Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj;ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 14 juni 1929

1936-04-30 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1936:41, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj;ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 14 juni 1929

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 41.

1

Nr 41.

Ankom till riksdagens kansli den 30 april 1936 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj;ts proposition

med förslag till lag angående ändring i vissa delar

av lagen den 14 juni 1929 (nr 131) örn försäkring

för vissa yrkessjukdomar m. m., dels ock en i ämnet

väckt motion.

Genom en den 11 mars 1936 till riksdagen avlämnad proposition, nr 209,

vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har

Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och

lagrådet förda protokoll, dels, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslagit riksdagen

att antaga här nedan infört förslag till lag angående ändring i vissa

delar av lagen den 14 juni 1929 (nr 131) örn försäkring för vissa yrkessjukdomar,

dels ock anhållit örn riksdagens yttrande beträffande ett å den internationella

arbetsorganisationens konferens år 1934 antaget förslag till konvention

angående ersättning för yrkessjukdomar.

Beträffande lydelsen av konventionsförslaget får utskottet hänvisa till den

vid propositionen såsom Bilaga B (sid. 30—32) fogade svenska översättningen

av förslaget (fullständig översättning av originaltexten till förslaget återfinnes

i bilaga till propositionen nr 84 till 1935 års riksdag, sid. 19—22).

I samband med förevarande proposition har utskottet till behandling

förehaft en i anledning av densamma inom första kammaren av herr Hagman

väckt motion, nr 341, däri hemställts, att riksdagen i den uti propositionen

föreslagna lagens 1 §, som innehölle en förteckning över de ämnen, som

kunde medföra yrkessjukdomar, måtte intaga även ämnet terpentin.

I fråga örn de skäl, som ligga till grund för propositionen, får utskottet,

i den mån redogörelse därför icke lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sin hemställan,

får utskottet hänvisa till motionen.

Propositionen innehåller inledningsvis en redogörelse för gällande bestämmelser

(sid. 5—6). Den svenska lagstiftningen rörande försäkring för yrkessjukdomar

överensstämmer med en å internationella arbetsorganisationens

sammanträde år 1925 antagen konvention angående ersättning för yrkessjukdomar,

vilken konvention Sverige (samt intill Vi 1936 27 andra stater)

ratificerat.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 9 saini. 2 avd. Nr 41—42.

909 36

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 41.

Vid arbetsorganisationens konferens i Genéve år 1934 antogs ett förslag

till reviderad konvention i ämnet. En redogörelse för konventionsförslagets

innehåll och för tidigare behandling av detsamma i vårt land har lämnats

å sid. 6—7 i propositionen.

Lagförslaget.

Förslag till revision av gällande lag örn försäkring för vissa yrkessjukdomar

har, i enlighet med uppdrag av Kungl. Majit, den 14 december 1935

framlagts av socialstyrelsen, riksförsäkringsanstalten och medicinalstyrelsen gemensamt.

Ämbetsverkens utlåtande samt protokoll från gemensamt sammanträde

med ämbetsverken har såsom Bilaga C fogats vid propositionen (sid. 33—68).

Över ämbetsverkens förslag hava yttranden avgivits av försäkringsrådet

samt åtskilliga sammanslutningar (se sid. 9 i propositionen).

Med ledning av yttrandena har ämbetsverkens förslag därefter blivit föremål

för överarbetning inom socialdepartementet.

Departementsförslaget har i propositionen behandlats under huvudrubrikerna

»Utvidgningens omfattning (1 §)» (sid. 9—23) samt »Förslaget i övrigt»

(sid. 23—29).

Föredragande departementschefens, statsrådet Möllers, uttalanden återfinnas

i propositionen å följande sidor: i fråga örn avdelningen »Utvidgningens omfattning

(1 §)» under rubrikerna allmänna synpunkter (sid. 11—12), vissa inre

sjukdomar (sid. 15—16), hudsjukdomar (sid. 18—19), vissa sjukdomar genom

mekanisk inverkan (sid. 20) och smittsamma sjukdomar hos sjukvårdspersonal

(sid. 22—23) samt i fråga örn avdelningen »Förslaget i övrigt» under 3 §

(sid. 24—25), 5 § (sid. 25—26), 7 och 9 §§ (sid. 27) samt övergångsbestämmelserna

(sid. 28—29).

Lagrådets yttrande har intagits i proposition å sid. 69—71 samt departementschefens

anförande i anledning av nämnda yttrande å sid. 72—74.

Vid prövning av det genom förevarande proposition framlagda förslaget

till lag angående ändring i vissa delar av lagen örn försäkring för vissa

yrkessjukdomar har utskottet icke funnit skäl till erinran mot detsamma i

annat hänseende än beträffande övergångsbestämmelserna.

Med hänsyn härtill finner utskottet icke erforderligt att i fråga örn lagförslaget

till särskild behandling upptaga andra spörsmål än dels frågan örn

ändring av 1 § i enlighet med det i motionen I: 341 framställda yrkandet

och dels frågan örn ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna.

Yrkandet i motionen.

I motionen I: 341 har, som ovan nämnts, hemställts, att i lagens 1 § måtte

bland ämnen, som kunna medföra yrkessjukdom, upptagas även ämnet

terpentin.

Ämbetsverken hava icke medtagit terpentin i sitt förslag. Under rubriken

»Vissa sjukdomar i inre organen» har anförts, bland annat:

Bland åtskilliga andra ämnen har uppgivits, att även terpentin visat sig

kunna medföra inre sjukdom genom inverkan av terpentinångor. Såvitt det

etiologiska sambandet här är känt, synas dock dylika sjukdomar, åtminstone i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 41.

3

den mån de äro förorsakade av kända ingredienser, i allmänhet vara ganska övergående.

De torde ock i allmänhet kunna förekommas genom lämpliga åtgärder.

Under rubriken »Hudsjukdomar» hava omnämnts vissa på ämbetsverkens

uppdrag av medicine licentiaten G. Boström och civilingenjören C. Topelius

utförda undersökningar angående förekomsten i vårt land och verkningarna

av vissa yrkesåkommor. I en å sid. 45—46 i propositionen intagen tabell

hava ur nämnda undersökningar upptagits vissa fall av eksem eller dermatit,

tillhopa 415, av vilka 172 angåvos vara förorsakade av terpentin.

Härom hava ämbetsverken yttrat:

Här upptagna fall av terpentinelcsem hava enligt lämnade uppgifter merendels

inträffat i måleriyrket. De föranledas dels av handskandet med terpentin

i och för själva arbetet, dels i stor utsträckning av dess användning

efter slutat arbete såsom reningsmedel. Terpentin kommer jn emellertid —

likasom bensin, fotogen m. m. — ofta till användning även i andra verksamheter

och i hemmen. Närmare undersökningar hava visat, att olika

slags terpentin — likasom olika oljor — ha mycket olika inverkan, beroende

av dess ursprung och vidtagna reningsprocesser. Den »bättre» terpentinen

anses i regel ofarlig. Allteftersom i övrigt terpentin har olika sammansättning,

växla av densamma föranledda åkommor från fall till fall.

Ämbetsverken hava vidare beträffande hudsjukdomar i allmänhet anfört:

Ämbetsverken anse det av synnerlig vikt, att, medan viss erfarenhet kan

vinnas inom yrkessjukdomsförsäkringen även beträffande denna för densamma

hittills så gott som okända sjukdomsgrupp, de ifrågavarande sjukdomarna

från skyddssynpunkt noga uppmärksammas, och att härutinnan

med stöd bland annat av de i detta ärende gjorda undersökningar vidtagas

så verksamma och effektiva åtgärder som låter sig göra.

Departementschefen har linder rubriken »Vissa inre sjukdomar» anfört, att

det kunde ifrågasättas att i lagens 1 § (som enligt departementsförslaget

icke upptager terpentin) medtaga vissa andra i ämbetsverkens utredning

diskuterade ämnen än dem ämbetsverken föreslagit. Med hänsyn bland

annat till de begränsade möjligheterna att i de enskilda fallen klarlägga

sambandet mellan dylika hälsofarliga ämnen och sjukdomar, som de kunde

framkalla, hade departementschefen emellertid icke funnit sig böra gå utöver

ämbetsverkens förslag i detta hänseende. Under rubriken »Hudsjukdomar»

har departementschefen anfört, att vid valet av farliga ämnen, som skulle

upptagas såsom medförande sådana yrkessjukdomar, syntes man böra medtaga

endast dem, vilka såsom även framkallande inre sjukdomar vore avsedda

att upptagas i lagen.

Enligt vad utskottet inhämtat pågå för närvarande genom socialstyrelsens

försorg undersökningar rörande förekomsten av yrkesskador på grund av

användning av terpentin samt rörande beskaffenheten av olika terpentinsorter.

Utskottet anser, att skäl icke blivit förebragta, som böra föranleda riksdagen

att för närvarande intaga annan ståndpunkt än ämbetsverken och

departementschefen till frågan, huruvida ämnet terpentin skall medtagas i

den i lagens 1 § gjorda ämnesuppräkningen.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr dl.

Emellertid vill utskottet uttala den förhoppningen, att den genom socialstyrelsens

försorg igångsatta utredningen rörande förekomsten av yrkesskador

på grund av användning av terpentin samt rörande beskaffenheten av olika

terpentinsorter så snart som möjligt slutföres. Utskottet förväntar, att, örn

det skulle visa sig vara erforderligt, åtgärder vidtagas för att förhindra, att

terpentinsorter, vilkas begagnande kan medföra hälsofara, komma till användning.

Övergångsbestämmelserna.

De i ämbetsverkens lagförslag upptagna övergångsbestämmelserna hava följande

lydelse:

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1937, men skall i fråga örn

sådan sjukdom, som icke finnes upptagen i nu gällande lag, icke äga tilllämpning,

därest sjukdomen yppats före nämnda dag, och ej heller beträffande

dylik sjukdom, som yppats senare, därest arbetaren icke efter lagens ikraftträdande

varit sysselsatt med arbete i verksamhet, där arbetarna äro utsatta

för inverkan av den art, som framkallat sjukdomen.

I fråga örn yrkessjukdom, framkallad av stendamm, skall bestämmelsen i

3 § äga tillämpning, därest den i samma paragraf i gällande lag omförmälda

tiden av ett år icke redan utlöpt vid ikraftträdandet av denna lag.

T. f. byråchefen Stenholm var inom ämbetsverken av skiljaktig mening

och ansåg, att andra stycket icke borde hava upptagits i förslaget (se sid.

68 i propositionen).

Ämbetsverkens förslag har på förevarande punkt tillstyrkts av försäkringsrådet.

Grov- och fabriksarbetareförbundet har anslutit sig till reservantens

mening.

Departementschefen har med vissa formella jämkningar godtagit första

stycket i ämbetsverkens förslag. I fråga örn andra stycket har departementschefen

anfört:

Jag har icke ansett mig böra biträda vad ämbetsverken i andra stycket

föreslagit. Bestämmelsen ifråga skulle innebära, att den rörande silikos i

3 § föreslagna utsträckta tiden icke skulle komma de arbetare till godo,

vilka väl varit sysselsatta i för silikos farligt arbete efter den 1 januari 1931

och således omfattats av försäkringen men vilka sedermera upphört med

det farliga arbetet före den 1 januari 1936. Jag vill erinra, att jämlikt övergångsbestämmelserna

till gällande lag en arbetare, hos vilken yrkessjukdom

yppats efter lagens ikraftträdande, kunde erhålla full ersättning enligt lagen

även örn arbetaren blott någon enda dag efter ikraftträdandet varit sysselsatt

i farlig verksamhet och det därför med visshet kunde sägas att sjukdomen

framkallats under tid, då försäkringen icke var gällande. Vid jämförelse

härmed synes det obilligt att nu av andra och uteslutande formella

skäl förvägra vissa arbetare, vilka när deras sjukdom grundlädes voro omfattade

av försäkringen, möjligheten att göra deras rätt enligt försäkringen

gällande.

Inom lagrådet har anmärkts, att det framstode som ett, principiellt sett,

icke tillrådligt avsteg från vedertagna grundsatser örn lagars tillbakaverkande

kraft att, på sätt som skett i propositionens lagförslag, med retroaktiv verkan

frånträda en i lag given reglering. Av en ledamot har framhållits, att utgående

försäkringspremier för yrkessjukdom, framkallad genom stendamm,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 41. 5

måste antagas röna inverkan av att bestämmelsen i 3 § göres retroaktiv.

Ett övergångsstadgande av den innnebörd ämbetsverken föreslagit förordades

därför.

Departementschefen bar i anledning av vad inom lagrådet anförts yttrat,

bland annat:

Såsom jag i remissprotokollet erinrade äro redan övergångsbestämmelserna

till gällande lag av tillbakaverkande natur, i det arbetsgivarna kunna

nödgas med sina försäkringsavgifter bekosta ersättning för sjukdomar vilka

grundlagts under kanske åtskilliga år före lagens ikraftträdande. Då någon

T nu förevarande hänseende avgörande skillnad knappast synes mig föreligga

mellan att återuppliva en förlorad rätt och att medgiva möjlighet till

förvärv av ny rätt, grundad på omständigheter i förfluten tid, anser jag icke

erforderligt att det av lagrådet förordade stadgandet införes i lagförslaget.

Utskottet anser det vara ett icke tillrådligt avsteg från vedertagna grundsatser

örn lagars tillbakaverkande kraft, örn den föreslagna bestämmelsen i

3 § i vad den angår yrkessjukdom, som framkallats genom inverkan av stendamm,

gives retroaktiv verkan. Det må erinras därom, att av den ena parten

i rättsförhållandet utkräves en ekonomisk prestation, från vilken han enligt

gällande lag var uttryckligen befriad, samt att en retroaktiv bestämmelse i

förevarande hänseende torde inverka på försäkringspremierna för ifrågavarande

yrkessjukdom.

Med hänsyn till vad sålunda anförts finner , sig utskottet icke kunna tillstyrka

riksdagen att antaga de i propositionens lagförslag upptagna övergångsbestämmelserna

i oförändrat skick. I enlighet med lagrådets tillstyrkan

föreslår utskottet, att till sistnämnda bestämmelser fogas ett andra

stycke av samma innebörd, som givits åt andra stycket av övergångsbestämmelserna

i ämbetsverkens förslag. Viss formell jämkning har emellertid

ansetts böra vidtagas i nämnda förslag.

Yttrande beträffande 1934 års konventionsförslag.

I propositionen har Kungl. Maj:t, såsom ovan nämnts, anhållit örn riksdagens

yttrande beträffande 1934 års konventionsförslag.

Departementschefen har härom anfört:

Därest föreliggande lagändringsförslag genomföres kommer yrkessjukdomsförsäkringen

här i landet att erhålla en omfattning, som helt täcker tilllämpningsområdet

för 1934 års konvention i ämnet. Med hänsyn härtill förordar

jag att konventionen ratificeras.

Enär det av utskottet tillstyrkta lagförslaget erhållit en omfattning, som

helt täcker tillämpningsområdet för 1934 års konventionsförslag angående

ersättning för yrkessjukdomar, anser utskottet, att ifrågavarande konventionsförslag

bör ratificeras av Sverige.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får utskottet hemställa,

Utskottet.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 41.

A. att riksdagen, med förklarande att det i förevarande proposition

framlagda förslaget till lag angående ändring i vissa

delar av lagen den 14 juni 1929 (nr 131) örn försäkring för

vissa yrkessjukdomar icke kunnat i oförändrat skick antagas,

måtte för sin del antaga följande

[Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 14 juni 1929 (nr 131)

om försäkring för vissa yrkessjukdomar.

Härigenom förordnas, att 1, 3, 5, 7 ock 9 §§ lagen den 14 juni 1929 örn

försäkring för vissa yrkessjukdomar skola erhålla följande ändrade lydelse:

1 §•

Den, som jämlikt lagen den 17 juni 1916 örn försäkring för olycksfall i

arbete är försäkrad för skada till följd av sådant olycksfall, skall anses vara

försäkrad jämväl för yrkessjukdom, som uteslutande eller till övervägande

del framkallats genom inverkan av

arsenik eller förening därav,

bly eller legering eller förening därav,

kvicksilver eller amalgam eller förening därav,

fosfor eller förening därav,

stendamm,

bensol eller någon av dess homologer (såsom toluol eller xylol) eller

något av deras nitro- eller aminoderivat (såsom nitrobensol eller trinitrotoluol,

anilin eller parafenylendiamin),

halogenderivat av kolväten av den alifatiska serien (såsom kloroform eller

trikloretylen),

koloxid,

cyan eller förening därav,

klor, kypoklorit eller klorkalk,

kloramin,

nitrösa gaser,

kromsyra eller förening därav,

strålande värme eller ljus,

röntgenstrålar, radium eller annat radioaktivt ämne,

mjältbrandssmitta.

Såsom yrkessjukdom omfattad av försäkringen skall jämväl anses kär

nedan angiven sjukdom, där den uteslutande eller till övervägande del förorsakats

av den försäkrades arbete, nämligen:

1) smittsam sjukdom, som omförmäles i 2 § epidemilagen den 19 juni

1919 eller varom förordnande utfärdats enligt 24 § samma lag, därest arbetet

består i yrkesmässigt meddelande eller utövande av sjukvård eller barnmorskevård

eller utgöres av medicinsk undersökning å laboratorium, som

står under allmän tillsyn;

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande Nr 41.

[Kungl. May.ts förslag.) [Utskottets förslag)

2) primär hudkräfta (kancer).

Beträffande försäkringen i vad den avser dylika yrkessjukdomar skola bestämmelserna

i lagen örn försäkring för olycksfall i arbete äga motsvarande

tillämpning, dock med iakttagande av vad nedan stadgas.

Arbete i verksamhet, där fara föreligger för yrkessjukdom, som här avses,

benämnes i denna lag farligt arbete.

3 §•

Ersättning i anledning av yrkessjukdom skall icke utgå, med mindre

arbetaren inom ett år eller vad angår yrkessjukdom, som framkallats genom

inverkan av stendamm, röntgenstrålar eller radioaktivt ämne, inom tio år

före dagen för sjukdomens yppande varit sysselsatt med arbete i verksamhet,

där fara föreligger för sjukdomen.

5 §•

Ersättning i anledning av yrkessjukdom utbetalas av den försäkringsinrättning,

där arbetaren vid tidpunkten för sjukdomens yppande är försäkrad

jämlikt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete; dock skall, örn arbetaren

före nämnda tidpunkt upphört att vara anställd i farligt arbete, ersättningen

utbetalas av den försäkringsinrättning, där arbetaren på grund

av dylik anställning senast var försäkrad jämlikt berörda lag.

Har arbetaren inom i 3 § angiven tidrymd varit på grund av anställning

i farligt arbete jämlikt omförmälda lag försäkrad i mer än en försäkringsinrättning,

skall kostnaden för ersättningen fördelas mellan försäkringsinrättningarna

i förhållande till den tid försäkringen i envar av dem sålunda omfattat.

Dock är, därest sjukdomen med säkerhet kan anses ådragen under

visst bestämt arbete eller viss bestämd tid, försäkringsinrättning, vari arbetaren

icke under nämnda arbete eller tid var försäkrad, befriad från deltagande

i kostnaden. Vad i detta stycke sägs skall ej gälla, där annan överenskommelse

träffats.

7 §•

Kätt till ersättning i anledning av yrkessjukdom är förfallen, därest icke

inom två år från dagen för sjukdomens yppande eller från den senare tidpunkt,

då arbetaren erhöll vetskap örn sjukdomens art, eller, där sjukdomen

inom tid som nu sagts föranlett arbetarens död, inom två år från dödsdagen

underrättelse enligt 20 § i lagen örn försäkring för olycksfall i arbete lämnats

arbetsgivaren eller arbetsföreståndaren eller framställning örn ersättning

i anledning av sjukdomen gjorts hos riksförsäkringsanstalten eller försäkringsrådet

eller, där försäkringsbolag jämlikt 5 § första stycket är skyldigt

att utbetala ersättningen, hos anstalten, rådet eller bolaget.

9

Till ledning vid bedömandet, huruvida yrkessjukdom, som avses i 1 §,

är för handen, utfärdar Konungen en förteckning, upptagande dels de sjukdomsformer,

vilka bruka framkallas genom sådan inverkan, som i första

stycket av nämnda paragraf sägs, dels och de slag av verksamhet, vari såväl

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 41.

[Kungl. Maj:ts förslag) [Utskottets förslag.)

dessa sjukdomsformer som de i andra stycket av samma paragraf omförmälda

sjukdomar bruka framträda.

Denna lag skall träda i kraft den

1 januari 1937 men skall icke äga tillämpning

i fråga örn yrkessjukdom,

som icke omfattas av nu gällande

lag, därest sjukdomen yppats före

nämnda dag, och ej heller beträffande

dylik sjukdom, som yppats senare,

därest arbetaren icke efter lagens

ikraftträdande varit sysselsatt med

arbete i verksamhet, där fara föreligger

för sjukdomen.

Denna lag skall träda i kraft den

1 januari 1937 men skall icke äga tillämpning

i fråga om yrkessjukdom,

som icke omfattas av nu gällande

lag, därest sjukdomen yppats före

nämnda dag, och ej heller beträffande

dylik sjukdom, som yppats senare,

därest arbetaren icke efter lagens

ikraftträdande varit sysselsatt med

arbete i verksamhet, där fara föreligger

för sjukdomen.

I fråga om yrkessjukdom, som framkallats

genom inverkan av stendamm,

skall 3 § i nu gällande lag fortfarande äga

tillämpning, därest den i samma paragraf

omförmälda tiden av ett år redan

utlöpt den 1 januari 1937.

B. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maji måtte meddela,

att riksdagen för sin del icke haft något att erinra mot föredragande

departementschefens till statsrådsprotokollet gjorda

uttalande beträffande det å den internationella arbetsorganisationens

konferens år 1934 antagna förslaget till konvention

angående ersättning för yrkessjukdomar.

Stockholm den 30 april 1936.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar A’. G. Westman, Linder*, Frändén, Gustaf Tamm,

Sam Larsson, Hagman, Olof Carlsson och Carlström*;

från andra kammaren: herrar Hage, Johanson i Hallagården, Olovson i Västerås,

Pettersson i Hällbacken, Sandström i Sollefteå, Molander*, Hassler* och Thorell.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Linder, Hagman, Olof Carlsson, Hage, Olovson i Västerås, Pettersson

i Hällbacken och Molander,

vilka ansett, att Kungl. Maj:ts lagförslag bort utan det av utskottets majoritet

föreslagna tillägget till övergångsbestämmelserna tillstyrkas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:278 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 14 juni 1929 s. 8 i texten