Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvågar m. m.

1935-04-09 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:80, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvågar m. m.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 80.

11

Nr 80.

Ankom till riksdagens kansli den 12 april 1935 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning angående lånefonden för anskaffning

av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvågar m. m.

(4:e avd.)

I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen,

nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1935/1936

har Kungl. Majit (punkt 51, sid. 142—155, av det vid propositionen under

rubrik »Utgifter för kapitalökning. Bil. 3.» fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för samma dag) föreslagit riksdagen

dels till lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar,

att disponeras i huvudsaklig överensstämmelse med de av departementschefen

i statsrådsprotokollet förordade grunderna, för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor; dels ock medgiva, att

beträffande lån, som beviljats eller må komma att beviljas från allmänna järnvägslånefonden

eller bibanelånefonden, den årliga räntan må från och med

den 1 juli 1935 tills vidare utgå efter 4% procent, med iakttagande av de av

departementschefen i statsrådsprotokollet förordade villkoren.

Till förlag för understöd åt enskilda järnvägar anvisade 1933 års riksdag

för budgetåret 1933/1934 ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

Den 2 juni 1933 fastställde Kungl. Majit, att tillsvidare lända till efterrättelse,

villkor och bestämmelser för disposition av anslag till förlag för understöd

åt enskilda järnvägar, innebärande bland annat, att järnvägsföretag må

för enskild järnväg, vars understödjande finnes med hänsyn till järnvägens

betydelse för den allmänna samfärdseln påkallat och ur ekonomisk synpunkt

berättigat, kunna erhålla låneunderstöd för inköp av motorvagn eller annan

materiel eller eljest till genomförande av för driftens rationalisering behövliga

åtgärder.

Departementschefen bar framhållit, att de förberedande åtgärderna för

åstadkommande av lämpliga motorvagnstyper kommit att taga avsevärd tid i

anspråk, och med hänsyn härtill bleve icke något ytterligare belopp för ändamålet

erforderligt för innevarande budgetår. Under år 1934 hava emellertid

de första understöden kunnat utlämnas. Det som nu återstode av det av

1933 års riksdag anvisade beloppet förväntades bliva otillräckligt för de anspråk,

som intill den 1 juli 1936 kunde komma att föreligga. I likhet med vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen och järnvägsstyrelsen har departementschefen

tillstyrkt anvisande för ifrågavarande ändamål av ytterligare 1,500,000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 80.

Departementschefen, som ansett ifrågavarande understödsverksamhet för

framtiden kunna bedrivas genom en för ändamålet bildad statens utlåningsfond,

har tillstyrkt bildandet av en utlåningsfond, förslagsvis benämnd »Lånefonden

för anskaffning av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar». För densamma

erforderliga medel borde anvisas under Utgifter för kapitalökning, statens

utlåningsfonder.

Förvaltningen av fonden borde anförtros riksgäldskontoret. För den nya

fonden skulle gälla, att medel, som inflöte till riksgäldskontoret genom inbetalningar

å från fonden utlämnade lån, tills vidare skulle tillgodoföras fonden

för mötande av successivt uppträdande lånebehov.

De villkor och bestämmelser, som fastställts genom Kungl. Maj:ts beslut

den 2 juni 1933, borde i stort sett bliva gällande för lån från fonden. Kantan

för dessa lån skulle dock utgå efter en bestämd räntefot, vilken borde bestämmas

efter samma grunder som räntefoten för lån från allmänna järnvägslånefonden

och bibanelånefonden.

Det skulle få ankomma på Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen nu angivna riktlinjer meddela de närmare bestämmelser

rörande den föreslagna nya fonden, som kunde visa sig erforderliga.

Därest riksdagen icke hade något att häremot erinra, syntes Kungl. Majit

böra vara oförhindrad att till den nya fonden låta överföra vad som vid utgången

av budgetåret 1934/1935 må återstå av det utav 1933 års riksdag anvisade

anslaget å 1,500,000 kronor. Lån, som vid ingången av nästa budgetår

utestå på anslaget, torde likaledes böra överföras till fonden.

Departementschefen har därefter övergått till frågan örn sänkning av räntan

å statens lån till enskilda järnvägar. Under erinran, att denna fråga varit

föremål för prövning vid 1934 års riksdag i samband med frågan örn sänkning

av räntan å statens utlåningsfonder överhuvud taget, men att då icke

tillräckliga skäl ansågos föreligga att för ifrågavarande lånekategori tillstyrka

en generell ändring av räntefoten, har departementschefen anfört följande

:

_ Svenska järnvägsföreningen har nu gjort framställning i ämnet, vilken i

viss utsträckning tillstyrkts av fullmäktige i riksgäldskontoret och statskontoret.

Under nuvarande omständigheter synes det även mig, att övervägande

skäl tala för att i sådan utsträckning tillmötesgå framställningen. Den effektiva

medelräntan å samtliga utestående lånemedel med undantag av de i statens

järnvägar nedlagda har under budgetåret 1933/1934 nedgått till 4.42 procent,

^ för innevarande budgetår räkna riksgäldsfullmäktige med en ytterligare

nedgång med någon tiondels procent. Även örn en sänkning av räntan från

berörda fonder i den utsträckning, som statskontoret och fullmäktige tillstyrkt

— V2 procent för lån som löpa med 5 procent ränta — i åtskilliga fall kommer

att sakna reell betydelse, lärer man dock icke kunna bortse från att

det för en och annan järnväg kan innebära en lättnad, som i nuvarande bet

ryck ta läge kan vara av betydelse. Såsom svenska järnvägsföreningen framhållit,

torde.vidare en räntesänkning vara av saklig betydelse även för de järnvägar,

som icke mäkta erlägga någon ränta å sina lån, så tillvida som stegringen

av företagens skulder minskas, särskilt som även en sänkning av överräntan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 80.

13

kommer till stånd. Jag finner mig alltså böra tillstyrka, att räntan å de lån från

allmänna järnvägslånefonden och bibanelånefonden, å vilka ränta för närvarande

beräknas efter 5 procent, från och med den 1 juli 1935 skall utgå efter

4j/2 procent. Då de lån, som hittills utlämnats för anskaffning av motorvagnar

m. m., samtliga löpa med en räntefot av procent, saknar jag, med^ den

ståndpunkt jag sålunda intagit, anledning att för dessa lån ifrågasätta någon

räntesänkning. För lån från den föreslagna nya lånefonden för motorvagnar

m. m. böra, såsom av mig i det föregående angivits, gälla samma räntebestämmelser

som för allmänna järnvägslånefonden och bibanelånefonden.

Den nedsättning av räntan för lån från nämnda fonder, som jag nu tillstyrkt,

torde — i likhet med vad som var fallet vid de vid 1934 års^riksdag

vidtagna räntesänkningarna — böra förknippas med skyldighet för låntagare

att framdeles vidkännas den höjning av räntefoten, som Kungl. Maj :t med hänsyn

till den effektiva medelräntan å den fonderade statsskulden prövar skälig.

En dylik räntehöjning torde dock, såvitt angår äldre lån, ej böra gå utöver

de bestämmelser rörande räntefoten, som gällde då lånet beviljades.

Enligt de av riksgäldsfullmäktige framlagda beräkningarna skulle den föreslagna

räntesänkningen medföra en minskning i de uppdebiterade räntorna å

fonden, oavsett upp debiterade överräntor, med omkring 40,000 kronor för

allmänna järnvägslånefonden och omkring 28,000 kronor för bibanelånefonden.

Såsom fullmäktige framhållit, skulle emellertid den faktiska minskningen

å allmänna järnvägslånefonden i förhållande till de för budgetåret 1935/

1936 beräknade inbetalningarna icke uppgå till mera än omkring 1,600 kronor.

I fråga örn bibanelånefonden skulle räntesänkningen icke föranleda någon

minskning i statens beräkneliga inkomster.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har 1933 års riksdag anvisat Utskottet.

medel avsedda att möjliggöra för enskilda järnvägar att inköpa motorvagnar

och vidtaga andra åtgärder i syfte att kunna förenkla och förbilliga driften.

I likhet med departementschefen och liksom de hörda myndigheterna har utskottet

funnit dessa rationaliseringssträvanden även hädanefter förtjäna statsmakternas

stöd. Det för ifrågavarande ändamål nu äskade beloppet av 1.5

miljon kronor synes lämpligt avvägt.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag om uppläggande för ändamålet

av en särskild under riksgäldskontorets förvaltning stående-lånefond, till vilken

jämväl bör överföras återstoden av det av 1933 års riksdag anvisade

anslaget.

I förevarande sammanhang har departementschefen jämväl förordat, att räntan

å de lån ur allmänna järnvägslånefonden och bibanelånefonden, å vilka

räntan för närvarande utgår efter 5 °/°, skulle sänkas till 41/2 %. Efter sistnämnda

räntefot skulle även räntan å lån ur motorvagnslånefonden beräknas.

Vad sålunda föreslagits har ej föranlett erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) till lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. åt

enskilda järnvägar, att disponeras i huvudsaklig överensstämmelse

med de av departementschefen i statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden för den 4 januari 1935 förordade grun
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 80.

derna, för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 1,500,000 kronor, att utgå av lånemedel,

b) medgiva, att beträffande lån, som beviljats eller må komma

att beviljas från allmänna järnvägslånefonden eller bibanelånefonden,

den årliga räntan må från och med den 1 juli 1935

tills vidare utgå efter 4 1/2 procent, med iakttagande av de av

departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll förordade villkoren.

Stockholm den 9 april 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: Samma ledamöter, som antecknats under utlåtandet nr 78, dock att

i stället för herr Nordborg deltagit herr Borell.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:190 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående lånefonden för anskaffning av motorvägnar m. m. åt s. 5 i texten