagarnas

sida, vartill komma praktiska övningar i övningsskolan.

Innehållet kan givetvis med hänsyn till förhållandena komma att växla

något vid olika seminarier. Sålunda bör vid en eventuell kurs vid seminariet

i Haparanda huvudvikten läggas vid svenska språket och detta ämnes

metodiska behandling i småskolan, och vid en kurs i Lycksele bör hänsyn

tagas till undervisningen i de mindre folkskolorna.

Vad lärarna beträffar förutsättes givetvis, att den huvudsakliga undervisningen

kommer att bestridas av seminariets egen lärarpersonal. För mera

fristående föredrag och demonstrationer böra anlitas speciallärare, folkskolinspektörer,

konsulenter, skolläkare m. m.

Kostnaderna för kurserna hava av överstyrelsen beräknats på följande

sätt:

Statsbidrag till avlöning av vikarie för lärarinna, som är

tjänstledig för deltagande i kurs .................. kronor 31,500

Resekostnader för nämnda lärarinnor................. » 1,800

Arvoden åt särskilda lärare för föreläsningar och speciell undervisning

................................... » 2,800

Extra arvoden åt seminariebibliotekarier för ökat arbete.... » 400

Summa kronor 36,500

Härtill komma dyrtidstillägg och provisorisk avlöningsförbättring åt vikarie.

Kostnaderna i det hela för 4 kurser skulle sålunda enligt beräkningarna

komma att uppgå till — förutom dyrtidstillägg och provisorisk avlöningsförbättring

åt vikarier —- 36,500 kronor. Arvoden till vikarier för kursdeltagare,

31,500 kronor, hava av överstyrelsen föreslagits skola utgå ur

förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor, vilket anslag härför

icke syntes böra ökas utöver det av överstyrelsen föreslagna beloppet av

52,380,000 kronor, liksom ock dyrtidstillägg och provisorisk avlöningsförbättring

åt sådana vikarier borde enligt stadgade grunder utgå ur respektive

förslagsanslag för motsvarande ändamål. Det återstående beloppet,

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

5,000 kronor, borde enligt överstyrelsens förslag av riksdagen beviljas

såsom extra anslag för anordnande av fortbildningskurser för småskollärarinnor

att av Kungl. Maj:t för ändamålet ställas till skolöverstyrelsens

förfogande.

Departementschefen anför för egen del, efter att hava anslutit sig till

skolöverstyrelsens föreliggande förslag örn begränsning av elevintagningen

vid småskoleseminarierna, rörande nu föreliggande spörsmål bland annat

följande:

»Seminariesakkunniga och skolöverstyrelsen hava erinrat, att genom förslaget

vissa svårigheter kunde uppstå att rationellt utnyttja lärarkrafterna

vid en del seminarier. För att förminska dessa svårigheter och samtidigt

vinna fördelar för lärarutbildningen lia de sakkunniga och överstyrelsen

ifrågasatt, att anslagsmedel skulle beredas för anordnande vid vissa småskoleseminarier

av utbildningskurser för småskollärarinnor. De sakkunniga

lia för sin del ansett, att kurserna närmast skulle stå öppna för arbetslösa

lärarinnor, medan överstyrelsen hållit före, att kurserna i första hand skulle

avses för i tjänst varande lärarinnor. Överstyrelsen har skisserat ett förslag

till planläggning av kurserna. Av .överstyrelsens kostnadsberäkningar

framgår, att fyra kurser skulle draga en kostnad av omkring 36,500 kronor.

Som jämförelse må nämnas, att överstyrelsen beräknat besparingarna genom

inställandet av elev intagningen i småskoleseminariernas första klass till

35,980 kronor.

Jag erkänner villigt, att ett realiserande av det av de sakkunniga och

överstyrelsen framförda uppslaget skulle kunna medföra vissa fördelar för

lärarutbildningen. Jag tvivlar emellertid på lämpligheten att samtidigt med

att verksamheten vid småskoleseminarierna inskränkes rikta in deras uppgifter

på andra ändamål än de nuvarande. Då härtill kommer att endast

en bråkdel av småskollärarkåren skulle få fördel av de föreslagna nya kurserna

och det icke kan synas lämpligt att i rådande budgetära läge tillskapa

nya utbildningslinjer, anser jag mig böra för närvarande avstyrka

ifrågavarande uppslag.

Överstyrelsen har i sitt senaste yttrande erinrat, att stadsfullmäktige i

Strängnäs hemställt, att fullt antal elever måtte intagas vid småskoleseminariet

därstädes, så att detsamma från höstterminen 1936 kunde betraktas

såsom fullbildat dubbelseminarium. Stadsfullmäktige hade medgivit, att

den av staden ägda seminarietomten finge disponeras för ett dubbelt småskoleseminarium.

Detta villkor hade icke blivit uppfyllt, och staden hade

därigenom tillfogats avsevärda förluster.

Motivet till ifrågavarande framställning är som synes av huvudsakligen

kommunal-ekonomisk art och går i motsatt riktning mot de förslag, till

vilka jag ovan uttalat min anslutning. Jag är icke benägen att på grund

av de av stadsfullmäktige anförda skälen tillstyrka en ökning av elevintag
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

103

ningen vid småskoleseminariet i Strängnäs. Frågan synes mig emellertid

tarva närmare övervägande.»

Departementschefen har, i anslutning till förslag av 1932 års seminariesakkunniga

och skolöverstyrelsen, förordat inställande av intagningen under

år 1935 till första klassen av småskoleseminarierna med undantag av småskoleseminariet

i Landskrona, i vars första klass under år 1935 föreslagits

skola intagas 10 elever.

Utskottet vill erinra, att utskottet under punkt 114:o) i det föregående

tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag örn en radikal nedskärning av intagningen

vid folkskoleseminarierna för att minska det stora överskott på folkskollärare,

som väntas uppkomma under de närmaste åren. Då, såsom i statsrådsprotokollet

framhållits, situationen för småskollärarkåren synes vara om

möjligt ännu mera svårartad, finner sig utskottet böra tillstyrka det under

här förevarande punkt framlagda förslaget örn praktiskt taget fullständigt

inställande av intagningen.

I detta sammanhang vill utskottet — med anledning av vad i statsrådsprotokollet

anförts rörande av stadsfullmäktige i Strängnäs gjord framställning

om intagning vid småskoleseminariet i nämnda stad — understryka

behovet av det av departementschefen i utsikt ställda närmare övervägandet

av denna fråga.

Vad av Kungl. Majit föreslagits beträffande anslag till småskoleseminarierna

för nästkommande budgetår och rörande avlöningsstater för dessa

seminarier har i allt väsentligt icke givit utskottet anledning till erinran.

I motionerna I: 143 och II: 260 har upptagits ett ursprungligen av 1932

års seminariesakkunniga framlagt förslag om anordnande av fortbildningskurser

för småskollärarinnor.

Såsom i statsrådsprotokollet erinrats, hava seminariesakkunniga och skolöverstyrelsen

— för att förminska svårigheterna att rationellt utnyttja

lärarkrafterna vid en del seminarier och samtidigt vinna fördelar för lärarutbildningen

— ifrågasatt, att anslagsmedel skulle beredas för anordnande

vid vissa småskoleseminarier av utbildningskurser för småskollärarinnor.

De sakkunniga hava för sin del ansett, att kurserna närmast skulle stå öppna

för arbetslösa lärarinnor, medan överstyrelsen hållit före, att kurserna i

första hand skulle avses för i tjänst varande lärarinnor.

Departementschefen har erkänt, att ett realiserande av det av de sakkunniga

och överstyrelsen framförda uppslaget skulle kunna medföra vissa fördelar

för lärarutbildningen. Emellertid har departementschefen betvivlat

lämpligheten av att samtidigt med att verksamheten vid småskoleseminarierna

inskränktes rikta in deras uppgifter på andra ändamål än de nuvarande.

Då härtill komme att endast en bråkdel av småskollärarkåren

skulle få fördel av de föreslagna nya kurserna och det icke kunde synas

lämpligt att i rådande budgetära läge tillskapa nya utbildningslinjer, har

Utskottet.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

departementschefen ansett sig böra för närvarande avstyrka ifrågavarande

uppslag.

Utskottet har funnit sig övertygat om att den förhanden varan de situationen

för småskollärarkåren måste framtvinga extraordinära åtgärder. Genom

de av seminariesakkunniga och skolöverstyrelsen framlagda förslagen kan

måhända arbetslösheten bland småskollärarinnorna något, örn än mera tillfälligt,

lättas. Vidare möjliggöres på detta sätt ett bättre utnyttjande av

lärarkrafterna vid en del seminarier. Av nu anförda skäl finner sig utskottet

böra förorda, att fortbildningskurser anordnas. Dessa kurser måste givetvis

betraktas som en försöksanordning, varur erfarenheter kunna hämtas för en

eventuell fortsatt kursverksamhet. Utskottet har funnit de starkaste skälen

tala för att kurserna, på sätt skolöverstyrelsen förordat, i första hand avses

för i tjänst varande lärarinnor. I huvudsak synas kurserna böra anordnas

enligt det av överstyrelsen framlagda förslaget; närmare bestämmelser angående

kurserna lära emellertid böra utfärdas av Kungl. Maj:t.

Mot de för ändamålet beräknade kostnaderna, 36,500 kronor förutom

provisorisk avlöningsförbättring och dyrtidstillägg, har utskottet icke funnit

något att erinra. Av kostnaderna för kurserna avse emellertid 31,500 kronor

arvoden för vikarier; dessa kostnader lära emellertid, såsom skolöverstyrelsen

föreslagit, böra bestridas ur förslagsanslaget till avlöning av lärare

vid folkskolor. Någon höjning av detta anslag synes emellertid icke vara

erforderlig lika litet som av de för provisorisk avlöningsförbättring och dyrtidstillägg

beräknade anslagsmedlen. De återstående kostnaderna för kurserna,

5,000 kronor, synas, på sätt överstyrelsen föreslagit, böra bestridas från ett

särskilt anslag för anordnande av fortbildningskurser för småskollärarinnor.

Härom gör utskottet hemställan under punkt 122:o) i det följande.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet, som vidtagit en

formell jämkning i staten,

att riksdagen må

a) till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett förslagsanslag av 253,500 kronor;

b) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna

att tillämpas från och med budgetåret 1935/1936:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspen
ningar.

................kronor 132,800

b. Alderstillägg, förslagsvis .... » 23,560

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis.............. » 7,400 163,760

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

105

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:

a. Lön och tjänstgöringspen
ningar.

................kronor 4,800

b. Ålderstillägg, förslagsvis .... » 1,260

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis.............. *__BOO 6,860

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit:

a. Arvode till kvinnlig extra övningsskollärare

vid seminariet

i Haparanda............kronor 2,400

b. Arvoden åt extra lärare under

tjänstledighet på grund av

sjukdom, förslagsvis....... » 600

c. Arvoden till timlärare..... » 20,120

d. Tilläggsarvoden till lärare i

trädgårdsskötsel.......... * 1,200

e. Arvode till ett biträde för matlagningen

vid seminariet i

Lycksele............... »_900 25,

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Arvoden till seminarieläkare kronor 3,400

b. Arvoden till seminariebibliote
karier.

................ » 1,900

c. Arvoden till biträden vid rek
torsexpeditioner.

......... »_800 6,100

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän:

a. Hyresersättning till rektorer

vid vissa seminarier.......kronor

b. Särskilda lönetillägg åt lärare

vid seminarierna i Lycksele

och Haparanda.......... »

c. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis

................ »

d. Provisorisk avlöningsförbätt
ring,

förslagsvis.......... »

6,000

2,200

41,740

1,620 51,560

Summa förslagsanslag kronor 253,500.

119:o) Småskoleseminarier: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 165, sid. 588^-591) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarier: Omkostnader för

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 73,700

kronor.

120:o) Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m, I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166, sid. 591—592) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarier: Materiel, böcker

m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 16,400 kronor.

121:o) Småskoleseminarier: Stipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 167, sid. 592—593) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarier: Stipendier för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 15,000

kronor.

122:o) Småskoleseminarier: Anordnande av fortbildningskurser

för småskollärarinnor. Under hänvisning till vad utskottet ovan under

punkt 118:o) anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till herrar R. Wagnssons

och P. Nilssons ävensom herrar Wallerius och Olssons i Mora

i ämnet väckta motioner (I: 143 och II: 260), till Småskoleseminarier:

Anordnande av fortbildningskurser för småskollärarinnor

anvisa ett anslag av 5,000 kronor, att utgå i huvudsaklig

överensstämmelse med vad utskottet under punkt

118:o) i det föregående förordat samt enligt de närmare bestämmelser,

som av Kungl. Majit meddelas.

123:o) Småskoleseminarier: Inredningsarbeten m. m. vid småskoleseminariet

i Skara. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

168, sid. 594) hemställer utskottet,

att riksdagen ina till Småskoleseminarier: Inredningsarbeten

m. m. vid småskoleseminariet i Skara för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett reservationsanslag av 7,700 kronor.

124:o) Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting

uppförda seminarielärare m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 169, sid. 595), vilket innebär en anslagsminskning med 20,000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat

hos landsting uppförda seminarielärare m. m. för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 115,000

kronor.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

107

Folkskolinspektionen.

125:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. I anledning av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 170, sid. 596—599), vilket utöver de av de nya grunderna

för riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär en anslagsökning

med 3,900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 420,000 kronor;

b) godkänna följande avlöningsstat för folkskolinspektionen

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1935/1936:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och (i förekommande fall)

ortstillägg till 52 inspektörer,

förslagsvis..............kronor 186,900

b. Alderstillägg, förslagsvis .... » 26,000

c. Tjänstgöringspenningar till 52

inspektörer ............. » 93,600

d. Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis...............» 30,000 336,500

2. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän:

a. Expensersättning, förslagsvis. » 27,300

b. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis

................ » 51,600

c. Provisorisk avlöningsförbätt
ring,

förslagsvis.......... » 4,600 83,500

Summa förslagsanslag kronor 420,000.

126:o) Folkskolinspektionen: Reseersättningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 171, sid. 599—600) och under erinran att för innevarande

budgetår anvisats samma belopp för ifrågavarande ändamål, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Reseersättningar

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 150,000

kronor.

Folkskoleväsendet.

127:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

Folkskolor m. m.: Allmänt bidrag för utjämning av kost
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

naderna för folkskoleväsendet. Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda

slöjdskolor. Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor

i hushållsgöromål vid egentliga folkskolor m. m. Folkskolor

m. m.: Skolhusvärderingsnämnder. Folkskolor m. m.: Understöd

åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation

förlorat sin anställning. Beträffande vad Kungl. Majit

(punkt 172 ävensom i propositionerna nr 55 och 175) föreslagit riksdagen

ifråga om vissa anslag till folkskoleväsendet ävensom rörande en inom andra

kammaren av herr J. Johansson i Tväråselet m. fl. väckt motion (II: 37)

samt två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr J. Bergman m. fl. (I: 141) och den andra inom andra kammaren av

herr A. Nilsson i Steneberg m. fl. (II: 281), avgiver utskottet senare under

riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäl es.

128:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlönande av lärare åt vid

statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna

barn i skolåldern. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 173, sid.

607—608), vilket innebär en anslagsökning med 29,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlönande

av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter

och vid vissa barnhem intagna harn i skolåldern för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 70,000 kronor.

129:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets

nordligaste gränsorter. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 174) föreslagit

riksdagen ifråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

130:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning

åt lots- och fyrpersonalens barn. I enlighet med Kungl. Maj ts

förslag (punkt 175, sid. 608), vilket innebär en anslagsminskning med 4,000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader

för skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens harn för

budgetåret 1935 1936 anvisa ett förslagsanslag av 35,000 kronor.

131: o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor

och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor

inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Folkskolor

m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem, arbets
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

109

stugor eller enskilda hem. Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande

av skolskjutsar för skolpliktiga barn. Beträffande vad Kungl.

Majit (punkt 176) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

132:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.

I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 177, sid. 609) och under erinran

att för innevarande budgetår anvisats samma belopp för ifrågavarande

ändamål hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska

skolan i Tärna för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

förslagsanslag av 18,500 kronor.

133:o) Understödjande av folkskolebarns ferie- och studieresor.

I en inom andra kammaren av herr E. Hage väckt motion (II: 199) har

hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1935/1936 upptaga ett förslagsanslag

till understödjande av folkskolebarns ferieresor med 15,000 kronor

att användas främst till ferieresor för folkskolebarn från avlägsna bygder

i de fall, där resekostnaderna bli synnerligen höga.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr E. Sjödahl m. fl. (I: 236) och den andra inom andra kammaren

av fru Buth Gustafson m. fl. (11:409), hemställts, att riksdagen måtte

till folkskolebarns ferie- och studieresor anvisa ett förslagsanslag av 45,000

kronor att utgå enligt de villkor och bestämmelser, som Kungl. Majit kan

finna skäligt att föreskriva.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisas till motionerna II: 199 och I: 236.

Beträffande anslag för i här ifrågavarande motioner omförmälda ändamål

finnes i motionen I: 236 huvudsakligen följande redogörelse.

Tidigare understödde staten under ett 40-tal år genom beviljande av

nedsättning i biljettpriset å statens järnvägar särskilt folkskolebarns studieresor.

Vid 1911 års riksdag uppfördes under åttonde huvudtiteln ett ordinarie

förslagsanslag å 30,000 kronor till understödjande av dels folkskolebarns

resor till landet under sommarferierna, dels ock folkskolebarns

studieresor. Anslag för ändamålet utgick sedan under en lång följd

av år med växlande belopp. Då det var som högst, utgjorde det ej

mindre än 265,000 kronor. Enligt beslut av 1922 års riksdag indrogs på

grund av den rådande depressionstiden anslaget till studieresor, men för

folkskolebarns ferieresor beviljades 125,000 kronor. 1924 års riksdag uttalade

sig för att på grund av det behjärtansvärda ändamålet anslag borde

utgå även till studieresor och begärde på samma gång en utredning i syfte

att bringa ned anslaget att motsvara järnvägarnas självkostnader. En så
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dan utredning kom till stånd och visade att anslaget kunde väsentligt nedsättas,

och Kungl. Maj:t föreslog i särskild proposition (nr 208) till 1925 års

riksdag, att i riksstaten skulle upptagas ett ordinarie förslagsanslag till understödjande

av folkskolebarns ferie- och studieresor av 90,000 kronor. Av dessa

beräknades 55,000 kronor för ferieresor och 35,000 kronor för studieresor.

Riksdagen biföll, vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit. Anslaget utgick sedermera

med oförändrat belopp till och med budgetåret 1931/1932. Vid 1932

års riksdag kom åter rådande depressionstid i betraktande vid utmätande

av anslag för ändamålet. Anslag till studieresor beviljades icke, men till

ferieresor anslogos 50,000 kronor. Organisationsnämnden hade uttalat, att

de bidrag, som utginge till möjliggörande av medellösa och svagt bemedlade

barns vistelse på landet under ferierna, vore av den art, att de icke

utan tvingande skäl borde indragas. På grund av den ytterligare skärpta

depressionen beviljades vid 1933 års riksdag med anledning av förslag från

granskningsnämuden anslag varken till ferieresor eller studieresor, men att

indragningen ansågs tillfällig bevisas därav, att anslagsrubriken upptogs i

riksstaten utan angivet belopp. Anslag för ändamålet beviljades ej heller

för budgetåret 1934/35 och ej heller i årets statsverksproposition har sådant

anslag föreslagits.

Utskottet. Skäl kunna onekligen anföras för ett återupptagande, åtminstone i begränsad

omfattning, av det tidigare med statsmedel bedrivna understödjandet

av folkskolebarns ferie- och studieresor. Emellertid håller utskottet

före, att denna fråga lämpligen i första hand bör prövas av Kungl. Majit,

på vars förslag det för ändamålet tidigare utgående anslaget först minskats

och sedan indragits. Med hänsyn härtill finner sig utskottet förhindrat att

tillstyrka här förevarande motioner.

Utskottet hemställer,

att herr Hages ävensom herr Sjödahls m. fl. och fru

Gustafsons m. fl. ovannämnda motioner (II: 199 samt I: 236

och II: 409) icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda..

134:o) Bidrag åt kommuner och skoldistrikt på landsbygden för

läkarundersökningar av skolbarn m. m. I en inom andra kammaren

av fru Olivia Nordgren väckt motion (II: 407) har hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att ett anslag av 40,000 kronor för nästkommande

budgetår ställes till skolöverstyrelsens förfogande, att efter ansökan i varje

.särskilt fall och efter grunder och med belopp, som av Kungl. Maj:t fastställas,

utgå till bidrag åt kommuner och skoldistrikt på landsbygden för

läkarundersökningar av skolbarnen och övervakande i övrigt av barnens

hälsoförhållanden vid folk- och småskolorna.

Beträffande de av motionären till stöd för framställningen anförda skälen

hänvisas till motionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lil

Såsom i motionen erinrats, hemställde 1928 års riksdag hos Kungl. Majit

örn utredning av frågan, huruvida och efter vilka grunder bidrag av statsmedel

skulle kunna utgå till kommuner och skoldistrikt på landsbygden för

läkarundersökningar av skolbarnen och övervakande i övrigt av barnens hälsoförhållanden

vid folk- och småskolorna. En av skolöverstyrelsen med anledning

härav verkställd utredning är för närvarande beroende på Kungl.

Majits prövning. Utskottet anser sig icke böra fatta ståndpunkt till här

förevarande, ganska omfattande fråga, innan berörda utredning i vederbörlig

ordning prövats och framlagts för riksdagen. Utskottet vill emellertid

— under framhållande av det behjärtansvärda i motionens ändamål, om

vars betydelse för folkhälsan ingen meningsskiljaktighet torde råda — uttala

den förhoppningen, att berörda utredning måtte framläggas för riksdagen

så snart förhållandena det medgiva.

Utskottet hemställer,

att fru Nordgrens ovannämnda motion (II: 407) icke må

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

135:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till svensk undervisning för svenska

barn i utlandet. Kungl. Majit har (punkt 178, sid. 609) föreslagit

riksdagen att till Folkskolor m. m.i Bidrag till svensk undervisning för

svenska barn i utlandet för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av

15,800 kronor, att för ändamålet utgå: i Berlin med högst 2,700 kronor, i

London med högst 6,000 kronor, i Hamburg med högst 2,700 kronor och

i Paris med högst 4,400 kronor, samtliga beloppen enligt de bestämmelser,

Kungl. Majit kan finna lämpligt fastställa.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr S. Bengtsson i Norup väckt motion

(lii 43), vari hemställts, att riksdagen för läsåret 1935/1936 måtte bevilja

till svenska skolan i Kina för lön åt en svensk lärarinna med kompetens

2,000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr A. Wallerius m. fl. väckt motion

(lii 207), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att öka anslaget

under åttonde huvudtiteln (punkt 178) i statsverkspropositionen till »Folkskolor

m. m.i Bidrag till svensk undervisning för svenska barn i utlandet»

för budgetåret 1935/1936, 15,800 kronor, med 2,700 kronor till 18,500 kronor

att för ändamålet utgå förutom till förut upptagna skolor jämväl till

den av svenska kyrkans mission upprättade skolan vid Kodaikanal i Svdindien.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisas till motionerna.

Kungl. Majits förslag innebär, att för ändamålet skulle anvisas samma

belopp, som utgår för innevarande budgetår.

Utskottet.

Utskottet.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Beträffande de motionsvis framförda yrkandena vill utskottet framhålla,

att anslagsäskanden av här förevarande art, ej minst med hänsyn till eventuella

konsekvenser, lämpligen torde böra i första liand prövas av Kungl.

Maj:t. Med hänsyn härtill finner sig utskottet böra avstyrka vad i motionerna

II: 43 och II: 207 hemställts.

Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt gjorda framställning har icke

givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Bengtssons i Norup och herr Wallerius’

ovannämnda motioner (II: 43 och II: 207), till Folkskolor

m. m.: Bidrag till svensk undervisning för svenska

barn i utlandet för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag

av 15,800 kronor att för ändamålet utgå: i Berlin med

högst 2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i

Hamburg med högst 2,700 kronor och i Paris med högst

4,400 kronor, samtliga beloppen enligt de bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

136:o) Nomadskolor: Avlöningar. I anledning av Kungl. Majda förslag

(punkt 179, sid. 609—619), vilket utöver de av de nya grunderna för

riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär en anslagsökning

med 2,170 kronor och under erinran dels att riksdagen torde böra fastställa

fördelningen av delposten 1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och (i fråga om nomadskolinspektören) tjänstgöringspenningar, dels

ock att berörda delpost torde böra innefatta även ortstillägg till nomadskolinspektören,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1935/1936

anvisa ett förslagsanslag av 97,400 kronor;

b) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och (i fråga örn nomadskolinspektören)

tjänstgöringspenningar

och ortstillägg.......kronor 59,000

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Avlöningsstater,

113

A. Nomadskolinspektören.

Lön..............................3,500

Antti.: Lönen kan efter 5 år höjas med 500 kronor

och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.

Tjänstgöringspenningar..................1,800

Ortstillägg....................... . — 500

B. Nomadskolor inom Norrbottens län.

1 nomadlärare, som avlagt folkskollärarexamen eller i behörighetshänseende

är likställd med sådan lärare, manlig

1 d:o, manlig...........................

Anm.: För angivna två lärare kan lönen efter 5 år höjas

med 300 kronor, efter 10 år med ytterligare 300 kronor

och efter 15 år med än ytterligare 300 kronor.

1 nomadlärare, som avlagt småskollärarexamen eller i behörighetshänseende

är likställd med sådan lärare, manlig

1 d:o, manlig...........................

1 d:o, kvinnlig..........................

15 d:o, kvinnliga..........................

Anm.: För sistnämnda aderton lärare kan lönen efter 5

år höjas med 150 kronor, efter 10 år med ytterligare 150

kronor och efter 15 år med än ytterligare 150 kronor.

C. Nomadskolor inom Västerbottens län.

1 nomadlärare, som avlagt småskollärarexamen eller i be
hörighetsliänseende

är likställd med sådan lärare, kvinn
-

lig •

3 d:o, kvinnliga..........................

Anm.: För angivna fyra lärare kan lönen efter 5 år

höjas med 150 kronor, efter 10 år med ytterligare 150

kronor och efter 15 år med än ytterligare 150 kronor.

D. Nomadskolor mom Jämtlands län.

1 nomadlärare, som avlagt folkskollärarexamen eller i behörighetshänseende

är likställd med sådan lärare, manlig

Anm.: Lönen kan efter 5 år höjas med 300 kronor, efter

10 år med ytterligare 300 kronor och efter 15 år med än

ytterligare 300 kronor.

1 nomadlärare, som avlagt småskollärarexamen eller i behörighetshänseende

är likställd med sådan lärare, manlig

1 d:o, kvinnlig..........................

4 d:o, kvinnliga..........................

Anm.: För sistnämnda sex lärare kan lönen efter 5 år

höjas med 150 kronor, efter 10 år med ytterligare 150

kronor och efter 15 år med än ytterligare 150 kronor.

Summa kronor

Kronor

5,800

2,600

2,600

1,800

1,800

1,600

24,000

1,600

4,800

2,600

1,800

1,600

6,400

59,000

b. Ålderstillägg, förslagsvis......kronor 7,600

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis.

................. » 5,800 72,400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis.....kronor 7,780

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... » 17,220

Summa förslagsanslag kronor 97,400.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 8. 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

137:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 180, sid. 619—621), vilket icke innebär andra förändringar än

sådana, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens uppställning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 90,900 kronor.

138:o) Nomadskolor: Stipendier åt lapsktalande elever vid folkskoleseminarierna

i Luleå och Umeå. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 181, sid. 622), vilket icke innebär andra förändringar än

sådana, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens uppställning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Stipendier åt lapsktalande

elever vid folkskoleseminarierna i Luleå och Umeå för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 800 kronor.

139:o) Nomadskolor: Gratialer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 182, sid. 622), vilket icke innebär andra förändringar än sådana, som påkallats

av de nya grunderna för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Gratialer för budgetåret

1935/1936 anvisa ett anslag av 1,075 kronor.

140:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare vid fortsättningsskolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183, sid.

622—623), vilket innebär en anslagsminskning med 90,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Fortsättning sskolor: Bidrag till avlöning

åt lärare vid fortsättningsskolor för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett förslagsanslag av 4,100,000 kronor.

141 :o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskoleväsendet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184,

sid. 623) och under erinran att för innevarande budgetår anvisats samma

belopp för ifrågavarande ändamål hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering

av fortsättningsskoleväsendet för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett förslagsanslag av 100,000 kronor.

142:o) Fortsättningsskolor: Utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor.

Kungl. Maj:t har (punkt 185, sid. 623—625) föreslagit

riksdagen att till Fortsättningsskolor: Utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av

3,500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar Th. Nilsson och

O. Wangson (I: 142) och den andra inom andra kammaren av herr A. Wal
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

115

tertus m. fl. (II: 261), vari hemställts, att riksdagen måtte till en utbildningskurs

för lärare i engelska språket i yrkesbestämd fortsättningsskola enligt

kungl. kung. den 24 juli 1934 (nr 449) bevilja ett anslag å 1,950 kronor,

att utgå enligt av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisas till motionen T: 142.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp, som

under innevarande budgetår utgår till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt gjorda

framställning.

Vad beträffar det motionsvis framförda yrkandet vill utskottet framhålla,

att framställningar av här förevarande art i första hand torde böra prövas

av skolöverstyrelsen och Kungl. Maj:t. Vidare vill utskottet erinra, att i

de vid 1934 års riksdag väckta motioner, som lågo till grund för riksdagens

medgivande örn upptagande av undervisning i engelska språket vid vissa

fortsättningsskolor, bland annat framhölls, att det bland de folkskollärare,

som tjänstgjorde inom de ifrågakommande distrikten, torde finnas flera,

som torde äga i vederbörlig ordning godkänd kompetens, och allteftersom

nytillsättningar ägde rum kunde en successiv ökning av deras antal emotses.

Slutligen vill utskottet framhålla, att Kungl. Maj:t för närvarande ansett

sig endast i synnerligen begränsad omfattning kunna äska anslag till utbildningskurser

för lärare vid fortsättningsskolor i allmänhet. Under nu angivna

förhållanden avstyrker utskottet, att särskilda medel beredas för utbildning

av här ifrågavarande fåtaliga lärare.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herrar Th. Nilssons och O. Wangsons

ävensom herr Wallerius’ m. fl. ovannämnda motioner (I: 142

och II: 261), till Fortsättningsskolor: Utbildningskurser för

lärare vid fortsättningsskolor för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett reservationsanslag av 3,500 kronor.

Högre folkskolor och folkhögskolor,

143:o) Understöd åt högre folkskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 186, sid. 626—633), vilket utöver de förändringar, som påkallas

av de nya grunderna för riksstatens uppställning innebär en anslagsökning

med 273,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att de bestämmelser, som gälla för budgetåret

1934/1935 angående statsunderstöd till parallellavdelning

av årsklass vid högre folkskola, skola äga motsvarande

Utskottet.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tillämpning under budgetåret 1935/1936, dock med iakttagande

att statsbidrag må utgå till högst 19 parallellavdelningar

vid allmänna högre folkskolor, där ej Kungl. Maj:t,

efter framställning av skolöverstyrelsen, för särskilt fall

annorlunda bestämmer;

b) besluta, att statsbidrag till anordnande av manlig

slöjd i högre folkskola skall under budgetåret 1935/1936,

därest icke skolöverstyrelsen, då särskilda omständigheter

därtill kunna föranleda, medgiver undantag, utgå endast i

följande fall:

1) till sådana yrkesbestämda högre folkskolor eller linjer

av dylika skolor, vilkas undervisning är anordnad i anslutning

till teknisk utbildning,

2) till övriga högre folkskolor, i den mån den för nämnda

undervisning anställde läraren har sin väsentliga utkomst

av denna anställning;

c) till Understöd åt högre folkskolor för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett förslagsanslag av 1,295,000 kronor.

144:o) Folkhögskolor: Understöd åt folkhögskolor. Kungl. Maj:t

har (punkt 187, sid. 633—636) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att enahanda villkor, som gälla för budgetåret 1934/1935 i

fråga om statsbidrag till anordnande av parallellundervisning vid folkhögskola,

skola äga tillämpning även under budgetåret 1935/1936;

dels ock till Folkhögskolor: Understöd åt folkhögskolor för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 1,218,000 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

»Under åberopande av vad chefen för socialdepartementet efter samråd med

mig anförde i propositionen nr 265 till 1934 års riksdag angående anslag

till särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten vill jag erinra,

att under innevarande budgetår med anlitande av medel ur anslag under

femte huvudtiteln vidtagits vissa provisoriska anordningar i fråga örn understöd

till vissa folkhögskolor och stipendier åt elever vid desamma. Med

hänsyn till önskvärdheten av en enhetlig behandling av folkhögskolorna

berörande frågor och behovet av en överblick över folkhögskoleorganisationen

torde medel till bestridande av utgifterna för nämnda ändamål hädanefter

böra utgå ur förevarande och efterföljande anslag till folkhögskolor

Skulle de vid ifrågavarande anstalter för lindrande av ungdomsarbetslösheten

rådande speciella förhållandena nödvändiggöra mindre jämkningar

i gällande föreskrifter, torde Kungl. Maj:t vara oförhindrad att vidtaga sådana.

Det synes icke erforderligt att på grund av vad jag nu anfört öka

ifrågavarande båda anslag utöver vad jag nedan tillstyrker.

Ur det nuvarande ordinarie anslaget till understöd åt folkhögskolor har

tidigare utgått ett belopp av 4,500 kronor till understöd för utbildning av

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

117

lärare vid folkhögskolor enligt kungörelsen den 26 september 1921 (nr 627).

Detta anslagsbelopp, som för budgetåren 1933/1935 indragits, synes ej heller

böra utgå för nästkommande budgetår.

Jag har intet att erinra emot skolöverstyrelsens beräkningar av förevarande

anslag. Detta bör alltså under nästkommande budgetår disponeras

sålunda:

1. Understöd åt folkhögskolor, förslagsvis............kronor 1,080,000

2. Ökat understöd åt folkhögskolor, förslagsvis........ » 48,000

3. Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folkhögskolor,

förslagsvis..................... *_90,000

Summa kronor 1,218,000

Anslagsökningen i förhållande till innevarande budgetår uppgår till

(1,218,000 — 1,139,000 =) 79,000 kronor, belöpande på ökad belastning.»

Departementschefen har erinrat, att under innevarande budgetår med anlitande

av medel från anslag under femte huvudtiteln vidtagits vissa provisoriska

anordningar i fråga örn understöd till vissa folkhögskolor och stipendier

åt elever vid desamma. Med hänsyn till önskvärdheten av en enhetlig

behandling av folkhögskolorna berörande frågor och behovet av en

överblick över folkhögskoleorganisationen har departementschefen nu förordat,

att medel till bestridande av utgifterna för nämnda ändamål hädanefter

skulle utgå ur förevarande och efterföljande anslag till folkhögskolor.

Någon ökning på grund härav av ifrågavarande båda anslag har departementschefen

icke funnit erforderlig.

Enligt vad utskottet inhämtat hava under budgetåret 1933/1934 utdelats

bidrag med anlitande av medel ur anslag under femte huvudtiteln till folkhögskolor

eller folkhögskolekurser av tillhopa något över 100,000 kronor

samt till stipendier åt elever i dylika skolor eller kurser något över 13,000

kronor. För tiden 1 juli 1934—8 februari 1935 uppgå motsvarande belopp

till respektive omkring 20,000 och 15,000 kronor.

I likhet med departementschefen håller utskottet före, att kostnaderna för

de på grund av ungdomsarbetslösheten vidtagna åtgärderna för provisorisk

utvidgning av folkhögskoleorganisationen till vinnande av överskådlighet och

reda hädanefter böra belasta åttonde huvudtitelns vederbörande anslag. Utskottet

vill dock med skärpa understryka, att åtgärder av denna innebörd

må ifrågakomma allenast så länge arbetslöshotsläget detta påkallar. Örn

och i den mån folkhögskolor eller avdelningar av sådana, som av nu nämnd

anledning tillskapats, ifrågasättas att fortbestå även under i berörda avseende

ändrade förhållanden, förutsätter utskottet därför att prövningen sker

efter i alla hänseenden enahanda grunder, som tillämpas, då fråga föreligger

örn nyupprättande av sådan läroanstalt. Enligt utskottets uppfattning

är det emellertid önskvärt, att man i fortsättningen kan erhålla kännedom

om de belopp, som från anslag under åttonde huvudtiteln må komma till

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1X8

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

användning för åtgärder mot ungdomsarbetslösheten. Utskottet förutsätter

alltså, att dylika medelsanvisningar redovisas särskilt och att för riksdagen

framlägges redogörelse härför.

Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer utskottet, som icke

heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts under här

förevarande punkt framlagda förslag,

att riksdagen må

a) besluta, att enahanda villkor, som gälla för budgetåret

1934/1935 i fråga örn statsbidrag till anordnande av

parallellundervisning vid folkhögskola, skola äga tillämpning

även under budgetåret 1935/1936;

b) till Folkhögskolor: Understöd åt folkhögskolor för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 1,218,000 kronor.

145:o) Folkhögskolor: Stipendier åt elever vid folkhögskolor. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188, sid. 636—638), vilket innebär

en anslagsökning med 50,000 kronor, och under hänvisning till vad

utskottet under nästföregående punkt anfört beträffande frågan om bestridande

ur de i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda anslagen till

folkhögskolor av kostnaderna för vissa provisoriska anordningar ifråga om

understöd till folkhögskolor och stipendier åt elever vid desamma, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Stipendier åt elever

vid folkhögskolor för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag

av 600,000 kronor.

Abnormundervisningen.

146:o) Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda: Avlö

ningar. I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 189, sid. 638—647),

vilket utöver de förändringar, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens

uppställning, innebär en anslagsökning med 4,200 kronor, och

under erinran, att riksdagen torde böra fastställa fördelningen av delposten

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat: a. Lön och tjänstgöringspenningar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Institutet och förskolan för blinda ä Tomteboda:

Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag

av 90,500 kronor;

b) godkänna följande avlöningsstat för institutet och förskolan

för blinda å Tomteboda att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1935/1936:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar kronor 61,950

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Avlöning sstat.

119

Lön

Tjänst-

görings-

oenningar

Summa

Rektor, förutom bostad med värme samt planteringsland,

därest tillgång till sådant finnes..............

1 ämneslärare vid institutet, förutom bostad med värme

5,000

2,100

4,200

2,500

1,300

2,600

7,500

3,400

6,800

Anm.: För ämneslärare kan lönen efter 5 år höjas

med 400 kronor, efter 10 år med ytterligare 400 kronor

och efter 15 år med än ytterligare 400 kronor.

1 ämneslärarinna vid institutet, förutom bostad med värme

1 ämneslärarinna vid institutet, dito dito..........

1 lärarinna vid förskolan, dito dito ■..............

1,800

1,800

1,800

7,200

1,000

1,000

1,000

4,000

2,800

2,800

2,800

11,200

Anm.: För en var av angivna sju lärarinnor kan lö

nen efter 5 år höjas med 300 kronor, efter 10 år med

ytterligare 300 kronor och efter 15 år med än ytterli- gare 300 kronor.

1 arbetslärare, förutom bostad med värme.........

2,000

4,000

1,000

2,000

3.000

6.000

Anni.: För arbetslärare kan lönen efter 5 år höjas med

300 kronor, efter 10 år med ytterligare 300 kronor och

efter 16 år med än ytterligare 300 kronor.

1 handarbetslärarinna, förutom bostad med värme ....

2 handarbetslärarinnor, dito dito...............

1 lärarinna i hushållsgöromål, dito dito...........

1,600

3,200

1,600

800

1,600

800

2,400

4,800

2,400

Anni.: För handarbetslärarinna och lärarinna i hus- hållsgöromål kan lönen efter 5 år höjas med 200 kro- nor, efter 10 år med ytterligare 200 kronor och efter

15 år med än ytterligare 200 kronor.

1,600

900

2,500

Anni.: För denne musiklärare kan lönen efter 5 år

höjas med 300 kronor, efter 10 år med ytterligare 300

kronor och efter 15 år med än ytterligare 300 kronor.

440

210

650

Anm.: För denne musiklärare kan avlöningen efter

5 år höjas med 100 kronor och efter 10 år med ytter- ligare 100 kronor, av vilka belopp 60 kronor skola ut- göra lön och 40 kronor tjänstgöringspenningar.

1 gymnastiklärare vid institutet................

1,100

600

1,700

Anm.: För denne gymnastiklärare kan lönen efter 5 år

höjas med 200 kronor, efter 10 år med ytterligare 200

kronor och efter 15 år med än ytterligare 200 kronor.

1 gymnastiklärare vid förskolan................

800

400

1,200

Anni.: För denne gymnastiklärare kan lönen efter 5 år

höjas med 100 kronor, efter 10 år med ytterligare 100

kronor och efter 15 år med än ytterligare 100 kronor.

Summa kronor

-

61,950

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

b. Ålderstillägg, förslagsvis..... kronor 11,000

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis

................. _300 73 250

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, förslagsvis.................. 3,600

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-or
dinarie

tjänstemän, förslagsvis .............13,650

Summa förslagsanslag kronor 90,500.

147:o) Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 190, sid. 647—650),

vilket utöver de förändringar, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens

uppställning, innebär en anslagsökning med 8,400 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Institutet och förskolan för ilinda

å Tomteboda: Omkostnader för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett förslagsanslag av 75,800 kronor.

148:o) Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda män: Avlöningar.

I anledning av Kungl. Majlis förslag (punkt 191, sid. 650—654),

vilket utöver de förändringar, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens

uppställning, innebär en ökning med 950 kronor av de anslagsmedel,

som utgå för motsvarande ändamål under innevarande budgetår,

och under erinran, att riksdagen torde böra fastställa fördelningen av delposten

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat: a. Lön och tjänstgöringspenningar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Hantverksskolan i Kristinehamn för ilinda män:

Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag

av 29,600 kronor;

b) godkänna följande avlöningsstat för hantverksskolan

i Kristinehamn för blinda män att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1935/1936:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar kronor 17,300

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 121

Avlöning s stat:

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Summa

3,700

1,800

2,000

4,000

1,800

5,500

1 lärarinna, förutom bostad med värme..........

1 arbetslärare, förutom bostad med värme.........

2 arbetslärare, förutom bostad med värme.........

Anm.: För en var av angivna en lärarinna och tre lärare

kan lönen efter 5 år höjas med 300 kronor, efter 10 år

med ytterligare 300 kronor och efter 15 år med än ytter- ligare 300 kronor.

Summa kronor

1,000

1,000

2,000

2,800

3.000

6.000

—

—

17,300

b. Ålderstillägg, förslagsvis.....kronor 1,500

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, för
slagsvis

............... *_150 18,950

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m.......kronor 6,900

b. Avlöningsförhöjningar m. m.,

förslagsvis.............. *_100 7,000

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis..............3,650

Summa förslagsanslag kronor 29,600.

149:o) Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda män: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 192, sid. 654 656),

vilket icke innebär andra förändringar än sådana, som påkallats av de nya

grunderna för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Hantverksskolan i Kristinehamn för

ilinda män: Omkostnader för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett förslagsanslag av 21,200 kronor.

150:o) Hantverksskolan i Växjö för blinda kvinnor: Avlöningar.

I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193, sid. 656—660) och under

erinran, att riksdagen torde böra fastställa fördelningen av delposten 1. Avlöningar

till tjänstemän å ordinarie stat: a. Lön och tjänstgöringspenningar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Hantverksskolan i Växjö för blinda kvinnor: Avlöningar

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag

av 15,700 kronor;

b) godkänna följande avlöningsstat för hantverksskolan

i Växjö för blinda kvinnor att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1935/1936:

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar kronor 11,700

Avlöningsstat:

Rektor, förutom bostad med värme.......

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Summa

3,000

1,600

3,200

1,500

800

1,600

4,500

2,400

4,800

1 handarbetslärarinna, dito dito......

2 handarbetslärarinnor, dito dito........

Anm.: För handarbetslärarinna kan lönen efter 5 år

höjas med 200 kronor, efter 10 år med ytterligare 200

kronor och efter 15 år med än ytterligare 200 kronor.

Summa kronor

—

—

11,700

b. Ålderstillägg, förslagsvis.....kronor 1,200

e. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis

.................. » 100 13,000

2. Avlöningar till icke ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m.......kronor 600

b. Avlöningsförhöjningar, m. m.

förslagsvis..............._K)0 700

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän, förslagsvis............ 2,000

Summa förslagsanslag kronor 15,700,

151 :o) Hantverk sskolan i Växjö för blinda kvinnor: Omkostnader.

I enbgbet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 194, sid. 660—662) hemställer

utskottet,

att riksdagen ma till Hantverksskolan i Växjö för blinda

kvinnor: Omkostnader för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

förslagsanslag av 14,200 kronor.

152:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar.

I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195, sid. 662—667),

vilket utöver de förändringar, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens

uppställning, innebär en anslagsökning med 400 kronor, och under

erinran, dels att utskottet i utlåtande nr 34 tillstyrkt Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning angående tillfälliga lönetillägg under

budgetåret 1935/1936 till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare vid, bland annat, vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte, dels ock att riksdagen torde böra fastställa fördelningen

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 123

av delposten: 1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat: a. Lön och tjänstgöringspenningar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag

av 55,600 kronor;

b) godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten i

Lund för blinda med komplicerat lyte att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1935/1936:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar kronor 36,450

Avlöningsstat.

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Summa

Hektor, förutom fri bostad med värme...........

4,400

2,000

6,400

1 ämneslärarinna, förutom bostad..............

1,800

1,000

2,800

3 ämneslärarinnor, förutom bostad..............

Anni.: För ämneslärarinna kan lönen efter 5 år höjas

med 300 kronor, efter 10 år med ytterligare 300 kronor

och efter 15 år med än ytterligare 300 kronor.

5,400

3,000

8,400

1 slöjdlärarinna, förutom bostad................

1,600

800

2,400

3 slöjdlärarinnor, » » ................

Anni.: För slöjdlärarinna kan lönen efter 5 år höjas

med 200 kronor, efter 10 år med ytterligare 200 kronor

och efter 15 år med än ytterligare 200 kronor.

1 husmoder, förutom bostad med värme och lyse, kost

4,800

2,400

7,200

samt tvätt ............................

Anni.: Härtill kunna komma tre ålderstillägg, vart och

ett å 200 kronor, efter resp. 5, 10 och 15 års tjänstgö- ring. Av varje ålderstillägg skola 100 kronor utgöra lön

och 100 kronor tjänstgöringspenningar.

1 Översköterska, förutom bostad med värme och lyse, kost

1,100

300

1,400

samt tvätt ... i........................ .

Anni.: Efter 5 år kan lönen höjas med 150 kronor, efter

10 år med ytterligare 150 kronor och efter 15 år med än

ytterligare 150 kronor.

1,100

300

1,400

1 kvinnligt skrivbiträde, tillika räkenskapsförare.....

Anni.: Härtill kunna komma tre ålderstillägg, vart och

ett å 200 kronor, efter resp. 5, 10 och 15 års tjänstgö- ring. Av varje ålderstillägg skola 100 kronor utgöra lön

och 100 kronor tjänstgöringspenningar.

1,300

500

1,800

1 maskinist............................

1,100

650

1,750

1 vaktmästare...........................

900

550

1,450

1 vaktmästare ............................

Anni.: För maskinist och vaktmästare kan lönen efter

3 år höjas med 100 kronor, efter 6 år med ytterligare

100 kronor och efter 9 år med än ytterligare 100 kronor.

900

550

1,450

Summa kronor

—

—

36,450

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

b. Ålderstillägg, förslagsvis ..... kronor 5,450

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis

.................. » 30042^00

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .... kronor 5,800

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän:

a. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis.

................. kronor 6,600

b. Tillfälligt lönetillägg, förslagsvis » 1,000 7509

■ 1 Summa förslagsanslag kronor 55,600.

153:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196, sid. 667—■

672), vilket utöver de förändringar, som påkallats av de nya grunderna för

riksstatens uppställning, innebär en anslagsökning med 100 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för ilinda med

komplicerat lyte: Omkostnader för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett förslagsanslag av 46,100 kronor.

154:o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 197, sid. 672—673), vilket icke innebär andra

förändringar än sådana, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens

uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 4,000 kronor.

155:o) Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, sid. 673) och under erinran

att för innevarande budgetår anvisats samma anslagsbelopp till förevarande

ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Järnvägsresor för blindskolelever jämte

åtföljande vårdare för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag

av 6,500 kronor.

156:o) Fria frakter för arbetsmaterialier till blinda hantverkare.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 199, sid. 673) och under erinran

att för innevarande budgetår anvisats samma anslagsbelopp till förevarande

ändamål, hemställer utskottet,

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8,

125

att riksdagen må till Fria /Täkter för arbetsmaterialier till

blinda hantverkare för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 4,000 kronor.

157:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 200, sid. 674) och under erinran att för innevarande budgetår

anvisats samma anslagsbelopp till förevarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för budgetåret

1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 7,000

kronor.

158:o) Befrämjande av dövstumundervisningen. Kungl. Majit har

(punkt 201, sid. 674—675) föreslagit riksdagen att

dels till Befrämjande av dövstumundervisningen för budgetåret 1935/1936

anvisa ett förslagsanslag av 163,500 kronor;

dels ock medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret 1935/

1936 för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma, under de villkor

Kungl. Majit bestämmer, utgå ett belopp av högst 1,000 kronor.

Departementschefen har vid sin anmälan för Kungl. Majit av förevarande

fråga anfört bland annat följande:

»Sedan några år tillbaka har som bekant frågan örn dövstumundervisningsväsendets

omorganisation varit föremål för uppmärksamhet. 1934 års riksdag

erinrade vid anmälan av sitt beslut rörande anvisande av anslag till

förevarande ändamål för budgetåret 1934/1935, att riksdagen vid flera tillfällen

uttalat önskvärdheten av en dylik omorganisation samt hemställde,

att förslag till omorganisation måtte örn möjligt föreläggas 1935 års riksdag.

I anledning härav vill jag framhålla, att jag icke nu ser mig i stånd att

tillstyrka åtgärder, som så avsevärt skulle öka statens utgifter för dövstumundervisningsväsendet

utan att samtidigt för vederbörande landsting öppna

möjlighet till några mera nämnvärda skattelättnader. Enligt min mening

torde därför med denna fråga ännu så länge böra anstå.»

Departementschefen har ansett ännu så länge böra anstå med den av

riksdagen vid upprepade tillfällen begärda omorganisationen av dövstumundervisningsväsendet.

Såsom skäl härför har anförts, att de föreslagna

åtgärderna skulle avsevärt öka statens utgifter för dövstumundervisningsväsendet

utan att samtidigt för vederbörande landsting öppna möjlighet till

några mera nämnvärda skattelättnader. Utskottet anser sig emellertid böra

understryka, att den ifrågasatta omorganisationen motiveras ej blott av

önskvärdheten att genom dövstumundervisningens överflyttande till staten

ernå vissa ekonomiska lättnader för landstingen ävensom en bättre organisation

utan även av de förbättringar i rent pedagogiskt hänseende, som då

kunna bliva möjliga. Med hänsyn härtill vill utskottet uttala önskvärd
-

Utskottet.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

heten av att här förevarande omorganisationsfråga må, så snart omständigheterna

det medgiva, bringas under riksdagens prövning.

Mot Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt framlagda förslag har

utskottet icke funnit något att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) till Befrämjande av dövstumundervisningen för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 163,500 kronor;

b) medgiva att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret

1935/1936 för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma,

under de villkor Kungl. Maj.-t bestämmer, utgå

ett belopp av högst 1,000 kronor.

159:o) Bidrag till tysta skolan å Lidingön. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 202, sid. 675—677), vilket innebär en anslagsökning

med 5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till tysta skolan å Lidingön

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 10,000 kronor

att utgå under de villkor, Kungl. Majit kan tinna gott föreskriva.

160:o) Bidrag till kyrklig själavård åt dövstumma. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203, sid. 677) och under erinran att för innevarande

budgetår anvisats samma anslagsbelopp till förevarande ändamål,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kyrklig själavård åt dövstumma

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 14,000

kronor.

161 :o) Bidrag till tidning för dövstumma. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 204, sid. 677—678) och under erinran att för innevarande

budgetår anvisats samma anslagsbelopp till förevarande ändamål,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till tidning för dövstumma

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 1,000 kronor

att utgå enligt de bestämmelser, Kungl. Majit kan finna

skäl meddela.

162:o) Bidrag till svenska föreningen för dövas väl. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 205, sid. 678) och under erinran att för innevarande

budgetår anvisats samma anslagsbelopp till förevarande ändamål,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska föreningen för

dövas väl för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av

6,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,

Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

127

Yrkesundervisningen.

l63:o) Tekniska läroverk: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 206,

sid. 679—699) föreslagit riksdagen att

dels till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett förslagsanslag av 556,900 kronor;

dels ock godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för tekniska

läroverken att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar N. V. Sandström och I. Österström väckt motion

(II: 304), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla om utredning och förslag till nästkommande års riksdag angående

nyinrättande vid de tekniska gymnasierna och elementarskolorna i

riket av ett så stort antal ordinarie lärartjänster, att de nu anställda extra1

är ar na vid dessa läroanstalter måtte erhålla likartade befordringsmöjligheter

till ordinarie tjänst som i årets statsverksproposition föreslagits för extralärarna

vid de allmänna läroverken.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisas till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär utöver de förändringar, som påkallats av

de nya grunderna för riksstatens uppställning, en anslagsökning med 19,400

kronor.

Utskottet vill till en början erinra, att utskottet i utlåtande nr 34 tillstyrkt

Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående

tillfälliga lönetillägg under budgetåret 1935/1936 till ordinarie vaktmästare

och med dem jämförliga befattningshavare vid, bland annat, tekniska läroverken

i Örebro, Malmö och Härnösand, tekniska elementarskolorna i Norrköping

och Borås samt elektrotekniska fackskolan i Västerås.

Mot Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt framlagda förslag har

utskottet icke funnit annan anledning till erinran än att utgifter för uppehållande

av undervisning vid pararellavdelningar torde böra avföras å ett

för ändamålet uppfört särskilt anslag å 63,100 kronor. Härom gör utskottet

hemställan under punkt 167:o) i det följande. Anslaget till tekniska läroverk:

Avlöningar bör i anslutning härtill upptagas med ett belopp av (556,900—

63,100) 493,800 kronor.

Med anledning av vad i motionen II: 304 hemställts vill utskottet framhålla

följande. Enligt vad utskottet inhämtat, uppehållas extralärarbefattningar

vid de tekniska läroverken för närvarande i stor utsträckning av

timlärare med begränsad tjänstgöring. Antalet extralärare, som kunna anses

hava sin huvudsakliga utkomst av anställning vid de tekniska läroverken,

Utskottet.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

är däremot ganska ringa. Då utskottet förutsätter, att Kungl. Majit kommer

att hava sin uppmärksamhet riktad på här förevarande förhållanden och

framlägga de förslag örn inrättande av nya ordinarie lärartjänster vid de

tekniska läroverken, som omständigheterna kunna påkalla och medgiva,

finner utskottet skäl ej föreligga att tillstyrka motionärernas hemställan.

Motionen II: 304 synes alltså icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett förslagsanslag av 493,800 kronor;

b) godkänna följande avlöningsstat för de tekniska läroverken

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1935/1936:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar

kronor 292,100

b. Alderstillägg, förslagsvis.....

»

30,000

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis...............

8,000

330,100

2. Arvoden och särskilda ersättning- ar, bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt extralärare......

>

65,375

b. Arvoden åt vaktmästare m. fl..

3,850

c. Understöd åt extra ordinarie

lärare vid förfall på grund av

sjukdom, förslagsvis.......

»

500

69,725

3. Avlöningar till övrig icke-ordina- rie personal:

a. Övningar i lantmäteri......

1

1,675

b. Föredrag om arbetarskydd och

hygien.................

1,900

c. Arvoden åt bokförings- och

skrivbiträden åt rektorerna . .

»

4,300

d. Arvoden åt skolläkare......

2,750

e. Arvoden åt bibliotekarier . . .

2,350

f. Arvoden åt biträden vid labo- rationer................

2,000

14,975

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän:
-

a. Tillfällig löneförbättring för lärare,

förslagsvis........... » 65,000

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr, 8.

129

b. Provisorisk avlöningsförbätt
ring

för lärare, förslagsvis . . . kronor 10,000

c. Tillfälligt lönetillägg åt vissa

vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare, förslagsvis.

................ » 4,000 79,000

Summa förslagsanslag kronor 493,800;

II. att herrar Sandströms och Österströms ovannämnda

motion (II: 304) icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

164:o) Tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 207, sid. 699—701), vilket icke innebär andra förändringar

än sådana, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens uppställning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Omkostnader för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 54,600 kronor.

165:o) Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208, sid. 701—703), vilket icke innebär andra

förändringar än sådana, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens

uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Materiel, hooker

m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 34,800 kronor.

166:o) Tekniska läroverk: Stipendier. I enlighet med Kungl. Majda

förslag (punkt 209, sid. 703) och under erinran att anslag till förevarande

ändamål för innevarande budgetår anvisats med samma belopp, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Stigendier för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 5,000

kronor.

167:o) Tekniska läroverk: Uppehållande av undervisning vid parallellavdelningar.

Under hänvisning till vad utskottet ovan under punkt

163:ö) anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Uppehållande av

undervisning vid parallellavdelningar för budgetåret 1935/1936

anvisa ett anslag av 63,100 kronor.

168:o) Tekniska läroverk: Undervisning i färgeriteknik vid

tekniska elementarskolan i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 210, sid. 703—704), vilket innebär en anslagsökning med

1,600 kronor, hemställer utskottet,

Bihang till riksdagens protokoll 1935. ti sand. Nr 8.

9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Undervisning i

färgeriteknik vid tekniska elementarskolan i Norrköping för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 3,200 kronor.

169:o) Bidrag till handelsgymnasier. Kungl. Maj:t har (punkt 211,

sid. 704 705) föreslagit riksdagen att till Bidrag till handelsgymnasier för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 255,000 kronor att utgå under

förutsättning att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd,

själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller erforderliga

lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar ett kontant bidrag,

motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet, samt med den

fördelning och under de villkor i övrigt, som Kungl. Majit kan finna skäligt

bestämma.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr G. Rahmn m. fl.

(I: 81) och den andra inom andra kammaren av herr O. Nilsson i Göteborg

m. fl. (II: 204), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att det extra

anslaget för budgetåret 1935/1936 till landets handelsgymnasier skall utgå

med 139,500 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisas till motionen I: 81.

Under innevarande budgetår äro i riksstaten under åttonde huvudtiteln

uppförda följande anslag för handelsgymnasier:

Handelsgymnasier, ordinarie anslag..................kronor 135,000

Förhöjda understöd åt handelsgymnasier, extra anslag .... » 120,000

Summa kronor 255,000

Det ordinarie anslaget har alltsedan år 1918 utgått med ett belopp av

135,000 kronor.

Det extra anslaget, som år 1921 bestämdes till 150,000 kronor, sänktes

år 1923 till 120,000 kronor, men höjdes åter år 1927 till 135,000 kronor

och år 1930 ytterligare till 139,500 kronor. I samband med 1933 års besparingsåtgärder

återfördes anslaget till 120,000 kronor.

Enligt grunderna för den beslutade riksstatsomläggningen skola ifrågavarande

båda anslag i riksstaten sammanföras till ett gemensamt anslag till

bidrag till handelsgymnasier.

Kungl. Maj:ts förslag innebär inga andra förändringar än sådana, som

påkallats av de nya grunderna för riksstatens uppställning.

Departementschefen har i anledning av vissa framställningar om beredande

av ökade medel till förevarande ändamål för nästkommande budgetår

anfört följande:

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

131

»Då staten under det statsfinansiella läge, som rått de sista åren och ännu

är förhanden, nödgas väsentligt sänka anslagen till sina egna institutioner,

synes det även naturligt, att de bidrag, som lämnats till enskilda anstalter

och företag, fått vidkännas en motsvarande sänkning.

Förevarande anslag bör för nästkommande budgetår upptagas med ett

belopp av 255,000 kronor, alltså samma belopp som utgår under innevarande

budgetår.»

Vid bifall till det motionsvis framförda yrkandet skulle här ifrågavarande

anslag höjas med 19,500 kronor till 274,500 kronor.

Utskottet vill erinra, att riksdagen år 1933 i enlighet med statsutskottets

förslag avslog ett motionsvis framfört yrkande om bibehållande av här förevarande

anslag vid det belopp, varmed det tidigare utgått. De skäl, som

år 1933 av statsutskottet anfördes mot en höjning av anslaget utöver det

då av Kungl. Maj:t äskade beloppet, föreligga enligt utskottets uppfattning

i det stora bela allt fortfarande och på grund härav anser sig utskottet —

som väl inser vikten av handelsgymnasiernas verksamhet — böra avstyrka

här förevarande motioner, i vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet vill emellertid uttala den förhoppningen, att förhållandena snarast

skola medgiva ett återförande av här ifrågavarande anslag till det belopp,

varmed det utgick före den av 1933 års riksdag vidtagna beskärningen.

Mot vad Kungl. Maj:t under här förevarande punkt föreslagit har utskottet

icke funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Rahmns m. fl. och herr Nilssons

i Göteborg m. fl. ovannämnda motioner (I: 81 och II: 204),

i vad dessa motioner skilja sig från Kungl. Majda förslag,

till Bidrag till handelsgymnasier för budgetåret 1935/1936

anvisa ett anslag av 255,000 kronor att utgå under förutsättning

att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter

statsunderstöd, själv eller genom enskilda donatorer

såväl tillhandahåller erforderliga lokaler för undervisningen

som ock årligen lämnar ett kontant bidrag, motsvarande

minst en tredjedel av statsunderstödet, samt med den fördelning

och under de villkor i övrigt, som Kungl. Maj:t kan

finna skäligt bestämma.

170:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. Kungl.

Maj:t har (punkt 212, sid. 705—707) föreslagit riksdagen att till Kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt kommunala anstalter

för yrkesundervisning för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag

av 1,300,000 kronor.

Utskottet.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Kungl. Maj:ts förslag innebär bortsett från de av den nya uppställningen

av riksstaten påkallade förändringarna en anslagsökning med 220,000 kronor.

Departementschefen har vid sin anmälan för Kungl. Majit av förevarande

fråga anfört bland annat följande:

»Under hänvisning till vad jag ovan anfört i fråga om anslag till folkhögskolor

vill jag erinra, att under innevarande budgetår anslagsmedel till

ett par kommunala anstalter för yrkesundervisning beretts ur anslag under

femte huvudtiteln. Samma skäl, som föranlett mig att förorda att vissa ur

anslag under femte huvudtiteln utgående medel till folkhögskolor överflyttas

till vederbörande anslag under åttonde huvudtiteln, tala för att förstnämnda

utgifter för vissa yrkesundervisningsanstalter överflyttas till förevarande anslag

till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning och efterföljande

stipendieanslag. Skulle härigenom mindre jämkningar i understödsgrunderna

erfordras, torde Kungl. Majit få vidtaga sådana. Det torde icke

vara erforderligt att öka ifrågavarande anslag utöver vad jag nedan föreslår.»

Utskottet vill erinra, att utskottet under punkt 144:o) i det föregående

ansett sig kunna biträda Kungl. Majits förslag örn överflyttande av vissa

ur anslag under femte huvudtiteln utgående medel till folkhögskolor till

vederbörande anslag under åttonde huvudtiteln. I anslutning härtill finner

sig utskottet jämväl böra biträda förslaget örn överflyttande av utgifterna

för vissa yrkesundervisningsanstalter från anslag under femte huvudtiteln

till här ifrågavarande anslag till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning

och efterföljande stipendieanslag. För redovisning av nämnda

utgifter böra i motsvarande delar gälla de regler, som av utskottet förordats

under nyssberörda punkt 144:o).

Jämväl i övrigt finner sig utskottet kunna tillstyrka vad under här förevarande

punkt föreslagits.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning: Understöd åt kommunala anstalter för

yrkestmdervisning för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag

av 1,300,000 kronor.

171:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. Kungl. Majit

har (punkt 213, sid. 707—708) föreslagit riksdagen att till Kommunala ocn

enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter för

yrkesundervisning för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av

400,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr Th. Nilsson m. fl. (I: 85) och den andra inom andra kammaren av

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

133

herr J. W. Mårtensson m. fl. (II: 152), vari hemställts, att riksdagen måtte

dels öka reservationsanslaget till understöd för avlöning åt lärare vid enskilda

anstalter för yrkesundervisning med 120,000 kronor till 500,000 kronor,

dels öka reservationsanslaget till understöd för undervisningsmateriel åt enskilda

anstalter för yrkesundervisning med 30,000 kronor till 50,000 kronor,

samt att anslaget för understöd åt enskilda anstalter för undervisning således

måtte ökas från 400,000 kronor till 550,000 kronor.

dels oclc två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr D. Norman (I: 144) och den andra inom andra kammaren av

fru Vira Eklund (II: 414), vari hemställts, att det under punkt 213 i åttonde

huvudtiteln upptagna anslaget till kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning höjes med 25,000 kronor att utgå enligt vissa i

motionerna angivna grunder.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisas i huvudsak till motionerna II: 152 och I: 144. Här torde

endast få lämnas en kortfattad redogörelse för ändamålet med det i motionerna

I: 144 och II: 414 äskade anslaget:

I motionerna har meddelats, att under innevarande läsår Maria husmodersskola

i Stockholm, vilken är en statsunderstödd enskild yrkesskola, försöksvis

anordnat en utbildningskurs för småskollärarinnor, kallad »det

praktiska året.» Kursen hade kunnat hållas avgiftsfri därigenom att Kungl.

Maj.-t från det under femte huvudtiteln uppförda anslaget till särskilda åtgärder

i anledning av ungdomsarbetslösheten beviljat husmodersskolan ett

understöd för ändamålet av 5,000 kronor. Härefter har anförts bland annat

följande: Det syntes vara ett steg i rätt riktning, då Kungl. Maj:t beviljat

medel till försökskursen vid Maria husmodersskola. Emellertid syntes avsikten

vara att kostnaderna för kursverksamhet av här ifrågavarande art

hädanefter skulle bestridas genom medel på åttonde huvudtiteln, varför

Kungl. Maj:t också beträffande statsbidrag till kommunala anstalter för

yrkesundervisning hemställt att, om mindre jämkningar i understödsgrunderna

erfordrades, sådana måtte kunna av Kungl. Maj:t vidtagas. Beträffande

de enskilda yrkesskolorna åter, vilka ju närmast skulle komma i fråga

för ifrågavarande utbildning, hade Kungl. Maj.-t varken föreslagit sådan

frihet vid beviljande av statsbidrag och ej heller ifrågasatt härför nödvändig

höjning av det till dessa skolor utgående anslagsbeloppet på åttonde

huvudtiteln. Emellertid torde grundade skäl föreligga för att ifrågavarande

utbildningsverksamhet i sin helhet lades under skolöverstyrelsen med anslag

på åttonde huvudtiteln.

Vad till en början beträffar det i motionerna I; 85 och II; 152 framförda

yrkandet vill utskottet erinra, att 1933 års riksdag i enlighet med vad

statsutskottet föreslagit icke ansåg sig kunna biträda då väckta motioner

örn höjning av här förevarande anslag utöver det av Kungl. Maj.-t för budgetåret

1933/1934 äskade beloppet. Utskottet anförde därvid, bland annat,

att utskottet icke velat förorda någon avvikelse från Kungl. Maj.-ts förslag,

varvid utskottet räknat med att anslagsminskningen vore att betrakta såsom

Utskottet.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tillfällig. Ehuru utskottet ingalunda förbiser det betydelsefulla arbete,

som bedrives vid här ifrågavarande läroanstalter, anser sig dock utskottet

icke heller nu kunna på grund av enskilda motioner förorda någon

böjning av här förevarande anslag utöver vad av Kungl. Maj.-t föreslagits.

Utskottet avstyrker alltså dessa motioner i vad de skilja sig från Kungl.

Maj:ts förslag. Emellertid vill utskottet uttala en förhoppning om att omständigheterna

snarast må medgiva en anslagshöjning.

Det i motionerna I: 144 och II: 414 äskade anslaget avser enligt utskottets

uppfattning knappast ett skoländamål i egentlig mening. De ifrågasatta åtgärderna

synas snarare vara av den art, att de för desamma erforderliga

medlen böra, såsom jämväl under innevarande budgetår skett, bestridas av

till motverkande av arbetslösheten tillgängliga medel. Med hänsyn härtill

finner sig utskottet böra förorda, att dessa motioner icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl, Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Th. Nilssons m. fl. och herr Mårtenssons

m. fl. ovannämnda motioner (I: 85 och II: 152),

i vad dessa motioner skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,

till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning för budgetåret

1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 400,000

kronor;

b) att herr Normans och fru Eklunds ovannämnda motioner

(I: 144 och II: 414) icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

172:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 214, sid. 708—710), vilket innebär en

anslagsökning med 35,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Stipendier åt obemedlade och mindre

bemedlade elever vid kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag

av 200,000 kronor.

173:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska

skolan i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

215, sid. 710—713), vilket bortsett från de av de nya grunderna för riksstatens

uppställning föranledda förändringarna innebär en anslagsökning med 4,000

kronor, hemställer utskottet,

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

135

att riksdagen må

a) till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till tekniska skolan i Stockholm för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett förslagsanslag av 152,600 kronor,

under villkor att Stockholms stad för samma tid för berörda

ändamål bidrager med 40,500 kronor samt med beräknande,

att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska fonden;

b) föreskriva, att dyrtidstillägg till befattningshavare vid

tekniska skolan i Stockholm skall utgå efter de grunder,

som må komma att gälla för dyrtidstillägg under budgetåret

1935/1936 åt befattningshavare i statens icke nyreglerade

verk;

dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas

ej blott å de avlöningsförmåner, som äro för vederbörande

befattningshavare å stat uppförda, utan även å den förhöjning

av avlöningen, som i form av provisorisk lönereglering

eller tillfällig löneförbättring må tillkomma dem genom

bidrag av stat, kommun eller från enskild donation; ävensom

under villkor att halva kostnaden för dyrtidstillägg bestrides

av Stockholms stad;

c) bemyndiga Kungl. Majit att meddela de närmare föreskrifter,

som må befinnas erforderliga för tillämpning av

de utav riksdagen fastställda grunderna för dyrtidstilläggens

utgående.

174:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan

i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

216, sid. 713—715), vilket icke innebär andra förändringar än sådana, som

påkallats av de nya grunderna för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till bergsskolan i Filipstad m. m. för budgetåret 1935/1936

anvisa ett förslagsanslag av 30,000 kronor;

b) föreskriva, att dyrtidstillägg till sådana vid bergsskolan

i Falun förut anställda ordinarie befattningshavare,

som i anledning av skolans nedläggande tillerkänts ersättning,

vartill bidrag av statsmedel utgår, skall utgå efter de

grunder, som må komma att gälla för dyrtidstillägg under

budgetåret 1935/1936 åt befattningshavare i statens icke nyreglerade

verk;

dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas å

de av vederbörande departementschefer under punkt 243 i

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3 januari

1930 samt under punkt 229 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 4 januari 1932 angivna ersättningsbelopp;

ävensom

under villkor att 2/s av kostnaden för dyrtidstillägg bestridas

av järnkontoret;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter,

som må befinnas erforderliga för tillämpning av

de utav riksdagen fastställda grunderna för dyrtidstilläggens

utgående.

175:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till vävskolan

i Borås. Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Utrustning

av ett textiltekniskt laboratorium vid vävskolan i Borås. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 217, sid. 716—720), vilka bortsett

från de av de nya grunderna för riksstatens uppställning påkallade

förändringarna innebära en ökning med 3,200 kronor av de anslagsmedel,

som under innevarande budgetår utgå såsom bidrag till vävskolan i Borås,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till

vävskolan i Borås för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag

av 22,000 kronor att utgå med de belopp, till

de ändamål och under de villkor, som av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4

januari 1935 under punkt 217 angivits;

b) till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Utrustning

av ett textiltekniskt laboratorium, vid vävskolan i Borås

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av

50,000 kronor att utgå under villkor att bidrag för samma

ändamål lämnas av enskilda till värde, motsvarande minst

samma belopp, samt att Borås stad tillhandahåller för laboratoriet

erforderliga lokaler med möblering och inredning;

c) föreskriva, att dyrtidstillägg till befattningshavare vid

vävskolan i Borås skall utgå efter de grunder, som må

komma att gälla för dyrtidstillägg under budgetåret 1935/

1936 åt befattningshavare i statens icke nyreglerade verk;

dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas ej

blott å de avlöningsförmåner, som äro för vederbörande

befattningshavare å stat uppförda, utan även å den förhöjning

av avlöningen, som i form av provisorisk lönereglering

eller tillfällig löneförbättring må tillkomma dem genom bi
-

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

137

drag av stat, landsting, kommun eller från enskild donation;

ävensom

under villkor att halva kostnaden för dyrtidstillägg bestrides

av vederbörande kommun eller landsting;

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter,

som må befinnas erforderliga för tillämpning av

de utav riksdagen fastställda grunderna för dyrtidstilläggens

utgående.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

176:o) Bidrag till sällskapet för folkundervisningens befrämjande.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218, sid. 721) och under erinran

att anslag för innevarande budgetår anvisats med samma belopp tili

förevarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till sällskapet för folkundervisningens

befrämjande för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett reservationsanslag av 1,500 kronor.

177:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Majit har (punkt

219, sid. 721—736) föreslagit riksdagen att till Understöd åt folkbiblioteksväsendet

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 1,022,000

kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen

i statsrådsprotokollet angivits, utgå i enlighet med de närmare

bestämmelser, Kungl. Majit må äga meddela.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr D. Norman m. fl. (I: 82) och den andra inom andra kammaren av herr

H. Gustafson i Dädesjö m. fl. (II: 181), vari hemställts, att riksdagen måtte

besluta att för budgetåret 1935/1936 bevilja till: Folk-, studiecirkel-, skol-,

sjukhus- och sjömansbibliotek 1,079,050 kronor och att förordningen härom

träder i kraft den 1 juli 1935;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammareo

av herr E. Sjödahl m. fl. (I: 138) och den andra inom andra kammaren av

herrar H. Gustafson i Dädesjö och E. Åqvist (lii 264), vari hemställts att

riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1935/1936 till centralbibliotek

bevilja 65,000 kronor och till resekostnads- och traktamentsersättningar vid

biblioteksinspektion från lands- och centralbibliotek 4,500 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisas, i den mån ej redogörelse lämnas här nedan, till motionerna

I: 82 och I: 138.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en ökning med 244,500 kronor av de anslagsmedel,

som utgå för motsvarande ändamål under innevarande budgetår.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen i skrivelse den 31

augusti 1934 anfört bland annat följande rörande frågan om inrättande av

ett nytt centralbibliotek:

Enligt den plan till inrättande av centralbibliotek, som låg till grund för

1929 års riksdagsbeslut angående omorganisation av folkbibliotekväsendet,

skulle varje län (utom län med landsbibliotek) erhålla ett centralbibliotek

med uppgift att supplera de lokala bibliotekens arbete genom direkt och

kostnadsfri utlåning av böcker, som behövdes i studiesyfte, genom utsändande

av vandringsbibliotek och genom biblioteksteknisk vägledning. Årligen

skulle inrättas två nya centralbibliotek, tills centralbiblioteksorganisationen

stöde fullt färdig. Antalet län med centralbibliotek vore för närvarande

sex, Södermanlands län, Malmöhus län, Hallands län, Göteborgs och

Bohus lön, Värmlands län samt Norrbottens län.

Centralbiblioteken hade haft en utomordentlig och för varje år ökad betydelse

för bildningsarbetet i respektive län såväl direkt genom de utlåningsmöjiigheter

de beredde som komplettering av de lokala bibliotekens bokbestånd

som också genom sitt arbete på rationalisering av de mindre, lokala

bibliotekens verksamhet. Innan ett centralbibliotek skapats i ett län, saknades

den ryggrad, som vore första förutsättningen för ett fullt planmässigt

biblioteksarbete särskilt inom landsbygdens och de mindre städernas

bibliotek.

Under sådana omständigheter vore det .livligt att beklaga, att ett avbrott

i inrättandet av centralbibliotek skett. Överstyrelsen tillstyrkte därför att

nyinrättandet av centralbibliotek återupptoges, örn än till en början med

blott ett bibliotek för budgetåret 1935/1936. Överstyrelsen föresloge alltså

att med ingången av år 1936 måtte inrättas ett centralbibliotek, vilket skulle

betinga en kostnad för budgetåret 1935/1936 av 5,000 kronor.

Som en konsekvens av överstyrelsens förevarande förslag föresloges en

ökning av beloppet för resekostnads- och traktan]entsersättningar vid biblioteksinspektion

från lands- och centralbibliotek, vilket anslag utginge med i

medeltal 600 kronor per år och bibliotek, med 300 kronor för budgetåret

1935/1936 till 4,500 kronor.

Departementschefen har för egen del i nu förevarande avseende anfört,

att han under rådande förhållanden icke ansåge sig kunna tillstyrka åtgärder

för den av överstyrelsen ifrågasatta utvidgningen av biblioteksorganisationen.

För centralbibliotek respektive resekostnads- och traktamentsersättningar

vid biblioteksinspektion från lands- och centralbibliotek skulle med

hänsyn härtill enligt departementschefens beräkningar utgå samma belopp

som för innevarande budgetår, sålunda 60,000 kronor respektive 4,200 kronor.

Departementschefen har i statsrådsprotokollet lämnat följande i tabellform

utförda sammanställning av de anslag, som vid bifall till vad han

förordat skulle utgå ur här förevarande anslag under budgetåret 1935/1936:

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

139

Under

budgetåret

1934/1935

utgående

anslags-

belopp

Kronor

Av skolöver- styrelsen

föreslaget

anslags- belopp

Kronor

Av departe- ments- chefen till- styrkt an- slagsbelopp

Kronor

1. Folk-, studiecirkel-, skol-, sjukhus- och

sjömansbibliotek ................

678,000

60,000

880,000

65,000

3,000

4,500

927,800

9 Den träl bi bl i ote k ...............

60,000

3. Linköpings stifts- och landsbiblioteks

va.ndringsbiblioteksförråd ..........

4. Resekostnads- och traktamentsersättnin- gar vid biblioteksinspektion från lands- ocb central bibliotek..............

4,200

6,000

4,200

5. Förmedlingsanstalter för vandringsbib- liotek ..................

6,000

6,000

6 Bibliotekskurser.................

8,000

4,000

7 Tilldner till p-rundkatalop- ..........

5.000

9.000

3,500

3,500

8 Tidskrifter.....................

9,000

9,000

9. Arvoden till extra personal inom skol- överstyrelsen ...................

10. Till skolöverstyrelsens disposition ....

21,000

15,000

7,500

7,500

Summa kronor

798,200

986,500

1,022,000

Det i motionerna I: 82 och II: 181 framförda yrkandet innebär i huvudsak

följande:

Såsom i statsrådsprotokollet erinrats, meddelades i kungörelsen den 24

januari 1930 angående understödjande av folkbiblioteksväsendet bestämmelser

angående understöd åt bland annat folk-, studiecirkel-, skol-, sjukhuset

sjömansbibliotek. Dessa understöd kunna, enligt vad departementschefen

anfört, betraktas såsom normalbelopp för statens bidrag på ifrågavarande

område. 1932 års riksdag sänkte dessa normalbelopp med i regel 20 procent

av de understöd, som skulle utgå enligt 1930 års kungörelse. 1933 års riksdag

minskade understödet med ytterligare 20 procent, vadan understödet sålunda

från och med budgetåret 1933/1934 utgått med allenast (100 — 20

20 —) 60 procent av normalbeloppet. Sistnämnda av 1933 års riksdag vidtagna

reduktion gällde dock icke det s. k. tilläggsunderstödet nr II, som är

avsett till avlönande av egentlig bibliotekspersonal med erforderlig kompetens,

för vilket reduktionen bibehölls vid det procenttal, som föreskrivits av

1932 års riksdag, alltså vid 20 procent av normalbeloppet. Härutöver föreskrev

emellertid 1933 års riksdag vissa ytterligare restriktioner.

Skolöverstyrelsen Ilar nu ansett tiden vara inne för lättande på ifrågavarande

restriktioner och har i detta hänseende föreslagit följande. I två etapper

borde återgång ske till de förhållanden, som normerades genom 1930 års

kungörelse. Som första etapp borde till en början föreskrivas, att den procentuella

reduktionen av statsunderstödet, som för närvarande som nämnts

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

utgjorde 40 procent av normalbeloppet, skulle under budgetåret 1935/1936

utgöra 20 procent av samma belopp. Vidare har skolöverstyrelsen föreslagit

vissa lättnader i de av 1933 års riksdag föreskrivna restriktionerna. Merkostnaderna

för ifrågavarande modifikationer i de nu gällande restriktiva

bestämmelserna har överstyrelsen för nästkommande budgetår beräknat till

202,000 kronor.

Departementschefen har anfört, att han i likhet med skolöverstyrelsen

holle före, att det näppeligen vore tillrådligt att ännu ett år låta de nuvarande

stränga restriktionerna bestå. Det läge i sakens natur, att begränsningar

av denna art icke borde tillämpas annat än under en relativt kortvarig

tidsperiod. Departementschefen har därför ansett sig i princip kunna

biträda överstyrelsens förslag om lättande på restriktionerna.

Emellertid har departementschefen av statsfinansiella skäl nödgats föreslå,

att åtgärderna för återgång till normala förhållanden, såsom skolöverstyrelsen

föreslagit, genomföras etappvis. Emot överstyrelsens förslag

till utformande av dessa etapper har departementschefen förklarat sig hava

erinran att göra härutinnan, att han i rådande statsfinansiella läge funne

det erforderligt, att minskningen av den procentuella reduktionen trädde i

kraft, icke, såsom överstyrelsen föreslagit, från och med budgetåret 1935/

1936 utan från och med den 1 januari 1936 samt att sagda procentuella

reduktion fixerades till 30 och icke, såsom överstyrelsen föreslagit, till 20

procent. Under sådana förhållanden syntes anslagsökningen kunna begränsas

till 50,750 kronor.

I motionerna I: 82 och II: 181 har i anslutning till skolöverstyrelsens hemställan

föreslagits en reducering för budgetåret 1935/1936 av här förevarande

understöd med endast 20 procent.

Till stöd för det i motionerna I: 138 och II: 264 framförda yrkandet har

i motionen I: 138 anförts bland annat följande:

För närvarande utgå avsevärt knappare anslag åt folkbiblioteken än vad

som från början var avsett som normalt. Även om beträffande dessa anslag

av Kungl. Maj:t föreslagits en mindre höjning och även örn till äventyrs

riksdagen med anledning av enskilda motioner skulle vilja höja dessa ytterligare

något, anse motionärerna det synnerligen önskvärt, att den betydelsefulla

organisatoriskt stödjande och för bokförrådet kompletterande gärning,

som centralbiblioteken ha till uppgift att fullfölja, skulle kunna vidgas till

åtminstone ännu ett länsområde. Till de befintliga sex centralbiblioteken

skulle, örn den ursprungliga planen följts, redan nu ytterligare fyra ha tillkommit

och två vid denna riksdag beviljats. Att under sådana omständigheter

nu återupptaga planens fullföljande med åtminstone ett nytt centralbibliotek,

synes motionärerna vara en mycket väl motiverad och även under

nuvarande förhållanden rimlig önskan. Därtill kommer, att från ej mindre

än frenne län framställning gjorts om upprättande av centralbibliotek för

länsområdet.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 141

Utskottet hälsar med tillfredsställelse, att departementschefen nu i likhet

med skolöverstyrelsen ansett tiden vara inne att lätta något på de anslagsreduktioner

och restriktioner i övrigt, vilka på grund av de statsfinansiella

förhållandena under de senaste åren måst föreskrivas beträffande understöd

till folk-, studiecirkel-, skol-, sjukhus- och sjömansbibliotek. Det i motionerna

I: 82 och II: 181 framförda yrkandet innebär, att återgången till de

förhållanden, som normerats genom 1930 års kungörelse angående understödjande

av folkbiblioteksväsendet, skulle ske i snabbare takt än som av

departementschefen ansetts möjligt. Utskottet, som utgår från att Kungl.

Maj-.t kommer att — i den mån förhållandena så medgiva — för riksdagen

framlägga fortsatta förslag om förbättring av de för närvarande för här

ifrågavarande bibliotek gällande bestämmelserna, har funnit sig böra —

bland annat med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna — för nästkommande

budgetår ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker sålunda

motionerna I: 82 och II: 181, i vad desamma skilja sig från Kungl

Maj:ts förslag.

I motionerna I: 138 och II: 264 har, i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag, hemställts örn inrättande av ett nytt centralbibliotek med ingången

av år 1936, vilket för budgetåret 1935/1936 beräknats draga en kostnad av

tillhopa 5,300 kronor.

De skäl, som i nyssberörda motioner anförts för ett återupptagande, låt

vara i begränsad omfattning, av det under senaste år av statsfinansiella skäl

avbrutna utbyggandet av den av 1930 års riksdag i princip beslutade centralbiblioteksorganisationen,

hava synts utskottet bärande. Utskottet vill härvid

särskilt understryka vad motionärerna framhållit beträffande önskvärdheten

av att den betydelsefulla, organisatoriskt stödjande gärning, som

centralbiblioteken hava till uppgift att fullfölja, skulle kunna vidgas till

åtminstone ännu ett länsområde. Med hänsyn till vad sålunda anförts finner

sig utskottet böra tillstyrka vad i motionerna I: 138 och II: 264 hemställts.

Mot vad i övrigt under här förevarande punkt anförts och hemställts har

utskottet icke funnit någon anledning till erinran.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till herr Sjödahls m. fl. och herrar Gustafsons

i Dädesjö och Åqvists ovannämnda motioner (I: 138 och

II: 264) men med avslag å herr Normans m. fl. och herr

Gustafsons i Dädesjö ovannämnda motioner (I: 82 och

II: 181), sistnämnda motioner i vad de skilja sig från

Kungl. Maj:ts förslag, till Understöd åt folkbiblioteJcsväsendet

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 1,027,300

kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,

som av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 4 januari 1935 under punkt 219 även
-

Utskottet.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

som av utskottet i det föregående angivits, utgå i enlighet

med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit må äga meddela.

178:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar. Kungl. Majit har (punkt 220, sid.

736—737) föreslagit riksdagen att

dels till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 199,300 kronor;

dels medgiva, att av detta anslag må enligt av Kungl. Majit fastställda

villkor användas

högst 18,000 kronor till understöd åt centralbyråer för förmedling av

populärvetenskapliga föreläsningar,

högst 10,000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund,

högst 10,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för

av dem havda resekostnader för föreläsare samt

det belopp, som Kungl. Majit kan finna skäligt till understöd för utgivande

av Tidskrift för föreläsningsverksamheten;

dels medgiva, att för tiden den 1 juli 1935—den 30 juni 1936 ej mindre

det lägsta understöd, som av statsmedel må utgå till lokal föreläsningsanstalt,

skall utgöra 100 kronor för helt budgetår räknat än även det minsta

antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall för budgetår

räknat anordnas av dylik anstalt, må utgöra 5;

dels ock medgiva, att det må ankomma på Kungl. Majit att under samma

tid, på framställning av skolöverstyrelsen, bevilja de ytterligare lättnader i

fråga om villkoren för understöds åtnjutande, som må befinnas erforderliga.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr S. Hansson m. fl. väckt motion (1:84), vari hemställts,

att riksdagen måtte fastställa anslaget åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret 1935/1936 till

249,300 kronor att, vad den föreslagna ökningen beträffar, utgå till föreläsningsverksamhet

i anslutning till studiecirkelarbete och i övrigt disponeras

efter samma grunder som under innevarande budgetår.

Kungl. Majits förslag innebär endast en av de nya grunderna för riksstatens

uppställning påkallad förändring.

Till stöd för det i motionen 1:84 framställda yrkandet har anförts

följande:

Under ett flertal år har skolöverstyrelsen i sina framställningar örn anslag

till folkbildningen framhållit, att föreläsningsverksamheten är i behov av ökade

statsbidrag därest en kvalitativ högtstående föreläsningsverksamhet skall kunna

bedrivas. Anslaget, som år 1922 bestämdes till 400,000 kronor, har sedan ut
-

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

143

gått med växlande belopp och uppfördes i riksstaten för budgetåret 1932/33

med 300,000 kronor. På grund av den rådande depressionen och i samband

med 1933 års besparingsåtgärder sänktes statsanslaget till den populärvetenskapliga

föreläsningsverksamheten till 200,000 kronor. I anledning av denna

kraftiga beskärning av detta anslag ingåvos på sin tid framställningar dels

gemensamt av Folkbildningsförbundet, Centralbyrån i Lund för populära

vetenskapliga föreläsningar, Västra Sveriges Folkbildningsförbund, Föreläsningsförbundens

Riksorganisation och Arbetarnas Bildningsförbund, dels

av Folkbildningsförbundet, dels av Arbetarnas Bildningsförbund, dels oclc av

Stockholms Arbetarinstitut.

I ifrågavarande framställningar anfördes bl. a. följande:

Då redan det förut under flera år beviljade högre anslaget befunnits otillräckligt

för att motsvara det verkliga behovet har från folkbildningshåll

upprepade gånger hemställts örn förslag örn höjning av detta anslag. Redan

den första sänkningen av anslaget från 400,000 kronor till 300,000

kronor innebar en kännbar beskärning för de organisationer, som uppburo

ifrågavarande folkbildningsverksamhet. Sedan detta senare anslag ytterligare

sänktes till 200,000 kronor i samband med 1933 års besparingsåtgärder, medförde

detta, att allmän förstämning råder inom de organisationer, som uppbära

denna folkbildningsverksamhet. Endast med allvarliga ansträngningar i

syfte att hålla verksamheten uppe och för att ej vålla föreläsningsverksamheten

obotlig skada genom spoliering av de mödosamt uppbyggda organisationerna

och dessa ansträngningar i förening med föreläsarnas tillmötesgående genom

en sänkning av arvodet har möjliggjorts en fortsättning av verksamheten

fastän i begränsad omfattning.

Under de senare åren har ett omfattande omdaningsarbete igångsatts med

syfte att förverkliga de krav, som angåvos i kungörelsen den 5 juli 1929

angående understöd till de anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar. Fordringarna för föreläsarnas kompetens ha

avsevärt ökats, samarbete har inletts med övriga grenar av det frivilliga

folkbildningsarbetet och man har sökt åstadkomma större planmässighet

ifråga om ämnesval m. m. De goda verkningarna av dessa reformer ha

också börjat göra sig gällande bl. a. genom ökat åhörarantal vid föreläsningarna.

Härtill kommer att föreläsningsverksamheten numera är ett viktigt

stöd för den alltmera omfattande studiecirkélverlcsamheten. Denna sistnämnda

verksamhet har under de senaste åren ökat avsevärt i omfattning.

Inom de sju statsunderstödda riksförbunden för biblioteks- och studiecirkelverksamheten

voro verksamhetsåret 1933 1934 9,873 studiecirklar i arbete

med sammanlagt 130,612 medlemmar.

Det måste vara ett verkligt statsintresse att kraftigt understödja detta arbete,

inte minst i nuvarande tid. Nya problem framstå och man söker i

den mån det är möjligt från dessa organisationers sida erbjuda hjälp för

orientering kring dessa. Sålunda är hela landets intresse i dag knutet till

de betydelsefulla spörsmålen omkring befolkningsfrågorna. Från många

synpunkter vore det av vikt att den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten

här gåves möjligheter att lämna den hjälp vid orienteringen i

dessa frågor, som sakens allvar kräver. Erfarenheten har visat, att den

föreläsningsverksamhet, som bedrives i anslutning till studiecirkelarbete, blir

mest effektiv ur undervisningssynpunkt. Först då föreläsningarna tillgodose

och komplettera ett redan befintligt levande studieintresse på de skilda or
-

s. 144 Kontrollera mot PDF

TJtskottet.

144 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

terna och man sålunda har ett påtagligt intresse att bygga på, få föreläsningarna

sin fulla betydelse.

Kungl. Maj:t har i årets statsverksproposition i motiveringen för anslagsökning

till undervisnings- och upplysningsverksamheten m. m. för nykterhetens

främjande framhållit, att i denna fråga från speciellt sakkunnigt

håll påpekats att genom utarbetande av nya vetenskapliga metoder och anpassande

av moderna statistiska principer på hithörande problem forskningar

inom alkoholfrågan numera inträtt i ny fas. Ett tillgodogörande av

dessa nya erfarenheter för undervisning i nykterhetsfrågan synes Kungl.

Majit i hög grad önskvärt. Den naturligaste vägen härför torde vara att

skapa möjligheter till anordnande av ett ökat antal föreläsningar och instruktionskurser

i nykterhetsfrågan. Med hänsyn till dessa förhållanden

förordar Kungl. Majit, att anslaget till ifrågavarande verksamhet för nästkommande

budgetår höjes med 20,000 kronor till 115,000 kronor.

Med samma välgrundade motivering synes riksdagen böra medgiva en

höjning av anslaget till den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten,

då även på ett flertal andra områden vetenskapen gjort betydelsefulla framsteg

och vunnit nya erfarenheter, som borde tillgodogöras i undervisningen.

Härovan framhölls befolkningsfrågan och flera exempel Annas att påvisa,

där vetenskapen numera inträtt i en ny fas, såsom på de medicinska och

hygieniska, juridiska och arbetsrättsliga samt socialpolitiska områdena. Också

härvid synes den naturliga vägen att tillgodogöra sig dessa nya erfarenheter

för undervisningen vara att skapa möjligheter till ordnandet av ett ökat

antal föreläsningar och instruktionskurser.

Utskottet anser sig icke böra på grund av enskild motion förorda en förhöjning

av här ifrågavarande anslag, vilket under de senaste åren i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag avsevärt sänkts, och avstyrker förty det

härom i motionen I: 84 framförda yrkandet.

Såsom i motionen framhållits, har föreläsningsverksamheten numera kommit

att bliva ett viktigt stöd för den alltmer omfattande studiecirkelverksamheten.

Denna utveckling finner utskottet riktig, och i anslutning härtill

vill utskottet uttala sig för önskvärdheten av att här ifrågavarande anslag

jämväl i fortsättningen i viss utsträckning användes för anordnande

av föreläsningar i samband med studiecirkelverksamhet. Därest det för befordrande

av detta önskemål skulle visa sig erforderligt att särskilda bestämmelser

utfärdas, torde detta få ankomma på Kungl. Majit.

Mot vad Kungl. Majit under här förevarande punkt föreslagit har utskottet

icke funnit anledning till erinran.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag

samt med avslag å herr Hanssons m. fl. ovannämnda motion

(I: 84), i vad densamma skiljer sig från Kungl. Majits

förslag,

a) till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret 1935/1936

anvisa ett reservationsanslag av 199,300 kronor;

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

145

b) medgiva, att av detta anslag må enligt av Kungl.

Majit fastställda villkor användas

högst 18,000 kronor till understöd åt centralbyråer för

förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar,

högst 10,000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund,

högst 10,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och

föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare,

det belopp, som Kungl. Majit kan finna skäligt, till anordnande

av populärvetenskapliga föreläsningar i samband

med studiecirkelverksamhet, samt

det belopp, som Kungl. Majit kan finna skäligt, till understöd

för utgivande av Tidskrift för föreläsningsverksamheten;
c)

medgiva, att för tiden den 1 juli 1935—den 30 juni

1936 ej mindre det lägsta understöd, som av statsmedel må

utgå till lokal föreläsningsanstalt, skall utgöra 100 kronor

för helt budgetår räknat än även det minsta antal föreläsningar,

som för åtnjutande av statsbidrag skall för budgetår

räknat anordnas av dylik anstalt, må utgöra 5;

d) medgiva, att det må ankomma på Kungl. Majit att

under samma tid, på framställning av skolöverstyrelsen, bevilja

de ytterligare lättnader i fråga om villkoren för understöds

åtnjutande, som må befinnas erforderliga.

179:o) Understöd för anordnande av s. k. flyttande folkhögskolekurser.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 221, sid. 737 738)

och under erinran att för innevarande budgetår anvisats samma belopp till

förevarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för anordnande av s. k.

flyttande folkhögskolekurser för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett reservationsanslag av 40,000 kronor att utgå efter de

grunder, Kungl. Majit äger bestämma.

180:o) Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisationsoch

administrationskostnader. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 222, sid. 738) och under erinran att för innevarande budgetår anvisats

samma belopp till förevarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till arbetarnas bildningsförbund

för organisations- och administrationskostnader för budgetåret

1935''1936 anvisa ett anslag av 30,000 kronor att

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 8. 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

utgå i den mån förbundet visar sig för ändamålet för samma

tid disponera från annat håll bekomna medel till minst lika

stort belopp som statsbidraget och i övrigt enligt de bestämmelser,

Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

181 :o) Bidrag till svenska landsbygdens studieförbund för organisations-

och administrationskostnader. Kungl. Majit har (punkt

223, sid. 739—741) föreslagit riksdagen att till Bidrag till svenska landsbygdens

studieförbund för organisations- och administrationskostnader för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 5,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Studierådet för svenska landsbygdens studieförbund hade i en ansökning

om anslag med 5,000 kronor såsom bidrag till studieförbundets organisations-

och administrationskostnader framhållit bland annat:

Studierådet erinrade, att anslag sedan år 1921 utgått till arbetarnas bildningsförbund

för bestridande av dess organisations- och administrationskostnader.

Svenska landsbygdens studieförbund vore organiserat speciellt för

och bland landsbygdens ungdom. Dess verksamhet hade fått vidsträckt omfattning

och blivit av stor betydelse inom det område och befolkningsskikt,

varpå förbundet inriktat sig. Enligt förbundets program hade det till uppgift:

»att samla landsbygdens folk, särskilt dess ungdom, för att på politiskt

neutral grund bedriva en kraftig ideell och kulturell upplysningsverksamhet,

speciellt avpassad för landsbygdsbefolkningens behov, genom bildande

av studiecirklar och bibliotek, anordnande av föreläsningar och kurser

i allmänbildande och fackliga ämnen; att efter teoretiska studier i sådana

ämnen som jordbrukslära, trädgårds- och skogsskötsel m. fl. anordna

praktiska försök och exkursioner; att genom propaganda och andra lämpliga

åtgärder stödja landsbygdens undervisningsväsen, såsom folk- och fortsättningsskolor,

lantmanna- och folkhögskolor, lanthushålls- och husmodersskolor

m. fl., samt även i övrigt verka för ökad förståelse och gott samarbete

mellan landsbygdens folk och dess skolor».

Förbundet omfattade 22 distriktsföreningar med 501 studiecirklar och

omkring 5,000 aktiva medlemmar.

Hitintills hade förbundsstudieledarskapet av ekonomiska skäl måst skötas

som bisyssla. Med den omfattning och livliga verksamhet, som förbundet

nu uppnått, vore detta ej längre möjligt. Dessutom hade förbundets utveckling

medfört ökade krav på studiemateriel ävensom behov av kurser

för ledare av de studiecirklar, som bildats i allt raskare tempo. Enligt ett

vid framställningen fogat förslag till inkomst- och utgiftsstat för arbetsåret

den 1 april 1935—den 31 mars 1936 uppginge inkomsterna till 7,000 kronor

och utgifterna till 12,000 kronor. Bristen å 5,000 kronor avsåges skola

täckas av det begärda statsanslaget.

Skolöverstyrelsen hade i utlåtande den 28 september 1934 anfört bland annat

följande:

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

147

Frågan om understöd till ifrågavarande studieförbund hade genom motioner

varit underställd prövning av 1934 års riksdag. Motionerna avstyrktes

av statsutskottet, som därvid anförde, bland annat, följande:

Utskottet hade funnit det ändamål, för vilket anslag begärts, behjärtansvärt.

Ett beslut om statsunderstöd åt en sammanslutning av här förevarande

art torde emellertid böra föregås av en undersökning rörande icke

blott sammanslutningens verksamhet och ekonomiska förutsättningar utan

även förefintliga möjligheter till samarbete eller sammanslagning med andra

på samma område verksamma, eventuellt redan med statsbidrag i en eller

annan form utrustade organisationer. En sådan undersökning syntes lämpligast

kunna utföras av Kungl. Maj:t. Med hänsyn härtill syntes ifrågavarande

motioner icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Vad utskottet sålunda anfört, bifölls av riksdagens båda kamrar.

Svenska landsbygdens studieförbund hade, anför överstyrelsen, samma

ställning till bondeförbundet och dess ungdomsorganisation, svenska landsbygdens

ungdomsförbund, som arbetarnas bildningsförbund till sina huvudorganisationer,

bland vilka de största vore landsorganisationen, kooperativa

förbundet och socialdemokratiska arbetarpartiet. Då arbetarnas bildningsförbund

sedan åtskilliga år åtnjutit statsanslag som bidrag till sina organisations-

och administrationskostnader, syntes skäl föreligga, att även svenska

landsbygdens studieförbund finge komma i åtnjutande av bidrag av

statsmedel.

Emellertid ville överstyrelsen erinra, att sedan ett flertal år tillbaka en

bildningsorganisation, jordbrukarungdomens förbund, åtnjöte ett betydande

statsbidrag, för kalenderåret 1934 utgående med 30,000 kronor, för främjande

av en liknande verksamhet. Överstyrelsen funne det nödvändigt, att

— innan ansökningen bifölles — en utredning verkställdes rörande svenska

landsbygdens studieförbunds ställning till andra inom samma område verksamma

organisationer, särskilt jordbrukarungdomens förbund. Denna utredning

syntes också böra omfatta frågan om de konsekvenser, som kunde

följa av ett bifall till föreliggande framställning med hänsyn till de krav

på statsunderstöd, som kunde komma att resas av studieförbund, anknutna

till likartade större organisationer. Innan en sådan utredning verkställts,

ansåge sig överstyrelsen icke kunna tillstyrka den föreliggande ansökningen.

Lantbruksstyrelsen hade i utlåtande den 20 november 1934 ifrågasatt en

sammanslagning på ena eller andra sättet av studiecirklarna inom jordbrukarungdomens

förbund och svenska landsbygdens studieförbund samt förklarat

sig i det läge, vari frågan för närvarande befunne sig, icke kunna

tillstyrka bifall till studierådets ansökning.

Departementschefen har för egen del anfört:

»Frågan om en sammanslagning av den studieverksamhet, som bedrives

av jordbrukarungdomens förbund och svenska landsbygdens studieförbund,

synes hava betydelse, allenast om det kan visas, att statsbidrag till en gemensam

organisation skulle kunna utgå med lägre belopp än ifrågakommande

statsbidrag till de individuella sammanslutningarna eller fördelar i

övrigt för verksamhetens bedrivande kunna vinnas. Då den i ärendet föreliggande

utredningen icke lämnat bevis härför, anser jag mig för närvä
-

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

rande böra frånse vad skolöverstyrelsen och lantbruksstyrelsen härutinnan

uttalat.

Förevarande bildningsändamål, som synes vara av ungefär samma art

som det av arbetarnas bildningsförbund inom ett annat folkskikt företrädda,

torde vara förtjänt av beaktande från det allmännas sida. Jag tillstyrker

därför den föreliggande ansökningen och beräknar för ändamålet för budgetåret

1935/1936 ett anslag av 5,000 kronor. Vid statsbidraget till svenska

landsbygdens studieförbund torde böra knytas som villkor, att förbundet

visar sig från annat håll för ändamålet hava tilldelats understöd å minst

lika stort belopp som statsbidraget. Vidare förutsätter jag — i likhet med

vad i detta hänseende gäller beträffande arbetarnas bildningsförbund — att

förbundets verksamhet i vad den avser instruktionskurser för studiecirkel- och

biblioteksverksamhet samt föreläsnings-, studiecirkel- och biblioteksverksamhet

skall stå under inspektion av skolöverstyrelsen. Det torde få ankomma

på Kungl. Majit att utfärda erforderliga föreskrifter i ämnet.»

Såsom i statsrådsprotokollet erinrats, var frågan örn anslag för här ifrågavarande

ändamål på grund av enskilda motioner föremål för prövning av

1934 års riksdag men föranledde ej då någon riksdagens åtgärd. Förslag

i ämnet har nu framlagts av Kungl. Majit. Utskottet hade gärna sett, att

den av statsutskottet vid 1934 års riksdag begärda utredning, varom i statsrådsprotokollet

erinrats, slutförts innan förslag i ämnet framlagts för riksdagen.

Utskottet har dock ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts här förevarande

förslag. Utskottet utgår härvid från att det krav rörande objektiv

upplysningsverksamhet, som gällande författning uppställer för övriga statsunderstödda

folkbildningsorganisationer, kommer att iakttagas även vid den

här ifrågavarande organisationen, som nu ifrågasatts skola erhålla statsunderstöd.

Utskottet vill slutligen erinra, att arbetarnas bildningsförbund —

vars verksamhet ,och ställning i viss mån synas kunna jämföras med här

förevarande förbunds — sedan åtskilliga år åtnjutit statsanslag som bidrag

till sina organisations- och administrationskostnader.

Mot de av Kungl. Majit för anslagets utgående förordade villkoren har

utskottet icke funnit något att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till svenska landsbygdens

studieförbund för organisations- och administrationskostnader

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 5,000 kronor.

182:o) Understöd för anordnande av s. k. universitetscirklar. I

enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 224, sid. 741—742) och under

erinran att för innevarande budgetår anvisats samma belopp till förevarande

ändamål, hemställer utskottet,

s. 149 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

149

att riksdagen må till Understöd för anordnande av s. k.

universitetscirklar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 6,000 kronor.

183:o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.

för nykterhetens främjande. Kungl. Maj:t har (punkt 225, sid. 742—

748) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett reservationsanslag av 301,200 kronor att utgå under de

villkor, som av Kungl. Majit prövas lämpliga samt till de av departementschefen

i statsrådsprotokollet omförmälda ändamål med högst de av departementschefen

angivna belopp.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar E. Bjurström

och B. Hansén (I: 238) och den andra inom andra kammaren av herr E.

Lundhom m. fl. (II: 411), vari hemställts, att det av Kungl. Majit i statsverkspropositionen,

åttonde huvudtiteln punkt 225, upptagna anslaget till nationaltemplarordens

undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. måtte

höjas från 10,000 kronor till 11,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisas till motionen I: 238.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, bortsett från de av de nya grunderna för

riksstatens uppställning föranledda förändringarna, en anslagsökning med

19,200 kronor.

Skolöverstyrelsen har beträffande frågan örn anslag för budgetåret 1935/

1936 till nationaltemplarorden i skrivelse den 31 augusti 1934 erinrat, bland

annat, att nämnda orden anhållit om ett från 11,000 kronor till 12,000

kronor förhöjt anslag för ifrågavarande budgetår. Överstyrelsen, som tidigare

nödgats påtala det sätt, varpå nationaltemplarorden använt sitt statsbidrag,

funne sig emellertid i stället böra förorda en sänkning av nationaltemplarordens

anslag från 11,000 kronor till 10,000 kronor.

Departementschefen har anslutit sig till skolöverstyrelsens sistberörda

förslag.

Utskottet har icke av den i motionerna 1:238 och 11:411 förebragta utredningen

funnit sig övertygat örn nödvändigheten att, mot vad skolöverstyrelsen

och departementschefen ansett sig kunna förorda, för nästkommande

budgetår bibehålla anslagsposten till främjande av nationaltemplarordens

studie- och ungdomsverksamhet vid oförändrat belopp. Utskottet finner sig

följaktligen böra avstyrka berörda motioner i vad de skilja sig från Kungl.

Utskottet.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Maj:ts förslag. Utskottet vill emellertid framhålla, att vad utskottet sålunda

nu förordat icke utesluter, att anslagsposten ett följande år må kunna återföras

till sitt tidigare belopp, därest behov av ökat statsbidrag då visas föreligga.

Mot Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt framlagda förslag har

utskottet icke funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herrar Bjurströms och Hansens samt

herr Lundboms m. fl. ovannämnda motioner (1:238 och

11:411), i vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,

såsom Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande för budgetåret 1935/1936

anvisa ett reservationsanslag av 301,200 kronor att utgå

under de villkor, som av Kungl. Majit prövas lämpliga, samt

till de av departementschefen i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden den 4 januari 1935 under punkt 225 omförmälda

ändamål med högst de av departementschefen angivna

belopp.

184:o) Bidrag till föreningar, som anordna god orkestermusik för

allmänheten, m. m. Kungl. Majit har (punkt 226, sid. 749) föreslagit riksdagen

att såsom Bidrag till föreningar, som anordna god orkestermusik för

allmänheten, m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 56,500

kronor.

Under en följd av år har riksdagen på extra stat beviljat anslag till nu

ifrågavarande ändamål. För budgetåren 1919/1933 utgick anslaget med

57,000 kronor för år, så fördelade, att 18,500 kronor användes till understöd

åt en var av Gävleborgs läns, Nordvästra Skånes och Norrköpings orkesterföreningar

samt 1,500 kronor till inspektion av dessa föreningars verksamhet.

För budgetåret 1933/1934 utgick anslaget med 56,500 kronor, därav

18,500 kronor till envar av nämnda orkesterföreningar och 1,000 kronor till

ovanberörda inspektion. Sedan riksdagen för budgetåret 1934/1935 beviljat

anslag för ändamålet med oförändrat belopp, 56,500 kronor, tilldelade Kungl.

Majit — som den 31 december 1933 beviljat stiftelsen Hälsingborgs konserthus

bidrag av lotterimedel å 30,000 kronor för att genom Nordvästra

Skånes orkesterförening bedriva orkesterverksamhet — med anledning av

en av musikaliska akademien gjord framställning genom beslut den 4 maj

1934 vardera av Gävleborgs läns och Norrköpings orkesterföreningar för

budgetåret 1934/1935 dels ett understöd på sedvanliga villkor av 18,500

kronor och dels därutöver ett tillfälligt bidrag av 9,250 kronor. För inspektionsverksamheten

ställdes slutligen ett belopp av 1,000 kronor till förfogande.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

151

Departementschefen har anfört, att förevarande anslag borde för nästkommande

budgetår utgå med samma belopp som för det innevarande.

Vad anginge anslagets fördelning mellan olika orkesterföreningar, torde

Kungl. Maj:!, anför departementschefen, efter närmare utredning få fatta

beslut därom.

Av statsrådsprotokollet framgår, att ur här förevarande anslag tidigare

utgått bidrag till envar av tre orkesterföreningar med 18,500 kronor. Sedan

en av dessa föreningar erhållit bidrag av lotterimedel, har det för budgetåret

1934/1935 för denna förening beräknade beloppet av Kungl. Maj:t fördelats

med hälften på envar av de två återstående orkesterföreningarna,

vilka sålunda för innevarande budgetår erhållit ett statsbidrag av (18,500 +

9,250) 27,750 kronor vardera.

Utskottet finner sig icke kunna under nuvarande förhållanden förorda

att, på sätt skett under innevarande budgetår, det till varje orkesterförening

från här förevarande riksstatsanslag utgående statsbidraget höjes utöver

tidigare beräknat belopp, 18,500 kronor. En av de tre tidigare statsunderstödda

orkesterföreningarna har erhållit bidrag av lotterimedel jämväl för

nästkommande år. Då utredning icke föreligger därutinnan, att någon annan

orkesterförening skulle kunna komma i fråga till erhållande av statsbidrag,

finner utskottet sig i anslutning till sin sålunda intagna ståndpunkt böra

föreslå, att det av Kungl. Majit för nästkommande budgetår äskade anslaget,

56,500 kronor, minskas med nyssberörda belopp, 18,500 kronor, till 38,000

kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag,

såsom Bidrag till föreningar, som anordna god orkestermusik

för allmänheten, m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

anslag av 38,000 kronor.

185:o) Bidrag till folkliga musikskolan i Arvika. Kungl. Majit har

(punkt 227, sid. 749—750) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till folkliga

musikskolan i Arvika för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 6,000

kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr J. Bergman (I:

239) och den andra inom andra kammaren av herr H. Hallén m. fl. (11:406),

vari hemställts, att riksdagen ville höja anslaget för budgetåret 1935/1936

till folkliga musikskolan i Ingesund från av Kungl. Majit föreslagna 6,000

till 10,000 kronor.

Till stöd för det motionsvis framställda yrkandet har i motionen h 239

anförts bland annat följande:

Utskottet.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Folkliga musikskolan, som grundades i Arvika år 1923 och numera är

förlagd till Ingesund, Arvika, har sedan år 1925 åtnjutit statsanslag till sin

verksamhet. Från början uppgick det till 3,000 kronor; för närvarande utgår

det med 6,000 kronor årligen.

Ar 1927 erhöll Föreningen för det folkliga musiklivets befrämjande, som

är skolans principal, 184,000 kronor av lotterimedel för uppförande av

lokaler åt skolan. Då de driftsmedel, som stodo till skolans förfogande, voro

otillräckliga, sökte och erhöll föreningen Kungl. Maj:ts tillstånd att till

senast den 1 oktober 1930 få uppskjuta påbörjandet av byggnadsarbetet

å skolans lokaler samt att till nämnda datum och därefter även under

byggnadsperioden få för skolans drift använda räntan å nämnda byggnadskapital.

Sedan byggnadskapitalet tagits i anspråk för sitt ändamål och denna

ränteinkomst alltså upphört, ansökte föreningen örn lotterianslag för upprätthållande

av skolans verksamhet. Kungl. Majit beviljade föreningen för

vartdera av skolans verksamhetsår 1932/1933 och 1933/1934 10,000 kronor.

Den 9 april 1933 kunde skolan inviga sina nyuppförda lokaler. För

betalning av den påvilande skuld samt för anskaffande av inventarier och

utförande av planeringsarbeten vid skolan erhöll föreningen 1933 av lotterimedel

70,000 kronor.

Skolans syfte är att genom för ändamålet lämpad undervisning verka i

det folkliga musiklivets tjänst. Den mottager till sina minst 20 veckor

långa kurser, som pågå från slutet av oktober till mitten av april, elever

från hela landet. Till samtliga kurser ha flera elever anmält sig än skolan

kunnat mottaga. Under senaste 5-årsperiod har den årligen i medeltal haft

53 elever, de flesta icke-värmlänn ingar.

Skolans styrelse består av 9 ledamöter, av vilka 7 utses av Föreningen

för det folkliga musiklivets befrämjande, en av kungl, musikaliska akademien

och en, nämligen skolans föreståndare, är självskriven enligt föreningens

stadgar.

Skolans inspektor utses av kungl, musikaliska akademien.

Ehuru en ekonomiskt och administrativt fullt fristående institution samarbetar

skolan på flerfaldigt sätt med Ingesunds folkhögskola, ur vars verksamhet

den i själva verket framgått. Detta samarbete måste anses vara i

hög grad värdefullt för båda skolornas ungdom, och musikskolans karaktär

av folkbildningsanstalt blir genom den helt naturliga förbindelsen med folkhögskolan

ytterligare betonad. Den kan med fog betecknas som en folkhögskola

för musikundervisning.

Skolan har betytt mycket för musikintresset bland den folkliga ungdomen

landet runt, och den raskt uppblomstrande musikcirkelrörelsen har att tacka

skolan för avgörande impulser och många goda ledande krafter.

I december 1933 uppdrog ecklesiastikministern åt en kommitté av tre

personer att utreda skolans ekonomiska behov. Utredningen gav vid handen,

att skolan behöver ett årligt statsanslag av 20,000 kronor. Till jämförelse

kan nämnas att med ungefär detta belopp utgår statsanslaget till

vinter- och sommarkurserna vid den med musikskolan samarbetande folkhögskolan,

som därjämte har över 21,000 kronor i årsanslag av landstinget.

Teoretiskt sett utgöres folkhögskolans rekryteringsområde av ett halvt län.

Musikskolan är avsedd för hela landet. Under verksamhetsåren 1932/1933

och 1933''1934 ha statens årsbidrag till skolan utgjort 16,000 kronor (6,000

å extra stat samt 10,000 kronor av lotterimedel).

s. 153 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

153

Nu Ilar emellertid föreningens ansökan om lotterianslag till innevarande

kurs vid musikskolan blivit av regeringen avslagen, och skolan måste räkna

med att ej vidare erhålla årsanslag av lotterimedel till sin verksamhet. Det

torde också få anses som en nödfallsutväg, att en skola upprätthålles med

hjälp av lotterimedel. Det naturliga är, att hela statsanslaget till Folkliga

musikskolan utgår av budgetmedel. Staten har genom betydande anslag till

skolan för byggnadsändamål ävensom till dess verksamhet visat sitt intresse

för dess strävanden och hjälpt den ett gott stycke på vägen. Den torde lia

vissa förpliktelser att göra det möjligt för skolan att i fortsättningen upprätthålla

sin verksamhet.

Den mest aktuella utvecklingen inom svenskt musikliv för närvarande

äger utan tvivel rum inom de folkliga musiksträvandenas ram. Här har

Folkliga musikskolan varit en föregångare och ger mer än någon annan

institution det programmatiska uttrycket för dessa strävanden. Inom folkbildningsarbetet

framträder musiken mer och mer som en av dess livaktigaste

yttringar. Folkliga musikskolan har betecknats som centralhärden för

hela den rörelse det här är fråga örn och bör såsom sådan beredas möjlighet

att fylla sin stora uppgift.

I ett vid motionen fogat, av skolans styrelse uppgjort förslag till mkomstoch

utgiftsstat för verksamhetsåret 1935/1936 ha lärarelönerna genomgående

beräknats lägre än i kommitterades förslag. Denna sänkning anges av styrelsen

såsom förestavad mera av nödvändigheten att söka upprätthålla skolans

verksamhet än av hänsynen till berättigade anspråk på skäliga löner

åt lärarna. Även vissa andra utgiftsposter ha i nämnda förslag till stat

upptagits till reducerade belopp. Åtgärder lia vidtagits för att genom Föreningen

för det folkliga musiklivets befrämjande erhålla större bidrag till

skolan, något som även ger sig tillkänna i styrelsens statförslag, jämfört

med kommitterades.

Genom den såsom en tillfällig nödfallsutväg av styrelsen företagna hårda

nedskärningen av vissa utgiftsposter har skolans behov av statsunderstöd

för verksamhetsåret 1935/1936 kunnat nedbringas till 10,000 kronor (mot

16,000 kronor under vartdera av verksamhetsåren 1932/1934 och av sakkunniga

efter utredning föreslagna 20,000 kronor i årsanslag).

Av vad i motionerna anförts finner utskottet framgå, att den ekonomiska

situationen för folkliga musikskolan i Arvika kommit att te sig skäligen

bekymmersam, sedan ej längre vid sidan av anslaget å riksstaten bidrag

av lotterimedel anvisats för uppehållande av skolans verksamhet. Även om

utskottet uppskattar den av skolan bedrivna verksamheten, finner sig dock utskottet—

bland annat på grund av do möjliga ekonomiska konsekvenserna

— icke kunna förorda, att riksdagen på grund av enskilda motioner nu

företager en höjning av det tidigare utgående anslaget. I fråga om de

ekonomiska konsekvenserna vill utskottet erinra att, såsom av motionerna

framgår, en av särskilda kommitterade på uppdrag av departementschefen

verkställd utredning givit vid handen, att skolan skulle behöva ett årligt statsanslag

av 20,000 kronor. Innan riksdagen kan taga ställning till här förevarande

fråga, lärer den i ämnet föreliggande utredningen först böra prövas av KunglMaj:t.

Utskottet anser sig emellertid böra uttala den förhoppningen, att det

Utskottet.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

skall visa sig möjligt för Kungl. Majit att, intill dess riksdagen beretts tillfälle

att taga ställning till berörda utredning, med tillgängliga medel sörja

för att skolan kan uppehålla sin verksamhet.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet, som icke funnit

anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag

samt med avslag å herr Bergmans och herr Halléns m. fl.

ovannämnda motioner (I: 239 och II: 406), i vad desamma

skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, såsom Bidrag till folkliga

musikskolan i Arvika för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett anslag av 6,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl.

Majit kan finna gott föreskriva.

186:o) Statens studielån: Nämnden för statens studielån. Statens

studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr med statens

studielån. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 228, sid. 750) och

under erinran att för innevarande budgetår anvisats samma belopp till förevarande

ändamål hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1935/1936 anvisa

a) till Statens studielån: Nämnden för statens studielån ett

anslag av 5,000 kronor;

b) till Statens studielån: Ersättning till ''postverket för dess

bestyr med statens studielån ett förslagsanslag av 1,850 kronor.

187:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj.-ts

förslag (punkt 229, sid. 751 754), vilket utöver de av de nya grunderna

för riksstatens uppställning föranledda förändringarna innebär en anslagsminskning

med 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för statens biografbyrå:
Personalförteckning.

Befattning Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 chef, tillika granskningsman.................B 28

1 kassör .................................Bil

1 maskinist...............................B 10

1 kontorist ...............................B 9

1 maskinist...............................B 8

1 maskinist, tillika vaktmästare................B 7;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1935/1936:

s. 155 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

155

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis.......................kronor 29,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit............ » 20,200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso

naii

a. Grundavlöningar m. in. kronor 2,000

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis..... » 300 » 2,300

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................ * 1,000

Summa förslagsanslag kronor 53,000;

c) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett förslagsanslag av 53,000 kronor.

188:o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj.-ts förslag (punkt 230, sid. 754), vilket bortsett från de av de nya grunderna

för riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär en anslagsökning

med 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biografbyrå: Omkostnader för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 10,300

kronor.

189:o) Befrämjande av vissa i samband med biografväsendet stående

ändamål. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 231, sid. 755)

och under erinran att för innevarande budgetår anvisats samma belopp till

förevarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av vissa i samband med

biografväsendet stående ändamål för budgetåret 1935/1936

anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå med

den fördelning och enligt de närmare villkor, som av Kungl.

Majit bestämmas.

Åtgärder för fysisk utbildning.

190:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. Kungl. Majit har

(punkt 232, sid. 756—767) föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

gymnastiska centralinstitutet;

dels godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis. . kronor 54,600

2. Avlöningar till tjänsteman å övergångsstat, förslagsvis. . » 6,300

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit.................................... » 75,000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal......... » 6,200

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis....................... » 1,700

Summa förslagsanslag kronor 143,800;

dels ock till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett förslagsanslag av 143,800 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär bortsett från de av de nya grunderna för

riksstatens uppställning föranledda förändringarna en anslagsökning med

20,740 kronor. Denna ökning påkallas av den pågående omorganisationen

av gymnastiska centralinstitutet.

Departementschefen har vid sin anmälan av nu förevarande fråga erinrat,

att skolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1934 framlagt förslag

angående gymnastikinspektionens ordnande, samt härutinnan anfört bland

annat följande:

»För närvarande utövas inspektion av gymnastikundervisningen vid folkoch

småskolor m. fl. läroanstalter av skolöverstyrelsen. Däremot förrättas

inspektion av gymnastikundervisningen vid de allmänna läroverken, kommunala

flick- och mellanskolor m. fl. läroanstalter av en av Kungl. Majit

härför särskilt förordnad gymnastikinspektör. Enligt skolöverstyrelsens ovannämnda

förslag skulle all statlig inspektion av gymnastikundervisningen

vid läroanstalter utövas genom överstyrelsen. På grund härav skulle enligt

förslaget den tidigare indragna befattningen såsom andre gymnastikkonsulent

hos skolöverstyrelsen återinrättas och vissa till överstyrelsen utgående

anslagsmedel ökas. Såsom framgår av vad jag ovan under punkten 118

anfort, har jag funnit mig icke kunna i nuvarande situation framlägga förslag

örn återinrättande av ifrågavarande befattning såsom andre gymnastik

konsulent hos skolöverstyrelsen m. m. Utan mer avsevärd olägenhet torde

inspektionen över gymnastikundervisningen under ännu någon tid kunna

bibehållas vid den nuvarande anordningen.»

Beträffande frågan om gymnastikinspektionens ordnande hänvisar utskottet

till vad utskottet härutinnan anfört under punkt 72:o) i det föregående.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag har icke givit utskottet anledning

till erinran i annat hänseende än att enligt utskottets förmenande anslagsposten

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, i

den av departementschefen förordade avlöningsstaten bör fördelas på två

delposter, nämligen a. Grundbelopp å 75,000 kronor samt b. Vikariatsersätt
-

s. 157 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

157

ningar m. m. å förslagsvis 500 kronor. Anslaget till Gymnastiska centralinstitutet:

Avlöningar bör följaktligen uppföras med ett belopp av (143,800

+500) 144,300 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

a) godkänna följande personalförteckning för gymnastiska

centralinstitutet:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 lärare................................ B 26

2 » ................................ B 24

2 lärarinnor ............................ B21

1 kansliskrivare, tillika registrator............ Bil

2 expeditionsvakter, tillika portvakter.......... B 5

1 expeditionsvakt, tillika eldare.............. B 5

Tjänsteman å övergångsstat:

1 lärarinna............................. B18;

b) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1935/1936:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 54,600

2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,

förslagsvis.................. » 6,300

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Grundbelopp.......kronor 75,000

b. Vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis ... » 500 »

o.

Avlöning till övrig icke-ordinarie personal

..........................

Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . .

75,500

6,200

1,700

Summa förslagsanslag kronor 144,300;

c) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 144,300 kronor.

191 :o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. Gymnastiska

centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 233, sid. 767—771), vilka bortsett från de av de nya grunderna

för riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebära en anslagsminskning

med 400 kronor, hemställer utskottet,

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må

a) till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 7,400 kronor;

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m.

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av

4,800 kronor.

192:o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 234, sid. 771—772), vilket bortsett från de av

de nya grunderna för riksstatens uppställning påkallade förändringarna innebär

en anslagsökning med 1,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 3,000 kronor.

193:o) Gymnastiska centralinstitutet: Undervisning i idrott. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 235, sid. 772—773), vilket innebär

en anslagsökning med 3,300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Undervisning

i idrott för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag

av 5,500 kronor.

194:o) Gymnastiska centralinstitutet: Anordnande av kostnadsfria

övningar i gymnastik för medlemmar av Stockholms förenade studentkårer.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 236, sid. 773) och

under erinran att för innevarande budgetår anvisats samma belopp till förevarande

ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Anordnande

av kostnadsfria övningar i gymnastik för medlemmar

av Stockholms förenade studentkårer för budgetåret 1935/1936

anvisa ett anslag av 1,000 kronor.

195:o) Gymnastiska centralinstitutet: Anskaffande av materiel. I

enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 237, sid. 773—774) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Anskaffande

av materiel för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

reservationsanslag av 7,000 kronor.

196:o) Understödjande av gymnastik och idrott. Kungl. Maj:t har (punkt

238, sid. 774) föreslagit riksdagen att till Understödjande av gymnastik och

idrott, att utgå av inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar, för budgetåret

1935/1936 anvisa ett anslag av 85,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet

40,000 kronor, att disponeras under de villkor, Kungl. Majit

kan finna skäl bestämma.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Ar 8.

159

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr G. Tamm. m. fl.

(I: 145) och den andra inom andra kammaren av herr N. Holmström m. fl.

(II: 266), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att det under åttonde

huvudtiteln, avdelning L., punkt 8 (238), upptagna anslaget (att utgå av

inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar) till understödjande av gymnastik

och idrott måtte för budgetåret 1935/1936 utgå med ett belopp av

100.000 kronor, därav 60,000 kronor till Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas

riksförbund att disponeras under de villkor, Kungl. Maj:t kan

finna skäl bestämma.

Alltsedan år 1914 har riksdagen beviljat anslag till understödjande av

idrotten. Anslaget utgick under ett vart av budgetåren 1925/1928 med

110.000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor. Anslaget

höjdes år 1928 till 120,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet

55.000 kronor men sänktes år 1933 till 80,000 kronor, därav till svenska

gymnastikförbundet 40,000 kronor. För innevarande budgetår utgår anslaget

med 85,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 40,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas

riksförbund hemställt örn anslag till den frivilliga idrotten för

budgetåret 1935/1936 med 75,000 kronor samt att svenska gymnastikförbundet

samtidigt anhållit om ett till 55,000 kronor höjt anslagsbelopp till

förbundet.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

»Jag behjärtar till fullo önskvärdheten av en ökning av de till förevarande

ändamål utgående anslagsmedlen. Den statsfinansiella situationen tvingar

emellertid till återhållsamhet i fråga örn anslagsökningar, och jag nödgas

därför avstyrka den begärda anslagshöjningen.»

Till stöd för det motionsvis framställda yrkandet har i motionen 1:145

anförts i huvudsak följande:

Anslagsmedel för riksidrottsförbundet med dess specialförbund och samtliga

22 distriktsförbund m. fl. utgör för närvarande endast 45,000 kronor.

Emellertid har på grund av Kungl. Maj:ts senare utfärdade bestämmelser

riksidrottsförbundet icke ens fått behålla denna senare summa för sin verksamhet,

utan har av anslaget avgått följande:

Till skiddelegationen...............kronor 4,000

» Sveriges akademiska idrottsförbund. » 2,000

» Sveriges militära idrottsförbund ... » 2,000

Summa kronor 8,000

Anslaget till riksidrottsförbundet och dess alla övriga underlydande förbund

med undantag för gymnastikförbundet utgör alltså för innevarande

budgetår endast 37,000 kronor, med andra ord en summa lägre än det anslag,

som för närvarande utgår till ett enda av riksidrottsförbundets 20 special

förbund, nämligen Svenska gymnastikförbundet.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vid början av budgetåret 1932/1933, då riksdagens anslag utgick nied

120.000 kronor, hade riksidrottsförbundet 2,766 föreningar med ungefär

202.000 medlemmar. Den 1 september 1933, då statsanslaget utgick med

80.000 kronor, hade riksidrottsförbundet 3,172 föreningar med 233,148 medlemmar

och den 1 september 1934 voro till förbundet anslutna 3,750 föreningar

med ungefär 257,400 medlemmar, vilket under ett år utgör ett tillskott

på icke mindre än 578 föreningar med ungefär 24,250 medlemmar,

en procentuell ökning under året av föreningarna med närmare 20 procent.

Den 1 januari 1935 hade riksidrottsförbundet 3,845 föreningar med ungefär

277.000 medlemmar.

Det torde vara klart, att denna stora utveckling av riksidrottsförbundet

givetvis även fordrar ökade utgifter för den idrottsliga verksamhetens

rätta skötsel. Föreningarnas medlemsavgifter kunna icke förslå långt, och

att höja dessa låter sig icke göra, då medlemmarna till absolut övervägande

delen få anses vara obemedlade och såväl idrottsledarna som idrottsmännen

därjämte för sin verksamhet och idrottsutövande i övrigt säkerligen

måste vidkännas ekonomiska uppoffringar, i vissa fall rätt så kännbara.

Vissa specialförbund, vilka icke hava möjligheter att genom tävlingseller

andra anordningar förskaffa sig nödvändiga inkomster, behöva ökade

förvaltningsbidrag. De 22 distr]ktsförbunden, vilka, geografiskt sett, administrera

den idrottsliga verksamheten inom sina resp. områden, vilka i stort

sett sammanfalla med landskapsgränserna, äro i synnerligen stort och

trängande behov av avsevärt förhöjda bidrag för att kunna täcka de nödvändigaste

administrationskostnaderna, såsom porton, trycksaker, telefon,

ofrånkomliga resekostnader och i vissa fall även en blygsam hyra för

kansli. För så viktiga verksamhetsgrenar som instruktionskurser, upplysningsverksamhet

och inspektioner böra även medel finnas till förfogande.

Sist, men icke minst angeläget, anse vi det vara, att tillräckliga medel stå

till förfogande för att genom sakkunniga personer på ett tillfredsställande

och effektivt sätt övervaka skötseln och vården av landets många idrottsanläggningar,

vilka bland annat under de senaste åren kommit till stånd

såsom statliga eller statskommunala reservarbeten.

Utskottet. Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har här förevarande anslag under

de senaste budgetåren på grund av den statsfinansiella situationen undergått

en avsevärd beskärning. Olägenheterna härav för idrottsrörelsen ligga

i öppen dag och hava även i motionerna utförligt framhållits. Enligt utskottets

förmenande föreligga för närvarande goda skäl att åtminstone

delvis tillmötesgå vad i motionerna hemställts. Örn betydelsen av en sund

idrottsrörelse för det uppväxande släktet har riksdagen redan tidigare uttalat

sig. I och med idrottsrörelsens snabba utveckling under senare år

måste givetvis kraven på de centrala idrottsorganisationerna stegras.

Efter en prövning av olika på frågan inverkande omständigheter anser

sig utskottet böra förorda, att här förevarande anslag för nästkommande

budgetår bestämmes till 100,000 kronor eller 15,000 kronor mera än enligt

Kungl. Majda förslag. Av anslaget bör, på sätt Kungl. Majd föreslagit,

40.000 kronor utgå till svenska gymnastikförbundet.

I fråga om sättet för beredande av täckning för här förevarande anslag

kommer utskottet att framdeles avgiva yttrande.

s. 161 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

161

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majda förslag

ävensom herr Tamms m. fl. och herr Holmströms m. fl.

ovannämnda motioner (I: 145 och II: 266), till Understödjande

av gymnastik och idrott förbudgetåret 1935/1936 anvisa

ett anslag av 100,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet

40,000 kronor, att disponeras under de

villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

197:o) Bidrag till aktiebolaget Zanders mediko-mekaniska gymnastik.

I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr E. Björnsson m. fl. (I: 146) och den andra inom andra kammaren

av herrar B. Holmgren och J. Olofsson i Digernäs (II: 190), har hemställts,

att riksdagen måtte bevilja aktiebolaget Zanders mediko-mekaniska gymnastik

för budgetåren 1935/1936 ett anslag av 8,000 kronor mot villkor att

mindre bemedlade patienter i bolagets institut på villkor som Kungl. Maj:t

må bestämma erhålla behandling kostnadsfritt eller till nedsatt pris i den

omfattning som i motionerna angivits.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisar utskottet till motionen II: 190.

Av motionerna framgår, att frågan örn bidrag till aktiebolaget Zanders

mediko-mekaniska gymnastik varit underställd Kungl. Maj:t, men att Kungl.

Maj:t icke ansett sig böra i anledning därav vidtaga några åtgärder. Icke

minst med hänsyn till möjliga ekonomiska konsekvenser lärer emellertid en

anslagsfråga av här förevarande art först efter utredning och förslag av

Kungl. Maj:t böra föranleda någon riksdagens åtgärd. Då så ej är fallet,

finner sig utskottet böra förorda, att motionerna I: 146 och II: 190 icke må

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Björnssons m. fl. samt herrar Holmgrens och

Olofssons i Digernäs ovannämnda motioner (I: 146 och II:

190) icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Understöd åt vetenskap, vitterhet

och konst m. m.

198:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och

läroböcker. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239, sid. 775),

vilket icke innebär andra förändringar än sådana, som föranledas av de

nya grunderna för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrifter,

lärda verk och läroböcker för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett reservationsanslag av 170,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 8. 11

Utskottet.

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

199:o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt

förtjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 240, sid. 775—776)

och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats samma belopp till

förevarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt inhemska skönlitterära

författare av utmärkt förtjänst för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett anslag av 20,000 kronor att utgå efter grunder och

på villkor, som av Kungl. Maj:t bestämmas.

200:o) Nusvensk ordbok: Understöd åt docenten K. O. Östergren

för fortsatt utgivande av ordboken. Nusvensk ordbok: Teknisk

hjälp vid ordbokens utgivning m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 241, sid. 776—777) och under erinran, att för innevarande

budgetår anvisats samma belopp till förevarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1935/1936 anvisa

a) till Nusvensk ordbok: Understöd åt docenten K. 0. Östergren

för fortsatt utgivande av ordboken ett anslag av 8,000

kronor;

b) till Nusvensk ordbok: Teknisk hjälp vid ordbokens utgivning

m. m. ett reservationsanslag av 4,000 kronor.

201 :o) Understöd åt kontraktsprosten L. P. R. Matsson för fullföljande

av hans Rosa-forskningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 242, sid. 778—779) och under erinran, att för innevarande

budgetår anvisats samma belopp till förevarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt kontraktsprosten L. P. P.

Matsson för fullföljande av hans Rosaforskningar för budgetåret

1935/1936 anvisa ett anslag av 3,675 kronor.

202:o) Understöd åt doktor P. Rosenius för fullföljande av hans

arbete »Sveriges fåglar och fågelbon». I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 243, sid. 779) och under erinran, att för innevarande budgetår

anvisats samma belopp till förevarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt doktor P. Rosenius för

fullföljande av hans arbete »Sveriges fåglar och fågelbon»

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 4,000 kronor.

203:o) Bidrag till föreningen Pietas. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 244, sid. 779—780) och under erinran, att för innevarande

budgetår anvisats samma belopp till förevarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till föreningen Pietas för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 1,000 kronor

att utgå under villkor att föreningen till statens historiska

s. 163 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

163

museum med äganderätt överlämnar genom föreningens försorg

utförda fotografier, register och beskrivningar över behandlade

föremål.

204: o) Bidrag till svenska naturskyddsföreningen. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 245, sid. 780) och under erinran, att för innevarande

budgetår anvisats samma belopp till förevarande ändamål, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska naturskyddsföreningen

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av

1,000 kronor att utgå under de villkor, som av Kungl.

Maj:t bestämmas.

205:o) Bidrag till vetenskapsakademien för förvaltning av nationalparker

och naturskyddsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 246, sid. 780—782), vilket icke innebär andra förändringar än

sådana, som påkallats av de nya grunderna för riksstatens uppställning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskapsakademien

för förvaltning av nationalparker och naturskyddsärenden för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 8,500

kronor att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t meddelar.

206:o) Hyra för ett arbetsbord vid den zoologiska stationen i

Neapel. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 247, sid. 782) och

under erinran, att för innevarande budgetår anvisats samma belopp till

förevarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Hyra för ett arbetsbord vid den zoologiska

stationen i Neapel för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett anslag av 1,800 kronor.

207:o) Bidrag till utredigering och tryckning av framlidne revisionssekreteraren

Nils Anderssons samlingar av äldre svensk folkmusik.

I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr K. von Geijer m. fl. (I: 41) och den andra inom andra kammaren

av herr E. Björck i Kristianstad m. fl. (II: 149), har hemställts, att

riksdagen till utredigering och tryckning av framlidne revisionssekreteraren

Nils Anderssons efterlämnade samlingar av äldre folkmusik från Skåne ville

anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor att på de villkor, som

av Kungl. Maj:t bestämmas, utgå under två år med 10,000 kronor för vartdera

och sålunda för nästa budgetår anvisa ett belopp av 10,000 kronor.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lill stöd för det i motionerna framförda yrkandet har i motionen I: 41

anförts huvudsakligen följande:

Under en följd av år har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln föreslagit

riksdagen att bevilja Folkmusikkommissionen ett anslag av 10,000

kronor, till en början till utredigering i tryckfärdig! skick, sedermera till

utredigering och tryckning av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons

efterlämnade samlingar av äldre svensk folkmusik.

Detta äskande framfördes första gången i 1923 års statsverksproposition.

I infordrade yttranden tillstyrktes anslaget livligt av musikaliska akademien,

av nordiska museets nämnd och av sakkunniga för utredning angående

organiserandet av insamling och utforskning av den svenska allmogekulturen.

Det av Kungl. Majit äskade anslaget beviljades också av 1923 års

riksdag och förnyades sedermera med oförändrat belopp av 1924—1933 års

riksdagar.

Med de medel, som sålunda ställts till förfogande, har Folkmusikkommissionen

i främsta hand haft till uppgift att ordna och bearbeta det oerhört

omfattande material som Nils Anderssons efterlämnade samlingar utgöra.

Arbetet härmed har närmast omhänderhafts av Nils Anderssons förre medhjälpare,

Olof Andersson. Uppdraget, som givits honom, har även innefattat

en komplettering såväl av musikmaterialet som av biografiska och andra

notiser rörande spelmän och låtar. I bägge avseenden har han riktat samlingen

med mycket betydande tillskott.

Folkmusikkommissionen har emellertid även lagt sig vinn örn att söka

utvägar till att, i lämpligt urval, kunna trycka det efter hand utredigerade

materialet och därmed göra detta tillgängligt för allmänheten. Medel till

detta kostsamma tryck har endast till ringa del kunnat tagas av riksdagsanslaget.

Största delen har hopbragts genom bidrag från intresserade personer

inom de olika landskapen och genom anslag från offentliga fonder.

Som frukt av Folkmusikkommissionens arbete föreligger nu i tryck, i publikationen

»Svenska låtar, samlade av Nils Andersson», folkmusiken från

Dalarne, Jämtland, Härjedalen, Medelpad, Hälsingland, Gästrikland, Värmland,

Dalsland, Bohuslän, Halland, Västergötland, Närke, Västmanland,

Uppland och Södermanland, omfattande i allt 17 band. Under tryckning äro

ytterligare 3 band, innehållande landskapssamlingarna från Östergötland,

Småland, Öland och Blekinge. Med dessa band komma antalet publicerade

låtar att uppgå till omkring 6,500, och hela materialet, med undantag av det

skånska, föreligger därmed utredigerat och i urval tryckt. Men därmed äro

också de av riksdagen anvisade medlen förbrukade. De ha ej räckt till för

utredigering och tryckning av det skånska materialet.

Att Skånesamlingen ställts sist och sålunda blivit den, som kommit att

missgynnas, beror på det förhållandet att en del av detta material publicerats

av revisionssekreteraren Nils Andersson själv under hans livstid.

Det publicerade omfattar 475 melodier, vilka under en följd av år, 1895—

1916, införts i tidskriften »Bidrag till kännedomen örn de svenska landsmålen

och svenskt folkliv». I denna form äro de emellertid tillgängliga endast

för besökare av våra större bibliotek och för enskilda ägare av tidskriftsserien

ifråga. Något särtryck, tillgängligt för allmänheten, har

aldrig utgivits.

Därtill kommer att det sålunda publicerade utgöres endast av Nils

Anderssons egna uppteckningar från åren 1887—1889 och alltså representerar

blott en ringa del av det rika material, han vid sin död 1921 efter
-

s. 165 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

165

lämnade. Melodierna från Skåne utgöra i själva verket den största av alla

landskapssamlingarna och omfatta c:a 4,700 nummer, varav drygt 1,200,

enligt de i »Svenska Låtar» hittills tillämpade grunder, borde publiceras.

Vad som föreligger i tryck av den skånska folkmusiken är alltså inte

endast svårtillgängligt utan även i högsta grad ofullständigt, och det

opublicerade materialet ligger helt obearbetat och oordnat. De motiv, som

gällt för riksdagens tidigare anslag till utredigering och tryckning av

övriga landskapssamlingar, kunna därför i lika hög grad åberopas till förmån

för utredigering och tryckning av den skånska delen av Nils Anderssons

material.

Folkmusikkommissionen räknar med en tid av två år för att ordna och

utredigera den skånska samlingen och med samma anslag av 10,000 kronor,

per år räknat, som tidigare utgått. Kostnaden för redigerandet av

samlingarna torde kunna beräknas till 16,000 kronor å 17,000 kronor och

tryckningskostnaderna till omkring 16,000 kronor. Statsanslaget skulle

sålunda icke täcka samtliga kostnader för färdigställandet av ifrågavarande

monumentala verk. Återstoden måste alltså anskaffas på de

vägar, vilka av Folkmusikkommissionen tidigare för liknande ändamål

anlitats. De första åtgärderna för en insamling inom landskapet ha redan

vidtagits.

Såsom i motionerna erinrats, har riksdagen under en följd av år beviljat

anslag för här ifrågavarande ändamål. I skrivelse den 31 augusti 1930.

meddelade folkmusikkommissionen, att tiden för bearbetningen av då återstående

material med ledning av dittills vunnen erfarenhet torde kunna beräknas

till omkring fyra år inklusive budgetåret 1930/1931. I anslutning

till dessa beräkningar har anslag för ändamålet icke äskats för tid efter

budgetåret 1933/1934. Av utredningen i ärendet framgår emellertid, att de

år 1930 gjorda beräkningarna icke varit hållbara utan att fortfarande vissa

arbeten återstå, för vilkas utförande bidrag av statsmedel nu begäres.

Utskottet finner sig på grund av här förevarande anslagsfrågas säregna

art kunna tillstyrka, att anslag för ändamålet nu anvisas, ehuru framställning

från Kungl. Majit ej föreligger. Det gäller sålunda här icke ett nytt

anslag utan ett ändamål, som redan vid upprepade tillfällen prövats av

riksdagen. Vidare synes det önskvärt, att här ifrågavarande arbete, på vilket

statsverket redan nedlagt betydande kostnader, nu bringas till fullbordan.

I motionerna har meddelats, att det erforderliga statsbidraget för slutförande

av arbetet beräknades till 20,000 kronor, fördelade på två år med

10,000 kronor örn året. Utskottet anser sig emellertid böra förorda, att anslaget

för nästkommande budgetår begränsas till 5,000 kronor. Frågan örn

anvisande av anslag för tid efter budgetåret 1935/1936 torde i sinom tid

få prövas av riksdagen. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att bestämma

de närmare villkoren för anslagets utgående.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av herr von Geijers m. fl.

och herr Björcks i Kristianstad m. fl. ovannämnda motioner

Utskottet.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

(I: 41 och II: 149), till Bidrag till utredigering och tryckning

av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons samlingar

av äldre svensk folkmusik för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett reservationsanslag av 5,000 kronor att utgå på de villkor,

som av Kungl. Maj:t bestämmas.

Diverse.

208:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. Beträffande

vad Kungl. Maj:t (punkt 248, sid. 783) föreslagit riksdagen i fråga om anslag

till ersättning till statens allmänna fastighetsfond har utskottet redan

i utlåtande nr 51 avgivit utlåtande; varom utskottet skolat

erinra.

209:o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av

S:te Geneviévebiblioteket i Paris. T enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 249, sid. 783—784), vilket innebär en anslagsökning med 2,000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska

avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris för budgetåret

1935/1936 anvisa ett anslag av 3,500 kronor.

210:o) Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250, sid. 784—785),

vilket icke innebär andra förändringar än sådana, som påkallats av de nya

grunderna för riksstatens uppställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för Sveriges anslutning till den baltiskgeodetiska

kommissionen för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

reservationsanslag av 2,100 kronor.

211:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 251,

sid. 785—787), vilket innebär en anslagsökning med 600 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella

vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett reservationsanslag av 7,100 kronor.

212:o) Bidrag till skandinaviska konstnärsföreningen i Rom. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 252, sid. 787), vilket icke innebär

andra förändringar än sådana, som påkallats av de nya grunderna för

riksstatens uppställning, hemställer utskottet,

s. 167 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

167

att riksdagen må till Bidrag till skandinaviska konstnärsföreningen

i Rom för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag

av 1,000 kronor.

213:o) Bidrag till Institut d’études scandinaves vid Paris universitetet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 253, sid. 787) och

under erinran, att för innevarande budgetår anvisats samma belopp till förevarande

ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må som Bidrag till Institut d’études scandinaves

vid Paris universitet för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett anslag av 2,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl.

Majit må finna gott bestämma.

2l4:o) Uppehållande vid universitetet i Dorpat i republiken Estland

av en professur i svenska språket och litteraturen. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 254, sid. 788) och under erinran, att för

innevarande budgetår anvisats samma belopp till förevarande ändamål,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för Uppehållande vid universitetet i Dorpat

i republiken Estland av en professur i svenska språket och

litteraturen för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av

7,500 kronor att utgå i enlighet med de närmare föreskrifter,

Kungl. Majit kan finna lämpligt meddela.

2l5:o) Understöd åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom

republiken Estland m. m. Kungl. Majit har (punkt 255, sid. 788) föreslagit

riksdagen att till Understöd åt den svenska folkhögskolan i Birkas

inom republiken Estland för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 5,000

kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr J. Bergman m. fl. väckt motion

(I: 83), vari hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1935/1936 till

understöd åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland

anvisa ett anslag av åttatusen (8,000) kronor, att utgå på de villkor Kungl.

Majit kan finna skäligt föreskriva;

dels en inom andra kammaren av herr C. G. Jacobsson m. fl. väckt motion

(lii 185), vari hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1935/1936 bevilja

ett anslag till den svenska folkhögskolan i Birkas på 8,000 kronor;

dels en inom andra kammaren av herr C. G. Jacobsson m. fl. väckt motion

(lii 186), vari hemställts, att riksdagen för budgetåret 1935/1936 måtte under

åttonde huvudtiteln bevilja ett anslag till den svenska folkskolan i Reval å

1,000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr C. G. Jacobsson m. fl. väckt

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

motion (II: 187), vari hemställts, att riksdagen för budgetåret 1935/1936

måtte under åttonde huvudtiteln bevilja ett anslag till det svenska gymnasiet

i Hapsal å 2,000 kronor.

Beträffande de till stöd för motionärernas framställningar anförda skälen

hänvisas till motionerna I: 83 och II: 185. i den mån ej redogörelse lämnas

här nedan.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp till

svenska folkhögskolan i Birkas, som utgår under innevarande budgetår.

Till stöd för det i motionen I: 83 framförda yrkandet har anförts bland

annat följande:

I republiken Estland förefinnas sedan långliga tider tillbaka vid sidan

av landets estniska huvudbefolkning vissa folkminoriteter, huvudsakligen

tyska, ryska och svenska. Den svenska befolkningen är bland dessa minoriteter

den minsta: den består av mellan sju- och åttatusen personer, vilka

bo dels på ön Wormsö och vissa andra öar vid nordkusten samt på den

lilla ön Runö längre söderut i havet utanför Rigaviken, dels ock inom

Nuckö församling vid Estlands nordvästra kust, varjämte några hundratal

äro bofasta i huvudstaden Tallinn (Reval). Inalles finnas i landet fyra

svenska kyrkoförsamlingar däribland en i huvudstaden. Birkas folkhögskola

är belägen inom Nuckö församling, vilken till ungefär hälften består

av svensktalande befolkning, och ligger i närheten av den nästan uteslutande

av svenskar (c:a 2,500) bebodda ön Wormsö, huvudsätet för den

svenska folkspillran i landet. Dessa svenskar hava genom seklerna med

beundransvärd seghet bevarat sina svenska seder och ett svenskt språk i

en ålderdomlig dialektform som varit föremål för flera svenska språkforskares

studium. Den svenska befolkningen på landsbygden lever under

synnerligen torftiga förhållanden men har under ihärdigt arbete med

jordbruk och fiske bibehållit sig genom tiderna, visserligen numera minskad

i antal i jämförelse med forna tider, men dock under tiden efter

världskriget tämligen konstant till antalet. Den estniska staten lämnar

den full frihet att utveckla sin egenart och understödjer i viss mån även

de svenskspråkiga skolorna, men av statsekonomiska skäl kan detta understöd

ej vara tillräckligt, framför allt icke för sådana överbyggnader på.

folkskolan som en folkhögskola. Folkhögskolan, som kanske snarast bör

betecknas som en lantmannaskola, åtnjuter ett svenskt statsunderstöd, vilket

under en längre följd av år utgått med femtusen kronor årligen. Den

står under en styrelse, bestående av styrelsen för den svenska kulturförningen

i Tallinn »Svenska odlingens vänner», och dess inspektor är Sveriges

officielle representant i Tallinn.

Folkhögskolans rektor Fr. Erlund är agronom. Undervisning meddelas

förutom i jordbruks- och trädgårdstekniska ämnen, lantbruksekonomi och

husdjurslära, kooperationsteknik m. m., även i viss mån i modersmålet och

i estniska språket, i hembygdskunskap, matematik, naturlära, hälsolära

m. m. samt i relativt stor utsträckning i handarbete och slöjd. Den teoretiska

undervisningen är mindre omfattande än de praktiska övningarna;

till skolan hör ett litet jordbruk, där eleverna få pröva vad de lärt sig.

Eleverna få till skolan medföra naturaprodukter från sina hem: detta är

formen för de flestas skolavgifter. Ett gemensamt skolhushåll är anordnat.

s. 169 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

169

Planläggningen av både undervisning och praktik är god; svårigheten

ligger i att med de små resurserna kunna göra dem fullt effektiva. Många

vittnesbörd finnas dock örn skolans betydelse och huru den redan icke oväsentligt

bidragit till både jordbruksstandardens och bildningens höjande i

svenskbygden.

I årets statsverksproposition är bidraget till denna folkhög- och lantmannaskola

upptaget med oförändrat belopp och därom är intet att säga,

då styrelsen för Svenska odlingens vänner i Estland vid sin första framställning

i fjol utgick från att Sverige under då rådande ekonomisk depression

ej skulle kunna höja det och styrelsen därför ej vågade, trots det verkligt

skriande behovet, framställa någon begäran örn ökning. Såsom blott

alltför tydligt framgår av vid motionen fogade handlingar, är det emellertid

sällan som ett verkligt behov är mera påtagligt ådagalagt än här,

och då nu en viss ljusning för den svenska statsekonomien börjat visa sig

i höjningen av flera av fjolårets anslagsposter under åttonde huvudtiteln,

synes tiden vara inne att bringa en något mer effektiv hjälp åt dessa våra

av fattigdom hårt beträngda stamfränder. Den 9 oktober 1934 ingick styrelsen

för Svenska odlingens vänner i Estland med en ny framställning,

vari på där anförda skäl hemställdes örn en höjning av anslaget med 3,000

kronor. Denna framställning hann emellertid ej undergå vederbörlig remissbehandling

innan statsverkspropositionen fastställdes.

Av de handlingar som fogas vid motionen framgår emellertid att alla förutsättningar

föreligga för en positiv lösning redan för nu instundande budgetår.

Det trängande behovet är så väl betygat att det skulle vara beklagligt

örn folkhögskolan finge vänta på denna av så talande skäl påkallade

hjälp. Motionärerna hänvisa till de motionen åtföljande bilagorna. Särskilt

fästes uppmärksamheten vid skolöverstyrelsens varma tillstyrkan och den

svenske diplomatiske representantens kraftiga förord.

Ställningen är sådan, att 2,320 kronors förfallna löner till lärare icke kunnat

utbetalas, varjämte medel saknas att anställa behövlig lärare i humanistiska

ämnen. Den hithörande undervisning, som det oaktat i viss mån

meddelats, har under senaste tiden meddelats gratis av en kompetent och

väl utbildad lärarkraft, som givetvis icke i längden kan fortsätta därmed

utan ersättning.

En medlem av skolöverstyrelsen, undervisningsrådet Bror Jonzon, har i

slutet av 1934 besökt folkhögskolan och tagit noggrann kännedom örn förhållandena.

Vad till en början beträffar det i motionerna I: 83 och II: 185 framförda

yrkandet om en höjning av det till folkhögskolan i Sirkas utgående understödet

vill utskottet framhålla följande. Folkhögskolans betydelse för den

svensktalande befolkningen är sedan länge erkänd; såsom i motionen 1:83

framhållits, finnas redan många vittnesbörd om huru skolan bidragit till både

jordbruksstandardens och bildningens höjande i svenskbygden. Ett avbrott

i skolans verksamhet eller ännu mera ett nedläggande av densamma skulle

enligt utskottets uppfattning vara synnerligen beklagligt. Skolan arbetar

emellertid för närvarande under ekonomiskt mycket svåra förhållanden.

Den välbehövliga hjälp för skolans upprätthållande, som sedan mer än tio

år lämnats av svenska staten, har under senaste tiden minskats i värde på

Utskottet.

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

grund av den svenska valutans depreciering. Nu anförda skäl hava övertygat

utskottet om behovet av att skolan redan för nästkommande budgetår

erhåller ett något högre understöd än tidigare. Utskottet tillstyrker fördenskull,

att riksdagen må i anledning av motionerna I: 83 och II: 185 höja

här förevarande anslag med 2,000 kronor utöver det av Kungl. Maj:t äskade

beloppet, d. v. s. till 7,000 kronor.

Jämväl de ändamål, för vilka anslag begärts i motionerna II: 186 och

II: 187, finner utskottet behjärtansvärda. Utskottet är emellertid — bland

annat med hänsyn till möjliga ekonomiska konsekvenser — icke berett att

utan föregående, av Kungl. Maj:t prövad utredning tillstyrka anslag för

berörda ändamål. Enligt utskottets uppfattning torde en dylik utredning

kunna företagas utan större tidsutdräkt, varefter eventuellt ett på densamma

grundat förslag kan föreläggas riksdagen. Med vad sålunda anförts torde

motionerna II: 186 och II: 187 få anses besvarade.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majda förslag

samt herr Bergmans och herr Jacobssons m. fl. ovannämnda

motioner (I: 83 och II: 185), till Understöd åt

den svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 7,000 kronor

att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt

föreskriva;

b) att herr Jacobssons m. fl. ovannämnda motioner (II: 186

och II: 187) må anses besvarade med vad utskottet i det

föregående anfört.

216:o) Bidrag till bestridande av kostnaderna för det fjortonde

nordiska skolmötet i Stockholm år 1935. Kungl. Maj:t har (punkt 256,

sid. 788—790) föreslagit riksdagen att till Bidrag till bestridande av kostnaderna

för det fjortonde nordiska skolmötet i Stockholm år 1935 för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett anlag av 10,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr B. Wagnsson (I: 147)

och den andra inom andra kammaren av herr O. Holmdahl (II: 182), vari

hemställts, att riksdagen såsom bidrag för bestridandet av kostnaderna föi

det fjortonde nordiska skolmötet i Stockholm i augusti år 1935 ville anslå

ett belopp av 20,000 kronor.

Bestyrelsen för det fjortonde nordiska skolmötet i Stockholm år 1935 har,

såsom av statsrådsprotokollet framgår, hos Kungl. Maj:t anhållit örn anvisande

av ett belopp av 20,000 kronor till här förevarande ändamål samt

s. 171 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

171

därvid företett följande av bestyrelsen verkställda approximativa beräkning

av utgifterna och inkomsterna vid det blivande mötet:

Utgifter.

Programhäftet.....................

Sekretariatet.......................

Utställningen......................

Inkvarteringskostnader...............

Mötesbyrån......................

Möteslokaler, annonser m. m..........

Mottagnings- och avslutningshögtidligheter

Konserter........................

Utfärder........................

Mötesberättelsen jämte distribution därav

Diverse utgifter...................

Inkomster.

......kronor 2,500

...... » 3,000

...... » 7,000

...... » 2,500

...... » 7,000

...... » 3,000

...... » 8,500

...... » 4,000

...... » 5,000

...... » 20,000

...... » 2,500

Samma kronor 65,000

Mötesavgift ä 10 kronor från beräknade 4,000 deltagare . . . kronor 40,000

Statsbidrag..................................... * 20,000

Bidrag från Stockholms stad....................... *_5,000

Summa kronor 65,000

Skolöverstyrelsen har i utlåtande den 26 februari 1934 anfört, att ett nordiskt

skolmöte av förevarande slag måste tillmätas stor betydelse för undervisningsväsendets

utveckling och för ett fruktbärande samarbete mellan representanter

för undervisning och uppfostran i de nordiska länderna. Överstyrelsen

tillstyrkte, att statsanslag lämnades såsom bidrag till bestridande

av möteskostnadema med det belopp, som äskats av mötesbestyrelsen.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

»Jag är ense med skolöverstyrelsen örn den stora betydelsen ur skilda synpunkter

av skolmöten av detta slag och vill tillstyrka, att statsanslag anvisas

för ändamålet. På grund av den rådande statsfinansiella situationen

begränsar jag mig till att förorda, att ett anslag av 10,000 kronor anvisas

å riksstaten för ifrågavarande ändamål. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser för anslagets utgående.»

Till stöd för det motionsvis framställda yrkandet har i motionen II: 182

anförts bland annat följande:

Den svenska bestyrelsen utsände under september månad 1934 inbjudning

till deltagande i mötet avseende lärare och lärarinnor vid offentliga och enskilda

skolor i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, ävensom män

och kvinnor i nämnda länder, som på grund av sitt levnadskall eller särskilda

uppdrag stå skolan och dess arbete nära. Lärarsammanslutningar i

Estland, Lettland och Litauen ha inbjudits att sända representanter till

mötet.

Till behandling vid mötet upptagas endast sådana ämnen, som angå upp
-

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

fostran och undervisning, varjämte anordnas en utställning av nndervisningsmedel

och elevarbeten m. m. från svenska skolor.

Av de olika slags sammankomster mellan representanter för de nordiska

folken, som då och då äga rum, torde de nordiska skolmötena vara de mest

betydelsefulla. För utvecklandet och befästandet av samhörighetskänslan

mellan de nordiska folken torde nämligen dessa möten utan överdrift sagt

vara de, som i sina praktiska verkningar nå längst.

Anordnandet av ett möte av här förevarande art kräver betydliga kostnader,

enär antalet mötesdeltagare plägar vara mycket stort. Sålunda lia

de nordiska skolmötena alltsedan år 1880 kunnat räkna fem å sju tusen deltagare.

Kostnaderna komma givetvis att till största delen bestridas roed

deltagarnas mötesavgifter. Då emellertid för de flesta deltagarna utgifterna

för resan till och från mötet samt för vistelsen i Stockholm under mötestiden

komma att medföra kännbara uppoffringar, är det av vikt, att

nämnda avgift hålles inom rimliga gränser. Vid de senaste skolmötena har

den utgått med tio kronor, och samma belopp har även fastställts för innevarande

års möte, för man och hustru tillsammans dock endast 15 kronor.

Vid bestämmandet av mötesavgiftens storlek hade emellertid bestyrelsen

räknat med understöd av staten med 20,000 kronor och av Stockholms stad

med 5,000 kronor. Det sistnämnda beloppet har redan beviljats av Stockholms

stadsfullmäktige.

Då ett nordiskt skolmöte senast anordnades i Stockholm, det tionde nordiska

skolmötet år 1910, lämnade riksdagen såsom bidrag till kostnaderna

för mötets anordnande ett belopp av 10,000 kronor.

Även i de övriga länderna ha för anordnandet av de nordiska skolmötena

anvisats avsevärda statsbidrag. Så t. ex. uppgick anslaget av den danska

staten för det nionde nordiska skolmötet i Köpenhamn år 1905 till 15,000

kronor och för det trettonde nordiska skolmötet på samma plats år 1931

till 30,000 kronor. För det elfte nordiska skolmötet i Oslo år 1920 lämnade

norska staten ett anslag av 35,000 kronor.

Sedan riksdagen senast lämnade anslag för ett nordiskt skolmöte i Sverige

ha sålunda förflutit tjugofem år. Det då lämnade beloppet å 10,000 kronor

visade sig emellertid redan vid den tiden otillräckligt för sitt ändamål.

Enligt vad deltagare i 1910 års möte intygat, nödgades bestyrelsen då göra

betydande inskränkningar i fråga örn mötesarrangemangen, så att nämnda

möte i Stockholm kom att hos mötesdeltagarna kvarlämna ett mindre fördelaktigt

intryck i jämförelse med det närmast föregående mötet i Köpenhamn

år 1905. Det synes därför ur svensk synpunkt vara mycket olyckligt

örn även vid det instundande mötet i Stockholm mötesanordningarna skulle

komma att på ett ofördelaktigt sätt skilja sig från motsvarande anordningar

vid närmast föregående nordiska skolmöte, det trettonde i Köpenhamn

år 1931. Detta skulle emellertid med säkerhet bliva följden, örn riksdagen

ej beviljar högre anslag än vad Kungl. Majit föreslagit.

Det är utan vidare klart, att ett anslag, som redan år 1910 visat sig föga

motsvarande behovet, måste bliva fullständigt otillräckligt år 1935, och det

av den svenska bestyrelsen begärda bidraget av 20,000 kronor måste därför,

med hänsyn till den sedan år 1910 inträffade prisstegringen och nytillkomna

krav på anordningar av olika slag, sägas vara synnerligen måttfullt.

Utskottet. Utskottet har av den i ärendet verkställda utredningen ävensom av vad

av motionärerna anförts funnit sig övertygat om behovet av en höjning av

s. 173 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

173

det utav Kungl. Maj:t för här ifrågavarande ändamål äskade anslaget på

sätt i motionerna hemställts.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till herr Wagnssons och herr Holmdahls

ovannämnda motioner (I: 147 och II: 182), till Bidrag till bestridande

av kostnaderna för det fjortonde nordiska skolmötet

i Stockholm år 1935 för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

anslag av 20,000 kronor.

217:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 257, sid. 790) och under erinran, att för

innevarande budgetår anvisats samma belopp till förevarande ändamål, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

218:o) Extra utgifter. I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag (punkt

258, sid. 790) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats

samma belopp till förevarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor; dock

att i anslagsbeloppet må göras den jämkning, som erfordras

för jämnande av huvudtitelns slutsumma.

219:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Dyrtidstillägg

åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl.

anstalter. Beträffande vad Kungl. Majit (punkterna 259 och 260) föreslagit

riksdagen angående anslag till här förevarande ändamål avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

220:o) Reglering av vissa kursförluster. På grund av Kungl. Majda

förslag (punkt 261, sid. 791—792) och under erinran, att för innevarande

budgetår anvisats samma belopp till förevarande ändamål, hemställer utskottet,

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må till Reglering av vissa kursförluster för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 32,000

kronor.

Stockholm den 19 mars 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Olof Olsson, Nilsson i Malmö, Bergqvist,

Oscar Olsson, Walles, Thelin, Nylander, Nilsson i Fredriksfält, Pauli, von Heland

och PLakmn, samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Persson i Falla, Svensson

i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Norsell, Holmdahl, Norling, Andersson

i Ovanmyra, Weijne och Danielsson.

s. 175 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

175

Reservationer:

vid punkt 51:o) (Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Avlöningar) av herrar Johan Nilsson i Malmö, Walles, Thelin, Pauli, Holmgren

och Norling, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka den i ämnet

väckta motionen I: 78.

vid punkt 77:o) (Allmänna läroverken: Avlöningar: Inrättande av nya ordinarie

ämneslärartjänster) av herrar Nilsson i Fredriksfält, von Heland, Svensson

i Grönvik och Andersson i Ovanmyra, vilka ansett, att utskottets yttrande

och förslag bort i nedan angivna delar hava följande lydelse:

»Den i —-----rörliga lärarkrafter.

Givet är, att när det gäller en ombildning av icke-ordinarie befattningar

till ordinarie i den omfattning, som nu ifrågasatts, den största försiktighet

måste iakttagas för att icke vid en eventuell, kraftig nedgång i lärjungeantalet

svårigheter skola uppstå. De framlagda beräkningarna äro också enligt

utskottets uppfattning gjorda med varsamhet. Emellertid håller utskottet

före, att försiktigheten bjuder att icke statsmakterna på en gång binda sig

för inrättande av samtliga de ordinarie lärarbefattningar, vilka avses i Kungl.

Maj:ts förslag. Utskottet finner starka skäl tala för att riksdagens beslut

för närvarande endast bör omfatta de till inrättande från och med budgetåret

1935/1936 föreslagna tjänsterna. Härigenom vinnes ännu ett års erfarenhet

rörande den pågående utvecklingen av lärjungetillströmningen till

läroverken, vilken erfarenhet torde kunna bliva särskilt värdefull därför, att

de vid början av höstterminen 1935 vid läroverken inträdessökande komma

att representera mindre barnrika årsklasser än tidigare.

När det gällt att från utskottets sålunda intagna ståndpunkt bedöma antalet

av de ordinarie ämneslärarbefattningar, beträffande vilka riksdagen nu

bör fatta beslut, har utskottet funnit sig kunna stanna vid det av Kungl.

Maj:t för nästkommande budgetår föreslagna och tillstyrker alltså inrättande

från och med den 1 juli 1935 av 7 lektorstjänster, 134 adjunkts^änster och

7 ämneslärarinnetjänster. Utskottet vill härvid framhålla, att utskottet genom

sitt sålunda framlagda förslag visserligen ej tagit ståndpunkt till frågan om

ett fortsatt inrättande av ordinarie tjänster i anslutning till Kungl. Maj:ts

förslag, men att utskottet utgår från att från och med budgetåret 1936/1937

i vart fall de tjänster skola inrättas, vilka under alla förhållanden äro erforderliga

för genomförandet av riksdagens beslut i samband med eller efter

1927 års skolreform.

Vid bifall till vad utskottet sålunda tillstyrkt torde inga förändringar i de

av departementschefen för nästkommande budgetår framlagda kostnadsberäkningarna

eller i övrigt gjorda förslagen bliva erforderliga.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vad i — — — — —• — till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt herr Hanssons i Rubbestad m. fl. ovannämnda motion

(II: 400),

a) besluta inrättande vid de allmänna läroverken från och

med den 1 juli 1935 av 7 lektorstjänster, 134 adjunktstjänster

och 7 ämneslärarinnetjänster;

b) , under förutsättning av bifall härtill, medgiva, att sådan

arvodesförhöjning, som avses i kungörelsen den 29 juni

1928 (nr 274) angående avlöningsförmåner för vissa extra

ordinarie lärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk

eller statens folkskoleseminarium, sådan densamma

lyder enligt kungörelsen den 15 maj 1931 (nr 112), må utgå

— efter i övrigt oförändrade grunder — under vartdera av

budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 till sådan extra ordinarie

lärare, som före budgetåret 1935/1936 kommit i åtnjutande

av dylik arvodesförhöjning;

c) medgiva, att skolöverstyrelsen må — utan binder av

den av 1927 års riksdag bestämda planen för läroverksorganisationen

— fatta beslut örn uppdelning av klass, ring

eller krets i parallellavdelningar;

d) förklara, att de beslutade men ännu ej upprättade lyceilinjerna

vid högre allmänna läroverken i Lund och Uppsala

samt vid högre latinläroverket i Göteborg icke skola anordnas

vid sagda läroverk.»

vid punkt 78:o) (Allmänna läroverken: Avlöningar: Klassiska bnjer m. m.)

av herr Oscar Olsson, som ansett, att utskottets yttrande och förslag bort i

nedan angivna delar hava följande lydelse:

»Frågan om-----— å gymnasiet.

Särskilt gäller —■ --— — — detta hänseende.

Dessa förslag — —- —--— detta förslag.

Utskottet har icke kunnat undgå att känna en viss tvekan inför förslaget

om inrättande av klassiska utbildningslinjer. Förutom de ekonomiska konsekvenserna

vill utskottet framhålla den ökning i den ofta påtalade ämnesträngseln

å det högre skolstadiet, som genom en dylik anordning svårligen

torde kunna undvikas. Den största svagheten hos förslaget ligger emellertid

enligt utskottets uppfattning i följande förhållanden. Av naturliga skäl

kunna klassiska linjer endast tänkas förekomma vid ett fåtal större läroverk.

Någon säker grund för ett omdöme, i vilken utsträckning det hos

den studerande ungdomen eller dess målsmän finnes en önskan örn erhållande

av utvidgade utbildningsmöjligheter i de klassiska språken, står så
-

s. 177 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

177

lunda icke härigenom att ernå. Om å andra sidan ett allmänt intresse härför

föreligger, skulle detta endast kunna tillgodoses för ett relativt fåtal

studerande vid det begränsade antal läroverk, där dessa linjer kunna anordnas.

Utskottet håller före, att en utväg bör sökas, som i görligaste mån

kan stå öppen för samtliga de elever vid de högre allmänna läroverken,

som önska begagna sig av densamma. Ett beaktansvärt uppslag i sådan

riktning föreligger enligt utskottets förmenande i det av de sakkunniga

framlagda förslaget örn tilläggskurser i latin. Utskottet finner fördenskull

önskvärt, att detta förslag tages under ytterligare omprövning.

Med hänsyn till vad sålunda anförts finner sig utskottet böra avstyrka

Kungl. Maj:ts förslag i vad detsamma avser inrättande av klassiska utbildningslinjer.

Under denna förutsättning uppkommer för nästkommande budgetår

en kostnadsminskning å 3,400 kronor i förhållande till Kungl. Maj:ts

förslag. Av detta belopp avse omkring 2,700 kronor grundarvoden för

timlärartimmar och återstoden, omkring 700 kronor, tillfällig löneförbättring.

Besparingarna i förhållande till de kostnader, som skulle uppkommit vid

linjernas fullständiga utbyggande, uppgå, såsom framgår av statsrådsprotokollet,

till 30,100, eventuellt 46,000 kronor.

För förstärkande — — — — — — i grekiska.

Utskottet har--— —--—att erinra.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet, som under

punkterna 82:o) och 93:o) i det följande gör hemställan örn anvisande av

medel för bestridande av kostnaderna för de av utskottet tillstyrkta åtgärderna

till förstärkande av grekiskans ställning,

att riksdagen må avslå Kungl. Maj:ts förslag örn anordnande

försöksvis från och med budgetåret 1935/1936 vid vissa

högre allmänna läroverk av s. k. klassisk utbildningslinje.»

vid punkt 82:o) (Allmänna läroverken: Avlöningar: 2. Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t: a. Arvoden åt extra ämneslärare)

av herr Oscar Olsson, som i anslutning till sin vid punkt 78:o) uttalade

mening ansett, att utskottets yttrande och förslag bort i nedan angivna

delar hava följande lydelse:

»Enligt vad------åtgärd föranleda.

Utskottet vill--------sålunda tillstyrkt,

Under nu — — — — — — 1,083,370 kronor.

Vid bifall till vad utskottet under punkt 78:o) i det föregående tillstyrkt

kan emellertid en minskning med 2,700 kronor i sagda belopp vidtagas, på

grund varav delposten kan uppföras med ett belopp av (1,083,370—2,700)

1,080,670 kronor.

I anslutning härtill hemställer utskottet,

a) att riksdagen må i avlöningsstaten för de allmänna

läroverken under anslagsposten 2. Arvoden och särskilda

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 8. 12

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, uppföra en delpost

till Arvoden åt extra ämneslärare av 1,080,670 kronor;

b) att herr Rahmns ävensom herr Sefves ovanberörda

motioner (I: 43 och II: 90) icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.»

vid punkt 96:o) (Allmänna läroverken: Avlöningar: Sammanfattning) av

herr Oscar Olsson, som i anslutning till sin vid punkt 78:o) uttalade mening

ansett, att utskottets yttrande och förslag bort i nedan angivna delar hava

följande lydelse:

»För de — — — — — — föregående redogjort.

Vad utskottet under punkterna 78:o), 82:o) och 86:o) i det föregående

föreslagit, föranleder inga andra förändringar i den av departementschefen

förordade avlöningsstaten för de allmänna läroverken än att delposten 2.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t: a. Arvoden

åt extra ämneslärare bör minskas från 1,083,370 kronor med 2,700 kronor

till 1,080,670 kronor samt delposten 2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t: e. Extra arvoden åt lärare i övningsämnen bör

ökas från 595,455 kronor med 6,300 kronor till 601,755 kronor.

Förevarande anslag till Allmänna läroverken: Avlöningar skulle följaktligen

uppföras med ett belopp av (15,051,538—2,700+6,300) 15,055,138 kronor.

För vinnande av avrundning av anslagsposterna har emellertid utskottet,

såsom av det föregående framgår, uppfört delposten 2. Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: h. Arvoden åt skolläkare med ett

från 99,025 kronor med 25 kronor till 99,000 kronor minskat belopp samt

delposten 4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän:

b. Provisorisk avlöningsförbättring med ett från 296,563 kronor med

63 kronor till 296,500 kronor minskat belopp. Förevarande anslag i dess

helhet bör sålunda uppföras med ett belopp av (15,055,138—25—63)

15,055,050 kronor.

Vad Kungl. Majit i övrigt i nu förvarande avseenden föreslagit har icke

givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet får sålunda hemställa,

att riksdagen må

a) till Allmänna läroverken: Avlöningar tor budgetåret 1935/

1936 anvisa ett förslagsanslag av 15,055,050 kronor;

b) godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1935/1936:

s. 179 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

179

Avi öningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och (i förekommande

fall)tjänstgöringspenningar kronor 9,143,800

b. Ålderstillägg, förslagsvis . . » 1,400,000

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis......... » 90,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt extra ämneslä
rare.

...............kronor 1,080,670

b. Arvodesförhöjning åt vissa

extra ordinarie ämneslärare,

förslagsvis.......... » 30,000

c. Arvoden åt lärare i manlig

slöjd................ » 16,500

d. Arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål

.......... » 6,100

e. Extra arvoden åt lärare i

övningsämnen......... » 601,755

f. Arvoden till lärare vid inbyggda

praktiska realskol
linjer,

förslagsvis....... » 14,200

g. Understöd åt extra ordinarie

lärare vid förfall på grund

av sjukdom, förslagsvis . . » 8,400

h. Arvoden åt skolläkare, förslagsvis

.............. » 99,000

i. Arvoden till tillsyningslärare,

kvinnliga sakkunniga

och första lärarinnor .... » 42,125

j. Särskilda arvoden vid prov
årsläroverken.

......... » 90,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Arvoden till bibliotekarier kronor 62,575

b. Arvoden till biträden å rek
torsexpeditionerna.

..... _»__60,125

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

tjänstemän:

a. Tillfällig löneförbättring,

förslagsvis............kronor 2,020,000

10,633,800

1,988,750

122,700

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

b. Provisorisk avlöningsför
bättring,

förslagsvis.....kronor 296,500

c. Personliga lönetillägg åt

vissa ordinarie Övningslärare,

förslagsvis........ » 7,000

d. Vissa ersättningar, förslagsvis » 1,300 2,324,800

Summa kronor 15,070,050.

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från Stockholms stad........kronor 15,000

Nettoutgift kronor 15,055,050.»

vid punkt 10l:o) (Undervisning genom infödda lärare i tyska, engelska

och franska språken vid de allmänna läroverken med flera läroanstalter) av

herr Olof Olsson.

vid punkt 135:o) (Folkskolor m. m.: Bidrag till svensk undervisning till

svenska barn i utlandet) av herr Bergqvist, som ansett, att utskottet bort

tillstyrka de i ämnet väckta motionerna II: 43 och II: 207.

vid punkt 177:o) (Understöd åt folkbiblioteksväsendet) av herrar Olof

Olsson, Oscar Olsson, Walles, Nilsson i Fredriksfält, von Heland, Svensson i

Grönvik, Andersson i Prästbol, Norsell, Norling, Andersson i Ovanmyra och

Weijne, vilka ansett, att utskottets utlåtande och förslag bort hava följande

lydelse:

»Utskottet hälsar med tillfredsställelse, att departementschefen nu i likhet

med skolöverstyrelsen ansett tiden vara inne att lätta något på de anslagsreduktioner

och restriktioner i övrigt, vilka på grund av de statsfinansiella

förhållandena under de senaste åren måst föreskrivas beträffande understöd

till folk-, studiecirkel-, skol-, sjukhus- och sjömansbibliotek. Det i motionerna

I: 82 och II: 181 framförda yrkandet innebär, att återgången till de förhållanden,

som normerats genom 1930 års kungörelse angående understödjande

av folkbiblioteksväsendet, skulle ske i snabbare takt än som av departementschefen

ansetts möjligt. Utskottet, som utgår från att Kungl. Maj:t

kommer att — i den mån förhållandena så medgiva — för riksdagen framlägga

fortsatta förslag örn förbättring av de för närvarande för här ifrågavarande

bibliotek gällande bestämmelserna, har funnit sig böra för nästkommande

budgetår ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn storleken

av den procentuella reduktionen av förevarande understöd till folk-,

studiecirkel-, skol-, sjukhus- och sjömansbibliotek och avstyrker följaktligen

vad i motionerna I: 82 och II: 181 i här förevarande hänseende yrkats.

Utskottet vill emellertid, i anslutning till vad i nyssberörda motioner i

övrigt anförts, erinra, att skolöverstyrelsen — som ej ansett sig kunna ännu

s. 181 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

181

tillstyrka, att anslag skulle utan alla restriktioner kunna utgå till nya bibliotek

— föreslagit, att statsunderstöd för senare halvåret 1935 må utgå allenast

till bibliotek, som för år 1932 tillerkänts statsunderstöd, samt att statsunderstöd

för förra halvåret 1936 må utgå allenast till bibliotek, som för

något av åren 1932—1935 tillerkänts statsunderstöd, dock att bibliotek, som

icke för något av sagda år tillerkänts understöd, må, där omständigheterna

prövas sådant föranleda, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande kunna tilldelas

dylikt understöd. Departementschefen har anslutit sig till förevarande förslag

och beräknat ett belopp av 3,000 kronor till understöd, där så synes

påkallat, åt bibliotek, som förut icke åtnjutit statsanslag. Utskottet vill för

sin del tillstyrka, att understöd må kunna utgå till nya bibliotek från och

nied nästkommande budgetår utan tillämpning av de av skolöverstyrelsen

föreslagna, av departementschefen tillstyrkta restriktiva bestämmelserna. Härigenom

torde föranledas en kostnadsökning — utöver det av departementschefen

beräknade beloppet av 3,000 kronor — av approximativt 15,000 kronor.

I motionerna-----— 5,300 kronor.

De skäl, som i nyssberörda motioner anförts för ett återupptagande, låt

vara i begränsad omfattning, av det under senaste år av statsfinansiella skäl

avbrutna utbyggandet av den av 1930 års riksdag i princip beslutade centralbiblioteksorganisationen,

hava synts utskottet bärande. Utskottet vill härvid

särskilt understryka vad motionärerna framhållit beträffande önskvärdheten

av att den betydelsefulla, organisatoriskt stödjande gärning, som

centralbiblioteken hava till uppgift att fullfölja, skulle kunna vidgas till

åtminstone ännu ett länsområde. Med hänsyn till vad sålunda anförts finner

sig utskottet böra tillstyrka vad i motionerna I: 138 och II: 264 hemställts.

Mot vad-----— till erinran.

Vad utskottet sålunda tillstyrkt innebär i förhållande till Kungl. Maj:ts

förslag en kostnadsökning av (15,000 + 5,300) 20,300 kronor, med hänsyn

vartill här förevarande anslag för nästkommande budgetår torde böra uppföras

med ett belopp av (1,022,000 + 20,300) 1,042,300 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herr Normans m. fl. och herr Gustafsons i Dädesjö ovannämnda

motioner (I: 82 och II: 181) samt med bifall till

herr Sjödahls m. fl. och herrar Gustafsons i Dädesjö och

Aqvists ovannämnda motioner (I: 138 och II: 264), till

Understöd åt folkhibliotcTcsväsendet för budgetåret 1935/1936

anvisa ett förslagsanslag av 1,042,300 kronor, att i huvudsaklig

överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 4 januari 1935 under punkt 219 ävensom av utskottet

i det föregående angivits, utgå i enlighet med de närmare

bestämmelser, Kungl. Maj:t må äga meddela.»

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vid punkt 178:o) (Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar) av herrar Oscar Olsson, Walles, Pauli

och Norling, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande

lydelse:

»Genom den beskärning av här förevarande anslag, som under de senaste

åren ägt rum, hava betydande svårigheter vållats de organisationer, som

närmast uppbära den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten. Såsom

i motionen I: 84 erinrats, har under de senare åren ett omfattande omdaningsarbete

igångsatts på detta område. Fordringarna på föreläsarnas kompetens

hava avsevärt ökats, samarbete har inletts med övriga grenar av det

frivilliga folkbildningsarbetet och man har sökt åstadkomma större planmässighet

i fråga om ämnesval m. m. Härtill kommer att föreläsningsverksamheten

numera är ett viktigt stöd för den alltmer omfattande studiecirkelverksamheten.

Särskilt sistnämnda samarbete är enligt utskottets uppfattning

av stor betydelse. För att möjliggöra ett fortsättande och utvidgande

av denna verksamhet har utskottet funnit sig böra förorda en höjning

av här förevarande anslag. Denna höjning torde för närvarande böra

begränsas till 25,000 kronor, vilket belopp, på sätt i motionen föreslagits,

helt bör tillgodokomma föreläsningsverksamhet i anslutning till studiecirkelarbete.

Mot vad Kungl. Maj:t i övrigt under här förevarande punkt föreslagit

har utskottet icke funnit anledning till erinran.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herr Hanssons m. fl. ovannämnda motion (I: 84),

a) till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret 1935/1936

anvisa ett reservationsanslag av 224,300 kronor;

b) medgiva, att av detta anslag må enligt av Kungl.

Majit fastställda villkor användas

högst 18,000 kronor till understöd åt centralbyråer för

förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar,

högst 10,000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund,

högst 10,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och

föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare,

det belopp, som Kungl. Majit kan finna skäligt, dock

minst 25,000 kronor, till anordnande av populärvetenskapliga

föreläsningar i samband med studiecirkelverksamhet,

samt

det belopp, som Kungl. Majit kan finna skäligt, till understöd

för utgivande av Tidskrift för föreläsningsverksamheten

;

c) medgiva, att för tiden den 1 juli 1935—den 30 juni

s. 183 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

183

1936 ej mindre det lägsta understöd, som av statsmedel må

utgå till lokal föreläsningsanstalt, skall utgöra 100 kronor

för helt budgetår räknat än även det minsta antal föreläsningar,

som för åtnjutande av statsbidrag skall för budgetår

räknat anordnas av dylik anstalt, må utgöra 5;

d) medgiva, att det må ankomma på Kungl. Maj:t att under

samma tid, på framställning av skolöverstyrelsen, bevilja

de ytterligare lättnader i fråga örn villkoren för understöds

åtnjutande, som må befinnas erforderliga.»

vid punkt 185:o) (Bidrag till folkliga musikskolan i Arvika) av herrar

Oscar Olsson och Pauli, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort

hava följande lydelse:

»Av vad i motionen anförts finner utskottet framgå, att den ekonomiska

situationen för folkliga musikskolan i Arvika kommit att te sig mycket

bekymmersam, sedan ej längre vid sidan av anslaget å riksstaten bidrag

av lotterimedel anvisats för uppehållande av skolans verksamhet. Såsom i

motionerna erinrats är för närvarande på Kungl. Maj:ts prövning beroende

en av särskilda kommitterade på uppdrag av departementschefen verkställd

utredning rörande skolans ekonomiska behov. Med hänsyn till betydelsen

av att den av skolan bedrivna verksamheten icke må behöva avbrytas av brist

på medel finner sig utskottet böra i avbidan på att berörda utredning förelägges

för riksdagen, vilket enligt utskottets uppfattning bör ske snarast

möjligt, tillstyrka vad i motionerna hemställts.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till herr Bergmans och herr Halléns m. fl.

ovannämnda motioner (I: 239 och II: 406), såsom Bidrag till

folkliga musikskolan i Arvika för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett anslag av 10,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva.»

vid punkt 197:o) (Bidrag till aktiebolaget Zanders mediko-mekaniska gymnastik)

av herrar Nylander och Holmgren.

vid punkt 216:o) (Bidrag till bestridande av kostnaderna för det fjortonde

nordiska skolmötet i Stockholm år 1935) av herr Oscar Olsson, som ansett,

att utskottet bort tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i ämnet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1935:332 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget till extra utgif a1 i texten
  2. Rskr. 1935:221 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 226, gjorda framställning angående anslag till s. 1 i texten
  3. Rskr. 1935:8 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1935/1936 under s. 1 i texten