Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående genomförande av viss ändring i lagen örn begränsning av tiden för bageri och konditoriarbete. Andra lagutskottet Ilar till behandling i ett sammanhang förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 75 i första kammaren av herrar Nilsson, Theodor, och Hansson, Jacob, samt nr 185 i andra kammaren av herr Frankenberg m. fl.

1936-02-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1936:16, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående genomförande av viss ändring i lagen örn begränsning av tiden för bageri och konditoriarbete. Andra lagutskottet Ilar till behandling i ett sammanhang förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 75 i första kammaren av herrar Nilsson, Theodor, och Hansson, Jacob, samt nr 185 i andra kammaren av herr Frankenberg m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16,

1

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 20 februari 1936 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående genomförande

av viss ändring i lagen örn begränsning

av tiden för bageri och konditoriarbete.

Andra lagutskottet Ilar till behandling i ett sammanhang förehaft två

inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 75

i första kammaren av herrar Nilsson, Theodor, och Hansson, Jacob, samt nr

185 i andra kammaren av herr Frankenberg m. fl.

I motionerna, vilka äro likalydande, har föreslagits, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte hemstiilla, att Kungl. Majit ville låta verkställa

utredning rörande förutsättningarna för genomförande av sådan ändring av

lagen örn vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bagerioch

konditoriarbete, att lagen bleve tillämplig på alla bagerier, vilka tillverkade

bröd för avsalu, samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen

kunde giva anledning.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för berörda förslag, får utskottet

hänvisa till motionerna.

1 § första stycket i lagen den 16 maj 1930 om vissa inskränkningar beträffande

tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete har följande lydelse:

Arbete för tillverkning till avsalu av bageri- eller konditorivaror må icke

bedrivas å sön- eller helgdag eller å tid mellan klockan 8 eftermiddagen och

klockan 5 förmiddagen å söckendag. Vad sålunda stadgats äger dock icke

tillämpning å rörelse, som bedrives utan biträde av annan än make och

hemmavarande barn.

I lagens 2 och 3 §§ medgivas vissa undantag från bestämmelserna i 1 §;

sålunda får bland annat uppeldning eller deggörning utföras å söckendag

mellan klockan 3.3o och klockan 5 förmiddagen. Jämlikt 4§ kunna i vissa

fall ytterligare avvikelser från reglerna i 1 § medgivas av vederbörande

yrkesinspektör samt av yrkesinspektionens chefsmyndighet (socialstyrelsen).

Tillsyn å efterlevnaden av lagen utövas av yrkesinspektionens befattningshavare

(5 §). Överträdelse av stadgande i lagen eller föreskrift, som utfärdats

med stöd av sådant stadgande, är belagt med bötesstraff (6 §).

Det undantag från lagens tillämpning, som omnämnes i dess 1 §, avser

de s. k. familjebagerierna, d. v. s. de bagerier, i vilka jämte innehavaren

allenast dennes make och hemmavarande barn sysselsättas. Härifrån äro att

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 9 sami. 2 avd. Nr 16.

895 30

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra talj utskottets utlåtande Kr 16.

skilja de s. k. hembagerierna, i vilka, förutom eventuellt make och barn,

arbeta andra familjemedlemmar och tjänstefolk.

Frågan örn förändringar i bageriarbetstidslagen beträffande den för familjebagerierna

gällande undantagsbestämmelsen var senast föremål för riksdagens

prövning år 1935. I två motioner (I: 178 och II: 345) hemställdes, att riksdagen

måtte besluta, att 1 § i lagen skulle erhålla följande lydelse: »Arbete

för tillverkning till avsalu av bageri- och konditorivaror må icke bedrivas å

sön- och helgdag eller å tid mellan klockan 8 eftermiddag och klockan 5

förmiddag å söckendag.» Undantagsbestämmelsen skulle alltså utgå.

Motionerna behandlades av andra lagutskottet, som begärde yttrande

över desamma av socialstyrelsen och kommerskollegium. Utskottet lämnade

därjämte Sveriges bageriidkareförening, svenska livsmedelsarbetareförbundet

och Stockholms bageriindustriförening tillfälle att yttra sig i anledning av

motionerna.

I sitt över motionerna avgivna utlåtande (nr 24) lämnade utskottet en

historik i ämnet (sid. 2—3). Till nämnda historik ävensom till de yttranden,

som avgåvos av ovannämnda myndigheter och sammanslutningar, vilka yttranden

fogats såsom bilagor till utlåtandet 24/1935, anhåller utskottet nu

att få hänvisa.

Utskottet anförde i samma utlåtande följande:

Av de till utskottet avgivna yttrandena framgår, att åtminstone på vissa

orter antalet familjebagerier, varmed avses sådan bagerirörelse, som bedrives

utan biträde av annan än innehavarens make och hemmavarande barn, torde

hava ökats under de senaste åren. En av anledningarna härtill synes hava varit

den, att åtskilliga personer på grund av rådande arbetslöshet föranletts

att söka vinna sin utkomst såsom egna företagare inom bagerihanteringen.

Familjebagerierna torde dock på grund av ringa tillverkningskapacitet i

regel icke äga möjlighet att i större utsträckning inkräkta på yrkesbageriernas

arbetsområde.

Utskottet anser det vara angeläget, att den inom arbetarskyddslagstiftningen

eljest hävdade principen örn frihet till arbete för arbetsgivaren och

hans familj upprätthålles. En lagändring av det innehåll, som föreslagits i

motionerna, skulle strida mot denna princip. Den skulle därjämte kunna

medföra, att åtskilliga ekonomiskt svagt situerade personer berövades sitt

enda existensmedel, vilket, då förhållandena på arbetsmarknaden fortfarande

äro synnerligen ovissa, synes vara betänkligt. På grund av vad sålunda anförts

finner utskottet skäl icke föreligga för riksdagen att vidtaga ändring i

gällande lagbestämmelser rörande arbetstiden inom familjebagerierna.

Utskottet hemställde, att motionerna icke måtte föranleda till någon riksdagens

åtgärd.

Reservation anmäldes av herr Sigfrid Hansson jämte sex andra ledamöter

av utskottet. I reservationen yrkades, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Majit måtte hemställa, att Kungl. Majit ville låta verkställa utredning rörande

förutsättningarna för genomförande av sådan ändring av bageriarbetstidslagen,

att lagen bleve tillämplig på alla bagerier, vilka tillverkade bröd

för avsalu, samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kunde

giva anledning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16. 3

Första kammaren biföll utskottets hemställan, under det att andra kammaren

(efter lottdragning) biföll reservationen.

Å den internationella arbetskonferensens sjunde sammanträde i Genéve

år 1925 antogs ett förslag till konvention angående nattarbete i bagerier. Den

svenska lagen är på det hela taget av betydligt strängare innehåll än konventionen.

I ett avseende är emellertid konventionen strängare än lagen,

nämligen däri att nattarbetsförbudet enligt konventionen omfattar såväl arbetare

som arbetsgivare, vilka taga del i den uti konventionen åsyftade tillverkningen

(med undantag allenast för tillverkning, som bedrives av medlemmar

i ett och samma hushåll för deras egen förbrukning), under det att

från lagens tillämpning äro undantagna dels arbetsgivarna och dels övriga

arbetande i sådana rörelser, som bedrivas utan biträde av annan än make

och hemmavarande barn.

1925 års konvention har icke ratificerats av Sverige. Intill 1936 års

början har densamma ratificerats av tio stater, nämligen Bulgarien, Chile,

Colombia, Estland, Finland, Kuba, Luxemburg, Nicaragua, Spanien och

Uruguay. Förslag angående ratificering föreligger i Frankrike, Lettland,

Polen, Rumänien och Tjeckoslovakien.

Beträffande rådande arbetslöshet inom bageriyrket må återgivas vissa i

utlåtandet 24/1935 lämnade uppgifter, vilka avsågo tidpunkterna den 31 december

1934 och den 31 januari 1935, kompletterade med uppgifter, avseende

förhållandena den 30 november 1935 (uppgifterna hava dels inhämtats

ur sociala meddelanden, dels ock av livsmedelsarbetareförbundet lämnats

till utskottet).

Uppgifterna hava sammanställts i nedanstående tabell.

''

Dag

Till livsmedels- arbetareförbundet

anslutna bageri- arbetare.

Därav

arbetslösa

Arbetslösa

Procent

i

3l/12 1934 ...

9,450

2,500

bageriarbetare .................................

i

26.5

inom hela livsmedelsarbetareförbundet

23.4

inom samtliga fackförbund ...............

25.o

31/i 1935 ...

9,500

2,700

bageriarbetare .................................

28.4

inom hela livsmedelsarbetareförbundet

18.4

inom samtliga fackförbund ...............

21.7

30/n 1935 ...

10,223

1,939

bageriarbetare .................................

19.0

inom hela livsmedelsarbetareförbundet

13.3

inom samtliga fackförbund ...............

15.7

Utskottet anser fortfarande, att den inom arbetarskyddslagstiftningen

hävdade principen om frihet till arbete för arbetsgivaren och hans familj

bör upprätthållas även inom bageriyrket. Med hänsyn härtill finner utskottet

icke någon anledning föreligga att tillstyrka riksdagen att hos Kungl. Maj:t

hemställa örn utredning rörande förutsättningarna för genomförande av en

Utskottet:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

sådan ändring av bageriarbetstidslagen, att densamma blir tillämplig även i

fråga örn rörelse, som bedrives utan biträde av annan än make och hemmavarande

barn. För övrigt synes det vara värt beaktande, att antalet arbetslösa

bland de till livsmedelsarbetareförbundet anslutna bageriarbetarna avsevärt

nedgått under det förflutna året.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, I: 75 och II: 185, icke måtte föranleda

till någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 13 februari 1936.

På andra lagutskottets vägnar:

Iv. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, Linder*, Frändén, Gustaf Tamm,

Sam Larsson, P. Sandström, Norman* och Olof Carlsson;

från andra kammaren: herrar Österström, Hage, Wallerius, Olovson i Västerås,

Hansson i Trollhättan, Sandström i Sollefteå, Molander* och Gardell i Gahns.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Olof Carlsson, Hage, Olovson i Västerås, Hansson i Trollhättan och

Molander, vilka yrkat, att utskottet måtte hemställa örn bifall till de i motionerna

framställda yrkandena.

Stockholm 1 $30. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.