Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 244 med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1936-05-28 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1936:41, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 244 med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

11

Nr 41.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1936 kl. 4 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition nr 244 med förslag till vissa ändringar i

gällande tulltaxa m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(lia avd.)

Genom en den 17 april 1936 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 244, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen

dels antaga följande förslag till ändringar i den vid tulltaxeförordningen

den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan:

188: i

188: 2

277

592

593

850

1077

Kaliumhydrat (kaustikt kali) i fast form ................ N

Kaliumhydrat (kaustikt kali) i lösning samt natriumhy

drat (kaustikt natron, kaustik soda) — T; ävensom

kalium- och natriumxantogenat — N ..........

Glutenlim .................................................... T

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda:

av knutna, stickade, virkade eller på strumpstol förfärdigade

varor:

blusar, jumpers och koftor,

vägande högst 3 kg per

dussin, kjolar, klädningar,

morgonrockar, skjortor

med fast krage samt

kappor av spånadsvara

(metervara), icke innehållande

silke............ E

andra

beläggas med samma

tull som klädespersedlar

av vävnad

av motsvarande

spånadsämne.

beläggas med samma

tull som är bestämd

för strumpstolsarbeten,

utan

förhöjning.

Vågar:

Tull

för 100 kg

kronor

4: 50

2: 50

20: —

Spik, ej särskilt nämnd, stift och nubb, även med huvud

helt eller delvis av annan oädel metall än järn:

möbelspik och s. k. koffertnaglar, även överklädda;

ävensom häftstift.................................... E

andra slag; ävensom delar till vågar, hänförliga till

detta nummer........................................ 100 kr.

50:

10: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

dels besluta, att förordningen den 31 januari 1932 (nr 15) med tillägg till

gällande tulltaxa skall i nedan angivna delar erhålla ändrad lydelse på sätt

av det följande framgår:

Tulltaxe-

nr

Statistiskt

nr

Varuslag

Tilläggstull

lör 100 kg

kronor

538

1076

Elastiska band och snören, innehållande

strängar (trådar) av kautschuk:

i förening med silke ..................

E

200: —

581

1138

Hängslen, bälten, skärp, strumpeband, kläd- nings- och ärmhållare samt andra dylika

persedlar, ej hänförliga till gulddragar- arbeten; ävensom delar därtill av spå- nadsvara:

av elastiska band eller snören, inne- hållande silke ........................

E

200: —

dels såsom ytterligare tillägg till gällande tulltaxa besluta, att vid införsel

från utlandet av varor av följande slag skall utöver tull, som stadgas i tulltaxan,

utgå tilläggstull på sätt nedan sägs:

Tulltaxe-

nr

Statistiskt

nr

Varuslag

Tilläggstull

602

603

1163—1164

1165-1166

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt

nämnda:

andra slag:

av hel- eller halvsiden eller av vävnad,

hänförlig till nr 475, 476 eller 613

(statistiskt nr loll, 1012 eller 1176):

försedda med broderier eller

spetsar.......................... E

andra.............................. E

100 % av tul- len å den

spånads- ; vara, av vil- ken artik- larna fram- ställts.

dels ock förklara, att de nya bestämmelserna skola träda i kraft å dag,

som Kungl. Maj:t bestämmer.

I samband med nämnda proposition har utskottet till behandling förehaft

följande motioner, nämligen:

l:o) en under motionstiden vid riksdagens början inom andra kammaren

av herr Leffler väckt motion, nr 447, däri hemställts, »att riksdagen måtte

besluta, att tulltaxenummer 850 erhåller följande ändrade lydelse:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

13

Tull

för 100 kg.

kronor.

Spik, ej särskilt nämnd, stift eller nubb, även med huvud helt

eller delvis av annan oädel metall än järn:

850 möbelspik och s. k. koffertnaglar, även överklädda; ävensom

häftstift...................................................... E 50: —»;

2:o) en i anledning av propositionen inom första kammaren av herr Stendahl

väckt motion, nr 424, däri hemställts, »att riksdagen ville

dels antaga följande förslag till ändring i den vid tulltaxeförordningen den

4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan:

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda:

av knutna, stickade, virkade eller på strumpstol förfärdigade varor:

592

593

kjolar, klädningar och morgonrockar av spånadsvara (metervara),

icke innehållande silke E ............................

andra

beläggas med

samma tull

som klädes
<

persedlar av

vävnad av

motsvarande

spånadsämne.

beläggas med

samma tull

som är be
<

stämd för

strumpstolsarbeten.

ulan

förhöjning.

dels ock besluta, att Kungl. Maj:ts förslag om tilläggstull å till tulltaxenr

602 och 603 hänförliga varor ej skall föranleda någon riksdagens vidare åtgärd».

Beträffande motiveringen för förslagen, i den mån redogörelse härför ej

lämnas i det följande, får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet i ärendet

och till motionerna.

Vid behandlingen av propositionen och motionerna har utskottet anlitat

byråchefen i generaltullstyrelsen T. Alsén såsom sakkunnig.

Vissa trikåvaror. Enligt gällande tulltaxa hänföras kläder och andra

sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda, av knutna, stickade, virkade eller på

strumpstol förfärdigade varor, om de utgöras av blusar, kjolar, klädningar

eller morgonrockar av spånadsvara (metervara), icke innehållande silke,

till tulltaxenr 592 (stat. nr 1152—1153) och beläggas enligt gällande bestämmelser

med samma tull som klädespersedlar av vävnad av motsvarande

spånadsämne. Andra i taxan ej särskilt nämnda kläder och sömnadsarbeten

av nämnda materialier hänföras till tulltaxenr 593 (stat. nr 1154), i

vilket fall de beläggas med samma tull som är bestämd för strumpstolsarbeten,

utan förhöjning. Tullen utgår för till tulltaxenr 592 hänförliga varor, därest

spånadsämnet utgöres av ull, med 175 kronor per 100 kilogram med tillägg av

385, 295 respektive 225 procent allt efter artiklarnas utstyrsel (tulltaxenr

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

605—607; stat. nr 1168—1170). Tullsatserna utgöra sålunda i runda tal

849, 691 eller 569 kronor per 100 kilogram. Utgöres trikåmetervaran av

bomull, utgår tullen för blusar, kjolar etc. allt efter olika utstyrsel och styckevikt

enligt tulltaxenr 608—611 (stat. nr 1171—1174) med 600, 400, 250

eller 350 kronor per 100 kilogram. Underkläder, nattdräkter och andra

dylika persedlar av strumpstolsgods, icke innehållande silke, falla under

tulltaxenr 557 (stat. nr 1101—1104) och draga samma tull som trikåväven

eller 175 kronor per 100 kilogram med undantag för underkläder, vägande

högst 1 kilogram per dussin, vilka hänföras till tulltaxenr 556 (stat. nr 1099

■—1100) med tull av 225 kronor per 100 kilogram.

Såsom av propositionen framgår hava svenska fabrikanter av konfektionerade

trikåvaror hemställt om ökat tullskydd för sina tillverkningar.

Framställningarna avsågo dels höjning av tullen för konfektionerade artiklar

av strumpstolsgods med viss lyxutstyrsel (garnering med band eller

spetsar, innehållande silke), dels höjning av viktgränsen från 1 kilogram

till 2 kilogram per dussin för underkläder, hänförliga till tulltaxenr 556

(stat. nr 1099—1100). Av den utredning, som i anledning härav verkställts

inom kommerskollegium och generaltullstyrelsen, samt av de yttranden,

som ingått från handelskammare och industrisammanslutningar, har

framgått, att vissa ändringar i klassificeringen av ifrågavarande artiklar äro

av behovet påkallade samt att en justering av vissa tullsatser även borde

vidtagas. Beträffande sättet för ändringarnas genomförande hava skiljaktiga

meningar gjort sig gällande. Kungl. Maj:t har emellertid icke föreslagit

någon ändring i denna del av tulltaxan.

I anslutning till förenämnda utredning har generaltullstyrelsen med anledning

av de tulltekniska svårigheter, som gjort sig gällande vid tulltaxeringen

av blusar och blusliknande artiklar, framlagt förslag till sådan ändring

av tulltaxenr 592 (stat. nr 1152—1153), att därur skulle uteslutas blusar,

vilka då skulle komma att falla under nr 593 och liksom tidigare draga tull

enligt vad för strumpstolsarbeten i allmänhet är stadgat. Detta förslag har

emellertid mött gensagor från olika håll. Önskvärdheten av de tulltekniska

svårigheternas avhjälpande bär vitsordats, men för vinnande av nämnda

syfte har med hänsyn till den kraftiga tullnedsättningen för blusar, som

skulle bliva en följd av den av generaltullstyrelsen förordade ändringen, i

stället föreslagits att i tulltaxenr 592 upptaga förutom blusar vissa blusliknande

artiklar, beträffande vilkas tulltaxering tveksamhet understundom

varit rådande.

För avhjälpande av berörda tulltekniska svårigheter har Kungl. Majit

ansett sistnämnda alternativ vara att föredraga och sålunda föreslagit, att i

tulltaxenr 592 (stat. nr 1152—1153) måtte upptagas jämväl jumpers och koftor,

vägande högst 3 kilogram per dussin, skjortor med fast krage samt kappor.

Nämnda viktgräns har även föreslagits för blusar.

Införseln under år 1934 från vissa länder av samtliga i det föregående

berörda varuslag framgår av nedanstående sammanställning. Framhållas

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

15

må, att de artiklar, som beröras av förslaget till taxeändring, ingå under stat.

nr 1102, 1104, 1152 och 1153.

Statistiskt nr

T

t a 1

H

å r a v

f r

å n

Tyska riket

Stor-

britannien

Tjeckoslo-

vakien

Japan

ton

1,000

kr.

ton

1,000

kr.

ton

1,000

kr.

ton

1,000

kr.

ton

1,000

kr.

1099................

2.7

59-2

0.3

7.3

1.4

30.6

1100................

58.9

455.4

15-8

196.1

3.1

28.8

3.6

32.1

34.3

183.9

1101................

11.5

174.5

6.1

96.4

1.8

34.6

0.3

3.1

2.7

25.6

1102................

112.5

1,593.5

44.8

841.8

19.9

168.1

3.6

47.6

23.8

228.9

1103................

293.8

1,525.9

41.0

360.2

8.1

59.5

26.6

207.4

208.2

831.7

1104................

129.4

1,000.5

52.0

512.2

3.4

28.8

40.9

301.1

22.3

102.1

1152................

8.6

383.2

4.5

190.9

0.3

5.7

0.1

3.0

—

—

1153................

8.1

106.6

4.2

82.5

—

—

1.3

10.4

2.1

9.5

I motionen I: 424 har hemställts, att riksdagen i förevarande angelägenhet

måtte besluta i enlighet med generaltullstyrelsens förslag, innebärande,

att ordet blusar uteslutes ur tulltaxenr 592. Till stöd härför anföres i motionen

bland annat följande. Importen av trikåvaror under de senare åren

företedde en stark minskning. Detta tydde på att den inhemska trikåindustrien

knappast vore i behov av ökat tullskydd. Visserligen skulle ett biträdande

av generaltullstyrelsens förslag innebära en minskning av tullskyddet,

men då med de tulltekniska principer, som för närvarande tilllämpades

inom tullverket, såsom blusar, hänförliga till tulltaxenr 592, endast

tulltaxerades varor i ganska begränsad omfattning, skulle ett bifall till

nämnda förslag icke bliva till mera avsevärd olägenhet för industrien. Däremot

komme ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag att hårt drabba importhandeln

och vara ägnat att medföra handelspolitiska olägenheter.

Svenska handelsagenters förening har till utskottet inkommit med en

skrift, vari bland annat hemställts örn avslag å propositionen i denna del.

Såsom av utredningen i ärendet framgår, avser förslaget att beträffande

konfektionerade trikåvaror avlägsna de tulltekniska svårigheter, som gjort

sig starkt kännbara vid tulltaxeringen av blusar och vissa blusliknande artiklar

och försvårat möjligheterna för importörerna att på förhand uppgöra

kalkyler över de pris, dylika importerade artiklar här komma att betinga.

Vad beträffar förslagets närmare innebörd får utskottet framhålla, hurusom

enligt detsamma blusar med en vikt av mer än 3 kg per dussin komma

att utgå ur tulltaxenr 592 och i stället hänföras till tulltaxenr 593, varför förslaget

i denna del innebär en tullnedsättning. Ytterligare må anmärkas,

att endast en mindre del av importen under stat. nr 1102 och 1104 beröres

av den föreslagna ändringen samt att utvidgningen av tulltaxenr 592 en
-

ti ts kottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

dast omfattar blusliknande persedlar. Med hänsyn härtill och då ur de

synpunkter rörande importen, som motionären anfört, någon erinran mot

Kungl. Maj:ts förslag icke synes utskottet kunna göras, finner sig utskottet

böra tillstyrka sistnämnda förslag. Härvid har utskottet beaktat, att Kungl.

Maj:ts förslag icke berör den betydande införseln av underkläder med utstyrsel

av band, spetsar och broderier, beträffande vilka artiklar den inhemska

konfektionsindustrien, som icke blott saknar tullskydd för konfektioneringen

utan har att vidkännas en direkt tullbelastning för det vid tillverkningen

uppstående avfallet och de jämförelsevis höga tullsatserna å garneringsartiklarna,

gjort framställning om ökat tullskydd.

Sidenklädningar m. m. Gällande tulltaxa upptager under nr 602 (stat. nr

1163—1164) och nr 603 (stat. nr 1165—1166) kläder och andra i tulltaxan

ej särskilt nämnda sömnadsarbeten av hel- eller halvsiden eller av vävnad,

hänförlig till nr 475, 476 eller 613. Dessa beläggas med samma tull som

den spånadsvara, av vilken de framställts, med tillägg av 50 procent, om

artiklarna äro försedda med broderier eller spetsar (tulltaxenr 602), men

eljest med 30 procent (tulltaxenr 603).

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle för dessa artiklar utgå tilläggstull med

100 procent av tullen å den spånadsvara, av vilken artiklarna framställts.

I motionen 1:424 har hemställts, att detta Kungl. Maj:ts förslag ej måtte

föranleda någon riksdagens vidare åtgärd. Såsom stöd härför ha anförts

enahanda invändningar av handelspolitisk natur, som framförts i fråga om

förslaget beträffande trikåvaror. Siffror anföras, belysande vikt och inköpspris

av vissa speciella artiklar (kimonos), vilka ej äro föremål för tillverkning

här i landet, och utvisande tilläggstullens inverkningar å denna

import.

Damkonfektionsföreningen i Stockholm har till utskottet inkommit med

en skrift, vari på anförda skäl hemställes, att utskottet måtte avstyrka propositionen

i vad angår ifrågavarande tilläggstull. I den under föregående

punkt omnämnda skrivelsen från Svenska handelsagenters förening hemställes

även om avslag å propositionen i denna del.

Införseln av artiklar, hänförliga till ifrågavarande nummer, har under de

senare åren uppgått till nedan angivna kvantiteter och värden:

Å r

Statistiskt nr

ilis

1164

1165

1166

kg

kr.

kg

kr.

kg

kr.

kg

kr.

1931.........

22,055

2,521,959

11,117

694,361

45,230

2,424,882

23,335

1,005,961

1932.........

11,408

1,398,269

8,190

677,421

32,498

1,853,453

18,316

1,131,916

1933.........

9,201

885,493

8,21''i

663,602

33,053

2,827,944

24,082

1,630,854

1934.........

8,439

703,269

3,530

244,321

42,629

3,701,593

20,492

1,363,018

19351........

12,971

1,022,994

3,231

192,185

54,203

4,728,082

18,657

1,120,933

1 Prel. siffror.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41• 17

Under år 1934 fördelade sig införseln på de viktigaste inköpsländerna sålunda:
-

Inköps-

länder

Statistiskt nr

1163

1164

1165

1166

kg

kr.

kg

kr.

kg

kr.

kg

, 1

kr. i

Tyska riket..

4,576

410,864

2,709

186,106

31,062

2,778,711

17,518

1,107,248

Österrike____

1,129

111,938

75

4,636

2,603

232,098

343

30,500

Japan .......

1,191

46,484

—

—

1,340

52,917

54

2,679

Danmark ....

434

25,828

312

21,900

1,780

139,595

1,019

111,617

Storbritannien

149

29,886

157

15,781

1,693

150,030

772

50,160 ''

Schweiz......

72

7,061

—

—

2,151

192,798

76

4,203 !

Sådana kläder och andra sömnadsarbeten, vilka tillhöra damkonfektionens

område, hänföras, om de bestå av yllevävnad, till tulltaxenr 605—607

(stat. nr 1168—1170). Tullen för dessa artiklar utgick enligt 1929 års tulltaxa

med samma belopp som för den spånadsvara, av vilken de framställts,

med tillägg av respektive 235, 145 och 75 procent. Vid 1933 års riksdag genomfördes

vissa tullförhöjningar, varvid bland annat kläder och andra sömnadsarbeten

av yllevävnad, försedda med broderier eller spetsar eller med foder,

uppslag eller annan besättning av vara, i vilken silke ingår etc. (tulltaxenr

605—606), belädes med en tilläggstull av 150 procent av tullen å den spånadsvara,

av vilken artiklarna framställts. Denna tilläggstull omfattar från

och med den 13 november 1933 även persedlar av yllevävnad (andra än

damregnkappor) utan sidenfoder etc. (tulltaxenr 607). Genom nämnda tillläggstullar

har denna gren av konfektionsindustrien erhållit ett tullskydd,

med stöd av vilket företagen kunnat beredas nöjaktig sysselsättning.

En jämförelse mellan de tullsatser, som gälla för ifrågavarande tillverkning,

och tullsatserna för motsvarande artiklar av siden ger vid handen, att

tullskyddet för de sistnämnda är mindre gynnsamt för den inhemska tillverkningen.

Särskilt gäller detta den stora grupp av klädespersedlar, som

faller under tulltaxenr 603. Av propositionen framgår, att, enligt vad den

fabrikant uppgivit, som gjort framställning om tullhöjning, nettotullskyddet

för en sidenklädning av viss typ utgör 1 krona 87 öre. Vid en med anledning

härav verkställd utredning, av vilken utskottet tagit del, har framgått, att i

vissa undersökta fall tullen å vävnaden och övriga materialier med hänsyn till

det vid tillverkningen uppkomna avfallet överstiger tullen å den färdiga

varan. Att tullskyddet för denna gren av konfektionsindustrien varit mindre

tillfredsställande framgår även av den stegrade importen av varor, hänförliga

till stat. nr 1165. Vid bedömandet av den inhemska konfektionsindustriens

behov av tullskydd måste hänsyn tågås till tullsatserna å de vävnader

och garneringsartiklar, som ingå i den färdiga varan, och till det under

fabrikationen uppstående avfallet. Utskottet har uppmärksammat, att tullen

för speciella artiklar av exempelvis den typ, som beröres i ovannämnda mo
Bihang

till riksdagens protokoll 1936. 7 sami. Nr 40—11. 2

U tekottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41-

tion, efter tilläggstullens ikraftträdande kommer att bliva avsevärd i förhållande

till inköpspriset. Detta är emellertid att betrakta som en naturlig

följd av finanstullen å spånadsvaror av silke samt den i samband därmed

stående tullen och accisen å silke. Med hänsyn härtill och då den föreslagna

tilläggstullen å sömnadsarbeten av siden i betraktande av dessa varors

lyxbetonade karaktär icke kan antagas komma att omöjliggöra importen av

desamma, finner utskottet sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i förevarande

del.

Övriga i propositionen upptagna varuslag. Kaliumhy draf såväl i

fast form som i lösning, är jämte natriumhydrat samt kalium- och natriumxantogenat

i gällande tulltaxa upptagen under nr 188 med en tull av 2 kronor

50 öre för 100 kilogram.

Tekniskt kaliumhydrat i fast form innehåller vanligen 90—92 procent kaliumhydrat

(KOH), under det att i handeln förekommande kaliumhydrat i

lösning icke brukar innehålla mer än omkring 50 procent KOH, ofta endast

48 procent. Den fasta varan är alltså i det närmaste dubbelt så koncentrerad

som den flytande, och priset å den förra är också i stort sett dubbelt

så högt. Beträffande natriumhydrat är skillnaden i procenthalt mellan

vara i fast form och vara i lösning ännu större, men någon import av lösning

äger praktiskt taget icke rum. Priset å fast natriumhydrat är i allmänhet

något lägre än priset å kaliumhydrat i lösning.

Det föreliggande förslaget, i vilket tullen för fast kaliumhydrat är upptaget

med 4 kronor 50 öre för 100 kg, åsyftar att göra den effektiva tullbeskattningen

av kaliumhydrat lika, vare sig varan införes i fast eller flytande form.

G 1 u t e n 1 i m. Gluten kallas de äggviteämnen, som ingå i spannmålskornens

kärna. Glutenlim eller wienerlim framställes i regel genom jäsning av

gluten, som jämte vetestärkelse erhålles ur glutenrikt vetemjöl, samt har sin

huvudsakliga användning inom skoindustrien för klistring i skodon. I gällande

tulltaxa är glutenlim upptaget under nr 277 med tull av 3 kronor för

100 kilogram. Enligt propositionens förslag skall tullen å glutenlim bestämmas

till 20 kronor för 100 kg, vilken tullsats motsvarar den sedan gammalt

utgående tullen för vissa andra till tulltaxenr 278 och 279 hänförliga slag av

lim.

Elastiska band och snören m. lii. Enligt förordningen den

31 januari 1932 (nr 15) med tillägg till gällande tulltaxa utgår tilläggstull

för till tulltaxenr 538 och 581 (statistiskt nr 1076 och 1138) hänförliga elastiska

band och snören, innehållande silke, samt hängslen och andra liknande arbeten

av dylika band eller snören med 150 kronor för 100 kg. I propositionen

föreslås att den nuvarande tilläggstullen måtte höjas till 200 kronor för

100 kg.

Häftstift. I tullhänseende äro häftstift huvudsakligen hänförliga till

nedan angivna tvenne nummer, nämligen:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Sr 4L

19

celluloidstift till tulltaxenr lill (stat. nr 2039) med tull av 80 kronor för

100 kilogram jämte tilläggstull av 40 kronor för 100 kilogram,

övriga slag av stift till tulltaxenr 851 (stat. nr 1515) med tull av 15 kronor

för 100 kilogram.

Enligt det i propositionen framlagda förslaget, vilket överensstämmer med

förslaget i motionen II: 447, skola häftstift i tullhänseende likställas med

möbelspik, vilken vara är upptagen under tulltaxenr 850 (stat. nr 1513)

med en tull av 50 kronor för 100 kilogram. Någon förändring i tulltaxeringen

av s. k. celluloidstift är icke föreslagen.

I en till utskottet inkommen skrift har den häftstiftsfabrikant, som genom

framställning till Kungl. Maj:t föranlett propositionens förslag i denna del,

hemställt, att tullen i stället måtte bestämmas till 120 kronor för 100 kilogram.

Delar till vågar. I gällande tulltaxa upptagas under nr 1074 analysoch

apoteksvågar ävensom brevvågar med tull av 100 kronor, under nr 1075

taffel- och hushållsvägar med tull av 25 kronor samt under nr 1076 decimalvågar,

bestående huvudsakligen av trä och järn, med tull av 15 kronor, allt

för 100 kilogram. Andra vågar än de nu nämnda hänföras till nr 1077, som

stadgar en värdetull av 10 procent.

Särskilt inkommande delar till vågar falla icke under de angivna numren

utan tulltaxeras såsom i tulltaxan ej särskilt nämnda arbeten av det ämne,

varav de bestå. Detta förhållande medför, att vågar, som av den utländske

säljaren levereras söndertagna i delar, vid tulltaxeringen bliva belagda med

den för varan i sammansatt skick fastställda tullen endast då delarna samtidigt

föreligga till tulltaxering.

Förslaget innebär, att i tulltaxenr 1077 upptagas jämväl delar till vågar,

hänförliga till detta nummer.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot propositionens förslag i

dessa delar och finner sig därför böra tillstyrka detsamma.

Under åberopande av vad ovan under särskilda punkter anförts får utskottet

hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 244,

1) med bifall jämväl till motionen II: 447 av herr Leffler

och med avslag å motionen I: 424 av herr Stendahl, i vad sistnämnda

motion avser förslag till ändringar i den vid tull

taxeförordningen den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan,

antaga Kungl. Maj:ts förslag till ändringar i tulltaxan;

2) besluta, att förordningen den 31 januari 1932 (nr 15)

med tillägg till gällande tulltaxa skall erhålla ändrad lydelse

i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag;

Utskottet.

Hem
ställan.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41-

3) med avslag å motionen 1:424 av herr Stendahl, i vad

motionen avser fråga örn tilläggstull för till tulltaxenr 602 och

603 hänförliga varuslag, såsom ytterligare tillägg till gällande

tulltaxa besluta, att vid införsel från utlandet av varor, hänförliga

till nämnda tulltaxenr, skall utgå tilläggstull på sätt i

Kungl. Maj:ts förslag sägs;

4) förklara, att de nya bestämmelserna skola träda i kraft

å dag, som Kungl. Majit bestämmer.

Stockholm den 28 maj 1936.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: se under betänkandet nr 40.

Reservation

äv herrar Nylander i Stockholm och Hagberg i Malmö beträffande utskottets

förslag örn ändring av tullen å vissa trikåvaror samt örn tilläggstull å

sidenklädningar m. m.

867267. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:300 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition nr 244 med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa m. m. jämte i ämnet väckta motioner a1 i texten