Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner angående effektivt reglerande av importen av virke.

1936-03-05 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1936:13, Betänkande, i anledning av väckta motioner angående effektivt reglerande av importen av virke.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 13.

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 5 mars 1936 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta

motioner angående effektivt reglerande av importen

av virke.

(lia avd.)

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 201 i

första kammaren av herr Anton Pettersson m. fl. och nr 330 i andra kammaren

av herr Werner i Höjen m. fl., har hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla örn skyndsamma åtgärder i syfte att effektivt reglera

importen av virke».

Även vid 1931, 1932, 1933 och 1935 års riksdagar var frågan örn åtgärder

till skydd för den svenska skogshanteringen föremål för behandling, men i

ämnet väckta motioner föranledde icke någon riksdagens åtgärd. I anledning

av den vid 1935 års riksdag väckta motionen meddelade bevillningsutskottet

(betänkande nr 13), att man inom handelsdepartementet följde utvecklingen

på förevarande område med ledning av månadsstatistiken över handeln. Utskottet

utgick från, att dithörande frågor alltjämt komme att bliva föremål

för Kungl. Majis uppmärksamhet, samt förklarade sig kunna, i likhet med

bevillningsutskottet vid 1932 och 1933 års riksdagar, förutsätta, att Kungl.

Maji, därest så befunnes erforderligt, icke skulle underlåta att, även utan

framställning från riksdagen, vidtaga efter omständigheterna påkallade åtgärder.

I de föreliggande motionerna har bland annat framhållits, att en alltjämt

stegrad import av särskilt pappersved och timmer ägt rum samt att sådana

omständigheter nu syntes vara för handen, som betingade ett omedelbart ingripande

från statsmakternas sida. Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet

hänvisa till motionen nr 330 i andra kammaren.

Införseln till Sverige av timmer, mastträ och spiror (stat. nr 712 och 713)

samt pappersved (stat. nr 716) uppgick åren 1931—1935 till följande kvantiteter

och värden (uppgifterna för år 1935 äro endast preliminära):

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 7 sami. Nr 13.

517 36

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 13.

Stat.

1931

1932

1933

1934

1935

nr

1,000

m3

1,000

kr.

1,000

m3

1,000

kr.

1,000

ra3

1,000

kr.

1,000

m3

1,000

kr.

1.000

m3

1,000

kr.

712

o.713

Timmer, mast- trä och spiror

275

4,182

149

1,759

155

1,624

210

2,134

220

2,677

Därav från:

Norge .........

175

2,397

126

1,472

136

1,357

134

1,276

169

1,946

Finland ......

17

255

16

208

5

57

33

421

50

661

Sovjetunionen

82

1,530

6

79

14

210

43

447

—

—

716

Pappersved ....

67

798

70

739

39

338

33

305

121

1,234

Därav från:

Norge .........

56

673

39

379

39

338

30

258

30

274

Finland.........

11

125

—

—

—

—

3

47

53

560

Sovjetunionen

—

—

30

360

—

—

—

—

38

400

Utförseln av samma varuslag uppgick åren 1933—1935 till följande kvantiteter

och värden (1935 års siffror äro endast preliminära):

1933 1934 1935

Stat. nr 1,000 m3 1,000 kr. 1,000 ms 1,000 kr. 1,000 m3 1,000 kr.

712 och 713 ..................... 130 1,656 162 2,153 108

716.................................... 32 328 71 690 83

Enligt vad utskottet inhämtat ha genom en till handelsdepartementet den

19 december 1935 inkommen framställning åtgärder påkallats med anledning

därav, att ett sydsvenskt aktiebolag, som bedriver tillverkning av pappersmassa,

under år 1935 importerat pappersved. I yttrande över denna framställning

meddelade bolaget följande. Bolaget hade under de sista tio åren

vid flera tillfällen haft svårt att täcka sitt behov av pappersved men oaktat

fördelaktiga anbud från länderna på andra sidan Östersjön konsekvent avstått

från import. Vid slutet av år 1935 visade det sig emellertid omöjligt att

från bolagets inköpsområden täcka det föreliggande behovet. För att säkerställa

driften hade bolaget därför nödgats rent tillfälligt importera pappersved

till en kvantitet av 25,000 kbm löst mått, motsvarande mindre än 10

procent av bolagets totalinmätning för året av sådan ved. Den utländska

pappersveden hade betingat högre pris än den svenska.

Kommerskollegium, som hördes i ärendet, erinrade i utlåtande den 24

januari 1936, att såväl 1931 års skogssakkunniga som 1933 års skogsindustrisakkunniga

i avgivna betänkanden (Statens offentliga utredningar 1933: 2 och

1935: 36) berört frågan örn virkesimporten, dock utan att påyrka några särskilda

åtgärder däremot. Enligt 1933 års skogsindustrisakkunnigas beräkningar

hade importen av rundvirke — i huvudsak från Norge (flottledes) samt från

Finland och Sovjetunionen — under åren 1928—1932 icke uppgått till mer

än 1.2 7 procent av den totala nettoavverkningen och till 1.31 procent av den

beräknade industriella konsumtionen av sågtimmer och massaved under

samma år. Yad särskilt pappersveden anginge finge enligt kommerskollegii

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 13. 3

mening importen därav betraktas som en företeelse av på det hela taget

mindre betydelse. Redan det högre pris, som den utländska veden i åtminstone

förevarande fall betingat, syntes verka i prohibitiv riktning. De påtalade

inköpen syntes främst ha sin förklaring i ett mera tillfälligt behov av

att säkerställa råvarutillgången. I enlighet med kollegii hemställan fann

chefen för handelsdepartementet den 30 januari 1936 framställningen icke

föranleda någon departementschefens vidare åtgärd.

Enligt vad utskottet vidare inhämtat har Skogsägareföreningarnas riksförbund

i en till jordbruksdepartementet den 7 februari 1936 inkommen

skrift hemställt, att chefen för nämnda departement måtte taga under övervägande,

huruvida det vore möjligt och lämpligt att vidtaga sådana anordningar

att importen av virke icke komme att trycka ned priserna å inhemska

skogsprodukter. Denna framställning är ännu beroende på departementschefens

prövning.

Sedan 1935 års riksdag behandlade frågan örn trävaruimporten ha, enligt

vad utskottet inhämtat, ledande organisationer inom ett flertal trävaruexporterande

länder — av dem två som exportera pappersved och timmer hit till

landet — nämnda år ingått ett avtal, genom vilket för sågade och hyvlade

trävaror exportkvantiteterna från samtliga dessa länder maximerats i syfte

att på exportmarknaden uppnå jämvikt mellan utbud och efterfrågan och därmed

ett fastare prisläge å dessa varor.

Utskottet anser sig kunna utgå från, att det i de föreliggande motionerna

framförda spörsmålet örn importen av virke alltjämt kommer att bliva föremål

för Kungl. Maj :ts uppmärksamhet, samt förutsätter — i likhet med bevillningsutskottet

vid 1932, 1933 och 1935 års riksdagar — att Kungl. Maj:t,

därest så befinnes erforderligt, icke skall underlåta att, även utan framställning

från riksdagen, vidtaga efter omständigheterna påkallade åtgärder. Med

hänsyn härtill får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 201 av herr Anton Pettersson

m. fl. och II: 330 av herr Werner i Höjen m. fl., angående effektivt

reglerande av importen av virke, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 5 mars 1936.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Jönsson,

Hansén, Wahlmark, Nilsson i Landeryd, Hjalmarsson, friherre Lagerfelt, Lövgren

i Boden, Olsson i Närlinge, Björklund, Olsson i Gävle, Olsson i Kamsta, Ericson

i Boxholm, Berg i Karlskrona, Löfvander, Werner i Hultsfred, Johansson i Krogstorp,

Brännström i Skellefteå och Hagberg i Malmö. •

TJtskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.