Betänkande med utredning och förslag rörande den samhälleliga hjälpverksamhetens organisation m. m.
1936-05-27 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1936:50, Betänkande med utredning och förslag rörande den samhälleliga hjälpverksamhetens organisation m. m.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande Nr 50.
1
Nr 50.
Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1936 kl. 11 f. m.
Utlåtande i (inledning au väckta motioner angående lag örn barnavårdsförbund.
Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två inom
i iksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen motionen i
törsta kammaren nr 215 av herrar Sederholm och Svensson, Martin, samt
motionen i andra kammaren nr 478 av herrar Linnér och Lundqvist.
I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, att riksdagen måtte
besluta att för sin del antaga följande förslag till
Lag om barnavårdsföi-bund.
1 §•
För varje län skall finnas ett barnavårdsförbund med uppgift att inom
länet stödja det arbete, som enligt barnavårdslagen den 6 juni 1924 åligger
länets barnavårdsnämnder. Därvid har förbundet i främsta rummet att söka
anskaffa lämpliga fosterhem samt att sörja för vårdplatser för barn, som
behöva omhändertagas huvudsakligen för tillfällig vård och observation, för
ensamstående inödrar med späda barn och för svårfostrade barn.
Alla barnavårdsnämnder i ett län skola vara medlemmar av barnavårdsförbundet
för länet.
Örn flertalet barnavårdsnämnder inom vartdera av två län så besluta, skall
för dessa län anordnas gemensamt barnavårdsförbund.
2 §■
Därest landsting, stadsfullmäktige i stad, som ej deltager i landsting, eller
allmänna barnhuset lämna bidrag till förbundets verksamhet, äro jämväl
dessa berättigade till medlemskap i förbundet.
Enskilda för barnavården intresserade personer och institutioner inom
länet, vilka önska stödja förbundets verksamhet, skola ock kunna vinna
medlemskap mot erläggande av årsavgift.
3 §.
Barnavårdsförbund skall antaga stadgar för sin verksamhet, vilka för att
vara gällande skola stadsfästas av Konungens befallningshavande.
För förvaltning av förbundets angelägenheter skall finnas en styrelse.
Därest landsting, stadsfullmäktige eller allmänna barnhuset med stöd av 2 §
första stycket inträtt i förbundet, skola de äga utse var sin ledamot i styrelsen.
Till fullgörande av sina uppgifter skall förbundet anställa ett eller flera
bar na vårdsombud.
moäng till riksdagens protokoll 1030. 0 saini. 2 avd. Nr 50.
1
2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 50.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för den i motionen gjorda hemställan,
får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas här nedan,
hänvisa till motionen.
I ett den 14 december 1934 avgivet betänkande med utredning och förslag
rörande den samhälleliga hjälpverksamhetens organisation m. m. (statens
offentliga utredningar 1934: 53) hava organisationssakkunniga i upprättat
utkast till lag i ämnet under kapitlet 2 med rubrik »Om barnavårdsförbund»
föreslagit vissa bestämmelser rörande obligatoriska barnavårdsförbund
(17-19 §§).
1—3 §§ i det i motionen framlagda förslaget till lag om barnavårdsförbund
hava samma lydelse som 17—19 §§ i organisationssakkunnigas förslag
till lag örn den samhälleliga hjälpverksamhetens organisation med mera.
I motiven till organisationssakkunnigas förslag har å sid. 145—152 behandlats
frågan örn åtgärder för barnavårdens utveckling. Därvid har anförts,
bland annat, att åtskillig verksamhet visat sig vara erforderlig till stöd
för barnavårdsnämnderna vid fullgörandet av dem åliggande uppgifter. För
att ernå en lämplig organisation av denna verksamhet hade under senare år
inom samtliga län bildats barnavårdsförbund, vilka utgjorde i främsta rummet
frivilliga sammanslutningar av barnavårdsnämnderna inom länen, men
vilka även stöde öppna för andra intresserade medlemmar. Förtjänsten av
denna organisation tillkomme framför allt Allmänna barnhusets direktion
och det ekonomiska stöd, som därifrån lämnats.
Organisationssakkunniga hava beträffande förevarande spörsmål slutligen
anfört:
Utgående från sin uppfattning om värdet av barnavårdsförbundens arbete
föreslå de sakkunniga, att barnavårdsnämndernas anslutning till barnavårdsförbund
lagfästes. Bland de lagbestämmelser, som de sakkunniga i detta
sammanhang föreslå, ingår en föreskrift, att varje barnavårdsförbund skall
anställa ett eller flera barnavårdsombud. Deras verksamhet har nämligen
alltmer blivit själva kärnan i förbundens arbete.
Vad beträffar kostnaderna för barnavårdsförbundens verksamhet och
medlen för dessas täckande, är att märka, att förbunden i fortsättningen liksom
hittills kunna påräkna, förutom dagavgifter från kommunerna för plaiser
å förbundens barnhem, betydande bidrag av Allmänna barnhuset. För år
1934 beräknas detta bidrag till inemot 380 000 kronor. Da barnavarden och
barnavårdsförbundens verksamhet på vissa hall ej ännu natt full utveckling,
ha de sakkunniga ansett nödigt att för barnavårdsförbundens verksamhet
utöver avgifterna räkna med ett erforderligt årsbelopp av 475 000 kronor,
och det förefaller de sakkunniga icke osannolikt, att kostnaden kommer att
stiga till ett något högre belopp. För barnhuset är det emellertid icke möjligt
att bidraga med avsevärt mera än vad det för närvarande lämnar. Sannolikt
blir det tvärtom nödvändigt för barnhuset att något minska sitt nuvarande
bidrag, i det att en beräkning över barnhusets framtida inkomster visar, att
Andra lagutskottets utlåtande Nr 50.
3
dessa under de närmaste åren komma att något sjunka. Under sådana förhållanden
böra enligt de sakkunnigas åsikt landstingen träda hjälpande
emellan. Detsamma bör gälla för städer, som ej deltaga i landsting. De sakkunniga
beräkna, att elt årligt anslag på 100 000—125 000 kronor för hela
riket skulle vara tillräckligt för ändamålet. Då enbart landstingens årsbudget
överstiger 90 miljoner kronor, synes ett sådant bidrag ej vara alltför betungande.
De sakkunniga ha emellertid icke ansett sig i sitt förslag böra gå till ett
åläggande för landstingen att lämna bidrag utan våga hysa den förhoppningen,
att landstingen ändock skola behjärta det viktiga ändamål det här
gäller. För att tillförsäkra landsting eller stad, som lämnar bidrag till länets
barnavårdsförbund, inflytande å förbundets angelägenheter ha i de sakkunnigas
förslag upptagits bestämmelser, att dessa äga vara medlemmar i förbundet
med rätt att utse en ledamot i dess styrelse. Enahanda rättigheter
tilläggas i förslaget Allmänna barnhuset, under förutsättning att det såsom
här förutsatts bidrager till förbundets verksamhet.
Beträffande Allmänna barnhusets hittills utgivna bidrag för ovan angivna
ändamål är utskottet i tillfälle att lämna följande uppgifter:
Under räkenskapsåret 1925—1926 ........ 2 000: —
1926— —1927 ........ 12 279: 16
1927— 1928 ........ 49 512:62
1928— 1929 ........ 75 389:23
1929— 1930 ........ 82 885: 78
1930— 1931 ........ 141 213:57
1931— 1932 ........ 208 697:19
1932— 1933 ........ 251 900: 70
1933— 1934 ........ 359 449:39
1934— 1935 ........ 364 214:39
I stat beräknat för 1935—1936 ........ 390 000: —
Av organisationssakkunnigas förslag har hitintills endast en detalj förelagts
riksdagen, nämligen förslag till lag örn socialregister. Vid propositionen
härom (nr 3) fanns såsom Bilaga A fogad en inom socialdepartementet utarbetad
promemoria med en sammanfattande redogörelse för huvudinnehållet
i de yttranden, som avgivits över organisationssakkunnigas betänkande. Uppgifter
beträffande frågan om åtgärder för barnavårdens utveckling återfinnas
i promemorian å sid. 74—79, vartill utskottet får hänvisa.
Därav framgår bland annat, att förslaget örn obligatoriskt medlemskap i
barnavårdsförbund för barnavårdsnämnderna i yttrandena tillstyrkts eller
lämnats utan erinran av bl. a. kammarrätten, 13 länsstyrelser, svenska stadsförbundet,
7 barnavårdsförbund, statens t. f. inspektör för fattigvård och
barnavård samt en fattigvårds- och barnavårdskonsulent. Nämnda förslag
har däremot avstyrkts av bl. a. 4 länsstyrelser, svenska landskommunernas
förbund, 4 barnavårdsförbund samt 6 fattigvårds- och barnavårdskonsulenter.
Två länsstyrelser, svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet, 2
barnavårdsförbund samt centralförbundet för .socialt arbete hava förklarat
sig vilja ifrågasätta lämpligheten av sådant obligatoriskt medlemskap i
barnavårdsförbunden, varom nu är fråga. Svenska landstingsförbundet har
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 50.
ifrågasatt, huruvida det icke vore lämpligast, att man sökte helt överflytta
på landstingen de för barnavårdsförbunden tilltänkta uppgifterna i stället
för att skapa ett nytt länsorgan för handhavandet av sagda uppgifter.
I åtskilliga yttranden har framhållits, att bestämmelser måste finnas, varigenom
reglering i lag gåves i fråga örn barnavårdsförbundens ekonomiska
verksamhet.
I ett av befolkningskommissionen den 9 januari 1936 avgivet betänkande
(statens offentliga utredningar 1936: 15) hava förslag framlagts beträffande
moderskapspenning och mödrahjälp.
I betänkandet har anförts, bland annat:
Mödrahjälpsärendena skola enligt förslaget avgöras av en för ändamålet
särskilt organiserad, fristående nämnd — statens familje- och barnanämnd.
För verksamhetens bedrivande måste emellertid stå till förfogande ett med
orts- och personkännedom väl utrustat lokalt organ med uppgifter av beredande
natur. Härtill äro enligt befolkningskommissionens åsikt barnavårdsnämnderna
bäst ägnade. För mödrahjälpsärenden skall inom varje
barnavårdsnämnd finnas en särskild föredragande, vilken skall vara kvinna.
Utöver den lokala organisationen med särskilda föredragande inom barnavårdsnämnderna
och den centrala nämnden böra för mödrahjälpsverksamhetens
bedrivande finnas organ, vilka kunna biträda föredragandena och
följa verksamheten inom barnavårdsnämnderna samtidigt som de kunna
utgöra förmedlande organ mellan den centrala nämnden, å ena sidan, samt
föredragandena och barnavårdsnämnderna, å den andra. Det finnes organ,
ehuru icke av .statlig karaktär, som synas väl lämpa sig för uppgiften.
Kommissionen avser de av länens barnavårdsförbund anställda s. k. barnavårdsombuden.
Ombudsorganisationen är emellertid av rent frivillig natur.
Skall den kunna tagas i anspråk för den statliga uppgift, varom här är
fråga, måste den givas en fastare form. För detta ändamål vill kommissionen
föreslå, att organisationen lagfästes på det sätt, att föreskrift meddelas
därom, att för varje län skall finnas ett barnavårdsförbund, i vilket
alla barnavårdsnämnder skola vara medlemmar, samt att varje barnavårdsförbund
skall anställa ett eller flera barnavårdsombud. Enahanda förslag
har framförts av organisationssakkunniga, som emellertid framkommit till
sitt förslag från en helt annan utgångspunkt än den, som lett till kommissionens
förslag, nämligen det allmänna värdet av barnavårdsförbundens
verksamhet till barnavårdsnämndernas stöd, ett skäl, som i och för sig väl
torde motivera ett lagfästande, ehuru kommissionen icke i detta sammanhang
har anledning att närmare ingå därpå.
Kommissionen har i framlagt förslag till lag om ändring i lagen den 6
juni 1924 (nr 361) om samhällets barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslagen)
under mellanrubriken »Om barnavårdsförbund» upptagit tre
paragrafer, 19 a, 19 b och 19 c §§, som i huvudsak överensstämma med
de av organisationssakkunniga föreslagna tre paragraferna.
1 de yttranden, som avgivits över befolkningskommissionens betänkande
angående moderskapspenning och mödrahjälp, hava erinringar gentemot
barnavårdsförbundens lagfästande gjorts av länsstyrelsen i Stockholms län.
Andra lagutskottets utlåtande Nr 50.
5
svenska landstingsförbundet, svenska stadsförbundet, svenska landskommunernas
förbund, sex fattigvårds- och barnavårdskonsulenter, Göteborgs och
Bohus läns barnavårdsförbund samt barnavårdsnämnden i Göteborg.
Landskommunernas förbund har i detta hänseende anfört:
Lämpligheten av att genom lagfästande av barnavårdsförbunden för visst
ändamål skapa en påbyggnad på den primärkommunala förvaltningen kunde
starkt ifrågasättas. Som en form för frivillig organisation mellan kommunernas
barnavårdsnämnder hade barnavårdsförbunden onekligen en uppgift
att fylla. Men örn de insattes som officiella organ i den kommunala
organisationen, bleve förhållandena hell annorlunda. Samma skäl, som
talade för dylika länsorgan för barnavården och mödralijälpen, kunde anföras
för nästan vilken som helst annan uppgift, som vore kommunerna
anförtrodd. Nykterhetsnämnderna hade t. ex. inom vissa landsdelar sina
länssammanslutningar. Från lärarhåll hade röster höjts för en mellaninstans
inom folkskolans organisation o. s. v. Funnes för barnavårdsnämnden behov
av en dylik barnavårdsnämnderna överordnad institution, så syntes samma
skäl kunna anföras för en liknande anordning för andra ändamål. Ett accepterande
av principen örn länsinstans i blott ett fall hade sina konsekvenser
för framtiden. Då frågan i hela sin vidd icke vore prövad, borde utredning
i saken först företagas, för att det måtte bli klart angående lämpligheten av
en dylik mellaninstans inom den kommunala verksamheten.
Stadsförbundet har avstyrkt förslaget under åberopande av att man efter
förbundens lagfästande troligen finge räkna med ytterligare kostnader för
kommunerna av den obligatoriska anslutning.
Göteborgs och Bohus läns barnavårdsförbund har ansett, att det vore
lämpligast att tills vidare bibehålla organisationens frivilliga karaktär.
I huvudsak samma motiv hava anförts av de övriga myndigheter och sammanslutningar,
som ställt sig avvisande till förslaget.
Från åtskilliga håll har framhållits, att vid ett lagfästande av barnavårdsförbunden
sådana bestämmelser måste meddelas, att förbunden beredas garanti
för att de, ekonomiskt sett, skola kunna fullgöra de dem ålagda uppgifterna.
Denna mening har uttalats av länsstyrelserna i Södermanlands,
Kalmar, Gotlands, Blekinge, Kristianstads och Jämtlands län samt Södermanlands,
Kalmar, Gotlands, Blekinge, Gävleborgs och Jämtlands läns barnavårdsförbund
ävensom skånska barnavårdsförbundet.
Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet, som förordat, att fattigvårds-
och barnavårdskonsulenterna borde tagas i anspråk för de kontrollerande
uppgifterna i stället för barnavårdsombuden, har i fråga örn
barnavårdsförbundens ställning yttrat, att ett intimt samarbete mellan dem
och barnavårdsnämnderna ej blott vore önskvärt utan även nödvändigt.
Detta samarbete borde enligt förbundets mening garanteras genom tillägg
till barnavårdslagen och genom bestämmelser i stadgarna för barnavårdsförbunden.
I anledning av interpellationer i båda kamrarna rörande bland annat frågan,
huruvida något eller några av de betänkanden, som hittills avgivits av
6
Andra lagutskottets utlåtande Nr 50.
Utskottet.
befolkningskommissionen, komme att föreläggas innevarande riksdags prövning,
har chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, den 9 innevarande
maj i kamrarna förklarat, att propositioner i de ämnen, som behandlats
i nämnda betänkanden, icke i år komme att föreläggas riksdagen. Det
hade icke medhunnits att på den tid, som stått till förfogande, före propositionstidens
utgång kunna inom socialdepartementet medhinna att utarbeta
propositioner i de olika ämnena. Statsrådet Möller har emellertid tillika
framhållit, att han i princip — liksom övriga medlemmar av regeringen -—
betraktade de socialpolitiska åtgärder, som innefattades i befolkningskommissionens
förslag, såsom i hög grad angelägna, och att regeringen följaktligen
ansåge det såsom en mycket trängande uppgift, att positiva förslag
i desamma bleve föremål för riksdagens prövning utan ytterligare dröjsmål.
Sedan organisationssakkunniga i sitt den 11 december 1934 avgivna betänkande
rörande den samhälleliga hjälpverksamhetens organisation m. m.
framlagt förslag till bestämmelser, innefattande laglig reglering av barnavårdsförbundens
verksamhet, har förslag till lagregler — avsedda att infogas
i gällande barnavårdslag — av i huvudsak samma innehåll, som de
av organisationssakkunniga förordade, blivit framlagt i befolkningskommissionens
den 9 januari 1936 avgivna betänkande angående moderskapspenning
och mödrahjälp.
I anledning av interpellationer vid årets riksdag har chefen för socialdepartementet
förklarat, bland annat, att regeringen ansåge det såsom en
mycket trängande uppgift, att positiva förslag i anledning av befolkningskommissionens
utredningar utan dröjsmål kunde göras till föremål för riksdagens
prövning. Möjlighet hade emellertid icke förelegat att redan i år
före propositionstidens utgång hinna utarbeta propositioner i de olika ämnen,
varom vore fråga.
Då det, enligt vad sålunda anförts, kan förväntas, att den i nu förevarande
motioner behandlade, av två olika sakkunnigkommittéer berörda frågan örn
lagstiftning rörande barnavårdsförbundens verksamhet kommer att av
Kungl. Maj:t upptagas till övervägande i samband med behandlingen av de
förslag, som i olika ämnen framlagts av befolkningskommissionen, finner
utskottet anledning icke föreligga för riksdagen att för närvarande vidtaga
någon åtgärd i ärendet.
Utskottet får därför hemställa,
att förevarande motioner, 1:215 och 11:478, icke måtte
föranleda till någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 27 maj 1936.
På andra lagutskottets vägnar:
K. G. WESTMAN.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande Nr 50.
/
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar K. G. Westman, Linder, Frändén, Gustaf Tamm,
Sam Larsson, Hagman*, P. Sandström och Norman;
från andra kammaren: herrar Hage, Johanson i Hallagården, Olovson i Västerås,
Pettersson i Hällbacken, Sandström i Sollefteå, Molander*, Johanson i Huskvarna*
och Thorell*.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.