Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner om ökat tullskydd för tygskor med lådersula, örn tillläggstull för tofflor samt örn minskat tullskydd för sammet, belagd med vadd, som fastsatts genom stickning eller på annat sätt.

1936-03-31 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1936:30, Betänkande, i anledning av väckta motioner om ökat tullskydd för tygskor med lådersula, örn tillläggstull för tofflor samt örn minskat tullskydd för sammet, belagd med vadd, som fastsatts genom stickning eller på annat sätt.

Dokumentets text

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

19

Nr 30.

Ankom till riksdagens kansli den 21 april 1936 kl. 4 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner

om ökat tullskydd för tygskor med lådersula, örn tillläggstull

för tofflor samt örn minskat tullskydd för

sammet, belagd med vadd, som fastsatts genom stickning

eller på annat sätt.

(lia avd.)

Till bevillningsutskottet ha hänvisats följande, av utskottet till behandling

i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen:

de likalydande motionerna nr 45 i första kammaren av herr Lindgren och

nr 143 i andra kammaren av herr Åqvist, om ökat tullskydd för tygskor med

lädersula;

motionen nr 26 i första kammaren av herr Ehrnberg, om tilläggstull för

tofflor; samt

motionen nr 41 i andra kammaren av herrar Åqvist och Hansson i Örebro,

om minskat tullskydd för sammet, belagt med vadd, som fastsatts genom

stickning eller på annat sätt.

I gällande tulltaxa äro skodon av skinn (med undantag av vissa grövre

arbetsskodon) upptagna under nr 622:1 och 622:2 (stat. nr 1185:1 och

1185: 2) med en tull av 450 kronor per 100 kg för skodon, vägande per par

mer än 750 gram, och 600 kronor per 100 kg för skodon av mindre vikt

per par. Skodon med övertyg av spånadsvara, som ej innehåller silke, hänföras

till tulltaxenr 625 med tull av 150 kronor per 100 kg. Sistnämnda

nummer är i statistiskt hänseende uppdelat i två undernummer, 1188 och

1189, upptagande det förra skodon med sulor av gummi och det senare skodon

med sulor av annat material (så gott som uteslutande läder eller läderimitation).

Till sistnämnda nummer hänföras såväl sådana skodon, som

avses i de likalydande motionerna I: 45 och II: 143, som ock de tofflor, vilka

beröras i motionen I: 26.

Enligt gällande bestämmelser skall vid tulltaxering av skodon i den tullpliktiga

vikten inräknas vikten av visst emballage, t. ex. kartonger och påsar.

För toffeltillverkning avsedd, diagonalstickad bomullssammet hänföres i

regel till tulltaxenr 611 (stat. nr 1174) med en tull av 350 kronor för 100

kg. För skotillverkning avsedd sammetsvävnad med s. k. kascherad bak
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

sida (d. v. s. sammetsvävnad, hopklistrad med annan vävnad) tulltaxeras

däremot enligt nr 459 (stat. nr 992) med tull av 25 kronor för 100 kg.

I anledning av en vid 1934 års riksdag inom andra kammaren väckt motion,

avseende tullnedsättning för till stat. nr 1174 hänförlig diagonalstickad

sammet, yttrade bevillningsutskottet (bet. nr 25) följande:

Tullen å det i motionen omförmälda, för tillverkning av tofflor avsedda

material står uppenbarligen icke i lämplig relation till tullen å den färdiga

varan. Då enligt vad utskottet inhämtat övertyget ingår med omkring 30

procent i de färdiga tofflornas vikt, motsvarar tullen enbart å ifrågavarande

halvfabrikat 70 procent av tullskyddet för tillverkningen av detta slag av

tofflor.

Det synes emellertid kunna ifrågasättas, huruvida en ändring lämpligen

bör vidtagas på det sätt motionären föreslagit. I detta hänseende må till

en början erinras, att industriens önskemål icke skulle bliva fullt tillgodosedda,

även om ifrågavarande varuslag, diagonalstickad sammet, särskilt

angives i tulltaxan. Det har nämligen för utskottet uppgivits, att för ifrågavarande

ändamål avsett material ofta utgöres av annan vävnad än sammet

ävensom att sådan stickning, med vilken övertyget förenas med vaddunderlaget,

ofta icke är av beskaffenhet att kunna karakteriseras som »diagonalstickning».

Såsom ovan erinrats ingå sådana tofflor, för vilkas tillverkning ifrågavarande

vävnad användes, under tulltaxenr 625 med tull av 150 kronor per

100 kilogram. Det lär inom skoindustrien vara en allmän uppfattning, att

tullskyddet för hela denna gren av skotillverkningen är otillfredsställande

med hänsyn till bland annat tullbelastningen å halvfabrikaten, en uppfattning

vars berättigande torde hava belysts vid den utredning 1928 års tullkommitté

låtit verkställa. Till följd härav kan ifrågasättas, huruvida icke

nu föreliggande tullfråga lämpligen bör upptagas till övervägande i samband

med en reglering av tullsatserna för skoindustrien. I varje fall utgör denna

omständighet ett ytterligare skäl mot att nu beträffande ett enda halvfabrikat

vidtaga en ändring i tulltaxan.

I enlighet med utskottets hemställan föranledde motionen icke någon riksdagens

åtgärd.

Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran har utskottet

emottagit ett av kommerskollegium och generaltullstyrelsen den 27 mars 1936

avgivet gemensamt utlåtande i anledning av förenämnda fyra motioner. Ämbetsverken

ha därvid till en början lämnat följande redogörelse rörande den

inhemska tillverkningen av skodon, m. m.

Den inhemska tillverkningen av skinnskodon har enligt den officiella industristatistiken

under de senare åren utgjort:

år

1,000 pär

1,000 kronor

medelvärde

per par kronor

1930 ............

............ 7,681

94,008

12:24

1931 ............

............ 7,207

81,458

11: 30

1932 ............

............ 6,447

66,240

10: 27

1933 ............

............ 6,802

65,860

9:68

1934 ............

............ 6,926

65,747

9: 49

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

21

Beträffande skodon med överdel av spånadsvara avse industristatistikens

siffror skodon såväl av vävnad som av filt. Häribland ingå både tofflor och

andra skodon men däremot icke skodon med gummisula. Tillverkningen

av skodon av vävnad eller filt har, med nämnda inskränkning, utgjort:

år 1,000 pär 1,000 kronor per par kronor

3: 91

1930

1931

1932

1933

1934

684

388

429

497

659

2,672

1,147

980

1,149

1,278

2: 96

2:28

2: 31

1: 94

De låga genomsnittsvärdena tyda på att viss del av tillverkningen utgjorts

av filttofflor, vilkas pris är avsevärt lägre än priset å skodon i egentlig mening.

Även andra tofflor betinga i regel ett lägre pris per par räknat än vanliga

skodon av tyg. Tillverkningen av dylika tygskor med lädersula har enligt

uppgift från svenska skofabrikantföreningen, vars statistik representerar

omkring 75 procent av hela skoproduktionen, utgjort:

år 1933 ................................................ 14,644 par

» 1934 ................................................ 31,472 *

» 1935 ................................................ 21,712 »

Föreningens statistik för tygskor med lädersula omfattar enligt uppgift

troligen hela tillverkningen av denna artikel. Minskas den officiella industristatistikens

siffror med de nu angivna, skulle återstoden, den övervägande

delen, utgöras av tofflor, vilkas tillverkning torde få anses ligga vid sidan

av skoindustriens egentliga verksamhetsområde; särskilt gäller detta filttofflor.

Införseln av skinnskodon, stat. nr 1185:1 och 1185:2, samt skodon av

vävnad (annan än siden-) med sulor av annat material än gummi, stat. nr

1189, har utgjort:

Stat nr 11851

Stat. nr

1189

Å r

1,000 par 2

1,000 kr.

Medelvärde

per pär

kr.

1,000

par2

1,000

kr.

Medel- värde

per par

kr.

1931 ..................

103

1,030

509

10: 00

258

611

2: 37

1932 ..................

46

11: 07

218

591

2:71

1933 ..................

46

519

11: 28

273

729

2: 67

1,000

pär

1,000

kr.

Medel- värde

per par

kr.

1,000

par

1,000

kr.

Medel- värde

per par

kr.

1934 ..................

2.5

51

20: 40

44

566

12: 86

246

663

2: 70

1935 ..................

4

76

19:00

70

816

11: 66

359

963

2: 68

1 Under år 1933 uppdelades statistiskt nr 1185 i två nummer, 1185:1 och 1185: 2.

2 Antalet par åren 1931—1933 är beräknat med ledning av vikten per par åren 1934 och 1935.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

Införseln åren 1934 och 1935 av skodon, hänförliga till stat. nr 1189, fördelade

sig på olika länder sålunda:

år 1934 år 19351

1,000 par 1,000 kronor 1,000 par 1,000 kronor

från Tjeckoslovakiet.................. 135.6 415.5 180.2 583.9

> Tyskland........................ 93.9 193.8 154.1 321.6

» andra länder.................... 16.5 54.1 22.1 57.4

Utförseln har varit jämförelsevis obetydlig.

En bild av den inhemska förbrukningen samt införselns förhållande till

förbrukningen erbjuder följande sammanställning:

1931

1932

1933

1934

1,000

1,000

1,000

1,000

1,000

1,000

1,000

1,000

pär2

kr.

pär2

kr.

pär2

kr.

par

kr.

Skinnskodon:

Tillverkning ......

7,207

81,458

6,447

66,240

6,802

65,860

6,926

65,747

Införsel ..........

103

1,030

46

509

46

519

.47

617

Avgår utförsel ....

21

136

26

183

34

223

26

176

Förbrukning......

7,289

82,352

6,467

66,566

6,814

66,156

6,947

66,188

Införsel i % av för-

brukningen per par

räknat ..........

1.4 %

0.7 %

0.7 %

0.7 %

Skodon av vävnad med

sulor av annai ämne

än kautschuk:

Tillverkning......

388

1,147

429

980

497

1,149

659

1,278

Införsel ..........

258

611

218

591

273

729

246

663

Avgår utförsel....

8

19

10

19

10

22

7

15

Förbrukning.....

638

1,739

637

1,552

760

1,856

898

1,926

Införsel i % av för-

brukningen per

par räknat......

40.4 %

34.2 %

35.9 %

27.4 %

Vid bedömandet av dessa siffror bör emellertid ihågkommas, att uttrycket

»skodon av vävnad» omfattar såväl tofflor som skodon i egentlig mening.

Den inhemska tillverkningen av tygskodon, andra än tofflor, torde, såsom

av skofabrikantföreningens statistik framgår, endast utgöra en mindre del

av den i industristatistiken angivna kvantiteten.

Tygskor med lädersula. I de likalydande motionerna 1:45 av herr Lindgren

och II: 143 av herr Åqvist har hemställts, »att riksdagen ville besluta sådan

ändring i tulltaxan, att tygskor med lädersula, nu behandlade enligt stat.

nr 1189, komme i åtnjutande av ett tullskydd av 450 kr. per 100 kg». Till

stöd härför lia motionärerna anfört i huvudsak följande.

Den övervägande delen av importen av sådana skodon, som avsåges i

motionerna, härrörde från Tjeckoslovakiet och Tyskland. För år 1934 uppginge

importen från nämnda länder till respektive 62.85 och 28.26 procent av

1 Siffrorna äro preliminära.

2 Antalet par"åren 1931—1933 är beräknat med ledning av vikten per par åren 1934 och 1935.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

23

hela importen. Dessa skodon utgjorde huvudsakligen damskor av bomullsvävnad,

s. k. smärtingskor och sammetsskor. Då skodonen vägde omkring

330 gram per par och kartongerna omkring 100 gram, utgjorde tullen 50 eller

65 öre per par, allt eftersom införseln ägde rum utan eller med kartong.

En höjning av tullen vore nödvändig, därest de svenska skofabrikerna skulle

kunna upptaga tillverkning av tygskor i någon större skala.

Beträffande dessa motioner anföra ämbetsverken följande:

»I jämförelse med tillverkningen av skinnskodon av gängse typer åtnjuter

fabrikationen av skodon med överdel av tyg ett lågt tullskydd, särskilt om

hänsyn tages till tullen å de i sistnämnda skodon ingående materialierna.

Enligt en utredning, som på sin tid verkställdes inom 1928 års tullkommitté

och av vilken ämbetsverken satts i tillfälle att taga del, motsvarar tullen å

halvfabrikaten beträffande fem olika typer av enklare tygskor 22—35 procent

av tullen å den färdiga varan. Dessa siffror torde fortfarande i stort

sett äga giltighet. Beträffande tygskor av något finare utförande ligga procentsiffrorna

högre. Man torde sålunda för närvarande kunna räkna med

ett nettotullskydd för tygskor av i genomsnitt 100 kronor per 100 kilogram.

Vikten per pär är ganska växlande. Siffrorna för införseln från Tjeckoslovakiet,

vilka torde få anses i detta avseende utslagsgivande, enär tofflor

häri icke ingå i nämnvärd grad, giva vid handen, att vikten per par i genomsnitt

motsvarar knappt 500 gram. Prisen äro ganska växlande, enär en

mångfald till kvalitet och utförande olika typer förekomma. För närvarande

pågår en ganska betydande införsel av damskodon av sammet och imiterat

silverskinn, jämförelsevis prisbilliga men i lyxbetonat utförande. För fem

olika slag dylika skodon av utländsk tillverkning hava meddelats följande

inköpspris och genomsnittsvikter per pär:

pris

kronor

vikt med

kartong

gram

tull

kronor

tull i % av

inköpspriset

I ..........

.......... 3: 75

445

0: 67

17.9

II ..........

.......... 4:75

445

0: 67

14.1

III..........

.......... 4:93

445

0: 67

13.6

IV..........

.......... 5:25

445

0: 67

12.8

V ..........

.......... 7:35

475

0: 71

9.7

Nettotullskyddet torde kunna beräknas till 45 å 48 öre per par. Utförsäljningsprisen

för de olika typerna utgöra respektive 6: 90, 8: 50, 10: 50,

9: 50 och 14: 50 kronor. Äger införseln rum i papperspåsar i stället för i

kartonger, minskas tullen med 12 å 15 öre per pär. Även enklare tygskor

förekomma med lägre priser. De hava emellertid på senare tid i viss mån

trängts tillbaka i marknaden av skodon med sulor av kautschuk eller med

s. k. velvasulor (sulor av ett läderersättningsmedel).

Såsom framgår av ovan angivna siffror rörande den inhemska produktionen

och införseln av skinnskodon, tillfredsställer den inhemska industrien

den huvudsakliga delen av landets behov. På grund av den bristande överensstämmelsen

mellan produktions- och handelsstatistik samt då i stat. nr

1189 ingå såväl vanliga tygskodon med lädersula, vilka avses i nu berörda

motioner, som tofflor, kan man av det statistiska materialet ej exakt bedöma,

huru tillverkningen av tygskor förhåller sig till förbrukningen inom

landet. Påtagligt är emellertid, att behovet av dessa skodon till största

delen tillgodoses genom import. Det torde icke råda något tvivel örn att

detta förhållande till väsentlig del har sin grund i en, särskilt med hänsyn

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

till tullen å halvfabrikaten, mindre tillfredsställande avvägning av tullskyddet.

I betraktande härav synes en tullhöjning lämpligen böra vidtagas. Då

emellertid den i motionerna föreslagna tullsatsen synes innebära en alltför

hög tullbeskattning av de billigare slagen av skodon och dessa icke kunna

tulltekniskt skiljas från de dyrare, anse ämbetsverken, att höjningen bör

begränsas till en fördubbling av den nuvarande tullen. Tullhöjningen torde

lämpligen böra erhålla form av tilläggstull, vilken sålunda skulle utgå med

150 kronor för 100 kilogram. Då stat. nr 1189 så gott som uteslutande omfattar

skodon med sula av läder eller läderimitation, synes tilläggstullen böra

avse hela detta nummer.»

I anledning av motionerna I: 45 och II: 143 hava skrifter ingivits till utskottet

från tjeckoslovakiska handelskammaren i Stockholm, handelsaktiebolaget

Bata samt handelskammaren för Örebro och Västmanlands län.

Tilläggstull för tofflor. I motionen I: 26 av herr Ehrnberg hemställes,

»att riksdagen måtte besluta, att för tofflor hänförliga till stat. nr 1188—

1189 skall, utöver enligt tulltaxan stadgad tull, utgå tilläggstull med 150 kronor

för 100 kg».

Till en början erinras i motionen om vad som anförts i bevillningsutskottets

förut återgivna betänkande nr 25 vid 1934 års riksdag. Vidare hänvisas

till importökningen av skodon, hänförliga till stat. nr 1189, under vilket

den huvudsakliga delen av tofflor faller. Slutligen anföres, att värdet av

det i och för sig låga tullskyddet ytterligare minskas till följd av tullen å halvfabrikaten,

som beträffande vissa slag av tofflor uppgår till högre belopp

än tullen å den färdiga varan.

Rörande förevarande motion anföra ämbetsverken följande:

»Såsom i det föregående berörts äro vanliga skodon av tyg samt tofflor i såväl

handels- som industristatistiken upptagna under ett och samma nummer.

De statistiska uppgifterna lämna sålunda ej tillräckligt stöd för bedömandet

av vare sig den inhemska tillverkningens eller importens omfattning beträffande

ovannämnda artiklar var för sig. Såväl medelvärdet som medelvikten

per par ligger emellertid lägre i fråga om tofflor än för vanliga tygskodon.

I motionen angivas prisen å vissa tofflor, vilka särskilt äro föremål för

import. I dessa pris, som växla mellan 2 kronor 75 öre och 5 kronor 25 öre per

par, torde tull och frakt vara inberäknade. Emellertid är det svårt att fastslå

några medelsiffror. I motionen nr 41 i andra kammaren uppgives priset

för visst slag av tofflor till 2 kronor per par, vartill kommer frakt och tull

med omkring 50 öre. I fråga om införseln av tofflor har uppgivits, att denna

i större utsträckning än beträffande vanliga skodon försiggår i papperspåsar,

varför tullskyddet blir mindre effektivt för toffeltillverkningen. Visst avseende

förtjänar också det anmärkta förhållandet, alt, särskilt beträffande

tofflor av diagonalstickad sammet, tullen å halvfabrikaten kan bliva till och

med högre än tullen å den färdiga varan. På den ogynnsamma relationen

mellan tullen å hel- respektive halvfabrikat inverkar även tullen å vissa

garneringsartiklar, vilken kan uppgå till 30 kronor per kilogram. Ehuruväl

den diagonalstickade sammeten utan större olägenhet torde kunna ersättas

med annat material, kan ej bestridas, att tullen å halvfabrikaten innebär en

avsevärd reducering av tullskyddet för toffeltillverkningen.

Därest ämbetsverkens i det föregående framställda förslag om en tilläggs
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

25

tull av 150 kronor per 100 kilogram för skodon, hänförliga till stat. nr

1189, vinner beaktande, skulle denna tull komma att utgå även för tofflor

med lädersula och sålunda även det i nu förevarande motion av herr Ehrnberg

framställda önskemålet bliva tillgodosett. Däremot synas tofflor med

sula av kautschuk icke vara av sådan betydelse, att en uppdelning av stat.

nr 1188 med högre tull för till detta nummer hänförliga tofflor kan anses

av behovet påkallad.»

Tullnedsättning för visst slag av sammet. I motionen 11:41 av herrar

Åqvist och Hansson i örebro hemställes, »att riksdagen ville besluta sådan

ändring i gällande tulltaxa, att sammet, belagd med vadd, som fastsatts genom

stickning eller på annat sätt, åsättes samma tull, som nu utgår för s. k.

kascherad sammet enligt tulltaxenr 992 vid import av fabriker för tillverkning

av tofflor».

Till stöd för motionen anföres i huvudsak följande.

Det vore uppenbart, att det icke borde vara någon skillnad mellan en klistrad

vara och samma vara, behandlad genom stickning med ett underlägg

av vadd, då varan användes till samma ändamål, nämligen tofflor. En ändring

i tulltaxan beträffande stat. nr 1174 motiverades starkt även därigenom,

att färdiga tofflor kunde införas mot en tull av 1 krona 50 öre per

kilogram. Den höga tullen å diagonalstickad sammet omöjliggjorde tillverkningen

här i landet av tofflor av dylikt material, vilket innebure ett

avbräck för de svenska tillverkarna. En sänkning av tullen för nämnda

material till 25 öre per kilogram skulle minska tillverkningskostnaderna med

26 öre per par, varigenom det nuvarande hindret för tillverkningen skulle

undanröjas. Inköpspriset å dylika tofflor utgjorde 2 kronor ab fabrik, vartill

komme frakt och tull med omkring 50 öre. Utförsäljningspriset vöre

3 kronor 25 öre å 3 kronor 35 öre.

Ämbetsverken anföra följande rörande den ifrågasatta tullnedsättningen:

»Då vid 1929 års tulltaxerevision sådan ändring vidtogs i formuleringen av

nuvarande tulltaxenr 459 (stat. nr 992) att detta kom att omfatta för skofabrikation

avsedda vävnader och filt av de slag, som närmare angivas i

överrubriken, avsågs härmed, såsom av motiveringen till taxeändringen framgår,

med kautschuk överdragna eller impregnerade oblekta och ofärgade vävnader

samt vissa slag av filt, impregnerade med kautschuk och andra ämnen,

för vilka den för impregnerade vävnader fastställda tullen av 2 kronor

per kilogram, särskilt i betraktande av varornas användning såsom halvfabrikat,

befunnits innebära en allt för hög tullbeskattning, ofta motsvarande

hela varuvärdet. Rubrikens avfattning har emellertid kommit att innesluta,

förutom ovannämnda grövre, tekniskt betonade artiklar, även vissa inom

skoindustrien använda vävnader av annan karaktär och högre värde än de

ovan angivna, såsom den i motionen omnämnda sammetsvävnadcn med kascherad

baksida. Nu föreslås, att ifrågavarande rubrik skall utvidgas, så att

den komme att omfatta även sammet, belagd med vadd, som fastsatts genom

stickning eller på annat sätt.»

Ämbetsverken hava vidare erinrat örn det liknande vid 1934 års riksdag

föreliggande förslaget, vilket emellertid endast avsåg diagonalstickad sammet,

och bevillningsutskottets i anledning därav avgivna, förut återgivna

yttrande.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 7 sand. .Yr 26—30. it

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 30.

Ytterligare anföra ämbetsverken följande:

»Då ämbetsverken i anledning av här ovan behandlade motioner, avseende

en höjning av tullsatsen å skodon av vävnad, föreslagit en tilläggstull av

150 kronor per 100 kilogram för skodon, hänförliga till stat. nr 1189, och

den nu rådande mindre tillfredsställande relationen mellan tullen å vissa

hel- och halvfabrikat inom toffelfabrikationen skulle avhjälpas, om det sålunda

framställda förslaget vinner riksdagens bifall, samt även i övrigt vissa

erinringar kunna göras mot den föreslagna tullnedsättningen å förutnämnda

slag av sammet, finna ämbetsverken icke anledning tillstyrka bifall till nu

förevarande motion.»

Utskottet. Utskottet, som vid behandlingen av förevarande motioner anlitat byråchefen

i generaltullstyrelsen T. Alsén såsom sakkunnig, ansluter sig till ämbetsverkens

uppfattning beträffande de i motionerna framställda förslagen. Med

hänvisning till ämbetsverkens utlåtande i ämnet hemställer utskottet,

1) att riksdagen måtte, i anledning av de likalydande motionerna

1:45 av herr Lindgren och II: 143 av herr Åqvist

ävensom motionen I: 26 av herr Ehrnberg, besluta, att vid

införsel från utlandet av varor av följande slag skall från

och med dag, som av Kungl. Maj:t bestämmes, utöver tull,

som stadgas i tulltaxan, utgå tilläggstull på sätt nedan sägs:

Tulltaxe-

nr

Statistiskt

nr

Varuslag

Tilläggstull

för 100 kg

kronor

Skodon, ej hänförliga till nr 618—619 (stat. nr

1181—1182):

ur 625

1189

med sulor av annat material (än gummi) E

150: —

2) att motionen II: 41 av herrar Åqvist och Hansson i örebro,

om minskat tullskydd för sammet belagd med vadd, som

fastsatts genom stickning eller på annat sätt, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 31 mars 1936.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Björnsson, Jönsson, friherre

Lagerfelt, Lithander, Lövgren i Boden, Björklund, Nylander i Stockholm,

Olsson i Gävle, Ericson i Boxholm, Berg i Karlskrona, Löfvander,

Larsson i Örbyhus, Björkman i Sunne, Lindbärg i Domnarvet, Werner i

Hultsfred, Andersson i Dunker, Ljunggren och Hagberg i Malmö.

366618. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:199 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner örn ökat tullskydd för tygskor med lädersula samt örn tillläggstull för tofflor. a1 i texten