Betänkande, i anledning av väckta motioner om ökat tullskydd för tygskor med lådersula, örn tillläggstull för tofflor samt örn minskat tullskydd för sammet, belagd med vadd, som fastsatts genom stickning eller på annat sätt.
1936-03-31 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1936:30, Betänkande, i anledning av väckta motioner om ökat tullskydd för tygskor med lådersula, örn tillläggstull för tofflor samt örn minskat tullskydd för sammet, belagd med vadd, som fastsatts genom stickning eller på annat sätt.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.
19
Nr 30.
Ankom till riksdagens kansli den 21 april 1936 kl. 4 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner
om ökat tullskydd för tygskor med lådersula, örn tillläggstull
för tofflor samt örn minskat tullskydd för
sammet, belagd med vadd, som fastsatts genom stickning
eller på annat sätt.
(lia avd.)
Till bevillningsutskottet ha hänvisats följande, av utskottet till behandling
i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen:
de likalydande motionerna nr 45 i första kammaren av herr Lindgren och
nr 143 i andra kammaren av herr Åqvist, om ökat tullskydd för tygskor med
lädersula;
motionen nr 26 i första kammaren av herr Ehrnberg, om tilläggstull för
tofflor; samt
motionen nr 41 i andra kammaren av herrar Åqvist och Hansson i Örebro,
om minskat tullskydd för sammet, belagt med vadd, som fastsatts genom
stickning eller på annat sätt.
I gällande tulltaxa äro skodon av skinn (med undantag av vissa grövre
arbetsskodon) upptagna under nr 622:1 och 622:2 (stat. nr 1185:1 och
1185: 2) med en tull av 450 kronor per 100 kg för skodon, vägande per par
mer än 750 gram, och 600 kronor per 100 kg för skodon av mindre vikt
per par. Skodon med övertyg av spånadsvara, som ej innehåller silke, hänföras
till tulltaxenr 625 med tull av 150 kronor per 100 kg. Sistnämnda
nummer är i statistiskt hänseende uppdelat i två undernummer, 1188 och
1189, upptagande det förra skodon med sulor av gummi och det senare skodon
med sulor av annat material (så gott som uteslutande läder eller läderimitation).
Till sistnämnda nummer hänföras såväl sådana skodon, som
avses i de likalydande motionerna I: 45 och II: 143, som ock de tofflor, vilka
beröras i motionen I: 26.
Enligt gällande bestämmelser skall vid tulltaxering av skodon i den tullpliktiga
vikten inräknas vikten av visst emballage, t. ex. kartonger och påsar.
För toffeltillverkning avsedd, diagonalstickad bomullssammet hänföres i
regel till tulltaxenr 611 (stat. nr 1174) med en tull av 350 kronor för 100
kg. För skotillverkning avsedd sammetsvävnad med s. k. kascherad bak
-
20
Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.
sida (d. v. s. sammetsvävnad, hopklistrad med annan vävnad) tulltaxeras
däremot enligt nr 459 (stat. nr 992) med tull av 25 kronor för 100 kg.
I anledning av en vid 1934 års riksdag inom andra kammaren väckt motion,
avseende tullnedsättning för till stat. nr 1174 hänförlig diagonalstickad
sammet, yttrade bevillningsutskottet (bet. nr 25) följande:
Tullen å det i motionen omförmälda, för tillverkning av tofflor avsedda
material står uppenbarligen icke i lämplig relation till tullen å den färdiga
varan. Då enligt vad utskottet inhämtat övertyget ingår med omkring 30
procent i de färdiga tofflornas vikt, motsvarar tullen enbart å ifrågavarande
halvfabrikat 70 procent av tullskyddet för tillverkningen av detta slag av
tofflor.
Det synes emellertid kunna ifrågasättas, huruvida en ändring lämpligen
bör vidtagas på det sätt motionären föreslagit. I detta hänseende må till
en början erinras, att industriens önskemål icke skulle bliva fullt tillgodosedda,
även om ifrågavarande varuslag, diagonalstickad sammet, särskilt
angives i tulltaxan. Det har nämligen för utskottet uppgivits, att för ifrågavarande
ändamål avsett material ofta utgöres av annan vävnad än sammet
ävensom att sådan stickning, med vilken övertyget förenas med vaddunderlaget,
ofta icke är av beskaffenhet att kunna karakteriseras som »diagonalstickning».
Såsom ovan erinrats ingå sådana tofflor, för vilkas tillverkning ifrågavarande
vävnad användes, under tulltaxenr 625 med tull av 150 kronor per
100 kilogram. Det lär inom skoindustrien vara en allmän uppfattning, att
tullskyddet för hela denna gren av skotillverkningen är otillfredsställande
med hänsyn till bland annat tullbelastningen å halvfabrikaten, en uppfattning
vars berättigande torde hava belysts vid den utredning 1928 års tullkommitté
låtit verkställa. Till följd härav kan ifrågasättas, huruvida icke
nu föreliggande tullfråga lämpligen bör upptagas till övervägande i samband
med en reglering av tullsatserna för skoindustrien. I varje fall utgör denna
omständighet ett ytterligare skäl mot att nu beträffande ett enda halvfabrikat
vidtaga en ändring i tulltaxan.
I enlighet med utskottets hemställan föranledde motionen icke någon riksdagens
åtgärd.
Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran har utskottet
emottagit ett av kommerskollegium och generaltullstyrelsen den 27 mars 1936
avgivet gemensamt utlåtande i anledning av förenämnda fyra motioner. Ämbetsverken
ha därvid till en början lämnat följande redogörelse rörande den
inhemska tillverkningen av skodon, m. m.
Den inhemska tillverkningen av skinnskodon har enligt den officiella industristatistiken
under de senare åren utgjort:
år
1,000 pär
1,000 kronor
medelvärde
per par kronor
1930 ............
............ 7,681
94,008
12:24
1931 ............
............ 7,207
81,458
11: 30
1932 ............
............ 6,447
66,240
10: 27
1933 ............
............ 6,802
65,860
9:68
1934 ............
............ 6,926
65,747
9: 49
Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.
21
Beträffande skodon med överdel av spånadsvara avse industristatistikens
siffror skodon såväl av vävnad som av filt. Häribland ingå både tofflor och
andra skodon men däremot icke skodon med gummisula. Tillverkningen
av skodon av vävnad eller filt har, med nämnda inskränkning, utgjort:
år 1,000 pär 1,000 kronor per par kronor
3: 91
1930
1931
1932
1933
1934
684
388
429
497
659
2,672
1,147
980
1,149
1,278
2: 96
2:28
2: 31
1: 94
De låga genomsnittsvärdena tyda på att viss del av tillverkningen utgjorts
av filttofflor, vilkas pris är avsevärt lägre än priset å skodon i egentlig mening.
Även andra tofflor betinga i regel ett lägre pris per par räknat än vanliga
skodon av tyg. Tillverkningen av dylika tygskor med lädersula har enligt
uppgift från svenska skofabrikantföreningen, vars statistik representerar
omkring 75 procent av hela skoproduktionen, utgjort:
år 1933 ................................................ 14,644 par
» 1934 ................................................ 31,472 *
» 1935 ................................................ 21,712 »
Föreningens statistik för tygskor med lädersula omfattar enligt uppgift
troligen hela tillverkningen av denna artikel. Minskas den officiella industristatistikens
siffror med de nu angivna, skulle återstoden, den övervägande
delen, utgöras av tofflor, vilkas tillverkning torde få anses ligga vid sidan
av skoindustriens egentliga verksamhetsområde; särskilt gäller detta filttofflor.
Införseln av skinnskodon, stat. nr 1185:1 och 1185:2, samt skodon av
vävnad (annan än siden-) med sulor av annat material än gummi, stat. nr
1189, har utgjort:
Stat nr 11851
Stat. nr
1189
Å r
1,000 par 2
1,000 kr.
Medelvärde
per pär
kr.
1,000
par2
1,000
kr.
Medel- värde
per par
kr.
1931 ..................
103
1,030
509
10: 00
258
611
2: 37
1932 ..................
46
11: 07
218
591
2:71
1933 ..................
46
519
11: 28
273
729
2: 67
1,000
pär
1,000
kr.
Medel- värde
per par
kr.
1,000
par
1,000
kr.
Medel- värde
per par
kr.
1934 ..................
2.5
51
20: 40
44
566
12: 86
246
663
2: 70
1935 ..................
4
76
19:00
70
816
11: 66
359
963
2: 68
1 Under år 1933 uppdelades statistiskt nr 1185 i två nummer, 1185:1 och 1185: 2.
2 Antalet par åren 1931—1933 är beräknat med ledning av vikten per par åren 1934 och 1935.
22
Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.
Införseln åren 1934 och 1935 av skodon, hänförliga till stat. nr 1189, fördelade
sig på olika länder sålunda:
år 1934 år 19351
1,000 par 1,000 kronor 1,000 par 1,000 kronor
från Tjeckoslovakiet.................. 135.6 415.5 180.2 583.9
> Tyskland........................ 93.9 193.8 154.1 321.6
» andra länder.................... 16.5 54.1 22.1 57.4
Utförseln har varit jämförelsevis obetydlig.
En bild av den inhemska förbrukningen samt införselns förhållande till
förbrukningen erbjuder följande sammanställning:
1931
1932
1933
1934
1,000
1,000
1,000
1,000
1,000
1,000
1,000
1,000
pär2
kr.
pär2
kr.
pär2
kr.
par
kr.
Skinnskodon:
Tillverkning ......
7,207
81,458
6,447
66,240
6,802
65,860
6,926
65,747
Införsel ..........
103
1,030
46
509
46
519
.47
617
Avgår utförsel ....
21
136
26
183
34
223
26
176
Förbrukning......
7,289
82,352
6,467
66,566
6,814
66,156
6,947
66,188
Införsel i % av för-
brukningen per par
räknat ..........
1.4 %
0.7 %
0.7 %
0.7 %
Skodon av vävnad med
sulor av annai ämne
än kautschuk:
Tillverkning......
388
1,147
429
980
497
1,149
659
1,278
Införsel ..........
258
611
218
591
273
729
246
663
Avgår utförsel....
8
19
10
19
10
22
7
15
Förbrukning.....
638
1,739
637
1,552
760
1,856
898
1,926
Införsel i % av för-
brukningen per
par räknat......
40.4 %
34.2 %
35.9 %
27.4 %
Vid bedömandet av dessa siffror bör emellertid ihågkommas, att uttrycket
»skodon av vävnad» omfattar såväl tofflor som skodon i egentlig mening.
Den inhemska tillverkningen av tygskodon, andra än tofflor, torde, såsom
av skofabrikantföreningens statistik framgår, endast utgöra en mindre del
av den i industristatistiken angivna kvantiteten.
Tygskor med lädersula. I de likalydande motionerna 1:45 av herr Lindgren
och II: 143 av herr Åqvist har hemställts, »att riksdagen ville besluta sådan
ändring i tulltaxan, att tygskor med lädersula, nu behandlade enligt stat.
nr 1189, komme i åtnjutande av ett tullskydd av 450 kr. per 100 kg». Till
stöd härför lia motionärerna anfört i huvudsak följande.
Den övervägande delen av importen av sådana skodon, som avsåges i
motionerna, härrörde från Tjeckoslovakiet och Tyskland. För år 1934 uppginge
importen från nämnda länder till respektive 62.85 och 28.26 procent av
1 Siffrorna äro preliminära.
2 Antalet par"åren 1931—1933 är beräknat med ledning av vikten per par åren 1934 och 1935.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.
23
hela importen. Dessa skodon utgjorde huvudsakligen damskor av bomullsvävnad,
s. k. smärtingskor och sammetsskor. Då skodonen vägde omkring
330 gram per par och kartongerna omkring 100 gram, utgjorde tullen 50 eller
65 öre per par, allt eftersom införseln ägde rum utan eller med kartong.
En höjning av tullen vore nödvändig, därest de svenska skofabrikerna skulle
kunna upptaga tillverkning av tygskor i någon större skala.
Beträffande dessa motioner anföra ämbetsverken följande:
»I jämförelse med tillverkningen av skinnskodon av gängse typer åtnjuter
fabrikationen av skodon med överdel av tyg ett lågt tullskydd, särskilt om
hänsyn tages till tullen å de i sistnämnda skodon ingående materialierna.
Enligt en utredning, som på sin tid verkställdes inom 1928 års tullkommitté
och av vilken ämbetsverken satts i tillfälle att taga del, motsvarar tullen å
halvfabrikaten beträffande fem olika typer av enklare tygskor 22—35 procent
av tullen å den färdiga varan. Dessa siffror torde fortfarande i stort
sett äga giltighet. Beträffande tygskor av något finare utförande ligga procentsiffrorna
högre. Man torde sålunda för närvarande kunna räkna med
ett nettotullskydd för tygskor av i genomsnitt 100 kronor per 100 kilogram.
Vikten per pär är ganska växlande. Siffrorna för införseln från Tjeckoslovakiet,
vilka torde få anses i detta avseende utslagsgivande, enär tofflor
häri icke ingå i nämnvärd grad, giva vid handen, att vikten per par i genomsnitt
motsvarar knappt 500 gram. Prisen äro ganska växlande, enär en
mångfald till kvalitet och utförande olika typer förekomma. För närvarande
pågår en ganska betydande införsel av damskodon av sammet och imiterat
silverskinn, jämförelsevis prisbilliga men i lyxbetonat utförande. För fem
olika slag dylika skodon av utländsk tillverkning hava meddelats följande
inköpspris och genomsnittsvikter per pär:
pris
kronor
vikt med
kartong
gram
tull
kronor
tull i % av
inköpspriset
I ..........
.......... 3: 75
445
0: 67
17.9
II ..........
.......... 4:75
445
0: 67
14.1
III..........
.......... 4:93
445
0: 67
13.6
IV..........
.......... 5:25
445
0: 67
12.8
V ..........
.......... 7:35
475
0: 71
9.7
Nettotullskyddet torde kunna beräknas till 45 å 48 öre per par. Utförsäljningsprisen
för de olika typerna utgöra respektive 6: 90, 8: 50, 10: 50,
9: 50 och 14: 50 kronor. Äger införseln rum i papperspåsar i stället för i
kartonger, minskas tullen med 12 å 15 öre per pär. Även enklare tygskor
förekomma med lägre priser. De hava emellertid på senare tid i viss mån
trängts tillbaka i marknaden av skodon med sulor av kautschuk eller med
s. k. velvasulor (sulor av ett läderersättningsmedel).
Såsom framgår av ovan angivna siffror rörande den inhemska produktionen
och införseln av skinnskodon, tillfredsställer den inhemska industrien
den huvudsakliga delen av landets behov. På grund av den bristande överensstämmelsen
mellan produktions- och handelsstatistik samt då i stat. nr
1189 ingå såväl vanliga tygskodon med lädersula, vilka avses i nu berörda
motioner, som tofflor, kan man av det statistiska materialet ej exakt bedöma,
huru tillverkningen av tygskor förhåller sig till förbrukningen inom
landet. Påtagligt är emellertid, att behovet av dessa skodon till största
delen tillgodoses genom import. Det torde icke råda något tvivel örn att
detta förhållande till väsentlig del har sin grund i en, särskilt med hänsyn
24
Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.
till tullen å halvfabrikaten, mindre tillfredsställande avvägning av tullskyddet.
I betraktande härav synes en tullhöjning lämpligen böra vidtagas. Då
emellertid den i motionerna föreslagna tullsatsen synes innebära en alltför
hög tullbeskattning av de billigare slagen av skodon och dessa icke kunna
tulltekniskt skiljas från de dyrare, anse ämbetsverken, att höjningen bör
begränsas till en fördubbling av den nuvarande tullen. Tullhöjningen torde
lämpligen böra erhålla form av tilläggstull, vilken sålunda skulle utgå med
150 kronor för 100 kilogram. Då stat. nr 1189 så gott som uteslutande omfattar
skodon med sula av läder eller läderimitation, synes tilläggstullen böra
avse hela detta nummer.»
I anledning av motionerna I: 45 och II: 143 hava skrifter ingivits till utskottet
från tjeckoslovakiska handelskammaren i Stockholm, handelsaktiebolaget
Bata samt handelskammaren för Örebro och Västmanlands län.
Tilläggstull för tofflor. I motionen I: 26 av herr Ehrnberg hemställes,
»att riksdagen måtte besluta, att för tofflor hänförliga till stat. nr 1188—
1189 skall, utöver enligt tulltaxan stadgad tull, utgå tilläggstull med 150 kronor
för 100 kg».
Till en början erinras i motionen om vad som anförts i bevillningsutskottets
förut återgivna betänkande nr 25 vid 1934 års riksdag. Vidare hänvisas
till importökningen av skodon, hänförliga till stat. nr 1189, under vilket
den huvudsakliga delen av tofflor faller. Slutligen anföres, att värdet av
det i och för sig låga tullskyddet ytterligare minskas till följd av tullen å halvfabrikaten,
som beträffande vissa slag av tofflor uppgår till högre belopp
än tullen å den färdiga varan.
Rörande förevarande motion anföra ämbetsverken följande:
»Såsom i det föregående berörts äro vanliga skodon av tyg samt tofflor i såväl
handels- som industristatistiken upptagna under ett och samma nummer.
De statistiska uppgifterna lämna sålunda ej tillräckligt stöd för bedömandet
av vare sig den inhemska tillverkningens eller importens omfattning beträffande
ovannämnda artiklar var för sig. Såväl medelvärdet som medelvikten
per par ligger emellertid lägre i fråga om tofflor än för vanliga tygskodon.
I motionen angivas prisen å vissa tofflor, vilka särskilt äro föremål för
import. I dessa pris, som växla mellan 2 kronor 75 öre och 5 kronor 25 öre per
par, torde tull och frakt vara inberäknade. Emellertid är det svårt att fastslå
några medelsiffror. I motionen nr 41 i andra kammaren uppgives priset
för visst slag av tofflor till 2 kronor per par, vartill kommer frakt och tull
med omkring 50 öre. I fråga om införseln av tofflor har uppgivits, att denna
i större utsträckning än beträffande vanliga skodon försiggår i papperspåsar,
varför tullskyddet blir mindre effektivt för toffeltillverkningen. Visst avseende
förtjänar också det anmärkta förhållandet, alt, särskilt beträffande
tofflor av diagonalstickad sammet, tullen å halvfabrikaten kan bliva till och
med högre än tullen å den färdiga varan. På den ogynnsamma relationen
mellan tullen å hel- respektive halvfabrikat inverkar även tullen å vissa
garneringsartiklar, vilken kan uppgå till 30 kronor per kilogram. Ehuruväl
den diagonalstickade sammeten utan större olägenhet torde kunna ersättas
med annat material, kan ej bestridas, att tullen å halvfabrikaten innebär en
avsevärd reducering av tullskyddet för toffeltillverkningen.
Därest ämbetsverkens i det föregående framställda förslag om en tilläggs
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.
25
tull av 150 kronor per 100 kilogram för skodon, hänförliga till stat. nr
1189, vinner beaktande, skulle denna tull komma att utgå även för tofflor
med lädersula och sålunda även det i nu förevarande motion av herr Ehrnberg
framställda önskemålet bliva tillgodosett. Däremot synas tofflor med
sula av kautschuk icke vara av sådan betydelse, att en uppdelning av stat.
nr 1188 med högre tull för till detta nummer hänförliga tofflor kan anses
av behovet påkallad.»
Tullnedsättning för visst slag av sammet. I motionen 11:41 av herrar
Åqvist och Hansson i örebro hemställes, »att riksdagen ville besluta sådan
ändring i gällande tulltaxa, att sammet, belagd med vadd, som fastsatts genom
stickning eller på annat sätt, åsättes samma tull, som nu utgår för s. k.
kascherad sammet enligt tulltaxenr 992 vid import av fabriker för tillverkning
av tofflor».
Till stöd för motionen anföres i huvudsak följande.
Det vore uppenbart, att det icke borde vara någon skillnad mellan en klistrad
vara och samma vara, behandlad genom stickning med ett underlägg
av vadd, då varan användes till samma ändamål, nämligen tofflor. En ändring
i tulltaxan beträffande stat. nr 1174 motiverades starkt även därigenom,
att färdiga tofflor kunde införas mot en tull av 1 krona 50 öre per
kilogram. Den höga tullen å diagonalstickad sammet omöjliggjorde tillverkningen
här i landet av tofflor av dylikt material, vilket innebure ett
avbräck för de svenska tillverkarna. En sänkning av tullen för nämnda
material till 25 öre per kilogram skulle minska tillverkningskostnaderna med
26 öre per par, varigenom det nuvarande hindret för tillverkningen skulle
undanröjas. Inköpspriset å dylika tofflor utgjorde 2 kronor ab fabrik, vartill
komme frakt och tull med omkring 50 öre. Utförsäljningspriset vöre
3 kronor 25 öre å 3 kronor 35 öre.
Ämbetsverken anföra följande rörande den ifrågasatta tullnedsättningen:
»Då vid 1929 års tulltaxerevision sådan ändring vidtogs i formuleringen av
nuvarande tulltaxenr 459 (stat. nr 992) att detta kom att omfatta för skofabrikation
avsedda vävnader och filt av de slag, som närmare angivas i
överrubriken, avsågs härmed, såsom av motiveringen till taxeändringen framgår,
med kautschuk överdragna eller impregnerade oblekta och ofärgade vävnader
samt vissa slag av filt, impregnerade med kautschuk och andra ämnen,
för vilka den för impregnerade vävnader fastställda tullen av 2 kronor
per kilogram, särskilt i betraktande av varornas användning såsom halvfabrikat,
befunnits innebära en allt för hög tullbeskattning, ofta motsvarande
hela varuvärdet. Rubrikens avfattning har emellertid kommit att innesluta,
förutom ovannämnda grövre, tekniskt betonade artiklar, även vissa inom
skoindustrien använda vävnader av annan karaktär och högre värde än de
ovan angivna, såsom den i motionen omnämnda sammetsvävnadcn med kascherad
baksida. Nu föreslås, att ifrågavarande rubrik skall utvidgas, så att
den komme att omfatta även sammet, belagd med vadd, som fastsatts genom
stickning eller på annat sätt.»
Ämbetsverken hava vidare erinrat örn det liknande vid 1934 års riksdag
föreliggande förslaget, vilket emellertid endast avsåg diagonalstickad sammet,
och bevillningsutskottets i anledning därav avgivna, förut återgivna
yttrande.
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 7 sand. .Yr 26—30. it
26
Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.
Ytterligare anföra ämbetsverken följande:
»Då ämbetsverken i anledning av här ovan behandlade motioner, avseende
en höjning av tullsatsen å skodon av vävnad, föreslagit en tilläggstull av
150 kronor per 100 kilogram för skodon, hänförliga till stat. nr 1189, och
den nu rådande mindre tillfredsställande relationen mellan tullen å vissa
hel- och halvfabrikat inom toffelfabrikationen skulle avhjälpas, om det sålunda
framställda förslaget vinner riksdagens bifall, samt även i övrigt vissa
erinringar kunna göras mot den föreslagna tullnedsättningen å förutnämnda
slag av sammet, finna ämbetsverken icke anledning tillstyrka bifall till nu
förevarande motion.»
Utskottet. Utskottet, som vid behandlingen av förevarande motioner anlitat byråchefen
i generaltullstyrelsen T. Alsén såsom sakkunnig, ansluter sig till ämbetsverkens
uppfattning beträffande de i motionerna framställda förslagen. Med
hänvisning till ämbetsverkens utlåtande i ämnet hemställer utskottet,
1) att riksdagen måtte, i anledning av de likalydande motionerna
1:45 av herr Lindgren och II: 143 av herr Åqvist
ävensom motionen I: 26 av herr Ehrnberg, besluta, att vid
införsel från utlandet av varor av följande slag skall från
och med dag, som av Kungl. Maj:t bestämmes, utöver tull,
som stadgas i tulltaxan, utgå tilläggstull på sätt nedan sägs:
Tulltaxe-
nr
Statistiskt
nr
Varuslag
Tilläggstull
för 100 kg
kronor
Skodon, ej hänförliga till nr 618—619 (stat. nr
1181—1182):
ur 625
1189
med sulor av annat material (än gummi) E
150: —
2) att motionen II: 41 av herrar Åqvist och Hansson i örebro,
om minskat tullskydd för sammet belagd med vadd, som
fastsatts genom stickning eller på annat sätt, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 31 mars 1936.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Björnsson, Jönsson, friherre
Lagerfelt, Lithander, Lövgren i Boden, Björklund, Nylander i Stockholm,
Olsson i Gävle, Ericson i Boxholm, Berg i Karlskrona, Löfvander,
Larsson i Örbyhus, Björkman i Sunne, Lindbärg i Domnarvet, Werner i
Hultsfred, Andersson i Dunker, Ljunggren och Hagberg i Malmö.
366618. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1936:199 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner örn ökat tullskydd för tygskor med lädersula samt örn tillläggstull för tofflor. a1 i texten