Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 243 med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa m. m. jämte i ämnet väckt motion.
1936-05-28 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1936:40, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 243 med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa m. m. jämte i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
1
Nr 40.
Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1936 kl. 4 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 243 med förslag till vissa ändringar i
gällande tulltaxa m. m. jämte i ämnet väckt motion.
(lia avd.)
I en den 17 april 1936 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 243, har Kungl. Majit under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen besluta
l:o) att den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade
tulltaxan beträffande pälsverk och arbeten därav skall erhålla följande ändrade
lydelse:
306
307
308
309
310
C. Pälsverk.
Tull
för 100 kg
kronor
Pälsverk:
oberedda:
av får, gasell, get, hjort, hund, isbjörn, katt, ren,
rådjur, schakal, varg och älg; ävensom av säl,
ej hänförliga till nr 307 ......................
Anni. Såsom pälsverk av får anses icke astrakan,
persian, s. k. halvpersian och tibet, ej heller s. k.
Salzfelle.
av bäver, chinchilla, hermelin, mård, närts, vit-,
blå-, svart-, silver- och korsräv, sobel, äkta säl
samt utter ..................................N
andra slag ....................................N
Anm. För pälsverk, oberedda, av kanin eller hare,
med kvarsittande huvud och tassar utgår tullen
med 75 kr. för 100 kg.
beredda, lösa:
av får, gasell, get, hjort, hund, häst- eller nötkreatur,
isbjörn, katt, ren, rådjur, schakal, varg
och älg; ävensom av säl, ej hänförliga till nr
311..........................................N
av kanin eller hare............................N
fria
350: —
150: —
150: —
400: —
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 7 sami. Nr 40—41.
1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
311
312
313
314
315
316: i
316: 2
317
318
319
320
321
322
av bäver, chinchilla, hermelin, mård, närts, vit-,
blå-, svart-, silver- och korsräv, sobel, äkta säl
samt utter ..................................N
andra slag ....................................N
D. Arbeten av pälsverk.
Arbeten av pälsverk:
beredda, hopsydda skinn samt delvis bearbetade
persedlar, foder, tillskurna besättningar, bräm och
mattor med eller utan sömnadsarbete härunder inbegripna
:
av får, gasell, get, hjort, hund, häst- eller nötkreatur,
isbjörn, katt, ren, rådjur, schakal,
varg och älg; ävensom av säl, ej hänförliga
till nr 314 ................................N
av bäver, chinchilla, hermelin, mård, närts, vit-,
blå-, svart-, silver- och korsräv, sobel, äkta
säl samt utter ..........................N
andra slag, konstgjorda svansar härunder inbegripna
..................................N
fullfärdiga persedlar, ej särskilt nämnda, med pälsverk
till övertyg eller foder:
av får, gasell, get, hjort, hund, häst- eller nötkreatur,
isbjörn, katt, ren, rådjur, schakal,
varg och älg; ävensom av säl, ej hänförliga
till nr 319—320:
med övertyg eller foder av spånadsvara, in
-
nehållande silke ....................E
andra ................................E
av kanin eller hare:
med övertyg eller foder av spånadsvara, innehållande
silke ......................E
andra ..................................E
av bäver, chinchilla, hermelin, mård, närts, vit-,
blå-, svart-, silver- och korsräv, sobel, äkta
säl samt utter:
med övertyg eller foder av spånadsvara, in
-
nehållande silke ....................E
andra ................................E
andra slag:
med övertyg eller foder av spånadsvara, innehållande
silke ......................E
andra ..................................E
Tull
för 100 kg
kronor
800: —
400: —
500: —
1 400: —
700: —
1 000: —
800: —
1 600: —
1 400: —
2 200: —
2 000: —
1 600: —
1 400: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
3
2:o) att vad i förordningen den 14 februari 1933 (nr 39) med ytterligare
tillägg till gällande tulltaxa stadgas beträffande tilläggstull å pälsverk och
arbeten därav av persian (ur statistiskt nr 676, 680, 683, 688 och 689) skall
upphöra att gälla;
3:o) att till rubriken för vissa levande djur (ur tulltaxenr 6; ur statistiskt
nr 11) i förordningen den 31 januari 1932 (nr 15) med tillägg till gällande
tulltaxa skall fogas en anmärkning, varigenom förordningen i berörda del erhåller
följande ändrade lydelse:
Tulltaxe-
nr
Statistiskt
nr
Varuslag
Tull
för 100 kg
kronor
ur 6
ur 11
Levande djur, ej särskilt nämnda:
bäver, chinchilla, hermelin, mård, närts, vit-,
blå-, svart-, silver- och korsräv, sobel, utter
samt iller och mink .............. 100 kr.
Anm. För avelsdjur skall tull icke utgå.
15:— j
4:o) att de nya bestämmelserna skola träda i kraft å dag, som Kungl. Majit
bestämmer.
Beträffande motiveringen för förslagen får utskottet, i den mån redogörelse
härför ej lämnas i det följande, hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll.
Till utskottets behandling har jämväl hänvisats en i anledning av propositionen
inom andra kammaren av herr Nylander väckt motion, nr 811, i vilken
motionären föreslagit »riksdagen besluta sådan ändring av det i Kungl.
Maj:ts proposition nr 243 framlagda förslaget till ändrad lydelse av gällande
tulltaxa, varigenom tulltaxenummer 308 kommer att erhålla följande lydelse:
-
Tull
för 100 kg
kronor
Pälsverk:
oberedda:
308 andra slag ...................................... N 75: —
Anni. För pälsverk, oberedda, av kanin eller hare, utan kvarstånde
huvud och tassar utgår tullen med 150 kronor för
100 kg.»
Vid behandlingen av förevarande proposition och motion har utskottet anlitat
byråchefen i generaltullstyrelsen T. Alsén såsom sakkunnig.
Departementschefen anför till förenämnda statsrådsprotokoll inledningsvis
följande:
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
Nu gällande tullsatser å pälsverk och arbeten därav äro i stor utsträckning
fastställda såsom finanstullar eller tullar å umbärliga varor av lyxbetonad
karaktär. Emellertid hava dessa tullsatser blivit av betydelse jämväl såsom
skyddstullar. Inom landet förekommer nämligen numera uppfödning av
pälsbärande djur, såsom får, kanin, mink (närts) och sällsynt räv (blå- och
silverräv). Vidare är den svenska beredningsindustrien för pälsverk numera
av ganska betydande omfattning, och körsnärsindustrien har i vårt land gamla
anor. Dessa tre näringsgrenar hava i viss mån olika intressen med avseende
å pälsverkens gruppering och tullarnas avvägning. För dem, som uppföda
pälsdjur, är det uppenbarligen ett tämligen allmänt önskemål, att de
oberedda skinnen äro belagda med tull, under det att beredningsindustrien
påyrkar tullfrihet i så stor utsträckning som möjligt för de oberedda och tullar
för de beredda pälsverken. I körsnärsindustriens intresse ligger närmast,
att tullarna å beredda pälsverk hållas låga, varemot tillfredsställande skydd
kräves för tillverkningen av persedlar av pälsverk. Det statsfinansiella intresse,
som anknyter sig till ifrågavarande tullar, är icke oväsentligt.
I skrivelse den 20 april 1934, nr 176, anhöll riksdagen, att Kungl. Majit
ville låta verkställa utredning angående en revidering av tullsatserna för
pälsverk under beaktande av de olika berättigade intressen, som därav kunde
beröras, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde
föranleda. Denna riksdagens anhållan var närmast föranledd av en inom
andra kammaren väckt motion (nr 108), i vilken hemställdes, att riksdagen
måtte besluta, att tullen å oberedda pälsverk helt borttoges och att en tull
av 20 procent av värdet åsattes samtliga beredda, lösa pälsverk. I sitt utlåtande
(nr 19) över nämnda motion framhöll bevillningsutskottet, bland annat,
dels att de principiella betänkligheter, som gjorde sig gällande mot tilllämpning
av värdetullar, förtjänade särskilt beaktande i fråga om varuslag
med så svårbedömbart värde som pälsverk, dels ock att, då värdet åtminstone
beträffande de finare slagen företrädesvis läge i de råa skinnen, dessas
värde i berett tillstånd icke kunde vara utslagsgivande för beredningsindustriens
behov av tullskydd. Till utskottet ingivna framställningar från
vissa sammanslutningar inom ifrågavarande branscher utvisade emellertid,
att frågan utom för beredningsindustrien hade sådan betydelse även för
andra näringsgrenar, att en utredning beträffande tullsatserna och uppdelningen
i tullhänseende borde omfatta såväl oberedda som beredda, lösa pälsverk
samt arbeten därav.
Genom beslut den 28 september 1934 anbefallde Kungl. Majit generaltullstyrelsen
att verkställa den av riksdagen begärda utredningen samt inkomma
med utlåtande och förslag i ämnet.
I anledning härav har generaltullstyrelsen efter verkställd utredning i skrivelse
den 23 januari 1935 avgivit utlåtande och förslag angående en revidering
av tullsatserna för pälsverk. Detta generaltullstyrelsens förslag, över vilket
sedermera kommerskollegium, Stockholms handelskammare, handelskammaren
i Göteborg, Skånes handelskammare samt Smålands och Blekinge handels
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
5
Införsel!! av pölsverk och arbeten därav under åren 1934—1935.
Sta-
Varuslag
19 3 4
1 9 3 5 1
tistiskt
nr
kvantitet
kg
värde
kr
kvantitet
kg
värde
kr
675
Pälsverk:
oberedda:
av får, gasell, get, hjort m. m.......
54,941
175,545
57,605
140,762
676
av bäver, chinchilla, hermelin m. m.
103
24,103
67
10,839
677
andra slag ........................
24 999
549,559
38.444
830,682
675-677 ........................
80,043
749,207
96,116
982,283
678
beredda, lösa:
av får, gasell, get, hjort m. m.......
47,562
1,210,784
71,643
1,512,827
679
av kanin eller hare ................
20,093
520,554
19,880
496,210
680
av bäver, chinchilla, hermelin m. m.
1,420
252,018
2,119
270,757
681
andra slag ........................
36,451
2,203,418
29,150
1,831,275
678—681 ........................
105,526
4,186,774
122,792
4,111,069
682
Arbeten av pälsverk:
beredda, hopsydda skinn m. m.:
av får, gasell, get, hjort m. m.......
1,815
68,697
1,161
38,346
683
av bäver, chinchilla, hermelin m. m.
24
8,931
44
13,059
684
andra slag ........................
9,348
868,834
9,794
776,420
682-684 ........................
11,187
946,462
10,999
827,825
685
fullfärdiga persedlar: •
av får, gasell, get, hjort m. m.......
7,380
413,466
12,263
687,970
686
av kanin eller hare:
med övertyg eller foder, innehål- lande silke ....................
1,039
83,389
1,108
86,255
687
andra............................
132
8,172
114
7,095
688
av bäver, chinchilla, hermelin m. m.:
med övertyg eller foder, innehål- lande silke ....................
32
27,538
42
31,461
689
andra............................
5
3,571
22
8,767
690
andra slag:
med övertyg eller foder, innehål- lande silke ....................
1,356
183,330
1,188
168,237
691
andra............................
167
13,082
156
19,134
685—691 ......................
10,111
732,548
14,893
1,008,919
1 Preliminära siffror.
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
kammare avgivit yttranden, ligger i huvudsak till grund för propositionen i ämnet.
Kungl. Maj:ts förslag innebär endast den avvikelsen, att tullsatsen vid tulltaxenr
315 (stat. nr 684), under vilket nummer falla huvudsakligen hopsydda
skinn till s. k. tavlor och foder samt tillskurna besättningar av bisam och kanin
m. fl. slag av skinn, tillhörande den grupp, som i berett tillstånd ingår under
tulltaxenr 310 eller 312 (stat. nr 679 eller 681), på anförda skäl upptagits till
700 i stället för, enligt generaltullstyrelsens förslag, 800 kronor per 100 kg
Vid propositionen är såsom bilaga fogad en sammanställning innefattande
jämförelse mellan nu gällande och i propositionen föreslagna tullsatser
för pälsverk och varor därav, till vilken bilaga utskottet får hänvisa. En dylik
jämförelse giver vid handen, att förslaget innebär följande avvikelser
från nu gällande bestämmelser.
Med avseende å pälsverkens gruppindelning i gällande tulltaxa har den
ändring föreslagits, att pälsverk av räv (annan än s. k. sällsynt räv) och av
persian överflyttas till den grupp, som huvudsakligen omfattar pälsverk av
mellankvalitet (»pälsverk, andra slag»). Förstnämnda slag av pälsverk
är för närvarande upptaget bland de tullfria respektive de lägst tullbeskattade
pälsverken, medan persian enligt gällande tulltaxa är nämnt bland de
s. k. ädelpälsverken. Vad beträffar persian är ändringen föranledd av tulltekniska
skäl. Beträffande oberedda pälsverk innebär förslaget endast en
nedsättning av tullen för dylika pälsverk av kanin eller hare med kvarsittande
huvud och tassar från 150 kronor till 75 kronor för 100 kg. Vad angår
beredda pälsverk har inom de olika grupperna i beredningsindustriens
intresse föreslagits förbättringar i tullskyddet, i det att tullsatsen för pälsverk
av får, gasell, get etc. (tulltaxenr 309; stat. nr 678) höjts från 25 till
150 kronor för 100 kg och för pälsverk av kanin eller hare samt »pälsverk,
andra slag» (tulltaxenr 310, 312; stat. nr 679, 681) från 300 till 400 kronor
för 100 kg. Vidare innebär förslaget för de s. k. ädelpälsverken (tulltaxenr
311; stat. nr 680) en höjning av tullen från 600 till 800 kronor för 100 kg.
Såsom en konsekvens av de föreslagna ändringarna i tullsatserna för beredda
pälsverk hava vissa justeringar uppåt föreslagits vid de nummer, till
vilka delvis bearbetade eller färdiga pälsverkspersedlar hänföras. Därvid
har även viss hänsyn tagits till den svenska pälsvarufabrikationens behov av
tullskydd. Sålunda hava tullsatserna höjts för delvis bearbetade persedlar
(tulltaxenr 313—315; stat. nr 682—684): av får, gasell, get etc. från 300 till
500 kronor, av s. k. ädelpälsverk från 1,100 till 1,400 kronor samt av andra
slags pälsverk från 550 till 700 kronor, allt för 100 kg räknat. Vad beträffar
fullfärdiga persedlar (tulltaxenr 316—322; stat. nr 685—691) har en uppdelning
föreslagits med avseende å dylika plagg av får, gasell etc. med hänsyn
till huruvida varorna äro försedda med foder, innehållande silke, eller icke,
varvid tullsatsen för förstnämnda varor, i likhet med vad som redan nu är
fallet i fråga om dylika persedlar av andra slags pälsverk, föreslagits till ett
belopp, som med 200 kronor överstiger tullsatsen å artiklar med foder, icke
innehållande silke. För fullfärdiga persedlar av får, gasell etc. föreslås tullsatsen
sålunda till 800 respektive 1,000 kronor, mot nu gällande 600 kronor
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
7
för 100 kg. Beträffande fullfärdiga persedlar av s. k. ädelpälsverk respektive
»pälsverk, andra slag» föreslås slutligen en förhöjning från 1,450 och
1,650 till 2,000 och 2,200 respektive från 900 och 1,100 kronor till 1,400
och 1,600 kronor för 100 kg.
Till stöd för hemställan i motionen II: 811 anföres i huvudsak följande.
Målsmän för den inhemska pälsverksberedningen hade vid upprepade tillfällen
framhållit, hurusom denna tillverkning bedreves under i tullhänseende
mindre gynnsamma förhållanden, i det att tullskyddet, där sådant förekomme,
vore synnerligen obetydligt och att industrien i vissa fall hade att
vidkännas högre tull på råvaran än som efter viktförlusten vid beredningen
utginge för skinnen i berett tillstånd. Lämpligaste sättet för avhjälpande av
dessa brister vore ett borttagande eller en sänkning av tullen å oberedda
pälsverk. Härvid skulle de svenska grossisterna i större utsträckning hemföra
skinnen i rått tillstånd, varvid utsikterna för inhemsk beredning bleve
större. Av utredningen framginge, att — med undantag för kaninskinn —
inga inhemska producentintressen funnes för bibehållande av tullsatserna för
oberedda pälsverk. I propositionen upptoges emellertid oförändrade tullsatser
för oberedda pälsverk med undantag för vissa dylika av kanin eller hare.
Den omständigheten, att tullhöjning för beredda fårskinn etc. av handelspolitiska
skäl icke kunde genomföras i önskad utsträckning, utgjorde en särskild
anledning att för övriga skinnslag söka åstadkomma ett bättre nettotullskydd.
Detta kunde, utan att andra intressen träddes för nära, ske på
sätt i motionen föreslagits.
Av den förebragta utredningen framgår, att tullskyddet för den inhemska
pälsverksberedningen är avvägt på ett mindre tillfredsställande sätt. I syfte
att avhjälpa denna olägenhet har ifrågasatts, antingen att borttaga eller minska
nu gällande tullsatser för oberedda pälsverk eller att höja tullsatserna för
beredda pälsverk och därav framställda artiklar. Det i propositionen framlagda
förslaget grundar sig på ett bibehållande i allt väsentligt av nu gällande
tullsatser för oberedda pälsverk. Förslaget, som i detta hänseende ansluter
sig till den ställning riksdagen intog år 1921, då frågan om lyxbeskattning
av vissa slag av pälsverk förelåg till behandling, giver ej anledning till erinran
från utskottets sida. De föreslagna tullsatserna synas innebära en tillfredsställande
avvägning av skyddet för den inhemska pälsverksberedningen.
Såsom en konsekvens av tullförhöjningarna för lösa pälsverk upptager
förslaget motsvarande höjningar av tullsatserna för delvis bearbetade och
fullfärdiga persedlar av pälsverk, varvid hänsyn även tagits till det vid fabrikationen
uppstående avfallet. Ävenledes har tagits i betraktande att vår
pälsvarufabrikation, såsom en jämförelse mellan vår egen och andra länders
tulltaxor ger vid handen, för närvarande åtnjuter ett relativt lågt tullskydd.
Utskottet finner de föreslagna tullsatserna väl avvägda. Ej heller har utskottet
anledning till erinran mot de smärre ändringar med avseende å grupperingen
av vissa pälsverk, som förslaget innebär, samt genomförandet av
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
o Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
såväl en lindrigare tullbeskattning av oberedda pälsverk av kanin eller hare
med fastsittande huvud och tassar som tullfrihet för vissa avelsdjur.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med avslag å motionen II: 811 av herr
Nylander, oförändrad bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition
nr 243.
Stockholm den 28 maj 1936.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Jönsson, Hansén, Nilsson i Landeryd, Hjalmarsson,
friherre Lagerfelt, Olsson i Närlinge, Nylander i Stockholm, Olsson i
Gävle, Olsson i Ramsta, Ericson i Boxholm, Sjödahl, Heuman, Myrdal, Sköldén,
Werner i Hultsfred, Eklund, Blomquist, Hagberg i Malmö och Lundell.
Reservation
av herrar Nilsson i Landeryd, Nylander i Stockholm och Hagberg i Malmö,
vilka ansett, att utskottets yttrande bort hava följande lydelse:
»Av den förebragta utredningen framgår, att tullskyddet för den inhemska
pälsverksberedningen är avvägt på ett mindre tillfredsställande sätt. I syfte
att avhjälpa denna olägenhet har ifrågasatts antingen att borttaga eller minska
nu gällande tullsatser för oberedda pälsverk eller att höja tullsatserna
för beredda pälsverk och därav framställda artiklar. Det i propositionen
framlagda förslaget grundar sig på ett bibehållande i allt väsentligt av nu
gällande tullsatser för oberedda pälsverk. Vid förslagets uppgörande synes
även hänsyn hava tagits till tullhöjningens återverkan på körsnärsindustrien.
Den inhemska pälsverksberedningen har, såsom utredningen även giver
vid handen, att räkna med betydande merkostnader i förhållande till den utländska
industrien på grund av högre arbetslöner och högre pris å färger och
kemikalier. De i propositionen föreslagna tullsatserna torde medföra viss
förbättring för den inhemska pälsverksberedningen. Från beredningsindu
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
9
striens målsmän bär emellertid framhållits, att de föreslagna tullsatserna
vore allt för låga. Därest den inhemska industrien skall kunna nå en tillfredsställande
utveckling, synes det även utskottet, som om en ytterligare
höjning vore erforderlig. De slag av pälsverk, som i främsta rummet äro
föremål för beredning inom landet, falla under tulltaxenr 312 (stat. nr 681).
Medelvärdet för importerade pälsverk av dessa slag utgjorde år 1934 60 kronor
45 öre per kg. Den föreslagna tullen skulle sålunda motsvara endast
6.6 procent av detta värde.
En önskvärd förbättring av tullskyddet för pälsverksberedningen skulle
emellertid utan menlig inverkan för körsnärsindustrien eller andra intressen
kunna ernås genom en sänkning av tullen å oberedda skinn. Vid ett bifall
till förevarande motion skulle tullen å ifrågavarande skinn i rått tillstånd,
vilka äro upptagna under tulltaxenr 308 (stat. nr 677) med en tull av 150
kronor per 100 kg., sänkas till 75 kronor per 100 kg. Undantag skulle
emellertid i de inhemska kaninuppfödarnas intresse göras för pälsverk av
kanin eller hare utan huvud eller tassar. Vid bifall till motionärens förslag
skulle enligt den förebragta utredningen tullskyddet för beredningen och
färgningen av de skinnsorter, som i främsta rummet här i landet äro föremål
för dylik behandling, nämligen skunk, oppossum och bisam, komma att motsvara
ungefär 2 kronor 90 öre per kg., eller omkring 24 procent av berednings-
och färgningskostnaderna. Viktförlusten vid beredningen uppgår till
omkring 30 procent av skinnens vikt i rått tillstånd. Ett sådant tullskydd
för den förädling varan undergått är relativt lågt i förhållande till det tullskydd,
som andra liknande förädlingsindustrier åtnjuta. Den inkomstminskning
för statskassan, som föranledes av ett bifall till motionen, måste anses
vara tämligen obetydlig. Beräknad på införseln under åren 1931—1935 skulle
densamma — även om hänsyn icke tages till de under detta nummer ingående
pälsverken av kanin och hare, för vilka tullen i vissa fall skulle utgå
med oförändrat belopp — i avrundade tal utgöra för år lägst 5,400 kronor
och högst 28,800 kronor. Den förbättring av den inhemska pälsverksberedningens
ställning, som härigenom skulle inträda, synes väl behövlig och då
densamma, såsom ovan anförts, kan genomföras utan åsidosättande av andra
berättigade intressen, får utskottet tillstyrka bifall till propositionen i denna
del med den ändring, som innefattas i motionen.
Såsom en konsekvens av tullförhöjningarna för lösa pälsverk upptager
Kungl. Maj.ts förslag motsvarande höjningar av tullsatserna för delvis bearbetade
och fullfärdiga persedlar av pälsverk, varvid hänsyn även tagits till
det vid fabrikationen uppstående avfallet. Ävenledes har tagits i betraktande
att vår körsnärsindustri, såsom en jämförelse mellan vår egen och andra
länders tulltaxor ger vid handen, för närvarande åtnjuter ett relativt lågt
tullskydd. Utskottet finner de föreslagna tullsatserna väl avvägda. Ej heller
har utskottet anledning till erinran mot de smärre ändringar med avseende
å grupperingen av vissa pälsverk, som förslaget innebär, samt genomförandet
av tullfrihet för vissa avelsdjur.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr 40.
att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 243 icke kunnat oförändrad bifallas,
1) med bifall till motionen II: 811 av herr Nylander besluta,
att den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929
(nr 316) fogade tulltaxan beträffande pälsverk och arbeten
därav skall erhålla ändrad lydelse i enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag med följande ändring beträffande nr 308:
Tull
för 100 kg
kronor
Pälsverk:
oberedda:
308 andra slag ........................ N 75: —
Anm. För pälsverk, oberedda, av kanin eller
hare, utan kvarstånde huvud och tassar
utgår tullen med 150 kr. för 100 kg.
2) i övriga delar bifalla vad Kungl. Maj:t föreslagit.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1936:299 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 17 juni 1932 angående rät s. 1 i texten