Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 244 med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1936-05-28 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1936:41, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 244 med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
11
Nr 41.
Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1936 kl. 4 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 244 med förslag till vissa ändringar i
gällande tulltaxa m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(lia avd.)
Genom en den 17 april 1936 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 244, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen
dels antaga följande förslag till ändringar i den vid tulltaxeförordningen
den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan:
188: i
188: 2
277
592
593
850
1077
Kaliumhydrat (kaustikt kali) i fast form ................ N
Kaliumhydrat (kaustikt kali) i lösning samt natriumhy
drat (kaustikt natron, kaustik soda) — T; ävensom
kalium- och natriumxantogenat — N ..........
Glutenlim .................................................... T
Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda:
av knutna, stickade, virkade eller på strumpstol förfärdigade
varor:
blusar, jumpers och koftor,
vägande högst 3 kg per
dussin, kjolar, klädningar,
morgonrockar, skjortor
med fast krage samt
kappor av spånadsvara
(metervara), icke innehållande
silke............ E
andra
beläggas med samma
tull som klädespersedlar
av vävnad
av motsvarande
spånadsämne.
beläggas med samma
tull som är bestämd
för strumpstolsarbeten,
utan
förhöjning.
Vågar:
Tull
för 100 kg
kronor
4: 50
2: 50
20: —
Spik, ej särskilt nämnd, stift och nubb, även med huvud
helt eller delvis av annan oädel metall än järn:
möbelspik och s. k. koffertnaglar, även överklädda;
ävensom häftstift.................................... E
andra slag; ävensom delar till vågar, hänförliga till
detta nummer........................................ 100 kr.
50:
10: —
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
dels besluta, att förordningen den 31 januari 1932 (nr 15) med tillägg till
gällande tulltaxa skall i nedan angivna delar erhålla ändrad lydelse på sätt
av det följande framgår:
Tulltaxe-
nr
Statistiskt
nr
Varuslag
Tilläggstull
lör 100 kg
kronor
538
1076
Elastiska band och snören, innehållande
strängar (trådar) av kautschuk:
i förening med silke ..................
E
200: —
581
1138
Hängslen, bälten, skärp, strumpeband, kläd- nings- och ärmhållare samt andra dylika
persedlar, ej hänförliga till gulddragar- arbeten; ävensom delar därtill av spå- nadsvara:
av elastiska band eller snören, inne- hållande silke ........................
E
200: —
dels såsom ytterligare tillägg till gällande tulltaxa besluta, att vid införsel
från utlandet av varor av följande slag skall utöver tull, som stadgas i tulltaxan,
utgå tilläggstull på sätt nedan sägs:
Tulltaxe-
nr
Statistiskt
nr
Varuslag
Tilläggstull
602
603
1163—1164
1165-1166
Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt
nämnda:
andra slag:
av hel- eller halvsiden eller av vävnad,
hänförlig till nr 475, 476 eller 613
(statistiskt nr loll, 1012 eller 1176):
försedda med broderier eller
spetsar.......................... E
andra.............................. E
100 % av tul- len å den
spånads- ; vara, av vil- ken artik- larna fram- ställts.
dels ock förklara, att de nya bestämmelserna skola träda i kraft å dag,
som Kungl. Maj:t bestämmer.
I samband med nämnda proposition har utskottet till behandling förehaft
följande motioner, nämligen:
l:o) en under motionstiden vid riksdagens början inom andra kammaren
av herr Leffler väckt motion, nr 447, däri hemställts, »att riksdagen måtte
besluta, att tulltaxenummer 850 erhåller följande ändrade lydelse:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
13
Tull
för 100 kg.
kronor.
Spik, ej särskilt nämnd, stift eller nubb, även med huvud helt
eller delvis av annan oädel metall än järn:
850 möbelspik och s. k. koffertnaglar, även överklädda; ävensom
häftstift...................................................... E 50: —»;
2:o) en i anledning av propositionen inom första kammaren av herr Stendahl
väckt motion, nr 424, däri hemställts, »att riksdagen ville
dels antaga följande förslag till ändring i den vid tulltaxeförordningen den
4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan:
Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda:
av knutna, stickade, virkade eller på strumpstol förfärdigade varor:
592
593
kjolar, klädningar och morgonrockar av spånadsvara (metervara),
icke innehållande silke E ............................
andra
beläggas med
samma tull
som klädes
<
persedlar av
vävnad av
motsvarande
spånadsämne.
beläggas med
samma tull
som är be
<
stämd för
strumpstolsarbeten.
ulan
förhöjning.
dels ock besluta, att Kungl. Maj:ts förslag om tilläggstull å till tulltaxenr
602 och 603 hänförliga varor ej skall föranleda någon riksdagens vidare åtgärd».
Beträffande motiveringen för förslagen, i den mån redogörelse härför ej
lämnas i det följande, får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet i ärendet
och till motionerna.
Vid behandlingen av propositionen och motionerna har utskottet anlitat
byråchefen i generaltullstyrelsen T. Alsén såsom sakkunnig.
Vissa trikåvaror. Enligt gällande tulltaxa hänföras kläder och andra
sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda, av knutna, stickade, virkade eller på
strumpstol förfärdigade varor, om de utgöras av blusar, kjolar, klädningar
eller morgonrockar av spånadsvara (metervara), icke innehållande silke,
till tulltaxenr 592 (stat. nr 1152—1153) och beläggas enligt gällande bestämmelser
med samma tull som klädespersedlar av vävnad av motsvarande
spånadsämne. Andra i taxan ej särskilt nämnda kläder och sömnadsarbeten
av nämnda materialier hänföras till tulltaxenr 593 (stat. nr 1154), i
vilket fall de beläggas med samma tull som är bestämd för strumpstolsarbeten,
utan förhöjning. Tullen utgår för till tulltaxenr 592 hänförliga varor, därest
spånadsämnet utgöres av ull, med 175 kronor per 100 kilogram med tillägg av
385, 295 respektive 225 procent allt efter artiklarnas utstyrsel (tulltaxenr
14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
605—607; stat. nr 1168—1170). Tullsatserna utgöra sålunda i runda tal
849, 691 eller 569 kronor per 100 kilogram. Utgöres trikåmetervaran av
bomull, utgår tullen för blusar, kjolar etc. allt efter olika utstyrsel och styckevikt
enligt tulltaxenr 608—611 (stat. nr 1171—1174) med 600, 400, 250
eller 350 kronor per 100 kilogram. Underkläder, nattdräkter och andra
dylika persedlar av strumpstolsgods, icke innehållande silke, falla under
tulltaxenr 557 (stat. nr 1101—1104) och draga samma tull som trikåväven
eller 175 kronor per 100 kilogram med undantag för underkläder, vägande
högst 1 kilogram per dussin, vilka hänföras till tulltaxenr 556 (stat. nr 1099
■—1100) med tull av 225 kronor per 100 kilogram.
Såsom av propositionen framgår hava svenska fabrikanter av konfektionerade
trikåvaror hemställt om ökat tullskydd för sina tillverkningar.
Framställningarna avsågo dels höjning av tullen för konfektionerade artiklar
av strumpstolsgods med viss lyxutstyrsel (garnering med band eller
spetsar, innehållande silke), dels höjning av viktgränsen från 1 kilogram
till 2 kilogram per dussin för underkläder, hänförliga till tulltaxenr 556
(stat. nr 1099—1100). Av den utredning, som i anledning härav verkställts
inom kommerskollegium och generaltullstyrelsen, samt av de yttranden,
som ingått från handelskammare och industrisammanslutningar, har
framgått, att vissa ändringar i klassificeringen av ifrågavarande artiklar äro
av behovet påkallade samt att en justering av vissa tullsatser även borde
vidtagas. Beträffande sättet för ändringarnas genomförande hava skiljaktiga
meningar gjort sig gällande. Kungl. Maj:t har emellertid icke föreslagit
någon ändring i denna del av tulltaxan.
I anslutning till förenämnda utredning har generaltullstyrelsen med anledning
av de tulltekniska svårigheter, som gjort sig gällande vid tulltaxeringen
av blusar och blusliknande artiklar, framlagt förslag till sådan ändring
av tulltaxenr 592 (stat. nr 1152—1153), att därur skulle uteslutas blusar,
vilka då skulle komma att falla under nr 593 och liksom tidigare draga tull
enligt vad för strumpstolsarbeten i allmänhet är stadgat. Detta förslag har
emellertid mött gensagor från olika håll. Önskvärdheten av de tulltekniska
svårigheternas avhjälpande bär vitsordats, men för vinnande av nämnda
syfte har med hänsyn till den kraftiga tullnedsättningen för blusar, som
skulle bliva en följd av den av generaltullstyrelsen förordade ändringen, i
stället föreslagits att i tulltaxenr 592 upptaga förutom blusar vissa blusliknande
artiklar, beträffande vilkas tulltaxering tveksamhet understundom
varit rådande.
För avhjälpande av berörda tulltekniska svårigheter har Kungl. Majit
ansett sistnämnda alternativ vara att föredraga och sålunda föreslagit, att i
tulltaxenr 592 (stat. nr 1152—1153) måtte upptagas jämväl jumpers och koftor,
vägande högst 3 kilogram per dussin, skjortor med fast krage samt kappor.
Nämnda viktgräns har även föreslagits för blusar.
Införseln under år 1934 från vissa länder av samtliga i det föregående
berörda varuslag framgår av nedanstående sammanställning. Framhållas
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
15
må, att de artiklar, som beröras av förslaget till taxeändring, ingå under stat.
nr 1102, 1104, 1152 och 1153.
Statistiskt nr
T
t a 1
H
å r a v
f r
å n
Tyska riket
Stor-
britannien
Tjeckoslo-
vakien
Japan
ton
1,000
kr.
ton
1,000
kr.
ton
1,000
kr.
ton
1,000
kr.
ton
1,000
kr.
1099................
2.7
59-2
0.3
7.3
1.4
30.6
1100................
58.9
455.4
15-8
196.1
3.1
28.8
3.6
32.1
34.3
183.9
1101................
11.5
174.5
6.1
96.4
1.8
34.6
0.3
3.1
2.7
25.6
1102................
112.5
1,593.5
44.8
841.8
19.9
168.1
3.6
47.6
23.8
228.9
1103................
293.8
1,525.9
41.0
360.2
8.1
59.5
26.6
207.4
208.2
831.7
1104................
129.4
1,000.5
52.0
512.2
3.4
28.8
40.9
301.1
22.3
102.1
1152................
8.6
383.2
4.5
190.9
0.3
5.7
0.1
3.0
—
—
1153................
8.1
106.6
4.2
82.5
—
—
1.3
10.4
2.1
9.5
I motionen I: 424 har hemställts, att riksdagen i förevarande angelägenhet
måtte besluta i enlighet med generaltullstyrelsens förslag, innebärande,
att ordet blusar uteslutes ur tulltaxenr 592. Till stöd härför anföres i motionen
bland annat följande. Importen av trikåvaror under de senare åren
företedde en stark minskning. Detta tydde på att den inhemska trikåindustrien
knappast vore i behov av ökat tullskydd. Visserligen skulle ett biträdande
av generaltullstyrelsens förslag innebära en minskning av tullskyddet,
men då med de tulltekniska principer, som för närvarande tilllämpades
inom tullverket, såsom blusar, hänförliga till tulltaxenr 592, endast
tulltaxerades varor i ganska begränsad omfattning, skulle ett bifall till
nämnda förslag icke bliva till mera avsevärd olägenhet för industrien. Däremot
komme ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag att hårt drabba importhandeln
och vara ägnat att medföra handelspolitiska olägenheter.
Svenska handelsagenters förening har till utskottet inkommit med en
skrift, vari bland annat hemställts örn avslag å propositionen i denna del.
Såsom av utredningen i ärendet framgår, avser förslaget att beträffande
konfektionerade trikåvaror avlägsna de tulltekniska svårigheter, som gjort
sig starkt kännbara vid tulltaxeringen av blusar och vissa blusliknande artiklar
och försvårat möjligheterna för importörerna att på förhand uppgöra
kalkyler över de pris, dylika importerade artiklar här komma att betinga.
Vad beträffar förslagets närmare innebörd får utskottet framhålla, hurusom
enligt detsamma blusar med en vikt av mer än 3 kg per dussin komma
att utgå ur tulltaxenr 592 och i stället hänföras till tulltaxenr 593, varför förslaget
i denna del innebär en tullnedsättning. Ytterligare må anmärkas,
att endast en mindre del av importen under stat. nr 1102 och 1104 beröres
av den föreslagna ändringen samt att utvidgningen av tulltaxenr 592 en
-
ti ts kottet.
16
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
dast omfattar blusliknande persedlar. Med hänsyn härtill och då ur de
synpunkter rörande importen, som motionären anfört, någon erinran mot
Kungl. Maj:ts förslag icke synes utskottet kunna göras, finner sig utskottet
böra tillstyrka sistnämnda förslag. Härvid har utskottet beaktat, att Kungl.
Maj:ts förslag icke berör den betydande införseln av underkläder med utstyrsel
av band, spetsar och broderier, beträffande vilka artiklar den inhemska
konfektionsindustrien, som icke blott saknar tullskydd för konfektioneringen
utan har att vidkännas en direkt tullbelastning för det vid tillverkningen
uppstående avfallet och de jämförelsevis höga tullsatserna å garneringsartiklarna,
gjort framställning om ökat tullskydd.
Sidenklädningar m. m. Gällande tulltaxa upptager under nr 602 (stat. nr
1163—1164) och nr 603 (stat. nr 1165—1166) kläder och andra i tulltaxan
ej särskilt nämnda sömnadsarbeten av hel- eller halvsiden eller av vävnad,
hänförlig till nr 475, 476 eller 613. Dessa beläggas med samma tull som
den spånadsvara, av vilken de framställts, med tillägg av 50 procent, om
artiklarna äro försedda med broderier eller spetsar (tulltaxenr 602), men
eljest med 30 procent (tulltaxenr 603).
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle för dessa artiklar utgå tilläggstull med
100 procent av tullen å den spånadsvara, av vilken artiklarna framställts.
I motionen 1:424 har hemställts, att detta Kungl. Maj:ts förslag ej måtte
föranleda någon riksdagens vidare åtgärd. Såsom stöd härför ha anförts
enahanda invändningar av handelspolitisk natur, som framförts i fråga om
förslaget beträffande trikåvaror. Siffror anföras, belysande vikt och inköpspris
av vissa speciella artiklar (kimonos), vilka ej äro föremål för tillverkning
här i landet, och utvisande tilläggstullens inverkningar å denna
import.
Damkonfektionsföreningen i Stockholm har till utskottet inkommit med
en skrift, vari på anförda skäl hemställes, att utskottet måtte avstyrka propositionen
i vad angår ifrågavarande tilläggstull. I den under föregående
punkt omnämnda skrivelsen från Svenska handelsagenters förening hemställes
även om avslag å propositionen i denna del.
Införseln av artiklar, hänförliga till ifrågavarande nummer, har under de
senare åren uppgått till nedan angivna kvantiteter och värden:
Å r
Statistiskt nr
ilis
1164
1165
1166
kg
kr.
kg
kr.
kg
kr.
kg
kr.
1931.........
22,055
2,521,959
11,117
694,361
45,230
2,424,882
23,335
1,005,961
1932.........
11,408
1,398,269
8,190
677,421
32,498
1,853,453
18,316
1,131,916
1933.........
9,201
885,493
8,21''i
663,602
33,053
2,827,944
24,082
1,630,854
1934.........
8,439
703,269
3,530
244,321
42,629
3,701,593
20,492
1,363,018
19351........
12,971
1,022,994
3,231
192,185
54,203
4,728,082
18,657
1,120,933
1 Prel. siffror.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41• 17
Under år 1934 fördelade sig införseln på de viktigaste inköpsländerna sålunda:
-
Inköps-
länder
Statistiskt nr
1163
1164
1165
1166
kg
kr.
kg
kr.
kg
kr.
kg
, 1
kr. i
Tyska riket..
4,576
410,864
2,709
186,106
31,062
2,778,711
17,518
1,107,248
Österrike____
1,129
111,938
75
4,636
2,603
232,098
343
30,500
Japan .......
1,191
46,484
—
—
1,340
52,917
54
2,679
Danmark ....
434
25,828
312
21,900
1,780
139,595
1,019
111,617
Storbritannien
149
29,886
157
15,781
1,693
150,030
772
50,160 ''
Schweiz......
72
7,061
—
—
2,151
192,798
76
4,203 !
Sådana kläder och andra sömnadsarbeten, vilka tillhöra damkonfektionens
område, hänföras, om de bestå av yllevävnad, till tulltaxenr 605—607
(stat. nr 1168—1170). Tullen för dessa artiklar utgick enligt 1929 års tulltaxa
med samma belopp som för den spånadsvara, av vilken de framställts,
med tillägg av respektive 235, 145 och 75 procent. Vid 1933 års riksdag genomfördes
vissa tullförhöjningar, varvid bland annat kläder och andra sömnadsarbeten
av yllevävnad, försedda med broderier eller spetsar eller med foder,
uppslag eller annan besättning av vara, i vilken silke ingår etc. (tulltaxenr
605—606), belädes med en tilläggstull av 150 procent av tullen å den spånadsvara,
av vilken artiklarna framställts. Denna tilläggstull omfattar från
och med den 13 november 1933 även persedlar av yllevävnad (andra än
damregnkappor) utan sidenfoder etc. (tulltaxenr 607). Genom nämnda tillläggstullar
har denna gren av konfektionsindustrien erhållit ett tullskydd,
med stöd av vilket företagen kunnat beredas nöjaktig sysselsättning.
En jämförelse mellan de tullsatser, som gälla för ifrågavarande tillverkning,
och tullsatserna för motsvarande artiklar av siden ger vid handen, att
tullskyddet för de sistnämnda är mindre gynnsamt för den inhemska tillverkningen.
Särskilt gäller detta den stora grupp av klädespersedlar, som
faller under tulltaxenr 603. Av propositionen framgår, att, enligt vad den
fabrikant uppgivit, som gjort framställning om tullhöjning, nettotullskyddet
för en sidenklädning av viss typ utgör 1 krona 87 öre. Vid en med anledning
härav verkställd utredning, av vilken utskottet tagit del, har framgått, att i
vissa undersökta fall tullen å vävnaden och övriga materialier med hänsyn till
det vid tillverkningen uppkomna avfallet överstiger tullen å den färdiga
varan. Att tullskyddet för denna gren av konfektionsindustrien varit mindre
tillfredsställande framgår även av den stegrade importen av varor, hänförliga
till stat. nr 1165. Vid bedömandet av den inhemska konfektionsindustriens
behov av tullskydd måste hänsyn tågås till tullsatserna å de vävnader
och garneringsartiklar, som ingå i den färdiga varan, och till det under
fabrikationen uppstående avfallet. Utskottet har uppmärksammat, att tullen
för speciella artiklar av exempelvis den typ, som beröres i ovannämnda mo
Bihang
till riksdagens protokoll 1936. 7 sami. Nr 40—11. 2
U tekottet.
18
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41-
tion, efter tilläggstullens ikraftträdande kommer att bliva avsevärd i förhållande
till inköpspriset. Detta är emellertid att betrakta som en naturlig
följd av finanstullen å spånadsvaror av silke samt den i samband därmed
stående tullen och accisen å silke. Med hänsyn härtill och då den föreslagna
tilläggstullen å sömnadsarbeten av siden i betraktande av dessa varors
lyxbetonade karaktär icke kan antagas komma att omöjliggöra importen av
desamma, finner utskottet sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i förevarande
del.
Övriga i propositionen upptagna varuslag. Kaliumhy draf såväl i
fast form som i lösning, är jämte natriumhydrat samt kalium- och natriumxantogenat
i gällande tulltaxa upptagen under nr 188 med en tull av 2 kronor
50 öre för 100 kilogram.
Tekniskt kaliumhydrat i fast form innehåller vanligen 90—92 procent kaliumhydrat
(KOH), under det att i handeln förekommande kaliumhydrat i
lösning icke brukar innehålla mer än omkring 50 procent KOH, ofta endast
48 procent. Den fasta varan är alltså i det närmaste dubbelt så koncentrerad
som den flytande, och priset å den förra är också i stort sett dubbelt
så högt. Beträffande natriumhydrat är skillnaden i procenthalt mellan
vara i fast form och vara i lösning ännu större, men någon import av lösning
äger praktiskt taget icke rum. Priset å fast natriumhydrat är i allmänhet
något lägre än priset å kaliumhydrat i lösning.
Det föreliggande förslaget, i vilket tullen för fast kaliumhydrat är upptaget
med 4 kronor 50 öre för 100 kg, åsyftar att göra den effektiva tullbeskattningen
av kaliumhydrat lika, vare sig varan införes i fast eller flytande form.
G 1 u t e n 1 i m. Gluten kallas de äggviteämnen, som ingå i spannmålskornens
kärna. Glutenlim eller wienerlim framställes i regel genom jäsning av
gluten, som jämte vetestärkelse erhålles ur glutenrikt vetemjöl, samt har sin
huvudsakliga användning inom skoindustrien för klistring i skodon. I gällande
tulltaxa är glutenlim upptaget under nr 277 med tull av 3 kronor för
100 kilogram. Enligt propositionens förslag skall tullen å glutenlim bestämmas
till 20 kronor för 100 kg, vilken tullsats motsvarar den sedan gammalt
utgående tullen för vissa andra till tulltaxenr 278 och 279 hänförliga slag av
lim.
Elastiska band och snören m. lii. Enligt förordningen den
31 januari 1932 (nr 15) med tillägg till gällande tulltaxa utgår tilläggstull
för till tulltaxenr 538 och 581 (statistiskt nr 1076 och 1138) hänförliga elastiska
band och snören, innehållande silke, samt hängslen och andra liknande arbeten
av dylika band eller snören med 150 kronor för 100 kg. I propositionen
föreslås att den nuvarande tilläggstullen måtte höjas till 200 kronor för
100 kg.
Häftstift. I tullhänseende äro häftstift huvudsakligen hänförliga till
nedan angivna tvenne nummer, nämligen:
Bevillningsutskottets betänkande Sr 4L
19
celluloidstift till tulltaxenr lill (stat. nr 2039) med tull av 80 kronor för
100 kilogram jämte tilläggstull av 40 kronor för 100 kilogram,
övriga slag av stift till tulltaxenr 851 (stat. nr 1515) med tull av 15 kronor
för 100 kilogram.
Enligt det i propositionen framlagda förslaget, vilket överensstämmer med
förslaget i motionen II: 447, skola häftstift i tullhänseende likställas med
möbelspik, vilken vara är upptagen under tulltaxenr 850 (stat. nr 1513)
med en tull av 50 kronor för 100 kilogram. Någon förändring i tulltaxeringen
av s. k. celluloidstift är icke föreslagen.
I en till utskottet inkommen skrift har den häftstiftsfabrikant, som genom
framställning till Kungl. Maj:t föranlett propositionens förslag i denna del,
hemställt, att tullen i stället måtte bestämmas till 120 kronor för 100 kilogram.
Delar till vågar. I gällande tulltaxa upptagas under nr 1074 analysoch
apoteksvågar ävensom brevvågar med tull av 100 kronor, under nr 1075
taffel- och hushållsvägar med tull av 25 kronor samt under nr 1076 decimalvågar,
bestående huvudsakligen av trä och järn, med tull av 15 kronor, allt
för 100 kilogram. Andra vågar än de nu nämnda hänföras till nr 1077, som
stadgar en värdetull av 10 procent.
Särskilt inkommande delar till vågar falla icke under de angivna numren
utan tulltaxeras såsom i tulltaxan ej särskilt nämnda arbeten av det ämne,
varav de bestå. Detta förhållande medför, att vågar, som av den utländske
säljaren levereras söndertagna i delar, vid tulltaxeringen bliva belagda med
den för varan i sammansatt skick fastställda tullen endast då delarna samtidigt
föreligga till tulltaxering.
Förslaget innebär, att i tulltaxenr 1077 upptagas jämväl delar till vågar,
hänförliga till detta nummer.
Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot propositionens förslag i
dessa delar och finner sig därför böra tillstyrka detsamma.
Under åberopande av vad ovan under särskilda punkter anförts får utskottet
hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 244,
1) med bifall jämväl till motionen II: 447 av herr Leffler
och med avslag å motionen I: 424 av herr Stendahl, i vad sistnämnda
motion avser förslag till ändringar i den vid tull
taxeförordningen den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan,
antaga Kungl. Maj:ts förslag till ändringar i tulltaxan;
2) besluta, att förordningen den 31 januari 1932 (nr 15)
med tillägg till gällande tulltaxa skall erhålla ändrad lydelse
i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag;
Utskottet.
Hem
ställan.
20
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41-
3) med avslag å motionen 1:424 av herr Stendahl, i vad
motionen avser fråga örn tilläggstull för till tulltaxenr 602 och
603 hänförliga varuslag, såsom ytterligare tillägg till gällande
tulltaxa besluta, att vid införsel från utlandet av varor, hänförliga
till nämnda tulltaxenr, skall utgå tilläggstull på sätt i
Kungl. Maj:ts förslag sägs;
4) förklara, att de nya bestämmelserna skola träda i kraft
å dag, som Kungl. Majit bestämmer.
Stockholm den 28 maj 1936.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande: se under betänkandet nr 40.
Reservation
äv herrar Nylander i Stockholm och Hagberg i Malmö beträffande utskottets
förslag örn ändring av tullen å vissa trikåvaror samt örn tilläggstull å
sidenklädningar m. m.
867267. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1936:300 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition nr 244 med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa m. m. jämte i ämnet väckta motioner a1 i texten