Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i lagen den 30 maj 1919 örn begränsning av tiden för idkande av handel och viss annan rörelse.
1936-01-31 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1936:2, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i lagen den 30 maj 1919 örn begränsning av tiden för idkande av handel och viss annan rörelse.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande Nr 2.
1
Nr 2.
Ankom till riksdagens kansli den 31 januari 1936 kl. 5 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i lagen
den 30 maj 1919 örn begränsning av tiden för idkande
av handel och viss annan rörelse.
I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 57,
vilken behandlats av andra lagutskottet, hava herrar Hassler och Arnemark
hemställt, att riksdagen ville för sin del besluta sådan ändring i gällande lag
örn begränsning av tiden för idkande av handel och viss annan rörelse, att
från tillämpning av lagens stadgande!! undantages försäljning, som bedrives
under utövning av eller i samband nied kafé- eller restaurangrörelse och
avser försändning eller avhämtning av bröd, bakelser och andra konditorivaror.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande hemställan,
får utskottet hänvisa till motionen.
Enligt lagen den 30 maj 1919 örn begränsning av tiden för idkande av
handel och viss annan rörelse (den s. k. butikstängningslagen) gäller såsom
huvudregel, att handelsbod må hållas öppen allenast å söckendagar mellan
klockan 8 f. m. och 7 e. m.
Härifrån göres i lagen undantag dels för tiden den 10—den 23 december,
då bod må hållas öppen till klockan 8 e. m., dels för bod, där handel idkas
nied mejeriprodukter, ägg, margarin eller bageri- och konditorivaror, vilken
bod må för försäljning enbart av dylika varor öppnas en timme tidigare och
hållas öppen en timme längre än förut är sagt, dels ock beträffande handel
å sön- eller helgdag, i det att bod då må hållas öppen för försäljning enbart
av livsmedel av ovan angivna slag ävensom av färsk frukt eller levande
blommor å tid mellan klockan 7 och 10 f. m.
De tider, som sålunda i lagen fastställts för öppethållande av handelsbod,
kunna emellertid genom beslut av vederbörande kommunala representation
inom vissa i lagen angivna gränser inskränkas eller utvidgas, allt
efter som sådant påkallas av särskilt förhållande inom respektive kommun.
Beträffande söckendag är det sålunda möjligt att i nämnda ordning få öppethållandet
inskränkt nied högst 4 timmar samt utsträckt för stad eller köping
med högst 1 timme på morgonen och 1 timme på aftonen och för annan
kommun nied högst 2 timmar på morgonen och 2 timmar på aftonen. Vad
åter angår sön- eller helgdag kan det i lagen medgivna öppethållandet för
försäljning av vissa varuslag i enahanda ordning antingen inskränkas eller
helt förbjudas eller ock utsträckas att gälla jämväl tiden mellan klockan
10 och 11 f. lii. samt högst 2 timmar å tid efter klockan 1 e. m. För att äga
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 9 sami. 2 aud. Nr 2—3. 1
2
Andra lagutskottets utlåtande Nr 2.
giltighet skola kommunala myndigheters beslut av nu ifrågavarande slag
fastställas av vederbörande länsstyrelse.
Emellertid äro enligt 15 § från tillämpning av stadgandena i lagen undantagna,
bland annat:
dels för resande avsedd försäljning vid järnvägs- eller ångbåtsstation, i
järnvägsvagn eller å fartyg,
dels försäljning, som bedrives under utövning av eller i samband med
kafé- eller restaurangrörelse och antingen sker allenast till förtäring eller
förbrukning å stället eller ock avser försändning eller avhämtning av lagad
mat, tillagade alkoholfria drycker eller svagdricka, och
dels försäljning utomhus och allenast i mindre omfattning av matvaror,
läskedrycker, blommor eller dylikt.
Vid 1924 års riksdag väcktes genom motion i andra kammaren (nr 192)
av herr Norsell förslag om sådan ändring av butikstängningslagen, att den i
lagen medgivna söndagshandeln genom kommunalt beslut skulle kunna utsträckas
att gäde fem i stället för två timmar efter kl. 1 e. m. Yttranden över
motionen inhämtades av andra lagutskottet från socialstyrelsen, som efter
hörande av vissa affärsidkare- och personalorganisationer förklarade sig
icke finna de av motionären anförda skälen för en lagändring tillfyllestgörande.
I enlighet med utskottets hemställan (utlåtande nr 15) blev motionen
därefter av riksdagen avslagen.
I en den 17 november 1930 till Kungl. Majit ingiven skrivelse har Svenska
konditorföreningen hemställt, bland annat, att gällande lag ändras så, att
tiden för handel med konditorivaror och konfektyrer i egentliga konditorier
utsträckes — såväl beträffande vardagar som sön- eller helgdagar — att
omfatta även den tid, under vilken konditorierna eljest äga rätt att hålla
öppet för servering av sina varor, samt alternativt att — därest detta önskemål
icke kunde vinna bifall — sådana åtgärder snarast vidtagas, att effektiv
övervakning av nu gällande lags efterlevnad ernås.
Sveriges konditorförening har i skrivelse den 1 december 1930 till Kungl.
Majit anhållit, att i 15 § butikstängningslagen från tillämpningen undantages
och således medgives sådan försäljning, som bedrives under utövandet
av eller i samband med kafé- eller restaurangrörelse, eller att någon bestämmelse
infogas i lagen, som direkt medgiver konditori med servering för allmänheten
rätt att under samma tid som servering pågår försälja egna varor.
Till stöd för berörda framställningar har huvudsakligen anförts, att gällande
bestämmelser i ämnet visat sig sakna stöd i allmänna rättsmedvetandet
samt att deras efterlevnad icke kunde effektivt övervakas, varjämte framhållits,
att, bland andra, kioskinnehavare vore oförhindrade att till avhämtning
försälja konditorivaror å tid, då sådan försäljning icke finge bedrivas
i konditorierna.
Socialstyrelsen anbefalldes av Kungl. Majit att efter samråd med kommerskollegium
avgiva yttrande över Svenska konditorföreningens framställ
-
Andra lagutskottets utlåtande Nr 2.
3
ning och därvid taga linder övervägande Sveriges konditorförenings skrivelse.
Efter hörande av ett flertal organisationer av affärsidkare och anställda
m. fl. avgav styrelsen den 9 april 1931 yttrande i ämnet. Med instämmande
av kommerskollegium föreslog socialstyrelsen, att tiden för handel
med konditorivaror skulle utsträckas till att avse den tid, varunder servering
finge äga rum, genom att 15 § 5 stycket butikstängningslagen erhölle
följande ändrade lydelse: »försäljning, som bedrives under utövning av
eller i samband med kafé- eller restaurangrörelse och antingen sker allenast
till förtäring eller förbrukning å stället, eller ock avser försändning eller avhämtning
av lagad mat, tillagade alkoholfria drycker eller svagdricka eller
avhämtning av bageri- eller konditorivaror».
Som skäl för sitt ändringsförslag åberopade socialstyrelsen i huvudsak de
skäl, som i konditorföreningarnas skrivelser anförts.
Kungl. Maj:t uppdrog senare under år 1931 åt socialstyrelsen att verkställa
undersökning av arbetstidsförhållandena beträffande butikspersonalen
och vissa övriga denna personal närstående anställda. Vid denna undersöknings
utförande förelågo till beaktande, bland annat, de ovan omnämnda
framställningarna från Svenska konditorföreningen och Sveriges konditorförening.
I samband med den statistiska undersökningen inhämtade socialstyrelsen
vissa uppgifter till belysande av butikstängningslagens tillämpning
och behovet av revision av lagens bestämmelser. Resultatet av undersökningen
framlades i den av styrelsen under 1933 i serien Sveriges officiella
statistik, socialstatistik, utgivna publikationen med titeln Arbetstidsförhållandena
inom detaljhandeln. Socialstyrelsen omnämner däri (s. 131), att
från åtskilliga håll önskemål framställts örn utsträckning av tiden för försäljning
av bageri- och konditorivaror i samband med kafé- eller konditorirörelse.
Såsom sammanfattning och slutsatser av undersökningen uttalade
styrelsen, bland annat, att man enbart genom en statistisk undersökning näppeligen
kunde erhålla material för ett utslagsgivande bedömande av frågan
om bestämmande av de ur olika synpunkter lämpligaste tiderna för butikernas
öppethållande och personalens arbetstid.
I skrivelse till Kungl. Majit den 23 januari 1931 har Sveriges konditorförening
ånyo påkallat ändring i butikstängningslagen, åsyftande rätt för
innehavare av konditori att driva försäljning av konditorivaror under hela
den tid, servénngsrörelse får pågå.
Ben 28 juni 1935 bemyndigade Kungl. Majit chefen för socialdepartementet
att tillkalla sakkunniga för att biträda med utredning rörande frågan om
en laglig reglering av arbetstiden för affärs- och kontorsanställda samt rörande
de frågor i övrigt, som äga samband med lagstiftningen å förevarande
område. I sitt anförande till statsrådsprotokollet vid behandlingen av frågan
örn tillkallande av dessa sakkunniga, vilka sedermera antagit benämningen
arbetstidsutredningen angående affärs- och kontorsanställda, erin
-
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 2.
Utskottet.
rade föredragande departementschefen, statsrådet Möller, bland annat, om
Svenska konditorföreningens och Sveriges konditorförenings ovan omnämnda
framställningar till Kungl. Majit. Departementschefen framhöll, att utredningen
borde främst taga sikte på vinnandet av kännedom om de behov,
som inom olika branscher kunna från allmänhetens sida föreligga i fråga
om tiden för butikernas öppethållande., Undersökning skulle emellertid
jämväl ägnas de olika spörsmål, som — utan att beröra tiderna för butikernas
öppethållande eller personalens arbetstid — tid efter annan väckts angående
de övriga förhållanden, som äga samband med förevarande lagstiftning.
Departementschefen sade sig därvid syfta på sådana frågor, som hade
avseende å begränsning av handeln under vissa tider till bestämda varuslag
samt å kiosk- och automathandeln.
Enligt uppgift i berättelsen till innevarande riksdag om vad i rikets styrelse
sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit beräknas de
sakkunnigas uppdrag bliva slutfört under 1936.
Det i motionen berörda spörsmålet är av sådan betydelse, att det enligt
utskottets mening förtjänar att tagas under statsmakternas omprövning. Av
vad utskottet ovan anfört framgår emellertid, att detta spörsmål för närvarande
är under övervägande av arbetstidsutredningen angående affärs- och
kontorsanställda samt att arbetstidsutredningens uppdrag beräknas bliva
slutfört under innevarande år. Under sådana förhållanden torde det icke
vara lämpligt, att riksdagen nu tager ståndpunkt till frågan om åtgärder
i den av motionärerna angivna riktningen.
Utskottet får därför hemställa,
att förevarande motion icke måtte föranleda till någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 31 januari 1936.
På andra lagutskottets vägnar:
K. G. WESTMAN.
Viel ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar K. G. Westman, Linder, Sigfrid Hansson, Guslaf
Tamm*, Sam Larsson*, P. Sandström, Norman och Karl Bodin;
från andra kammaren: herrar Österström, Johanson i Hallagården, Olovson i Västerås,
Pettersson i Hällbacken, Hansson i Trollhättan, Sandström i Sollefteå, Molander och
Hassler*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.