Sök i Ratio Lex

Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande andra lagutskottets utlåtande nr 58 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn föreningsoch förhandlingsrätt samt i samband därmed väckta motioner m. m.

1936-06-19 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1936:59, Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande andra lagutskottets utlåtande nr 58 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn föreningsoch förhandlingsrätt samt i samband därmed väckta motioner m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets memorial Nr 59.

1

Nr 59.

Ankom till riksdagens kansli den 19 juni 1936 kl. 12 m.

Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande

andra lagutskottets utlåtande nr 58 i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag

örn förenings- och förhandlingsrätt samt i samband

därmed väckta motioner m. m.

Genom proposition, nr 240, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att antaga

vid propositionen fogade förslag till 1) lag om förenings- och förhandlingsrätt;

2) lag om ändrad lydelse av 3, 6 och 11 §§ lagen den 28 maj 1920

(nr 245) örn medling i arbetstvister; samt 3) lag om ändrad lydelse av 1 §

lagen den 22 juni 1928 (nr 254) örn arbetsdomstol.

I avgivet utlåtande, nr 58, över propositionen samt i samband därmed väckta

motioner m. m. har utskottet, såvitt nu är i fråga, hemställt,

dels, under A, att riksdagen, i anledning av propositionen samt motionerna

I: 428 yrkandet I, I: 429, I: 430, II: 820 yrkandet I, II: 823, II: 824 och

II: 827, med förklarande att de i propositionen framlagda lagförslagen icke

kunnat i oförändrat skick antagas, måtte för sin del antaga av utskottet i dess

berörda utlåtande framlagda förslag till 1) lag örn förhandlingsrätt; 2) lag

om ändrad lydelse av 1, 6 och 11 §§ lagen den 28 maj 1920 (nr 245) örn

medling i arbetstvister; samt 3) lag om ändrad lydelse av 1 § lagen den 22

juni 1928 (nr 254) om arbetsdomstol;

dels, under D, att riksdagen, i anledning av motionerna I: 431 och II: 825,

måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om utredning i frågan om lagfästade

av förhandlingsrätten för sådana kategorier av arbetstagare, vilka anställas

i allmän tjänst genom privaträttsliga arbetsavtal samt örn framläggande

för riksdagen av de förslag, vartill utredningen kan föranleda;

dels ock, under E, att motionerna I: 431 och II: 825, i den mån de icke

blivit besvarade genom vad utskottet under D hemställt, icke måtte föranleda

till någon riksdagens åtgärd.

I en vid utskottets utlåtande fogad reservation av herr Sigfrid Hansson

jämte sex andra ledamöter har hemställts, så vitt nu är i fråga, dels, under

A, att riksdagen med förklarande, att propositionen ej kunnat i oförändrat

skick antagas, måtte för sin del antaga vid reservationen fogade förslag till

1) lag örn förenings- och förhandlingsrätt, som med undantag för 4 och 8 §§

överensstämde med det i propositionen framlagda förslaget till lag örn förenings-

och förhandlingsrätt, ävensom till 2) lag om ändrad lydelse av 3, 6

och 11 §§ lagen den 28 maj 1920 (nr 245) örn medling i arbetstvister och 3)

Bihang till riksdagens protokoll 19.''I6. 9 samt. 2 avd. Nr 59.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets memorial Nr 59.

Utskottet.

lag om ändrad lydelse av 1 § lagen den 22 juni 1928 (nr 254) om arbetsdomstol,

vilka sistnämnda två lagförslag hade samma lydelse som motsvarande

lagförslag i propositionen, dels ock, under D och E, att motionerna I: 431 och

II: 825 icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd.

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag hava vid behandling av

utskottets ifrågavarande utlåtande kamrarna stannat i olika beslut.

Första kammaren har bifallit utskottets hemställan.

Andra kammaren har, såvitt nu är i fråga, fattat följande beslut:

Punkten A.

Kammaren godkände Kungl. Maj:ts under denna punkt upptagna förslag

till lag örn förenings- och förhandlingsrätt, dock att åt 4 och 8 §§ gavs den

lydelse, som föreslagits i den av herr Sigfrid Hansson m. fl. avgivna, vid utlåtandet

fogade reservationen.

Därjämte godkände kammaren de stadganden, som i utskottets motsvarande

lagförslag angivits såsom 8—29 §§.

Utskottets förslag till lag örn ändrad lydelse av 1, 6 och 11 §§ lagen den

28 maj 1920 (nr 245) örn medling i arbetstvister godkändes, dock att åt 6 §

gavs den av Kungl. Maj:t föreslagna lydelsen.

Utskottets förslag till lag örn ändrad lydelse av 1 § lagen den 22 juni 1928

(nr 254) örn arbetsdomstol godkändes.

Utskottets hemställan i punkten A förklarades vara besvarad genom kammarens

beslut i fråga om lagförslagen.

Punkterna D och E.

Kammaren biföll vad i den av herr Sigfrid Hansson m. fl. avgivna reservationen

föreslagits under motsvarande punkter.

Sammanjämkning av kamrarnas skiljaktiga beslut synes utskottet lämpligen

kunna ske sålunda, att kamrarna, med frånträdande av sina förut

fattade beslut, antaga av utskottet nedan framlagda lagförslag ävensom beträffande

motionerna I: 431 och II: 825 göra den hemställan, som utskottet

nedan föreslår.

I fråga örn den av utskottet föreslagna lydelsen av lag örn förenings- och

förhandlingsrätt får utskottet beträffande tolkningen av begreppet »arbetsledare»

i 3 § sista stycket erinra om den utredning angående innebörden av

begreppet »arbetsledare eller annan i förtroendeställning», som intagits å

sid. 75—76 i utskottets utlåtande nr 29/1935. Vad angår 8 § vill utskottet

uttala, att rätten att genom anmälan hos socialstyrelsen påkalla tillämpning av

3 kapitlet i lagen givetvis tillkommer förutom huvudorganisation jämväl en

självständig organisation, som ej har underavdelningar, ävensom sådan

självständig organisation, som uppträder vid sidan av huvudorganisation

inom samma arbetsområde.

Med anledning av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

dels att kamrarna, med frånträdande av sina förut fattade

beslut, måtte antaga följande förslag till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets memorial Nr 59.

3

(Första kammarens

beslut.)

(Andra kammarens (Utskottets sammanjämkbeslut.

) ningsförslag.)

1) Lag

om förhandlingsrätt.

1) Lag

om förenings- och förhandlingsrätt.

Härigenom förordnas som följer:

1 kapitlet. Inledande bestämmelser.

1 §•

Denna lag äger tillämpning

å förhållandet mellan

arbetsgivare och arbetstagare

i enskild tjänst.

1 §•

Denna lag äger tillämpning å förhållandet mellan

arbetsgivare och arbetstagare, dock icke beträffande

sådana arbetstagare i statens eller kommunernas tjänst,

som äro underkastade ämbetsmannaansvar.

2 §•

Med förening av arbetstagare förstås i denna lag förening, som består av

arbetstagare och enligt stadgarna har till uppgift att tillvarataga arbetstagarnas

intressen rörande anställningsvillkor och förhållandet i övrigt till arbetsgivaren.

Med förening av arbetsgivare förstås en motsvarande sammanslutning å

arbetsgivarsidan.

Bestämmelser i denna

lag, som hava avseende å

förening av arbetsgivare

eller arbetstagare, skola

äga motsvarande tillämpning

å förening eller förbund

av flera sådana föreningar

(huvudorganisation);

och skall, då fråga är

örn huvudorganisation, vad

i denna lag sägs örn medlem

i förening gälla örn de anslutna

föreningarna, så ock

örn deras medlemmar.

Bestämmelser i denna

lag, som hava avseende å

förening av arbetsgivare

eller arbetstagare, skola

äga motsvarande tillämpning

å förening eller förbund

av flera sådana föreningar.

Bestämmelser i denna

lag, som hava avseende å

förening av arbetsgivare

eller arbetstagare, skola

äga motsvarande tillämpning

å förening eller förbund

av flera sådana föreningar

(huvudorganisation);

och skall, då fråga är

örn huvudorganisation, vad

i denna lag sägs örn medlem

i förening gälla örn de

anslutna föreningarna, så

ock örn deras medlemmar.

2 kapitlet. Örn föreningsrätten.

3 §■

Med föreningsrätt förstås

i denna lag rätt att tillhöra

sådan förening, som i

2 § sägs.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets memorial Nr 59.

(Första kammarens

beslut.)

(Andra kammarens

beslut.)

(Utskottets sammanjämkningsförslag.

)

3 §•

Föreningsrätten

lämnas okränkt.

skall

4 §■

Föreningsrätten skall

lämnas okränkt. Kränkning

av föreningsrätten föreligger,

om från arbetsgivar-

eller arbetstagarsidan

åtgärd vidtages mot någon

å andra sidan i syfte att

hindra honom att inträda i

eller förmå honom att utträda

ur förening, så ock örn

åtgärd vidtages från ena sidan

mot någon å andra sidan

i anledning av hans

verksamhet för förening eller

för åstadkommande av

förening. Sker kränkningen

av föreningsrätten genom

avtalsuppsägning eller annan

dylik rättshandling eller

genom bestämmelse i kollektivavtal

eller annat avtal,

vare rättshandlingen eller

bestämmelsen ogin.

Vad i första stycket stadgas

skall icke utgöra hinder

för intagande av föreskrift

i kollektivavtal, att arbetsledare

ej må vara medlem

av förening, som avser tillvaratagande

av honom underställd

personals intressen

gentemot arbetsgivaren.

Ej heller skall stadgandet

äga tillämpning å åtgärd,

som grundas på sådan föreskrift.

3 §•

Föreningsrätten skall

lämnas okränkt. Sker

kränkning av föreningsrätten

genom avtalsuppsägning

eller annan dylik

rättshandling eller genom

bestämmelse i kollektivavtal

eller annat avtal, vare rättshandlingen

eller bestämmelsen

ogin.

Vad i första stycket stadgas

skall icke utgöra hinder

för intagande av föreskrift

i avtal, att arbetsledare ej

må vara medlem av förening,

som avser tillvaratagande

av honom underställd

personals intressen

gentemot arbetsgivaren. Ej

heller skall stadgandet äga

tillämpning å åtgärd, som

grundas på sådan föreskrift.

Med arbetsledare förstås den, som är anställd att såsom

arbetsgivarens ställföreträdare leda, fördela och

kontrollera arbete, vilket utföres av honom underställd

personal och i vilket han icke annat än tillfälligtvis

själv deltager.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets memorial Nr 59. *

(Första kammarens (Andra kammarens (Utskottets sammanjämk
beslut.

) beslut.) ningsförslag.)

5 §•

Har arbetsgivare, arbetstagare

eller förening gjort

sig skyldig till kränkning

av föreningsrätten, på sätt

i 4 § sägs, golde därav uppkommen

skada.

Angående skadeståndsskyldigheien

skall vad i 8

och 9 §§ lagen örn kollektivavtal

stadgas äga motsvarande

tillämpning.

6 §•

Var, som vill fordra

skadestånd enligt detta kapitel,

skall anhängiggöra

sin talan inom två år från

avslutande av den åtgärd,

varå ersättningsskyldigheten

grundas. Försummas

det, vare talan förlorad.

7 §•

Mål, som avse tillämpning

av bestämmelserna i

detta kapitel, upptagas av

arbetsdomstolen.

2 kapitlet. Om förhand- 3 kapitlet. Om förhand- 2 kapitlet. Örn förhandlingsrätt.

lingsrätten. lingsrätt.

4 §■ 8 §. 4 §.

Med förhandlingsrätt förstås i denna lag rätt att påkalla förhandling röranre

reglering av anställningsvillkoren ävensom rörande förhållandet i övrigt

mellan arbetsgivare och arbetstagare. Förhandlingsrätt tillkommer å ena

sidan arbetsgivaren eller förening av arbetsgivare, vari han är medlem, samt

å andra sidan förening av arbetstagare, vari de ifrågavarande arbetstagarna

äro medlemmar.

Förhandlingsrätt för en part medför skyldighet för andra parten att träda

i förhandling, Nämnda skyldighet innebär åliggande att, själv eller genom

ombud, inställa sig vid förhandlingssammanträde samt att, där så erfordras,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets memorial Nr 59.

(Första kammarens (Andra kammarens (Utskottets sammanjämk
beslut.

) beslut.) ningsförslag.)

med angivande av skäl framlägga förslag till lösning av fråga, varom förhandling

påkallats.

5 §•

Vill part påkalla förhandling,

som avses i 4

§, gore framställning därom

hos andra parten. Om

denne så begär, skall

framställningen ske skriftligen

med angivande av

den eller de frågor, om

vilka förhandling påkallas.

Sammanträde för förhandling

skall hållas snarast

möjligt; och ankommer

det på parterna att

utan dröjsmål överenskomma

örn tid och plats

för sammanträdet. Om

endera parten det begär,

skall över förhandlingen

föras protokoll, som justeras

av båda parterna.

9 §•

Vill part påkalla förhandling,

som avses i 8

§, gore framställning därom

hos andra parten.

Örn denne så begär, skall

framställningen ske skriftligen

med angivande av

den eller de frågor, örn

vilka förhandhng påkallas.

Sammanträde för förhandhng

skall hållas snarast

möjligt; och ankommer

det på parterna att

utan dröjsmål överenskomma

örn tid och plats

för sammanträdet. Om

endera parten det begär,

skall över förhandlingen

föras protokoll, som jus
-

5 §•

Vill part påkalla förhandhng,

som avses i 4 §,

gore framställning därom

hos andra parten. Örn

denne så begär, skall

framställningen ske skriftligen

med angivande av

den eller de frågor, örn

vilka förhandhng påkallas.

Sammanträde för förhandhng

skall hållas snarast

möjligt; och ankommer

det på parterna att

utan dröjsmål överenskomma

örn tid och plats

för sammanträdet. Örn

endera parten det begär,

skall över förhandlingen

föras protokoll, som justeras

av båda parterna.

teras av båda parterna

De i denna paragraf givna stadgandena skola icke lända till efterrättelse, i

den mån annat följer av kollektivavtal mellan parterna.

6 §•

Om befogenhet för part,

som äger förhandlingsrätt

men å vilken bestämmelserna

i 3 kapitlet icke

äga tillämpning, att påkalla

förlikningsmans

medverkan stadgas i lagen

om medling i arbetstvister.

10 §.

Om befogenhet för part,

som äger förhandlingsrätt,

att påkalla förlikningsmans

medverkan stadgas

i lagen om medhng i

arbetstvister.

6 §•

Örn befogenhet för part,

som äger förhandlingsrätt

men å vilken bestämmelserna

i 3 kapitlet icke äga tilllämpning,

att påkalla förlikningsmans

medverkan

stadgas i lagen örn medhng

i arbetstvister.

7 §•

11 §•

7 §•

Arbetsgivare må ej vägra arbetstagare skälig ledighet för deltagande i förhandling

örn fråga, vari han är utsedd att vara representant för sin förening.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets memorial Nr 59.

7

(Första kammarens (Andra kammarens (Utskottets sammanjämk
beslut.

) beslut.) ningsförslag.)

3 kapitlet. Om förhandlingsrätts utövande i visst fall.

8 §•

Huvudorganisation av arbetstagare äger genom anmälan hos socialstyrelsen

påkalla detta kapitels tillämpning. Dylik anmälan skall göras av organisationens

styrelse och innefatta förklaring, att organisationen underkastar

sig i 16 § angiven fredsförpliktelse.

Vid anmälan skola fogas:

1) organisationens stadgar;

2) uppgift å de personer, som hava säte i organisationens styrelse eller som

eljest äga företräda organisationen, ävensom å deras adresser; samt

3) bestyrkt avskrift av protokoll vid sammanträde med organisationen, utvisande,

att stadgarna blivit antagna, ävensom av dylikt protokoll eller annan

handling, varav framgår, att styrelse blivit utsedd.

Sker ändring i organisationens stadgar eller i förhållande, som under 2)

sägs, vare organisationen pliktig att omedelbart göra anmälan härom hos socialstyrelsen.

9 §•

Å huvudorganisation, som gjort anmälan enligt 8 §, jämte till sådan organisation

anslutna underföreningar skola bestämmelserna i detta kapitel äga

tillämpning från och med ingången av fjärde kalendermånaden efter den,

då anmälan gjordes, och intill dess ett år förflutit efter det huvudorganisationen

hos socialstyrelsen förklarat sig återtaga sin anmälan; dock att förklaring

om återtagande icke får ske förrän två år efter anmälan.

Äro bestämmelserna i detta kapitel tillämpliga å förening av arbetstagare

och har dessas arbetsgivare erhållit kännedom därom, skola samma bestämmelser

gälla för arbetsgivarparten i förhållande till föreningen och dess medlemmar.

10 §.

Kan enighet i viss förhandlingsfråga icke uppnås vid förhandling enligt 2

kapitlet, skall socialstyrelsen utse opartisk ordförande att leda förhandlingen

på begäran av huvudorganisation för part, å vilken bestämmelserna i detta

kapitel jämlikt 9 § äga tillämpning, så ock under enahanda förutsättning på

begäran av oorganiserad arbetsgivarpart.

Styrelsen må dock vägra att utse sådan ordförande:

1) därest sökanden icke gjort vad på honom ankommer för frågans lösning

vid förhandling enligt 2 kapitlet;

2) därest sökanden är förening av arbetstagare och icke omfattar minst

hälften av de av frågan berörda arbetstagarna;

3) därest sökanden är förening, som icke står öppen för alla inom den

eller de grupper, vilkas intressen föreningen åsyftar att tillvarataga; samt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets memorial Nr 59.

(Första kammarens (Andra kammarens (Utskottets sammanjämk
beslut.

) beslut.) ningsförstag.)

4) därest sökanden är förening av arbetstagare och icke äger minst trehundra

medlemmar.

över socialstyrelsens beslut i fråga, som avses i denna paragraf, må klagan

ej föras.

11 §•

Finner socialstyrelsen fråga, för vars behandling utseende av opartisk ordförande

påkallas, vara av synnerlig vikt eller särskilt invecklad beskaffenhet,

må styrelsen i stället för en ordförande utse en kommission av tre personer;

och skall i sådant fall vad här nedan stadgas örn opartisk ordförande gälla

kommissionen.

12 §.

Ledes förhandling av opartisk ordförande, åligger det parterna att sammankomma

på hans kallelse. Part, som visar sig ha instämt förhandlingsfrågan

till domstol, vare dock fritagen från skyldighet att deltaga i förhandlingen.

På ordförandens anmaning skall vardera parten med angivande av skäl

framlägga förslag till förhandlingsfrågans lösning.

Det bör vara parterna angeläget att, i den mån sådant erfordras för att

bereda ordföranden tillförlitlig grund för förhandlingsfrågans bedömande,

på anhållan av ordföranden giva honom del av räkenskaper och andra handlingar

samt meddela statistiska och andra uppgifter, varöver parterna förfoga,

ävensom hålla vederbörande arbetsplatser för ordföranden tillgängliga;

part likväl obetaget att, i den omfattning han finner nödigt, göra förbehåll,

att vad ordföranden på sådant sätt erfar ej må av denne yppas.

över förhandlingen skall föras protokoll, som justeras av båda parterna.

13 §.

Kunna parternas vid förhandling inför opartisk ordförande avgivna förslag

icke sammanjämkas, må ordföranden uppmana parterna att lämna en

eller flera personer uppdrag att såsom skiljemän avgöra förhandlingsfrågan

med utfästelse, att parterna skola ställa sig avgörandet till efterrättelse.

I händelse ordförandens uppmaning i sistnämnda syfte icke efterkommes

av parterna, skall ordföranden, därest han icke finner frågan vara av beskaffenhet

att höra under domstol, på begäran av endera parten hos socialstyrelsen

hemställa örn utseende av skiljenämnd för avgivande av förslag

till förhandlingsfrågans lösning.

Ej må ordföranden själv åtaga sig skiljemannauppdrag i förhandlingsfråga

rörande arbetsförhållande.

14 §.

Har socialstyrelsen mottagit sådan hemställan om utseende av skiljenämnd,

som i 13 § sägs, skall styrelsen till ledamöter av nämnden utse minst

tre opartiska personer, över styrelsens val av ledamöter må klagan ej föras.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets memorial Nr 59.

9

(Första kammarens (Andra kammarens (Utskottets sammanjämk
beslut.

) beslut.) ningsförslag.)

Den jämlikt 10 § utsedde opartiske ordföranden eller, där jämlikt 11 §

en kommission utsetts, dess ordförande vare föredragande inför nämnden.

Nämnden skall på grundval av det protokoll, som i 12 § omnämnes, och

de upplysningar, som föredraganden kunnat inhämta, avgiva förslag till förhandlingsfrågans

lösning. Finner sig nämnden för frågans bedömande vara

i behov av ytterligare upplysningar, må nämnden infordra sådana från parterna.

Har part under förhandlingen gjort förbehåll, som i 12 § sägs, gäde detta

förbehåll även för nämnden; part vare ock obetaget att göra sådant förbehåll

i fråga om upplysningar, som nämnden enligt denna paragrafs tredje

stycke äger infordra.

Vid avgivandet av förslag till förhandlingsfrågans lösning skall nämnden

tillika förelägga parterna att senast å viss dag avgiva svar på förslaget.

Vägrar någondera parten att antaga nämndens förslag, åge nämnden på begäran

av part avgöra, huruvida förslaget må offentliggöras; dock att nämnden

icke utan särskilda skäl må förvägra part, som godkänt förslaget, att

offentliggöra detsamma.

15 §.

Sedan av socialstyrelsen utsedd opartisk ordförande slutfört sitt uppdrag,

skall han inom en månad därefter insända berättelse över förhandlingen till

styrelsen. Har skiljenämnd utsetts enligt 14 §, skall berättelsen jämväl innehålla

nämndens förslag till förhandlingsfrågans lösning, därest nämnden

icke funnit, att förslaget icke må offentliggöras, samt parternas svar å förslaget.

16 §.

Under tid och förutsättningar, som angivas i 9 §, må stridsåtgärd icke vidtagas

från någondera sidan. Denna fredsförpliktelse skall, så vitt viss förhandlingsfråga

rörer, upphöra att gälla, örn enligt 14 § tredje stycket avgivet

förslag till frågans lösning icke blivit antaget av båda parterna inom

den av skiljenämnden för besvarande av förslaget fastställda tiden samt endera

parten inom en månad därefter underrättat såväl andra parten som socialstyrelsen,

att han ämnar anlita stridsåtgärd.

Innan stridsåtgärd vidtages skall, därest giltigt hinder icke möter, underrättelse

om åtgärden lämnas motsidan ävensom socialstyrelsen sist å sjunde

dagen före den dag, då åtgärden skall taga sin början. Underrättelsen skall

innehålla redogörelse för anledningen till åtgärden.

17 §•

Har part efter ty i 16 § sägs tillkännagivit sin avsikt att anlita stridsåtgärd,

må socialstyrelsen uppdraga åt den jämlikt 10 § utsedde opartiske

ordföranden att under tid, som angives i 9 §, med uppmärksamhet följa

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 9 sami. 2 aud. Nr 59. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets memorial Nr 59.

(Första kammarens (Andra kammarens (Utskottets sammanjåmk
beslut.

) beslut.) ningsförslag.)

tvisten samt, om ändrade förhållanden därtill föranleda, inbjuda parterna

till nya förhandlingar.

18 §.

Angående ersättning till opartisk ordförande, ledamot av sådan kommission,

som i 11 § sägs, och ledamot av sådan skiljenämnd, som i 14 § sägs,

gäde vad Konungen därom stadgar.

19 §.

Hos socialstyrelsen skall föras register för inskrivning av de uppgifter, vilka

enligt 8, 9 och 16 §§ lämnas styrelsen. I registret skola jämväl införas

styrelsens beslut i frågor, som avses i detta kapitel.

Hava vid anmälan icke iakttagits de föreskrifter, som finnas för varje

särskilt fall meddelade, eller prövas förenings stadgar eller beslut, som anmälas,

icke hava tillkommit i föreskriven ordning eller ej stå i överensstämmelse

med föreskrifterna i denna lag eller eljest strida mot lag eller författning

eller vara till sin avfattning i något viktigare hänseende otydliga eller

vilseledande, skall styrelsen vägra att mottaga anmälan. Örn beslut, varigenom

anmälans mottagande vägras, skall skriftlig underrättelse ofördröjligen

överlämnas eller med allmänna posten försändas till någon, vilken äger företräda

den anmälande.

4 kapitlet. Örn påföljd för överträdelse av denna lag.

20 §. 20 §.

Envar, som vidtagit stridsåtgärd, vilken enligt 16 § Envar, som vidtagit åtförsta

stycket ej må äga rum, vare skyldig ersätta gärd, vilken enligt 3 §

skada, som av förfarandet kommit. eller 16 § första stycket ej

må äga rum, vare skyldig

ersätta skada, som av

förfarandet kommit.

21 §.

Där de, som äga företräda förening, varom i 2 §

sägs, å föreningens vägnar behörigen besluta stridsåtgärd,

vilken enligt 16 § första stycket ej må äga

rum, vare föreningen pliktig ersätta skada, som

kommer av åtgärden.

21 §.

Där de, som äga företräda

förening, varom i

2 § sägs, å föreningens

vägnar behörigen besluta

åtgärd, vilken enligt 3 §

eller 16 § första stycket ej

må äga rum, vare föreningen

pliktig ersätta skada,

som kommit av åtgärden.

22 §.

Har medlem i förening, varom i 2 § sägs, gjort sig skyldig till sådant förfarande,

som avses i 20 §, och faller åtgärden inom föreningens verksamhetsområde,

vare föreningen, när den erhåller kännedom om medlemmens

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets memorial Nr 59.

11

(Första kammarens (Andra kammarens (Utskottets sammanjämk
beslut.

) beslut.) ningsförslag.)

handlingssätt!, pliktig att, där så ske kan, hindra honom från fortsättande av

det olovliga förfarandet och förebygga skada av detsamma. För sådant ändamål

åge föreningen mot medlem tillämpa varje påföljd, vilken enligt stadgarna

kan inträda på grund av åsidosättande av förpliktelse, som åligger

medlem. Föreningen må jämväl, oavsett vad stadgarna innehålla, utesluta

medlem för en tid av intill ett år.

Åsidosätter föreningen vad i denna paragraf stadgas, vare föreningen skyldig

ersätta därav uppkommen skada.

23 §.

Under skadestånd skall inbegripas jämväl ersättning för personligt lidande

samt för intrång i den kränktes intresse av att ostört bedriva sin verksamhet.

Om det med hänsyn till den skadevållandes ringa skuld, den skadelidandes

förhållande i avseende å tvisten, skadans storlek i jämförelse med den skadevållandes

tillgångar eller till omständigheterna i övrigt finnes skäligt, må

skadeståndets belopp nedsättas. Fullständig befrielse från skadeståndsskyldighet

må ock äga rum.

24 §.

Ålägges skadeståndsskyldighet flera, skall den fördelas mellan dem efter

den större eller mindre skuld, som prövas ligga envar till last. Föres, sedan

skadeståndsskyldighet ålagts någon, av den skadelidande talan mot annan,

må i den mån det finnes skäligt denne förpliktas att gemensamt med den

förre, en för båda och båda för en, gälda skadestånd.

25 §.

Var, som vill fordra skadestånd enligt denna lag, skall dels inom två månader

från det han erhållit kännedom om skadan samt örn den, mot vilken

talan skall föras, underrätta honom om sitt anspråk, dels ock inom två

år från avslutande av den åtgärd, varå ersättningsskyldigheten grundas, anhängiggöra

sin talan. Försummas det, vare talan förlorad.

26 §.

Försummar part att hörsamma kallelse eller anmaning enligt 12 § första

och andra styckena, må ordföranden på hemställan av andra parten anmäla

försummelsen hos arbetsdomstolen; och åge arbetsdomstolen att genom vite

tillhålla parten att fullgöra sitt åliggande ävensom på anmälan av ordföranden

utdöma vitet. Sådant vite skall tillfalla kronan och, om tillgång till dess

gäldande saknas, förvandlas enligt allmän strafflag.

27 §.

Försummar part att lämna sådana upplysningar, som skiljenämnd enligt

14 § tredje stycket infordrat, må nämnden anmäla försummelsen hos arbets
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets memorial Nr 59.

(Första kammarens (Andra kammarens (Utskottets sammanjämk
beslut.

) beslut.) ningsförslag.)

domstolen. Vid sådan anmälan åge vad som i 26 § stadgas om föreläggande

och utdömande av vite motsvarande tillämpning.

28 §.

Förseelse mot bestämmelserna i 16 § andra stycket straffes med böter, högst

300 kronor. Ådömda böter tillfalla kronan. Saknas tillgång till deras gäldande,

skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

5 kapitlet. Om rättegång.

29 §.

Mål, som avse tillämpningen av denna lag, upptagas och avgöras av arbetsdomstolen;

dock att åtal för förseelse mot bestämmelserna i 16 § andra

stycket anhängiggöres vid allmän domstol och utföres av allmän åklagare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1937.

2) Lag

om ändrad lydelse av 1, 6 och 11 §§ lagen den 28 maj 1920 (nr 245) om

medling i arbetstvister.

Härigenom förordnas, att 1, 6 och 11 §§ lagen den 28 maj 1920 om medling

i arbetstvister skola erhålla följande ändrade lydelse:

1 §•

För vart och ett av de distrikt, i vilka riket för sådant

ändamål av Konungen indelas, förordnar Konungen

en förlikningsman med uppgift att, på sätt

nedan sägs, medla i tvister mellan arbetsgivare och

arbetare; dock att denna lag icke gäller i fråga örn

arbetsgivare och arbetare, å vilka bestämmelserna i

3 kapitlet lagen om förhandlingsrätt äga tillämpning

1 §•

För vart och ett av de

distrikt, i vilka riket för

sådant ändamål av Konungen

indelas, förordnar

Konungen en förlikningsman

med uppgift att, på

sätt nedan sägs, medla i

tvister mellan arbetsgivare

och arbetare; dock att

denna lag icke gäller i

fråga om arbetsgivare och

arbetare, å vilka bestämmelserna

i 3 kapitlet lagen

om förenings- och förhandlingsrätt

äga tillämpning.

Därest så__________särskild förlikningsman.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets memorial Nr 59.

13

(Första kammarens

beslut.)

6 §•

De förhandlingar--

Försummar vid förhandling,

som anordnats

av förlikningsman, någon

av de tvistande parterna

att fullgöra vad enligt 4

§ andra stycket lagen om

förhandlingsrätt åligger

honom, må förlikningsmannen

på hemställan av

andra parten anmäla försummelsen

hos arbetsdomstolen;

och äge arbetsdomstolen

genom vite

tillhålla parten att fullgöra

sitt åliggande ävensom

på anmälan av förlikningsmannen

utdöma

vitet. Sådant vite skall

tillfalla kronan och, örn

tillgång till dess gäldande

saknas, förvandlas enligt

allmän strafflag.

(Andra kammarens

beslut.)

6 §•

Försummar vid förhandling,

som anordnats

av förlikningsman, någon

av de tvistande parterna

att fullgöra vad enligt 8

§ andra stycket lagen örn

förenings- och förhandlingsrätt

åligger honom,

må förlikningsmannen på

hemställan av andra parten

anmäla försummelsen

hos arbetsdomstolen; och

äge arbetsdomstolen genom

vite tillhålla parten

att fullgöra sitt åliggande

ävensom på anmälan av

förlikningsmannen utdöma

vitet. Sådant vite skall

tillfalla kronan och, om

tillgång till dess gäldande

saknas, förvandlas enligt

allmän strafflag.

(Utskottets sammanjämkningsförslag.

)

6 §•

synas lämpliga.

Försummar vid förhandling,

som anordnats

av förlikningsman, någon

av de tvistande parterna

att fullgöra vad enligt 4

§ andra stycket lagen om

förenings- och förhandlingsrätt

åligger honom,

må förlikningsmannen på

hemställan av andra parten

anmäla försummelsen

hos arbetsdomstolen; och

äge arbetsdomstolen genom

vite tillhålla parten

att fullgöra sitt åhggande

ävensom på anmälan av

förhkningsmannen utdöma

vitet. Sådant vite

skall tillfalla kronan och,

örn tillgång till dess gäldande

saknas, förvandlas

enligt allmän strafflag.

11 §•

Berör utbruten------------annan person.

Där förlikningsman finner påkallat, att särskild person förordnas att leda

förhandling, som i 3 § andra stycket sägs, har förlikningsmannen att därom

göra framställning hos socialstyrelsen, som, ifall skäl därtill äro, hos Konungen

anhåller om meddelande av dylikt förordnande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1937.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 9 samt. 2 avd. Nr 59.

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets memorial Nr 59.

irol itai iv.

(Första kammarens

beslut.)

(Andra kammarens (Utskottets sammanjämkbeslut.

) ningsförslag.)

3) Lag

tiri u fj .i tu/ f.'' : n f . ; i ? V '' .. lil Jero’!

om ändrad lydelse av 1 § lagen den 22 juni 1928 (nr 254) om arbets''

domstol.

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 22 juni 1928 om arbetsdomstol

skall erhålla följande ändrade lydelse:

1 §■

För upptagande ------------—-i Stockholm.

Om skyldighet för arbetsdomstolen att i vissa fall upptaga och avgöra andra

mål än i första stycket sägs är särskilt stadgat.

,laS: atti o.»lii;. . t> (i i l.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1937.

otili f Vid rs;’.; «.as:-nitn:uh. : t:. ;:mi jatn;e mt

dels ock att första kammaren, med frånträdande av förut

fattade beslut beträffande punkterna D. och E., måtte biträda

andra kammarens beslut, att motionerna I: 431 och II: 825

icke skola föranleda till någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 juni 1936.

.u . ;

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, Sigfrid Hansson, Gustaf Tamm, Sam

Larsson, Norman och John Gustavson;

från andra kammaren: herrar Österström, Hage, Johanson i Hallagården, Olovson i

Västerås, Pettersson i Hällbacken, Sandström i Sollefteå, Hassler och Hermansson.

367417. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:418 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om föreningsoch förhandlingsrätt med mera, dels ock väckta motioner a s. 1 i texten