Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående förbättring av de hygieniska förhållandena ä arbetsplatser med kvinnlig eller minderårig arbetskraft.

1936-02-11 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1936:10, Utlåtande i anledning av väckt motion angående förbättring av de hygieniska förhållandena ä arbetsplatser med kvinnlig eller minderårig arbetskraft.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

5

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 11 februari 1936 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående förbättring

av de hygieniska förhållandena ä arbetsplatser

med kvinnlig eller minderårig arbetskraft.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 347,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Spångberg m. fl. hemställt,

att riksdagen måtte besluta hos regeringen anhålla örn snabb utredning, så

att förslag kan föreläggas 1937 års riksdag, örn väsentligt höjda krav beträffande

de hygieniska förhållandena på arbetsplatser med kvinnlig och

minderårig arbetskraft, varvid även en utökning av den kvinnliga yrkesinspektionen

beaktas.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för berörda hemställan, får utskottet

hänvisa till motionen.

Lagen elen 29 juni 1912 om arbetarskydd innehåller i 5 § särskilda bestämmelser

till förekommande av ohälsa i följd av arbete. Härom finnes

stadgat, bland annat:

Till förekommande av ohälsa i följd av arbetet skall av arbetsgivare särskilt

iakttagas:

a) i sluten arbetslokal skall finnas tillräckligt luftutrymme, i regel ej

understigande tio kubikmeter för varje där sysselsatt arbetare, jämte erforderlig,

lämpligt anordnad luftväxling.

Vid arbete under jord skall, där luften är utsatt för att förskämmas, erforderlig

luftväxling finnas anordnad.

b) Arbetet skall äga rum vid tillräcklig och tjänlig belysning samt så

lämlig värmegrad, som arbetets natur och platsen för detsamma skäligen

medgiva.

c) Verksamma anordningar skola, i den mån arbetets natur det medgiver,

vidtagas för att hindra damm, gaser, rök eller ångor att i arbetslokal spridas

i en för arbetarnas hälsa skadlig mängd.

d) Explosionsmotor, gasgenerator eller till sådan hörande reningsapparat

må icke uppställas i arbetslokal, med mindre lokalen är så stor och luftig

eller motorn, generatorn eller reningsapparaten så väl inbyggd, att besvärande

ansamling av gas ej genom dess användande kan uppkomma i

lokalen.

e) Tiden för arbetares användande till särskilt hälsofarlig sysselsättning

skall tillbörligen inskränkas.

f) Renlighet skall iakttagas med hänsyn såväl till arbetslokaler som till

maskiner och redskap. Dammspridande sopning skall så vitt möjligt undvikas

i arbetslokal, där arbetet pågår. I arbetslokal bör finnas nödigt antal

spottkärl av lämplig beskaffenhet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

g) Sysselsattes å ett och samma ställe samtidigt och på stadigvarande

sätt ett större antal arbetare, skola dessa på sätt, som kan anses tillfredsställande

med hänsyn till antal, fördelning på kön och arbetets natur, å

eller invid arbetsstället äga tillgång till tvätt- och dricksvatten samt avträden

ävensom lämplig plats för ombyte, förvaring och, där så erfordras, torkning

av kläder; därjämte bör åt dem av arbetarna, som icke äro bosatta i närheten

av arbetsstället, därstädes beredas tillgång till lämplig plats för intagande

av måltider samt lägenhet att värma medförd mat.

h) Till lämnande av den första hjälpen vid olycks- eller sjukdomsfall

skola finnas vidtagna sådana anordningar, som kunna anses erforderliga med

hänsyn till arbetets beskaffenhet.

i) Arbetet bör, där dess natur det medgiver, avbrytas genom en eller

flera lämpligt förlagda raster av tillräcklig varaktighet.

I fråga örn minderårigas och kvinnors användande i arbete överhuvud

finnas särskilda bestämmelser — strängare än för arbete i allmänhet gällande

— beträffande minderåriga i 8—15 §§ samt rörande kvinnor i 16—22 §§.

Tillsyn å efterlevnaden av arbetarskyddslagen och med stöd av densamma

meddelade föreskrifter utövas (enligt 23 §) under överinseende och ledning av

yrkesinspektionens chefsmyndighet (socialstyrelsen) av yrkesinspektionens

befattningshavare samt kommunala tillsynsorgan. Nämnda befattningshavare

utgöras för tillsynstjiinsten i allmänhet av yrkesinspektörer, yrkesinspektörsassistenter

och yrkesunderinspektörer. För tillsyn å arbete, vartill

kvinnor användas, skall finnas minst en yrkesinspektris jämte erforderligt

antal yrkesinspektrisassistenter. För tillsyn företrädesvis å bergverksarbete

och därmed sammanhängande arbete anlitas bergmästare och gruvingenjörer.

Tillsyn skall (enligt 25 §) i främsta rummet ägnas sådan verksamhet, vari

arbetet måste anses medföra fara för olycksfall, ohälsa eller annat missförhållande,

som lagen avser att förekomma. Om dylik fara i avseende å viss

verksamhet i regel kan anses utesluten, är vederbörande tillsynsorgan ej

förpliktat företaga inspektion å arbetsställe, där sådan verksamhet utövas,

med mindre anmälan eller annan särskild omständighet giver skälig anledning

misstänka, att bestämmelse i arbetarskyddslagen eller föreskrift, meddelad

med stöd av lagen, därstädes icke tillbörligen iakttages.

Arbetsgivare, som använder en eller flera minderåriga i arbete av den beskaffenhet

och omfattning, som avses i 10 § andra stycket (bergverks-, bruks-,

fabriks-, hantverks- eller annat industriellt arbete eller byggnadsarbete, ändå

att det ej är att hänföra till industriellt arbete, eller arbete med transport

av personer eller gods, allt i sådan omfattning att i regel användas minst

tio arbetare), skall (enligt 33 §) inom fjorton dagar från det han började använda

dylik arbetskraft i arbetet göra skriftlig anmälan därom hos vederbörande

yrkesinspektör eller bergmästare. Befrielse från sådan anmälningsskyldighet

kan i vissa fall medgivas av socialstyrelsen.

Vid arbetsställe, där minderåriga användas i arbete av den beskaffenhet

och omfattning, som avses i 10 § andra stycket, skall (enligt 35 §) en gång

varje kalenderår företagas läkarbesiktning å de minderåriga till utrönande,

huruvida sysselsättning, vartill minderårig användes, är menlig för dennes

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

hälsa eller kroppsutveckling. Dylik besiktning kan jämväl eljest företagas,

å viss eller vissa av de minderåriga, då Konungens Befallningshavande finner

särskilda skäl föreligga att förordna därom. Jämväl befrielse från besiktning

kan i vissa fall medgivas av socialstyrelsen.

Enligt gällande personalstat finnas anställda en yrkesinspektris och två

yrkesinspektrisassistenter.

Instruktion [för yrkesinspektionen är utfärdad den 18 december 1931

(S. E. S. 423/1931).

Beträffande kvinnors och minderårigas användande inom industrien i Sverige

har lämnats en redogörelse i sociala meddelanden, nr 5/1935. Däri anföres,

att enligt kommerskollegii industriberättelse år 1933 inom den svenska industrien

sysselsattes tillhopa 393,181 arbetare, mot 400,943 år 1932 och

430,070 år 1931. I vad mån kvinnor och minderåriga ingå i dessa siffror

framgår av följande tablå.

Kvinnor inalles...........................

därav: vuxna...........................

minderåriga..................

Män, » .................

Summa minderåriga

Hela antalet vuxna kvinnor och

minderåriga av båda könen ... 100,068 100,743 106,626 25.45 25.13 24.79

Olika län förete avsevärda skiljaktigheter med avseende å förekomsten av

kvinnor och minderåriga inom industrien. Deras sammanlagda antal var

relativt taget störst i Älvborgs län med 42. i %, varefter följa Malmöhus län

med 37.2, Göteborgs och Bohus län med 35.8, Stockholms stad även med

35.3, Östergötlands län med 32.8 och Hallands län med 31.9 %. Sist kommer

Norrbottens län med 5.4 %.

Kvinnor och minderåriga utgöra tillsammans mer än hälften av de egentliga

fabriksarbetarna inom textil- och beklädnadsindustrien (73.4 %) samt dessutom

inom följande till andra industrigrupper hörande yrkesgrenar:

Tobaksfabriker.......................................................................................... 82.3 %

Choklad- och karamellfabriker ............................................................... 80. o »

Fiskberednings- och konservfabriker...................................................... 72.7 »

Kartongfabriker och annan pappersindustri......................................... 71.1 »

Gummivarufabriker.................................................................................... 61.8 »

Päls- och skinnvarufabriker.................................................................... 53.6 »

Porslins- och kakelfabrikör .................................................................... 52.3 »

Olje-, tvål-, ljus- och parafymfabriker...................................................... 51.6 »

Intal

I %

av hela antalet

arbetare

1933

1932

1931

1933

1932

2931

80,814

80,544

82,157

20.5 5

20.0 9

19.10

72,302

71,841

72,845

18.39

17.92

16.94

8,512

8,703

9,312

2.16

2.17

2.16

19,254

20,199

24,469

4.90

5.04

5.69

27,766

28,902

33,781

7.06

7.21

7.85

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottet.

I anledning av hemställan av 1930 års riksdag (skrivelse nr 287) att Kungl.

Majit måtte verkställa utredning rörande effektivisering av yrkesinspektionens

verksamhet samt för riksdagen framlägga det förslag, som kunde föranledas

av utredningen, anbefallde Kungl. Majit den 20 september 1930

socialstyrelsen att — efter samråd i erforderlig omfattning med riksförsäkringsanstalten

— verkställa utredning och avgiva förslag i det av riksdagen

angivna hänseendet.

Socialstyrelsen avlämnade den 17 december 1931 utredning i ärendet.

Över utredningen avgåvos därefter yttranden av vissa myndigheter och

samman slutningar.

I årets statsverksproposition, femte huvudtiteln (sid. 17) har föredragande

departementschefen, statsrådet Möller, vid behandling av yrkesinspektionens

omkostnadsstat anfört, att då en utredning rörande socialstyrelsens organisation

påginge, vilken utredning jämväl komme att beröra det i socialstyrelsens

ovannämnda utlåtande den 17 december 1931 behandlade ämnet,

styrelsens däri framställda förslag av denna anledning ej borde upptagas

till avgörande förrän i samband med de organisationsfrågor, som den pågående

utredningen i övrigt omfattade. För statsrådets anförande till statsrådsprotokollet

har närmare redogörelse lämnats i utskottets utlåtande nr 9,

vartill utskottet anhåller att därutinnan få hänvisa.

Motionärerna synas i första hand a.vse att få till stånd en utredning rörande

ändringar i arbetarskyddslagen i syfte att åstadkomma skärpta bestämmelser

beträffande förhållandena ur hälsosynpunkt å arbetsplatser, där

kvinnlig och minderårig arbetskraft sysselsattes. I de hänseenden, som

motionärerna närmare angivit, finnas i gällande lag vissa stadganden. I vad

mån ändringar yrkas därutinnan samt i vilken utsträckning nya lagbestämmelser

avses har i motionen blivit så obestämt angivet, att utskottet icke

finner sig böra föreslå riksdagen att i anledning av motionärernas yrkanden

härutinnan göra framställning till Kungl. Majit. Yad därefter beträffar motionens

yrkanden såvitt de åsyfta en utökning av den kvinnliga yrkesinspektionens

verksamhet, anser utskottet det icke lämpligt, att riksdagen, då

frågan örn åtgärder för att åstadkomma större verkan av yrkesinspektionen

— enligt vad chefen för socialdepartementet anfört — befinner sig under

omprövning, i anledning av motionen gör någon hänvändelse till Kungl. Majit.

Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motion, lii 347, icke måtte föranleda till

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 februari 1936.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 10. 9

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, Linder*, Frändén, Sigfrid Hansson,

Gustaf Tamm*, Sam Larsson, Hagman* och P. Sandström;

från andra kammaren: herrar Österström, Hage*, Johanson i Hallagården*, Olovson

i Västerås*, Pettersson i Hällbacken, Hansson i Trollhättan, Sandström i Sollefteå

och Hassler.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 9 sami. 2 avd. Nr 9—10.

set 96 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.