Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 14 § 3 mom. lagen den 29 juni 1912

1936-04-17 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1936:34, Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 14 § 3 mom. lagen den 29 juni 1912

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 84.

3

Nr 34.

Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1936 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition med

förslag till lag angående ändrad lydelse av 14 §

3 mom. lagen den 29 juni 1912 (nr 206) örn

arbetarskydd.

Genom en den 11 mars 1936 till riksdagen avlämnad proposition, nr 205,

vilken hänvisats till lagutskott oell behandlats av andra lagutskottet, har

Kungl. Hajd, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och

lagrådet förda protokoll, jämlikt § 87 regeringsformen föreslagit riksdagen

att antaga här nedan infört förslag till lag angående ändrad lydelse av 14 §

3 mom. lagen den 29 juni 1912 (nr 206) örn arbetarskydd.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för det genom propositionen

framlagda lagförslaget, far utskottet, i den mån redogörelse därför icke

lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

Lagen den 29 juni 1912 (nr 206) örn arbetarskydd innehåller, i den lydelse

densamma erhållit genom lagen den 12 juni 1931 (nr 288), i 8—15 §§ särskilda

föreskrifter rörande minderårigas användande i arbete. Sålunda stadgas

bland annat följande. Minderårig, varmed förstås den som är under 18 år

(8 §), må icke användas till arbete förrän den minderårige fyllt 13 år och,

där fråga ej är om arbete allenast under ferietid, inhämtat folkskolans lärokurs

eller däremot svarande kunskaper och färdigheter eller ock erhållit

tillstånd att lämna folkskolan (9 § 1 st.). I industriellt arbete samt byggnads-

och transportarbete är minimiåldern 14 år, där ej arbetet avser distribution

av varor eller uträttande av bud eller ärenden (10 § 1 st.). Från

dessa förbud mot användande i arbete av minderåriga under 13 eller 14 år

kan dock i vissa fall eftergift meddelas (12 § 1 och 2 st.). Minderårig skall

för nattvila beredas oavbruten ledighet från arbetet under minst elva timmar

varje dygn, och skall i ledigheten ingå tiden mellan kl. 10 e. m. och 5 f. m.

(14 § 3 mom. 1 st.). Från detta stadgande gälla dock vissa undantag (14 §

3 mom. 2 st.). Yngling, som fyllt 16 år, kan sålunda efter vederbörande

yrkesinspektörs eller bergmästares medgivande användas till arbete med tre

8-timmarsskift och med nattarbete var tredje vecka. Härutöver äger yrkesinspektionens

chefsmyndighet medgiva, att sådan yngling må deltaga i arbete,

som på grund av sin natur, arbetsbrådska eller annan tvingande omständighet

måste bedrivas med skiftindelning eller eljest forceras. Yngling, som

836 36

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

fyllt 14 år, må efter chefsmyndighetens medgivande användas till flottningsarbete,

i den män förhållandena därtill föranleda. —- I fråga örn raster

i arbetet finnas, utöver de allmänna bestämmelserna i 5 § i), för minderåriga

föreskrivna särskilda regler (14 § 2 morn.).

Den i 14 § 3 mom. 1 st. upptagna huvudregeln örn minderårigas nattvila

överensstämmer med den i Washington år 1919 av internationella arbetskonferensen

antagna konventionen angående barns nattarbete inom industrien.

Jämväl konventionen innehåller en undantagsbestämmelse, enligt vilken i

vissa fall minderåriga över 16 år må användas i nattarbete. Då emellertid

denna undantagsbestämmelse till skillnad från motsvarande stadganden i

14 § 3 mom. 2 st. arbetarskyddslagen endast gäller för vissa slag av industriella

företag, har Sverige icke kunnat ratificera konventionen. (Konventionen

har intill den 1 januari 1936 ratificerats av 30 stater.)

Före 1931 års lagändring var den stadgade minimiåldern för barn, som

användes i arbete, i vissa fall ett eller två år lägre än den nu gällande.

Minderårig, som användes till kringförande av varor, uträttande av bud eller

ärenden eller till arbete i handel, skulle åtnjuta oavbruten ledighet under

minst elva timmar varje dygn, och skulle tiden mellan kl. 10 e. m. och 5 f. m.

ingå i ledigheten. Beträffande minderårigs användande till industriellt arbete

eller byggnadsarbete föreskrevs, att minderårig icke fick användas till sådant

arbete mellan kl. 7 e. m. och 6 f. m.; dock gällde härvid undantag för yngling,

som fyllt 16 år, därest arbetsdagen var begränsad till högst åtta timmar

samt tillika arbetet icke oftare än var tredje vecka inföll å tid mellan kl. 11

e. m. och 5 f. m.

I den proposition (nr 40), genom vilken förslag till ändringar i arbetarskyddslagen

framlades för 1931 års riksdag, anförde föredragande departementschefen,

statsrådet Larsson, beträffande 14 § 3 morn., bland annat (sid. 99):

Ehuru onekligen svårigheter kunna vara förenade med att under tiden

5 f. m.—10 e. m. anordna arbete på två skift, särskilt under iakttagande av

departementsförslagets bestämmelser örn raster av tillräcklig varaktighet,

torde dock den diskuterade regeln [ledighet minst 11 timmar varje dygn, i

vilken ledighet skall ingå tiden mellan 10 e. m. och 5 f. m.] med tanke pa

övriga fall — då minderårigs användande i tvåskiftsarbete icke erfordras —

böra godtagas och i stället lämpliga undantagsbestämmelser uppställas, varigenom

tillbörlig hänsyn tages till tvåskiftsarbetet. Arbetsgivarna torde

härigenom föranledas att söka ordna den minderåriges arbete på sådant sätt,

att dispens för nattarbete ej mer än nödvändigt behöver begäras.

Yad därefter undan tagsbestämmelserna angår har nuvarande möjlighet

till användande av 16- och 17-års ynglingar till treskiftsarbete bibehållits,

men den har gjorts beroende av vederbörande yrkesinspektör ^eller bergmästares

medgivande i de särskilda fallen. Avsikten härmed är a ena sidan

att icke beröva industrien en nu förefintlig möjlighet till minderårigs användande

i treskiftsarbete, vilken möjlighet icke, såvitt visats eller ens påståtts,

varit förenad med olägenheter; å andra sidan att genom införande

av kontroll förekomma missbruk i detta avseende och mana till omtanke

vid arbetets anordnande. Den prövning, som här skulle tillkomma yrkes
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

inspektionen, torde vara av beskaffenhet att lämpligen kunna åläggas de

nämnda lokala organen.

Andra lagutskottet tillstyrkte (i utlåtande nr 24) i nu ifrågavarande hänseende

i sak propositionens förslag. I reservation av herr Sigfrid Hansson

jämte fem andra ledamöter yrkades, att undantagsbestämmelserna i 14 §

3 mom. andra stycket icke måtte medtagas i lagen. Utskottets hemställan

härutinnan bifölls av riksdagen.

I en den 6 december 1934 till socialdepartementet inkommen skrivelse

har svenska textilarbetareförbundet anfört i huvudsak följande:

Efter 1931 års lagändring hade arbetsgivarna inom textilindustrien börjat

i stor utsträckning använda minderåriga i arbete, fördelat på två efter varandra

följande 8-timmarsskift per dygn. Skiftarbete vore påfrestande redan

för vuxna arbetare samt mycket farligt för de ungas såväl fysiska som psykiska

hälsa. Genom skiftbytena förlädes arbetstiden omväxlande till olika,

ömsom alltför tidiga, ömsom alltför sena delar av dygnet, vilket medförde

en oregelbunden ordning beträffande måltider och sömn. Därtill bomme,

att rasterna i arbetet i de Hesta fall bleve otillräckliga, Förbundet hemställde

därför örn vidtagande av åtgärder i och för åstadkommande av sådan

ändring i 14 § 3 mom. arbetarskyddslagen, att den tid av dygnet, under

vilken minderåriga finge användas till industriellt arbete, begränsades till

mellan kl. 6 f. m. och 7 e. m. Då vidare enligt förbundets mening minderårigas

hållande i nattarbete vore fullständigt förkastligt, hemställde förbundet

tillika, att den i samma lagrum intagna bestämmelsen, enligt vilken

yngling, som fyllt 16 år, finge efter yrkesinspektörens eller bergmästarens

medgivande användas till arbete nattetid var tredje vecka, måtte helt bortfalla,

Över framställningen hava yttranden avgivits av socialstyrelsen, medicinalstyrelsen,

svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen i

Sverige. För innehållet i dessa yttranden har redogörelse lämnats å sid.

4—5 i propositionen.

Den 22 februari 1935 har Kungl. Majit anbefallt socialstyrelsen, som i sitt

nyssnämnda yttrande föreslagit en ingående utredning rörande frågan örn

minderårigas användande i skiftarbete, att i huvudsaklig överensstämmelse

med grunder och riktlinjer, som angivits i styrelsens yttrande, verkställa

och inkomma med utredning i frågan ävensom med det författningsförslag,

som av utredningen kunde föranledas.

Till fullgörande av detta uppdrag har socialstyrelsen med skrivelse deu

5 oktober 1935 avlämnat förslag till ändrad lydelse av 14 § 3 moni. första

stycket arbetarskyddslagen. Vid skrivelsen funnos fogade dels en redogörelse

för vissa från besiktningsläkare till socialstyrelsen inkomna yttranden angående

med minderåriga arbetares skiftgående arbete eventuellt förenade sociala

eller hygieniska missförhållanden, dels ock uppgifter angående i vissa

främmande länder gällande bestämmelser rörande minderårigs användande

till arbete. Sedermera har från styrelsen jämväl inkommit ett av förste

stadsläkaren i Göteborg i ämnet avgivet yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 84.

Socialstyrelsens förslag innebär allenast elen ändringen i förhållande till

gällande lag, att för minderårig under 16 år, vilken användes till industri-,

byggnads- eller transportarbete, som icke bestode i distribution av varor eller

uträttande av bild eller ärenden, ledigheten för nattvila skulle omfatta tiden

mellan klockan 7 e. m. och 6 f. m. Av socialstyrelsen föreslagen lagtext

återfinnes å sid. 10 i propositionen.

Över förslaget hava efter remiss yttranden avgivits av medicinalstyrelsen,

kommerskollegium, arbetsgivareföreningen och landsorganisationen. Kommerskollegium

har bifogat yttrande av järnkontoret. Arbetsgivareföreningen har

bifogat yttranden av järnbruksförbundet och textilindustriförbundet.

Sedermera hava skrivelser i ämnet inkommit till Kungl. Majit, den 9

januari 1936 från svenska grov- och fabriksarbetareförbundet och den 15

februari 1936 från de förenade förbunden.

För det huvudsakliga innehållet i socialstyrelsens skrivelse den 5 oktober

1935 har redogörelse lämnats å sid. 6—10 i propositionen, vartill utskottet

anhåller att få hänvisa.

Till belysning av frågan har socialstyrelsen lämnat uppgifter angående

de bestämmelser, som i vissa främmande länder gälla rörande minderårigs

användande till arbete. Därav må omnämnas följande.

Gällande arbetstidsbestämmelser synas i Danmark och Finland lägga

hinder i vägen för sysselsättande av minderåriga i tvåskiftsarbete. Däremot

synes hinder i sådant hänseende icke föreligga i Norge, England, Frankrike,

Tyskland, Belgien, Nederländerna, Schweiz och Tjeckoslovakien.

Vad angår nattarbete (treskiftsarbete) synes det ej vara tillåtet att använda

minderåriga i sådant arbete i Nederländerna. I Danmark, Finland, England,

Frankrike, Tyskland, Belgien, Schweiz och Tjeckoslovakien är däremot nattarbete

i större eller mindre omfattning tillåtet för ynglingar.

Socialstyrelsens skrivelse finnes i sin helhet återgiven i sociala meddelanden

nr 11 år 1935, sid. 761—768.

Kesultatet av verkställd undersökning rörande den omfattning, vari minderåriga

användas i skiftarbete, detta arbetes fördelning på olika yrkesgrupper

samt rastetiderna för ifrågavarande minderåriga har sammanställts i tabeller,

som återfinnas å sid. 18—19 i propositionen. Enligt tabellerna utgjorde

antalet minderåriga i skiftarbete år 1935 sammanlagt 3,840, därav 3,228 i

tvåskifts- och 612 i treskiftsarbete. Socialstyrelsen har omnämnt, att inom

textilindustrien sysselsattes omkring 75 14-åringar och 300 15-åringar. Socialstyrelsen

har i övrigt icke verkställt uträkning rörande de minderårigas fördelning

å olika åldersgrupper.

Det huvudsakliga innehållet i de yttranden, som avgivits över socialstyrelsens

förslag, har återgivits å sid. 10—15 i propositionen. Här må endast

omnämnas, att medicinalstyrelsen förklarat sig biträda socialstyrelsens lagförslag,

att kommerskollegium, järnkontoret, arbetsgivareföreningen, järnbruksförbundet

och textilindustriförbundet avstyrkt detsamma, samt att

landsorganisationen, grov- och fabriksarbetareförbundet och de förenade förbunden

ansett sådan ändring av 14 § 3 mom. arbetarskyddslagen böra vid
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34. 7

tagas, att minderårigas användande till industriellt skiftarbete helt förhindrades.

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har i propositionen anfört:
Vid

framläggande av den proposition (nr 40), som ligger till grund folden

vid 1931 års riksdag genomförda revisionen av arbetarskyddslagen, framhöll

föredragande departementschefen, statsrådet Larsson sid. 99 i propositionen),

att svårigheter kunde vara förenade med att under tiden mellan

klockan 5 f. m. och 10 e. m. anordna arbete på två skift, särskilt under iakttagande

av de i propositionen föreslagna — och av riksdagen sedermera antagna

— bestämmelserna örn raster av tillräcklig varaktighet. Med tanke på

de fall, då minderårigs användande i tvåskiftsarbete icke erfordrades, borde

dock såsom huvudregel stadgas, att i nattvilan skulle ingå tiden mellan klockan

10 e. m. och 5 f. m., och i stället lämpliga undantagsbestämmelser uppställas

varigenom tillbörlig hänsyn toges till tvåskiftsarbetet.

I propositionen framlades också förslag till sådana undantagsbestämmelser,

vilka i sak helt motsvarade 14 § 3 mom. andra stycket 1—3 punkterna

i gällande lag. Då dessa undantagsbestämmelser alltså endast gällde ynglingar,

som fyllt 16 år, torde härav framgå, att departementschefen näppeligen

förutsåg det resultatet av revisionsförslaget, att flickor under 18 och

ynglingar under 16 år skulle komma att i avsevärd utsträckning användas

i tvåskiftsarbete. Då ej heller under riksdagsbehandlingen departementschefens

uttalande i denna del gjordes till föremål för erinran synes därför

socialstyrelsen hava fog för sin uppfattning, att avsikten med 1931 års lagrevision

knappast varit att bereda utsträckt möjlighet för användande av

minderåriga i tvåskiftsarbete.

Emellertid hava efter genomförandet av 1931 års reform flickor under 18

och ynglingar under 16 år kommit att i ganska stor utsträckning sysselsättas

med tvåskiftsarbete. Särskilt synes detta vara fallet inom textilindustrin,

som till övervägande del använder kvinnlig arbetskraft. Enligt

min uppfattning har denna utveckling icke varit lycklig. Visserligen hava de

i ärendet hörda besiktningsläkarna icke direkt kunnat påvisa fall, där en

minderårig tagit skada till sin hälsa genom skiftarbete. Detta lärer dock

i och för sig icke kunna anses avgörande, då skadeverkningarna kunna framträda

först i ett senare skede av livet, i form av en försvagad konstitution

eller minskad motståndskraft mot sjukdomar. Det förefaller ock uppenbart,

att ett arbete, som ena veckan börjar kl. 5 på morgonen och andra

veckan slutar kl. 10 på kvällen, måste i olika hänseenden verka deprimerande

på de flesta människor i den andligen och kroppsligen ömtåliga uppväxtåldern.

Intrycket härav förstärkes, då man erfar, att förhållandena i allmänhet

medgiva endast mycket korta raster i arbetet. Det är därför rimligt

att detta påfrestande arbete åtminstone icke erbjudes de mest ömtåliga

minderåriga, till vilka jag räknar flickor under 18 samt ynglingar under 16

år, utan förbehålles personer med större motståndskraft.

Från åtskilliga håll har emellertid erinrats, att ett av sociala och hygieniska

skäl förestavat utsträckt förbud mot nattarbete för minderåriga skulle

i andra hänseenden innebära olägenheter. Sålunda har det ansetts icke vara

tillrådligt att beröva de minderåriga möjligheterna till arbetsförtjänst och

yrkesutbildning inom företag, där arbetet bedrives i skift. Vid övervägandet

av konsekvenserna av den ifrågasatta lagändringen synes dock största hänsyn

böra tagas till arbetarnas värdering, ty från arbetarhemmen rekryteras

åtminstone de allra flesta av de minderåriga skiftarbetarna. Av de fram
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

ställningar och yttranden, som i detta ärende inkommit från olika arbetarorganisationer,

synes tydligt framgå, att bland arbetarna fördelarna av ett

förbud mot skiftarbete för minderåriga anses avgjort överväga nackdelarna.

Emot ett dylikt förbud har emellertid även framhållits, att cle industrier, i

vilka skiftarbete förekommer, i åtskilliga fall vore i behov av de minderårigas

billigare arbetskraft för att kunna hävda sig i konkurrensen med utlandet.

En återgång till den ordning, som beträffande nattarbete inom industrin

gällde för minderåriga intill 1932 års början, synes mig dock knappast

behöva medföra några allvarligare olägenheter i nu berörda hänseende.

För minderåriga ynglingar över 16 år torde å ena sidan den sanitära

vådan av skift- och nattarbete icke vara så stor som för övriga minderåriga

samt å andra sidan olägenheterna av ett ovillkorligt förbud mot sådant arbete

vara mera framträdande. Med hänsyn härtill anser jag det icke vara

nödvändigt att i detta sammanhang föreslå även upphävande av den sedan

gammalt förefintliga möjligheten för ynglingar över 16 år att utföra dylikt

arbete. Dock bör man söka förhindra, att dessa möjligheter utnyttjas i

onödan eller av sådana minderåriga, som icke äro starka nog att tåla påfrestningarna

i detta arbete. I sådant syfte synas de i 14 § 3 mom. andra

stycket stadgade villkoren för rätt till deltagande i nattarbete lämpligen

böra gälla även allt förekommande tvåskiftsarbete. Jag vill också i detta

sammanhang omnämna, att socialstyrelsen den 23 november 1935 i cirkulärskrivelse

till besiktningsläkarna hemställt, att vid de årliga läkarbesiktningar,

som jämlikt 35 § företagas å minderåriga arbetare vid större industri-, byggnads-

och transportföretag, läkarna måtte beträffande minderåriga sysselsatta

i skiftarbete i varje särskilt fall pröva, huruvida den minderåriges deltagande

i skiftarbetet kan befaras menligt inverka på hans hälsa, samt där så är

förhållandet skilja den minderårige från skiftarbetet eller föreskriva särskilda

villkor för hans användande däri.

På grund av det anförda förordar jag sådana ändrade bestämmelser, som

såvitt möjligt förhindra att flickor under 18 och ynglingar under 16 år användas

till natt- eller skiftarbete. Sådant arbete torde knappast förekomma

annorstädes än inom industri-, byggnads- eller transportföretag. Vidare torde

inom dessa företag det arbete, som icke är uppdelat på skift och ej heller

består i distribution av varor eller uträttande av bud eller ärenden, sällan

börja före kl. 6 f. m. eller sluta efter kl. 7 e. m. Med hänsyn härtill synes

lämpligt att, till undvikande av för andra näringsgrenar onödigt skärpande

bestämmelser, såsom socialstyrelsen föreslagit, bibehålla såsom allmän regel

stadgandet i 14 § 3 mom. första stycket, att den minderårige skall beredas

ledighet minst elva timmar varje dygn, i vilken ledighet skall ingå tiden

mellan kl. 10 e. m. och kl. 5 f. m., men i samma stycke tillika föreskriva,

att i arbete, som avses med förbudet i 10 § första stycket, d. v. s. industriellt

arbete, byggnadsarbete och transportarbete, ledigheten skall omfatta

tiden mellan kl. 7 e. m. och 6 f. m. Sistnämnda bestämmelse bör gälla för

samtliga minderåriga. I enlighet med det tidigare anförda böra emellertid

undantagsbestämmelserna i 14 § 3 mom. andra st3rcket bibehållas. Dessa

bestämmelser skulle på grund av den i första stycket föreslagna särbestämmelsen

erhålla vidgad tillämplighet.

Den av mig sålunda förordade skärpningen av förbudet mot nattarbete

för minderåriga synes böra träda i kraft den 1 juli 1936. Såsom socialstyrelsen

anfört torde skärpningen dock icke böra gälla minderåriga, vilka

vid ikraftträdandet användas i arbete som avses med skärpningen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

9

Lagrådet laar anfört:

Lagrådet, som fann sig icke äga anledning ingå i sakligt bedömande av

de till stöd för lagändringen åberopade skälen, lämnade förslaget utan anmärkning.

Hnvudstadgandet i 14 § 3 mom. arbetarskyddslagen örn förbud mot arbete

av minderårig under tiden mellan klockan 10 e. m. och klockan 5 f. m.

lämnar möjlighet öppen att använda minderårig till tvåskiftsarbete.

Vissa betänkligheter kunna enligt utskottets mening anföras mot en sådan

arbetsordning för minderåriga i de ur utvecklingssynpunkt ömtåliga 14- och

15-årsåldrarna, att de sysselsättas med arbete, som den ena veckan börjar

klockan 5 på morgonen och den andra veckan slutar klockan 10 på kvällen.

Utskottet får därför föreslå, att förbud införes i arbetarskyddslagen mot att

sysselsätta minderårig under sexton år under tid mellan klockan 7 e. m.

och klockan 6 f. m. i sådant arbete, som avses i 10 § första stycket i lagen,

d. v. s. industriellt arbete, transportarbete samt byggnadsverksamhet över

huvud, såvida det ej gäller distribution av varor eller uträttande av bud

eller ärenden.

Beträffande de minderåriga i 16- och 17-årsåldrarna möter det givetvis

mindre betänkligheter ur hälsosynpunkt att medgiva, att de få användas i

skiftarbete. Örn man rander nuvarande industriella och ekonomiska förhållanden

skulle förbjuda dem att deltaga i sådant arbete, skulle detta för övrigt

innebära, att å orter, där den industriella verksamheten bedrives med skiftarbete,

sådana minderåriga i stor utsträckning skulle ställas utan möjlighet

att erhålla sysselsättning. För många ungdomar skulle den sysslolöshet,

som skulle bliva följden därav, medföra större vådor för deras hälsa och

personliga utveckling än ett deltagande i den, låt vara ansträngande, arbetsform,

som skiftarbetet utgör. Härtill kommer, att det i vissa yrken är nödvändigt

för den, som vill förvärva yrkesskicklighet, att vid jämförelsevis

unga år börja arbetet.

Av ovan angivna skäl ansluter sig utskottet i sak till det förslag rörande

ändring av gällande lag, som framlagts av socialstyrelsen. Av styrelsen

föreslagen lagtext har emellertid omarbetats till nära överenstämmelse med

propositionens.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, med förklarande att förevarande proposition

ej kunnat i oförändrat skick antagas, måtte för sin del antaga

följande

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 9 sami. 2 avd. Nr 33—34. 836 36 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

(Kungl. Maj-.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Lag

angående ändrad lydelse av 14 §

(nr 206) om

Härigenom förordnas, att 14 § 3

betarskydd skall i nedan angiven del

14 §.

3 mom. Den minderårige skall för

nattvila beredas oavbruten ledighet

från arbetet under minst elva timmar

varje dygn; och skall i denna ledighet

ingå, där den minderårige användes

till arbete som med förbudet i 10 §

första stycket avses, tiden mellan

klockan 7 e. m. och klockan 6 f. m.

samt eljest tiden mellan klockan 10

e. m. och klockan 5 f. m.

Från vad ---

3 mom. lagen den 29 juni 1912

arbetarskydd.

mom. lagen den 29 juni 1912 örn arerhålla

följande ändrade lydelse:

14 §.

3 mom. Den minderårige skall för

nattvila beredas oavbruten ledighet

från arbetet under minst elva timmar

varje dygn; och skall i denna ledighet

ingå, där minderårig under sexton år

användes till arbete som med förbudet

i 10 § första stycket avses, tiden

mellan klockan 7 e. m. och klockan

6 f. m. samt eljest tiden mellan klockan

10 e. m. och klockan 5 f. m.

■ därtill föranleda.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1936; dock att, där vid lagens ikraftträdande

minderårig användes till arbete,

som avses med förbudet i 10 §

första stycket, äldre lag fortfarande

skall äga tillämpning å den minderårige.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1936; dock att, där vid lagens ikraftträdande

minderårig under sexton år

användes till arbete, som avses med

förbudet i 10 § första stycket, äldre

lag fortfarande skall äga tillämpning

å den minderårige.

Stockholm den 17 april 1936.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, Frändén, Sigfrid Hansson*,

Gustaf Tamm, Sam Larsson, Hagman, P. Sandström* och Norman*;

från andra kammaren: herrar Österström*, Hage, Olovson i Västerås, Sandström

i Sollefteå, Molander*, Gardell i Gahns, Hermansson och Thorell.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Sigfrid Hansson, Hagman, Norman, Hage, Olovson i Västerås, Molander

och Hermansson, vilka hemställt örn bifall till propositionen.

Stockholm 1936. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:184 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 14 § 3 mom. lagen den 29 juni 1912 a1 i texten