Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193511936 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

1935-02-19 · 31 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1935:9, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193511936 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 19 februari 1935 kl. 2 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193511936 av utgifterna

för kapitalökning i avseende å postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

(4:e avd.)

Postverket.

1 :o) Inköp av inventarier för postverkets behov. Uti den till riksdagen avlåtna,

den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen (nr 1) angående statsverkets

tillstånd och behov under budgetåret 1935/1936 har Kungl. Majit i

avseende å postverket (punkt 1, sid. 3—5, av det vid propositionen under

rubrik »Utgifter för kapitalökning Bil. 3» fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen att

till inköp av inventarier för postverkets behov för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

I enlighet med generalpoststyrelsens, av departementschefen förordade förslag

tillstyrker utskottet att för ifrågavarande ändamål anvisas 300,000 kronor

eller samma belopp, som beviljats för löpande budgetår. Då en besparing

å tidigare beviljade inventarieanslag av omkring 300,000 kronor beräknas vara

förefintlig vid ingången av nästkommande budgetperiod, skulle sålunda under

densamma i runt tal 600,000 kronor stå till förfogande för postverkets inventarieanskaf

f ning.

I avseende å förevarande, liksom i det följande behandlade anslag till de

fyra kommunikationsverken —- med undantag av anslaget till inlandsbanan

— får utskottet tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag örn att täckning för desamma

beredes av lånemedel. Anslaget till inlandsbanan bör såsom tidigare bestridas

från andra statsinkomster än lånemedel.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till inköp av inventarier för postverkets

behov för budgetårets 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 300,000 kronor, att utgå av lånemedel.

2:o) Posthusbyggnad å Östermalm i Stockholm. Kungl. Majit har (punkt

2, sid. 5—9) föreslagit riksdagen att till posthusbyggnad å Östermalm i Stockholm

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 850,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 9. 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr y.

Utskottet.

Ifrågavarande förslag avser anskaffande av nya lokaler för postkontoret

Stockholm 5, från vilket postutdelning till allmänheten inom Östermalm äger

rum. För postkontoret förhyres för närvarande lokal i en av enskild person

ägd fastighet med adress Kommendörsgatan 5 och Brahegatan 21. Hyreskontraktet

gäller till och med utgången av september 1937. Då de nuvarande

lokalerna från skilda synpunkter ansetts otillfredsställande, har generalpoststyrelsen

företagit undersökningar örn möjligheterna att inom samma fastighet

bereda ökade utrymmen för postkontoret. Av dessa undersökningar har framgått,

att icke ens för kort tid tillräckliga lokaler stå att vinna på denna väg.

Med hänsyn härtill har generalpoststyrelsen föreslagit, att för ändamålet skulle

inköpas ett i närheten av Östermalmstorg beläget tomtområde (Nybrogatan

57). Den för området begärda köpeskillingen 550,000 kronor motsvarar ett

pris av 462 kronor per kvadratmeter. Å området befintliga byggnader skulle

rivas och å detsamma uppföras en ny posthusbyggnad, till vilken professorn E.

Lallerstedt uppgjort ritningar. Enligt dessa skulle byggnaden förutom lokaler

för postkontor även inrymma till uthyrning avsedda bostadslägenheter.

Enligt vad utredningen utvisar och utskottet efter avlagt besök kan bekräfta,

äro de nuvarande postkontorslokalerna på grund av poströrelsens starka

tillväxt otillräckliga och även i övrigt mindre tillfredsställande. Det av

generalpoststyrelsen framlagda nybyggnadsförslaget synes erbjuda en lämplig

lösning av lokalfrågan.

Inköpet av tomt skulle draga en kostnad av 550,000 kronor och den nya posthusbyggnaden

1,120,000 kronor, tillhopa 1,670,000 kronor. Under erinran att

en tillfredsställande avkastning å detta kapital synes påräknelig får utskottet

tillstyrka förslaget.

De erforderliga anslagsmedlen äro avsedda att fördelas på två budgetår,

varvid 850,000 kronor nu skulle anvisas. *

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till posthusbyggnad å Östermalm i Slockholm

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 850,000 kronor, att utgå av lånemedel.

3:o) Till- oell ombyggnad av posthuset i Värnamo. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 3, sid. 10 och 11), som avser att bereda utvidgade lokaler

för postkontoret i Värnamo, hemställer utskottet,

att riksdagen må för till- och ombyggnad av posthuset i

Värnamo för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 29,500 kronor, att utgå av lånemedel.

4:o) Ombyggnad av posthuset i Visby. Kungl. Majit har (punkt 4, sid.

11—13) föreslagit riksdagen att till ombyggnad av posthuset i Visby för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 39,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

3

1934 års riksdag har till inköp för postverkets räkning av riksbankens

fastighet i Visby för budgetåret 1934/1935 anvisat ett reservationsanslag,

att utgå av lånemedel, av 286,000 kronor. Enligt det för riksdagen framlagda

förslaget skulle postkontoret, för vilket lokal i fastigheten förhyrts sedan

år 1903, få sitt behov av utvidgade lokaler tillgodosett genom ianspråktagande

av de utrymmen, som disponerades av riksbankens avdelningskontor.

Det förutsattes, att för ändringsarbeten i fastigheten erforderliga medel, då

approximativt beräknade till 35,000 kronor, skulle äskas å riksstaten för budgetåret

1935/1936.

Enligt det nu framlagda förslaget skulle omändringsarbetena kosta 39,000

kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till ombyggnad av posthuset i Visby för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 39,000

kronor, att utgå av lånemedel.

5: o) Inköp och inredning för postverkets räkning av fastigheten nr 3 i

kvarteret Elefanten i Söderhamn. Kungl. Maj:t har (punkt 5, sid. 13—20)

föreslagit riksdagen att till inköp och inredning för postverkets räkning av

fastigheten nr 3 i kvarteret Elefanten i Söderhamn för budgetåret 1935/1936

anvisa ett reservationsanslag av 173,000 kronor.

Under erinran bland annat att postkontoret i Söderhamn vore inrymt i en

telegrafverket tillhörig fastighet, hemställde generalpoststyrelsen i skrivelse

den 8 december 1933, att Kungl. Majit måtte föreslå 1934 års riksdag

att anvisa anslag för inköp för postverkets räkning av fastigheten nr 3 i

kvarteret Elefanten i Söderhamn samt för inredande av postkontorslokal i sagda

fastighet.

Telegrafstyrelsen tillstyrkte berörda framställning.

Statens organisationsnämnd uttalade i utlåtande den 12 januari 1934 bland

annat, att nämnden, som hade under utredning frågan örn användande i ökad

omfattning av gemensamma lokaler och gemensam personal för post- och telegrafverken

m. m., funne den av generalpoststyrelsen ifrågasatta åtgärden vara

ägnad att, såvitt anginge ifrågavarande post- och telegrafanstalter, försvåra

åvägabringandet av samarbete mellan de båda verken och i viss mån föregripa

resultatet av nämndens verksamhet. På grund härav och då tydligen

andra praktiska möjligheter erbjöde sig för anskaffande av det ökade utrymme,

som kunde erfordras, funne nämnden sig icke kunna tillstyrka bifall

till generalpoststyrelsens förslag.

Genom beslut den 26 januari 1934 fann Kungl. Maj:t generalpoststyrelsens

berörda framställning icke föranleda någon Kungl. Majits åtgärd.

På framställning av telegrafstyrelsen uppdrog Kungl. Maj:t den 27 april

1934 åt byggnadsstyrelsen att efter samråd med generalpoststyrelsen och tele
-

TJtskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

grafstyrelsen verkställa förnyad utredning beträffande tillgodoseendet av

postverkets och telegrafverkets behov av lokaler i Söderhamn, varvid i första

hand borde undersökas möjligheten att inrymma lokalerna i gemensam byggnad,

ävensom att till Kungl. Majit inkomma med det förslag, vartill utredningen

kunde föranleda.

Med skrivelse den 28 maj 1934 inkom byggnadsstyrelsen med den sålunda

anbefallda utredningen och förordade därvid, i likhet med generalpoststyrelsen

och telegrafstyrelsen, ett som alternativ I betecknat förslag, innebärande att

telegraf- och postverket skulle erhålla lokaler inom skilda fastigheter. Kostnaderna

för detta alternativ uppgick till 207,000 kronor enligt följande sammanställning

:

Kronor

Omändring av telegrafverkets fastighet för verkets eget behov .... 34,000

Inköp för postverkets räkning av fastigheten nr 3 i kvarteret Elefanten 150,000

Inredning av postkontorslokal i sistnämnda fastighet ............ 23,000

207,000

I skrivelse den 31 augusti 1934 meddelade telegrafstyrelsen bland annat, att

efter av telegrafstyrelsen förda underhandsförhandlingar med vederbörande

statsråd samt med ordföranden för organisationsnämnden den vägen till en

provisorisk lösning av frågan beträtts, att fastigheten nr 3 i kvarteret Elefanten

förvärvats av direktionen för telegrafverkets änke- och pupillkassa för

en köpeskilling av 150,000 kronor. Därefter hade direktionen uthyrt fastigheten

till telegrafstyrelsen för en tid av 20 år, räknat från och med den 1 oktober

1934. Enligt mellan sagda styrelse och generalpoststyrelsen sedermera

träffat avtal hade generalpoststyrelsen såsom hyresgäst övertagit de rättigheter

och iklätt sig de skyldigheter, som jämlikt nämnda hyreskontrakt tillkommit

telegrafstyrelsen. Avsett vore att, så snart vissa av generalpoststyrelsen

ifrågasatta omändringsarbeten av de numera förhyrda lokalerna kommit till

stånd, postkontoret skulle avflytta till den omhandlade fastigheten och därigenom

bereda utrymme för telefonstationens i Söderhamn ombyggande. Kostnaderna

för de förhyrda lokalernas omändring, vilken snarast komme att utföras

i huvudsaklig överensstämmelse med av professorn E. Lallerstedt uppgjorda

ritningar, beräknades nu liksom tidigare till 23,000 kronor. Omändringsarbetena,

som komme att utföras genom generalpoststyrelsens försorg,

skulle bekostas av fastighetens nuvarande ägare. I anslutning härtill har

generalpoststyrelsen hemställt örn anvisande av ett anslag av 173,000 kronor

för inköp och inredning för postverkets räkning av ifrågavarande fastighet.

Undersökning har pågått örn möjligheterna att jämväl framdeles för postoch

telegrafverkens avdelningar i Söderhamn bereda lokaler inom samma byggnad.

Närmast avsågs då en utvidgning av nuvarande telegrafbyggnad, som

för närvarande inrymmer lokaler också för postkontoret. Genom den företagna

åtgärden att fastigheten nr 3 i kvarteret Elefanten inköpts av telegrafverkets

änke- och pupillkassa och därefter uthyrts till generalpoststyrelsen är emel
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

5

lertid en dylik lösning av verkets lokalfrågor praktiskt taget ej längre möjlig

att genomföra. I det läge ärendet nu befinnes torde, såsom jämväl departementschefen

framhållit, någon annan utväg icke stå till buds än den av generalpoststyrelsen

föreslagna.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till inköp och inredning för postverkets

räkning av fastigheten nr 3 i kvarteret Elefanten i Söderhamn

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av

173,000 kronor, att utgå av lånemedel.

6:o) Inköp för postverkets räkning av fastigheter. Kungl. Majit har

(punkt 6, sid. 20 och 21) föreslagit riksdagen att till inköp för postverkets

räkning av fastigheter, vilkas förvärvande icke utan synnerlig olägenhet kan

uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Under erinran att fastighetsinköp avsedda att bestridas från ifrågavarande Utskottet.

anslag skola i varje särskilt fall underställas Kungl. Maj :ts prövning, får utskottet

tillstyrka Kungl. Maj :ts anslagsäskande. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till inköp för postverkets räkning av fastigheter,

vilkas förvärvande icke utan synnerlig olägenhet kan

uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, för budgetåret

1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

7:o) Mark till landningsfält för flygplan. Kungl. Majit har (punkt 7, sid.

21—24) föreslagit riksdagen att till mark till landsningsfält för flygplan för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 110,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål hava hittills anvisats lånemedelsanslag å tillhopa

350,000 kronor.

Staten har — enligt vad departementschefen meddelat — numera inköpt

eller vidtagit åtgärd för expropriation av mark för alla i luftfartsleden Stockholm—Malmö

ingående hjälplandningsfält, som icke äro belägna å kronojord

eller ecklesiastika egendomar eller å städer tillhörig mark. För inköp av mark

för de återstående hjälplandningsfälten å leden Malmö—Göteborg—norska

gränsen och förvärvande av erforderliga servitutsrättigheter beräknas, utöver

den behållning som påräknas å förut för ändamålet anvisade anslag, åtgå 80,000

kronor.

.Vidare ifrågasättes, att -—- liksom från anslaget till förvärvande av mark

till landningsfält för flygplan nu utgå kostnader för anskaffande av servitut

till förhindrande av att i närheten av hjälplandningsfält finnas för inoch

utflygning hindrande föremål — kostnader för bortflyttning av i närheten

av hjälplandningsfält befintliga elektriska ledningar, vilka äro till hinder för

luftfarten, eller för sådana ledningars nedläggande i kabel skulle bestridas

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Utskottet.

från anslaget. För detta ändamål erfordras ett belopp av 30,000 kronor för

nästa budgetår. I anslutning härtill äskas ett anslag å 110,000 kronor.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må till mark till landningsfält för flygplan

för budgetaret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av

110,000 kronor, att utgå av lånemedel.

8:o) Belysningsanläggningar för luftfartsleder. Beträffande Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 8, sid. 24—26) örn anslag till belysningsanläggningar för luftfartsleder

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

Telegrafverket.

9:°) Telefonstationsbyggnad i kvarteret Jericho i Stockholm. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, sid. 27) örn anvisande av återstoden

av det för ifrågavarande byggnadsföretag erforderliga beloppet, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i kvarteret

Jericho i Stockholm för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 1,050,000 kronor, att utgå av lånemedel.

10:°) Telefonstationsbyggnad i Enskede i Stockholm. Kungl. Majit har

(punkt 10, sid. 27—29) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i

Enskede i Stockholm för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 300,000 kronor.

Förevarande förslag avser uppförande av telefonstationsbyggnad i Enskede,

avsedd att jämväl inrymma lokaler för postkontoret i Enskede. Telefonstationen,

som skulle bli automatisk, är avsedd för abonnenterna vid de nuvarande

manuella stationerna i Enskede och Stureby. Telegrafstyrelsen har för avsikt

att a, mark, som av Stockholms stad upplåtes med tomträtt, uppföra en

nybyggnad i tre vaningar jämte källarvåning samt en mindre garagebyggnad.

Byggnaderna skola uppföras av tegel på grund av betong och beräknas

kosta 300,000 kronor.

Ifrågavarande byggnad är avsedd dels att möjliggöra den fortsatta automatiseringen

av Stockholms telefonnät dels ock att bereda nya lokaler för postkontoret

i Enskede.

Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag ej givit utskottet anledning till erinran,

hemställer utskottet,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

7

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Enskede i

Stockholm för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 300,000 kronor, att utgå av lånemedel.

11 :o) Inköp för telegrafverkets räkning av vissa markområden i Nynäshamn.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag (punkt 11, sid. 29—32),

som avser inköp för telegrafverkets räkning av mark, som är belägen vid telegrafverkets

verkstad i Nynäshamn och delvis redan disponeras för dess räkning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av

vissa markområden i Nynäshamn för budgetåret 1935/1936

anvisa ett reservationsanslag av 8,000 kronor, att utgå av

lånemedel.

12 :o) Inköp och bebyggande för telegrafverkets räkning av förrådstomt i

Malmö. Kungl. Majit har (punkt 12, sid. 32—34) föreslagit riksdagen att

till inköp och bebyggande för telegrafverkets räkning av förrådstomt i Malmö

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 251,000 kronor.

Förevarande förslag avser att till en plats sammanföra telegrafverkets i

Malmö förråd och tillhörande hjälpverkstäder. De olika förrådsavdelningarna

äro för närvarande inrymda på sex olika platser i staden.

För ändamålet skulle inköpas en tomt belägen vid Industrigatan inom

Mellersta förstaden i Malmö, vilken kostade 56,000 kronor.

Å densamma skulle för en beräknad kostnad av 195,000 kronor uppföras en

förrådsbyggnad, inrymmande förutom förråd även garage samt lokaler för

smedja och apparatreparationer.

Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till inköp och bebyggande för telegrafverkets

räkning av förrådstomt i Malmö för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett reservationsanslag av 251,000 kronor, att utgå

av lånemedel.

13 :o) Inköp för telegrafverkets räkning av fastighet i Landskrona. Kungl.

Majit har (punkt 13, sid. 34—37) föreslagit riksdagen att till inköp för telegrafverkets

räkning av fastighet i Landskrona för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett reservationsanslag av 68,000 kronor.

Ifrågavarande till inköp föreslagna fastighet, nr 5 i kvarteret Gamla Strand

vid Trädgårdsgatan, gränsar till telegraf- och telefonstationsbyggnaden, i vilken

jämväl postkontor är inrymt. Genom förvärvet skulle ny infart till tele
-

Utskottet.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Utskottet.

grafhusgården kunna beredas och postkontoret kunna erhålla ökade lokaler,

varjämte möjligheterna till framtida utvidgningar säkerställas.

Då köpeskillingen, 68,000 kronor, därjämte synes skälig, har utskottet funnit

sig böra tillstyrka förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av

fastighet i Landskrona för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

reservationsanslag av 68,000 kronor, att utgå av lånemedel.

14:o) Till- och påbyggnad av telefonstationsbyggnaden i örebro. Kungl.

Majit har (punkt 14, sid. 37—40) föreslagit riksdagen att för till- och påbyggnad

av telefonstationsbyggnaden i örebro för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett reservationsanslag av 350,000 kronor.

Telefonstationsbyggnaden inrymmer jämväl postkontor. Postverket disponerar

emellertid även förhyrda lokaler i stationshuset vid Örebro central. Genom

den nu föreslagna till- och påbyggnaden, som beräknats kosta 350,000

kronor, skulle utrymme beredas för den blivande automatiska telefonstationen

och postverket få sina lokaler förlagda till en plats. I sammanhang härmed

skulle en del ändringsarbeten utföras inom den nuvarande byggnaden och bestridas

av telegrafverkets förnyelsefondsmedel ävensom medel å postverkets

driftskostnadsstat.

Då Kungl. Maj :ts förevarande förslag ej givit utskottet anledning till

erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må för till- och påbyggnad av telefonstationsbyggnaden

i Örebro för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 350,000 kronor, att utgå av lånemedel.

15:o) Telefonstationsbyggnad i Ljusdal. Kungl. Majit har (punkt 15, sid.

41 och 42) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Ljusdal för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 111,000 kronor.

För anordnande av en ny telefonstation i Ljusdal skulle för omkring 6,000

kronor inköpas en tomt, å vilken skulle uppföras en nybyggnad i en våning

jämte källare och vindsvåning. Telegrafstyrelsen har beräknat byggnadskostnaden

till 97,000 kronor, medan byggnadsstyrelsen uppskattat densamma till

105,000 kronor. I anslutning till byggnadsstyrelsens kalkyl äskas nu 111,000

kronor.

Utskottet, som ej kunnat undgå att finna den beräknade byggnadskostnaden

105,000 kronor hög, har emellertid ej velat motsätta sig förevarande förslag.

Det äskade anslagsbeloppet 111,000 kronor, varav 6,000 kronor tomtkostnad,

torde därför böra anvisas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

9

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Ljusdal för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 111,000

kronor, att utgå av lånemedel.

16 :o) Inköp för telegrafverkets räkning av fastighet i Östersund. Kungl.

Majit har (punkt 16, sid. 42—44) föreslagit riksdagen att till inköp för telegrafverkets

räkning av fastighet i Östersund för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett reservationsanslag av 140,700 kronor.

I telegrafverket tillhörig, år 1908 förvärvad fastighet i Östersund äro inrymda

telegraf- och telefonstation samt linjeexpedition ävensom postkontor.

För till- och påbyggnad av fastigheten anvisades för budgetåret 1930/1931 ett

reservationsanslag av 170,000 kronor. Med denna till- och påbyggnad tillgodosågs

huvudsakligen behovet av ökat utrymme för postkontoret, varjämte telegrafverket

erhöll behövligt tillskott till sina utrymmen inom fastigheten i

fråga.

Den angränsande fastigheten nr 3 i kvarteret Postiljonen, som är åsatt ett

taxeringsvärde av 95,000 kronor, har nu telegrafstyrelsen föreslagit till

inköp. Köpeskillingen uppgår till 140,700 kronor.

Köpeskillingen för ifrågavarande fastighet synes förhållandevis hög. Ömkligt

är emellertid att möjligheterna till framtida utvidgning av telegraf- och

postverkens lokaler ej ytterligare försittas. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts förevarande förslag får utskottet därför hemställa,

att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av

fastighet i Östersund för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 140,700 kronor, att utgå av lånemedel.

17 :o) Inköp och bebyggande för telegrafverkets räkning av fastigheter.

Under erinran, att förevarande anslag endast får disponeras efter Kungl.

Maj :ts medgivande i varje särskilt fall, får utskottet, med tillstyrkande av

Kungl. Majits förslag (punkt 17, sid. 44 och 45), hemställa, •

att riksdagen må till inköp och bebyggande för telegrafverkets

räkning av fastigheter, vilkas förvärvande eller färdigställande

icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan

på särskilt riksdagsbeslut, för budgetåret 1935/1936

anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor, att utgå av

lånemedel.

18 :o) Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Kungl.

Majit har (punkt 18, sid. 45—48) föreslagit riksdagen att till fortsatt utveckling

av statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett reservationsanslag av 15,000,000 kronor.

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Telegrafstyrelsen har beträffande de senare årens utveckling uppgjort följande

tabeller:

Riks-

Ökning ( + ) eller minsk- ning (—) under året

Under året

År

samtal mot

särskild

avgift

Samtals-

avgifter

av antal

riks- samtal

av samtalsavgifter

Telefon- apparater

vid årets

sint

influtna in- trädes- och

abonnemangs- avgifter

Antal

Kronor

%

Kronor

%

Antal

Kronor

1929 . . .

41,824,810

30,503,406

+ 5.4

+ 2,114,831

+ 7.4

495,312

50,218,177

1930 . . .

43,624,286

32,148,890

+ 4.3

+ 1,645,484

+ 5.4

522,454

52,501,418

1931 . . .

44,177,300

33,173,183

+ 1.3 1

+ 1,024,292

+ 3.2 1

546,453

54,099,4373

1932 . . .

43,945,683

33,026,779

-0.5

- 146,404

— 0.4

563,337

55,182,2804

1933 . . .

44,435,790

33,917,333

+ 1.1

+ 890,554

+ 2.7

576,774

55,156,8575

1934 . . .

46,800,000

35,800,000

+ 5.3

+ 1,883,000

+ 5.6

601,500

56,225,000®

Fr. o. m. den 1/i 1931 upphörde avgiftsbeläggningen av förut taxerade landssamtal och genomfördes

en omfattande taxeomrädosrevision, varigenom fornt avgiftsbelagda samtal blevo avgiftsfria.

Vissa abonnemangsavgifter nedsattes fr. o. m. den 1 januari 1929.

3 Vissa abonnemangsavgifter nedsattes fr. o. m. den 1 januari 1931.

4 Vissa abonnemangsavgifter nedsattes fr. o. m. den 1 april 1932, vissa inträdesavgifter fr. o. m.

den 1 mars 1932.

5 Vissa abonnemangsavgifter nedsattes fr. o. m. den 1 juli 1933, vissa inträdesavgifter fr. o. m.

den 1 april 1933.

6 Vissa abonnemangsavgifter nedsattes fr. o. m. den 1 oktober 1934.

Ökning (+) eller minsk- ning (—) under året

Ökning ( + ) eller minsk- ning (—) under året

Ar

av antal telefon- apparater

av inträdes- och

abonnemangs- avgifter

Taxerade

telegram

Telegram-

avgifter

av an- talet te- legram

av telegramavgifter

Antal

%

Kronor

%

Antal

Kronor

%

Kronor

%

1929 .

+ 23,107

+ 4.9

+ 713,6002

+

1.4

6,556,403

7,957,451

- 0.3

+ 471,884

+ 6.3

1930 .

+ 27,142

+ 5.5

+ 2,283,241

+

4.5

6,259,420

7,639,477

- 4.5

- 317,974

- 4.0

1931 .

+ 23,999

+ 4.6

+ 1,598,0193

+

3.0

5,910,847

7,408,172

- 5.6

- 231,305

-3.0

1932 .

+ 16,884

+ 3.1

+ 1,082,8434

+

2.0

5,171.775

6,885,770

- 12.5

- 522,402

- 7.1 !

1933 .

+ 13,437

+ 2.4

— 25,4235

-

O.o

5,012,010

6,652,011

- 3.1

- 233,758

- 3.4 !

1934 .

+ 24,700

+ 4.3

+ 1,068,000®

+

1.9

5,000,000

6,625,000

- 0.2

— 27,000

— 0.4

Anm. I dessa tabeller äro uppgifterna för år 1934 approximativt beräknade nied ledning av förhållandena

under de nio första månaderna av året.

För fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende har riksdagen

för budgetåren 1931/1935 anvisat respektive 14,000.000, 11,500,000, 11,500,000

och 12,350,000 kronor. I anslaget för budgetåret 1931/1932 ingick ett belopp

av 600,000 kronor för en ny kabel till Danmark. Anslaget för budgetåret

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

11

1933/1934 innefattade ett belopp av 1,500,000 kronor för framdragande av

nya blanka lands- och riksledningar, vilkas omedelbara utförande, ehuru icke

strängt nödvändigt, likväl ansetts önskvärt för underlättande av den långväga

telefontrafiken samt för beredande av sysselsättning åt eljest överflödig tillfällig

personal inom telegrafverket. Med hänsyn till det alltjämt rådande

stora behovet att bereda arbetstillfällen inräknades i anslaget för innevarande

budgetår ett belopp av 2,000,000 kronor för anordnande av tvärförbindelser

mellan olika telefoncentra, särskilt i Norrland, samt för nedläggande av ytterligare

en del landskablar, allt utöver den ordinarie arbetsplanen.

För nästkommande budgetperiod äskas nu 15,000,000 kronor. Detta belopp

skulle enligt telegrafstyrelsens beräkningar fördela sig på följande sätt.

För nya blanka riksledningar erfordras 1,600,000 kronor och

för komplettering av pupinutrustningen i tidigare utlagda^

kablar för rikstrafik krävas 800,000 kronor. För de nya kablar för

riksledningar, som på grund av järnvägselektrifieringen under år 1935

måste utläggas mellan Stockholm och Eskilstuna samt mellan Örebro och

Karlstad, har totala kostnaden beräknats komma att uppgå till 6,600,000 kronor,

varav 3,600,000 kronor skulle utgå såsom kapitalökningsanslag och återstoden,

3,000,000 kronor, bekostas av förnyelsefonden. Med anledning av den

väntade abonnentökningen erfordras sammanlagt 9,000,000 kronor, varav för

nya abonnenter 4,700,000 kronor, för landsledningar 800,000

kronor, för nätarbeten och stationsutvidgningar 1,500,000

kronor samt för nya växelstationer och oförutsedda arbeten

2,000,000 kronor.

De belopp, som under senaste åren nedlagts på nyanläggningar vid telegrafverket,

äro högst betydande. Under titel »fortsatt utveckling av statens telefon-

och telegrafväsende» har -— i huvudsak för telefonnätets utbyggnad -—

under budgetåren 1931—1935 anvisats sammanlagt 49,350,000 kronor.

Nu begäras för samma ändamål ytterligare 15,000,000 kronor. Av denna

summa beräknas emellertid 3,600,000 kronor åtgå för riksledningsomläggningar

i samband med järnvägselektrifieringen. Av återstoden falla 9,000,000

kronor på lednings- och stationsarbeten, betingade av väntade nya telefonabonnemang.

Det anses nämligen, att man ej skall behöva räkna med något avbrott

i den gynnsamma utveckling, som kännetecknat landets telefonväsen

även under de senaste åren. Den för år 1935 motsedda ökningen i antal telefonapparater

(för närvarande uppgående till cirka 600,000 för hela riket) uppskattas

till ungefär 25,000 eller samma siffra som för år 1934.

Överhuvud kan till stöd för anslagsbeloppets beviljande åberopas telegrafstyrelsens

egen, på verkställda beräkningar grundade uppskattning av anslagsbehovet

samt därmed också följande ansvar för anslagsmedlens förräntning.

Gagnet av att det svenska telefonväsendet alltjämt kan hållas på en

tekniskt högstående nivå är allmänt erkänt. Med tagen hänsyn till dessa förhållanden

har utskottet ansett sig böra tillstyrka, att här begärda anslagsbelopp

å 15,000,000 kronor oavkortat beviljas.

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Teknikens alltjämt fortgående utveckling medför emellertid, att telegrafverkets

tekniska utrustning jämförelsevis snabbt föråldras. Härtill kommer, att

de till telegrafverket anvisade kapitalökningsanslagen utanordnas av lånemedel.

Anspråken pa avkastning — liksom också på årliga avsättningar till

förnyelsefond — måste därför sättas rätt höga. Särskilt under senaste åren

hava dock de i detta hänseende ställda förväntningarna uppfyllts. Samtidigt

med att vissa taxereduktioner genomförts har nämligen verket kunnat visa

årsinkomstresultat av 8 procent för vartdera åren 1931 och 1932 och över 8,5

procent för vartdera av åren 1933 och 1934.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla som önskvärt, att verksledningen

allt framgent liksom hittills lämnas en viss, örn än begränsad frihet, då det

gäller att affärsmässigt lämpa taxenormerna efter tidsutvecklingen och trafikens

alltjämt sig förändrande krav. Åtminstone på lång sikt sett lärer en viss

sådan rörelsefrihet endast kunna främja verkets ekonomi och alltså indirekt

även bliva statsfinansiellt gagnelig.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen ma till fortsatt utveckling av statens telefonoch

telegrafväsende för budgetaret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 15,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

19 :o) Radioanläggning för flygplats i Bromma. Beträffande Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 19, sid. 48—50) örn anslag för radioanläggning för flygplats i

Bromma kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket

härigenom

anmäles.

Statens järnvägar.

20:o) Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden. Kungl. Majit

har (punkt 20, sid. 51—54) föreslagit riksdagen att till fortlöpande förstärkning

av spåröverbyggnaden för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 1,850,000 kronor.

Den normala fortlöpande förstärkningen av spåröverbyggnaden har för budgetåret

1935/1936 respektive, i vad avser förnyelsefondsmedel, år 1935 beräknats

draga en total kostnad av 3,450,000 kronor. I avvaktan å pågående utredning

rörande användningen av affärsverkens förnyelsefonder föreslås nu, att

berörda belopp så fördelas, att 1,350,000 kronor skulle utgå av kapitalökningsmedel

och 2,100,000 kronor av förnyelsefondsmedel. Dessutom äskas medel till

ytterligare rälsutbyten i syfte att använda därvid upptagen räls till den under

byggnad varande banan Ulricehamn—Jönköping. För detta ändamål erfordras

ett totalbelopp av 1,500,000 kronor, varav 500,000 kronor av kapitalökningsmedel

för nästa budgetar samt 1,000,000 kronor av förnyelsefondsmedel

med lika fördelning å åren 1935 och 1936.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

13

Till frågan om järnvägsanläggningen Ulricehamn—Jönköping kommer utskottet

att taga ställning i annat sammanhang. Man synes dock redan nu böra

räkna med att gamla Täler från statsbanorna böra användas för rälsläggningen

å denna nya bana, där trafikbelastningen ej torde bliva synnerligen stor.

Utskottet vill därför tillstyrka förslaget örn att för en påskyndad rälsomläggning

å vissa äldre statsbanesträckor anvisas 500,000 kronor utöver det belopp

av 1,350,000 kronor, som erfordras på grund av det normalt fortskridande

arbetet å statsbanornas spårförstärkning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 1,850,000 kronor, att utgå av lånemedel.

21 :o) Skenfria vägkorsningar m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 21, sid. 54—55) hemställer utskottet,

att riksdagen må till skenfria vägkorsningar m. m. för budgetåret

1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 350,000

kronor, att utgå av lånemedel.

22 :o) Växel- och signalsäkerhetsanläggningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 22, sid. 56) hemställer utskottet,

att riksdagen må till växel- och signalsäkerhetsanläggningar

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

23 :o) Telefonledningar oell kabelarbeten. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 23, sid. 57) hemställer utskottet,

att riksdagen må till telef anledning ar och kabelarbeten för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 100,000

kronor, att utgå av lånemedel.

24 :o) Reparationsverkstad för motorfordon vid huvudverkstaden i örebro.

Kungl. Maj :t har (punkt 24, sid. 57—60) föreslagit riksdagen att till reparationsverkstad

för motorfordon vid huvudverkstaden i Örebro för budgetåret

1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 125,000 kronor.

Enligt ett av järnvägsstyrelsen uppgjort förslag skulle en motorfordonsverkstad

vid huvudverkstaden i Örebro inrymmas i därvarande stora plåtslagareverkstad.

Det behövliga utrymmet i plåtslagareverkstaden hade erhållits främst

genom att arbetsplanen i avdelningen för reparation av lokomotivångpannor

kunnat inskränkas till följd av minskat antal reparationsobjekt av nyssnämnt

slag, sedan elektrifieringen av de mera betydande statsbanelinjerna genomförts.

Eör att den föreslagna motorverkstadsavdelningen skulle kunna på mest effektiva

sätt fylla sitt ändamål, krävdes dels vissa förändringsarbeten för 145,000

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

kronor och dels anskaffning av specialmaskinerier för 45,000 kronor. Av det

sammanlagda behövliga beloppet, 190,000 kronor, skulle 65,000 kronor utgå

av förnyelsefondsmedel och återstoden 125,000 kronor anvisas såsom kapitalökningsanslag.

Genom anordnandet av ifrågavarande verkstad skulle reparationsarbetena

beträffande statsbanornas motorfordonspark centraliseras. Av den i ärendet

förebragta utredningen framgår, att denna åtgärd skulle ur driftsekonomisk

synpunkt ställa sig fördelaktig. Utskottet tillstyrker fördenskull, att erforderliga

medel för ändamålet nu anvisas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till reparationsverkstad för motorfordon

vid huvudverkstaden i Örebro för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett reservationsanslag av 125,000 kronor, att utgå av lånemedel.

25 :o) Huvudförrådsbyggnad m. m. i örebro. Kungl. Maj :t har (punkt 25,

sid. 60—69) föreslagit riksdagen att till huvudförrådsbyggnad m. m. i Örebro

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 425,000 kronor.

I sammanhang med Kungl. Maj :ts förevarande förslag har utskottet förehaft

en inom andra kammaren av herr C. Lovén m. fl. väckt motion, nr 291, i vilken

hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Majrts förslag att anslå

425,000 kronor till en ny förrådsbyggnad för statens järnvägar i örebro.

Järnvägsstyrelsen har såsom ett led i rationaliseringen av statens järnvägars

förrådsväsende föreslagit inrättande av ett centralförråd i Örebro.

Anläggningskostnader och förändringar i årskostnader för dessa rationaliseringsåtgärder

har järnvägsstyrelsen beräknat bliva följande:

Anläggningskostnad: Kronor

Huvudförrådsbyggnaden ................................ 625,000

Kontorstillbyggnaden .................................... 55,000

Gatu- och spårarbeten .................................... 20,000

Summa kronor 700,000

Förändringar i årskostnader:

Förbättringar: Kronor Kronor

Personalbesparing 24 man ...................... 119,000

Uthyrning av huvudförrådet i Stockholm

4,700 kvm magasinsyta å 10 kr................. 47,000

450 » expeditionslokaler ä 20 kr........... 9,000 175,000

Merutgifter:

Avsättning till förnyelsefond, förräntning och allmänt underhåll

8 % å 700,000 kronor .................................. 56,000

Saldo förbättring kronor 119,000

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

15

Departementschefen har anfört följande.

Såsom jag inledningsvis antytt får järnvägsstyrelsens förslag om inrättande

av centrallager i Örebro med materielreserv för övriga statens järnvägars

förråd anses utgöra ett led i styrelsens strävanden i riktning mot en rationell

omläggning av statens järnvägars förrådsväsende. Med denna omläggning avses,

bland annat, att ernå ett nedbringande av lagerhållningen i linjeförråden

och i distriktens huvudförråd. Vid en centralisering av lagerhållningen genom

förrådsorganisationens förgreningar upp till ett centrallager vinnes uppenbarligen

möjlighet att i mindre omfattning än eljest lagra förnödenheter och

särskilt sådana, av vilka icke dagligen behov föreligger. Exempelvis må nämnas,

att enligt tillgänglig uppgift värdet av banavdelningen lager vid 1931

års utgång utgjorde omkring 9,700,000 kronor men vid 1933 års slut nedbragts

till omkring 4,900,000 kronor. En sålunda minskad lagerhållning har sin betydelse

icke endast däri, att det i förrådet bundna kapitalet med åtföljande

räntekostnader i motsvarande mån reduceras, utan även i det minskade arbete

för de skilda förrådens vård och drift, som därmed vinnes. Förutom genom

centralisering och därmed sammanhängande systematisering av lagerhållningen

har järnvägsstyrelsen sökt minska förråden på så sätt att styrelsen, i den

utsträckning som befunnits lämplig, överenskommit med leverantörer örn successiv

leverans, i mån av rekvisition, till respektive förråd eller ofta direkt till

konsumtionsplatsen, ett system som styrelsen avser att efter hand i möjlig och

lämplig mån utvidga.

Nu förevarande förslag örn anordnande av centrallager i Örebro avser alltså

ett fullföljande av centraliseringsplanen till nedbringande av huvudförrådens

lagerhållning. Detta förslag är i och för sig oavhängigt av frågan örn Stockholmsförrådets

bibehållande eller nedläggande. Örebro synes med hänsyn till

såväl det centrala läget, med goda och snabba tågförbindelser åt olika håll, som

den där befintliga centralverkstaden •— utökad, enligt vad under föregående

punkt föreslagits, med en reparationsverkstad för motorfordon — vara en synnerligen

lämplig plats för den tilltänkta materielreserven. Genom ett samtidigt

sammanförande av de nu spridda lokalerna vid Örebroförrådet skulle, såsom

järnvägsstyrelsen framhållit, tillgodoses redan vid förrådets nuvarande

uppgifter framträdande behov av större och lämpligare lokalutrymmen. Vad

chefen för generalstaben anfört örn förrådsbyggnadens genom dess storlek utsatta

läge i händelse av bombanfall under krig, kan jag icke finna innebära

något avgörande skäl mot den föreslagna anordningen, enär såsom järnvägsstyrelsen

anfört här huvudsakligen är fråga om en materielreserv i fred, som

vkl krigstillfälle komme att i erforderlig omfattning snabbt distribueras till

linjesektionerna.

JÄV centrallagrets anordnande följer, såsom avsett är, en minskning av lagerhållningen

i övriga huvudförråd. Vad huvudförrådet i Stockholm beträffar

bär järnvägsstyrelsen t. o. m. ansett en fullständig indragning möjlig under

förutsättning av en viss utökning av de eljest behövliga förråds! okalerna i

Örebro, varigenom huvudförrådets i Stockholm uppgifter skulle, enligt järnvägsstyrelsens

mening med fördel, kunna övertagas av det nya centralförrådet

i örebro. Häremot hava de förut omnämnda personalorganisationerna framställt

erinringar under påyrkande av förnyad utredning i ämnet.

Nu berörda spörsmål, som alltså är av sekundär natur men inverkar på huvudfrågans

lösning genom den därmed sammanhängande utökningen av de nya

förrådslokalerna^i örebro, är väsentligen en inre organisatorisk fråga och såsom

sådan utifrån jämförelsevis svarbedömlig. Vad järnvägsstyrelsen anfört

synes emellertid giva vid handen, att förslaget från organisatorisk synpunkt

måste anses vara för statens järnvägar fördelaktigt. Vad dc ekonomiska kal
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

kylerna beträffar synas desamma vara uppgjorda med tillbörlig försiktighet.

Framhållas må, att den av Stockholmsförrådets flyttning betingade lokalökningen

uppgivits begränsa sig till omkring 25 procent av de i varje fall erforderliga

nya förrådslokalerna, medan kalkylen över förändringar i årskostnader

avser för hela den nya förrådsbyggnaden jämte kontor samt gatu- och spårarbeten

beräkneliga merutgifter, ställda i förhållande till förbättringar enbart på

grund av Stockholmsförrådets flyttning. I detta sammanhang må ock i förbigående

nämnas, att den för några år sedan för en kostnad av 720,000 kronor

utförda örn- och påbyggnaden av Stockholmsförrådet icke representerade någon

nyinvestering av statskapital, enär enligt beslut vid 1926 års riksdag medel

för ändamålet anvisades ur förnyelsefonden.

iVad angår den vid Stockholmsförrådet anställda personalen, uppgående till

60 personer, skulle, enligt vad jag inhämtat, av densamma 34, bland dem alla

som äga egna bostäder, kunna få kvarstanna i Stockholm.

Efter övervägande av de på frågan inverkande omständigheterna anser jag

mig böra tillstyrka, att de nya förrådslokalerna i Örebro komma till utförande

och i sådan omfattning, att huvudförrådet i Stockholm kan dit överflyttas.

Med anledning av vad personalorganisationerna därutinnan anfört och i anslutning

till nyss anförda uppgifter örn antalet av de anställda, som skulle

kunna få kvarstanna i Stockholm, vill jag förutsätta, att vid överflyttning av

personal till örebro nödig hänsyn tages till dem, som äro innehavare av egna

hem eller av egna bostadslägenheter.

Mot de beräknade kostnaderna för anläggningarna i örebro, slutande å

700,000 kronor, synes intet vara att erinra. Ej heller har jag funnit anledning

till erinran mot järnvägsstyrelsens förslag, att av kostnaderna 275,000 kronor

skola utgå av förnyelsefondsmedel och 425,000 kronor av kapitalökningsmedel.

Sistnämnda belopp torde, på sätt styrelsen hemställt, böra upptagas i riksstaten

för nästa budgetår.

Avsikten med ifrågavarande utvidgning av huvudförrådet i Örebro är att

vinna en ytterligare koncentration av statens järnvägars förrådsrörelse. Från

detta centralförråd skola de fem olika distrikten med deras särskilda förråd

kunna snabbt förses med behövliga förrådseffekter, varigenom lager- och förvaltningskostnaderna

förbilligas.

Såvitt utskottet kunnat finna förtjänar verksledningen statsmakternas stöd

i denna sin strävan att förbättra och efter tids- och trafikutvecklingen anpassa

förrådsväsendet vid statsbanorna. Att Örebro erbjuder det gynnsammaste

läge för ett centralförråd blir än mer framträdande, sedan järnvägselektrifieringen

örn något år fullt genomförts upp till Ånge. Möjligheter öppnas då

till synnerligen snabba tågförbindelser i olika riktningar, däribland genomgående

dagtågsförbindelser från Trälleberg över Örebro ända upp till Sundsvall

och Östersund. Härtill kommer att statsbanornas redan nu till Örebro

förlagda järnvägsverkstäder äro avsevärda avnämare av olika slags materiel,

vilket gör att ett stort förråd under alla förhållanden måste finnas på denna

plats.

Motionsvis ha visserligen invändningar framförts mot den planerade omläggningen

av förrådsrörelsen. Såsom i motionen erinras kan en förflyttning

tvivelsutan medföra olägenheter för vissa nu vid statens järnvägars förråd i

Stockholm placerade tjänstemän. Till ifrågavarande personals intressen kom
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

17

mer dock, såsom av statsverkspropositionen inhämtas, att tagas all den hänsyn,

som kan vara skälig och berättigad.

Förevarande förslag örn anläggning av en huvudförrådsbyggnad m. m. i

örebro för en totalkostnad av 700,000 kronor, varav 275,000 kronor av förnyelsefondsmedel

och 425,000 kronor från ett nu av riksdagen anvisat anslag,

tillstyrkes alltså av utskottet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med

avslag å den av herr Lovén m. fl. väckta motionen II: 291,

må till huvudförrådsbyggnad m. m. i Örebro för budgetåret

1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 425,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

26 :o) Elektrifiering av banorna Stockholm—Krylbo—Ånge och örebro—

Krylbo. Kungl. Maj:! har (punkt 26, sid. 69 och 70) föreslagit riksdagen att

till elektrifiering av banorna Stockholm—Krylbo—Ånge och örebro—Krylbo

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 4,500,000 kronor.

Kostnaden för elektrifieringsanläggningen har beräknats till 49.5 miljoner

kronor. Härav är ett belopp av 12.6 miljoner kronor, motsvarande genom

elektrifieringen vunnen minskning i kostnaderna för ersättningsköp av ånglok,

avsett att bestridas av medel från statens järnvägars förnyelsefond. Beloppet

av erforderliga kapitalökningsmedel beräknas till 36.9 miljoner kronor.

Enligt den för riksdagen tidigare framlagda finansieringsplanen för ifrågavarande

elektrifieringsföretag, som beräknas bliva färdigställt den 1 april

1936, bör här äskade belopp av 4,500,000 kronor nu anvisas som slutanslag

till anläggningen.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till elektrifiering av banorna Stockholm

—Krylbo—Ånge och Örebro—Krylbo för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett reservationsanslag av 4,500,000 kronor, att

utgå av lånemedel.

27 :o) Elektrifiering av banorna Göteborg—Malmö och Ängelholm—Hälsingborg.

Kungl. Majit har (punkt 27, sid. 71—72) föreslagit riksdagen att

till elektrifiering av banorna Göteborg—Malmö och Ängelholm—Hälsingborg

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 6,900,000 kronor.

Kostnaderna för elektrifieringen av linjerna Göteborg—Malmö och Ängelholm—Hälsingborg

ha beräknats till 29,050,000 kronor, varav 22,150,000 kronor

redan anvisats. Det nu planenligt erforderliga slutbeloppet, 6,900,000

kronor, torde böra beviljas.

Bihang till riksdagens protokoll 1985. 6 sami. Nr 9.

Utskottet.

Utskottet.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till elektrifiering av banorna Göteborg—

Malmö och Ängelholm—Hälsingborg för budgetåret 1935/1936

anvisa ett reservationsanslag av 6,900,000 kronor, att utgå av

lånemedel.

28 :o) Elektrifiering av banorna Laxå—Charlottenberg, Södertälje södra—

Eskilstuna med bilinjer och Uppsala—Gävle. Kungl. Majit har (punkt 28,

sid. 72—74) föreslagit riksdagen att till elektrifiering av banorna Laxå—Charlottenberg,

Södertälje södra—Eskilstuna med bilinjer och Uppsala—Gävle för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 7,000,000 kronor.

Elektrifiering av ifrågavarande linjer beslöts av förra årets riksdag. Enligt

den av järnvägsstyrelsen då framlagda finansieringsplanen skulle under

budgetåren 1934/1937 erfordras 15,000,000 kronor, 7,000,000 kronor och

3,430,000 kronor, tillhopa 25,430,000 kronor.

För finansieringen skulle med beaktande av räntabiliteten av de olika företagen

tagas i anspråk följande belopp:

Laxå—Char- lottenberg

Södertälje

södra—Eskils

tuna med

bilinjer

Uppsala—

Gävle

Samma

Lånemedel att förräntas

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

med trafikinkomster . .

6,000,000

2,000,000

3,000,000

11,000,000

Andra medel......

7,910.000

2,525,000

3,995,000

14,430,000

Summa kronor

13,910,000

4,525,000

6,995,000

25,430,000

I anslutning härtill har för det löpande budgetåret anvisats dels under statens

järnvägar ett lånemedelsanslag av 11 miljoner kronor, dels ock under

Fonden för förlag till statsverket ett lånemedelsanslag av 4 miljoner kronor.

I sin skrivelse nr 271 uttalade riksdagen, bland annat, att vid arbetenas planläggning

borde jämsides med angelägenheten av deras rationella bedrivande

beaktas önskvärdheten av att de ej utfördes hastigare än som med hänsyn till

behovet av arbetstillfällen inom verkstadsindustrien eller eljest ur arbetslöshetssynpunkt

kunde vara påkallat.

Nu äskas till fortsättande av ifrågavarande företag 7 miljoner kronor. Med

avseende å sättet för beredande av detta medelsbelopp har departementschefen

ansett anslag för ändamålet böra utgå av medel, för vilka statens järnvägar

icke skulle vara förräntningspliktiga. Anslaget skulle på vanligt sätt

upptagas bland kapitalökningsanslagen till statens järnvägar samt utgå av

lånemedel. I statens järnvägars räkenskaper skulle emellertid å anslaget uttagna

medel redovisas under rubriken lånekapital att finansieras med andra

medel än trafikinkomster, å vilket konto finnes bokförd återstoden av det

belopp å 140 miljoner kronor, som enligt av Kungl. Majit den 5 juli 1929, i

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

19

anslutning till riksdagens i skrivelse nr 287 samma år gjorda uttalanden, meddelade

bestämmelser skulle uppföras å sådant konto.

Utskottet tillstyrker fortsättande av ifrågavarande, av 1934 års riksdag beslutade

elektrifieringsföretag. Utskottet ansluter sig jämväl till departementschefens

förslag örn sättet för finansieringen av det nu äskade anslaget.

Under erinran örn 1934 års riksdags i ämnet gjorda uttalande vill utskottet

emellertid framhålla som önskvärt att vid arbetenas genomförande alltjämt

i möjligaste mån beaktas, att de delvis motiverats såsom arbetslöshetsf

öretag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till elektrifiering av banorna Laxå—Charlottenberg,

Södertälje södra—Eskilstuna med bilinjer och

Uppsala—Gävle för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 7,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

29 :o) Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten. Kungl. Maj:t

har (punkt 29, sid. 74 och 75) föreslagit riksdagen att såsom dispositionsanslag

för oförutsedda och mindre arbeten för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

reservationsanslag av 500,000 kronor.

Utskottet tillstyrker anvisande av det nu begärda beloppet, 500,000 kronor.

I fråga örn anslagets användande gäller för närvarande, att detsamma är

begränsat till arbeten, vilkas utförande påkallats av angelägna oförutsedda

krav, samt till sådana mindre arbeten, vilka beräknats draga en kostnad understigande

25,000 kronor.

Nu föreslås, att kostnadsgränsen för de mindre arbetena höjes till 50,000

kronor. Häremot har utskottet ej funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må såsom dispositionsanslag för oförutsedda

och mindre arbeten för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor, att utgå av lånemedel.

30 :o) Inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare. Kungl. Maj:t har

(punkt 30, sid. 76 och 77) föreslagit riksdagen att till inlandsbanan mellan

Yolgsjön och Gällivare för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 4,000,000 kronor.

Allt sedan 1930 har riksdagen till arbetena å inlandsbanan anvisat årliga

anslag av 4 miljoner kronor. Med årliga anslag av denna storlek beräknas

järnvägsanläggningen bliva avslutad under budgetåret 1937/1938.

Till och med nu löpande budgetår ha för nämnda bana anvisats tillhopa

56.85 miljoner kronor. För dess fullbordande erfordras — enligt vad som från

järnvägsstyrelsen inhämtats — ytterligare 8 å 9 miljoner kronor, varav nu

äskas 4 miljoner kronor.

Utskottet.

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Utskottet.

Utskottet.

Utskottet tillstyrker, att, i likhet med vad tidigare ägt rum, ett belopp av 4

miljoner kronor beviljas för fortsättningen av inlandsbanebygget. Likaså tillstyrker

utskottet, att beloppet — jämväl på sätt förut skett — anvisas att

utgå av andra statsinkomster än lånemedel.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till inlandsbanan mellan Volgsjön och

Gällivare för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 4,000,000 kronor, att utgå av andra statsinkomster än

lånemedel.

31 :o) Person- och resgodsvagnar. Kungl. Majit har (punkt 31, sid. 77—

79) föreslagit riksdagen att till person- och resgodsvagnar för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett reservationsanslag av 750,000 kronor.

En av järnvägsstyrelsen år 1933 framlagd femårsplan för anskaffning av

person- och resgodsvagnar slutar å ett belopp av 6,000,000 kronor, varav hälften

skulle utgå av förnyelsefondsmedel och hälften av kapitalökningsmedel.

Härav har för innevarande budgetår anvisats ett kapitalökningsanslag av

750,000 kronor. Nu äskas samma belopp för nästa budgetår, och har för år

1935 för samma ändamål ett belopp av 750,000 kronor anvisats av förnyelsefondsmedel.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran emot Kungl. Maj :ts förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må till person- och resgodsvagnar för budgetåret

1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 750,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

32:o) Postvagnar. Kungl. Majit har (punkt 32, sid. 80 och 81) föreslagit

riksdagen att till postvagnar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 600,000 kronor.

Förevarande förslag avser anskaffande av postvagnar för en totalkostnad

av 700,000 kronor, varav ett belopp av 100,000 kronor skulle bestridas med

förnyelsefondsmedel och återstoden, 600,000 kronor, med kapitalökningsmedel.

Enligt gällande bestämmelser angående postbefordran å statens järnvägar

har järnvägsstyrelsen att — med användande av för sådant ändamål till styrelsens

förfogande ställda penningmedel —■ tillhandahålla erforderliga, för

postens framförande och behandling särskilt inredda järnvägsvagnar eller avdelningar

av järnvägsvagnar samt vidtaga de ändringar och förbättringar

av desamma, som påkallas av generalpoststyrelsen. Under erinran härom tillstyrker

utskottet Kungl. Maj :ts förevarande förslag.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

21

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till postvagnar för budgetåret 1935/1936

anvisa ett reservationsanslag av 600,000 kronor, att utgå av

lånemedel.

33 :o) Anläggningar och förlag för automobiltrafik. Kungl. Haj:t har

(punkt 33, sid. 81—86) föreslagit riksdagen att till anläggningar och förlag

för automobiltrafik för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet behandlat två likalydande motioner,

väckta den ena, nr 76, inom första kammaren av herr C. F. Carlström

m. fl., och den andra, nr 200, inom andra kammaren av herr N. E. Nilsson i

Antnäs m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.

Majit anhålla, att Kungl. Majit täcktes bemyndiga järnvägsstyrelsen att på

sätt i motionerna närmare angives eller på sätt Kungl. Maj :t eljest prövar lämpligt

anordna förbindelse mellan Haparandahamn och statsbanenätet, samt att

härför erforderliga medel anvisas ur det i årets statsverksproposition för kapitalökning

upptagna reservationsanslaget för anläggningar och förlag för

automobiltrafik.

I fråga örn de till stöd för berörda framställningar åberopade skälen får

utskottet hänvisa till motionen 1:76.

I skrivelse den 19 mars 1931 hemställde järnvägsstyrelsen örn vidtagande

av sådan ändring i gällande bestämmelser rörande förvaltningen av statens

järnvägars pensionsfond och statens järnvägars förnyelsefond, att fondmedel

finge, i den utsträckning Kungl. Majit för varje särskilt fall, efter prövning

av från styrelsen förebragt förslag, kunde komma att bestämma, placeras i

vissa järnvägsaktiebolag ävensom i företag för landsvägstransport.

Med anledning av denna och vissa andra då föreliggande framställningar

rörande användningen av de under kommunikationsdepartementet lydande affärsdrivande

verkens fonder anbefallde Kungl. Majit den 30 juni 1934 riksräkenskapsverket

att i samråd med styrelserna för nämnda verk verkställa

utredning dels rörande användningen och placeringen av samma verks förnyelsefonder

och därmed sammanhängande spörsmål, dels ock rörande sättet för

kapitalanvisning till nämnda affärsverks fonder ävensom att till Kungl. Maj :t

inkomma med de förslag, vartill utredningen kan föranleda.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har järnvägsstyrelsen återupptagit

frågan örn beredande av medel, för nästa budgetår förslagsvis 2 miljoner kronor,

för placering för statens järnvägars räkning i företag för landsvägstransport.

Med sitt förslag har järnvägsstyrelsen åsyftat förvärv av redan förefintliga

trafikföretags egendom och den övertagna verksamhetens rationella anknytning

till statens järnvägars egen järnvägsrörelse. Därvid skulle, liksom vid de enskilda

järnvägarna, användas de former, som för varje fall kunde anses lämp
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

ligast, alitsa motortrafik i egen regi eller genom dotterföretag, aktieinnehav i

formellt självständiga bilföretag eller låneunderstöd, ävensom givetvis inkomstgaranti

eller direkt subvention, vilka båda sista former dock icke krävde kapitalinsats

och därför redan länge av styrelsen praktiserats. För att affärsmässiga

uppgörelser skulle vara möjliga erfordrades, att järnvägsstyrelsen

kunde med kort tids varsel disponera över behövliga penningmedel. Däremot

vore det icke nödvändigt, att styrelsen erhölle rätt att själv fritt förfoga över

beviljade anslagsmedel. Då nämligen enligt gällande bestämmelser den av

statens järnvägar drivna billinjetrafiken icke finge utvidgas utan av Kungl.

Majit för varje särskilt fall lämnat tillstånd, syntes det mest naturligt och

lämpligt, att Kungl. Maj :t samtidigt fattade beslut rörande finansieringen.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

Av den lämnade redogörelsen framgår, att man såväl utomlands som vid de

enskilda järnvägarna i Sverige alltmera övergått till att direkt eller indirekt

ansluta automobilföretag till järnvägsföretagen. Erfarenheterna av dessa

anordningar synas flerstädes hava varit mycket gynnsamma. Uppenbart är

ock, att den samverkan mellan järnvägs- och landsvägstransporter, som vinnes

genom ett närmare sammanförande av de båda transportmedlen, möjliggör ett

säkrare och mera ordnat tillgodoseende av det allmänna trafikbehovet. Därvid

ernås även en eftersträvansvärd lindring i den häftiga konkurrensen inom

trafikväsendet, varigenom kan motverkas en från samhällsekonomiska synpunkter

icke önskvärd och för respektive företagare ofta ekonomiskt ödeläggande

överdimensionering av transportapparaten.

Såsom järnvägsstyrelsen närmare utvecklat föreligger även för statens järnvägar

behov av att i en eller annan form till sig knyta sådana företag för

landsvägstransporter, som beröra statens järnvägars egen trafik. Att järnvägsstyrelsen,

i olikhet med enskilda järnvägsförvaltningar, hittills saknat medel

för tillgodoseende av detta behov, betecknas av 1932 års trafikutredning i

dess utlåtande över järnvägsstyrelsens framställning såsom mindre lämpligt.

Jag delar denna trafikutredningens uppfattning. Otvivelaktigt skulle hela

den uppgift statens järnvägar har sig ålagd främjas och underlättas om företaget

i större utsträckning än nu är fallet kunde, där så befinnes lämpligt, ingå

samverkan i en eller annan form med automobilföretag. Närmast skulle en

ökad användning av bilén i järnvägens tjänst hava betydelse för ersättande av

oekonomiska tågförbindelser och för järnvägsnätets komplettering med väl

ordnade landsvägsförbindelser. Såsom järnvägsstyrelsen själv framhåller torde

det föreliggande behovet kunna väsentligen tillgodoses genom övertagande av

redan förefintliga trafikföretag och dessas egendom, varigenom nyanskaffning

av material och utfärdandet av nya trafiktillstånd i möjligaste mån undvikas.

.Av nu anförda skäl finner jag, i likhet med 1932 års trafikutredning, ingen

erinran att göra mot det framställda förslaget utan ger detsamma min anslutning.

Vad beträffar användningen av de medel, som må komma att avses för ifrågavarande

ändamål, vill jag.till en början erinra, att av Kungl. Maj:ts brev den

3 oktober 1930 (nr 363) till järnvägsstyrelsen angående undantag i vissa hänseenden

från motorfordonsförordningen beträffande av styrelsen bedriven automobillinjetrafik

m. m. framgår att, såsom järnvägsstyrelsen framhållit, tillstånd

av Kungl. Majit erfordras för inrättande av automobillinjer vid statsbanorna.

Vilka åtgärder i övrigt, , som böra ifrågakomma till vinnande av

det med den föreslagna medelsdispositionen avsedda syftet, och i vilken omfatt
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

23

ning detta bör tillgodoses, kan svårligen på förhand bestämmas utan måste

ytterst bliva beroende av de skiftande förhållandena vid det över hela landet

utsträckta statsbanenätet. Såsom järnvägsstyrelsen förutsätter, synes anslaget

böra få av styrelsen disponeras endast efter medgivande av Kungl. Majit för

varje särskilt fall, i följd varav lämpligheten, ur olika synpunkter, av medelsplaceringen

kommer under Kungl. Maj:ts bedömande.

I sakens nuvarande läge synes anledning ej föreligga att avvakta resultatet

av förutnämnda utredning örn användningen av affärsverkens fondmedel m. m.

Då det ej heller torde finnas anledning till erinran mot att för ifrågavarande

ändamål anvisas kapitalökningsmedel, tillstyrker jag att så sker. I fråga örn

storleken av ett sådant anslag finner jag det av järnvägsstyrelsen föreslagna

beloppet, 2 miljoner kronor, under förhandenvarande omständigheter lämpligt

avvägt.

Med förevarande anslag avses närmast att öppna möjlighet för statens järnvägar

att helt förvärva eller eljest erhålla erforderligt ekonomiskt inflytande

över statsbanorna berörande automobilföretag enkannerligen bussföretag, som

bedriva en förlustbringande och av de lokala trafikbehoven ej betingad konkurrens.

önskvärdheten av att en närmare samverkan mellan de olika transportmedlen

på dylikt sätt främjas är numera ganska allmänt erkänd, och utskottet

vill för sin del tillstyrka, att här begärda anslag nu beviljas.

Såsom av statsverkspropositionen inhämtas, förutsättes i varje särskilt fall

Kungl. Maj :ts godkännande av den träffade uppgörelsen. Det måste framstå

som angeläget, att en sorgfällig prövning sker av de ifrågasatta förvärven, varvid

bör tagas i betraktande såväl den allmänna nyttan av sammanslagningen

som ock den begärda gottgörelsen. Det sistnämnda gäller särskilt framställda

anspråk på ersättning för påstådda framtidsvärden på grund av upparbetad

trafik eller för annan dylik good-will. Beaktas mäste också självfallet, att

genom automobilföretagens införlivande med statsbanorna samfärdselmöjligheterna

ej hämmas, utan att tvärtom sammanslagningen blir till båtnad för

trafikens utveckling.

Anslaget skulle också, i begränsad utsträckning, få användas för järnvägsnätets

komplettering med nya, ej tidigare befintliga automobillinjer. Utskottet

vill framhålla som angeläget, att jämväl frågor örn dylika nya linjers igångsättning

prövas allsidigt, varvid särskilt bör beaktas vikten av erforderlig samverkan

med länsstyrelserna.

I väckta motioner har framhållits önskvärdheten av statens järnvägars medverkan

för åstadkommande av en busslinje melian den så gott som helt med

statsmedel bekostade Haparandahamn och Haparanda. Våglängden utgör, enligt

vad motionärerna erinra, cirka 16 kilometer, och den del av året som busstrafiken

skulle behöva att hållas i gång kunde sannolikt inskränkas till att

sammanfalla med den tid som sjöfarten på hamnen hålles öppen, eller omkring

sex månader örn året.

Sedan nu Haparandahamn med stora kostnader anlagts, bör densamma

uppenbarligen på lämpligt sätt förbindas med Haparanda och det kommunikationsnät,

som utgrenar sig därifrån. I den mån statens bistånd härvid kan

befinnas oundvikligt, lärer sådant också böra lämnas. I motionerna förordas,

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

att den blivande busslinjen skulle anordnas av statens järnvägar på sätt redan

skett mellan Övertorneå och Pajala. Utan att nu taga ställning till frågan

örn lämpligaste trafikformen finner utskottet fog föreligga för att spörsmålet

örn en kommunikationsförbindelse till Haparandahamn göres till föremål för

utredning, varom riksdagen torde böra göra framställning hos Kungl. Majit.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen

a) , med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag, må

till anläggningar och förlag för automohiltrafik för budgetåret

1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor,

att utgå av lånemedel;

b) , i anledning av herrar Carlströms m. fl. och Nilssons i

Antnäs m. fl. motioner (I: 76 och II: 200), må i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla örn utredning angående anordnande

av en förbindelse mellan Haparandahamn och Haparanda

samt örn vidtagande av de åtgärder, som må påkallas av utredningens

resultat.

Statens vattenfalls verk.

34:o) Ny tilloppskanal till Trollhätte kraftstation. Kungl. Majit har

(punkt 34, sid. 95 och 96) föreslagit riksdagen att till ny tilloppskanal till

Trollhätte kraftstation för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 800,000 kronor.

Med ifrågavarande, till 2.5 miljoner kronor kostnadsberäknade tilloppskanal,

vartill ett första anslag å 500,000 kronor anvisades vid 1934 års riksdag,

avses att minska fallförlusten i tilloppet till kraftstationen. Gagnet härav

har uppskattats till 130,000 kronor årligen.

Med tillstyrkande, att medel för arbetets fortsättning anvisas med av Kungl.

Majit äskat belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till ny tilloppskanal till Trollhätte kraftstation

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 800,000 kronor, att utgå av lånemedel.

35 :o) Förlängning av dräneringstunneln i Trollhättan. Under framhållande,

att en förlängning av dräneringstunneln mellan Stallbackaån och Polhems

sluss vid den s. k. »Hojums Varp» till Olidehålan ansetts erforderlig av sanitära

hänsyn, tillstyrker utskottet Kungl. Majits förslag (punkt 35, sid. 96)

och hemställer fördenskull,

att riksdagen må till förlängning av dräneringstunneln i

Trollhättan för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 80,000 kronor, att utgå av lånemedel.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

25

36 :o) Förvärv för statens vattenfallsverks räkning av vissa markområden

i Trollhättan. Kungl. Majit har (punkt 36, sid. 96—98) föreslagit riksdagen

att till förvärv för statens vattenfallsverks räkning av vissa områden i Trollhättan

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 200,000

kronor.

Ifrågavarande markområden, som för en köpeskilling av 200,000 kronor

skulle förvärvas från Nydqvist & Holm aktiebolag, omfatta en areal av cirka

27,300 kvadratmeter och äro belägna väster örn trafikkanalen i Trollhättan i

närheten av Trollhätte kraftverks maskinbyggnad. I köpet ingå tre fabriksbyggnader

och två bostadsbyggnader ävensom den järnvägsbro, som leder över

trafikkanalen, jämte järnvägsspårets fortsättning å östra sidan örn trafikkanalen

fram till kronan tillhörig mark.

Genom förvärv av ifrågavarande markområde kommer kronan att kunna Utskottet.

fritt disponera marken i närheten av kraftstationen, varjämte kronans rätt till

järnvägsförbindelse mellan Trollhätte kraftstation och Trollhättans järnvägsstation

tryggas.

Utskottet, som funnit köpeskillingen, 200,000 kronor, skälig, tillstyrker

Kungl. Maj :ts förevarande förslag samt hemställer,

att riksdagen må till förvärv för statens vattenfallsverks

räkning av vissa områden i Trollhättan för budgetåret 1935/

1936 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor, att utgå

av lånemedel.

37 :o) Fullföljande och avslutande av arbetena för veekoreglering av Göta

älv. Kungl. Majit har (punkt 37, sid. 98—103) föreslagit riksdagen att till

fullföljande och avslutande av arbetena för veekoreglering av Göta älv för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 850,000 kronor.

I sammanhang med genomförandet av arbetena för veekoreglering av Göta

älv, vartill anvisats 5 miljoner kronor, hava uppkommit vissa, ursprungligen

icke beräknade merkostnader, för vilkas bestridande anslag nu äskas.

En fördyring av arbetena med 500,000 kronor har uppstått till följd av nödvändigheten

att lösa vissa med saltvattnets uppträngande i Göta älv förbundna

svårigheter. På grund av den genom veckoregleringen vissa tider minskade

vattenframrinningen i Göta älv har saltvattnet uppträngt i älven så att därigenom

olägenheter uppkommit för Göteborgs stad, som delvis hämtar sitt

vattenledningsvatten ur älven. Till följd härav har det befunnits nödvändigt

att under de tider, då framrinningen är mindre, förstärka vattenföringen i

älvgrenen förbi Göteborg genom att avstänga framrinningen i Nordre älv. För

detta ändamål har i sistnämnda alvgren vid Ormo byggts en skärmanordning,

med vilken vattenframrinningen i älven kan regleras.

Vidare erfordras 200,000 kronor till muddringsarbeten i Vänerns utlopp för

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet,

Utskottet.

att möjliggöra den erforderliga avbördningen från Vänern vid lägsta vattenstånd

och svåra isförhållanden.

Slutligen har en merkostnad av 150,000 kronor förorsakats av de föranstaltningar,

som under vattendomstolens behandling av målet rörande Vänerns reglering

visat sig erforderliga för att uppnå den noggrannhet vid beräkningen

av den genom dammbyggnaden vid Vargön framrinnande vattenmängden, som

domstolen uppställt såsom villkor för lämnande av tillstånd för arbetenas utförande.

Ifrågavarande arbeten, en skärmanordning vid Ormo i Nordre älv, förbättringar

av dammen vid Vargön och muddringar vid Vänerns utlopp, hava vid

uppgörandet av kalkylerna för genomförandet av veckoregleringen av Göta

älv näppeligen kunnat förutses.

Utskottet tillstyrker, att medel för omförmälda arbeten anvisas med av

Kungl. Maj :t äskat belopp.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till fullföljande och avslutande av arbetena

för veckoreglering av Göta älv för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett reservationsanslag av 850,000 kronor, att utgå av

lånemedel.

38 :o) Rensningsarbeten i Göta älv för huvudreglering av Vänern. Beträffande

Kungl. Majits förslag (punkt 38, sid. 103 och 104) angående anslag

till rensningsarbeten i Göta älv för huvudreglering av Vänern — i vilket

avseende särskild proposition förebådats — kommer utskottet framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

39:o) Vissa arbeten i Nykvarns kraftstation. Kungl. Majit har (punkt 39,

sid. 104—106) föreslagit riksdagen att till vissa arbeten i Nykvarns kraftstation

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

Ifrågavarande arbeten, vilka beräknats draga en kostnad av tillhopa 150,000

kronor, avse dels installerandet av en fjärde maskin, dels förbättring av luckanordningen

i regleringsdammen. Härigenom skulle kraftstationen kunna draga

nytta av den förbättrade vattenhushållningen vid genomförandet av Motala

ströms veckoreglering.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj :ts förevarande förslag, hemställer,

att riksdagen må till vissa arbeten i Nykvarns kraftstation

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av

150,000 kronor, att utgå av lånemedel.

40:o) Ytterligare utvidgning av ångkraftstationen i Västerås. Kungl. Majit

har (punkt 40, sid. 106—108) föreslagit riksdagen att till ytterligare utvidg
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

27

ning av ångkraftstationen i Västerås för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

Ett för 1934 års riksdag framlagt förslag om utvidgning av ångkraftverket

i Västerås avsåg uppförandet av en tolfte ångpanna, varigenom ångpanneanläggningen

skulle komma att ungefär svara mot ångturbinanläggningens

kapacitet. Kostnaden för anläggningen — däri inbegripna anordningar för

oljeeldning, kolpulvrisering och avskiljande av aska — beräknades till 1,250,000

kronor, av vilket belopp 750,000 kronor anvisats för budgetåret 1934/1935.

Departementschefen har nu tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag att genom

vissa förbättringar av beslutade ångpannan ernå en betydligt ökad effektivitet.

Totalkostnaden för ångpannan enligt det nya förslaget har beräknats till

1.750.000 kronor, innebärande en kostnadsökning av 500,000 kronor eller 40

procent, under det att ökningen i effektivitet vid koleldning beräknats uppgå

till omkring 100 procent.

I anslutning härtill äskas för ångpannans fullbordande ett belopp av 1 miljon

kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förevarande förslag, varigenom ångkraftstationens

betydelse som en viktig reservanläggning skulle ytterligare ökas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till ytterligare utvidgning av ångkraftstationen

i Västerås för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

41 :o) Förberedande arbeten för anläggning av kraftstation vid Stadsforsen

i Indalsälven. Kungl. Majit har (punkt 41, sid. 108—109) föreslagit riksdagen

att till förberedande arbeten för anläggning av kraftstation vid Stadsforsen

i Indalsälven för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av

300.000 kronor.

Enligt ett inom vattenfallsstyrelsen upprättat preliminärt förslag skulle en

utbyggnad av Stadsforsen jämte österforsen i Indalsälven -— tillsammans representerande

en fallhöjd av 47 meter — närmast komma i fråga för utbyggnad,

när det gäller kraftleverans för det s. k. centralblocket.

Bebyggandet av de båda forsarna bör enligt det preliminära förslaget ske medelst

två kraftstationsanläggningar, vardera med en fallhöjd av 23.5 meter.

Det är den översta av dessa, som avser utbyggande av själva Stadsforsen, vilken

närmast föreslås till utförande såsom givande den billigaste anläggningskostnaden.

Maskineffekten i en första utbyggnad med två maskinaggregat blir 56,000

kW och den uttagna energimängden under ett normalår omkring 400 milj.

kWh. När en gång ett tredje aggregat är installerat och den nedre kraftstationen

utbyggd till samma storlek som den övre, blir den sammanlagda effek
-

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

28 Statsutskottets utlåtande Nr 9.

ten omkring 160,000 kW och den totala, genererade energimängden 1.2 miljarder

kWh.

Anläggningskostnaden beräknas preliminärt till 15 miljoner kronor eller omkring

270 kronor per installerad kW.

De arbeten, till vilka anslag med 300,000 kronor nu begäras, avse iordningställande

av vägförbindelse från allmänna landsvägen mellan Bispgården och

Sundsvall till byggnadsplatsen samt uppförande av erforderliga bostäder ävensom

provisoriska byggnader för kompressorer, smedjor o. dyl.

Därvid skulle i möjligaste mån användas de husbyggnader, som stå vid

Harsprånget och där endast kräva underhåll för att ej förstöras. Enligt vad

som från vattenfallsstyrelsen upplysts ha dylika flyttningar tidigare förekommit

till Sillre m. fl. platser, vilket befunnits ställa sig billigare än att uppföra

nybyggnader.

Dessutom böra lämpligen vissa förberedelser för dammbyggnaden göras.

Örn detta anslag beviljas, kan fortsättningen ske i den takt, som lämpar sig

efter behovet av kraft inom styrelsens distributionsområden. Den kortaste

tiden för fullbordandet av hela anläggningen efter dessa förberedelsers företagande

anslås till tre år.

Ett definitivt förslag är under utarbetande och är avsett att överlämnas,

när tidpunkten är inne att med full fart sätta utförandet av anläggningen i

dess helhet i verket.

Utbyggandet av Stadsforsen är, såsom av den förebragta utredningen

framgår, ett synnerligen omfattande företag. Det har befunnits lämpligt, att

redan nu förberedande åtgärder vidtagas i syfte att möjliggöra en snabbare

igångsättning av arbetet, då så framdeles kan befinnas böra komma ifråga.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må till förberedande arbeten för anläggning

av kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven för budgetåret

1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor, att

utgå av lånemedel.

42.-o) Stamlinjesystem Porjus—Västerås m. m. Kungl. Majit bar (punkt

42, sid. 110—116) föreslagit riksdagen att till stamlinjesystem Porjus—Västerås

m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av

3,000,000 kronor.

Förevarande förslag är grundat på en framställning från vattenfallsstyrelsen,

som därvid anfört bland annat följande:

Porjus kraftverk hade alltsedan planerna på järnframställning i Norrbotten

nedlades haft ett stort överskott på kraft, vilket under senare år ökats på

grund av den minskade malmbrytningen och malmtransporten, som visserligen

nu syntes vara stadd i ökning men dock icke torde bli så stor som man tidigare

tänkt sig. Porjus hade därjämte mist sin kraftleverans till banan Riks
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

29

gränsen—Narvik samt till hamnanläggningarna i Narvik, vilka företag nu

betjänades av en norsk kraftanläggning.

Medan det sålunda, fortsätter vattenfallsstyrelsen, funnes stort överskott i

Porjus, hade däremot kraften från Norrfors och Sillre tagits fullständigt i

anspråk. Det hade synts vattenfallsstyrelsen naturligt, att kraftöverskottet

från Porjus borde göras disponibelt vid Norrfors kraftverk genom att 132,000

volts-linjen Porjus—Boden fortsattes med oförändrad spänning till Vännäs.

Linjen Boden—Vännäs skulle kunna lämna kraft jämväl till de omformarestationer,

vilka erfordrades i Älvsby, Bastuträsk och Vännäs vid en framtida

elektrifiering av norra stambanan upp till Boden. I Vännäs borde anordnas

en transformatorstation för nedtransformering av kraften från 132,000

volt till dels 6,000 volt för järnvägens omformare, dels 44,000 volt för en förbindelseledning

från Vännäs till Norrfors.

Stamlinjen Porjus—Boden—Vännäs måste förr eller senare fortsättas till

Stadsforsen. Genom att förena Porjus, Norrfors och Stadsforsen (samt Sillre)

genom en kraftig stamlinje sammanfogades de norrländska anläggningarna till

ett gemensamt Norrlandsblock, inom vilket kraften kunde på lämpligaste sätt

fördelas, så att man icke såsom hittills behövde arbeta med överskott av kraft

vid en anläggning och brist vid en annan. _ Skulle någondera av kraftanläggningarna

behöva tagas ur drift för revision, kunde leveranserna uppehållas

med kraft från övriga anläggningar.

Styrelsen övergår härefter till att behandla frågan örn stamlinje Stadsforsen

— Västerås och anför därvid, att man visserligen torde kunna antaga, att

kraftöverskottet i Porjus med tiden bleve till fullo använt inom Porjus och

Norrfors avsättningsområden, men under lång tid framåt saknades det möjlighet

därför. Det vore en naturlig åtgärd att söka till centralblocket överföra

den kraft, som icke konsumerades inom de norrländska avsättningsområ
dena.

.

Det hade visat sig lämpligt att i samband med utförandet av lmjen Stadsforsen—Västerås

förse kraftstationen i Sillre med ett aggregat nr 2 för 8,000

kilowatt, anordnat med såväl turbin som pump. Detta maskinaggregat kunde

på ett lämpligt sätt utjämna kraftuttagningen från Porjus. Med pumpen

kunde uttagas natt- och helgdagskraft, som eljest finge rinna bort oanvänd

vid Porjus. Krafttillgången kunde på detta sätt bli rikligare under vardagarnas

dagtid. Kostnaden för detta aggregat har styrelsen beräknat till

800,000 kronor.

Totala kostnaderna för stamlinjen Porjus—Västerås samt utvidgning av

Sillre beräknas av vattenfallsstyrelsen på följande sätt:

Kronor

Förbindelseledning Boden—Vännäs—Norrfors med transformatorstation

i Vännäs ........................................ 3,040,000

Förbindelseledning Vännäs—Nyland—Stadsforsen med transformatorstationer

i Nyland och Stadsforsen .................. 2,075,000

Förbindelseledning Stadsforsen—Västerås med transformatorsta
tion

i Västerås ...................••••.••••;...........4,660,000

Förstärkning av transformatoranläggning i Porjus samt av linjen

Porjus—Boden ....................................... • ■ • 1,200,000

Summa kronor 10,975,000.

Utvidgning av kraftstationen i Sillre med ett andra aggregat .... 800.000

Summa kronor 11,775,000.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Utskottet.

Genom ifrågavarande enhetligt byggda, cirka 105 mil långa stamlinjeledning

mellan kraftverket vid Porjus och vattenfallsstyrelsens stora ångkraftcentral

i Västerås — där nuvarande huvudledningar Trollhättan—Motala—

Älvkarleby sammanlöpa — skulle förverkligas den sedan lång tid tillbaka

föreliggande tanken på en sammanknytning av statens vattenfallverks tre

distributionsområden, nämligen Porjus- och Norrforsområdena samt det mellansvenska

centralblocket.

Inom det mellersta Norrland omslutande Norrforsområdet är den tillgängliga

kraften redan fullständigt tagen i anspråk. Vid Porjus finnes däremot

alltjämt ett betydande kraftöverskott, för vilket — enligt'' vad utredningar

visa — avsättning med all sannolikhet måste tillsvidare sökas söderut, i första

hand inom Norrforsområdet men också inom mellansvenska centralblocket för

utjämning av den tidvis knappa krafttillgången därstädes.

Enligt utskottets mening bör ifrågavarande stamlinje betraktas som ett

betydelsefullt led i det planmässiga tillvaratagandet av landets krafttillgångar,

och utskottet vill tillstyrka, att beslut örn dess byggnad nu fattas. Anläggningskostnaderna

uppgå visserligen till ett så avsevärt belopp som nära 12

miljoner kronor. God förräntning på detta kapital har dock ställts i utsikt av

vattenfallsstyrelsen. Att planen överhuvud befunnits praktiskt genomförbar

beror på kraftledningsteknikens utveckling. Tack vare nu rådande gynnsamma

priser på koppar och annan materiel lia också kostnaderna kunnat beräknas

betydligt lägre än tidigare.

Med tillstyrkande alltså att av det beräknade anläggningskapitalet 11,775,000

kronor äskade 3,000,000 kronor nu beviljas, hemställer utskottet,

att riksdagen må till stamlinjesystem Porjus—Västerås m. m.

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av

3,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

43 :o) Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid

statens kraftverk. Kungl. Majit har (punkt 43, sid. 116—118) föreslagit

riksdagen att till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten

vid statens kraftverk för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 3,400,000 kronor.

Av det nu äskade beloppet avses 1,550,000 kronor för nyanläggningar, som

erfordras på grund av inom olika delar av landet pågående järnvägselektrifieringar,

medan återstoden 1,850,000 kronor avses för förstärkning och utvidgning

av de till statens kraftnät i övrigt hörande anläggningarna.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj :ts förevarande förslag, får hemställa,

att riksdagen må till distributionsanläggningar och därmed

sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för budgetåret

1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 3,400,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

31

44 :o) Uppförande i kvarteret Björnen i Stockholm av en för statens vattenfallsverk

avsedd kontorsbyggnad. Beträffande Kungl. Maj :ts förslag (punkt

44, sid. 118) om anslag till uppförande i kvarteret Björnen i Stockholm av en

för statens vattenfallsverk avsedd kontorsbyggnad — i vilket avseende särskild

proposition förebådats — kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

Stockholm den 19 februari 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund,

Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Borell, Gustafsson i Benestad, Nylander,

Lindström och Larsson i Varberg, samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde, Strindlund,

Holmgren, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Andersson i Höör, Andersson i

Prästbol, Högström, Norling, Skoglund och Andersson i Ovanmyra.

Ees er vationer:

vid punkt 25:o) (huvudförrådsbyggnad m. m. i Örebro) av herrar Eriksson

i Stockholm och Högström, som anslutit sig till det i motionen II: 291 framställda

yrkandet örn avslag å Kungl. Maj:ts förslag; samt

vid punkt 28:o) (elektrifiering av banorna Laxå—Charlottenberg m. fl.) av

herr Magnusson i Skövde.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:62 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 193511936 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar s. 1 i texten