Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa ändringar i lagen om arbetstidens begränsning.

1936-02-18 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1936:20, Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa ändringar i lagen om arbetstidens begränsning.

Dokumentets text

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Andra lagutskottets utlåtande Nr 20.

Nr 20.

Ankom till riksdagens kansli den 24 februari 1936 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa

ändringar i lagen om arbetstidens begränsning.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 17,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Olsson i Stockholm m. fl.

hemställt, att riksdagen i skrivelse till regeringen måtte anhålla, att regeringen

ville utarbeta och till 1937 års riksdag inkomma med förslag dels till

sådana ändringar av lagen örn arbetstidens begränsning, att arbetstiden för

arbetare inom industrin i allmänhet förkortas till 40 timmar i veckan och

för arbetare i särskilt tungt och hälsofarligt arbete samt för arbetare under

18 år till högst 36 timmar i veckan, med iakttagande av att lönekompensation

bör lämnas, dels till sådana ändringar, att lagens tillämpningsområde

utvidgas att omfatta de arbetargrupper som nu icke äro inbegripna under

lagens tillämpning, dels och till sådan skärpning av bestämmelserna angående

övertidsarbete, att dylikt endast medgives då särskilt tvingande omständigheter

föreligga, exempelvis då genom natur- eller olyckshändelse eller genom

annan omständighet, som ej kunnat förutses, fara föreligger för liv, hälsa

eller egendom.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda hemställan, får utskottet

hänvisa till motionen.

Gällande lag örn arbetstidens begränsning är utfärdad den 16 maj 1930

(nr 138).

Vid 1931, 1932, 1933 och 1934 års riksdagar väcktes i motioner av i huvudsak

samma innehåll som den nu föreliggande motionens förslag örn ändringar

i arbetstidslagen (motionerna I: 206 och II: 287 år 1931, II: 60 år

1932, II: 79 och II: 252 år 1933 samt II: 286 år 1934). På hemställan av

andra lagutskottet (utlåtanden 16/1931, 24/1931, 35/1932, 35/1933 och 53/1934)

beslöt riksdagen, att motionerna icke skulle föranleda till någon åtgärd.

Yid 1935 års riksdag väcktes av herr Karlsson i Grängesberg m. fl. en

motion, II: 337, med i huvudsak samma yrkanden som i den nu föreliggande

motionen II: 17.

Andra lagutskottet anförde i utlåtande nr 16.

Såsom framgår av vad utskottet ovan anfört är spörsmålet om ytterligare

begränsning av arbetstiden fortfarande föremål för internationell prövning.

Vid den internationella arbetskonferensens nittonde sammanträde, som tager

s. 21 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 20.

21

sin början den 4 nästkommande juni, skall till behandling upptagas bland

annat frågan om antagande av en principkonvention angående 40-timmars

arbetsvecka. Av utskottets utlåtande bär ovan framgår vidare, att arbetslöshetsutredningen

numera slutfört sitt uppdrag att verkställa utredning rörande

arbetslöshetens karaktär och orsaker samt medlen för dess bekämpande,

därvid bland annat frågan örn arbetstidsförkortning såsom medel mot arbetslöshet

ingående behandlats.

Utskottet är övertygat därom, att vad som sålunda i fråga örn förevarande

invecklade spörsmål hittills förekommit, och vad som i samma ämne inom

den närmaste tiden kommer att åtgöras, skall föranleda Kungl. Majit att

ägna nämnda spörsmål uppmärksamhet.

Utskottet hemställde, att motionen icke måtte föranleda till någon riksdagens

åtgärd.

Denna hemställan bifölls av riksdagen.

I fråga om det arbete, som utförts av arbetslöshetsutredningen, vilken tillsattes

den 11 mars 1927 samt avslutade sin verksamhet vid årsskiftet 1934—

1935, må nämnas, att i dess betänkande II (statens offentliga utredningar 1935:6),

andra avdelningen med huvudrubrik »Lönepolitikens och den ekonomiska politikens

allmänna inflytande på sysselsättningsgraden», i kap. VIII, sid. 155—167,

behandlats frågan örn »Arbetstidsförkortning såsom medel mot arbetslöshet».

Vidare har i fjärde avdelningen med huvudrubriken »Åtgärder mot arbetslöshet»

i kap. XXIII, »Åtgärder i syfte att förändra arbetslöshetens fördelning»,

å sid. 280—282 behandlats spörsmål örn arbetstidsförkortning (jämför

sid. 233—235).

De sakkunniga, som jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni

1933 tillkallats för att inom socialdepartementet biträda med utredning

rörande frågan örn laglig reglering av arbetstiden för arbetare inom jordbruket

och dess binäringar — lantarbetstidsutredningen — hava den 8 oktober

1935 avgivit betänkande med förslag till lag örn arbetstiden i jordbruk och

trädgårdsskötsel (lantarbetstidslag) m. m. (statens offentliga utredningar

1935: 48).

I årets trontal omnämnes, att förslag till en laglig reglering av arbetstiden

inom jordbruket kommer att i år framläggas för riksdagen i syfte att

ernå principiell likställighet mellan industriens och jordbrukets arbetare.

Å den internationella arbetsorganisationens konferens i Washington år

1919 antogs bland annat förslag till konvention angående åttatimmarsdag. Av

en i Sociala meddelanden år 1936, nr 1, å sid. 36—37 intagen tabell rörande

fortgången intill 1936 års början av ratifikationsarbetet i fråga örn internationella

konventioner framgår, att nämnda konvention ratificerats av Argentina,

Belgien, Bulgarien, Chile, Colombia, Dominikanska republiken, Grekland,

Indien, Kanada, Kuba, Litauen, Luxemburg, Nicaragua, Portugal, Rumänien,

Spanien, Tjeckoslovakien och Uruguay, att den villkorligt ratificerats i Frankrike,

Italien, Lettland och Österrike samt att förslag om ratifikation föreligger

i Brasilien, Nederländerna och Paraguay.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Andra lagutskottets utlåtande Nr 20.

Å den internationella arbetsorganisationens nittonde sammanträde, som

hölls i Geneve under tiden 4—25 juni 1935, antogs bland annat ett förslag

till konvention (nr 47) angående arbetstidens förkortning till fyrtio timmar

i veckan inom alla slag av sysselsättning.

Förslaget innebär en principkonvention, som icke i och för sig kan omsättas

i lagstiftning. Det är avsett att utgöra en ram för en serie av specialkonventioner

för olika slag av sysselsättning, i vilka konventioner den allmänna

principen örn 40-timmars arbetsvecka skall i detalj genomföras under

hänsynstagande till de särskilda förhållandena på varje arbetsområde.

Den föreliggande motionen, II: 17, innehåller, såsom ovan nämnts, yrkande,

bland annat, örn förslag till nästa års riksdag till en lagstiftning, enligt

vilken som huvudregel 40 timmars arbetsvecka skall gälla för arbetare inom

industrien i allmänhet.

I propositionen nr 15 till årets riksdag har Kungl. Majit anhållit örn

riksdagens yttrande angående de av internationella arbetsorganisationens

konferens år 1935 fattade besluten. Propositionen har behandlats av andra

lagutskottet i dess utlåtande nr 19, varvid utskottet hemställt, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Majit måtte meddela, att riksdagen för sin del ansåge,

att ratifikation av förslaget till konvention angående arbetstidens förkortning

till fyrtio timmar i veckan icke borde äga rum. Beträffande närmare redogörelse

för nämnda konventionsförslag anhåller utskottet att få hänvisa till

propositionen nr 15 och utskottets utlåtande nr 19 (sid. 4—12).

Utskottet tillåter sig vidare anföra följande uppgifter rörande arletstidslagens

tillämpning åren 1931—1934.

Ordinarie arbetstid.

1931

1932

1933

1934

1935

Dagarbetare, för vilka arbetsrådet medgivit

48 timmars genomsnittlig arbetsvecka (5 §

1 mom.) ...............................................

27,000

10,600

11,000

10.200

9 000

Skiftarbetare, för vilka arbetsrådet medgivit

i regel 56 timmars genomsnittlig arbets- vecka (5 § 2 mom.) .................................

18,500

18,000

18,100

18,000

16,000

Dagarbetare, för vilka arbetsrådet medgivit

54—60 timmars arbetsvecka (5 § 3 — 5 mom.)

5,000

7,900

8,300

8,000

8,000

Övertidsarbete.

1931

1932

1933

1934

1935

Arbetare över 18 år, för vilka arbetsrådet

medgivit utsträckt övertid med i medeltal

59 (40 år 1931, 50 år 1932, 58 år 1933, 59

år 1934) timmar per år (7 § 3 mom.).........

4,550

1,885

2,310

6,262

7,219

Arbetare mellan 16 och 18 år, för vilka ar-

betsrådet medgivit övertid med i medeltal

72 (50 år 1931, 75 år 1932, 62 år 1933, 65

år 1934) timmar per år (7 § 4 mom.).........

950

859

1,063

1,627

2,205

s. 23 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 20. 23

Till uppgifterna om övertidsarbete må anmärkas, att arbetare under 18

år ej få utan tillstånd av arbetsrådet användas till övertidsarbete. Arbetare

över 18 år få utan tillstånd av arbetsrådet användas till övertidsarbete under

200 timmar per år, när så befinnes påkallat med hänsyn till särskilt förhållande.

För utförande av vissa förberedelse- eller avslutningsarbeten må

ock utan tillstånd av arbetsrådet erforderligt antal arbetare över 18 år användas

under högst 7 timmar i veckan.

Utöver vad ovan anförts har i fråga örn den omfattning, i vilken arbetsrådet

under de senaste fem åren lämnat medgivande till övertidsarbete, å

sid. 8—9 i utskottets utlåtande nr 19 meddelats vissa uppgifter, till vilka

utskottet anhåller att få hänvisa.

Av propositionen nr 15 till årets riksdag framgår, att Kungl. Magt ägnar

uppmärksamhet åt spörsmålet örn ytterligare begränsning av arbetstiden.

I utlåtande nr 19 i anledning av nämnda proposition har utskottet hemställt,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte uttala, att riksdagen

för sin del anser, att det av den internationella arbetsorganisationens konferens

år 1935 antagna förslaget till konvention angående arbetstidens förkortning

till fyrtio timmar i veckan icke bör ratificeras av Sverige. Då utskottet

sålunda anser, att skäl icke förefinnas för riksdagen att i princip

uttala sig för en sådan förkortning av arbetstiden, följer härav, att utskottet

icke kan tillstyrka riksdagen att av Kungl. Majit begära förslag till lagstiftning

örn sådan förkortning.

Med hänsyn till vad utskottet anfört i sitt utlåtande nr 15 vid 1930 års

riksdag, då förslag till gällande arbetstidslag framlades, finner utskottet ej

heller skäl tillstyrka riksdagen att begära förslag till de ändringar i övrigt

i arbetstidslagen, vilka motionärerna föreslagit.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion, lii 17, icke måtte föranleda till någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 februari 1936.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, Linder*, Frändén, Sigfrid Hansson,

Gustaf Tamm, Sam Larsson, Hagman och P. Sandström*;

från andra kammaren: herrar Österström*, Hage, Johanson i Hallagården, Olovson

i Västerås, Pettersson i Hällbacken, Hansson i Trollhättan* och Sandström i

Sollefteå.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Andra lagutskottets utlåtande Nr 20.

Reservation

av herrar lander, Sigfrid Hansson, Hagman, Hage, Olovson i Västerås,

Pettersson i Hällbacken och Hansson i Trollhättan,

vilka under hänvisning till vad de anfört i reservation till utskottets samtidigt

med förevarande utlåtande avgivna utlåtande nr 19 hemställt, att nu

ifrågavarande motion, H: 17, icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd.

Stockholm 1936. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.