Utlåtande i anledning av väckt motion angående förbud för politiska partier att använda främmande makters rikssymboler i sin verksamhet.
1936-02-08 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
1LU 1936:4, Utlåtande i anledning av väckt motion angående förbud för politiska partier att använda främmande makters rikssymboler i sin verksamhet.
Dokumentets text
Första lagutskottets utlåtande Nr 4-
5
Nr 4.
Ankom till riksdagens kansli den 8 februari 1936 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av väckt motion angående förbud för politiska
partier att använda främmande makters rikssymboler
i sin verksamhet.
I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 64,
vilken behandlats av första lagutskottet, har herr Meyerhöffer m. fl. hemställt,
att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn förslag till
lag om förbud för politiska partier att använda främmande makters rikssymboler
i sin verksamhet samt om straff för överträdelse av förbudet.
Till stöd för sin hemställan anföra motionärerna följande:
Vissa politiska partier använda i sin propaganda igenkännings- och samlingstecken,
vilka äro att betrakta såsom rikssymboler för främmande makter,
med vilka vårt land har och önskar ha vänskapliga relationer. Det är uppenbart
olämpligt, att dessa symboler begagnas i de partipolitiska striderna i vårt
land. Dessa symboler förlora genom denna användning hos oss alltmera sin
karaktär av utländska rikssymboler och uppfattas i stället som inhemska partitecken.
Detta kan t. o. m. medföra risken för störningar av vårt förhållande
till utländska makter. Vi anse därför att statens intresse påkallar förbud mot
användande på dylikt sätt av ifrågavarande symboler ävensom straffpåföljd
vid förbudets överträdande.
I lagen den 23 mars 1934 örn skydd för vapen och vissa andra officiella
beteckningar, vilken tillkom i samband med Sveriges biträdande av 1925 års
Haaglconvention för skydd av den industriella äganderätten, stadgas bötesstraff
för den som i utövning av näringsverksamhet i vissa angivna fall använder
märke, som honom veterligen utgöres av eller innehåller statsvapen,
statsflagga eller annat statsemblem, ävensom för den som eljest utan vederbörligt
tillstånd i handelsändamål brukar märke, vilket honom veterligen utgöres
av eller innehåller statsvapen. Det sagda gäller även örn beteckningar,
som med de nämnda förete sådan likhet, att förväxling lätt kan äga rum.
I övrigt innehåller svensk rätt icke något förbud mot användande av främmande
makters rikssymboler. Det står sålunda enskilda och sammanslutningar
fritt att vid utövandet av politisk verksamhet begagna dem, förutsatt
att användandet icke sker på sådant sätt att allmän förargelse väckes
eller gällande förbud mot politiska uniformer överträdes.
För skymfande av främmande makts statsemblem finnes icke något särskilt
straff i svensk rätt lika litet som för sådan förgripelse mot vårt eget
riksvapen eller vår egen riksflagga. Det må anmärkas att i t. ex. Danmark och
6
Första lagutskottets utlåtande Nr 4
Norge, vilka i likhet med oss sakna särskilda straffsanktioner för kränkande
av det egna landets statssymboler, finnas tämligen stränga straffbestämmelser
till skydd för främmande makters emblem. Hos oss torde emellertid skymfande
av en utländsk statssymbol i regel bliva straffbart såsom förargelseväckande
beteende.
Fiskörn. Utskottet finner icke att motionärerna anfört några bärande skäl till stöd
för sitt yrkande om en förbudslagstiftning i det av dem angivna hänseendet
och får därför hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 8 februari 1936.
På första lagutskottets vägnar:
A. ÅKERMAN.
Vid detta ärendes behandling ha närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerman, Anderson i Hägelåkra, Velander*, Norling*,
Branting*, Henriksson, Karlsson i Gillberga och Verner Andersson;
från andra kammaren: herrar Lindqvist och Nilsson i Antnäs*, fru Östlund, herr
Olsson i Rimforsa*, fröken Wellin samt herrar Lindberg i Umeå och Johansson i Bro*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.