Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om skattefrihet för förbättringsbidrag till främjande av byggnadsverksamhet på landet.

1936-05-22 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1936:37, Betänkande, i anledning av väckt motion om skattefrihet för förbättringsbidrag till främjande av byggnadsverksamhet på landet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

1

Nr 37.

Ankom till riksdagens kansli den 22 maj 1936 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

skattefrihet för förbättringsbidrag till främjande av

byggnadsverksamhet på landet.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,

nr 5, hava herrar Thorell och Lundqvist hemställt, att riksdagen ville

besluta, att förbättringsbidrag till främjande av byggnadsverksamhet på

landet skola vara fria från beskattning.

Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till motionen.

I 19 § kommunalskattelagen hava angivits de förvärv, som icke äro hänförliga

till skattepliktig inkomst. Enligt punkt 1) av anvisningarna till

nämnda lagrum äro fattigunderstöd, begravningshjälp, natura- och andra förmåner,

som utgått till värnpliktig i och för värnpliktstjänstgöringen, underhåll,

som lämnats fånge eller patient å hospital, m. m. dylikt icke att hänföra

till skattepliktig inkomst. Detsamma gäller även i fråga örn till andra

föreningar än bostadsföreningar influtna medlemsavgifter.

Enligt 2 § kungörelsen den 30 juni 1933 (nr 473) angående förbättringsbidrag

och nybyggnadslån till främjande av byggnadsverksamhet på landet

må förbättringsbidrag lämnas för reparation av och annat förbättringsarbete

å bostadslägenheter, så ock för uppförande av nya bostadslägenheter

i stället för förut befintliga. Enligt 3 § nämnda kungörelse

tilldelas dylikt bidrag efter ansökan den, som äger eller är underhållsskyldig

för de bostadslägenheter, å vilka reparation eller annat förbättringsarbete

skall utföras eller som skola ersättas genom nybyggnad. Förbättringsbidrag

må enligt 4 § beviljas allenast under vissa angivna förutsättningar,

innefattande bland annat, att byggnadsföretagets genomförande anses

ur hälsosynpunkt påkallat samt att sökanden prövas vara i behov av ekonomiskt

bistånd för byggnadsföretagets genomförande. Enligt 5 § utgår förbättringsbidrag

med ett belopp, motsvarande viss del, i regel under femtio

procent, av de för byggnadsföretaget uppskattade kostnaderna. Denna del

skall i varje särskilt fall bestämmas med skälig hänsyn tagen til! sökandens

förmåga att själv bidraga med penningar, material, transporter och eget arbete

samt till den rätt, han må äga att för byggnadsföretaget av annan und
Bihang

till riksdagens protokoll 1936. 7 sami. Nr 37. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

få ersättning. Beviljat bidrag utbetalas enligt 20 § av vederbörande egnahemsnämnd,

i den mån arbete vederbörligen utförts; dock må, där så prövas

lämpligt, utbetalning av hela beloppet eller del därav ske i förskott. Åsidosätter

någon sina åtaganden i fråga örn förbättringsbidrag, kan föreskrivas,

att vad av bidraget uppburits omedelbart skall återbetalas jämte ränta (24 §).

Utskottet har under hand från vederbörande landskamrerare inhämtat att,

såvitt landskamrerarna kunnat utröna, ifrågavarande förbättringsbidrag vid

1935 års taxering blivit föremål för beskattning i en del taxeringsdistrikt

inom 7 län, medan åter inom 17 län bidragen vid nämnda års taxering icke

tagits till beskattning.

Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran har utskottet

emottagit ett av kammarrätten den 13 mars 1936 avgivet yttrande i anledning

av motionen, i vilket yttrande kammarrätten anfört bland annat följande:
Motionärerna

anförde, att ifrågavarande förbättringsbidrag i praxis upptagits

till beskattning, och förutsatte i anslutning därtill, att sådant bidrag

enligt gällande skattelagstiftning vore att hänföra till skattepliktig inkomst.

Frågan, huruvida så vore förhållandet, hade veterligt icke dittills genom besvär

dragits under kammarrättens prövning; och i förevarande ordning ansåge

sig kammarrätten icke böra i nämnda hänseende göra något uttalande.

Kammarrätten ville däremot framhålla, hurusom praktiska skäl talade för

att förbättringsbidraget undantoges från beskattning. Till en början skulle,

såsom också motionärerna antytt, staten genom att beskatta bidraget komma

att åtminstone till någon del återtaga vad bidragstagaren bekommit; denne

skulle i själva verket till slut icke erhålla hela det bidrag, varmed från början

räknats. Något berättigat anspråk på beskattning syntes näppeligen kunna

tänkas föreligga hos vederbörande kommuner; fasthellre ville det synas,

som om dessas skatteanspråk bleve i skälig utsträckning tillgodosett genom

beskattning av den högre avkastning av fastigheten, som de utförda förbättringarna

kunde tänkas föranleda. För övrigt torde, med hänsyn till den svaga

ekonomiska ställning hos bidragstagaren, som utgjorde en av förutsättningarna

för bidragets beviljande, få anses rimligt, att bidraget icke beskattades.

Då det slutligen förutsattes, att på åtskilliga håll redan nu skattskyldighet

icke ansåges föreligga, skulle jämnheten vid beskattningen främjas

genom en generell bestämmelse örn skattefrihet.

Från den skattefrihet, för vilken sålunda skäl syntes föreligga, skulle visserligen

undantag kunna ifrågasättas, om och i den mån förbättringsbidragets

mottagare genom detta erhölle gottgörelse för av honom utfört eget arbete.

Såvitt kammarrätten kunde finna, hade dock detta fall ej något större

praktiskt intresse, då bidragstagaren i regel själv finge vidkännas direkta

kostnader för utförandet av de arbeten, som bidraget förutsatte, med så stort

belopp, att gottgörelse för eget arbete icke återstode. I de fall, där bidraget

skulle komma att överstiga de kontanta utgifterna, syntes det överskjutande

beloppet bliva så obetydligt, att en beskattning därav knappast torde vara

praktiskt motiverad med hänsyn till de svårigheter, som skulle komma att

möta för taxeringsmyndigheterna att beräkna vad av bidraget belöpt på eget

arbete.

På grund av det anförda hade kammarrätten icke något att erinra mot in
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37. 3

förande av en uttrycklig bestämmelse om skattefrihet för ifrågavarande bidrag.

Det borde emellertid påpekas, att, därest dylik skattefrihet stadgades, avdrag

för reparationer och underhåll av fastighet, i den mån kostnaderna därför

bestritts av förbättringsbidraget, icke kunde medgivas vid bidragstagarens

taxering.

Givetvis kunde vid försäljning av fastighet, som med hjälp av omförmält

bidrag förbättrats, skattskyldighet för realisationsvinst uppkomma på grund

av den värdeökning, som förbättringen medfört för fastigheten. För sådan

vinst borde skattefrihet icke äga rum, vilket icke heller torde ha varit motionärernas

mening.

Av utskottet tillhandakomna upplysningar från landskamrerare framgår,

att praxis i fråga om beskattning av förbättringsbidrag till främjande av

byggnadsverksamhet på landet icke är enhetlig. Detta förhållande medför,

att taxeringen de skattskyldiga emellan icke blir jämlik och rättvis. Härtill

kommer, att ovissheten om, huruvida förbättringsbidragen skola anses utgöra

skattepliktig inkomst eller icke, förorsakar de skattskyldiga och beskattningsmyndigheterna

ej ringa besvär och olägenhet. Vid sådant förhållande

och då förbättringsbidrag alltjämt utgå till ett stort antal skattskyldiga,

skulle det varit önskvärt, om ett prejudicerande utslag i ämnet hade kunnat

föreligga inom den närmaste tiden. Då emellertid, på sätt av kammarrättens

yttrande över motionen framgår, frågan om beskattningen av ifrågavarande

bidrag ännu icke varit underställd kammarrättens prövning, torde det kunna

antagas dröja rätt lång tid, innan de lagtillämpande organen få anledning

att fatta ståndpunkt till den förevarande tolkningsfrågan. Med hänsyn till det

nu anförda anser sig utskottet böra förorda, att frågan, huruvida förenämnda

förbättringsbidrag helt eller delvis böra vara undantagna från beskattning,

göres till föremål för närmare utredning.

Utskottet får emellertid i detta sammanhang erinra, att statsmakterna under

en följd av år till flera olika slags ändamål beviljat statsbidrag, vilka

synas vara likartade med förbättringsbidragen. Bland de bidrag, som därvid

förtjäna framhållas, må nämnas understöd åt fiskare enligt kungörelsen

den 15 juni 1934, bidrag till nyodling, förbättring av betesmark, jordkörning

och stenröjning å ofullständiga jordbruk, avdikning, täckdikning och

gödselvårdsanläggning ävefnsom under vissa förutsättningar ackords- och

stödlån till jordbrukare enligt kungörelsen den 23 mars 1934 och premielån

till jordbruksegnahem. Även i fråga örn de nu uppräknade statsbidragen

har utskottet erfarit, alt tveksamhet råder om deras natur i beskattningshänseende.

På grund av det anförda och då det synes utskottet vara av

vikt, att klarhet snarast möjligt vinnes, huruvida jämväl förut nämnda och

därmed likartade statsbidrag böra vara helt eller delvis undantagna från beskattning,

får utskottet förorda, att en utredning härutinnan kommer till

stånd samt att, därest utredningen därtill föranleder, förslag i ämnet snarast

möjligt förelägges riksdagen.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

att riksdagen måtte, i anledning av motionen II: 5 av herrar

Thorell och Lundqvist, i skrivelse hos Kungl. Maj:t hemställa,

att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning, huruvida

förbättringsbidrag till främjande av byggnadsverksamhet

på landet ävensom andra likartade statsbidrag böra

vara helt eller delvis undantagna från beskattning, samt för

riksdagen snarast möjligt framlägga de förslag, vartill utredningen

kan föranleda.

Stockholm den 22 maj 1936.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Ericson i Göberga, Hjalmarsson,

Olsson i Gävle, Olsson i Ramsta, Ericson i Boxholm, Sjödahl, Larsson

i Örbyhus, Hagström, Myrdal, Johansson i Krogstorp, Eklund, Andersson

i Dunker, Blomquist, Lundell och Persson i Undersvik.

367221. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:284 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion örn skattefrihet för förbättringsbidrag till främjande av byggnadsverksamhet på landet. s. 1 i texten