Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 243 med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa m. m. jämte i ämnet väckt motion.

1936-05-28 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1936:40, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 243 med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa m. m. jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

1

Nr 40.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1936 kl. 4 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition nr 243 med förslag till vissa ändringar i

gällande tulltaxa m. m. jämte i ämnet väckt motion.

(lia avd.)

I en den 17 april 1936 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 243, har Kungl. Majit under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen besluta

l:o) att den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade

tulltaxan beträffande pälsverk och arbeten därav skall erhålla följande ändrade

lydelse:

306

307

308

309

310

C. Pälsverk.

Tull

för 100 kg

kronor

Pälsverk:

oberedda:

av får, gasell, get, hjort, hund, isbjörn, katt, ren,

rådjur, schakal, varg och älg; ävensom av säl,

ej hänförliga till nr 307 ......................

Anni. Såsom pälsverk av får anses icke astrakan,

persian, s. k. halvpersian och tibet, ej heller s. k.

Salzfelle.

av bäver, chinchilla, hermelin, mård, närts, vit-,

blå-, svart-, silver- och korsräv, sobel, äkta säl

samt utter ..................................N

andra slag ....................................N

Anm. För pälsverk, oberedda, av kanin eller hare,

med kvarsittande huvud och tassar utgår tullen

med 75 kr. för 100 kg.

beredda, lösa:

av får, gasell, get, hjort, hund, häst- eller nötkreatur,

isbjörn, katt, ren, rådjur, schakal, varg

och älg; ävensom av säl, ej hänförliga till nr

311..........................................N

av kanin eller hare............................N

fria

350: —

150: —

150: —

400: —

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 7 sami. Nr 40—41.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

311

312

313

314

315

316: i

316: 2

317

318

319

320

321

322

av bäver, chinchilla, hermelin, mård, närts, vit-,

blå-, svart-, silver- och korsräv, sobel, äkta säl

samt utter ..................................N

andra slag ....................................N

D. Arbeten av pälsverk.

Arbeten av pälsverk:

beredda, hopsydda skinn samt delvis bearbetade

persedlar, foder, tillskurna besättningar, bräm och

mattor med eller utan sömnadsarbete härunder inbegripna

:

av får, gasell, get, hjort, hund, häst- eller nötkreatur,

isbjörn, katt, ren, rådjur, schakal,

varg och älg; ävensom av säl, ej hänförliga

till nr 314 ................................N

av bäver, chinchilla, hermelin, mård, närts, vit-,

blå-, svart-, silver- och korsräv, sobel, äkta

säl samt utter ..........................N

andra slag, konstgjorda svansar härunder inbegripna

..................................N

fullfärdiga persedlar, ej särskilt nämnda, med pälsverk

till övertyg eller foder:

av får, gasell, get, hjort, hund, häst- eller nötkreatur,

isbjörn, katt, ren, rådjur, schakal,

varg och älg; ävensom av säl, ej hänförliga

till nr 319—320:

med övertyg eller foder av spånadsvara, in
-

nehållande silke ....................E

andra ................................E

av kanin eller hare:

med övertyg eller foder av spånadsvara, innehållande

silke ......................E

andra ..................................E

av bäver, chinchilla, hermelin, mård, närts, vit-,

blå-, svart-, silver- och korsräv, sobel, äkta

säl samt utter:

med övertyg eller foder av spånadsvara, in
-

nehållande silke ....................E

andra ................................E

andra slag:

med övertyg eller foder av spånadsvara, innehållande

silke ......................E

andra ..................................E

Tull

för 100 kg

kronor

800: —

400: —

500: —

1 400: —

700: —

1 000: —

800: —

1 600: —

1 400: —

2 200: —

2 000: —

1 600: —

1 400: —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

3

2:o) att vad i förordningen den 14 februari 1933 (nr 39) med ytterligare

tillägg till gällande tulltaxa stadgas beträffande tilläggstull å pälsverk och

arbeten därav av persian (ur statistiskt nr 676, 680, 683, 688 och 689) skall

upphöra att gälla;

3:o) att till rubriken för vissa levande djur (ur tulltaxenr 6; ur statistiskt

nr 11) i förordningen den 31 januari 1932 (nr 15) med tillägg till gällande

tulltaxa skall fogas en anmärkning, varigenom förordningen i berörda del erhåller

följande ändrade lydelse:

Tulltaxe-

nr

Statistiskt

nr

Varuslag

Tull

för 100 kg

kronor

ur 6

ur 11

Levande djur, ej särskilt nämnda:

bäver, chinchilla, hermelin, mård, närts, vit-,

blå-, svart-, silver- och korsräv, sobel, utter

samt iller och mink .............. 100 kr.

Anm. För avelsdjur skall tull icke utgå.

15:— j

4:o) att de nya bestämmelserna skola träda i kraft å dag, som Kungl. Majit

bestämmer.

Beträffande motiveringen för förslagen får utskottet, i den mån redogörelse

härför ej lämnas i det följande, hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll.

Till utskottets behandling har jämväl hänvisats en i anledning av propositionen

inom andra kammaren av herr Nylander väckt motion, nr 811, i vilken

motionären föreslagit »riksdagen besluta sådan ändring av det i Kungl.

Maj:ts proposition nr 243 framlagda förslaget till ändrad lydelse av gällande

tulltaxa, varigenom tulltaxenummer 308 kommer att erhålla följande lydelse:
-

Tull

för 100 kg

kronor

Pälsverk:

oberedda:

308 andra slag ...................................... N 75: —

Anni. För pälsverk, oberedda, av kanin eller hare, utan kvarstånde

huvud och tassar utgår tullen med 150 kronor för

100 kg.»

Vid behandlingen av förevarande proposition och motion har utskottet anlitat

byråchefen i generaltullstyrelsen T. Alsén såsom sakkunnig.

Departementschefen anför till förenämnda statsrådsprotokoll inledningsvis

följande:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

Nu gällande tullsatser å pälsverk och arbeten därav äro i stor utsträckning

fastställda såsom finanstullar eller tullar å umbärliga varor av lyxbetonad

karaktär. Emellertid hava dessa tullsatser blivit av betydelse jämväl såsom

skyddstullar. Inom landet förekommer nämligen numera uppfödning av

pälsbärande djur, såsom får, kanin, mink (närts) och sällsynt räv (blå- och

silverräv). Vidare är den svenska beredningsindustrien för pälsverk numera

av ganska betydande omfattning, och körsnärsindustrien har i vårt land gamla

anor. Dessa tre näringsgrenar hava i viss mån olika intressen med avseende

å pälsverkens gruppering och tullarnas avvägning. För dem, som uppföda

pälsdjur, är det uppenbarligen ett tämligen allmänt önskemål, att de

oberedda skinnen äro belagda med tull, under det att beredningsindustrien

påyrkar tullfrihet i så stor utsträckning som möjligt för de oberedda och tullar

för de beredda pälsverken. I körsnärsindustriens intresse ligger närmast,

att tullarna å beredda pälsverk hållas låga, varemot tillfredsställande skydd

kräves för tillverkningen av persedlar av pälsverk. Det statsfinansiella intresse,

som anknyter sig till ifrågavarande tullar, är icke oväsentligt.

I skrivelse den 20 april 1934, nr 176, anhöll riksdagen, att Kungl. Majit

ville låta verkställa utredning angående en revidering av tullsatserna för

pälsverk under beaktande av de olika berättigade intressen, som därav kunde

beröras, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde

föranleda. Denna riksdagens anhållan var närmast föranledd av en inom

andra kammaren väckt motion (nr 108), i vilken hemställdes, att riksdagen

måtte besluta, att tullen å oberedda pälsverk helt borttoges och att en tull

av 20 procent av värdet åsattes samtliga beredda, lösa pälsverk. I sitt utlåtande

(nr 19) över nämnda motion framhöll bevillningsutskottet, bland annat,

dels att de principiella betänkligheter, som gjorde sig gällande mot tilllämpning

av värdetullar, förtjänade särskilt beaktande i fråga om varuslag

med så svårbedömbart värde som pälsverk, dels ock att, då värdet åtminstone

beträffande de finare slagen företrädesvis läge i de råa skinnen, dessas

värde i berett tillstånd icke kunde vara utslagsgivande för beredningsindustriens

behov av tullskydd. Till utskottet ingivna framställningar från

vissa sammanslutningar inom ifrågavarande branscher utvisade emellertid,

att frågan utom för beredningsindustrien hade sådan betydelse även för

andra näringsgrenar, att en utredning beträffande tullsatserna och uppdelningen

i tullhänseende borde omfatta såväl oberedda som beredda, lösa pälsverk

samt arbeten därav.

Genom beslut den 28 september 1934 anbefallde Kungl. Majit generaltullstyrelsen

att verkställa den av riksdagen begärda utredningen samt inkomma

med utlåtande och förslag i ämnet.

I anledning härav har generaltullstyrelsen efter verkställd utredning i skrivelse

den 23 januari 1935 avgivit utlåtande och förslag angående en revidering

av tullsatserna för pälsverk. Detta generaltullstyrelsens förslag, över vilket

sedermera kommerskollegium, Stockholms handelskammare, handelskammaren

i Göteborg, Skånes handelskammare samt Smålands och Blekinge handels
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

5

Införsel!! av pölsverk och arbeten därav under åren 1934—1935.

Sta-

Varuslag

19 3 4

1 9 3 5 1

tistiskt

nr

kvantitet

kg

värde

kr

kvantitet

kg

värde

kr

675

Pälsverk:

oberedda:

av får, gasell, get, hjort m. m.......

54,941

175,545

57,605

140,762

676

av bäver, chinchilla, hermelin m. m.

103

24,103

67

10,839

677

andra slag ........................

24 999

549,559

38.444

830,682

675-677 ........................

80,043

749,207

96,116

982,283

678

beredda, lösa:

av får, gasell, get, hjort m. m.......

47,562

1,210,784

71,643

1,512,827

679

av kanin eller hare ................

20,093

520,554

19,880

496,210

680

av bäver, chinchilla, hermelin m. m.

1,420

252,018

2,119

270,757

681

andra slag ........................

36,451

2,203,418

29,150

1,831,275

678—681 ........................

105,526

4,186,774

122,792

4,111,069

682

Arbeten av pälsverk:

beredda, hopsydda skinn m. m.:

av får, gasell, get, hjort m. m.......

1,815

68,697

1,161

38,346

683

av bäver, chinchilla, hermelin m. m.

24

8,931

44

13,059

684

andra slag ........................

9,348

868,834

9,794

776,420

682-684 ........................

11,187

946,462

10,999

827,825

685

fullfärdiga persedlar: •

av får, gasell, get, hjort m. m.......

7,380

413,466

12,263

687,970

686

av kanin eller hare:

med övertyg eller foder, innehål- lande silke ....................

1,039

83,389

1,108

86,255

687

andra............................

132

8,172

114

7,095

688

av bäver, chinchilla, hermelin m. m.:

med övertyg eller foder, innehål- lande silke ....................

32

27,538

42

31,461

689

andra............................

5

3,571

22

8,767

690

andra slag:

med övertyg eller foder, innehål- lande silke ....................

1,356

183,330

1,188

168,237

691

andra............................

167

13,082

156

19,134

685—691 ......................

10,111

732,548

14,893

1,008,919

1 Preliminära siffror.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

kammare avgivit yttranden, ligger i huvudsak till grund för propositionen i ämnet.

Kungl. Maj:ts förslag innebär endast den avvikelsen, att tullsatsen vid tulltaxenr

315 (stat. nr 684), under vilket nummer falla huvudsakligen hopsydda

skinn till s. k. tavlor och foder samt tillskurna besättningar av bisam och kanin

m. fl. slag av skinn, tillhörande den grupp, som i berett tillstånd ingår under

tulltaxenr 310 eller 312 (stat. nr 679 eller 681), på anförda skäl upptagits till

700 i stället för, enligt generaltullstyrelsens förslag, 800 kronor per 100 kg

Vid propositionen är såsom bilaga fogad en sammanställning innefattande

jämförelse mellan nu gällande och i propositionen föreslagna tullsatser

för pälsverk och varor därav, till vilken bilaga utskottet får hänvisa. En dylik

jämförelse giver vid handen, att förslaget innebär följande avvikelser

från nu gällande bestämmelser.

Med avseende å pälsverkens gruppindelning i gällande tulltaxa har den

ändring föreslagits, att pälsverk av räv (annan än s. k. sällsynt räv) och av

persian överflyttas till den grupp, som huvudsakligen omfattar pälsverk av

mellankvalitet (»pälsverk, andra slag»). Förstnämnda slag av pälsverk

är för närvarande upptaget bland de tullfria respektive de lägst tullbeskattade

pälsverken, medan persian enligt gällande tulltaxa är nämnt bland de

s. k. ädelpälsverken. Vad beträffar persian är ändringen föranledd av tulltekniska

skäl. Beträffande oberedda pälsverk innebär förslaget endast en

nedsättning av tullen för dylika pälsverk av kanin eller hare med kvarsittande

huvud och tassar från 150 kronor till 75 kronor för 100 kg. Vad angår

beredda pälsverk har inom de olika grupperna i beredningsindustriens

intresse föreslagits förbättringar i tullskyddet, i det att tullsatsen för pälsverk

av får, gasell, get etc. (tulltaxenr 309; stat. nr 678) höjts från 25 till

150 kronor för 100 kg och för pälsverk av kanin eller hare samt »pälsverk,

andra slag» (tulltaxenr 310, 312; stat. nr 679, 681) från 300 till 400 kronor

för 100 kg. Vidare innebär förslaget för de s. k. ädelpälsverken (tulltaxenr

311; stat. nr 680) en höjning av tullen från 600 till 800 kronor för 100 kg.

Såsom en konsekvens av de föreslagna ändringarna i tullsatserna för beredda

pälsverk hava vissa justeringar uppåt föreslagits vid de nummer, till

vilka delvis bearbetade eller färdiga pälsverkspersedlar hänföras. Därvid

har även viss hänsyn tagits till den svenska pälsvarufabrikationens behov av

tullskydd. Sålunda hava tullsatserna höjts för delvis bearbetade persedlar

(tulltaxenr 313—315; stat. nr 682—684): av får, gasell, get etc. från 300 till

500 kronor, av s. k. ädelpälsverk från 1,100 till 1,400 kronor samt av andra

slags pälsverk från 550 till 700 kronor, allt för 100 kg räknat. Vad beträffar

fullfärdiga persedlar (tulltaxenr 316—322; stat. nr 685—691) har en uppdelning

föreslagits med avseende å dylika plagg av får, gasell etc. med hänsyn

till huruvida varorna äro försedda med foder, innehållande silke, eller icke,

varvid tullsatsen för förstnämnda varor, i likhet med vad som redan nu är

fallet i fråga om dylika persedlar av andra slags pälsverk, föreslagits till ett

belopp, som med 200 kronor överstiger tullsatsen å artiklar med foder, icke

innehållande silke. För fullfärdiga persedlar av får, gasell etc. föreslås tullsatsen

sålunda till 800 respektive 1,000 kronor, mot nu gällande 600 kronor

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

7

för 100 kg. Beträffande fullfärdiga persedlar av s. k. ädelpälsverk respektive

»pälsverk, andra slag» föreslås slutligen en förhöjning från 1,450 och

1,650 till 2,000 och 2,200 respektive från 900 och 1,100 kronor till 1,400

och 1,600 kronor för 100 kg.

Till stöd för hemställan i motionen II: 811 anföres i huvudsak följande.

Målsmän för den inhemska pälsverksberedningen hade vid upprepade tillfällen

framhållit, hurusom denna tillverkning bedreves under i tullhänseende

mindre gynnsamma förhållanden, i det att tullskyddet, där sådant förekomme,

vore synnerligen obetydligt och att industrien i vissa fall hade att

vidkännas högre tull på råvaran än som efter viktförlusten vid beredningen

utginge för skinnen i berett tillstånd. Lämpligaste sättet för avhjälpande av

dessa brister vore ett borttagande eller en sänkning av tullen å oberedda

pälsverk. Härvid skulle de svenska grossisterna i större utsträckning hemföra

skinnen i rått tillstånd, varvid utsikterna för inhemsk beredning bleve

större. Av utredningen framginge, att — med undantag för kaninskinn —

inga inhemska producentintressen funnes för bibehållande av tullsatserna för

oberedda pälsverk. I propositionen upptoges emellertid oförändrade tullsatser

för oberedda pälsverk med undantag för vissa dylika av kanin eller hare.

Den omständigheten, att tullhöjning för beredda fårskinn etc. av handelspolitiska

skäl icke kunde genomföras i önskad utsträckning, utgjorde en särskild

anledning att för övriga skinnslag söka åstadkomma ett bättre nettotullskydd.

Detta kunde, utan att andra intressen träddes för nära, ske på

sätt i motionen föreslagits.

Av den förebragta utredningen framgår, att tullskyddet för den inhemska

pälsverksberedningen är avvägt på ett mindre tillfredsställande sätt. I syfte

att avhjälpa denna olägenhet har ifrågasatts, antingen att borttaga eller minska

nu gällande tullsatser för oberedda pälsverk eller att höja tullsatserna för

beredda pälsverk och därav framställda artiklar. Det i propositionen framlagda

förslaget grundar sig på ett bibehållande i allt väsentligt av nu gällande

tullsatser för oberedda pälsverk. Förslaget, som i detta hänseende ansluter

sig till den ställning riksdagen intog år 1921, då frågan om lyxbeskattning

av vissa slag av pälsverk förelåg till behandling, giver ej anledning till erinran

från utskottets sida. De föreslagna tullsatserna synas innebära en tillfredsställande

avvägning av skyddet för den inhemska pälsverksberedningen.

Såsom en konsekvens av tullförhöjningarna för lösa pälsverk upptager

förslaget motsvarande höjningar av tullsatserna för delvis bearbetade och

fullfärdiga persedlar av pälsverk, varvid hänsyn även tagits till det vid fabrikationen

uppstående avfallet. Ävenledes har tagits i betraktande att vår

pälsvarufabrikation, såsom en jämförelse mellan vår egen och andra länders

tulltaxor ger vid handen, för närvarande åtnjuter ett relativt lågt tullskydd.

Utskottet finner de föreslagna tullsatserna väl avvägda. Ej heller har utskottet

anledning till erinran mot de smärre ändringar med avseende å grupperingen

av vissa pälsverk, som förslaget innebär, samt genomförandet av

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

såväl en lindrigare tullbeskattning av oberedda pälsverk av kanin eller hare

med fastsittande huvud och tassar som tullfrihet för vissa avelsdjur.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med avslag å motionen II: 811 av herr

Nylander, oförändrad bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition

nr 243.

Stockholm den 28 maj 1936.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Jönsson, Hansén, Nilsson i Landeryd, Hjalmarsson,

friherre Lagerfelt, Olsson i Närlinge, Nylander i Stockholm, Olsson i

Gävle, Olsson i Ramsta, Ericson i Boxholm, Sjödahl, Heuman, Myrdal, Sköldén,

Werner i Hultsfred, Eklund, Blomquist, Hagberg i Malmö och Lundell.

Reservation

av herrar Nilsson i Landeryd, Nylander i Stockholm och Hagberg i Malmö,

vilka ansett, att utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»Av den förebragta utredningen framgår, att tullskyddet för den inhemska

pälsverksberedningen är avvägt på ett mindre tillfredsställande sätt. I syfte

att avhjälpa denna olägenhet har ifrågasatts antingen att borttaga eller minska

nu gällande tullsatser för oberedda pälsverk eller att höja tullsatserna

för beredda pälsverk och därav framställda artiklar. Det i propositionen

framlagda förslaget grundar sig på ett bibehållande i allt väsentligt av nu

gällande tullsatser för oberedda pälsverk. Vid förslagets uppgörande synes

även hänsyn hava tagits till tullhöjningens återverkan på körsnärsindustrien.

Den inhemska pälsverksberedningen har, såsom utredningen även giver

vid handen, att räkna med betydande merkostnader i förhållande till den utländska

industrien på grund av högre arbetslöner och högre pris å färger och

kemikalier. De i propositionen föreslagna tullsatserna torde medföra viss

förbättring för den inhemska pälsverksberedningen. Från beredningsindu
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

9

striens målsmän bär emellertid framhållits, att de föreslagna tullsatserna

vore allt för låga. Därest den inhemska industrien skall kunna nå en tillfredsställande

utveckling, synes det även utskottet, som om en ytterligare

höjning vore erforderlig. De slag av pälsverk, som i främsta rummet äro

föremål för beredning inom landet, falla under tulltaxenr 312 (stat. nr 681).

Medelvärdet för importerade pälsverk av dessa slag utgjorde år 1934 60 kronor

45 öre per kg. Den föreslagna tullen skulle sålunda motsvara endast

6.6 procent av detta värde.

En önskvärd förbättring av tullskyddet för pälsverksberedningen skulle

emellertid utan menlig inverkan för körsnärsindustrien eller andra intressen

kunna ernås genom en sänkning av tullen å oberedda skinn. Vid ett bifall

till förevarande motion skulle tullen å ifrågavarande skinn i rått tillstånd,

vilka äro upptagna under tulltaxenr 308 (stat. nr 677) med en tull av 150

kronor per 100 kg., sänkas till 75 kronor per 100 kg. Undantag skulle

emellertid i de inhemska kaninuppfödarnas intresse göras för pälsverk av

kanin eller hare utan huvud eller tassar. Vid bifall till motionärens förslag

skulle enligt den förebragta utredningen tullskyddet för beredningen och

färgningen av de skinnsorter, som i främsta rummet här i landet äro föremål

för dylik behandling, nämligen skunk, oppossum och bisam, komma att motsvara

ungefär 2 kronor 90 öre per kg., eller omkring 24 procent av berednings-

och färgningskostnaderna. Viktförlusten vid beredningen uppgår till

omkring 30 procent av skinnens vikt i rått tillstånd. Ett sådant tullskydd

för den förädling varan undergått är relativt lågt i förhållande till det tullskydd,

som andra liknande förädlingsindustrier åtnjuta. Den inkomstminskning

för statskassan, som föranledes av ett bifall till motionen, måste anses

vara tämligen obetydlig. Beräknad på införseln under åren 1931—1935 skulle

densamma — även om hänsyn icke tages till de under detta nummer ingående

pälsverken av kanin och hare, för vilka tullen i vissa fall skulle utgå

med oförändrat belopp — i avrundade tal utgöra för år lägst 5,400 kronor

och högst 28,800 kronor. Den förbättring av den inhemska pälsverksberedningens

ställning, som härigenom skulle inträda, synes väl behövlig och då

densamma, såsom ovan anförts, kan genomföras utan åsidosättande av andra

berättigade intressen, får utskottet tillstyrka bifall till propositionen i denna

del med den ändring, som innefattas i motionen.

Såsom en konsekvens av tullförhöjningarna för lösa pälsverk upptager

Kungl. Maj.ts förslag motsvarande höjningar av tullsatserna för delvis bearbetade

och fullfärdiga persedlar av pälsverk, varvid hänsyn även tagits till

det vid fabrikationen uppstående avfallet. Ävenledes har tagits i betraktande

att vår körsnärsindustri, såsom en jämförelse mellan vår egen och andra

länders tulltaxor ger vid handen, för närvarande åtnjuter ett relativt lågt

tullskydd. Utskottet finner de föreslagna tullsatserna väl avvägda. Ej heller

har utskottet anledning till erinran mot de smärre ändringar med avseende

å grupperingen av vissa pälsverk, som förslaget innebär, samt genomförandet

av tullfrihet för vissa avelsdjur.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.

att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 243 icke kunnat oförändrad bifallas,

1) med bifall till motionen II: 811 av herr Nylander besluta,

att den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929

(nr 316) fogade tulltaxan beträffande pälsverk och arbeten

därav skall erhålla ändrad lydelse i enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag med följande ändring beträffande nr 308:

Tull

för 100 kg

kronor

Pälsverk:

oberedda:

308 andra slag ........................ N 75: —

Anm. För pälsverk, oberedda, av kanin eller

hare, utan kvarstånde huvud och tassar

utgår tullen med 150 kr. för 100 kg.

2) i övriga delar bifalla vad Kungl. Maj:t föreslagit.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:299 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 17 juni 1932 angående rät s. 1 i texten