Sök i Ratio Lex

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13

1936-04-21 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 5TU 1936:13, Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

5

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 24 april 1936 kl. 2 e. m.

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande, nr 13,

angående upprättande av ett statens filmarkiv m. m.

I en inom riksdagens andra kammare väckt, till dess femte tillfäl- Motionen.

liga utskott hänvisad motion, nr 618, har herr Flyg föreslagit, att riksdagen

i skrivelse till regeringen måtte hemställa om utredning dels

beträffande formerna för upprättandet av samt kostnaderna för ett

statens filmarkiv, dels kostnaderna för en filmupptagning av ledamöterna

i 500-årsjubileets riksdag.

Motionens syfte är tvåfaldigt. Dels föreslås inrättandet av ett filmmuseum

med flera visningsmöjligheter och ett filmarkiv för filmens

samlande och sakkunniga skötsel genom tiderna ävensom en under

statligt ansvar arbetande filmupptagning och förvärv av redan förefintlig

historisk film. Dels hemställes örn bidrag till kostnaderna för

en 2 minuters ljudfilm av var och en av riksdagens ledamöter till minne

av fjolårets 500-årsjubileum. I övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

Över motionen har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat utlå- Yttranden.

tanden från statens biografbyrå, riksantikvarieämbetet och chefen för

generalstaben, varjämte utskottet berett styresmannen för Nordiska

Museet och Skansen tillfälle att yttra sig i ärendet.

Statens biografbyrå anför:

»Den historiska betydelsen av att till framtida generationer överlämna

filmupptagningar av våra dagars och kommande dagars märkligare

personer och händelser behöver ej särskilt vitsordas av statens

biografbyrå, som alltsedan 1931 tack vare av Kungl. Majit år efter år

anvisade medel och några frivilliga gåvor kunnat hopbringa ett ännu

visserligen blygsamt men ganska värdefullt filmarkiv av detta slag.

Det synes förvisso mycket önskvärt, att ett sådant arkiv i större skala

kunde komma till stånd.

I samband med den norska filmcensurens verksamhet kommer, enligt

vad som nyligen beslutats, en »statens filmfond» att uppläggas av

överskottsmedel från censurens verksamhet, och dessa medel skola

användas till att upprätthålla och komplettera ett »statens filmarkiv»

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra hammarens femte tillfälliga utshotts utlåtande Nr 13.

som skall dels inköpa, dels upptaga filmer av norskt historiskt eller

kulturhistoriskt intresse. Fonden torde för närvarande vara uppe i

cirka 30.000 kronor. Hälften av detta belopp har använts till inredning

av arkivlokaler (3 rum) i en staten tillhörig byggnad.

Uppenbart är, att vid anläggandet och vidmakthållandet av ett arkiv

av detta slag en mycket stor kostnadsskillnad uppstår, om arkivet

begränsar sig till att allenast förvärva exemplar, givetvis helst nya

och obegagnade såsom fallet är med statens biografbyrås filmarkivs

exemplar, av redan en gång upptagna filmer, eller om arkivet skall

för sin räkning låta utföra speciella upptagningar. I sistnämnda fall

blir kostnaden givetvis ofantligt mycket större, varvid emellertid den

fördelen samtidigt vinnes, att filmnegativen torde förvärvas och nya

kopior kunna utföras därav i mån av behov. Är arkivet hänvisat uteslutande

till enstaka exemplar av positiva filmer, måste förevisningarna

givetvis ske mycket sparsamt och endast i mera starkt motiverade

fall, enär filmerna eljest så pass snart förslitas, att deras värde

för en mera avlägsen framtid blir obetydligt. Vilket värde filmerna

kunna få efter t. ex. ett eller annat århundrade kan, även om de förvaras

aldrig så väl, helt naturligt endast gissningsvis uppskattas, eftersom

erfarenheten saknas örn filmers kondition efter synnerligen lång

lagring. a

Det vill alltså synas, som örn två huvudsakliga riktlinjer för ett

arkiv sådant som det här föreslagna erbjuda sig. Den ena är att utföra

anordningen i större stil, låta företaga även specialupptagningar

och anskaffa och inreda gemensamma förvaringslokaler åtminstone

för en del i Stockholm befintliga filmförråd av statlig och eventuellt

kommunal beskaffenhet, i vilket fall även uppspelningsrum med apparatur

torde böra anordnas. Den andra är att åtminstone i det väsentliga

inskränka sig till förvärv av redan befintliga filmer och då huvudsakligen

i positivexemplar. I sådant fall kunna filmerna av slitningshänsyn

uppspelas endast för forskningsändamål och vid högtidliga tillfällen;

och då synas uppspelnings- och apparatrum i samband med

arkivet visserligen vara önskvärda men åtminstone till en början ej

tvingande nödvändiga.

Med hänsyn till vad ovan anförts får statens biografbyrå tillstyrka,

att den i motionen föreslagna utredningen kommer till stånd.

Vad beträffar den ifrågasatta upptagningen av en två minuters ljudfilm

av en var av riksdagens ledamöter, torde utförandet av detta

projekt ställa sig synerligen dyrbart. Örn kostnaden ej sprunge upp

till ett sexsiffrigt tal, bleve den sannolikt ej mycket lägre. Det kan

därför tänkas, att uppslaget lämpligare kunde bringas till utförande

i den form, att endast partiledarna och en del andra mera bemärkta

ledamöter bleve föremål för upptagning. Tilläggas må, att i statens

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra hammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

biografbyrås filmarkiv ingår en över 400 meter lång journalfilm, som

upptogs vid riksdagens 500-årsjubileum.»

Riksantikvarieämbetet anför följande; s. '' ./,

»Den i motionen framförda tanken på upprättande av ett statens

filmarkiv synes vara ett beaktansvärt uppslag. Såsom tidsdokument,

förtjänt att bevaras åt framtiden, synes nämligen filmen vara lika

värdefull som det skrivna ordet. Att uppställa krav på ordnade arkivförhållanden

för filmen lärer fördenskull vara en logisk konsekvens,

som i längden icke torde kunna undanskjutas, och en utredning av

hithörande förhållanden förmenar riksantikvarieämbetet därför vara

önskvärd. En dylik utredning torde lämpligen även böra omfatta en

undersökning, huruvida en centralt statlig institution kan vara behövlig

och genomförbar för tillvaratagande och ai’kivering av sådant fotografiskt

bildmaterial, som statliga institutioner äv olika slag måste

anskaffa för tillgodoseende av sina ämbetsuppgifter eller eljest i samband

med utredningar av olika slag. Att åtskilligt värdefullt material

av nu berörda art skulle kunna komma till bättre fortsatt användning

genom en lämplig arkivering torde vara obestridligt.

I detta sammanhang förtjänar framhållas, att det redan finnes ett

statligt bildarkiv, nämligen det under Vitterhets-, Historie- och Antikvitets

Akademiens och riksantikvariens inseende ställda antikvariskttopografiska

arkivet. Detta arkiv, omfattande dels ett aktarkiv och

dels ett bildarkiv, är en av de viktigaste urkundskällorna rörande fornminnesforskningen,

såväl för tjänstemännen i deras dagliga arbete

som för enskilda forskare och den studerande ungdomen. Arkivets

bildmaterial omfattar fotografiska negativ och kopior avseende landets

samtliga kyrkobyggnader och deras inventarier (cirka 50.000 plåtar

och 81.000 kopior), profanarkitektur och fasta fornlämningar (cirka

20.000 plåtar och 46.000 kopior) samt viktigare delar av Statens historiska

museums och kungl, myntkabinettets föremålsbestånd (cirka

35.000 plåtar och 35.000 kopior). Vidare ingå i bildarkivet skioptikonbilder

och ett klichéförråd örn cirka 75.000 klichéer. Arkivet är

för närvarande inrymt i nationalmuseibyggnadens bottenvåning, men

kommer att erhålla goda och rymliga lokaler i den gamla kasernbyggnaden

å förutvarande positionsartilleriregcmentets tomt, som,

sedan 1931 års riksdag beviljat medel för ändamålet, efter ombyggnad

förväntas kunna tagas i bruk hösten 1936 och kommer att inrymma

administrationslokaler, arkiv och bibliotek. I dessa lokaler hava

emellertid inga utrymmen beräknats för biograffilm. Detta kan måhända

synas egendomligt, allra helst fornminnesvården, under de senaste

åren börjat anlita biograffilmen såsom hjälpmedel och understundom

med mycket goda resultat. Förklaringen härtill är cmeller
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

tid uteslutande den, att sistnämnda slags film på grund av sin eldfarlighet

icke rimligen kan arkiveras i en byggnad, som därjämte innehåller

andra värdefulla samlingar såsom arkiv och bibliotek.»

Chefen för generalstaben upplyser, att av Föreningen Armé- och

Marinfilm producerats c:a 100.000 meter filmnegativ samt att detta

filmlager på grund av trånga och olämpliga lokaler vore utsatt för

fara att förstöras. Framställning örn inrättande av bättre förvaringslokaler

hade avslagits. Inom generalstaben hade igångsatts

en förberedande utredning, vilken, ejiuru ej ännu avslutad, dock redan

ådagalagt, att filmnegativ med hänsyn till sin speciella beskaffenhet

kräva särskilt arkivvård för den händelse de ej skola förstöras. Chefen

för generalstaben anför därjämte följande: »Motionens syfte är att

ordna ett statens filmarkiv med visningsmöjligheter. I detta bör jämväl

militär film inrymmas. Behovet av en filmarkivlokal har under

de senaste åren allt starkare framträtt i samband med att filmen

alltmer tagits i anspråk för praktiskt bruk. En dylik lokal skulle utgöra

en central förvaringsplats, där skilda statliga (eventuellt kommunala)

inrättningar, såsom generalstaben, skolöverstyrelsen, de

olika högskolorna i Stockholm, museerna och sjukhusen, kunna förvara

och förevisa alster från skilda samhällsområden. Ehuru fotografering

med rörliga bilder ej påbörjats förrän i jämförelsevis sen tid,

visar det sig redan nu omöjligt eller förenat med stora svårigheter

att återfinna äldre film. Stora kostnader hava nedlagts på att producera

värdefull film, men föga har åtgjorts för att bevara denna film

för framtiden. Man torde också kunna förutsätta, att filmens möjligheter

komma att framdeles alltmer utnyttjas och att man i följd härav

får räkna med stegrad produktion och livligare efterfrågan av

film. Det torde slutligen böra framhållas, att filmen i vissa avseenden

motsvarar handskrivet arkivmaterial, för vilkets bevarande staten

sedan lång tid tillbaka vidtagit betryggande åtgärder. För den händelse,

såsom i motionen yrkats, en utredning kommer till stånd, synes

däri som ledamot böra ingå en representant för generalstaben.»

Styresmannen för Nordiska Museet och Skansen anför: »önskvärdheten

av ett sådant centralt arkiv, som skulle kunna tillfredsställande

handhava magasinering av den film med kulturhistoriskt värde, som

redan upptagits och som i fortsättningen kommer att upptagas, synes

mig vara mycket stor. Ett sådant arkiv borde, för att bliva fullt effektivt,

även utrustas med visningssal och med några mindre arbetsrum.

Av stor vikt är emellertid, att arkivets verksamhet icke inskränkes

enbart till förvaring av statens egna filmer, utan att jämväl kulturella

institutioner av mer eller mindre självständig art måste beredas tillfälle

att kostnadsfritt begagna sig av arkivets förvarings- och visningsmöjligheter.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra hammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13. 9

Nordiska museet, som under ett flertal år med särskilt statsanslag

verkställt upptagning av kulturhistorisk film och som för närvarande

äger omkring 21.000 meter normalfilm och omkring 2.000 meter smalfilm,

kommer sålunda i framtiden tvivelsutan att bliva i stort behov

av lämpliga förvaringslokaler, där även de delvis ytterst intressanta

filmerna kunde komma allmänheten till godo».

För egen del får utskottet anföra följande:

Motionärens förslag örn inrättandet av ett statligt filmarkiv med

därtill hörande filmmuseum med visningsmöj ligheter kan utskottet

biträda. Betydelsen av att kunna till framtida generationer överlämna

filmupptagningar av våra och kommande dagars mera betydande kulturhistoriska

företeelser och personligheter bör ej underskattas. Filmen

tål väl en jämförelse därutinnan med det skrivna eller tryckta

ordet, åt vars bevarande för framtiden sedan länge i form av bibliotek

och arkiv stora summor offrats som en självfallen gärd åt kulturens

krav. Men ej blott ett rent historiskt, särskilt kulturhistoriskt,

intresse skulle därmed tillgodoses. Undervisning på skilda stadier kräver

också numera så stor åskådlighet och noggrannhet, att utvecklingen

säkerligen kommer att aktualisera denna fråga inom ej alltför

avlägsen framtid. Såsom av statens biografbyrå framhållits har

Norge redan gripit sig an med denna fråga samt av filmcensurens

överskottsmedel skapat en filmfond, avsedd att tjäna samma syften,

som nu förevarande motion tagit sikte på. Det allmänna har under

senare år nedlagt avsevärda belopp på anläggning och modernisering

av museer, för att därmed tjäna såväl forskning som fackbildning.

Det synes därför naturligt, att också den möjlighet till komplettering

av museernas verksamhet bör tillvaratagas, som erbjuder sig genom

upprättandet av ett centralt offentligt filmarkiv.

Däremot anser sig utskottet ej kunna tillstyrka motionen i dess senare

del. Av utredningen i ärendet framgår, att kostnaderna skulle

uppgå till avsevärda belopp. Då i samband med fjolårets riksdagsjubileum

en längre journalupptagning gjorts, vilken finnes tillgänglig

för framtida arkivering och förevisning, synes knappast tillräcklig

anledning föreligga att tillstyrka en ny filmupptagning, vars anordnande

under innevarande riksdagsperiod för övrigt skulle möta betydliga

praktiska svårigheter.

Utskottet får därför, under åberopande av det ovan anförda samt

av innehållet i de över motionen avgivna yttrandena, föreslå,

att andra kammaren med bifall endast såtillvida till

motionen måtte besluta att hos Kungl. Majit anhålla

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 13 sami. 5 avd. Nr 12—13.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

om utredning angående inrättandet av ett centralt statens

filmarkiv samt örn formen och kostnaden för ett

dylikt.

Stockholm den 21 april 1936.

På utskottets vägnar:

OTTO WALLÉN.

Närvarande: herrar Wallén, Hällgren, Fält, Johansson i Djursnäs,*Petersson i Storgården,

Gustafson i Dädesjö, Hansson i Hubbestad, Hansson i Vannasby *, Norell och Back.

1 Ej närvarande vid utlåtandets justering.

)>

.. i! 1

•: -m-M - Hjalmaj,.

nr/Lba i mot i lo\ gil

t ]. * ; • ; ib-1 i} 1 .y:|i u.n b ) I u t;

>; • ih ''1''Aun ohnell

hulö

> i j

O. L. Svanbäcks Boktryckeri A.-B., Stockholm 1936

44009

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:273 Skrivelse till Konungen angående upprättande av ett statens filmarkiv. a1 i texten