Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition nr 3 med förslag till lag örn socialregister, dels ock i ämnet väckta motioner.

1936-02-11 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1936:18, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition nr 3 med förslag till lag örn socialregister, dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Kr IS.

1

IVr 18.

A.nkom till riksdagens kansli den 20 februari 1936 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition

nr 3 med förslag till lag örn socialregister, dels ock

i ämnet väckta motioner.

Genom en den 13 januari 1936 till riksdagen avlämnad proposition, nr 3,

vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har

Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 9 januari 1936, föreslagit riksdagen

att antaga följande förslag till

Lag

om socialregister.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

I varje kommun skall av fattigvårdsstyrelsen eller annat kommunalt organ,

som kommunen därtill utser, föras ett register (socialregister) över hjälpverksamheten

inom kommunen.

2§-

I socialregistret skola antecknas:

1) de personer, som erhålla understöd eller annan hjälp genom kommunens

organ;

2) inom kommunen boende personer, vilka uppbära tilläggspension enligt

lagen örn folkpensionering, understöd enligt förordningen om invalidunderstöd

eller blindhetsersättning eller som med bidrag av allmänna medel åtnjuta

sjukvård eller yrkesutbildning, varom i 8 § lagen örn folkpensionering

förmäles, för förebyggande eller hävande av arbetsoförmåga;

3) personer, som erhålla hjälp i annan form än ovan sagts, i den mån det

registerförande organet erhåller kännedom därom och finner anteckning örn

förhållandet böra inflyta i registret.

3 §■

Anteckning, som i 2 § sägs, skall innehålla uppgift om hjälpens orsak

och art, den tid hjälpen avser, dess omfattning samt i korthet övriga om
Bihang

lill riksdagens protokoll 1936. 9 sami. 2 avd. Nr 18.

380 30

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

ständiglieter, vilka kunna vara av betydelse vid bedömande av uppkommande

fråga örn ytterligare hjälp åt person, som med anteckningen avses.

I registret intagna uppgifter skola vara ordnade och för varje person

sammanförda på sådant sätt, att de äro lätta att finna och överblicka. Det

åligger det registerförande organet att införskaffa så fullständiga upplysningar

som möjligt för anteckning, varom i första stycket sägs.

4 §•

Beslutar kommunalt organ, att hjälp skall utgå till viss person, skall beslutet

omedelbart delgivas det registerförande organet. Sådan delgivningsplikt

åligger pensionsnämnd ifråga örn tilläggspension och invalidunderstöd

samt dess ordförande ifråga örn blindhetsersättning och bidrag av allmänna

medel för sjukvård eller yrkesutbildning, varom i 2 § 2) sägs.

5§-

Statlig myndighet, av landsting tillsatt styrelse eller nämnd, ömsesidigt

olycksfallsförsäkringsbolag, varom förmäles i 4 § lagen örn försäkring för

olycksfall i arbete, erkänd sjukkassa och erkänd arbetslöshetskassa äro pliktiga

att efter framställning tillhandagå det registerförande organet med

upplysning angående från myndigheten, styrelsen, nämnden, bolaget eller

kassan till viss angiven person utgående hjälp.

6 §•

Kommunalt organ, som bedriver hjälpverksamhet, skall, innan slutligt

beslut rörande hjälpåtgärd till viss person fattas, från socialregistret inom

kommunen inhämta upplysningar angående personen ifråga.

7 §•

I 5 § omförm älda myndigheter, styrelser, nämnder, bolag och kassor ävensom

kommunalt organ, som i annan kommun för socialregister, äro berättigade

att efter framställning erhålla för sin verksamhet erforderliga uppgifter

från registret beträffande viss angiven person.

8§-

Socialregister och därtill hörande handlingar ävensom uppgifter, som erhållits

ur registret, skola så förvaras, att de icke åtkommas av obehöriga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1937. Åtgärder för socialregisters

anordnande böra vidtagas dessförinnan.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för det genom propositionen

framlagda lagförslaget, får utskottet, i den mån redogörelse därför icke

lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft två i

anledning av densamma väckta motioner, nämligen nr 74 i första kammaren

av herr Egnell samt nr 220 i andra kammaren av herr Johanson i Hallagården

m. fl.

Yad motionärerna hemställt återgives i det följande. I finga örn de skäl,

som motionären anfört, får utskottet, i den mån redogörelse därför icke

lämnas här nedan, hänvisa till motionerna.

Förslaget i dess helhet.

Sedan dåvarande chefen för socialdepartementet, statsrådet Lubeck, jämlikt

Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1929, tillkallat sakkunniga —

organisationssakkunniga — för att verkställa utredning angående den sociala

försäkrings- och hjälpverksamhetens organisation, hava de sakkunniga den

11 december 1934 avgivit betänkande med utredning och förslag rörande

den samhälleliga hjälpverksamhetens organisation m. m. (statens offentliga

utredningar 1934:53).

Enligt givna direktiv har det ålegat organisationssakkunniga att behandla,

bland annat, frågan örn möjligheterna att åstadkomma större enhetlighet

vid förvaltningen inom kommunerna — eller möjligen större lokala enheter

— av den sociala omvårdnadens uppgifter.

I ett utkast till lag om den samhälleliga hjälpverksamhetens organisation

m. m., som organisationssakkunniga framlagt i sitt betänkande, hava de sakkunniga

föreslagit, bland annat, inrättandet av social nämnd, vilken myndighet

skulle fullgöra de funktioner, som enligt gällande lagstiftning utövas av

fattigvårdsstyrelse,barnavårdsnämnd, ungdomsnämnd, pensionsnämnd, nykterhetsnämnd

och arbetslöshetskommitté. Bestämmelser örn social nämnd hava

upptagits i 1 kapitlet av nyssnämnda lagutkast.

I kap. 3 av organisationssakkunnigas betänkande, vilket kapitel innehåller

principdiskussion angående ändringar i den inre kommunala organisationen,

hava de sakkunniga anfört, bland annat, att icke blott de, som tidigare anslutit

sig till tanken på ett totalt eller partiellt sammanförande av den kommunala

understödsverksamheten, utan även flertalet av dem, som stått mer

eller mindre främmande för centraliseringssynpunkterna, enats däri, att alla

uppgifter rörande hjälpverksamheten borde sammanföras till ett centralt

register i kommunen. Därigenom skulle upplysningar örn hjälpklientelet

finnas överskådliga och lättillgängliga.

I detta register, benämnt understödsregister, som enligt de sakkunnigas

förslag (10 §) skulle föras av social nämnd, skulle införas jämväl upplysningar

angående understöd från erkänd sjukkassa eller arbetslöshetskassa

eller från organiserad enskild hjälpverksamhet.

Över de sakkunnigas förslag hava yttranden avgivits av ett flertal myndigheter

och sammanslutningar.

I föreliggande proposition har föredragande departementschefen, statsrådet

Möller, förklarat, att lian icke funnit sig böra lägga sakkunnigförslagets huvud
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

4 Andra lagutskottets utlåtande Nr IS.

principer till grund för lagstiftning i ämnet. Departementschefen har vidare

yttrat:

Emellertid föreligger otvivelaktigt, på sätt såväl av de sakkunniga som i

avgivna yttranden anförts, ett visst behov av samverkan i större utsträckning

än som för närvarande förekommer mellan kommunernas olika organ

för hjälpverksamhet för att motverka en del nu rådande missförhållanden.

I överensstämmelse med den uppfattning, som kommit till uttryck i ett flertal

yttranden, anser jag, att i sådant hänseende åtskilligt skulle kunna vinnas

genom tillskapandet av ett kommunalt register, innehållande i första hand

uppgifter rörande av kommunen utövad understödsverksamhet av skilda slag

men därutöver jämväl andra upplysningar, som kunde vara av värde vid bedömandet

av föreliggande understödsspörsmål.

De i organisationssakkunnigas betänkande ingående bestämmelser, som

ha avseende å understödsregister, synas mig kunna läggas till grund för en

lagstiftning i ämnet.

Med ledning av de avgivna yttrandena har organisationssakkunnigas förslag

i nämnda delar undergått överarbetning inom socialdepartementet.

I likhet med föredragande departementschefen anser utskottet det vara

önskligt, att kommunernas olika organ för hjälpverksamhet samverka med

varandra i större utsträckning än som för närvarande är fallet. Genom att,

på sätt i propositionen föreslås, inrätta ett socialregister, i vilket uti den

omfattning lämpligen kan ske intagas uppgifter av värde för bedömandet av

föreliggande understödsspörsmål, torde nu rådande missförhållanden i fråga

örn hjälpverksamhetens handhavande i avsevärd utsträckning kunna avhjälpas.

Det lagförslag, som framlagts genom förevarande proposition, finner

utskottet därför böra mottagas med tillfredsställelse.

Lagförslagets särskilda bestämmelser.

1 §■

Enligt organisationssakkunnigas förslag skulle registret föras av den sociala

nämnden. Endast i kommuner, där sådan nämnd funnes, skulle således

register förekomma, d. v. s. i alla kommuner med mera än 1,500 invånare

samt i de kommuner med lägre invånarantal, som frivilligt beslutat inrätta

social nämnd.

1 § i det uti propositionen framlagda lagförslaget stadgar, att socialregister

skall föras i varje kommun.

Departementschefen har härom anfört, bland annat:

Organisationssakkunniga, enligt vilkas förslag registret skulle föras av

den sociala nämnden, torde icke hava haft anledning att närmare taga ståndpunkt

till spörsmålet örn storleken av de kommuner, inom vilka förandet

av register i och för sig måste anses önskvärt. I de yttranden över de sakkunnigas

förslag, däri detta spörsmål direkt berörts, hava olika uppfattningar

kommit till uttryck. Sålunda har i vissa fall en gräns vid 1,500 invånare

förordats, under det att i andra fall skyldighet för alla kommuner att föra

register blivit tillstyrkt.

Ett register av nu ifrågasatt beskaffenhet synes nödvändigt i alla kommuner,

där verksamheten är av sådan omfattning, att den rent personliga

kontakten icke är tillräcklig garanti för kontroll och översikt över

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18. 5

hjälpverksamhetens olika grenar. Huruvida ur nämnda synpunkt en gränsdragning

vid ett invånarantal av 1,500 är den rätta synes mig emellertid

tveksamt. Jag är benägen antaga, att en sådan gräns lämpligen borde

sättas åtskilligt lägre. En gräns vid 1,000 invånare skulle medföra, att

register icke skulle vara obligatoriskt i en av rikets 114 stadskommuner

samt i 1,109 av dess 2,414 landskommuner. Bestämdes gränsen till exempelvis

500 invånare, skulle icke någon stadskommun men 469 landskommuner

vara befriade från skyldighet att föra register.

Emellertid torde även i kommuner, där registers förande måhända icke

vore alldeles nödvändigt, ett register dock vara av stort värde med hänsyn

till däri införda uppgifters överskådlighet och lättillgänglighet. Svårigheterna

att få registret fört på ett tillfredsställande sätt synas icke avsevärda.

Ju mindre en kommun är, desto mindre torde nämligen omfattningen av

de uppgifter, som skola införas i registret, och därmed även besväret med

registerföringen, vara. För övrigt torde böra beaktas att förändringar av

skilda slag med avseende å dem, som i kommunerna hava understödsverksamheten

örn hand, kunna föranleda, att den personliga kännedom örn

kommunens förhållanden, som i allmänhet kan påräknas i kommun av viss

storleksordning, i åtskilliga fall faktiskt icke förefinnes.

Under hänsynstagande till samtliga föreliggande omständigheter finner

jag lämpligast, att register av det slag, varom nu är fråga, föres i alla rikets

kommuner.

Uti de i anledning av propositionen väckta motionerna (I: 74 och II: 220),

vilka äro likalydande, har hemställts, att i händelse av bifall till Kungl.

Maj:ts proposition nr 3 med förslag till socialregister riksdagen måtte besluta,

att kommuner med mindre än 1,500 invånare skola undantagas från

skyldigheten att föra socialregister, samt att vederbörande utskott måtte

utarbeta förslag till de ändringar av lagtexten, som därför befunnes erforderliga.

Till stöd för berörda hemställan har i motionerna anförts, bland annat:

I mindre kommuner torde det icke vara nödvändigt med införandet av

ett socialregister, då med den personliga kännedom, som otvivelaktigt finnes

hos dem, som inom dessa lia hand örn hjälpverksamheten ifråga, det icke bör

medföra någon svårighet att utan dylikt register lämna alla de uppgifter

vilka kunna vara erforderliga.

Att ett register av den i förevarande lagförslag angivna beskaffenheten

skulle vara till gagn i alla kommuner synes utskottet uppenbart. I varje

fall bliva uppgifter av den art, att de skola inflyta i registret, genom

ett sådant överskådliga och lättillgängliga. Behovet av ett register kan

visserligen icke anses vara lika stort överallt. Ju mindre en kommun är,

desto större anledning finnes otvivelaktigt att antaga, att hjälpverksamheten

skulle kunna på ett relativt tillfredsställande sätt handhavas även utan ett

socialregister. Fall kunna emellertid inträffa, då den personliga kännedom

örn kommunens förhållanden, till vilken man måste lita, örn register saknas,

av en eller annan anledning faktiskt icke förefinnes. Då, såsom departementschefen

framhållit, svårigheterna att få registret fört på ett tillfredsställande

sätt icke synas avsevärda, finner utskottet sig böra, med avstyrkande av det

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

6 Anira lagutskottets utlåtande Nr 18.

i motionerna framställda yrkandet att socialregister icke skall behöva föras

i kommuner med mindre än 1,500 invånare, förorda, att sådant register skall

föras i alla kommuner.

Mot innehållet i 1 § har utskottet ej heller i övrigt något att erinra.

2—8 §§ m. m.

Mot de i lagförslagets 2—8 §§ upptagna stadgandena, ikraftträdelsebestämmelserna

samt rubriken finner utskottet icke anledning att göra erinran.

Utskottet vill emellertid framhålla, att ett behov torde föreligga för kommunerna

att erhålla någon ledning vid uppläggandet av socialregister, så att

dessa verkligen bliva inrättade på ett tillfredsställande sätt. Utskottet ifrågasätter,

huruvida icke lämpligen under socialdepartementets ledning blanketter

till socialregister kunna iordningställas, i viss mån måhända avvikande från

varandra alltefter behovet i kommuner av olika typ och av olika storlek.

Under hänvisning till vad ovan anförts får utskottet hemställa,

A) att förevarande proposition måtte bifallas av'' riksdagen;

samt

B) att motionerna I: 74 och II: 220 icke måtte bifallas av

riksdagen.

Stockholm den 11 februari 1936.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, Linder*, Sigfrid Hansson, Sam

Larsson, P. Sandström, Norman*, Karl Bodin och Garlström*;

från andra kammaren: herrar Osterström, Johanson i Hallagården*, Olovson i

Västerås*, Pettersson i Hällbacken, Hansson i Trollhättan, Sandström i Sollefteå,

Molander och Hassler.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

1) av herrar K. G. Westman och Johanson i Hallagården, som ansett,

dels att utskottets yttrande sid. 5 örn 1 § bort erhålla följande lydelse:

»Att skäl tala för att i lag påbjuda, att ett socialregister skall föras i

större kommuner, är enligt utskottets mening tydligt. I små kommuner

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande Nr 18.

åter äro förhållandena överskådliga på ett helt annat sätt än i de större. Där

äga de personer, som ha den kommunala hjälpverksamheten örn hand, en så

noggrann kännedom örn de hjälpsökande och örn den vård, som de erhålla,

att anledning ej föreligger att ålägga dessa små kommuner tvånget att föra

socialregister. Då för närvarande intet tvång finnes ens att föra fattigvårdsregister,

och då mindre kommuner till och med kunna befrias från skyldigheten

att hava ett reglemente för fattigvården, förefaller det vara ett alltför

stort steg att nu ålägga alla kommuner att föra ett sammanfattande register

över den sociala hjälpverksamheten. Pappersmängder och skriverier böra

ej onödigtvis tynga förvaltningen. Örn den gräns, där tvånget att föra

socialregister upphör, sättes så, att kommuner med mindre än 1,000 invånare

falla därunder, skulle 1,109 landskommuner befrias från denna skyldighet.

Utskottet föreslår en ändring av paragrafen av sådant innehåll.»;

dels ock, beträffande utskottets hemställan, att den bort erhålla följande

lydelse:

»Under hänvisning till vad ovan anförts får utskottet, i anledning av

motionerna I: 74 och II: 220, hemställa,

att riksdagen måtte antaga Kungl. Maj:ts proposition med

den ändring, att 1 § erhåller följande lydelse:

’I varje kommun med mera än 1,000 invånare skall av fattigvårdsstyrelsen

eller annat kommunalt organ, som kommunen

därtill utser, föras ett register (socialregister) över hjälpverksamheten

inom kommunen. Kommun med mindre invånarantal

äger föra sådant register.’»

2) av herrar Österström och Hassler.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:63 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om socialregister. a1 i texten