Betänkande, i anledning av väckt motion om viss ersättning till förra cigarrfabrikanten Flora Swensson.
1936-02-21 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1936:10, Betänkande, i anledning av väckt motion om viss ersättning till förra cigarrfabrikanten Flora Swensson.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 10-
7
Nr 10.
Ankom till riksdagens kansli den 21 februari 1936 kl. 11 f. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om
viss ersättning till förra cigarrfabrikanten Flora
Swensson.
I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad
motion, nr 421, har herr Lithander hemställt, att riksdagen ville besluta till
f. d. cigarrfabrikanten Flora Swensson, Ulvsunda, lämna den ersättning för
förlorad näring, som vederbörande utskott efter prövning av frågan finner
vara skälig.
Motionären har framhållit, att han genom interpellation vid 1935 års riksdag
fäst chefens för finansdepartementet uppmärksamhet på att upprepade av
f. d. cigarrfabrikanten Flora Swensson, Ulvsunda, till finansdepartementet
ingivna framställningar om ersättning för förlust genom tobaksmonopolets införande
icke föranlett någon åtgärd samt att departementschefen vid interpellationens
besvarande den 6 juni 1935 (II kam. prof. nr 42) förklarat sig
icke kunna bevilja framställningarna. Beträffande motiveringen i övrigt får
utskottet hänvisa till motionen.
Enligt bestämmelserna om ersättning av staten till tobaksfabrikant för
förlorad näring till följd av tobaksmonopolets införande skulle ersättningsansökan
i första hand prövas av en lokalkommission, varefter en för hela
riket gemensam centralkommission hade att efter prövning av lokalkommissionens
beslut och däröver anförda besvär träffa slutligt avgörande i ersättningsfrågan.
Klagan mot centralkommissionens beslut fick icke föras.
I den ansökan om ersättning, som Flora Swensson ingav till centralkommissionen,
upplyste hon, att hon vore född den 3 september 1880, att hon
varit cigarrarbeterska från 1896 till 1902 samt att hon bedrivit tobakstillverkning
under åren 1902—1915. Tobakstillverkningen försiggick i ett rum
innanför hennes butik. Av tillverkningen försåldes ungefär 10 procent till
fabrikanter eller återförsäljare och 90 procent direkt till allmänheten från
butiken. Inkomsten av tobakstillverkningen ansåg hon böra uppskattas för
vart och ett av åren 1911 och 1912 till 800 kronor. Ytterligare upplyste
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 10-
lion, att nettovinsten för år 1913 uppgått till 868 kronor och för år 1914 till
870 kronor. Sökanden hade till grund för beräkningen av inkomsten lagt
detaljhandelsvinsten. Flora Swensson var icke skyldig att föra handelsböcker.
Vederbörande lokalkommission, som fann medelårsinkomsten böra fastställas
på grundval av ett beräknat partipris å sökandens produktion, bestämde
denna inkomst till 119 kronor. Med hänsyn till sökandens ålder och
den tid, hon varit sysselsatt inom tobakshanteringen, bestämde lokalkommissionen
författningsenligt ersättningen till 3 2/s gånger medelårsinkomsten
eller alltså till 404 kronor 60 öre.
Centralkommissionen, hos vilken sökanden besvärade sig, fann icke skäl
göra annan ändring i lokalkommissionens beslut än att rabattavdraget för
beräkningen av partipriset sänktes, så att medelårsinkomsten kom att utgöra
197 kronor 50 öre. Ersättningsbeloppet fastställdes sålunda till 671
kronor 50 öre.
I en till Kungl. Majit ställd, den 5 mars 1934 dagtecknad skrift gjorde
Flora Swensson framställning om ytterligare ersättning för förlust genom
tobaksmonopolets införande. Styrelsen för Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet
avgav, efter remiss, den 23 april 1934 yttrande över denna framställning.
Efter att, bland annat, hava redogjort för centralkommissionens
beslut i fråga om sökandens ersättning erinrade styrelsen, att enligt 3 §
4 mom. i ersättningsförordningen klagan icke finge föras mot centralkommissionens
beslut. Då Flora Swenssons ersättningsfråga sålunda blivit slutligt
avgjord, syntes det styrelsen icke möjligt, att något avseende fästes vid
den remitterade framställningen. Genom beslut den 22 juni 1934 fann
Kungl. Majit framställningen icke föranleda någon Kungl. Majits åtgärd.
Icke heller övriga till finansdepartementet ingivna framställningar från
Flora Swensson hava ansetts böra föranleda åtgärd.
I sitt svar å motionärens interpellation yttrade chefen för finansdepartementet,
bland annat, att ersättningsfrågan i föreskriven ordning prövats och
avgjorts av de prövningsinstanser, som enligt statsmakternas beslut haft att
avgöra sådana ärenden. Varken tobaksmonopolet eller Kungl. Majit hade
någon befogenhet att göra ändring i nämnda instansers beslut. För en
annan ståndpunkt i ersättningsärendet erfordrades riksdagens medverkan,
vare sig genom omläggning av de beslutade generella ersättningsgrunderna
eller genom en dispens i det särskilda fallet från dessa grunder. Vilken
uppfattning man än kunde hysa om de vid tobaksmonopolets införande fastställda
ersättningsreglerna, syntes det icke kunna ifrågakomma att nu 20
år senare verkställa revision av dessa ersättningsbestämmelser. Ej heller
ansåg departementschefen skäl föreligga att hos riksdagen göra framställning
örn en dispens från ersättningsbestämmelserna.
Utskottet. Utskottet, som icke funnit skäl föreligga att vidtaga någon åtgärd i anledning
av motionen, får hemställa,
Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.
9
att motionen II: 421 av herr Lithander, om viss ersättning
till förra cigarrfabrikanten Flora Swensson, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 21 februari 1936.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande: se under betänkandet nr 9.
Reservation
av herr Lithander.
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 7 sami. Nt 8—10.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.