Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till lag om kommunala pensionstillskott m. m.

1936-04-17 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1936:32, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till lag om kommunala pensionstillskott m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

1

Nr 32.

Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1936 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag

till lag om kommunala pensionstillskott m. m.

Genom en den 10 mars 1936 till riksdagen avlämnad proposition, nr 163,

vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har

Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 28 februari 1936, föreslagit riksdagen

att antaga följande förslag till

Lag

om kommunala pensionstillskott m. m.

Härigenom förordnas som följer:

Till beredande dels av understöd (kommunala pensionstillskott), i penningar

eller naturaförmåner, åt personer, vilka uppbära folkpension enligt

lagen den 28 juni 1935 om folkpensionering och icke jämlikt 9 § 1—3 styckena

samma lag äro uteslutna från tilläggspension, men ändock finnas vara

i behov av fattigvård, dels av understöd (kommunala tillskott till invalidunderstöd

eller till blindhetsersättning) av enahanda slag åt personer, vilka

finnas vara i behov av fattigvård, oaktat de uppbära understöd enligt förordningen

den 28 juni 1935 om invalidunderstöd eller ersättning enligt förordningen

den 20 april 1934 örn blindhetsersättning, dels ock av bidrag

(kommunala sjukvårdsbidrag) till bestridande, gemensamt med pensionsstyrelsen,

av kostnader för åtgärder till förebyggande eller hävande av arbetsoförmåga,

må fattigvårdssamhälle ställa medel till fattigvårdsstyrelsens

förfogande med föreskrift, att tillskott och bidrag, som utdelas av dessa medel,

icke skola vara att anse såsom fattigvård. Sådana tillskott och bidrag

må icke tilldelas andra personer än dem, som äro mantalsskrivna inom fattigvårdssamhället

och där äga hemortsrätt i fråga örn fattigvård. I övrigt

äger samhället bestämma de grunder, som för beviljande av tillskott och

bidrag böra av fattigvårdsstyrelsen iakttagas. Har sådant bestämmande ej

skett, ankommer på styrelsen att bevilja tillskott och bidrag i den mån styrelsen

prövar nödigt. Tillskott må efter omständigheterna jämkas eller indragas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1937, då lagen den 20 april 1934

(nr 106) om kommunala pensionstillskott m. m. skall upphöra att gälla.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 9 sami. 2 avd. Nr 32.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för det i propositionen framlagda

förslaget, får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas här

nedan, hänvisa till propositionen.

Sedan Kungl. Maj:t den 28 juni 1935 anbefallt pensionsstgrelsen att avgiva

förslag beträffande de nya eller ändrade författningsföreskrifter, som

kunde böra meddelas i anledning av lagen samma dag (nr 434) om folkpensionering,

har styrelsen till fullgörande av detta uppdrag den 14 februari

1936 — under förmälan att lagen om folkpensionering påkallade vissa

jämkningar i lydelsen av lagen den 20 april 1934 (nr 106) om kommunala

pensionstillskott m. m. — överlämnat förslag till ny lag i sistnämnda ämne.

Redogörelse för innehållet i gällande lag örn kommunala pensionstillskott

m. m., lagen om folkpensionering samt förordningen den 28 juni 1935 om

invalidunderstöd har lämnats å sid. 3—4 i propositionen, vartill utskottet

får hänvisa.

Pensionsstyrelsens lagförslag innebar den ändringen i förhållande till gällande

lag, att kommunala pensionstillskott skulle kunna beredas personer,

vilka ägde uppbära folkpension enligt lagen örn folkpensionering eller invalidunderstöd

enligt förordningen om invalidunderstöd och icke blivit berövade

tilläggspension eller invalidunderstöd på grund av bestämmelserna i

9 § 1—3 styckena lagen om folkpensionering, men ändock funnes vara i behov

av fattigvård. Den föreslagna nya lagen skulle träda i kraft den 1 januari

1937, då nu gällande lag i ämnet skulle upphöra att gälla.

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har i propositionen

anfört:

Såsom pensionsstyrelsen framhållit synes anledning föreligga att vidtaga

sådan ändring av bestämmelserna i lagen örn kommunala pensionstillskott

m. m., att desamma bringas i överensstämmelse med 1635 års pensionsförsäkringsreform.

Vid denna lagändring torde man, i likhet med styrelsen,

kunna utgå från, att såvitt nu är i fråga 9 § lagen om allmän pensionsförsäkring

motsvaras av 9 § 1—3 styckena lagen om folkpensionering. Ej heller

i övrigt har jag funnit något att i sak erinra mot styrelsens förslag.

Emellertid torde vissa jämkningar av huvudsakligen formell natur lämpligen

böra vidtagas i detsamma.

Enligt 43 § lagen örn folkpensionering skola, utan hinder av att lagen örn

allmän pensionsförsäkring upphör att gälla, pensionstillägg enligt 6 § fjärde

stycket nämnda lag, s. k. barntillägg, fortsätta att utgå och nya sådana tilllägg

beviljas enligt de vid utgången av år 1936 gällande bestämmelserna.

Då emellertid barntillägg utgår endast såsom en ökning av pensionsberättigad

eljest tillkommande pension, och sådan pension efter utgången av år

1936 alltid skall anses som folkpension, synes vid den nu ifrågasatta lagändringen

hänsyn icke behöva tagas till att allt fortfarande pension i form

av barntillägg kan komma att utgå enligt lagen om allmän pensionsförsäkring.

Det i propositionen framlagda lagförslaget utgör en inom socialdepartementet

verkställd, huvudsakligen formell överarbetning av pensionsstyrelsens

förslag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

3

Utskottet har vid granskning av det i propositionen framlagda lagförslaget

icke funnit anledning till erinran mot detsamma och får därför hemställa,

att förevarande proposition måtte bifallas av riksdagen.

Stockholm den 17 april 1936.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, Frändén, Sigfrid Hansson*, Gustaf

Tamm, Sam Larsson, Hagman*, P. Sandström* och Norman*;

från andra kammaren: herrar Österström*, Hage, Olovson i Västerås, Sandström i

Sollefteå, Molander*, Gardell i Gahns, Hermansson och Thorell*.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:182 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning till skatte av lågenheterna Gungsebro med Moholm nr 1, Hässlefallet nr 1 o s. 6 i texten