Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i lagen den 30 maj 1919 örn begränsning av tiden för idkande av handel och viss annan rörelse.

1936-01-31 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1936:2, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i lagen den 30 maj 1919 örn begränsning av tiden för idkande av handel och viss annan rörelse.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 31 januari 1936 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i lagen

den 30 maj 1919 örn begränsning av tiden för idkande

av handel och viss annan rörelse.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 57,

vilken behandlats av andra lagutskottet, hava herrar Hassler och Arnemark

hemställt, att riksdagen ville för sin del besluta sådan ändring i gällande lag

örn begränsning av tiden för idkande av handel och viss annan rörelse, att

från tillämpning av lagens stadgande!! undantages försäljning, som bedrives

under utövning av eller i samband nied kafé- eller restaurangrörelse och

avser försändning eller avhämtning av bröd, bakelser och andra konditorivaror.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande hemställan,

får utskottet hänvisa till motionen.

Enligt lagen den 30 maj 1919 örn begränsning av tiden för idkande av

handel och viss annan rörelse (den s. k. butikstängningslagen) gäller såsom

huvudregel, att handelsbod må hållas öppen allenast å söckendagar mellan

klockan 8 f. m. och 7 e. m.

Härifrån göres i lagen undantag dels för tiden den 10—den 23 december,

då bod må hållas öppen till klockan 8 e. m., dels för bod, där handel idkas

nied mejeriprodukter, ägg, margarin eller bageri- och konditorivaror, vilken

bod må för försäljning enbart av dylika varor öppnas en timme tidigare och

hållas öppen en timme längre än förut är sagt, dels ock beträffande handel

å sön- eller helgdag, i det att bod då må hållas öppen för försäljning enbart

av livsmedel av ovan angivna slag ävensom av färsk frukt eller levande

blommor å tid mellan klockan 7 och 10 f. m.

De tider, som sålunda i lagen fastställts för öppethållande av handelsbod,

kunna emellertid genom beslut av vederbörande kommunala representation

inom vissa i lagen angivna gränser inskränkas eller utvidgas, allt

efter som sådant påkallas av särskilt förhållande inom respektive kommun.

Beträffande söckendag är det sålunda möjligt att i nämnda ordning få öppethållandet

inskränkt nied högst 4 timmar samt utsträckt för stad eller köping

med högst 1 timme på morgonen och 1 timme på aftonen och för annan

kommun nied högst 2 timmar på morgonen och 2 timmar på aftonen. Vad

åter angår sön- eller helgdag kan det i lagen medgivna öppethållandet för

försäljning av vissa varuslag i enahanda ordning antingen inskränkas eller

helt förbjudas eller ock utsträckas att gälla jämväl tiden mellan klockan

10 och 11 f. lii. samt högst 2 timmar å tid efter klockan 1 e. m. För att äga

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 9 sami. 2 aud. Nr 2—3. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 2.

giltighet skola kommunala myndigheters beslut av nu ifrågavarande slag

fastställas av vederbörande länsstyrelse.

Emellertid äro enligt 15 § från tillämpning av stadgandena i lagen undantagna,

bland annat:

dels för resande avsedd försäljning vid järnvägs- eller ångbåtsstation, i

järnvägsvagn eller å fartyg,

dels försäljning, som bedrives under utövning av eller i samband med

kafé- eller restaurangrörelse och antingen sker allenast till förtäring eller

förbrukning å stället eller ock avser försändning eller avhämtning av lagad

mat, tillagade alkoholfria drycker eller svagdricka, och

dels försäljning utomhus och allenast i mindre omfattning av matvaror,

läskedrycker, blommor eller dylikt.

Vid 1924 års riksdag väcktes genom motion i andra kammaren (nr 192)

av herr Norsell förslag om sådan ändring av butikstängningslagen, att den i

lagen medgivna söndagshandeln genom kommunalt beslut skulle kunna utsträckas

att gäde fem i stället för två timmar efter kl. 1 e. m. Yttranden över

motionen inhämtades av andra lagutskottet från socialstyrelsen, som efter

hörande av vissa affärsidkare- och personalorganisationer förklarade sig

icke finna de av motionären anförda skälen för en lagändring tillfyllestgörande.

I enlighet med utskottets hemställan (utlåtande nr 15) blev motionen

därefter av riksdagen avslagen.

I en den 17 november 1930 till Kungl. Majit ingiven skrivelse har Svenska

konditorföreningen hemställt, bland annat, att gällande lag ändras så, att

tiden för handel med konditorivaror och konfektyrer i egentliga konditorier

utsträckes — såväl beträffande vardagar som sön- eller helgdagar — att

omfatta även den tid, under vilken konditorierna eljest äga rätt att hålla

öppet för servering av sina varor, samt alternativt att — därest detta önskemål

icke kunde vinna bifall — sådana åtgärder snarast vidtagas, att effektiv

övervakning av nu gällande lags efterlevnad ernås.

Sveriges konditorförening har i skrivelse den 1 december 1930 till Kungl.

Majit anhållit, att i 15 § butikstängningslagen från tillämpningen undantages

och således medgives sådan försäljning, som bedrives under utövandet

av eller i samband med kafé- eller restaurangrörelse, eller att någon bestämmelse

infogas i lagen, som direkt medgiver konditori med servering för allmänheten

rätt att under samma tid som servering pågår försälja egna varor.

Till stöd för berörda framställningar har huvudsakligen anförts, att gällande

bestämmelser i ämnet visat sig sakna stöd i allmänna rättsmedvetandet

samt att deras efterlevnad icke kunde effektivt övervakas, varjämte framhållits,

att, bland andra, kioskinnehavare vore oförhindrade att till avhämtning

försälja konditorivaror å tid, då sådan försäljning icke finge bedrivas

i konditorierna.

Socialstyrelsen anbefalldes av Kungl. Majit att efter samråd med kommerskollegium

avgiva yttrande över Svenska konditorföreningens framställ
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 2.

3

ning och därvid taga linder övervägande Sveriges konditorförenings skrivelse.

Efter hörande av ett flertal organisationer av affärsidkare och anställda

m. fl. avgav styrelsen den 9 april 1931 yttrande i ämnet. Med instämmande

av kommerskollegium föreslog socialstyrelsen, att tiden för handel

med konditorivaror skulle utsträckas till att avse den tid, varunder servering

finge äga rum, genom att 15 § 5 stycket butikstängningslagen erhölle

följande ändrade lydelse: »försäljning, som bedrives under utövning av

eller i samband med kafé- eller restaurangrörelse och antingen sker allenast

till förtäring eller förbrukning å stället, eller ock avser försändning eller avhämtning

av lagad mat, tillagade alkoholfria drycker eller svagdricka eller

avhämtning av bageri- eller konditorivaror».

Som skäl för sitt ändringsförslag åberopade socialstyrelsen i huvudsak de

skäl, som i konditorföreningarnas skrivelser anförts.

Kungl. Maj:t uppdrog senare under år 1931 åt socialstyrelsen att verkställa

undersökning av arbetstidsförhållandena beträffande butikspersonalen

och vissa övriga denna personal närstående anställda. Vid denna undersöknings

utförande förelågo till beaktande, bland annat, de ovan omnämnda

framställningarna från Svenska konditorföreningen och Sveriges konditorförening.

I samband med den statistiska undersökningen inhämtade socialstyrelsen

vissa uppgifter till belysande av butikstängningslagens tillämpning

och behovet av revision av lagens bestämmelser. Resultatet av undersökningen

framlades i den av styrelsen under 1933 i serien Sveriges officiella

statistik, socialstatistik, utgivna publikationen med titeln Arbetstidsförhållandena

inom detaljhandeln. Socialstyrelsen omnämner däri (s. 131), att

från åtskilliga håll önskemål framställts örn utsträckning av tiden för försäljning

av bageri- och konditorivaror i samband med kafé- eller konditorirörelse.

Såsom sammanfattning och slutsatser av undersökningen uttalade

styrelsen, bland annat, att man enbart genom en statistisk undersökning näppeligen

kunde erhålla material för ett utslagsgivande bedömande av frågan

om bestämmande av de ur olika synpunkter lämpligaste tiderna för butikernas

öppethållande och personalens arbetstid.

I skrivelse till Kungl. Majit den 23 januari 1931 har Sveriges konditorförening

ånyo påkallat ändring i butikstängningslagen, åsyftande rätt för

innehavare av konditori att driva försäljning av konditorivaror under hela

den tid, servénngsrörelse får pågå.

Ben 28 juni 1935 bemyndigade Kungl. Majit chefen för socialdepartementet

att tillkalla sakkunniga för att biträda med utredning rörande frågan om

en laglig reglering av arbetstiden för affärs- och kontorsanställda samt rörande

de frågor i övrigt, som äga samband med lagstiftningen å förevarande

område. I sitt anförande till statsrådsprotokollet vid behandlingen av frågan

örn tillkallande av dessa sakkunniga, vilka sedermera antagit benämningen

arbetstidsutredningen angående affärs- och kontorsanställda, erin
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottet.

rade föredragande departementschefen, statsrådet Möller, bland annat, om

Svenska konditorföreningens och Sveriges konditorförenings ovan omnämnda

framställningar till Kungl. Majit. Departementschefen framhöll, att utredningen

borde främst taga sikte på vinnandet av kännedom om de behov,

som inom olika branscher kunna från allmänhetens sida föreligga i fråga

om tiden för butikernas öppethållande., Undersökning skulle emellertid

jämväl ägnas de olika spörsmål, som — utan att beröra tiderna för butikernas

öppethållande eller personalens arbetstid — tid efter annan väckts angående

de övriga förhållanden, som äga samband med förevarande lagstiftning.

Departementschefen sade sig därvid syfta på sådana frågor, som hade

avseende å begränsning av handeln under vissa tider till bestämda varuslag

samt å kiosk- och automathandeln.

Enligt uppgift i berättelsen till innevarande riksdag om vad i rikets styrelse

sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit beräknas de

sakkunnigas uppdrag bliva slutfört under 1936.

Det i motionen berörda spörsmålet är av sådan betydelse, att det enligt

utskottets mening förtjänar att tagas under statsmakternas omprövning. Av

vad utskottet ovan anfört framgår emellertid, att detta spörsmål för närvarande

är under övervägande av arbetstidsutredningen angående affärs- och

kontorsanställda samt att arbetstidsutredningens uppdrag beräknas bliva

slutfört under innevarande år. Under sådana förhållanden torde det icke

vara lämpligt, att riksdagen nu tager ståndpunkt till frågan om åtgärder

i den av motionärerna angivna riktningen.

Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motion icke måtte föranleda till någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 31 januari 1936.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Viel ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, Linder, Sigfrid Hansson, Guslaf

Tamm*, Sam Larsson*, P. Sandström, Norman och Karl Bodin;

från andra kammaren: herrar Österström, Johanson i Hallagården, Olovson i Västerås,

Pettersson i Hällbacken, Hansson i Trollhättan, Sandström i Sollefteå, Molander och

Hassler*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.