Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående lagstadgad rätt till understöd för varje behövande arbetslös.

1936-02-07 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1936:7, Utlåtande i anledning av väckt motion angående lagstadgad rätt till understöd för varje behövande arbetslös.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

15

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 11 februari 1936 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående lagstadgad rätt

till understöd för varje behövande arbetslös.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 7,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Ström m. fl. hemställt, att

riksdagen måtte besluta att i skrivelse till regeringen anhålla om skyndsam

utredning och förslag till lag om arbetslöshetsersättning, som lämnar obligatorisk

understödsrätt till varje behövande arbetslös.

I motiveringen till motionen har anförts, bland annat:

Till 1934 års riksdag framförde vi en motion med ett lagförslag, som vi

ansågo borde kunna ligga till grund för en lagstiftning om arbetslöshetsförsäkring.

Då vi emellertid äro medvetna örn, att riksdagen ej i nuvarande

situation går in för ett lagförslag, som framlagts av enskilda motionärer,

föreslå vi en utredning på grundval av följande punkter.

1) Ersättningsrätt vid arbetslöshet skall omfatta envar man och kvinna,

som för sitt uppehälle är beroende av inkomst genom arbete.

2) Ersättning bör lämnas med hänsyn till dyrort och försörjningsplikt

samt till belopp, som lämnar möjlighet till livsuppehälle för den arbetslöse

och de mot vilka han har försörjningsplikt under hela den tid arbetslösheten

varar.

3) Kostnaderna för arbetslöshetsersättningen böra läggas på produktionen,

de ekonomiskt bärkraftiga och staten.

Beträffande de skäl, som motionärerna i övrigt anfört till stöd för sin hemställan,

får utskottet hänvisa till motionen.

Vid 193i års riksdag framlade Kungl. Majit i proposition nr 38 förslag till

förordning om erkända arbetslöshetskassor samt till förordning örn statsbidrag

till sådana kassor. Härigenom avsågs att i vårt land införa ett system

för frivillig arbetslöshetsförsäkring. Med anledning av propositionen

väcktes åtskilliga motioner, däribland en, II: 537, av herr Spångberg m. fl.

Andra lagutskottet, som i utlåtande nr 37 behandlade propositionen och

motionerna, lämnade å sid. 2—7 en historik i förevarande ämne, till vilken

utskottet anhåller att få hänvisa.

I den nyssnämnda motionen 11:537 framlades ett förslag till obligatorisk

arbetslöshetsförsäkring. Detsamma byggde på det ena av 1926 års arbetslöshetssakkunnigas

i deras år 1928 avgivna betänkande (statens offentliga

utredningar 1928: 9) framlagda förslag, nämligen det s. k. A-förslaget, som

avsåg en obligatorisk allmän riksförsäkring. Motionens förslag innefattade

emellertid följande väsentliga ändringar i förhållande till A-förslaget. Försäkringen

skulle omfatta samtliga arbetare, som fyllt 16 men ej 67 år. Något

undantag för arbetare inom vissa yrken föreslogs ej. Kostnaderna för

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottet.

försäkringen skulle med bidrag av statsmedel bestridas genom försäkringsavgifter

av större arbetsgivare med en krona per arbetare och arbetsvecka.

De försäkrade själva skulle således icke erlägga några avgifter. Daghjälpens

storlek föreslogs genomgående högre än enligt A-förslaget. Understöd

skulle utgå under hela den tid arbetslösheten varade.

Riksdagen antog, på hemställan av andra lagutskottet, med vissa ändringar

de i propositionen framlagda förslagen samt förklarade, att de i ärendet

väckta motionerna, i den mån de icke därigenom blivit beaktade, icke

skulle föranleda till någon riksdagens åtgärd.

Förordningar i ämnet hava därefter utfärdats den 15 juni 1934. De trädde

i kraft den 1 januari 1935.

Vid 1935 års riksdag framställde herr Spångberg m. fl. i motionen II: 25

samma yrkande som i den nu föreliggande motionen II: 7.

Andra lagutskottet yttrade i utlåtande nr 3:

Enligt utskottets åsikt hava motionärerna icke anfört något skäl av beskaffenhet

att böra föranleda riksdagen, som förra året medverkade till att

i vårt land genomföra ett system för frivillig arbetslöshetsförsäkring, att hos

Kungl. Majit begära utredning av frågan om dess ersättande med obligatorisk

försäkring.

Utskottet hemställde, att motionen icke måtte föranleda till någon riksdagens

åtgärd.

Riksdagen biföll denna hemställan.

Utskottet finner ej heller nu skäl anförda av beskaffenhet att böra föranleda

riksdagen att hos Kungl. Majit begära utredning av frågan örn att

ersätta det system för frivillig arbetslöshetsförsäkring, som trädde i verksamhet

för ett år sedan, med obligatorisk försäkring.

Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motion, II: 7, icke måtte föranleda till

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 7 februari 1936.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, Linder, Sigfrid Hansson, P. Sandström,

Norman, Karl Bodin, Knut Petersson* och Carlström;

från andra kammaren: herrar Hage, Johanson i Hallagården, Olovson i Västerås, Skoglund*,

Pettersson i Hällbacken, Hansson i Trollhättan och Sandström i Sollefteå.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1936. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

360676

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.