Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av vissa motioner, avseende ändringar i gällande tullar eller tilläggstullar.

1936-03-06 · 15 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1936:15, Betänkande, i anledning av vissa motioner, avseende ändringar i gällande tullar eller tilläggstullar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15-

1

Nr 15.

Ankom till riksdagens kansli den 6 mars 1936 kl. 12 m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av vissa motioner,

avseende ändringar i gällande tullar eller tilläggstullar.

(lia avd.)

Till bevillningsutskottet hava hänvisats åtskilliga motioner, avseende ändringar

i gällande tullar eller tilläggstullar. Av dessa motioner har det synts

utskottet lämpligt att i ett betänkande behandla följande, nämligen:

motionen nr 445 i andra kammaren av herr Leffler, om ökat tullskydd å

ljustryckpapper;

de likalydande motionerna nr 44 i första kammaren av herrar Heiding

och Mannerskantz samt nr 139 i andra kammaren av herr Johnsson i Kalmar

m. fl., om ökat tullskydd för fönster- och spegelglas;

motionen nr 210 i andra kammaren av herrar Christiernsson och Leffler,

om ökat tullskydd för isoleringsflaskor m. m.;

motionen nr 144 i andra kammaren av herr Lithander, om viss ändring av

tulltaxans bestämmelser om valsade plattor av zink;

motionen nr 444 i andra kammaren av herr Leffler, om ökat tullskydd för

säkerhetsapparater; samt

motionen nr 443 i andra kammaren av herr Leffler, örn ökat tullskydd för

elektriska spisar.

Beträffande motiveringen för de framställda yrkandena, i den mån redogörelse

härför ej lämnas i det följande, får utskottet hänvisa till motionerna.

Byråchefen i generaltullstyrelsen T. Alsén har av utskottet anlitats såsom

sakkunnig vid behandlingen av samtliga förevarande motioner.

Ljustryckpapper. I motionen nr 445 i andra kammaren av herr Leffler

har hemställts, »att tullen å ljustryckpapper (stat. nr 840), vilken för närvarande

utgår med 20 kronor, höjes till 50 kronor för 100 kg».

Ljustryckpapper, som finner användning för kopiering av ritningar o. dyl.,

tulltaxeras såsom papper, impregnerat eller bestruket annorledes än med

asfalt och liknande ämne, med tull av 20 kronor för 100 kilogram (tulltaxenr

371; stat. nr 840). Enligt generaltullstyrelsens varuhandbok till tull
Bihang

till riksdagens protokoll 1936. 7 sami. Nl 15. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr lä
-

taxeförordning och tulltaxa betraktas såsom ljus tryckpapper bland annat blåkopiepapper,

miralin- eller O. C. papper, ozalidpapper, sepiakopiepapper och

vitkopiepapper.

Rörande den inhemska tillverkningens samt införselns omfattning må

följande uppgifter lämnas:

Å r

Till

verk

ning

I 11

förs

1

Ton

1,000

kr.

Värde

kr./kg

Tull

Ton

1,000

kr.

Värde

kr.

kr./lOO

kg

%

1931................

49

86

1.75

20.0

11.4

75

135

1.81

1932................

58

107

1.84

20.0

10.9

59

152

2.57

1933................

84

165

1.96

20.0

10.2

23

73

3.12

1934................

1164

2 414

2.52

20.0

7.9

28

90

3.24

1935 (prel. uppg.)....

•

20.0

34

114

3.35

1 Härav utgöra 69 ton tillverkningen vid företag, för vilket uppgift till statistiken tidigare år

ej lämnats.

2 Härav utgöra 216,000 kronor värdet av tillverkningen vid det under 1) omnämnda företaget.

Jämväl vid 1935 års riksdag förelåg en motion (II: 110) med samma yrkande

som i den nu förevarande motionen. Till stöd för den föreslagna tullförhöjningen

anfördes i 1935 års motion i huvudsak följande:

Såsom av de då tillgängliga siffrorna framginge hade under senare år en i

förhållande till tillverkningen betydande import förekommit. Att importen,

som huvudsakligen kommit från Tyskland, minskat under de senaste åren

kunde förklaras därav, att vår valuta varit deprecierad gentemot de s. k.

guldländerna.

Det låga tullskyddet vore i många fall rent illusoriskt, enär det råpapper,

som numera komme till användning och vilket utgjorde cirka 90 procent av

den färdiga varans vikt, i de flesta fall vöre impregnerat med vax och såsom

sådant belagt med samma tull som den färdiga varan. Dylikt papper hade

tidigare ej framställts inom landet, men kunde numera efter åtskilliga både

tidsödande och kostsamma experiment med gott resultat tillverkas vid ett

av våra finpappersbruk. Man syntes därför hava anledning förmoda, att det

pris, som betingades för råpapperet, beräknades med utnyttjande av hela tullskyddet.

Härtill komme, att de flesta för framställning av ljustryckpapper

använda kemikalierna vore belastade med tull, vanligen 15 procent av värdet.

I stort sett kunde man sålunda utgå ifrån, att intet nettotullskydd för närvarande

förekomme för den inhemska tillverkningen av ljustryckpapper. För

att industrien i fråga skulle kunna äga bestånd och utvecklas, finge man

emellertid förutsätta ett nettotullskydd av cirka 15 procent, vilket skulle

motsvaras av en tull av 50 kronor för 100 kilogram.

I över motionen avgivet betänkande (nr 19) yttrade 1935 års bevillningsutskott

följande:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15-

3

»Att såsom i motionen uppgives tullen för ljustryckpapper utgår med samma

belopp som tullen för det vid tillverkning av sådant papper numera i allmänhet

använda råpapperet — med vax impregnerat papper — måste otvivelaktigt

i betraktande av att råpapperet utgör en betydande del av den färdiga

varans vikt anses såsom en oformlighet i tullagstiftningen. De uppgifter

rörande produktionsförhållandena, som varit för utskottet tillgängliga, hava

emellertid icke berett utskottet erforderligt underlag för bedömande av det

skydd, som industrien på området kan anses behöva åtnjuta. Utskottet har

därför funnit sig i frågans nuvarande läge icke kunna tillstyrka någon åtgärd

till undanröjande av förenämnda oformlighet. Frågan har ej heller synts

utskottet vara av den betydelse, att utskottet ansett sig böra föreslå riksdagen

att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn utredning i ämnet, något som

Kungl. Maj:t torde även utan framställning från riksdagen föranstalta om,

i händelse produktions- eller andra förhållanden därtill skulle giva anledning.

»

I enlighet med utskottets hemställan föranledde motionen icke någon riksdagens

åtgärd.

I motiveringen till den vid årets riksdag väckta motionen hava icke anförts

några nya omständigheter utöver dem, som gjordes gällande förra

året.

En representant för tillverkningen på området har i en till utskottet ingiven

skrift lämnat vissa upplysningar rörande behovet av den föreslagna tullförhöjningen.

Ovan återgivna, av 1935 års bevillningsutskott anförda skäl äga även nu

giltighet. Då utskottet sålunda finner sig böra avstyrka motionärens förslag,

förutsätter emellertid utskottet, i likhet med 1935 års bevillningsutskott, att,

därest produktions- eller andra förhållanden därtill skulle giva anledning,

Kungl. Majit även utan framställning från riksdagen föranstaltar örn utredning

i ämnet.

. ntf»W

Fönster- och spegelglas m. m. I de likalydande motionerna nr 44 i första

kammaren av herrar Heiding och Mannerskantz samt nr 139 i andra kammaren

av herr Johnsson i Kalmar m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att för varor av nedannämnda slag, vilka införas från utlandet, tullsatserna

ökas till de belopp, som i följande sammanställning angivas:

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 15-

Stat.

n:r

Tull för 100 kg.,

k r.

Varuslag

Nuvarande

Föreslagen

Brutto

Netto

Brutto

Netto

Fönster- och spegelglas

ofolierat:

utan slipning eller etsning, i plana sluvor med

en sammanlagd längd och bredd av:

1295

mindre än 245 cm.................

1

ö

rH

10:-

10: —

10:-

Anm. Till detta nummer eljest hänförligt

glas med en sammanlagd längd och bredd

av mindre än 135 cm tulltaxeras, om det

inkommer med fasett- eller kantslipning,

enligt nr 1298.

1296

245 cm eller däröver..............

12:-

12: —

12:-

12: —

mattslipat, slipat och polerat, etsat, böjt eller

kupigt:

utan fasett- eller kantslipning:

1297: 1

i längd mindre än 160 cm och

mindre än 65 cm..............

i bredd

20: —

10: —

80: —

70: —

1297: 2

i längd 160 cm eller däröver och

65 cm eller däröver ..........

i bredd

20: —

8: —

40: —

28: —

andra slag:

1298: 1

i längd mindre än 160 cm och

mindre än 65 cm..............

i bredd

30: -

10: —

100: —

20:-

1298: 2

i längd 160 cm eller däröver och

65 cm eller däröver............

i bredd

30:-

10:-

60: —

20:-

folierat:

1299

utan fasett- eller kantslipning......

30:-

10:-

1

8

1—H

20: —

1300

andra slag........................

40:-

10: —

120: —

20: —

1301

Speglar och glasmålningar av fönster- eller spegel- glas ......................................E.

60: —

gg

T i

140: —

i 40: —

*20: —

1302

Arbeten, ej särskilt nämnda, av fönster- eller

spegelglas....................................

70: —

8

| 150: —

8

i av glas utan fasett- eller kantslipning.

* > » med > > >

• varierande, beroende på vad slags glas, som använts.

Med motionärernas förslag avses i första hand att bereda ökat tullskydd

för sådant fönster- och spegelglas, vars plana ytor slipats och polerats, men

vilket icke undergått vidare bearbetning. Dylikt planslipat glas tulltaxeras

enligt tulltaxenr 704 (stat. nr 1297) med en tull av 20 kronor för 100 kg

bruttovikt. Denna tull skulle enligt motionärernas förslag höjas till 80

kronor per 100 kg bruttovikt för glas i längd av mindre än 160 cm och i

bredd av mindre än 65 cm och till 40 kronor per 100 kg bruttovikt för glas

av större dimensioner. Närmast som en konsekvens härav föreslå motionärerna

höjda tullar jämväl för planslipat glas med fasett- eller kantslipning

(tulltaxenr 705; stat. nr 1298), för folierat glas (tulltaxenr 706 och 707;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15■ 5

stat. nr 1299 och 1300) samt för speglar, glasmålningar och andra arbeten av

fönster- och spegelglas (tulltaxenr 708 och 709; stat. nr 1301 och 1302). Motionärernas

förslag härutinnan innebär i stort sett, dels att tullskyddet för

fasett- eller kantslipning respektive foliering, vilket nu utgör 10 kronor för

100 kg, skulle höjas till 20 kronor för 100 kg, dels att tullsatserna för till

tulltaxenr 708 och 709 hänförliga arbeten av fönster- eller spegelglas skulle

höjas med 80 kronor till respektive 140 och 150 kronor för 100 kg.

Enligt vad utskottet inhämtat hava Aktiebolaget Nybro Glassliperi- & Spegelfabrik

och Glafva Glasbruks Aktiebolag i en till finansdepartementet den

20 november 1935 inkommen skrift hemställt örn åtgärder för genomförande

av enahanda höjningar av tullsatserna för fönster- och spegelglas samt arbeten

därav, hänförliga till tulltaxenr 704—709 (stat. nr 1297—1302), som i

förevarande motioner föreslagits. Över denna framställning, som alltjämt

är beroende på Kungl. Maj:ts prövning, hava kommerskollegium och generaltullstyrelsen

avgivit gemensamt utlåtande den 4 januari 1936. Ämbetsverken

hava därvid till en början erinrat, att Aktiebolaget Nybro Glassliperi

& Spegelfabrik redan den 14 mars 1933 till Kungl. Majit ingav framställning

i huvudsakligen samma syfte samt att Kungl. Majit genom beslut den

22 juni 1934, i enlighet med kommerskollegii hemställan, fann framställningen

icke föranleda någon Kungl. Majits vidare åtgärd. Efter att hava

redogjort för innebörden av den nya framställningen lia ämbetsverken beträffande

densamma anfört följande:

»Enligt en inom kommerskollegium företagen undersökning uppgår det

för planslipning av glas förefintliga totala tullskyddet samt det med hänsynstagande

till tullbeskattningen av råvaran och till råvaruförlusterna beräknade

nettotullskyddet till följande procenttal i förhållande till varans

värde eif svensk hamn:

Totalt Netto

tullskydd] tullskydd

För 3 mm spegelglas ................................ 9—14 4—6

För 7 mm spegelglas ................................ 17—24 ^5—10

För 7 mm >skyltfönsterglas» av mindre storlek........ 24—33 10—14

För mycket stora skyltfönsterglas nedgår det totala tullskyddet till omkring

12 % och nettotullskyddet till omkring 5 %.

Därest råvaran utgöres av gjutet glas, hänförligt till tulltaxenummer 699

(stat. nr 1292), är nettotullskyddet avsevärt större än vad ovan anförts.

Det arbete, som planslipningen innebär, står i förhållande till glasets yta

och är i huvudsak oberoende av glasets tjocklek eller vikt. Vid sådant förhållande

vore det ur skyddssynpunkt lämpligt, om tullbeläggningen hänfördes

till glasets yta i stället för till dess vikt. Ur tullteknisk synpunkt kan

emellertid en dylik omläggning av beräkningsgrunden icke förordas på grund

av de allvarliga olägenheter, som en uppmätning av ytan vid tullbehandlingen

skulle medföra.

Sökandcbolagen lia föreslagit, att en högre vikttull skulle utgå för plan
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr lö
-

sligt glas av mindre dimensioner. En dylik anordning skulle visserligen

medföra en mera rättvis tullbeskattning av det tunnare glaset, som i allmänhet

inkommer i mindre storlek, men den skulle samtidigt innebära, att

tullen å tjockare glas av mindre storlek bleve oproportionerligt hög i förhållande

till tullen å glas av större storlek, vars pris per ytenhet dessutom är

högre. Ämbetsverken kunna därför ej tillstyrka föreslagen uppdelning av

tulltaxenumren 704 och 705 (stat. nr 1297 och 1298).

Vid ett bedömande av det nettotullskydd, som nu förefinnes för planslipning

av glas, torde böra beaktas, att ett av sökandebolagen självt tillverkar

sin råvara, fönsterglas, och därför kan draga nytta av det totala tullskyddet.

Det är dessutom att märka, att tillverkarna av tunt planslipat glas i allmänhet

vidareförädla varan genom foliering samt eventuellt fasett- eller kantslipning.

Dylik bearbetning åtnjuter ett ganska ansenligt tullskydd i förhållande

till det förädlingsvärde, som bearbetningen innebär. Tillverkarna

av planslipat glas kunna därför för en betydande del av sin tillverkning påräkna

ett väsentligt högre nettotullskydd än vad ovan angivits.

På grund av vad ovan anförts och med hänsynstagande jämväl till de

synpunkter, som av kommerskollegium tidigare framhållits i frågan, finna

ämbetsverken icke skäl föreligga att för närvarande tillstyrka bifall till sökandebolagens

framställning.»

Av kommerskollegium tidigare anförda synpunkter må här allenast omförmälas,

att kollegium framhållit, att, då ifrågavarande planslipade glas användas

såsom halvfabrikat inom vissa grenar av möbelindustrien m. m., en

ytterligare förhöjning av tullskyddet finge anses ur konsumentsynpunkt möta

betänkligheter.

Med sitt utlåtande hava ämbetsverken överlämnat ett av Sveriges fönsteroch

spegelglashandlareförening till kommerskollegium avgivet yttrande, däri

föreningen med utgångspunkt från vissa anförda prisuppgifter m. m. framfört

erinringar mot sökandebolagens beräkningar av nettotullskyddet för ifrågavarande

tillverkningar. Enligt föreningens förmenande vore skillnaden i

pris för planslipat ofolierat spegelglas och maskinglas mer än tillräcklig för

att täcka kostnaderna för planslipning av maskinglas.

I anledning av motionerna och innehållet uti sistnämnda yttrande har en

representant för Aktiebolaget Nybro Glassliperi & Spegelfabrik i till utskottet

ingivna skrifter framlagt vissa kompletterande prisuppgifter m. m. och

därpå grundade beräkningar av nettotullskyddet för ifrågavarande tillverkningar

samt vidare anfört bland annat följande.

Den^ inhemska förbrukningen av planslipat glas hade under de senaste

tjugu åren flerdubblats och tekniken på området jämväl undergått en betydande

utveckling. Numera borde en industri för tillverkning av planslipat

glas inom landet, särskilt av s. k. maskinglas, hava goda förutsättningar att

bestå och utvecklas, därest genom väl avvägda tullar tillräckligt skydd lämnades

industrien åtminstone under de första åren. Detta vore så mycket

nödvändigare som, sedan två svenska företag upptagit tillverkning av planslipat

glas, medlemmarna av Sveriges fönster- och spegelglashandlareförening

icke visat det minsta intresse för den inhemska varan utan i stället

gentemot ett på området arbetande utländskt syndikat förbundit sig att icke

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15-

7

inköpa planslipat glas av svenskt ursprung. Föreningen syntes därför, i likhet

med syndikatet, vilja till varje pris motarbeta och undertrycka svensk

företagsamhet och svenskt arbete.

Samtliga mindre spegelfabriker i Sverige använde vid sin tillverkning huvudsakligen

icke planslipat maskinglas. Sålunda tillverkades badrumspeglar

ävensom ovala glas till möbler o. dyl. av glas av nämnda slag. Till andra

speglar ävensom till möbelglas av bättre kvalitet användes emellertid endast

planslipat glas, så gott som uteslutande importerat, fullt färdigt, d. v. s. försett

med foliering och fasettslipning. Ehuruväl flera av medlemmarna av

sagda förening hade egna sliperier, importerade de glasen till ovannämnda

artiklar i planslipat skick från syndikatet, fullt färdiga samt försedda med

beläggning och fasettslipning, samt levererade dem i detta skick till sina avnämare.

Skulle de föreslagna tullsatserna beslutas, funnes goda utsikter för

en inhemsk tillverkning av avsevärda partier dylik förädlad vara av planslipat

glas, en tillverkning som icke i nämnvärd grad hittills varit möjlig till

följd av konkurrensen med det i flera hänseenden allenarådande syndikatet.

I motionerna hade föreslagits en differentiering beträffande till stat. nr

1297 och 1298 hänförligt glas sålunda, att en position skulle omfatta glas i

längd mindre än 160 cm och i bredd mindre än 65 cm och en annan position

glas av större dimensioner. Den senaste utvecklingen hade emellertid

gått i den riktningen, att skillnaden mellan längd och bredd avsevärt minskats,

vartill komrne att runda speglar med en diameter av 70, 80 och 90

ända upp till 100 cm i diameter numera efterfrågades i avsevärt större utsträckning

än förut. Under sådana omständigheter syntes det lämpligare

att såsom gräns för differentieringen angiva summan av längd och bredd

eller 225 cm och detta så mycket hellre som beträffande vanligt fönster- och

spegelglas gränsen mellan de båda tullpositionerna utgjordes av den sammanlagda

längden och bredden, i detta fall 245 cm (tulltaxenr 702 och 703;

stat. nr 1295 och 1296).

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har frågan örn ökat tullskydd

beträffande i förevarande motioner upptagna varuslag redan genom

framställning från två på området arbetande industriföretag hänskjutits till

Kungl. Maj:ts bedömande; och de båda ämbetsverk, som yttrat sig över den

ännu på Kungl. Maj:ts prövning beroende framställningen, hava på anförda

skäl hemställt, att densamma icke måtte föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare

åtgärd.

Med hänsyn särskilt till vad ämbetsverken anfört kan enligt utskottets mening

den utredning, som nu föreligger, icke anses innefatta tillräckligt stöd för

vidtagande av de i motionerna föreslagna höjningarna av gällande tullsatser

för planslipat fönster- och spegelglas samt arbeten därav. Den av motionärerna

väckta frågan örn ett för tillverkningen på området bättre avvägt skydd

än det gällande tullsatser erbjuda, finner emellertid utskottet vara av beskaffenhet

att böra underkastas ytterligare överväganden. Särskild uppmärksamhet

med hänsyn till förutsättningarna för den svenska industriens

fortbestånd och utveckling samt därav beroende sysselsättningsmöjligheter

bör härvid ägnas åt de förhållanden, under vilka de med den inhemska varan

konkurrerande utländska fabrikaten saluföras på den svenska marknaden

och varom vissa upplysningar, såsom framgår av det föregående, läm
-

Utskotiet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr lö
-

nats utskottet. Då den vidare utredning, som utskottet efter övervägande av

frågan sålunda finner böra verkställas, icke lämpligen kan företagas genom

utskottets försorg, anser sig utskottet med hänsyn till frågans betydelse böra

förorda, att riksdagen, i anledning av motionerna, i skrivelse till Kungl.

Majit anhåller örn företagande av ytterligare utredning i ämnet.

Isolcringsflaskor m. m. I motionen nr 210 i andra kammaren av herrar

Christiernsson och Leffler har hemställts, »att riksdagen måtte besluta såsom

tillägg till gällande tulltaxa att vid införsel från utlandet av varor under

tulltaxenummer 714, statistiskt nummer 1308, skall utgå tilläggstull

med kronor 50: — för 100 kg».

S. k. isoleringsflaskor samt färdiga, lösa glas till sådana flaskor hänföras

jämte vissa andra slag av flaskor och burkar till nr 714 (stat. nr 1308) i

gällande tulltaxa. Grundtullen vid denna rubrik utgör 60 kronor per 100

kilogram. Genom beslut av 1933 års riksdag fastställdes för isoleringsflaskor

ävensom färdiga, lösa glas därtill en tilläggstull, likaledes utgående

med 60 kronor per 100 kilogram. Jämlikt beslut av 1934 års riksdag infördes

i tulltaxan en anmärkning av innehåll, att till nr 714 hänföras även lösa

hylsor till s. k. isoleringsflaskor.

Införseln till Sverige av till stat. nr 1308 hänförliga flaskor och burkar

omfattade åren 1930—1935 följande kvantiteter och värden:

Ton

1,000 kr

Medelvärde

kr per kg

1930 ...........................

........ 171

497

2.91

1931..........................

........ 139

358

2.57

1932 ...........................

........ 110

294

2.67

1933 ...........................

........ 61

154

2.52

1934 ...........................

........ 100

270

2.69

1935 (prelim. uppgifter).........

....... 155

435

2.81

Införseln förskriver sig huvudsakligen från Tyskland, varifrån under

åren 1933, 1934 och 1935 infördes 59, 90 och 148 ton till ett värde i avrundade

tal av 138,000, 234,000 och 410,000 kronor.

Utförseln av samma varuslag är av ringa omfattning. Värdet av densamma

uppgick sålunda åren 1933 och 1934 till endast omkring 20,000 kronor

för år.

Isoleringsflaskor och färdiga, lösa glas till dylika faskor redovisas icke

särskilt för sig i handelsstatistiken.

I motionen har, såsom förut nämnts, föreslagits en tilläggstull av 50 kronor

för 100 kg beträffande till tulltaxenr 714 (stat. nr 1308) hänförliga varor.

Detta förslag torde få så förstås, att isoleringsflaskor och färdiga, lösa

glas till dylika flaskor skulle, utöver nu gällande grundtull och tilläggstull

om tillhopa 120 kronor för 100 kg, beläggas med tilläggstull av 50 kronor

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15•

9

för 100 kg, varigenom sålunda den sammanlagda tullen å dessa artiklar

skulle höjas till 170 kronor för 100 kg. För övriga till tulltaxenr 714 hänförliga

varor skulle vid bifall till motionärernas förslag tullen komma att

höjas från 60 till 110 kronor för 100 kg.

Den av motionärerna till stöd för förslaget förebragta motiveringen hänför

sig uteslutande till frågan om tilläggstull å isoleringsflaskor och färdiga,

lösa glas till dylika flaskor. Motiveringen är i huvudsak följande:

För den år 1933 beslutade tullförhöjningen var motivet den då påvisade

omständigheten, att den svenska industrien på området utsattes för dumping

från tyska fabrikanters sida. Det var först under världskriget, som en

tillverkning av isoleringsglas upptogs inom vårt land. År 1919 funnos sju

fabriker, som sysslade med tillverkningen, men icke mindre än fem hade

nödgats avveckla till följd av övermäktig utländsk konkurrens. Nu uppehälles

tillverkningen i vårt land av två självständiga företag, det ena förlagt

i Trälleberg och det andra i Jönköping jämte en fabrik i sistnämnda stad

för hylstillverkning.

Efter den senaste tullhöjningens genomförande lättade trycket för de svenska

fabrikerna, och situationen var i så måtto dräglig, att t. ex. en av dessa

fabriker ännu under fjolåret kunde tillverka c:a 2,000 isoleringsglas örn dagen.

Sedan dess hade emellertid läget till den grad försämrats, att tillverkningen

under fjolåret vid samma fabrik måst nedbringas till c:a 500 glas

om dagen, och man måste nu överväga en fullständig nedläggning av tillverkningen

i fråga.

Orsaken till detta förhållande, vilket berörde existensen för flera hundra

arbetare, vore att finna i det obestridliga förhållandet, att de tyska konkurrenterna

nu offererade isoleringsglas till ett pris av ända ned till 72 öre per

styck fritt inom Sverige, medan de svenska fabrikernas egna tillverkningskostnader

för motsvarande artikel utgjorde c:a 78 öre. Den svenska tullen

å varan spelade alltså ingen roll för den tyske exportören och detta

trots att tullen vore så betydande som kr. 1: 20 per kg.

Av införselsiffrorna framginge, att den år 1933 genomförda tullförhöjningen

till en början verkade gynnsamt ur svensk synpunkt, men att en vändning

redan inträffade under det påföljande året och detta påtagligen i och

med att exportpremier av ena eller andra slaget ställdes till den med oss

konkurrerande tyska industrins förfogande.

Den tyska exporten till Sverige skedde till betydligt lägre priser än till sådana

länder, som ej ägde någon egen industri för tillverkning av isoleringsglas.

Så t. ex. förelåge offerter till Norge till priser, som vore cirka 70 procent

högre än i motsvarande offerter till Sverige. Detta bekräftade ytterligare,

att ren dumping förelåge, varför målet för de tyska exportfabrikanterna

syntes vara att slå ner den svenska konkurrerande industrin. Skulle detta

lyckas, bleve säkerligen de nuvarande priserna icke längre gällande för den

tyska exporten till Sverige.

I den vid 1933 års riksdag väckta motionen i ämnet hade påyrkats en tillläggstull

av 90 kronor per 100 kg, men bevillningsutskottet fann att denna

höjning skäligen kunde bestämmas till 60 kronor. Det syntes i nuvarande

läge vara uppenbart, att ytterligare åtgärder med det snaraste måste vidtagas

örn icke den svenska industrin på området helt oell hållet skulle förintas

med åtföljande utökad arbetslöshet och kostnad för det allmänna. Det förefölle

som örn det tyska statsverket icke skulle kunna sträcka sig hur långt

som helst inför sin exportindustris krav på exportpremier, varför en till
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 15-

räckligt kraftig tilläggstull borde kunna giva den svenska industrin nödvändigt

skydd.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen fastställdes genom beslut av

1933 års riksdag för isoleringsfläskor och färdiga, lösa glas därtill en tillläggstull

av 60 kronor för 100 kg, varigenom den sammanlagda tullen å

denna vara höjdes till 120 kronor för 100 kg. Detta beslut meddelades på

tillstyrkan av 1933 års bevillningsutskott, som därvid åberopade att erhållna

upplysningar angående importpriset å isoleringsflaskor tydligt gåve vid

handen, att detta pris icke stöde i rimligt förhållande till de verkliga tillverkningskostnaderna.

Av de uppgifter rörande den fortsatta och särskilt under år 1935 stegrade

importen, som lämnats i den nu föreliggande motionen och i övrigt stått

utskottet till buds, lärer få anses framgå, att den år 1933 införda tilläggstullen

ej längre har avsedd verkan. Att döma av faktureringen av denna vara

till svenska köpare synes sagda förhållande sammanhänga med den allmänna

prispolitik, som de utländska fabrikanterna kunnat tillämpa för sin export.

Utskottet anser sig emellertid icke kunna förorda motionärernas förslag

örn åsättande av ytterligare tilläggstull å isoleringsflaskor och glas därtill

framför allt på den grund, att en sammanlagd tull av sådan storlek, som

därmed skulle uppnås, eller 170 kronor för 100 kg, framstår såsom mindre

lämplig i förhållande till varuvärdet och därför i varje fall icke bör av riksdagen

beslutas utan en mera ingående utredning än den, som genom utskottets

försorg kunnat verkställas. Då utskottet sålunda finner sig böra

avstyrka bifall till motionärernas förslag i denna del, förutsätter dock utskottet,

att Kungl. Maj:t, i den mån anledning därtill gives, ägnar uppmärksamhet

åt de förhållanden, som sammanhänga med den utländska varans

saluförande på den svenska marknaden.

Det i motionen framställda yrkandet innefattar förslag om införande av

tilläggstull jämväl å övriga till tulltaxenr 714 (stat. nr 1308) hänförliga slag

av flaskor och burkar. Som några skäl härför icke blivit anförda, finner

utskottet sig böra avstyrka motionärernas förslag även i denna del.

Ångpannezink. I motionen nr 144 i andra kammaren av herr Lithander

har hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att tulltaxenr 898 skall erhålla

följande lydelse:

Plåtar och band:

av bly, tenn eller zink eller av legeringar av dessa metaller med varandra

eller med antimon; ävensom valsade plattor av zink, med eller utan hål

(s. k. ångpannezink) ........................................fria».

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr lä
-

ll

Enligt gällande tulltaxa åtnjuta valsade plattor av zink, försedda med hål

(s. k. ångpannezink) tullfrihet (tulltaxenr 898; stat. nr 1589). Därest plattorna

icke äro försedda med hål bliva de i vissa fall hänförliga till stänger

och beläggas med tull av 10 kronor för 100 kilogram enligt tulltaxenr 907

(stat. nr 1616).

I motionen har framhållits, hurusom den i gällande tulltaxa intagna definitionen

på ångpannezink, vilken artikel användes till skyddande av ångpannor

mot pannstensbildning, tillkommit efter förslag av 1906 års tulltaxekommitté,

som i sin motivering härför bland annat anfört, att de i och för

upphängningen anbragta hålen vore ett för ångpannezink utmärkande kännetecken.

Emellertid hade man under senare tid kommit att använda sig av

annat sätt för plattornas upphängning i ångpannorna, till följd varav plattorna

numera icke behövde förses med hål. Detta förhållande medförde, att

varan i vissa fall blivit hänförlig till stänger och sålunda belagd med tull

av 10 kronor för 100 kg enligt tulltaxenr 907 (stat. nr 1616). Någon sakligt

grundad anledning förefunnes icke att i tullhänseende behandla sistnämnda

plattor på annat sätt än de med hål försedda.

Inför utskottet har upplysts, att det icke föreligger några betänkligheter i

tulltekniskt avseende att såsom ångpannezink beteckna för ifrågavarande ändamål

avsedda zinkplattor, även om dessa icke äro försedda med hål. Med

hänsyn härtill och på de av motionären anförda skäl finner sig utskottet böra

tillstyrka, att s. k. ångpannezink under alla förhållanden medgives tullfrihet.

Elektriska säkerhetsapparater. I motionen nr 444 i andra kammaren av

herr Leffler har hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att tullsatsen för

nummer 1022 i gällande tulltaxa höjes från nuvarande 50:— till 90:— kronor

för 100 kg».

Gällande tulltaxa upptager under avd. XVI B (Maskiner och apparater,

elektriska, samt elektrisk materiel) vid nr 1022 (stat. nr 1854) säkerhetsapparater,

ej särskilt nämnda, härunder inbegripna även säkerhetsproppar,

smältstycken, smältpatroner och överspänningsapparater med en tull av 50

kronor för 100 kg.

Till stöd för yrkandet i motionen har i huvudsak anförts följande:

Medan tidigare tillverkningen av säkerhetsproppar i vårt land varit mycket

ringa och behovet därav täckts genom import från utlandet, hade förra

året en fullt modern och rationell tillverkning av denna artikel, uteslutande

baserad på svenskt material, igångsatts av ett sydsvenskt företag. Det i propparna

ingående porslinet framställdes vid företaget och de vid produktionen

erforderliga metallbanden inköptes från svenska verk. Företagets produktionskapacitet

vore så stor, att det inhemska behovet av säkerhetsproppar

väl skulle kunna täckas av företaget, men produktionsförmågan kunde

för närvarande endast utnyttjas till mindre än hälften, och allvarlig risk

förelåge för alt en inskränkning av driften måste ske till följd av avsättningssvårigheter.

Dessa svårighetc- hänförde sig uteslutande till det tryckta

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15-

prisläget till följd av utländsk priskonkurrens. En jämförelse mellan importpriserna

hösten 1934 och hösten 1935 för säkerhetsproppar visade en prisreducering

av omkring 30 procent, trots att inträffad prisstegring under denna

tid på vissa halvfabrikat såsom silver, mässing och koppar snarare borde

hava föranlett en mindre prisförhöjning.

Grossistpriset å säkerhetsproppar läge mellan 3 och 7 kronor för kilogram.

Den nuvarande tullsatsen motsvarade sålunda ungefär 7—17 procent av

grossistpriset. Denna tullsats, som under normala konkurrensförhållanden

måhända skulle vara tillfyllest, erbjöde icke något tillfredsställande skydd

mot den nuvarande utländska konkurrensen. För att den inhemska tillverkningen

skulle kunna utvecklas normalt och ge ökad sysselsättning åt svenska

arbetare, vore ett förstärkt tullskydd av nöden. Tullsatsen syntes härvid icke

böra sättas lägre än till 90 kronor för 100 kg, motsvarande ungefär 18 procent

av medelvärdet för ovan angivna ytterst pressade grossistpriser.

Då de till tulltaxenr 1022 förutom säkerhetsproppar hänförliga varuslag

även vore föremål för inhemsk tillverkning med produktionsförhållanden

likartade dem, som gällde för säkerhetsproppar, förefunnes icke anledning

att uppdela de artiklar som tillhörde nämnda tulltaxenummer. Det högre

tullskyddet vore behövligt och syntes även väl avpassat för övriga dithörande

varuslag.

Införseln under stat. nr 1854, vilken så gott som uteslutande förskriver

sig från Tyskland, har under de senare åren uppgått till följande kvantiteter

och värden:

Å r

Ton

1,000 kr.

Medelvärde

per kg

kr.

1S30......................

322

859

2.67

1931......................

336

904

2.69

1932......................

276

876

3.17

1933......................

293

952

3.25

1934......................

367

1,194

3.25

] 1935i ....................

413

1,364

3.30

Utskottet. En mera omfattande inhemsk tillverkning av säkerhetsproppar har först

påbörjats under föregående år, varför tillräcklig erfarenhet saknas rörande

det skydd, som tillverkningen kan anses behöva åtnjuta. Ej heller föreligger

utredning angående den föreslagna tullens lämplighet för övriga till

denna rubrik hänförliga artiklar. Med hänsyn härtill finner sig utskottet i

frågans nuvarande läge icke kunna tillstyrka någon åtgärd i anledning av

motionen. Utskottet utgår dock från, att Kungl. Majit även utan framställning

från riksdagen föranstaltar örn utredning i ämnet, därest produktionseller

andra förhållanden därtill skulle giva anledning.

Elektriska spisar. I motionen nr 443 i andra kammaren av herr Leffler

har hemställts, »att riksdagen måtte besluta införande av följande tilläggstull:
-

1 Preliminära uppgifter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr la
-

id

Tulltaxe- Stat.

nr nr

Tilläggstull

för 100 kg

kronor

1043 1883 Spisar, elektriska

N 22:— »

Elektriska spisar draga för närvarande en tull av 18 kronor för 100 kg

såsom framgår av följande utdrag ur gällande tulltaxa:

Tull

för 100 kg

kronor

1043 Härdugnar, elektriska, kokapparater, stryk- och pressjärn,

anordnade för uppvärmning med elektricitet samt elektriska

kaminer, även gjutna, allt för såvitt de till huvudsaklig

del utgöras av järn............................N 18: —

Anm. Kokapparater, stryk- och pressjärn, anordnade'' för uppvärmning

med elektricitet samt elektriska kaminer, som till huvudsaklig

del utgöras av annat ämne än järn, tulltaxeras enligt vad i

2 § b) tulltaxeförordningen stadgas.

Elektriska spisar redovisas icke särskilt för sig i handelsstatistiken, lnoch

utförseln av samtliga till tulltaxenr 1043 (stat. nr 1883) hänförliga varor

omfattade åren 1932—1935 följande kvantiteter och värden:

Å r

I

n f ö r s e 1

U t f ö r s e

1

Ton

1,000

kr.

Medelvärde

pr kg

kr.

Ton

1,000

kr.

Medelvärde

pr kg

kr.

1932........

64

176

2.76

43

107

2.47

1933........

53

133

2.49

64

170

2.65

1934........

84

193

2.29

65

191

2.96

1935i ......

177

374

2.12

•

Införseln förskriver sig huvudsakligen från Tyskland, varifrån exempelvis

år 1934 infördes 74 ton till ett värde av i runt tal 163,000 kronor.

Till stöd för förslaget att åsätta elektriska spisar tilläggstull med 22 kronor

för 100 kg, varigenom den sammanlagda tullen därå skulle höjas till 40

kronor för 100 kg, har i motionen anförts i huvudsak följande.

Elektriska spisar hade under de senaste årtiondena undergått sådana konstruktiva

förändringar, att de förutsättningar, under vilka gällande tullsats

fastställdes, numera icke vore för handen. Därvid vore särskilt att märka,

att spisarnas vikt nedbringats högst väsentligt genom användning av smäckrare

gjutgods än tidigare. Vidare hade i enlighet med tidens krav utförandet

måst göras mera lyxbetonat med emaljerade ytor, förnicklade metalldelar

etc. Allt detta hade medfört att värdet resp. arbetskostnaden per kilogram

stigit högst väsentligt med samtidig reducering av vikttullens effektivi
-

1 Preliminära uppgifter.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15•

Utskottet.

Hemställan.

tet. Den nuvarande tullsatsen för elektriska spisar stöde sålunda icke i proportion

till det utförande och värde per viktenhet, som dessa varor för närvarande

hade.

I detta sammanhang kunde även framhållas, att nettotullskyddet på grund

av ingående strömbrytare och steatitporslinsdelar etc., vilka i viss utsträckning

måste importeras, bleve synnerligen obetydligt.

De;t allt mer i realiteten försämrade tullskyddet för elektriska spisar hade

bidragit till att en kraftig konkurrens på den svenska marknaden gjort sig

gällande, särskilt från Tyskland. Importen hade även visat en tydlig tendens

till ökning.

För att öka de svenska tillverkarnas möjligheter att mera effektivt kunna

upptaga konkurrensen med utlandet borde ett förhöjt tullskydd införas för

elektriska spisar. Intill dess att en fullständig utredning rörande tullskvddet

för elektriska kok- och värmeapparater i allmänhet kunde komma till

stånd, syntes tullförhöjningen böra bestämmas att utgå såsom tilläggstull

och beloppet fastställas till 22 kronor för 100 kg, varigenom den sammanlagda

tullsatsen skulle uppgå till 40 kronor för 100 kg, vilken tullsats skulle

motsvara 12—16, i medeltal 14 procent av grossistpriset för svenska spisar.

Vad motionären anfört talar visserligen för att frågan om en ändrad avvägning

av tullskyddet för den inhemska tillverkningen på området kan vara

i behov av närmare prövning. Det vill sålunda förefalla som örn den nuvarande

tullen å elektriska spisar skulle vara jämförelsevis låg, särskilt om hänsyn

lages till tullen å vid tillverkningen använda halvfabrikat. Då användningen

inom landet av elektriska spisar under senare år avsevärt stigit, förefalla

emellertid siffrorna för införseln av till tulltaxenr 1043 (stat. nr 1883) hänförliga

artiklar mindre anmärkningsvärda, särskilt som jämväl de inhemska

fabrikerna måste förutsättas hava haft en ökad avsättning av dylika spisar.

Vid sådant förhållande och då utskottet saknar erforderligt underlag för

bedömande av samtliga de faktorer, som böra beaktas vid prövningen av

denna skyddsfråga, anser utskottet motionen böra av riksdagen lämnas utan

åtgärd.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att motionen II: 445 av herr Leffler, om ökat tullskydd

å ljustryckpapper, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd;

2) att riksdagen måtte, i anledning av de likalydande motionerna

1:44 av herrar Heiding och Mannerskantz samt II:

139 av herr Johnsson i Kalmar m. fl., i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Majit ville dels föranstalta om ytterligare

utredning av frågan om ökat skydd för tillverkningen

av planslipat fönster- och spegelglas jämte arbeten

därav under beaktande, med hänsyn till önskvärdheten av

denna tillverknings fortbestånd och utveckling, av bland annat

de förhållanden, under vilka motsvarande utländska

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr lä.

15

fabrikat saluföras på den svenska marknaden, dels ock, i

den mån så påkallas, för riksdagen framlägga de förslag, vartill

utredningen må föranleda;

3) att motionen 11:210 av herrar Christiernsson och Leffler,

om ökat tullskydd för isoleringsflaskor m. m., icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd;

4) att riksdagen måtte, i anledning av motionen II: 144 av

herr Lithander, besluta, att nr 898 i gällande tulltaxa skall

från och med dag Kungl. Maj:t bestämmer hava följande

ändrade lydelse:

Tull

för 100 kg

kronor

Plåtar och band:

898 av bly, tenn eller zink eller av legeringar av dessa

metaller med varandra eller med antimon; ävensom

s. k. ångpannezink ......................fria

5) att motionen II: 444 av herr Leffler, örn ökat tullskydd

för säkerhetsapparater, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd;

6) att motionen II: 443 av herr Leffler, om ökat tullskydd

för elektriska spisar, icke heller måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 6 mars 1936.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Björnsson, Jönsson, Hansén, Hjalmarsson, friherre

Lagerfelt, Lövgren i Boden, Björklund, Olsson i Gävle, Olsson i Ramsta,

Ericson i Boxholm, Sjödahl, Bengtsson i Örby Bosgård, Berg i Karlskrona,

Löfvander, Werner i Hultsfred, Johansson i Krogstorp, Andersson i

Dunker, Brännström i Skellefteå och Hagberg i Malmö.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:99 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning gjorda framställning örn anslag tili förskott av s. 7 i texten