Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i lagen den 18 juni 1925 örn bulvanförhållande i fråga örn fast egendom.

1936-05-08 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1936:44, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i lagen den 18 juni 1925 örn bulvanförhållande i fråga örn fast egendom.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 44.

1

Nr 44.

Ankom lill riksdagens kansli den 13 maj 1936 kl. 9 f. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i lagen

den 18 juni 1925 örn bulvanförhållande i fråga örn fast

egendom.

I en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 31,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Tjällgren hemställt, att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om utredning och förslag

rörande sådan ändring av lagen den 18 juni 1925 om bulvanförhållande

i fråga om fast egendom, att försök att kringgå densamma genom att anlita

inteckningsinnehavare som bulvan omöjliggöres.

Över motionen har utskottet i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver

begärt yttrande av bank- och fondinspektionen samt sparbanksinspektionen,

varjämte utskottet lämnat svenska bankföreningen samt rikets

jordbrukskommissioner tillfälle att yttra sig i ärendet. Yttranden hava inkommit

från bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen, bankföreningen

samt jordbrukskommissionerna i Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands,

Gävleborgs, Kopparbergs, Värmlands, Örebro och Södermanlands,

Gotlands, Hallands och Kristianstads län samt Kalmar läns norra och Älvsborgs

läns södra hushållningssällskaps verksamhetsområden. Redogörelse

för yttrandenas innehåll lämnas nedan.

Lagen den 18 juia 1925 örn bulvanförhållande i fråga örn fast egendom,

den s. k. bulvanlagen, har tillkommit i syfte att förhindra, att i lag stadgat förbud

att utan tillstånd eller särskilt godkännande förvärva eller behålla fast

egendom överträdes. örn det befinnes, att dylikt förbud kringgås därigenom,

att den, som har fång till viss egendom, är bulvan för någon, mot vilken förbud

är i fråga om egendomen gällande, i det att egendomen huvudsakligen innehaves

för dennes räkning, skall enligt 1 § bulvanlagen domstol på talan av

allmän åklagare förordna, att sedan sex månader förflutit efter det domstolens

beslut vunnit laga kraft, överexekutor skall pröva, huruvida egendomen

skall säljas å offentlig auktion, överexekutor skall meddela förordnande

örn egendomens försäljning, därest ej av lagfartsprotokollet framgår,

att egendomen avyttrats. I fråga örn förfarandet vid egendomens försäljning

skola gälla motsvarande regler som örn förordnande jämlikt 28 § utsökIIUtäng

till riksdagens protokoll 1936. 9 sunil. 2 avd. Nr ''t 4. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 44.

ningslagen meddelats om försäljning av fastigheten till gäldande av fordran,

som däri äger bästa förmånsrätt. Någon garanti för inteckningars kvarstående

i fastigheten förefinnes sålunda icke. Å auktionen må egendomen

ej inropas av bulvanen eller den, för vars räkning bulvanförhållandet ingålts.

Länsstyrelse skall ägna särskild uppmärksamhet däråt, att inom länet förekommande

bulvanförhållanden lagligen beivras. Landsfogde, landsfiskal,

stadsfiskal, mantalsskrivningsförrättare, kommunalnämnd, jordbrukskommission,

skogsvårdsstyrelse och skogsvårdskommitté ävensom, där skogsvårdsstyrelse

icke utövar tillsyn över skogsvården, vederbörande jägmästare

skola, då anledning finnes till antagande, att bulvanförhållande föreligger,

därom göra anmälan hos länsstyrelsen.

I motionen anföres bland annat:

Bulvanlagen antogs på sin tid i syfte att förhindra, att lagen örn förbud

i vissa fall för bolag etc. att förvärva fast egendom kringgås. Försäljning

av fastighet, för vilken bulvanförhållande visats föreligga, skall ske

enligt utsökningslagen genom länsstyrelsens försorg. Emellertid föreliggei

i vissa fall rätt för inteckningsinnehavare att inlösa egendomen, och det

har visat sig, att då bank eller liknande inrättning begagnat sig av denna

rättighet, vederbörande synes kunna behålla egendomen under obegränsad

tid med påföljd, att förvaltningen av egendomen eller egendomarna fortfarande

skötes av bolagets tjänstemän på samma sätt, som då bolaget var

ägare, alltså till synes utan någon som helst förändring, ehuru bulvantorhållandet

konstaterats och i lagen föreskrivna åtgärder vidtagits. Av allt att

döma är enda förändringen den, att en ny »bulvan» inträtt sorn ombud för

den förutvarande. Kan bulvanlagen icke göras mera effektiv på denna punkt,

förfelas i stor utsträckning syftet med lagen om förbud för bolags jordförvärv,

vilket syfte angivits vara att bevara och återföra jorden i den jordbrukande

befolkningens händer. För att avhjälpa detta missförhållande

synes det vara nödvändigt att stadga begränsning av inteckningsinnehavares

rätt att behålla fastighet, som förvärvats under här angivna förhållanden,

till exempelvis ett år, varefter vederbörande borde vara skyldig att definitivt

avyttra egendomen.

Till ledning vid bedömandet av det i motionen behandlade spörsmålet anser

sig utskottet böra lämna följande redogörelse.

Genom stadganden i ett flertal författningar har för vissa rättssubjekt rätten

att förvärva fast egendom blivit med hänsyn till allmänna intressen inskränkt.

Lagen den 18 juni 1925 angående förbud i vissa fall för bolag, förening

och stiftelse att förvärva fast egendom avser att förhindra vissa ur social

synpunkt icke önskvärda fastighetsöverlåtelser och därigenom bevara självständiga

bondejordbruk. De i lagen stadgade inskränkningarna i rätten att

förvärva fast egendom avse egendom å landet eller i stad utanför det till

bebyggande planlagda området samt gälla för bolag, föreningar och stiftelser.

Undantagna från lagens tillämplighetsomrade åro förutom enkla bolag

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 44.

3

bolag och ekonomiska föreningar, vilka driva bank- eller annan penningrörelse

eller försäkringsrörelse, samt vissa stiftelser. 1 fråga om förvärv

av en del i 3 § angivna, huvudsakligen mindre fastigheter erfordras prövning

av länsstyrelse. Andra fastigheter må förvärvas allenast med tillstånd

av Kungl. Maj:t. Sådant tillstånd kan enligt 4 § erhållas dels i vissa särskilt

angivna fall dels ock i andra fall, där »särskilda omständigheter» föreligga.

Önskas sådan prövning, som i 3 § sägs, eller vill bolag, förening eller stiftelse

jämlikt 4 § söka Kungl. Maj:ts tillstånd att förvärva fast egendom, skall

ansökan härom ingivas till vederbörande länsstyrelse inom tre månader från

det fånget skedde. Fånget är ogiltigt, örn denna tidsfrist försittes eller köparen

icke berättigats behålla fastigheten. Genom inrop å exekutiv auktion

får emellertid fast egendom förvärvas utan avseende å dess beskaffenhet. I

sistnämnda fall skall fastigheten åter avyttras inom sådan tid, att lagfart

å fånget kan sökas innan tre år förflutit från det den exekutiva auktionen

vunnit laga kraft, såvitt ej dessförinnan egendomen prövats vara av sådan

beskaffenhet, som sägs i 3 §, eller inroparen erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd

att behålla egendomen. Har denna tid av tre år gått till ända, utan att

inroparen berättigats behålla egendomen, skall vederbörande länsstyrelse,

örn ej av lagfartsprotokollet framgår, att egendomen är avyttrad, förordna,

att egendomen skall säljas å offentlig auktion. Å sådan auktion

får egendomen ej åter inropas av samma köpare. Har inrop av fast egendom

å exekutiv auktion skett för skyddande av någon inroparens fordran

eller rättighet, varför egendomen häftar på grund av inteckning eller jämlikt

11 kap. 2 § jordabalken (för ogulden köpeskilling), och visas sannolika

skäl, att egendomen ej kunnat av inroparen utan förlust avyttras, äger

Kungl. Majit medgiva anstånd med egendomens avyttrande.

I syfte att ställa utländska rättssubjekts fastighetsförvärv inom landet

under kontroll tillkom lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar i

rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag. Huvudregeln

är, att utländskt rättssubjekt samt svenskt handelsbolag med utländsk

bolagsman, svenskt aktiebolag, vars aktiebrev äro ställda till innehavaren,

och svensk ekonomisk förening icke äga här i riket utan Kungl.

Maj:ts för särskilt fall givna tillstånd förvärva fast egendom eller gruva.

Samma inskränkning i förvärvsrätten gäller för aktiebolag, vars aktier

skola vara ställda lill viss man, där ej bolaget i bolagsordningen intagit förbehåll,

som innefattar viss garanti för att endast en mindre del av aktierna

kan förvärvas av sådant rättssubjekt, som enligt lagen icke kan fritt förvärva

fast egendom. Såsom undantag från lagens stadganden gäller, all

svenskt bolag eller .svensk förening äger efter prövning av vederbörande

länsstyrelse förvärva sådant område, som kan vara erforderligt för bolagets

eller föreningens verksamhet, såsom hus, tomt, upplagsplats, mindre stenbrott,

vattenfall, torvmosse m. m. Lagen innehåller särskilda regler an
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4i.

gående inrop av fast egendom å exekutiv auktion och förutsättningarna för

sålunda inropad egendoms förvärvande, vilka regler väsentligen överensstämma

med motsvarande bestämmelser i 1925 års lag. Från lagens tillämpning

äro undantagna, bland annat, förvärv, som göras av vissa särskilt

angivna svenska bolag och ekonomiska föreningar, bland andra, banker,

försäkringsinrättningar, bolag eller föreningar, som erhållit lån från

egnahemslånefonden, och vissa kooperativa föreningar.

Enligt 45 § i lagert den 22 juni 1911 om bankrörelse äger bankaktiebolag

förvärva fastighet, avsedd för bankens inrymmande. Till skyddande avfordran

äger bankaktiebolag å offentlig auktion inköpa fast egendom, som

är för fordringen utmätt eller pantsatt, såvida det är uppenbart, att bolaget

eljest skulle lida avsevärd förlust. I sistnämnda fall skall anmälan om förvärvet

ofördröjligen göras hos bankinspektionen, och bolaget är pliktigt att

åter avyttra fastigheten, så snart lämpligen kan ske och senast då avyttring

kan äga rum utan förlust för bolaget. Bankbolag äger icke i vidare mån än

nu sagts förvärva fast egendom. Bankbolag stå under tillsyn av en för hela

riket gemensam bankinspektion, vilken skall övervaka, att bankbolagen i sin

verksamhet ställa sig till efterrättelse lagen örn bankrörelse och andra författningar.

Har styrelse eller bolagsstämma fattat beslut, vilket står i strid

mot lag, äger bankinspektionen förbjuda verkställighet av beslutet, samt, örn

beslutet verkställts, ålägga styrelse att göra rättelse, där så kan ske. Bankinspektionen

äger förelägga vite vid meddelande av förbud eller föreskrift

samt fälla till sådant vite.

Enligt 30 § lagen den 29 juni 1923 om sparbanker äger sådan bank ej förvärva

fast egendom, såvitt fråga ej är örn fastighet, som är avsedd för sparbankens

inrymmande. Utan hinder härav äger dock sparbank till skyddande

av fordran på offentlig auktion inköpa fastighet, som är för fordringen utmätt

eller pantsatt; dock skall i sådant fall fastigheten avyttras, så snart det

kan ske till belopp, som täcker fordringen. Tillsyn över sparbank utövas av

länsstyrelsen i det län, där sparbankens styrelse har sitt säte, samt av en för

hela riket gemensam sparbanksinspektion. Länsstyrelsen förordnar för varje

sparbank inom länet ett allmänt ombud, som har att med uppmärksamhet

följa sparbankens verksamhet. Länsstyrelsen äger förbjuda verkställighet avbeslut

av sparbanks styrelse, örn beslutet står i strid mot lag, samt förelägga

styrelsen att, där så kan ske, göra rättelse i beslut av nu angivet slag, som

gått i verkställighet. Länsstyrelsen äger vidare ålägga styrelse att fullgöra

vad den enligt lag åligger samt förelägga vite vid meddelande av föreskrift

eller förbud av ovan angivet innehåll samt fälla till sådant vite. Sparbanksinspektionen

har att uppmärksamt följa sparbankernas verksamhet samt,

om en sparbanks verksamhet icke står i överensstämmelse med lag, göra de

erinringar hos sparbankens styrelse eller de framställningar hos vederbörande

länsstyrelse, vartill inspektionen kan finna sig föranlåten.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4-i.

5

Utskottet övergår härefter till att lämna en redogörelse för innehållet i de

över motionen avgivna yttrandena.

Bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen, svenska bankföreningen

samt jordbrukskommissionerna i Jämtlands, Kopparbergs och

Värmlands län hava förklarat sig avstyrka eller icke kunna tillstyrka bifall

till motionen.

Bank- och fondinspektionen erinrar örn de ovan återgivna bestämmelserna

i banklagen och sparbankslagen samt anför bland annat:

Såvitt inspektionen kan finna gäller det i de av motionären åsyftade

fallen i regel fastighetsförvärv till skyddande av en långivares fordran, för

vilken fastigheten utgör säkerhet. Givetvis måste en långivare enligt allmänna

rättsgrundsatser äga rätt och möjlighet att genom övertagande av

hypotiserad egendom göra sig betäckt för sin fordran. Utan en sådan rätt

skulle belåning av fast egendom bliva örn icke omöjliggjord så dock i betydande

grad försvårad och fördyrad. Detta gäller även varje inskränkning i

besittningsrätten, som icke är betingad av särskilda regler, vilka må vara

uppställda för av långivaren bedriven verksamhet. Genom ett dylikt fastighetsförvärv

tillvaratages också ett helt annat intresse än det, som förutsättes

ligga bakom ett bulvanförvärv. Det gäller nämligen, såsom redan

nämnts, för långivaren-förvärvaren allenast att bereda sig täckning för sin

fordran, och hans intresse av att äga fastigheten upphör, då han genom fastighetens

försäljning kan få sin fordran fullt betald. Genom lagstiftning

eller annorledes har ju också i vissa fall uppställts skyldighet att avyttra

övertagen egendom, då denna situation inträtt, och i andra fall torde man,

såvitt angår penninge- och försäkringsinrätlningar, kunna utgå från, att

samma princip blir, även utan särskilda föreskrifter därom, iakttagen. Även

om såsom det av motionären framliålles förvaltningen av egendomen kan

komma att efter äganderättsförändringen omhänderhavas av personal, som

varit i den tidigare ägarens tjänst, ligger häri icke något som är oförenligt

med vad nyss sagts. Det ligger ju närmast till hands för exempelvis en bank,

som nödgats övertaga en hypotiserad fastighet av sådant slag, som här

avses, att för dess skötsel anlita den personal, som tidigare varit sysselsatt

därmed. Det essentiella är emellertid, att förvaltningen nu sker i den nye

ägarens intresse. Inspektionen förbiser icke, att fall kunna inträffa, då man

genom en formell belåning med efterföljande hypoteksövertagning ger fastighetsförvärvet

ett skenbart berättigande, ehuru avsikten från början

varit att anordna ett bulvanförhållande. I dylikt fall synes emellertid bulvanlagen

redan nu kunna bringas i tillämpning. Av vad sålunda anförts framgår,

att enligt inspektionens mening en inskränkning på sätt motionären

ifrågasatt av den tid, inteckningshavare må efter övertagande behålla hypotiserad

fast egendom, skulle vara förenad med allvarliga vådor och olägenheter

och därför icke hör komma till stånd.

Sparbanksinspektionen erinrar örn stadgandena i 30 § sparbankslagen

samt yttrar:

Av berörda bestämmelser följer, att sparbank endast i särskilda fall äger

förvärva annan fast egendom än sådan, som avses för sparbankens inrymmande.

Vidare är ali märka, att endast en försvinnande liten del av sparbankernas

låntagareklientel utgöres av bolag. Härav t oljer, att inköp av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr H.

bolagsfastigheter, som försäljas på grund av stadgandena i bulvanlagen,

hava en synnerligen ringa betydelse för sparbankernas vidkommande. Sparbanksinspektionen

har sig icke bekant något fall, då sparbank förvärvat

fastighet, för vilken bulvanförhållande visats föreligga. För övrigt bör uppmärksammas,

att, även örn sparbanken till skyddande av fordran nödgas

inköpa sådan fastighet, varom här är fråga, det vore sparbankens skyldighet

— och sparbanksinspektionen vakar i möjligaste mån över fullgörandet

härav — att vidtaga åtgärder för att sälja egendomen, senast då sådant pris

kan erhållas, som täcker sparbankens fordran. Av det nu sagda torde följa,

alt de i föreliggande motion påtalade förhållandena knappast kunna hänföras

till sparbankernas verksamhetsområde. Likväl kan det uppenbarligen

tänkas, att sparbank måste till skyddande av fordran inköpa en fastighet,

sorn försäljes på grund av stadgande i bulvanlagen. En bestämd föreskrift,

att, såsom antydes av motionären, dylik fastighet under alla förhållanden

måste av köparen åter försäljas inom ett år, kunde exempelvis vid ett bottenläge

på fastighetsmarknaden, medföra onödigt hårda förluster för vederbörande

sparbank. Med hänsyn härtill anser sparbanksinspektionen, att för

sparbankernas del en sådan bestämmelse icke är önskvärd.

Bankföreningen yttrar:

Innebörden i bulvanlagen är, att där föreskrivna åtgärder mot bulvaner

skola vidtagas efter hand som behov därav framträder. Befinnes vederbörande

egendoms ägare vara bulvan, åligger det domstolen att på talan av

allmän åklagare förordna, att, sedan sex månader förflutit efter det domstolens

beslut vunnit laga kraft, överexekutor skall pröva, huruvida egendomen

skall säljas å offentlig auktion. Överexekutor är pliktig meddela

förordnande örn försäljning, där ej av lagfartsprotokollet framgår, att egendomen

avyttrats. Skulle det befinnas, att den, som vid auktionen inropat

egendomen, vare sig inteckningshavare eller annan, är bulvan, skall givetvis

proceduren upprepas, till dess egendomen stannat hos någon, som är

berättigad äga densamma. I motionen yttras, att det »föreligger i vissa fall

rätt för inteckningsinnehavare att inlösa egendomen, och det har visat sig, alt

då bank eller liknande inrättning begagnat sig av denna rättighet, vederbörande

synes kunna behålla egendomen under obegränsad tid med påföljd,

att förvaltningen av egendomen eller egendomarna fortfarande skötes av

bolagets tjänstemän på samma sätt som då bolaget var ägare, alltså till synes

utan någon som helst förändring, ehuru bulvanförhållandet konstaterats och

i lagen föreskrivna åtgärder vidtagits». I anledning av detta yttrande må till

en början erinras om att någon särskild rätt för inteckningshavare att under

här avsedda förhållanden förvärva den intecknade egendomen icke finnes.

Befinnes inteckningshavare, som inropat egendomen, vara bulvan, skall han

utan vidare behandlas som sådan. Vidare bör påminnas därom, att bank

icke är berättigad att annat än under särskilda i lagen bestämt angivna

omständigheter förvärva fast egendom och efter förvärvet behålla densamma.

I 45 § lagen om bankrörelse stadgas, att — med undantag för fastighet,

avsedd för inrymmande av bankkontor — bank må förvärva fast egendom

endast för skyddande av fordran och endast där det är uppenbart, att banken,

om förvärvet underlätes, skulle lida avsevärd förlust. Vidare stadgas i lagrummet

skyldighet för bank att åter avyttra den förvärvade egendomen, så

snart lämpligen kan ske, och senast då avyttring kan äga rum utan förlust

för banken. Bank är förpliktad att, då förvärv sker, ofördröjligen därom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande .Vr U i.

gora anmälan hos bankinspektionen, som övervakar efterlevnaden av de nu

omförmälda föreskrifterna. Tvivelsutan åstadkomma dessa föreskrifter tillfyllestgörande

trygghet mot att bank skulle kunna åtaga sig att såsom

bulvan inträda i äganderätten till fast egendom. Efter att hava framställt

sina bär ovan berörda anmärkningar yttrar motionären slutligen, alt det

synes honom nödvändigt att stadga begränsning av inteckningshavares rätt

att behålla fastighet, som förvärvats under i motionen angivna förhållanden,

till exempelvis ett år, varefter vederbörande borde vara skyldig att definitivt

avyttra densamma. Styrelsen anser sig i anledning av detta förslag endast

böra ånyo betona, att vederbörande myndigheter äro enligt gällande lag

skyldiga att ingripa, så snart ett bulvanförhållande finnes vara för handen,

och detta alldeles oavsett huruvida bulvanen förvärvat fastigheten i egenskap

av inteckningshavare. Med åberopande av det anförda får styrelsen tillkännagiva,

att styrelsen icke kan finna, alt anledning föreligger för vidtagande

av i motionen påkallad lagändring.

J ordbrukskommissionen i Jämtlands län yttrar:

Inteckningsförhållanden, som beröra bulvanfastigheter, böra med hänsyn

till syftemålet med deras tillkomst bedömas olika. Örn inteekningsförhållandet

tillkommit för att trygga huvudmannens rätt till fastigheten, torde särskilda

åtgärder till förhindrande av ett fortsatt bulvanförhållande vara på

sin plats, eventuellt genom ali föreskriva en sådan tidsbegränsning, som

föreslagits av motionären. Är inteckningshavaren ett bankbolag lärer man

emellertid icke kunna utan vidare utgå ifrån att inteckningslörhållandet tillkommit

såsom en skenmanöver i nu nämnt syfte. Här torde, med undantag

möjligen i fråga örn de bolag, som helt dirigeras av långivande banker, i

regel föreligga fullt bankmässig kreditgivning mot inteckningssäkerhet och i

sådana fall synes anledning icke förefinnas att göra inskränkning i den

bankbolaget enligt 45 § banklagen tillkommande rätt att behålla den inköpta

eller övertagna fastigheten så länge som är erforderligt för att avyttrandet

må kunna äga rum utan förlust. Och i sådant avseende synes en tid av ett

år efter förvärvet alldeles för kort för att lämna tillräckligt rådrum för en

avveckling av engagementet. Den föreslagna föreskriften skulle därför, örn

den göres generell, även drabba fullt legitima affärsförbindelser samt medföra

förluster och kostnader för banker och enskilda utan att någon nytta

för det allmänna med säkerhet kan ernås. Då det torde möta stora svårigheter

att skilja mellan de olika slagen av inteckningsförhållanden, får kommissionen

avstyrka förslaget.

Jordbrukskommissionen i Kopparbergs län, som erinrar örn stadgandet i

45 § banklagen, yttrar:

Inom länet är det inte ovanligt, att innehavare av inteckning i jordbruksfastighet,

för att skydda sin fordran, måste övertaga den intecknade fastigheten.

Enligt vad kommissionen inhämtat äro sådana fordringsägare att

söka, i de flesta fall, bland de långivande bankerna. I intet fall inom länet

har kommissionen sig bekant, att inteckningsinnehavare vid övertagande av

intecknad fastighet missbrukat sin rätt och behållit fastigheten i avsikt att

kringgå bulvanlagen. Någon laglig rätt för inteckningsinnehavare att för

värva och behålla fastighet i strid mot sistnämnda lag förefinnes icke. Befinnes

inteckningsinnehavare, som förvärvat egendomen vara bulvan, skall

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr A’t.

han givetvis utan vidare behandlas som sådan. Kommissionen saknar möjlighet

att bedöma, huruvida en lagstiftning i motionens syfte skulle verka,

.särskilt då det gäller kreditgivningen till jordbruket. Det torde emellertid

kunna ifrågasättas, huruvida icke en sådan lagstiftning är ägnad att minska

villigheten hos bankerna att lämna kredit. På grund av vad sålunda anförts

saknar kommissionen anledning att tillstyrka motionen.

Jordbrukskommissionen i Värmlands län förklarar, bland annat, att genom

stadgandena i 45 § banklagen och 30 § sparbankslagen tillfredsställande

garantier finnas mot missbruk av bankers och sparbankers rätt till förvärv

och innehav av fast egendom, varför eventuellt sådant missbruk kan effektivt

förhindras genom gällande lagstiftning. Kommissionen, som icke funnit

förhållandena inom länet påkalla ändrad lagstiftning i ämnet, anser sig icke

kunna tillstyrka bifall till motionen.

Jordbrukskommissionerna i Västernorrlands, Gävleborgs, Örebro, Hallands

och Kristianstads län hava tillstyrkt motionen eller en utredning eller

lagändring i motionens syfte.

Jordbrukskommissionen i Västernorrlands lån yttrar:

I motionens motivering framhålles bland annat, att örn lagen icke kan göras

mera effektiv i det avseende, som med motionen åsyftas, förfelas i stor utsträckning

syftet med lagen om förbud för bolags jordförvärv, vilket angivits

vara att bevara och återföra jorden i den jordbrukande befolkningens

händer. Häruti vill kommissionen på det livligaste instämma. Så mycket

hellre som detta uttalande sammanfaller med vad kommissionen i sin till

herr statsrådet och chefen för Kungl. Jordbruksdepartementet avgivna verksamhetsberättelse

för år 1935 anfört rörande samma sak. I likhet med motionären

anser kommissionen således att en ändring av lagen i fråga bör komma

lill stånd. På vad sätt eller i vilken omfattning denna lagändring bör ske,

anser sig kommissionen visserligen sakna förutsättning att närmare angiva,

men vill emellertid ifrågasätta, om det icke vore lämpligt att i bulvanlagen

infördes en bestämmelse av ungefär samma innebörd som den i § 45 i lagen

den 22 juni, 1911 örn bankrörelse, nämligen alt egendom, som övertagits för

skyddande av fordran, skall så snart lämpligen ske kan avyttras. Såsom ett

ytterligare skäl för bifall till motionen — vilket i motionens motivering icke

framförts — vill kommissionen slutligen framhålla, alt i de fall bulvanfastigheter

vid offentlig försäljning inlösas av vederbörande kreditgivare, det ej

sällan torde inträffa, att kreditgivaren, antingen denne är en bank eller enskild

person, jämväl är stor intressent i eller kanske t. o. m. innehar aktiemajoriteten

i det bolag, för vars räkning bulvanen uppträtt. Det torde ligga

i sakens natur, att i sådana fall en avyttring av fastigheten icke sker utan

förhållandet blir, såsom i motionen sägs, att förvaltningen av densamma fortfarande

skötes av bolagets tjänstemän och att ny bulvan inträtt i stället folden

förutvarande. På grund av de skäl, som ovan anförts, beslöt kommissionen

enhälligt tillstyrka bifall till motionen.

Jordbrukskommissionen i Gävleborgs län yttrar, att kommissionen i annat

sammanhang anfört samma synpunkter som motionären rörande före
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr ii.

9

varande spörsmål, samt tillstyrker på det livligaste en ändring i bulvanlagen

i motionens syfte.

Jordbrukskommissionen i Örebro län yttrar:

Såsom av motionären framhålles föreligger i vissa fall rätt för inteckningsinneliavare

att inlösa den egendom, som graveras av sålunda innehavda inteckningar,

och det har, enligt vad nu meddelas i motionen, visat sig, att då

bank eller liknande inrättning begagnat sig av denna rättighet, vederbörande

synes kunna behålla egendomen under obegränsad tid. Exempel på dylikt

förfarande har jordbrukskommissionen icke sig bekant, men kan det givetvis

tänkas, att så skett jämväl i örebro län. Kommissionen får för sin del

därför tillstyrka, att utredning verkställes och förslag framlägges rörande

sådan ändring av ifrågavarande lag, att försök att kringgå densamma genom

att anlita inteckningsinnehavare som bulvan omöjliggöres.

Jordbrukskommissionen i Hallands län tillstyrker en utredning av ifrågavarande

spörsmål men anser den i motionen angivna tiden av ett år, inom

vilken vederbörande borde vara skyldig att definitivt avyttra egendomen, väl

knapp.

Jordbrukskommissionen i Kristianstads län yttrar, att enligt vad kommissionen

har sig bekant tillämpning av bulvanlagen icke behövt förekomma

i länet samt att ej heller försök till lagens kringgående kommit till

kommissionens kännedom. Kommissionen anser sig dock böra tillstyrka en

sådan lagändring, att kringgående av bulvanlagen förhindras eller försvåras.

Vad angår övriga yttranden förklarar sig jordbrukskommissionen i Västerbottens

län icke hava något att erinra mot bifall till motionens yrkande.

Kommissionen yttrar:

Inom Västerbottens län har, åtminstone under senare år, knappast förekommit

fall av beskaffenhet som motionären angivit. Emellertid synes på en

del håll missförhållanden av angiven art föreligga, som i viss utsträckning

kunna hindra syftet med lagen om förbud för bolags och med dem jämställdas

jordförvärv. Huruvida nu gällande bestämmelser, noggrant tillämpade,

kunna råda bot på de oegentligheter som påtalats kan kommissionen

icke bedöma. Inteckningsinnehavares rätt att inlösa fast egendom torde icke

kunna utnyttjas annorledes än i sammanhang med en enligt bulvanlagen förordnad

försäljning av egendomen. Ar bolag inteckningsrättsinnehavare och

förvärvar egendom under sådana förhållanden, torde bolaget vara skyldigt,

enligt bestämmelserna i förbudslagen, att senast inom 3 år hava avyttrat

fastigheten. Förhållandet blir annat örn enskild person är inteckningsinnehavare.

Vid en enligt § 1 förordnad fastighets försäljning kan en sådan utnyttja

denna ställning så, att han förvärvar fastigheten endast för att tjänstgöra

som ombud för förutvarande bulvan. För sådant fall kan en lagändring

ifrågasättas, som bestämmer huru förfaras bör örn enligt § 1 verkställd

fastighets försäljning endast resulterat i att ett nytt bulvanförhållande

inträtt. Vid sådan lagändring bör emellertid iakttagas att inteckningsinnehavares

rätt icke kränkes.

Bihang till riksdagens protokoll 19110. 9 sand. 2 avil. Nr ii.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr b-l.

Utskottet.

Jordbrukskommissionen i Älvsborgs läns södra hushållningssällskaps

verksamhetsområde yttrar:

Inom södra länsdelen av Älvsborgs län, varest jordbrukskommissionen har

sitt verksamhetsområde, torde knappast förekomma, åtminstone har det ej

bringats till kommissionens kännedom, att bolag medelst bulvan inneha jordbruksfastighet.

Jordbrukskommissionen har dock intet att erinra emot en

utredning och lagstiftning, varigenom lagen om förbud för bolag att utan

särskilt tillstånd förvärva och behålla fast egendom genom bulvaner göres

mera effektiv.

Jordbrukskommissionen i Kalmar läns norra hushållningssällskaps verksamhetsområde

uttalar sig icke direkt örn motionens hemställan men lämnar

följande upplysningar:

Även inom Norra Kalmar län har det inträffat, att banker måst övertaga

jordbruksfastighet för skyddande av sin intecknade fordran i densamma.

Kommissionen känner dock intet fall, där banken behållit egendomen eller

genom att skaffa sig bulvan sökt kringgå lagens bestämmelser beträffande den

tid, banken har rätt behålla fastigheten. I lagen den 22 juni 1911 örn bankrörelse

är det föreskrivet, att egendom, som bankaktiebolag sålunda måst

förvärva, skall försäljas så snart ske kan och senast då avyttring kan äga

rum »utan förlust för bankaktiebolaget», och i lagen den 23 juni 1923 örn

sparbanker föreskrives, att fastigheten »skall avyttras, så snart det kan ske

till belopp som täcker fordringen». Detta ha bankerna, såvitt kommissionen

känner, ställt sig till efterrättelse.

Jordbrukskommissionen i Södermanlands län yttrar, att de i motionen berörda

förhållandena sakna all aktualitet för länet samt att kommissionen

vill som sin åsikt uttala, att ändringar i bulvanlagen ej böra göras så att förtroendet

för inteckningar såsom pant för lån försvagas.

Jordbrukskommissionen i Gotlands län yttrar, att den ej har sig bekant

något fall på Gotland, som skulle kunna beröras av motionens yrkande, varför

kommissionen ej kan göra något uttalande rörande förevarande spörsmål.

För att förebygga att bank eller liknande inrättning i egenskap av inteckningshavare

inropa fast egendom å en för upplösning av ett bulvanförhållande

anordnad exekutiv auktion i syfte att därefter besitta egendomen

såsom bulvan för det bolag, för vars räkning den förre bulvanen innehaft

egendomen, ifrågasättes i motionen en begränsning av inteckningshavares

rätt att behålla fastighet, som förvärvats under ovan angivna förhållanden,

till förslagsvis ett år, varefter vederbörande skulle vara skyldig att avyttra

egendomen. Utskottet vill i anledning av de i motionen lämnade uppgifterna

erinra, att örn inteckningshavare eller annan, som inropat fastighet å auktion,

befinnes såsom bulvan innehava fastigheten för annan, skola givetvis

åtgärder i anledning av detta bulvanförhållande vidtagas i enlighet med

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr ii.

11

bulvanlagens bestämmelser. Vederbörande åklagare är pliktig att ingripa,

så snart ett bulvanförhållande visas föreligga, oavsett om bulvanen förvärvat

fastigheten i egenskap av inteckningshavare eller ej. Utskottet vill vidare

framhålla, att banker och sparbanker endast under särskilda förhållanden

äro berättigade att förvärva och behålla annan fastighet än sådan, som är

avsedd för bankens inrymmande. Enligt 45 § i lagen örn bankrörelse äger

bank till skyddande av fordran å offentlig auktion inköpa fastighet, som är

för fordringen utmätt eller pantsatt, såvida det är uppenbart, att banken

eljest skulle lida avsevärd förlust. Banken är pliktig att åter avyttra fastigheten

så snart lämpligen kan ske och senast då avyttring kan äga rum utan

förlust för banken. Såsom av utskottets redogörelse ovan framgår gälla i

huvudsak motsvarande bestämmelser beträffande sparbanks rätt att förvärva

och behålla fast egendom. Bank- och fondinspektionen har i sitt yttrande,

vari inspektionen avstyrkt motionen, förklarat sig icke förbise, att

fall kunna inträffa, då man genom »en formell belåning med efterföljande

hypoteksövertagning» ger ett fastighetsförvärv ett skenbart berättigande,

ehuru avsikten från början varit att anordna ett bulvanförhållande. Det

måste anses vara av vikt, att de myndigheter, vilka öva tillsyn å bankers

och sparbankers verksamhet, vid denna tillsyn beakta, att dylika försök att

kringgå bulvanlagen kunna föreligga. Då emellertid till utskottets kännedom

icke kommit något fall, då nämnda tillsynsmyndigheter haft anledning ingripa

mot ett bulvanförhållande men underlåtit detta, har utskottet icke

ansett sig böra tillstyrka motionen.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte föranleda till någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 maj 1936.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, Linder, Frändén, Gustaf Tamm,

Sam Larsson*, Lindhagen, Norman och Karl Bodin;

från andra kammaren: herrar Hage, Olovson i Västerås, Pettersson i Hällbacken,

Sandström i Sollefteå*, Hassler, Hermansson, Johanson i Huskvarna och

Johansson i Tväråselet.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande Nr 44.

Särskilt yttrande

av herr Lindhagen, som anfört:

Vid denna riksdag har jag väckt motion örn att förbudet för bolag att

förvärva fast egendom å landet skulle, på sätt jordkommissionen föreslagit

i sitt första betänkande, även gälla skogsspekulanter d. v. s. sådana å fastigheten

icke boende personer, vilka uppenbarligen besitta fastigheten huvudsakligen

för att tillgodogöra sig skogsavkastningen. Med en sådan lagstiftning

bortföll allt behov av en bulvanlag med dess många svårigheter av olika slag

i tillämpningen, som nu äga rum och alltid komma att äga rum. Detta förslag

— med viss motsvarighet i Norge — har av utskottet och riksdagen

avstyrkts.

Då således bulvanlagen skall äga bestånd i syfte att förekomma bolagsförbudets

överträdande genom anlitande av bulvan, är det väl en nödig konsekvens,

att statsmakten så mycket mer slår vakt om bulvanlagens tillämplighet.

Sålunda föreligger nu en lucka i att bank, som inropat en bulvanfastighet

för täckande av en fordran, är pliktig att åter avyttra den endast

»så snart lämpligen kan ske och senast då avyttring kan äga rum utan förlust»

för banken. De senare omständigheternas förefintlighet kommer nämligen

väl att i regel bero på bankens gottfinnande. Banken kan således behålla

fastigheten hur länge som helst och på sådana vägar faktiskt förvärva fastigheten

definitivt. Kontrollen av en bank- och fondinspektion rörande de två

förutsättningarnas förefintlighet bör enligt min uppfattning uppenbarligen

icke vara mycket värd.

Det hemställes alltså,

att ifrågavarande motion måtte av riksdagen bifallas.

fdufls tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1936

016095

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.