Sök i Ratio Lex

Memorial i anledning av kamrarnas återremiss av punkten 184:o) i statsutskottets utlåtande nr 8 i fråga om Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 226, gjorda framställning angående anslag till bidrag till föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten, m. m.

1935-04-26 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:85, Memorial i anledning av kamrarnas återremiss av punkten 184:o) i statsutskottets utlåtande nr 8 i fråga om Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 226, gjorda framställning angående anslag till bidrag till föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 85.

1

Nr 85.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1935 kl. 1 e. m.

Memorial i anledning av kamrarnas återremiss av punkten 184:o)

i statsutskottets utlåtande nr 8 i fråga om Kungl. Maj:ts

i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten

226, gjorda framställning angående anslag till bidrag

till föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten,

m. m. (2:a avd.)

I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1935/

1936 hade Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkt 226, sid. 749 av

det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för samma dag) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till föreningar,

som anordna god orkestermusik för allmänheten m. m. för budgetåret

1935/1936 anvisa ett anslag av 56,500 kronor.

Statsutskottet hade i sitt utlåtande nr 8 under punkten 184 anfört och

hemställt följande:

»Av statsrådsprotokollet framgår, att ur här förevarande anslag tidigare

utgått bidrag till envar av tre orkesterföreningar med 18,500 kronor. Sedan

en av dessa föreningar erhållit bidrag av lotterimedel, har det för budgetåret

1934/1935 för denna förening beräknade beloppet av Kungl. Majit fördelats

med hälften på envar av de två återstående orkesterföreningarna,

vilka sålunda för innevarande budgetår erhållit ett statsbidrag av (18,500 +

9,250) 27,750 kronor vardera.

Utskottet finner sig icke kunna under nuvarande förhållanden förorda

att, på sätt skett under innevarande budgetår, det till varje orkesterförening

från här förevarande riksstatsanslag utgående statsbidraget höjes utöver tidigare

beräknat belopp, 18,500 kronor. En av de tre tidigare statsunderstödda

orkesterföreningarna har erhållit bidrag av lotterimedel jämväl för

nästkommande år. Då utredning icke föreligger rörande någon annan orkesterförening,

som lämpligen skulle kunna komma i fråga till erhållande

av statsbidrag, finner utskottet sig i anslutning till sin sålunda intagna

ståndpunkt böra föreslå, att det av Kungl. Majit för nästkommande budgetår

äskade anslaget, 56,500 kronor, minskas med nyssberörda belopp, 18,500

kronor, till 38,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet, att riksdagen

må, i anledning av Kungl. Majits förslag, såsom Bidrag till föreningar, som

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 85. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets memorial Nr 85.

anordna god orkestermusik för allmänheten, m. m. för budgetåret 1935/1936

anvisa ett anslag av 38,000 kronor.»

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag hava kamrarna visat

ärendet åter till utskottet.

Med anledning härav får statsutskottet nu anföra följande.

På framställning av Kungl. Majit beviljade 1911 års riksdag för vidtagande

av åtgärder till höjande av musiklivet i landet för år 1912 ett belopp

av 28,000 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts beslut utdelades från ifrågavarande

anslag understöd till Gävleborgs läns orkesterförening och Nordvästra Skånes

orkesterförening med ett belopp av 13,500 kronor för vardera föreningen,

varjämte återstående anslagsbeloppet, 1,000 kronor, ställdes till musikaliska

akademiens förfogande att användas till bestridande av kostnaderna

för inspektion av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet. På

enahanda sätt fördelades ett för ändamålet av riksdagen för år 1913 beviljat

anslag av 28,000 kronor.

I syfte att understöd skulle kunna beredas en tredje orkesterförening föreslog

Kungl. Majit 1913 års riksdag att till understöd åt föreningar, som

anordnade god orkestermusik för allmänheten, samt för inspektion av föreningarnas

och orkestrarnas verksamhet anvisa för år 1914 ett extra anslag

av 42,000 kronor. Sedan denna framställning blivit av riksdagen bifallen,

tilldelades understöd från anslaget åt, förutom förut omförmälda båda föreningar,

jämväl Norrköpings orkesterförening med 13,500 kronor för vardera

föreningen, varjämte återstående 1,500 kronor ställdes till musikaliska

akademiens förfogande för inspektion.

Samma anslagsbelopp, 42,500 kronor, anvisades jämväl för vart och ett

av åren 1915—1919 samt fördelades på nyssnämnda sätt.

Från och med år 1919 höjdes anslaget till 57,000 kronor. Ökningen

motiverades av orkesterföreningarnas behov av ytterligare stöd samt penningvärdets

fall. Anslaget fördelades med 18,500 kronor till envar av

nämnda tre orkesterföreningar samt 1,500 kronor till inspektion av dessa

föreningars verksamhet.

I statsverkspropositionen till 1927 års riksdag (åttonde huvudtiteln, punkt

229) föreslog Kungl. Majit en höjning av anslaget med 10,500 kronor till

67,500 kronor. Vid framläggande inför Kungl. Majit av förslag till detta

anslagsäskande framhöll dåvarande departementschefen, att de ekonomiska

svårigheter, varmed orkesterföreningarna under flera år haft att kämpa, på

senare tid tilltagit i sådan grad, att de hotade att menligt inverka på föreningarnas

förmåga att motsvara det ändamål, som av Kungl. Majit och

riksdagen avsetts med anslagets beviljande, detta särskilt till följd av underbetalning

av de i orkestrarna medverkandes arbete.

I samband med detta Kungl. Majits förslag förehade riksdagen till behandling

två inom riksdagen väckta motioner, däruti hemställts, att riksdagen

ville med avslag å Kungl. Majits förslag om höjning av det förut

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 85. 3

utgående anslaget uppföra detsamma för budgetåret 1927/1928 med 57,000

kronor.

Med bifall till berörda motioner anvisade riksdagen för ändamålet för

budgetåret 1927/1928 i likhet med vad för föregående budgetår ägt rum ett

anslag av 57,000 kronor.

Jämväl för budgetåren 1928/1929—1931/1932 utgick anslaget med samma

belopp.

I skrivelse den 19 oktober 1931 gjorde statens organisationsnämnd hemställan

angående dispositionen av så kallade lotterimedel m. m.

Nämnden anförde därvid, bland annat, att nämnden icke kunnat undgå

att uppmärksamma, huruledes avgränsningen mellan de icke statliga eller

kommunala uppgifter, som ansåges böra tillgodoses genom av riksdagen

beviljade anslag och de, vilka erhölle bidrag i form av lotterimedel, i åtskilliga

hänseenden lede av en viss oklarhet. Sålunda förekomme, att bidrag

till sinsemellan likartade ändamål i vissa fall utginge av vanliga anslagsmedel

och i andra fall bestredes av lotterimedel. Som exempel härpå kunde

nämnas det sedan flera år tillbaka i riksstaten upptagna anslaget till föreningar,

som anordnade god orkestermusik för allmänheten, m. m. Från detta

anslag utginge lika stora bidrag till envar av Gävleborgs läns orkesterförening,

Nordvästra Skånes orkesterförening och Norrköpings orkesterförening.

Nämnda föreningar åtnjöte intet bidrag av lotterimedel. Av sådana medel

utginge däremot bidrag till Stockholms konsertförening och Göteborgs

orkesterförening, vilka å andra sidan icke åtnjöte i riksstaten upptagna

statsbidrag.

Det syntes nämnden stå klart, att den sakliga grunden för ett bibehållande

av den nuvarande uppdelningen av bidrag för olika ändamål i dels anslag

å riksstaten och dels lotterimedel borde ligga däri, att vissa icke statliga eller

kommunala uppgifter, som ansåges böra tillgodoses med offentliga medel,

i förhållande till andra sådana uppgifter intoge en särställning, som medförde

att medel för desamma ej borde anvisas å riksstaten utan i annan

ordning. Denna särställning kunde bero därpå, att den ifrågavarande uppgiften

eller verksamheten, som måhända i och för sig måste anses väl förtjänt

av understöd, dock icke kunde sägas vara av den art, att dess tillgodoseende

genom skattemedel vore på sin plats. Exempel härpå erbjöde

understödjandet av musikaliska sammanslutningar, teaterföretag m. m. Särställningen

kunde också bero på uppgiftens mera tillfälliga natur, såsom

deltagande i eller anordnande av utställningar, uppförande av byggnader för

kulturella, icke statliga ändamål m. m.

Vore nämndens nyssnämnda uppfattning om den sakliga grunden för

särskiljande mellan anslag å riksstaten och bidrag av lotterimedel riktig,

syntes det emellertid vara angeläget, att gränsen mellan de två arterna av

bidrag konsekvent upprätthölles, detta framför allt ur den synpunkten, att

utgångsläget för budgetbehandlingen av riksstatens anslag till icke statliga

ändamål eljest förrycktes. Ett verkligt rättvist vägande mot varandra av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets memorial Nr 85.

olika anspråk på anslag för likartade ändamål bleve med den nuvarande

anordningen synnerligen svårt att genomföra, och det kunde med fog befaras,

att det dubbla beviljandet av anslag dels å riksstaten och dels i form

av lotterimedel icke ledde till den konsekventa och hårda sparsamhet, som

under dåvarande förhållanden vore oundgänglig.

Enligt nämndens mening borde riksstaten i första hand befrias från bidrag

dels till utövandet av verksamhet av den estetiska, konstnärliga eller

vetenskapliga art, som icke kunde sägas komma en större allmänhet till

godo, och dels till täckande av större engångskostnader för ändamål av

nyssnämnda eller därmed närstående natur. A andra sidan borde icke heller

bidrag av lotterimedel beviljas för sådana ändamål, som på grund av sin

nära anknytning till statliga uppgifter eller eljest hade sin naturliga plats i

budgeten. Framför allt syntes det nämnden böra undvikas, att bidrag till

samma eller likartade ändamål utginge såväl av vanliga anslagsmedel som

av lotterimedel.

I en den 19 oktober 1931 dagtecknad promemoria anförde härefter organisationsnämnden

— under hänvisning till vad nämnden i sin förut omförmälda

skrivelse av samma dag anfört rörande principerna för anvisande av

statsbidrag genom lotterimedel och då här ifrågavarande ändamål syntes

vara ett sådant, som enligt dessa principer hellre borde tillgodoses genom

lotterimedel än genom anslag å riksstaten — att nämnden ansåge, att särskilt

anslag för berörda ändamål icke borde i riksstaten upptagas.

Under punkt 239 av 1932 års åttonde huvudtitel föreslog Kungl. Majit —

sedan dåvarande departementschefen förklarat sig anse, att ifrågavarande

understöd allt fortfarande borde beviljas förmedelst anslags anvisande å riksstaten

— riksdagen att för ändamålet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra anslag av 57,000 kronor.

I två vid riksdagen väckta motioner hemställdes, att riksdagen måtte

avslå Kungl. Majits berörda förslag. Till stöd härför anfördes, bland annat,

att motionärerna i likhet med organisationsnämnden ansåge ifrågavarande

ändamål lämpligen böra tillgodoses av lotterimedel.

I skrivelse nr 8 A, punkt 235, anförde riksdagen, att riksdagen — som

tillmätte ifrågavarande anslag en icke ringa betydelse ur folkbildnings- och

allmänt kulturell synpunkt och därför ansåge det vara av vikt, att medelsbehovet

för budgetåret 1932/1933 tryggades genom anslag av riksdagen —

bifallit Kungl. Majits förslag. Därest för framtiden Kungl. Majit skulle

finna mera lämpligt att tillgodose förevarande ändamål genom understöd av

lotterimedel, hade emellertid riksdagen intet att erinra häremot.

För budgetåret 1933/1934 äskade Kungl. Majit anslag för ändamålet med

oförändrat belopp, 57,000 kronor. Riksdagen sänkte emellertid anslaget till

56,500 kronor och anförde därvid bland annat: Riksdagen funne sig böra

bifalla Kungl. Majits förslag, i vad detsamma avsåge oförändrade understöd

åt de tre orkesterföreningarna. Däremot holle riksdagen före, att det till

inspektion av dessa föreningars verksamhet beräknade beloppet, 1,500 kronor,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 85.

5

utan olägenhet torde kunna minskas med 500 kronor till 1,000 kronor. För

budgetåret 1934/1935 skulle sålunda ett anslag å tillhopa 56,500 kronor

bliva erforderligt.

För budgetåret 1934/1935 äskades anslag med oförändrat belopp, 56,500

kronor. Vid sin anmälan inför Kungl. Majit av berörda anslagsäskande

anförde föredragande departementschefen, att anslaget torde böra utgå för

budgetåret 1934/1935 med samma belopp som för budgetåret 1933/1934.

Vad anginge fördelningen av anslaget till olika orkesterföreningar, torde

Kungl. Majit, efter verkställd utredning, få därom fatta beslut.

Vad sålunda anförts och hemställts lämnades av riksdagen utan erinran.

Genom beslut den 4 maj 1934 tilldelade Kungl. Majit — som den 31

december 1933 beviljat stiftelsen Hälsingborgs konserthus bidrag av lotterimedel

å 30,000 kronor för att genom Nordvästra Skånes orkesterförening

bedriva orkesterverksamhet — med anledning av en av musikaliska akademien

gjord framställning vardera av Gävleborgs läns och Norrköpings orkesterföreningar

för budgetåret 1934/1935 dels ett understöd på sedvanliga

villkor av 18,500 kronor och dels därutöver ett tillfälligt bidrag av 9,250

kronor. För inspektionsverksamheten ställdes slutligen ett belopp av 1,000

kronor till förfogande.

Departementschefen har under punkt 226 av årets åttonde huvudtitel anfört,

att förevarande belopp för nästkommande budgetår borde utgå med

samma belopp som för det innevarande. Vad anginge anslagets fördelning

mellan olika orkesterföreningar torde Kungl. Majit, har departementschefen

vidare anfört, efter närmare utredning få fatta beslut därom.

Utöver det sedan lång tid tillbaka å riksstaten upptagna anslaget till bidrag

till föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten, m. m.

hava under senare år avsevärda bidrag av lotterimedel utgått för likartade

ändamål. I detta hänseende vill utskottet erinra, att för innevarande år av

lotterimedel anvisats till Göteborgs orkesterförening 70,000 kronor, till stiftelsen

Hälsingborgs konserthus 30,000 kronor och till Stockholms konsertförening

135,000 kronor. Härutöver har till Sveriges orkesterföreningars

riksförbund anvisats ett bidrag, likaledes av lotterimedel, av 80,000 kronor.

Summan av nu angivna bidrag, 315,000 kronor, torde böra jämföras med

det å riksstaten för nästkommande budgetår äskade anslaget å 56,500 kronor.

Nu berörda förhållanden synas utskottet utgöra ett bevis på vad statens

organisationsnämnd i skrivelse den 19 oktober 1931 framhållit i fråga örn

de med det dubbla beviljandet av anslag dels å riksstaten och dels i form

av lotterimedel förenade olägenheterna. Utgångsläget för budgetbehandlingen

av riksstatens anslag till icke statliga ändamål kan härigenom lätt förryckas,

och ett verkligt rättvist vägande mot varandra av olika anspråk på anslag

för likartade ändamål blir med en dylik anordning synnerligen svårt att

genomföra.

Utskottet Önner det ofrånkondigt, att nu berörda fråga bringas till en lös
Bihang

till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 85. 2

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets memorial Nr 85.

ning. Härför äro givetvis flera utvägar tänkbara. Den närmast till hands

liggande synes onekligen vara, att samtliga bidrag från det allmänna till

här ifrågavarande ändamål framdeles utgå av lotterimedel, av vilka redan

den vida övervägande delen av bidragen bestrides. Vidare kan tänkas, att

— i samband med äskande av anslag å riksstaten för ändamål, för vilka

jämväl lotterimedel ställas till förfogande — redogörelse lämnas för berörda

lotterimedel. Nu avgivna synpunkter böra enligt utskottets förmenande tagas

under övervägande, innan framställning örn fortsatt anslag för här ifrågavarande

ändamål eventuellt förelägges riksdagen.

I fråga örn det för nästkommande budgetår under åttonde huvudtiteln

äskade anslaget å 56,500 kronor vill utskottet slutligen framhålla följande.

Enligt av utskottet införskaffad utredning är den ekonomiska situationen

bekymmersam för de båda orkesterföreningar, vilka under innevarande budgetår

åtnjuta bidrag från här ifrågavarande anslag. Med hänsyn härtill har

utskottet icke ansett sig böra motsätta sig, att statsbidrag till en var av berörda

föreningar jämväl för nästkommande budgetår må utgå med samma

belopp som enligt Kungl. Majrts beslut den 4 maj 1934 för innevarande

budgetår eller 27,750 kronor. Utskottet vill emellertid understryka, att detta

utskottets tillstyrkande icke får anses innebära ett ställningstagande från utskottets

sida till frågan örn det belopp, som för framtiden kan böra utgå

för ändamålet; denna fråga bör enligt utskottets mening prövas först sedan

de av utskottet i det föregående antydda övervägandena ägt rum.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till föreningar, som anordna

god orkestermusik för allmänheten, m. m. för budgetåret

1935/1936 anvisa ett anslag av 56,500 kronor.

Stockholm den 26 april 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund, Nilsson i

Malmö, Bergqvist, Oscar Olsson, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Borell, Walles, Gustafsson

i Benestad, Bergström och Nilsson i Fredriksfält, samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde, Jansson, Strindlund,

Holmgren, Andersson i Höör, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Ward, Holmdahl,

Högström och Danielsson.

Reservation

av herrar Strindlund och Svensson i Grönvik.

Stockholm 1935, Ivar Hasggströms Boktryckeri A. B.

851192

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.