Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46

1936-06-13 · 104 sidor, varav 103 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 103 av 104 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1936:46, Bevillningsutskottets betänkande Nr 46

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

1

Nr 46.

Ankom till riksdagens kansli den 15 juni 1936 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts

propositioner med förslag till förordning angående

ändring i vissa delar av förordningen den 28 september

1928 örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

m. m., ävensom i ämnet väckta motioner.

Propositionen nr 232,

I en den 20 mars 1936 dagtecknad, till bevillnigsutskottet hänvisad proposition,

nr 232, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga nedan återgivna förslag till

1) förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 28 september

1928 (nr 373) örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt;

2) förordning om särskild skatt å förmögenhet;

3) förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 28 september

1928 (nr 374) om kommunal progressivskatt;

4) förordning angående upphävande av förordningen den 28 september

1928 (nr 375) om utjämningsskatt; samt

5) förordning örn ändring i vissa delar av taxeringsförordningen den 28

september 1928 (nr 379).

Iiihang till riksdagens protokoll 1936. 7 sami. Nr 46.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

Förslag

till

förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 28

september 1928 (nr 373) om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Härigenom förordnas, att 15, 18 och 20 §§ förordningen den 28 september

1928 om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt1 skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives:

15 §.

Till grund för beräkningen av inkomst- och förmögenhetsskatt skall läggas

sammanlagda beloppet av den skattskyldiges taxerade inkomst samt en

tvåhundradedel av hans och i förekommande fall hans omyndiga barns skattepliktiga

förmögenhet. Är han skattskyldig allenast för inkomst eller allenast

för förmögenhet, skall till grund för skattens beräkning läggas inkomsten

eller en tvåhundradedel av förmögenheten efter ty nyss är sagt.

Det sålunda---kronor, bortfaller.

18 §.

1 mom. Inkomst- och förmögenhetsskatt utgår dels för samtliga skattskyldiga

med viss i särskild ordning bestämd procent av ett grundbelopp

(bottenskatt) och dels för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser,

när det beskattningsbara beloppet överstiger 8,000 kronor, med visst

tillägg till bottenskatten (tilläggsskatt).

Med familjestiftelser avses stiftelser, som enligt de för desamma gällande

stadgar hava till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers

eller bestämda personers ekonomiska intressen.

2 mom. Bottenskattens grundbelopp utgör:

a) för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser:

när det beskattningsbara beloppet icke överstiger 2,000 kronor: 3.5 procent

av det beskattningsbara beloppet;

när det beskattningsbara beloppet överstiger

2.000 kr. men icke 4,000 kr.: 70 kr. för 2,000 kr. och 4.5% av återstoden;

4.000 » » » 6,000 » : 160 » » 4,000 » » 5.5% » » ;

6.000 »> : 270 » »> 6,000 » » 7 % » »> ;

b) för svenska aktiebolag, vad beträffar försäkringsaktiebolag i den mån

inkomsten belöper på aktieägarna i denna deras egenskap, för svenska ekonomiska

föreningar, för systembolag, som ej äro aktiebolag, samt för utländska

juridiska personer, som ej beskattas enligt a) här ovan:

1 Senaste lydelsen av 18 §, se SFS 1934: 291.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

3

åtta procent av det beskattningsbara beloppet;

c) för svenska försäkringsanstalter, vad beträffar försäkringsaktiebolag i

den mån inkomsten icke belöper å aktieägarna i denna deras egenskap:

nio procent av det beskattningsbara beloppet;

d) för sparbanker:

sex procent av det beskattningsbara beloppet;

e) för andra skattskyldiga än dem som avses under a)—d) här ovan:

fyra procent av det beskattningsbara beloppet.

3 mom. Tilläggsskatten utgör:

när det beskattningsbara beloppet icke överstiger 10,000 kronor: 4 procent

av den del av det beskattningsbara beloppet, som överstiger 8,000 kronor;

när det beskattningsbara beloppet överstiger

10,000

men

icke 12,000 kr.

80

kr.

för 10,000

kr.

och 5 %

av

återstoden

12,000

»

»

15,000

»

180

»

»

12,000

»

» 6 %

»

»

15,000

»

»

20,000

»

360

»

»

15,000

»

* 7%

»

»

20,000

»

»

30,000

»

710

»

»

20,000

»

» 8%

»

»

30,000

»

»

40,000

»

1,510

»

»

30,000

»

» 9%

»

»

40,000

»

»

60,000

»

2,410

»

»

40,000

»

» 11 %

»

»

60,000

»

»

80,000

»

4,610

»

»

60,000

»

» 13 %

»

»

80,000

»

»

100,000

»

7,210

»

»

80,000

»

» 15 %

»

»

100,000

»

»

150,000

»

10,210

»

»

100,000

»

* 17 %

»

»

150,000

»

»

200,000

»

18,710

»

»

150,000

»

» 19 %

»

»

200,000

kr.

28,210

»

»

200,000

»

» 21 %

»

»

(Se

vidare anvisningarna.)

20 §.

För varje år bestämmes den för alla skattskyldiga enhetliga procent av

de i 18 § 2 mom. omförmälda grundbelopp, med vilken bottenskatt skall

för det året utgå.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1937.

Beträffande efterbeskattning till inkomst- och förmögenhetsskatt, som

skolat utgöras enligt förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

i dess hittillsvarande lydelse, skall denna fortfarande äga tillämpning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

Förslag

till

förordning om särskild skatt å förmögenhet.

Härigenom förordnas som följer:

1 8.

Särskild skatt å förmögenhet skall enligt vad i denna förordning stadgas

ärligen erläggas till staten av fysisk person, därest hans enligt förordningen

örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skattepliktiga förmögenhet vid

utgången av det beskattningsår, som gått till ända närmast före den 1 mars

under taxeringsåret, överstigit 20,000 kronor. I den skattepliktiga förmögenheten

inbegripes härvid även förmögenhet tillhörig den skattskyldiges

hemmavarande omyndiga barn, därest ej jämlikt förordningen örn statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt barnet skall taxeras därför.

Skattskyldighet, som nu sagts, åligger jämväl oskift dödsbo, utländsk juridisk

person, som enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

betraktas som utländskt bolag, ävensom i 18 § 1 mom. nyssnämnda

förordning omförmäld familjestiftelse. 2

2 §•

Särskild skatt å förmögenhet skall utgå i förhållande till den på nedan angivet

sätt bestämda beskattningsbara förmögenheten.

Beskattningsbar förmögenhet utgör, såvitt ej nedan annorlunda stadgas,

ett belopp motsvarande den skattskyldiges och i förekommande fall hans

omyndiga barns enligt förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

skattepliktiga förmögenhet vid utgången av det beskattningsår, varom

i 1 § förmäles.

Därest för annan skattskyldig än familjestiftelse berörda skattepliktiga

förmögenhet överstiger tjugufem gånger det för den skattskyldige för ifrågavarande

beskattningsår enligt förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

fastställda beskattningsbara beloppet, utgör den beskattningsbara

förmögenheten ett belopp motsvarande tjugufem gånger det beskattningsbara

beloppet, dock minst fyrtio procent av den skattepliktiga förmögenheten.

Fastställes ej för den skattskyldige något sådant beskattningsbart

belopp, utgör den beskattningsbara förmögenheten ett belopp motsvarande

fyrtio procent av den skattepliktiga förmögenheten.

Beskattningsbar förmögenhet utföres i fulla hundratal kronor, så att överskjutande

belopp, som icke uppgår till fullt hundratal kronor, bortfaller.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

3 §•

5

Särskild skatt å förmögenhet skall utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 50,000 kronor:

en promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger

20,000 kronor, dock lägst en krona;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

50,000

meri icke

100,000

kr.:

30

kr. för

50,000

kr.

och 2%o

av återstoden;

100,000

» »

300,000

» :

130

» »

100,000

»

» 3° joo

»

» ;

300,000

» »

600,000

» :

730

» »

300,000

»

» 4 %„

»

» ;

600,000

» »

1,000,000

» :

1,930

» »

600,000

»

» 5°/oo

»

» ;

1,000,000

kr.

3,930

» »

1,000,000

»

* 6°/oo

)>

»

4 §•

För äkta makar, som under beskattningsåret levt tillsammans, bedömes

skatteplikt enligt 1 § med hänsyn till båda makarnas sammanlagda förmögenhet.

Den beskattningsbara förmögenheten beräknas för makarna gemensamt

under hänsynstagande vid tillämpning av 2 § tredje stycket till det

för makarna gemensamt fastställda beskattningsbara beloppet. Skatt beräknas

efter den sålunda bestämda beskattningsbara förmögenheten samt

fördelas å makarna efter deras skattepliktiga förmögenheter.

Rörande taxering av äkta makar skall i övrigt vad i 19 § förordningen om

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgas äga motsvarande tillämpning.

5§-

1 mom. Den som eftertaxerats till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

skall, om eftertaxeringen därtill föranleder, eftertaxeras jämväl till särskild

skatt å förmögenhet enligt denna förordning till behörigt belopp.

2 mom. Har skattskyldig i uppgift eller upplysning, som avgivits till ledning

vid taxering, lämnat oriktigt meddelande, eller har han, ehuru uppgiftspliktig,

underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplysning, och har

därav föranletts, att han icke blivit taxerad till särskild skatt å förmögenhet

eller att han blivit för lågt taxerad till sådan skatt, utan att dock eftertaxering

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall äga rum, skall

han eftertaxeras till särskild skatt å förmögenhet att utgå med det belopp,

som genom berörda förfarande undandragits statsverket. Beträffande dylik

eftertaxering skall vad som är stadgat rörande eftertaxering till statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt äga motsvarande tillämpning. 6

6 §•

Skattskyldig taxeras till särskild skatt å förmögenhet i den kommun, där

han skall taxeras till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

7 §•

Har på grund av bestämmelserna i 23 § förordningen om statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt befrielse helt eller delvis medgivits från skattskyldighet

till nämnda skatt, skall motsvarande befrielse åtnjutas jämväl i fråga om

särskild skatt å förmögenhet.

8 §•

Där oskift dödsbo jämlikt 24 § förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

svarar för dylik skatt allenast med tillgångarna i boet eller

delägare i skiftat dödsbo allenast för vad av skatten å hans lott belöper och

allenast med sin lott i boet, skall motsvarande gälla i fråga om särskild

skatt å förmögenhet.

9 §•

1 mom. Därest i anledning av överenskommelse eller beslut, varom förmäles

i 29 eller 30 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

befrielse från skattskyldighet till nämnda skatt helt eller delvis skall

åtnjutas, skall detta föranleda motsvarande befrielse från skattskyldighet enligt

denna förordning.

1 fall, varom i 29 och 30 §§ förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

förmäles, må Konungen förklara, att särskild skatt å förmögenhet

skall för skattskyldig fastställas till högre belopp än gällande bestämmelser

eljest skulle föranleda, dock att skatten ej må komma att uppgå

till större del, procentuellt beräknad, av den på grundval av överenskommelsen

eller beslutet fastställda beskattningsbara förmögenheten, än skatten

skulle utgjort av den beskattningsbara förmögenhet, som skulle hava fastställts,

om hänsyn ej tagits till överenskommelsen eller beslutet.

2 mom. Vad i 32 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

stadgas om rätt för Konungen att till undvikande av eller lindring i

dubbelbeskattning förordna örn efterskänkande av inkomst- och förmögenhetsskatt

skall äga motsvarande tillämpning beträffande särskild skatt å

förmögenhet.

10 §.

Angående taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering till särskild

skatt å förmögenhet stadgas i taxeringsförordningen.

11 §•

Konungen äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforderliga

föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1937.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

7

Förslag

till

förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den

28 september 1928 (nr 374) om kommunal progressivskatt.

Härigenom förordnas, att 2, 3 och 4 §§ förordningen den 28 september

1928 örn kommunal progressivskatt skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives:

2 §■

Fysisk person, oskift dödsbo och familjestiftelse, som avses i 18 § 1 mom.

förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, skola utgöra kommunal

progressivskatt, därest den skattskyldiges till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

beskattningsbara belopp överstiger 3,000 kronor, sedan, i

fråga örn skattskyldig, som avses i 69 § kommunalskattelagen, avdragits ett

belopp, motsvarande till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skattepliktig

inkomst, för vilken jämlikt sagda lagrum kommunal skattskyldighet ej

föreligger.

3 §•

Det till kommunal progressivskatt beskattningsbara beloppet utgör för en

var skattskyldig det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara

beloppet, beträffande skattskyldig, som avses i 69 § kommunalskattelagen,

efter avdrag, som i 2 § sägs. 4

4 §■

1 mom. Progressivskattens grundbelopp utgör

för den del av det till kommunal progressivskatt beskattningsbara beloppet,

som överstiger

3.000 kronor men ej 9,000 kronor, 0.5 procent

9.000 » » » 15,000 » 1 »

15.000 » » » 35,000 » 2 »

35.000 » » » 60,000 » 3 »

60.000 » » » 100,000 » 4 »

100,000 » ...................... 5 » ,

dock att grundbeloppet icke må i något fall överstiga 4.6 procent av det beskattningsbara

beloppet.

Grundbeloppet upptages i fullt krontal, så att belopp, som ej uppgår till

fullt krontal, bortfaller.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

2 mom. Rörande fördelning emellan äkta makar av det för dem gemensamma

grundbeloppet skall stadgandet i 19 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt äga motsvarande tillämpning; och skall

därvid i fråga om skattskyldig, som avses i 69 § kommunalskattelagen, såsom

taxerat belopp anses det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade

beloppet med avdrag av det belopp, som frånräknats vid fastställande av

det till kommunal progressivskatt beskattningsbara beloppet.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1937.

Beträffande efterbeskattning till kommunal progressivskatt, som skolat utgöras

enligt förordningen örn kommunal progressivskatt i dess hittillsvarande

lydelse, skall denna fortfarande äga tillämpning.

Förslag

till

förordning angående upphävande av förordningen den 28 september

1928 (nr 375) örn utjämningsskatt.

Härigenom förordnas, att förordningen den 28 september 1928 örn utjämningsskatt

skall upphöra att gälla med utgången av år 1936; dock att förordningen

fortfarande skall äga tillämpning beträffande efterbeskattning till utjämningsskatt

enligt förordningen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

9

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av taxeringsförordningen den

28 september 1928 (nr 379).

Härigenom förordnas, att 120 § taxeringsförordningen den 28 september

1928 skall upphöra att gälla ävensom att 1 §, 2 § 1 morn., 12 § 1 morn., 26 §

1 morn., 28 §, 29 § 1 morn., 76 §, 77 § 2 morn., 80 §, 84 § 2 morn., 86 §,

90 § 2 morn., 91 § 2 morn., 92 § 1 morn., 95, 98, 99, 105 och 114 §§, 119 §

2 morn., 123 § 2 morn., 124 § 2 morn., 124 a § 1 morn., 130 och 136 §§,

143 § 1 mom. samt 145 § 4 mom. nämnda förordning1 skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives:

1 §•

Taxering till beskattning enligt kommunalskattelagen, enligt förordningarna

örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, om särskild skatt å förmögenhet

och om kommunal progressivskatt samt enligt lagen om skogsaccis

verkställes av särskilda beskattningsnämnder i den ordning här nedan angives.

2 §•

1 mom. I denna---äger rum;

taxering för inkomst eller förmögenhet: taxering till kommunal inkomstskatt,

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, till särskild skatt å förmö#

genhet och till kommunal progressivskatt; samt

virkestaxering: taxering---årlig taxering.

12 §.

1 mom. Till medlemmar---taxeringens verkställande.

Av kommun må till ledamot eller suppleant i beredningsnämnd, fastighetstaxeringsnämnd

eller taxeringsnämnd utses allenast den, som är inom

kommunen mantalsskriven, och av landsting må till ledamot eller suppleant

i fastighetstaxeringsnämnd utses allenast den, som är mantalsskriven i kommun

inom fastighetstaxeringsdistriktet; och må ej annan väljas än den, som

tillika under året näst före taxeringsåret haft att utgöra allmän kommunalskatt

till kommunen eller statlig inkomst- och förmögenhetsskatt eller särskild

skatt å förmögenhet och jämväl, i den mån utskylderna vid tiden för

valet varit förfallna, erlagt desamma.

Vid kommuns---inom densamma.

1 Senaste lydelsen av 29 § lemoin, se SFS 1930:192, av 92 § 1 morn. och 119 § 2 moni.

se SFS 1931:80, av 84 § 2 morn., 86 § och 123 § 2 mom. se SFS 1934:292, av 124 a § 1 mom.

och 145 § 4 mom. se SFS 1934: 295 samt av 12 § 1 morn., 26 § 1 morn., 80 §, 90 § 2 mom.

och 143 § 1 mom. se SFS 1935: 255.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46-

26 §.

1 mom. Nedannämnda skattskyldiga---(självdeklaration), näm
ligen:
1)

verk eller---för förmögenhet;

2) fysisk person, därest han antingen

a) nästföregående år varit taxerad till kommunal inkomstskatt eller

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt eller särskild skatt å förmögenhet;

b) under beskattningsåret haft inkomst av beskaffenhet, att skattskyldighet

därför åligger honom enligt kommunalskattelagen eller förordningen om

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, eller vid samma års utgång ägt förmögenhet,

för vilken han är skattskyldig enligt nämnda förordning, och i sådant

fall tillika hans enligt kommunalskattelagen beräknade taxerade inkomst

i någon kommun eller hans enligt förordningen om statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt beräknade taxerade inkomst jämte en tvåhundradedel

av förmögenheten uppgått, i fråga örn sådan person som varit här i riket bosatt

under hela eller någon del av beskattningsåret, till minst 600 kronor och,

i fråga om annan person, till minst 100 kronor; eller

c) vid beskattningsårets utgång ägt förmögenhet, uppgående till minst

20,000 kronor, för vilken han är skattskyldig enligt förordningen örn särskild

skatt å förmögenhet.

Vid bedömandet — — — inkomst och förmögenhet. Har skattskyldig

barn, skall hänsyn tagas jämväl till barnets förmögenhet, därest han enligt

förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt eller förordningen

om särskild skatt å förmögenhet skall taxeras därför.

Vid tillämpning---den avlidne.

28 §.

Självdeklaration är dels allmän självdeklaration, dels särskild självdeklaration.

Deklarationsskyldig, som är skattskyldig till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

eller särskild skatt å förmögenhet, skall avgiva dels i den kommun,

där han är mantalsskriven eller utan att vara mantalsskriven är skattskyldig

till sådan skatt, allmän självdeklaration till ledning vid taxering till

nämnda skatter och till kommunal inkomstskatt i samma kommun, dels i

varje annan kommun, där han är skattskyldig till kommunal inkomstskatt,

särskild självdeklaration till ledning vid taxering till sådan skatt. Deklarationsskyldig,

som icke är skattskyldig till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

eller särskild skatt å förmögenhet, skall avgiva särskild självdeklaration

i varje kommun, där han är skattskyldig till kommunal inkomstskatt.

Finnes inom---särskild kommun.

29 §.

1 mom. Allmän självdeklaration---å försäkringstagarna.

Utländsk försäkringsanstalt---öretal bortfalla.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

76 §.

Senast den 15 februari skola i den ordning, Kungl. Maj:t föreskriver, till

taxeringsnämndens ordförande, utom i Stockholm, överlämnas avskrifter av

fastighetslängderna, inkomstlängden, förmögenhetslängden, skogsaccislängden

och länsprövningsnämndens ändringslängder för nästföregående år, såvitt

taxeringsdistriktet angår.

Inom samma — — — mellankommunala prövningsnämnden.

77 §.

2 mom. Den gemensamma taxexångsnämnden har att verkställa dels

taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt och särskild skatt å

förmögenhet av skattskyldiga, som sakna hemortskommun i riket, ävensom

av sådana i 26 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

omförmälda skattskyldiga, som jämlikt § 3 mom. 2 mantalsskrivningsförordningen

skola mantalsskrivas inom Stockholms stad och S:t Nikolai

församling, dels ock taxering till kommunal inkomstskatt av skattskyldiga,

då sådan taxering skall ske för gemensamt kommunalt ändamål.

Taxering, som---särskilt taxeringsdistrikt.

80 §.

Kronoombudet har —--åliggande särskilt

a) att, oavsett---av denne;

b) att vid granskningen tillse, att kronans intresse vid taxeringen till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt och särskild skatt å förmögenhet varder

behörigen iakttaget; samt

c) att, i---taxeringsnämndens sammanträden.

Med avseende — — — taxeringsnämndens sammanträden.

84 §.

2 mom. Varje år beslutar taxeringsnämnden, i den mån icke annat i 85 §

stadgas, för envar skattskyldig, huruvida och till vilket belopp taxering till

kommunal inkomstskatt samt till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt och

särskild skatt å förmögenhet skall honom åsättas.

Så snart---omförmälda taxeringsnämnd.

Har taxeringsnämnd — ---omförmälda taxeringsnämnd.

86 §.

För varje taxeringsdistrikt eller, om distrikt består av mer än en kommun,

för varje kommun skola föras särskilda taxeringslängder, nämligen två

längder över taxeringen av fastigheter (fastighetslängder), av vilka den ena

skall upptaga fastigheter, som jämlikt 5 § 1, 3 eller 5 morn. kommunalskattelagen

äro undantagna från skatteplikt, och den andra skall upptaga övriga

fastigheter, med undantag för sådana, som avses i 5 § 2 mom. nämnda

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

lag, en längd över taxeringen till kommunal inkomstskatt, statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt och kommunal progressivskatt (inkomstlängd), en

längd över taxeringen till särskild skatt å förmögenhet (förmögenhetslängd)

ävensom en längd över taxeringen till skogsaccis (skogsaccislängd). Hos

den gemensamma taxeringsnämnden skola förås särskild inkomstlängd och

särskild förmögenhetslängd över taxering för inkomst eller förmögenhet av

skattskyldiga, som omförmälas i 77 § 2 mom.

De beslutade---skattskyldiges namn.

I inkomstlängden antecknas särskilt

dels i avseende---beskattningsbar inkomst;

dels i avseende å statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp,

beloppet av medgivna ortsavdrag och beskattningsbart belopp med angivande

tillika, där det ej framgår av längdens uppställning, av den punkt i 18 §

2 mom. förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, enligt vilken

grundbeloppet för däri ingående bottenskatt skall beräknas;

dels i avseende å kommunal progressivskatt till sådan skatt beskattningsbart

belopp, där detta avviker från det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

beskattningsbara beloppet, samt skattens grundbelopp;

dels ock, till ledning för påföring av pensionsavgift enligt lagen om folkpensionering,

för envar, som vid taxeringsårets början uppnått sjutton men

ej sextiofem års ålder, beräknat taxerat belopp enligt förordningen om statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt, därest detsamma icke införts på grund

av föreskriften här ovan.

1 förmögenhetslängden angives den till särskild skatt å förmögenhet beskattningsbara

förmögenheten.

Närmare föreskrifter---— och ledamöter.

90 §.

2 mom. Har självdeklaration---eller upplysning.

1 enahanda —--därtill anmanats. Har vid dylik underlåtenhet att

avgiva deklaration eller uppgift taxering åsatts enligt förordningen om särskild

skatt å förmögenhet, skall underrättelse, varom nu sagts, lämnas jämväl

skattskyldig fysisk person, som är inom distriktet mantalsskriven.

91 §•

2 mom. Taxeringslängderna, i huvudskrift eller avskrift, skola vara att

tillgå för landskamreraren och länsprövningsnämnden samt i den ordning,

Kungl. Majit föreskriver, dels tillhandahållas dem, som hava att verkställa

debitering av de på grund av taxeringen utgående utskylder, dels ock, med

undantag av förmögenhetslängden, offentligen framläggas inom vederbörande

kommun under minst fjorton dagar före den 15 juli under taxeringsåret.

92 §.

1 mom. Har skattskyldig haft förvärvskälla, som enligt kommunalskattelagens

bestämmelser örn beskattningsort är att hänföra till skilda prövnings
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46-

13

distrikt, skola genom vederbörande landskamrerares försorg, så snart ske

kan efter det inkomst- och förmögenhetslängderna för året med tillhörande

handlingar inkommit till länsstyrelsen och senast den 10 juli, till den mellankommunala

prövningsnämnden översändas de självdeklarationer och andra

handlingar, som till ledning vid den skattskyldiges taxering för inkomst

eller förmögenhet avgivits dels i kommun, till vilken dylik förvärvskälla

är att hänföra, dels ock, därest han inom annan kommun är skattskyldig

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, i denna kommun. Har den skattskyldige

under beskattningsåret varit gift, skola till den mellankommunala

prövningsnämnden jämväl översändas de självdeklarationer och andra handlingar,

som avgivits till ledning vid den andra makens taxering för inkomst

eller förmögenhet i nämnda kommuner, därest 52 § 1 mom. kommunalskattelagen

eller 19 § 1 mom. förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

är tillämplig å makarnas taxering. Samtidigt härmed skola

överlämnas utdrag av inkomst- och förmögenhetslängderna samt taxeringsnämndernas

protokoll, såvitt angår ifrågavarande taxeringar.

95 §.

Prövningsnämnd beslutar — — — i övrigt.

Särskild prövningsnämnd har att, sedan den ordinarie prövningsnämnden

avslutat sitt arbete för året och intill dess nästa ordinarie prövningsnämnd

sammanträder, dels besluta över besvär, som anförts enligt 123 §, dels, såvitt

angår redan verkställd taxering, pröva ansökningar örn sådan befrielse

från skattskyldighet, varom förmäles i 15 § 2 mom. och 55 § kommunalskattelagen

samt i 23 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

och 7 § förordningen örn särskild skatt å förmögenhet, dels ock pröva

besvär, som avses i 16 § andra stycket lagen om folkpensionering. Vad eljest

---särskild prövningsnämnd.

Om rätt---och 129 §.

98 §.

Alla beslut —--bör ske.

Taxering, som till följd av prövningsnämndens beslut tillkommit eller blivit

fastställd annorlunda än taxeringsnämnden bestämt, skall antecknas i det

exemplar av vederbörande taxeringslängd, som är för nämnden tillgängligt,

och skall jämväl upptagas i särskild längd (ändringslängd), som upplägges

i skilda avdelningar dels för särskild fastighetstaxering, dels för taxering till

kommunal inkomstskatt, statlig inkomst- och förmögenhetsskatt och kommunal

progressivskatt, dels för taxering till särskild skatt å förmögenhet och

dels för virkestaxering. Närmare föreskrifter om längdföringen meddelas av

Kungl. Maj:t.

Nämndens protokoll — — — särskild prövningsnämnd.

99 §.

Länsprövningsnämndens ändringslängder, i huvudskrift eller bestyrkt avskrift,

skola i den ordning, Kungl. Majit föreskriver, dels tillhandahållas dem,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

som verkställa debitering av de på grund av taxeringen utgående utskylder,

dels ock, med undantag för den avdelning i längden som avser taxering till

särskild skatt å förmögenhet, så snart ske kan offentligen framläggas inom

vederbörande kommun under minst fjorton dagar.

105 §.

Alla beslut---bör ske.

Taxering, som till följd av nämndens beslut tillkommit eller som blivit

fastställd annorlunda än taxeringsnämnd bestämt, skall upptagas i särskild

längd (ändringslängd). En sådan längd föres för varje län, och skall i densamma

uppläggas särskild avdelning för taxering till särskild skatt å förmögenhet.

Vad i detta stycke stadgas skall icke gälla beträffande beslut, som

fattats i anledning av besvär enligt 123 §.

Justering av---deras riktighet.

114 §.

Taxering till kommunal progressivskatt verkställes av den taxeringsnämnd

och den prövningsnämnd, som förrätta skattskyldigs taxering till statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt, i samband med taxeringen till dylik skatt.

Ifrågakommer fördelning---och skoldistrikt.

Fördelning av---i kommunen.

119 §.

2 mom. Har skattskyldig haft förvärvskälla, som enligt kommunalskattelagens

bestämmelser om beskattningsort är att hänföra till två eller flera

prövningsdistrikt, skola besvär enligt 118 §, försåvitt de avse den skattskyldiges

taxering för inkomst eller förmögenhet i den kommun, där han taxerats

eller bort taxeras till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt eller särskild

skatt å förmögenhet, eller i sådan annan kommun, dit förvärvskällan

är att hänföra, skriftligen avfattade, ingivas till länsstyrelsen i något av de

län, där sagda kommuner äro belägna.

Besvär, varom---nästföljande söckendag.

123 §.

2 mom. Den som taxerats till kommunal inkomstskatt eller till statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt för intäkt, vilken icke skall räknas till skattepliktig

inkomst, eller som taxerats till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

eller särskild skatt å förmögenhet för förmögenhetstillgång av sådant

slag, som icke skall upptagas vid beräkning av skattepliktig förmögenhet,

den som---taxeringen skett,

den som---en ort,

den som---är skattskyldig,

den som taxerats till särskild skatt å förmögenhet, ehuru han enligt 1 §

förordningen örn dylik skatt ej är skyldig utgöra sådan skatt,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

15

den som taxerats till kommunal progressivskatt, ehuru han enligt 2 § förordningen

om kommunal progressivskatt ej skall utgöra sådan skatt, eller

som taxerats till kommunal progressivskatt för inkomst eller för förmögenhetstillgång

av sådant slag, för vilket han ej är skattskyldig,

den som taxerats till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, till särskild

skatt å förmögenhet eller till kommunal progressivskatt å ort, där han icke

är skattskyldig till sådan skatt,

den som taxerats för---hos kammarrätten.

Skall i fråga örn stiftelse, för vilken uti stadgad ordning avlämnats behörig

självdeklaration och för vilkens vidkommande ej sådan underlåtenhet förekommit,

som enligt 39 § 1 mom. andra punkten föranleder förlust av talan,

grundbelopp för den i statliga inkomst- och förmögenhetsskatten ingående

bottenskatten beräknas enligt 18 § 2 mom. a) förordningen om statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt, skall besvärsrätt, som nyss sagts, såvitt angår

denna taxeringsåtgärd tillkomma stiftelsen för det fall att stiftelsen ej

erhållit föreskriven underrättelse rörande taxeringsåtgärden före den 15

juni, därest beslutet fattats av taxeringsnämnd i något av länen, men före

den 10 juli, därest beslutet fattats av taxeringsnämnd i Stockholm, och före

den 1 december, därest beslutet fattats av prövningsnämnd.

124 §.

2 mom. Anföras besvär---omförmälda nämnd. Före överlämnan
det

skall länsstyrelsen vid besvären foga såväl utdrag av inkomstlängd, förmögenhetslängd

och taxeringsnämnds protokoll, såvitt den överklagade taxeringen

angår, som ock de till taxeringsnämnden i frågan ingivna handlingarna,

därest icke berörda utdrag och handlingar på grund av stadgandet i 92 §

tidigare blivit överlämnade, i vilket fall det åligger allmänna ombudet hos

den mellankommunala prövningsnämnden att vid besvären foga ifrågavarande

handlingar. Sedan besvärsakten — — — i ärendet.

Anföras besvär---, lill kammarrätten.

124 a §.

1 mom. Har skattskyldig vid taxering till kommunal inkomstskatt åtnjutit

avdrag enligt 45 § kommunalskattelagen eller har för skattskyldig förmögenhet

vid taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt eller till särskild

skatt å förmögenhet beräknats med hänsyn till fastighets taxeringsvärde,

och sker genom utslag av Kungl. Maj:t eller kammarrätten eller beslut

jämlikt 123 § 1 eller 4 mom. eller 129 § av prövningsnämnd sådan ändring

beträffande fastighetstaxeringen, att avdraget eller förmögenheten bör beräknas

till annat belopp än som skett, må besvär med yrkande örn härav föranledd

ändring i taxeringen av inkomst eller förmögenhet anföras hos prövningsnämnden,

eller, om denna taxering redan varit föremål för beslut av

kammarrätten, vilket ej överklagats, eller av Kungl. Majit, hos den myndighet,

som meddelat beslutet. Är sagda--— i övrigt.

Rätt att---motsvarande tillämpning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46

130 §.

Därest efter anförda besvär eller eljest taxering till kommunal inkomstskatt

eller till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt ändras eller bliver

någon påförd, skall samtidigt vidtagas den ändring i taxering till särskild

skatt å förmögenhet eller till kommunal progressivskatt, som därav må föranledas.

136 §.

Vid kronoräkenskapernas granskning inom riksräkenskapsverket må med

avseende å verkställd taxering anmärkning icke framställas.

143 §.

1 mom. Har någon i självdeklaration eller därtill hörande handling eller

1 särskild uppgift angående renskötsel eller i upplysning, som i 32 § avses,

mot bättre vetande lämnat oriktigt meddelande, som är ägnat att leda till

frihet från taxering eller till för låg taxering, bote, örn det oriktiga meddelandet

blivit vid taxeringen följt, högst fem gånger den inkomst- och förmögenhetsskatt

samt den särskilda skatt å förmögenhet, som därigenom undandraga,

och i annat fall högst fem gånger den inkomst- och förmögenhetsskatt

samt den särskilda skatt å förmögenhet, som skulle hava undandraga,

i händelse det oriktiga meddelandet blivit följt vid taxeringen, i vartdera

fallet dock minst femtio kronor. Därest det---femtio kronor.

Har någon---femtio kronor.

145 §.

4 morn. Efter prövning---fastighetstaxeringsnämndernas beslut.

Vad som ställes till länsstyrelsernas förfogande för ersättning åt ordförandena

och kronoombuden i taxeringsnämnderna, för ersättning såvitt angår

årlig taxering åt kamreraren vid överståthållarämbetets avdelning för

uppbördsärenden samt för det i samband med taxeringsarbetet jämlikt 15 §

2 mom. lämnade biträde av städernas tjänstemän jämte vad som utanordnas

till kommuner må sammanlagt utgöra högst ett belopp, motsvarande

tre procent av grundbeloppet för hela riket av den i den statliga inkomst- och

förmögenhetsskatten ingående bottenskatten, sådant grundbeloppet beräknats

enligt taxeringsnämndernas beslut.

Vid fördelningen---av länsstyrelsen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1937; dock att i fråga örn

mål och ärenden, som avse taxering, verkställd före år 1937, äldre bestämmelser

fortfarande skola gälla.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

17

Propositionen nr 269.

I en den 5 juni 1936 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 269, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att, under i proposition nr 267 angiven förutsättning, antaga i proposition

nr 232 framlagda författningsförslag med den ändrade lydelse av

18 § i förslaget till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen

den 28 september 1928 (nr 373) örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

av 1 och 3 §§ i förslaget till förordning om särskild skatt å förmögenhet

samt av 26 § i förslaget till förordning örn ändring i vissa delar av taxeringsförordningen

den 28 september 1928 (nr 379), som framgår av inom finansdepartementet

i dessa delar omarbetade författningsförslag.

Förenämnda vid propositionen nr 269 fogade författningsförslag äro av

följande lydelse:

Förslag

till

förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 28

september 1928 (nr 373) om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Härigenom förordnas, att 15, 18 och 20 §§ förordningen den 28 september

1928 om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt1 skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives:

15 §.

(Lika lydande med motsvarande paragraf enligt förslag i proposition nr

232.)

18 §.

t morn. Inkomst- och förmögenhetsskatt utgår dels för samtliga skattskyldiga

med viss i särskild ordning bestämd procent av ett grundbelopp

(bottenskatt) och dels för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser,

när det beskattningsbara beloppet överstiger 10,000 kronor, med visst

tillägg till bottenskalten (tilläggsskatt).

Med familjestiftelser avses stiftelser, som enligt de för desamma gällande

stadgar hava till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers

eller bestämda personers ekonomiska intressen.

2 mom. Bottenskattens grundbelopp utgör:

a) för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser:

1 Senaste lydelse av 18 §, se SFS 1934 : 291.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 7 sami. Nr 46. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

när det beskattningsbara beloppet icke överstiger 2,000 kronor: 3.5 procent

av det beskattningsbara beloppet;

när det beskattningsbara beloppet överstiger

2.000 men icke 4,000 kr.: 70 kr. för 2,000 kr. och 4.5% av återstoden;

4.000 >> » 6,000 » : 160 » » 4,000 » » 5.5 % » » ;

6.000 » * 8,000 » : 270 » » 6,000 » » 7 % » »> ;

8.000 kr. : 410 •> » 8,000 -> » 10 % » » ;

b) för svenska aktiebolag, vad beträffar försäkringsaktiebolag i den mån

inkomsten belöper på aktieägarna i denna deras egenskap, för svenska ekonomiska

föreningar, för systembolag, som ej äro aktiebolag, samt för utländska

juridiska personer, som ej beskattas enligt a) här ovan:

åtta procent av det beskattningsbara beloppet;

c) för svenska försäkringsanstalter, vad beträffar försäkringsaktiebolag i

den mån inkomsten icke belöper å aktieägarna i denna deras egenskap:

nio procent av det beskattningsbara beloppet;

d) för sparbanker:

sex procent av det beskattningsbara beloppet;

e) för andra skattskyldiga än dem som avses under a)—d) här ovan:

fyra procent av det beskattningsbara beloppet.

3 mom. Tilläggsskatten utgör:

när det beskattningsbara beloppet icke överstiger 15,000 kronor: 4 procent

av den del av det beskattningsbara beloppet, som överstiger 10,000 kronor;

när det beskattningsbara beloppet överstiger

15,000

men

icke 20,000

kr.:

200

kr.

för 15,000

kr.

och

6 % av

återstoden

20,000

»

»

25,000

» :

500

»

» 20,000

»

»

8% »

»

25,000

»

»

30,000

»

900

»

» 25,000

»

''>

10 % »

»

30,000

»

»

40,000

»

1,400

»

» 30,000

»

»

12 % »

»

40,000

»

»

50,000

»

2,600

»

» 40,000

»

»

14 % »

»

50,000

»

»

60,000

»

4,000

»

» 50,000

»

»

16 % »

»

60,000

»

»

80,000

»

5,600

»

» 60,000

»

»

18 % »

»

80,000

»

»

100,000

»

9,200

»

» 80,000

»

»

20 % »

»

100,000

»

»

150,000

»

13,200

»

»100,000

»

»

22 % »

»

150,000

»

»

200,000

»

24,200

»

»150,000

»

»

24 % »

»

200,000

kr.

36,200

»

» 200,000

»

»

26 % »

»

(Se vidare anvisningarna.)

20 § och övergångsbestämmelsen.

(Lika lydande med motsvarande stadganden enligt förslag i proposition

nr 232.)

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

19

Förslag

till

förordning om särskild skatt å förmögenhet.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Särskild skatt å förmögenhet skall enligt vad i denna förordning stadgas

årligen erläggas till staten av fysisk person, därest hans enligt förordningen

örn statlig inkomst och förmögenhetsskatt skattepliktiga förmögenhet vid

utgången av det beskattningsår, som gått till ända närmast före den 1 mars

under taxeringsåret, överstigit 15,000 kronor. I den skattepliktiga förmögenheten

inbegripes härvid även förmögenhet tillhörig den skattskyldiges

hemmavarande omyndiga barn, därest ej jämlikt förordningen om statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt barnet skall taxeras därför.

Skattskyldighet, som nu sagts, åligger jämväl oskift dödsbo, utländsk juridisk

person, som enligt förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

betraktas som utländskt bolag, ävensom i 18 § 1 mom. nyssnämnda

förordning omförmäld familjestiftelse.

2 §•

(Lika lydande med motsvarande paragraf enligt förslag i proposition nr

232.)

3 §■

Särskild skatt å förmögenhet skall utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 20,000 kronor:

en promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger

15,000 kronor, dock lägst en krona;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

20,000 men icke 30,000 kr,

5 kr. för 20,000 kr. och 1.5 °/oo av återstoden

30,000

»

»

50,000

»

20

»

»

30,000

»

»

2

0/

Joo

»

»

50,000

»

»

100,000

»

60

»

»

50,000

»

»

2.5

0/

/oo

»

»

100,000

»

»

200,000

»

185

»

»

100,000

»

»

3

0/

/oo

»

»

200,000

»

»

400,000

»

485

»

»

200,000

»

»

4

0/

/oo

»

»

400,000

»

»

600,000

»

1,285

»

»

400,000

»

»

5

0/

/oo

»

»

600,000

»

»

800,000

»

2,285

»

»

600,000

»

>>

6

0/

/oo

»

»

800,000

»

»

1,000,000

»

3,485

»

»

800,000

»

»

7

0/

Joo

»

»

,000,000

kr.

4,885

»

» 1,000,000

»

»

8

0/

Joo

»

»

4—11 §§ samt övergångsbestämmelsen.

(Lika lydande med motsvarande stadganden enligt förslag i proposition

nr 232.)

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46-

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av taxeringsförordningen den

28 september 1928 (nr 379).

Härigenom förordnas, att 120 § taxeringsförordningen den 28 september

1928 skall upphöra att gälla ävensom att 1 §, 2 § 1 inom., 12 § 1 morn., 26 §

1 morn., 28 §, 29 § 1 morn., 76 §, 77 § 2 morn., 80 §, 84 § 2 morn., 86 §,

90 § 2 morn., 91 § 2 morn., 92 § 1 morn., 95, 98, 99, 105 och 114 §§, 119 §

2 morn., 123 § 2 morn., 124 § 2 morn., 124 a § 1 morn., 130 och 136 §§,

143 § 1 mom. samt 145 § 4 mom. nämnda förordning1 * * * skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives:

1 §, 2 § 1 mom. och 12 § 1 mom.

(Lika lydande med motsvarande stadganden enligt förslag i proposition

nr 232.)

26 §.

1 mom. Nedannämnda skattskyldiga — —- —- (självdeklaration), nämligen:
1)

verk eller — — — för förmögenhet;

2) fysisk person, därest han antingen

a) nästföregående år varit taxerad till kommunal inkomstskatt eiler statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt eller särskild skatt å förmögenhet;

b) under beskattningsåret haft inkomst av beskaffenhet, att skattskyldighet

därför åligger honom enligt kommunalskattelagen eller förordningen örn

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, eller vid samma års utgång ägt förmögenhet,

för vilken han är skattskyldig enligt nämnda förordning, och i sådant

fall tillika hans enligt kommunalskattelagen beräknade taxerade inkomst

i någon kommun eller hans enligt förordningen om statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt beräknade taxerade inkomst jämte en tvåhundradedel

av förmögenheten uppgått, i fråga örn sådan person som varit här i riket bosatt

under hela eller någon del av beskattningsåret, till minst 600 kronor och,

i fråga om annan person, till minst 100 kronor; eller

c) vid beskattningsårets utgång ägt förmögenhet, uppgående till minst

15,000 kronor, för vilken han är skattskyldig enligt förordningen om särskild

skatt å förmögenhet.

Vid bedömandet — — — inkomst och förmögenhet. Har skattskyldig

barn, skall hänsyn tagas jämväl till barnets förmögenhet, därest han enligt

1 Senaste lydelsen av 29 § 1 moni. se SFS 1930:192, av 92 § 1 mom. och 119 § 2 mom.

se SFS 1931:80, av 84 § 2 morn., 86 § och 123 § 2 mom. se SI7S 1934: 292, av 124 a § 1 mom.

och 145 § 4 mom. se SFS 1934: 295 samt av 12 § 1 morn., 26 § 1 morn., 80 §, 90 § 2 mom.

och 143 § 1 mom. se SFS 1935: 255.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

21

förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt eller förordningen

örn särskild skatt å förmögenhet skall taxeras därför.

Vid tillämpning---den avlidne.

28 §, 29 § 1 morn., 76 §, 77 § 2 morn., 80 §, 84 § 2 morn., 86 §, 90 § 2 morn.,

91 § 2 morn., 92 § 1 morn., 95, 98, 99, 105 och 114 §§, 119 § 2 morn., 123 §

2 morn., 124 § 2 morn., 124 a § 1 morn., 130 och 136 §§, 143 § 1 mom. samt

145 § 4 mom. ävensom övergångsbestämmelsen.

(Lika lydande med motsvarande stadganden enligt förslag i proposition

nr 232.)

Motioner.

Till utskottets behandling ha överlämnats följande i anledning av propositionerna

nr 232 och 269 väckta motioner, nämligen:

1) de lika lydande motionerna nr 417 i första kammaren av herr Bagge

m. fl. och nr 747 i andra kammaren av herr Skoglund m. fl., i vilka hemställts,

»att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition icke måtte av riksdagen

antagas»;

2) motionen nr 746 i andra kammaren av herr Åqvist, däri hemställts, att

riksdagen på grund av bristande utredning och av övriga skäl som närmare

i motionen angivits måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 232 med förslag

till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 28

september 1928 om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt m. m.;

3) motionen nr 748 i andra kammaren av herr Lundell, däri hemställts,

»att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 232»;

4) motionen nr 749 i andra kammaren av herr Carleson, däri hemställts,

»att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 232 med förslag till

förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 28 september

1928 om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, m. m.»;

5) motionen nr 750 i andra kammaren av herr Karlsson i Grängesberg

m. fl., däri hemställts, »att riksdagen, med anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 232, måtte besluta:

1) att förslaget till förordning angående ändring i vissa

delar av förordningen den 28 september 1928 (nr 373) om

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall, beträffande paragraf

18, erhålla följande ändrade lydelse: 1 2

1 mom. Inkomst- och förmögenhetskatt---ekonomiska intressen.

2 mom. Bottcnskattens grundbelopp---det beskattningsbara be
loppet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46-1

3 mom. Tilläggsskatten utgör:

när det beskattningsbara beloppet icke överstiger 8,000 kronor: 4 procent

av den del av det beskattningsbara beloppet, som överstiger 6,000 kronor;

när det beskattningsbara beloppet överstiger

8,000 men icke 10,000 kr.

80 kr. för 8,000 kr. och 5 % av återstoden

10,000

»

» 12,000

»

180

»

»

10,000 »

» 6%

»

»

12,000

»

» 15,000

»

300

»

»

12,000 »

* 7%

»

»

15,000

»

» 20,000

»

510

»

»

15,000 »

* 8%

»

»

20,000

»

» 30,000

»

910

»

»

20,000 »>

» 10 %

»

»

30,000

»

» 40,000

»

1,910

»

»

30,000 »

» 12 %

»

»

40,000

»

» 60,000

»

3,110

»

»

40,000 »

» 15 %

»

»

60,000

»

» 80,000

»

6,110

»

»

60,000 »

» 18 %

»

»

80,000

»

» 100,000

»

9,710

»

»

80,000 »

» 21 %

»

»

100,000

»

» 200,000

»

13,910

»

«

100,000 »

» 25 %

»

»

200,000

»

» 500,000

»

38,910

»

»

200,000 »

» 30 %

»

»

500,000

»

» 1,000,000

»

128,910

»

»

500,000 »

» 35 %

»

»

1,000,000 .

303.91 n

b

»1 000 000 »

» 40 0/

2) att förslaget till

förordning om

" /□ ''

särskild skatt

å förmo

genhet skall, beträffande paragraf 3, erhålla följande ändra
-

de lydelse:

§ 3.

Särskild skatt å förmögenhet skall utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 50,000 kronor:

två promille av den del av förmögenheten som överstiger 20,000 kronor,

dock lägst två kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

50,000 men icke

100,000 kr.:

60

kr.

för

50,000 och 4 °/oo av återstoden

100,000 » »

300,000 » :

260

»

»

100,000

8 °/oo ^ »

300,000 » »

600,000 » :

1,860

»

»

300,000

» 12%o » »

600,000 » »

1,000,000 » :

5,460

»

»

600,000

» 16°/oo » »

1,000,000.......

11,860

»

»

1,000,000

» 20°/oo » »

3) att förslaget till förordning angående ändring i vissa

delar av förordningen den 28 september 1928 (nr 374) om

kommunal progressivskatt skall, beträffande paragraf 4, erhålla

följande ändrade lydelse:

§ 4.

1 mom. Progressivskatten utgör

för den del av det till kommunal progressivskatt beskattningsbara beloppet

som överstiger

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. 23

3.000 kronor men ej 7,000 kronor............ O.s %

7.000 » » » 12,000 » ............ 1 %

12,000 » » » 20,000 »> ............ 2 %

20.000 » » » 35,000 »> ............ 3 %

35.000 » » » 50,000 »> ............ 4 %

50.000 »> »> »> 75,000 » ............ 5 %

75.000 »> »> » 100,000 » ............ 6 %

100.000 » » » 200,000 » ............ 7 %

200.000 » » » 500,000 » ............ 8 %

500.000 » » » 1,000,000 » ............ 9 %

1,000,000 » ................................. 10 %

dock att grundbeloppet icke må i något fall överstiga 8.5 procent av det beskattningsbara

beloppet.

Grundbeloppet upptages---fullt krontal, bortfallet.

2 mom. Rörande fördelningen — — — beskattningsbara beloppet»; och

6) motionen nr 751 i andra kammaren av herrar Hagberg i Luleå och

Bräde fors, däri hemställts, »att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 232 måtte besluta följande:

att § 16, andra stycket i förordningen den 28 sept. 1928 om statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt erhåller följande ändrade lydelse: Grundavdraget utgör

i ortsgrupp 1: 1,020 kronor, i ortsgrupp 2: 1,140 kronor, i ortsgrupp 3:

l, 260 kronor, i ortsgrupp 4: 1,380 kronor och i ortsgrupp 5: 1,500 kronor;

att den genom bifall till ändringsyrkandet om höjda ortsavdrag föranledda

minskningen av skatteinkomsterna kompenseras genom en högre tilläggsbeskattning

av inkomst med beskattningsbara belopp på över 8,000 kronor,

varvid största förhöjningen påföres inkomsttagare på 40,000 kronor och

däröver.»

7) motionen nr 439 i första kammaren av herr Anders Bårg, däri hemställts,

»att riksdagen måtte besluta de ändringar i Kungl. Maj:ts genom proposition

nr 269 framlagda förslag, som betingas av ett bibehållande i huvudsak

av hittillsvarande principer för beskattningen av svenska aktiebolag».

Till behandling i samband med förevarande propositioner har utskottet

upptagit följande under motionstiden vid riksdagens början väckta motioner,

nämligen: 8

8) de likalydande motionerna nr 199 i första kammaren av herr Borell

m. fl. och nr 441 i andra kammaren av herr Sandström m. fl., i vilka hemställts,

»att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att förslag

snarast möjligt måtte för riksdagen framläggas örn sådan ändring i skattelagarna,

att den av 1928 års bolagsskatteberedning föreslagna fria avskrivningsrätten

för i rörelsen ingående maskiner och inventarier medgives rörelseidkare»;
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

9) de likalydande motionerna nr 253 i första kammaren av herr Rahmn

och nr 192 i andra kammaren av herr Lundqvist m. fl., i vilka hemställts,

att riksdagen ville besluta sådan ändring i gällande författningar, att i motionerna

närmare angivna önskemål rörande beskattning av förmögenhet,

tillhörig juridisk person, uppnåddes; och

10) motionen nr 548 i andra kammaren av herr Hage, däri hemställts, »att

riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Majit måtte vidtaga sådana åtgärder, att de personliga sjukvårdsavgifterna

samt de personliga folkskoleavgifterna avskaffas».

Beträffande vad i motionerna anförts till närmare utveckling av däri gjorda

yrkanden eller förslag får utskottet hänvisa till motionerna.

Inledning. Verkställda utredningar.

Vid anmälan inför Kungl. Majit den 3 januari 1935 av finansplan och inkomstberäkning

för budgetåret 1935/1936 uttalade chefen för finansdepartementet

bl. a., att han utan att ingå på den kritik, som riktats mot den extra

inkomst- och förmögenhetsskatten samt den särskilda förmögenhetsskatten,

ansåge det önskvärt med en översyn av inkomst- och förmögenhetsskatterna

i ett sammanhang, innan någon ny avvägning företoges rörande dessa skatters

plats i skattesystemet och rimliga andel i skattebördan. I en den 29

april 1935 dagtecknad av chefen för finansdepartementet till riksdagens särskilda

utskott överlämnad p. m. angående finansiering av ökade utgifter till

folkpensionering (tryckt som bilaga till nämnda utskotts utlåtande) behandlades

sedermera i korthet frågan om förenkling av det nuvarande systemet

av statsskatter, därvid vissa alternativa möjligheter påvisades.

I samband med hemställan örn bifall till Kungl. Majits proposition med

förslag till förordning om extra inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1935

(betänkande nr 62) gjorde bevillningsutskottet vid 1935 års riksdag i anslutning

till vad chefen för finansdepartementet vid anmälan av finansplanen

anfört, ett uttalande örn angelägenheten av att en översyn av inkomstoch

förmögenhetsskatterna, som borde avse att ersätta de nuvarande olika

skatteformerna på ifrågavarande område med ett mera enhetligt system,

igångsattes å sådan tidpunkt, att förslag i ämnet kunde föreläggas redan

1936 års riksdag. Detta uttalande godkändes av riksdagen.

I anledning av dessa uttalanden ha inom finansdepartementet verkställts

undersökningar rörande förefintliga möjligheter till rationalisering av de

direkta skatterna till staten. Resultaten av detta utredningsarbete ha sammanfattats

i en promemoria med förslag till viss omläggning av den direkta

statsbeskattningen. Efter remiss ha utlåtanden över promemorian avgivits

av kammarrätten, riksräkenskapsverket, Överståthållarämbetet och länsstyrelserna

i samtliga län.

Jämsides med berörda utredning ha inom finansdepartementet fortgått

vissa undersökningar rörande det samlade skattetrycket i Sverige och i utlandet.

Dessa undersökningar ha verkställts av professorn vid handelshögsko
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

25

lan i Göteborg E. R. Lindahl och numera docenten vid Lunds universitet C.

Welinder, vilka den 26 juli 1935 av Kungl. Maj:t förordnades att såsom sakkunniga

biträda inom finansdepartementet med utredning av vissa skattefrågor.

Vid nyssnämnda promemoria fanns såsom bilaga fogad en preliminär

översikt över dessa undersökningar. Resultaten av de sakkunnigas utredningar,

som voro slutförda vid tiden för avlämnandet av propositionen nr

232, ha därefter offentliggjorts i en särskild publikation (Statens off. utredn.

1936: 18).

I nämnda proposition nr 232 har lämnats dels en sammanfattning av de

viktigaste resultaten av utredningen (prop. sid. 25—37), varjämte viss del av

tabellmaterialet bilagts propositionen, dels ock en redogörelse för tillkomsten

av nu gällande bestämmelser rörande statsskatterna (prop. sid. 18—25).

Utskottet får beträffande dessa avdelningar i propositionen hänvisa till densamma.

Omfattningen av den inom departementet vekställda utredningen

karakteriserades i departementspromemorian på följande sätt:

Utredningen har i första hand åsyftat en teknisk omläggning av skattesystemet

genom sammanförande av de nu utgående statsskatterna under så

få kategorier som det varit möjligt med hänsyn till kravet på rättvisa i beskattningen

och de ändamål som beskattningen skall tjäna. Avsikten har

däremot icke varit att göra ändringar i gällande bestämmelser om beräkning

av inkomst och förmögenhet, om skattskyldighet o. dyl. Icke heller frågan

om grunderna för beräkning av statliga ortsavdrag har i detta sammanhang

upptagits till behandling; i detta ämne föreligger numera förslag i ett av befolkningskommissionen

den 11 december 1935 avgivet betänkande.

Föremål för utredningen lia främst varit den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten,

extra inkomst- och förmögenhetsskatten samt den särskilda

skatten å förmögenhet. Även utjämningsskatten har emellertid inbegripits

under den ifrågasatta omläggningen. Sedan utjämningen av det kommunala

skattetrycket numera av kända skäl måst till stor del åstadkommas genom

anslag å allmänna skattebudgeten, torde nämligen det särskilda syftet

med denna skatt, att begränsa omfattningen av skatteutjämningsförfarandet,

ha bortfallit och lärer anordningen med utjämningsskatten såsom en speciell

skatt ej längre ha någon särskild uppgift att fylla. Vad beträffar mantalspenningarna

torde det ligga nära till hands att vid en översyn av den direkta

statsbeskattningen låta denna personella skatt försvinna ur skattesystemet, då

den sedan länge saknat större betydelse ur statsfinansiell synpunkt och därtill

tyngt arbetet med debitering, uppbörd och indrivning. Emellertid står

frågan örn mantalspenningarnas borttagande, även författningstekniskt, i så

nära samband med spörsmålet om borttagande av de två övriga personella

avgifterna, att en fristående lösning icke synes lämplig, och frågan om avskaffande

av sistnämnda avgifter torde tarva ytterligare utredning. Därest

förslag om samtliga de personella skatternas avskaffande förelägges 1937 års

riksdag, synes det vara möjligt att genomföra detsamma vid debitering av

mantalspenningar och sjukvårdsavgifter nämnda år.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

Beskattningen av fysiska personer.

I departementspromemorian framlagda förslag.

I promemorian har först upptagits till behandling frågan om beskattning

av fysiska personer, till vilken kategori hänförts jämväl oskifta dödsbon och

s. k. familjestiftelser. Därvid har inledningsvis redogjorts för verkställda

undersökningar rörande fördelningen av den nuvarande statsbeskattningen

å inkomstskatt och förmögenhetsskatt.

Undersökningarna, som avsett läget enligt beräkningarna i 1936 års statsverksproposition

(statlig inkomst- och förmögenhetsskatt vid en grundbeloppsnivå

av 150 %, utjämningsskatt, extra inkomst- och förmögenhetsskatt

och särskild skatt å förmögenhet), ha givit till resultat att av det belopp å

139.2 milj. kronor, som enligt antaganden i berörda statsverkspropositionen

sammanlagt skulle komma att debiteras fysiska personer, oskifta dödsbon

och familjestiftelser i nämnda skatter, 106.7 milj. kronor eller 76.7 % belöpa

å inkomstskatt och 32.5 milj. kronor eller 23.3 °/o å förmögenhetsskatt.

Beträffande de förutsättningar, varifrån man vid utarbetandet av i promemorian

framlagda förslag utgick, framhölls i denna bland annat, att konsumtionsbeskattningens

starka ökning och den ökning som på senare tid ägt rum

även i avseende å den kommunala beskattningen på de flesta orter i riket

medfört, att skattebördan, örn det statliga och det kommunala beskattningssystemet

betraktades som ett gemensamt helt, kommit att relativt sett i ej

ringa grad skjutas över på de lägsta inkomstskikten. Beträffande de allmänna

utgångspunkterna för utredningsarbetet yttrades i anslutning

härtill vidare:

Avvägningen av beskattningen mellan å ena sidan inkomst och å andra

sidan förmögenhet bör ske i ungefärligen samma proportion som den fördelning,

som enligt i promemorian intagen tabell1 antages gälla för 1936 års

statsskatter, alltså med 75—80 % av beskattningen lagd å inkomst och 20—

25 % å förmögenhet. I fråga om beskattningen av inkomst bör någon lättnad

beredas mindre inkomsttagare med beskattningsbara belopp upp till 6,000—

8,000 kronor. Å andra sidan måste såsom följd härav skattskyldiga med högre

inkomst vidkännas viss skatteskärpning. De nu gjorda uttalandena avse en

jämförelse mellan de föreslagna skatterna 1936 (alltså med utdebiteringsprocenten

150 för statliga inkomst- och förmögenhetsskatten) och ett nytt

skattesystem vid sådan nivå, att de nya skatterna kunna beräknas inbringa

ungefär samma skattebelopp, med vilket man räknat för år 1936.

I fråga om beskattningens elasticitet anföres i promemorian

bland annat följande:

Det är uppenbart, att med hänsyn till den växling i avseende å behovet av

uttagande av direkta skatter, som numera gör sig gällande, kravet på elasticitet

hos skattesystemet icke kan uppgivas. Härav följer dock ej, att systemet

måste bestå av endast rörliga skatter. Fasta skatter kunna finnas, men

för att nödig rörlighet skall uppnås torde huvudparten av den samlade skatten

böra härröra från rörlig skatt.

1 Angående tabellen se ovan.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

27

Därest å andra sidan alltför stor del av beskattningen samlas i en enda

rörlig skatt, t. ex. en kombinerad inkomst- och förmögenhetsskatt, och skatteskalan

samtidigt göres kraftigt progressiv, leder detta till att skalans rörlighet

starkt förminskas. En progressivskalas elasticitet avtar nämligen i

samma mån som progressiviteten skärpes, och detta gäller i särskilt hög

grad då i det beskattningsbara beloppet ingår någon större förmögenhetsdel

(vilken ju träffas av de skattesatser, som gälla för de ifrågakommande

högsta skikten i skatteskalan). Vid mera avsevärt stegrat utdebiteringsbehov

kan då lätt inträda en situation, där en ytterligare höjning av grundbeloppsprocenten

skulle medföra, att också vid normal avkastning av förmögenheten

en orimligt hög andel av inkomsten åtginge till statsskatten.

Men även vid den rena inkomstbeskattningen blir, därest skatten helt är rörlig,

elasticiteten uppåt starkt begränsad. En höjning av utdebiteringsprocenten

åstadkommer nämligen avsevärt starkare skattehöjning i de högre intervallerna

än i de lägre.

Dylika omständigheter ha föranlett, att vid den nu ifrågasatta omläggningen

med vissa modifikationer, varom närmare förmäles i det följande, ansetts

böra upptagas ett av 1928 års bolagsskatteberedning i dess den 18 december

1931 avgivna betänkande (St. off. utred. 1931:40) efter engelsktamerikanskt

mönster uppgjort förslag till uppdelning av inkomst- och förmögenhetsskatten

i en rörlig och en fast del.

Angående formen för förmögenhetsbeskattning yttrades

i promemorian bland annat följande.

Att införa merbeskattning å förmögenhetsavkastning i teknisk mening

—- vare sig genom att vid taxeringen upptaga dylik inkomst till högre belopp

än den verkliga eller all annan inkomst till lägre belopp än den verkliga —

har vid några tillfällen diskuterats men av praktiska skäl befunnits knappast

vara möjligt, bl. a. på grund av svårigheterna att med nuvarande uppdelning

av inkomst å olika förvärvskällor urskilja vilka belopp som böra betraktas

såsom förmögenhetsavkastning. Härutinnan må särskilt hänvisas till den

utredning i ämnet, som företogs i samband med förarbetena till 1934 års

proposition (nr 200) med förslag till förordning om särskild skatt å förmögenhet.

Det har alltså vid det förevarande reformarbetet ansetts vara att

föredraga att beskattningssystemet i huvudsak anknytes till redan gällande

skatteformer. I

I promemorian lia framlagts författningsförslag jämte motivering till tre

alternativa förslag till beskattning av fysiska personer,

vilka förslag betecknats såsom I a, Ib och II. Av dessa utgör

alternativ I b egentligen endast en variant av alternativ I a. De sistnämnda

alternativen lia nämligen gemensamt, att de bestå av en kombinerad inkomstoch

förmögenhetsskatt jämte en särskild förmögenhetsskatt. Alternativ II

innefattar endast en skatt, en inkomst- och förmögenhetsskatt. Vid promemorian

funnos fogade vissa exempel, utvisande de belopp, varmed skatt enligt

förslagen skulle utgå för olika kombinationer av inkomst och förmögenhet.

Dessa exempel lia även bilagts propositionen nr 232.

Rörande de olika alternativen anfördes i promemorian bland annat följande:
Alternativ

I a. Inkomst- och förmögenhetsskatten i alternativ 1 a skiljer

sig frän den nuvarande statliga inkomst- oell förmögenhetsskatten i två av
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

seenden. Dels utgör den i det beskattningsbara beloppet ingående förmögenhetsdelen

allenast 1/2oo i stället för såsom nu 1/6o, dels är skatteskalan helt ny

samt uppdelad i en rörlig och en fast del. Den rörliga delen, bottenskatten,,

är icke, såsom av bolagsskatteberedningen föreslagits, proportionell utan progressiv

i likhet med den fasta delen, tilläggsskatten. I själva verket föreligger

en genomgående progressiv skiktskala, i vilken den fulla rörligheten på lämplig

punkt avbrutits. Skalan för bottenskatten börjar med 3 % i lägsta skiktet

upp till 2,000 kronor beskattningsbart belopp. Bottenskatten har som högsta

skattesats 10 °/o, vilket procenttal inträder i den mån det beskattningsbara

beloppet överstiger 10,000 kronor. Den fasta tilläggsskatten tar sin början

vid 12,000 kronor och är uppbyggd på grundvalen av en särskild skatteskala;

lägsta skattesatsen i denna är 2 °/o för skiktet 12,000—20,000 kronor och

högsta skattesatsen 20 °/o, som tillämpas å den del av det beskattningsbara

beloppet som överstiger 200,000 kronor. Ingen av skalorna är såsom gällande

skala maximerad till viss procent, enär maximering skulle innebära en

sänkning av skattesatsen för skikten över den gräns, där maximeringen inträder.

Under förutsättning av grundbeloppsnivå för bottenskatten tenderar

följaktligen vid stigande beskattningsbart belopp den sammanlagda skatteprocenten

för inkomst- och förmögenhetsskatten i alternativ I a mot 30

(10 + 20). Vid ett beskattningsbart belopp å 1,000,000 kronor har den genomsnittliga

procenten hunnit stiga till 28.5.

Den i alternativ I a ingående särskilda förmögenhetsskatten börjar vid

ett beskattningsbart förmögenhetsbelopp å 20,000 kronor och uttages enligt

skiktskala med skattesatserna 1—6 promille. Högsta satsen avser

skiktet över 1,000,000 kronor. Då särskild maximering icke ansetts nödig,

tenderar alltså maximisatsen mot 6 promille. Skatten skall vara fast.

Alternativ I b. Alternativ I b är det som mest ansluter sig till nuvarande

förhållanden. Det skiljer sig från alternativ I a huvudsakligen därigenom,

att förmögenhetsdelen i inkomst- och förmögenhetsskatten bestämts

till Vioo. Då samma skalor, såväl beträffande bottenskatten som i fråga

örn tilläggsskatten, äro avsedda att tillämpas för skatten enligt alternativ

I b som vid alternativ I a, kommer förstnämnda skatt följaktligen, till

den del fråga är om förmögenhetsbeskattning, att avkasta mera än motsvarande

skatt i alternativ I a. På grund därav har skalan för den särskilda

skatten å förmögenhet kunnat göras lindrigare och skattskyldighetens inträdande

sättas vid ett beskattningsbart förmögenhetsbelopp å 50,000 kronor.

Skalan för den särskilda skatten å förmögenhet överensstämmer för

övrigt vid detta alternativ helt med den som gällt enligt förordningarna om

särskild skatt för förmögenhet 1934 och 1935 (och som föreslagits för 1936),

och skatten skall liksom dessa skatter vara fast. I fråga om systemets rörlighet

överensstämmer alternativ I b helt med alternativ I a.

Alternativ II. Som redan nämnts innebär alternativ II ett sammanförande

av inkomst- och förmögenhetsbeskattningen till staten i en enda skatt, nämligen

en kombinerad inkomst- och förmögenhetsskatt. Denna är av samma

typ som den nuvarande men skiljer sig från denna dels i fråga örn förmögenhetsdelen,

dels beträffande skatteskalan.

Då det gällt att inom samma skatts ram bereda åtminstone delvis ersättning

för den förmögenhetsbeskattning, som nu uttages i form av särskild

skatt å förmögenhet, har detta skett genom höjande av förmögenhetsdelen

från nuvarande 1/6o- En enhetlig höjning skulle komma att drabba de smärre

förmögenheterna väl strängt. Det har fördenskull befunnits lämpligast att

bestämma förmögenhetsdelens storlek olika för olika skikt av förmögenheten.

Uppdelning ifrågasattes dock endast på två skikt. Gränsen har lagts vid en

beskattningsbar förmögenhet å 180,000 kronor sålunda, att den del av för
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

29

mögenheten, som överstiger nämnda belopp, ingår i det till inkomst- och förmögenhetsskatt

beskattningsbara beloppet med 1/40. I botten har kvotdelen

Vo o bibehållits.

Jämväl den allmänna skatteskalan till statliga inkomst- och förmögenhetsskatten

har förändrats i enlighet med de förutsättningar, som gällt för utredningen,

i samband varmed liksom vid övriga alternativ uppdelning skett i

bottenskatt och tilläggsskatt. Bottenskattens skala är identisk med motsvarande

skala enligt alternativ Ia och Ib; dess högsta procentsats är alltså

10 % och avser skikt över 10,000 kronor beskattningsbart belopp. Tilläggsskatten

är mycket lik motsvarande skatt vid nämnda båda alternativ och har

liksom den 20 °/o såsom högsta skattesats. Skalan är dock något mjukare, i det

att högsta skiktet vidtager först vid ett beskattningsbart belopp å 300,000 kronor

mot 200,000 kronor enligt de övriga alternativen.

I anslutning till det anförda behandlades i promemorian även frågan om

reduktionsregler vid förmögenhetsbeskattningen. Efter

en redogörelse för den i de hittillsvarande förordningarna om särskild

skatt å förmögenhet i dylikt hänseende gällande regeln anföres i promemorian

bland annat följande.

Det har framstått såsom nödvändigt att jämväl beträffande de särskilda

förmögenhetsskatter, som innefattas i alternativen I a och I b, få till stånd

en reduktion av skatten i de fall då förmögenheten lämnat ingen eller ringa

avkastning och annan inkomst icke funnits. Vikten härav framstår än mer,

när fråga är om att infoga skatten i fråga såsom en bestående del av skattesystemet,

än när det gäller en tillfällig förmögenhetsskatt. Det är av mycket

stor betydelse att en dylik reduktionsregel göres så enkel och lätt att tilllämpa

som möjligt. Erfarenheten från utländsk lagstiftning har visat, att

alltför komplicerade bestämmelser ha måst efter någon tid frångås. I fråga

örn de vägar, på vilka det avsedda syftet kan nås, kan man tänka sig förutom

det här tillämpade systemet, enligt vilket det beskattningsbara förmögenhetsbeloppet

nedsättes,1 även en anordning, innefattande reduktion av den

i vanlig ordning uträknade skatten, antingen enligt uttryckliga regler eller

efter skälighetsprövning av förefintliga ömmande omständigheter (onormalt

låg avkastning, stor försörjningsplikt etc.). Det torde icke kunna förnekas,

att den här för den särskilda skatten tillämpade principen i rätt hög grad

tillgodosett berättigade krav på differentiering alltefter förmögenheternas storlek

och avkastning samt den skattskyldiges familjeförhållanden. Regeln har

icke heller, såvitt är känt, föranlett svårigheter vid tillämpningen. Det föreslås

därför, att den till sina huvudgrunder bibehålies i den nya förordningen.

Då det till inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet vid alternativ

I a och I b kommer att få en annan innebörd i och med förmögenhetsdelens

nedsättning till V 200 resp. /loos mäste dock redan pa grund härav

övervägas modifikationer i regeln.

Då det emellertid här föreslås, att relationstalet mellan skattepliktig förmögenhet

och till inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbart belopp,

fastän förmögenhetsdelen i detsamma reducerats, fortfarande sättes till 25,

innebär detta en betydande lindring i beskattningen för de skattskyldiga, varom

här är fråga.---En ytterligare, icke obetydlig lindring, som mest

kommer de förmögenhetsägare till del, vilka helt sakna inkomst, är alt minimibeloppet

för den beskattningsbara förmögenheten för såväl alternativ I a

som alternativ I b föreslås till 40 % i sliillet för 50 %>.

1 I’å grund av skalans progressivitet uppnås härigenom en ytterligare nedsättning av själva

skatten.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande A''r 46.

1 fråga om alternativ II har i promemorian upptagits ett av bolagsskatteberedningen

i dess betänkande (del I sid. 214 ff) föreslaget stadgande, att för

fysiska personer, bosatta här i riket, och oskifta dödsbon efter personer, som

vid sin död varit här i riket bosatta, förmögenhetsdelen ej skall upptagas

med högre belopp än vartill den taxerade inkomsten uppgått. För undvikande

av vissa i yttranden över beredningens förslag påtalade olägenheter föreslogs

emellertid tillika den modifikationen i stadgandets räckvidd, att förmögenhetsdelen

icke får reduceras mera än till 70 %.

Promemorian innehöll även en tabell, utvisande avkastningen av de föreslagna

systemen vid grundbeloppsnivå. Enligt tabellen skulle vid tillämpning

av desamma icke i något fall uppnås det skattebelopp, 139.2 miljoner

kronor, som enligt beräkningarna i 1936 års statsverksproposition skall komma

att under året debiteras de skattskyldiga, varom här är fråga (fysiska

personer, oskifta dödsbon, familjestiftelser). Vid oförändrat utdebiteringsbehov

och skatteunderlag skulle användandet av de ifrågasatta alternativen

medföra, att den rörliga bottenskatten i desamma finge uttagas med något

förhöjt grundbelopp (i alternativ I a och I b cirka 115 °/o och i alternativ II

cirka 110% av grundbeloppet).

Chefen för finansdepartementet.

Departementschefen bar i det vid propositionen nr 232 fogade statsrådsprotokollet

motiverat sitt ställningstagande till de av utredningen berörda

frågorna i huvudsak sålunda:

»Den statliga beskattningen har under de gångna krisåren blivit icke obetydligt

stegrad. Förut gällande skattesatser ha blivit höjda, men även nya

skatter ha tillkommit. Då dessa höjningar företagits i tre skilda omgångar

åren 1932—1934 och alltså icke i ett sammanhang utan under det omedelbara

tvånget att skaffa täckning för det närmaste budgetårets utgifter, är det

naturligt, om avvägningen mellan olika skatter eller formen för deras uttagande

icke i alla avseenden blivit sådan, som vid ett senare övervägande kan

synas önskvärd. Detta har icke heller vid de olika beslutens fattande blivit

förbisett. Den provisoriska karaktären hos höjningen av finanstullarna år

1932 markerades genom formen av tilläggstullar, och såväl den extra inkomstskatten

år 1932 som den särskilda förmögenhetsskatten år 1934 betecknades

uttryckligen såsom tillfälliga. Även örn häri från många håll

främst inlades förhoppningen, att en gynnsam vändning i konjunkturläget

skulle göra de nya eller höjda skattesatserna överflödiga, torde man icke ha

förbisett behovet av att oberoende av ändringar i det statsfinansiella läget

ta upp till övervägande såväl frågan örn skattebördans fördelning som

möjligheten att på vissa punkter åstadkomma förenkling i formerna för beskattningen.

Sistnämnda önskemål har särskilt framträtt i fråga om skatterna

på inkomst och förmögenhet, vilkas antal under krisåren ökats från två

till fyra. I finansplanen för budgetåret 1935/1936 framhölls det önskvärda

i en översyn av inkomst- och förmögenhetsskatterna i ett sammanhang, och

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

31

i anslutning härtill gjorde bevillningsutskottet vid 1935 års riksdag ett uttalande

om angelägenheten av att förslag, grundade på en sådan översyn, kunde

föreläggas redan 1936 års riksdag.

I de av riksdagen gjorda uttalandena förutsättes icke, att de under krisåren

tillkomna båda skatterna helt enkelt skulle bortfalla. Vad beträffar den

särskilda förmögenhetsskatten föreslogo visserligen två reservanter inom

bevillningsutskottet vid 1934 års riksdag ett uttalande av innebörd,

att nämnda skatt icke i samma form borde återkomma ett följande år. Men

detta uttalande, som vann majoritet i första kammaren, avslogs av den andra

och hade sålunda förfallit. Den översyn, varom 1935 års bevillningsutskott

talar, anges också uttryckligen ha till syfte ’att ersätta de nuvarande olika

skatteformerna på ifrågavarande område med ett mera enhetligt system’.

I detta yttrande nämnas icke uttryckligen vilka olika skatteformer som

åsyftas. Enligt min mening bör omläggningen omfatta icke endast den ordinarie

inkomst- och förmögenhetsskatten, den extra inkomst- och förmögenhetsskatten

samt den särskilda förmögenhetsskatten utan även den s. k. utjämningsskatten.

Denna sistnämnda har icke spelat någon framträdande roll

vid meningsbytena om en skatteförenkling och har i viss mån ansetts intaga

en särställning, eftersom avkastningen är reserverad för en särskild utgift,

nämligen utjämningen av skattetrycket mellan kommunerna. Men fördelarna

av en specialbudget för detta ändamål Ira alltid kunnat förefalla tvivelaktiga,

och skäl för dess bibehållande synas icke längre föreligga, då skattens avkastning

trots den vid 1934 års riksdag beslutade fördubblingen av grundbeloppet

icke på långt när räcker till för att täcka behovet av skatteutjämningsnredel.

Vad beträffar frågan örn mantalspenningarna, vilken likaledes

berörts i departementspromemorian, ansluter jag mig till den där uttalade

uppfattningen, att denna personella skatt i samband med nu ifrågavarande

översyn av inkomst- och förmögenhetsbeskattningen bör försvinna ur skattesystemet

men att sambandet mellan denna skatt och övriga personella avgifter

är sådant, att en fristående lösning redan vid årets riksdag icke är lämplig.

Därest förslag om de personella skatternas avskaffande efter ytterligare

utredning kan föreläggas nästa års riksdag, synes emellertid förändringen

ändock möjlig att genomföra vid debiteringen år 1937 eller således samtidigt

med den första tillämpningen av det nya skattesystemet i övrigt.

Då sålunda vid 1935 års riksdag enighet var rådande därom, att en förenkling

av inkomst- och förmögenhetsbeskattningen snarast möjligt borde komma

till stånd, kunde det synas överflödigt att här ytterligare motivera, att förslag

i denna riktning nu framläggas. Emellertid lia omständigheter inträffat, som

åtminstone i någon mån kunna anses lia rubbat förutsättningarna för en tidigare

intagen ståndpunkt och därför i alla händelser här torde böra omnämnas.

Den första av dessa omständigheter är upptagandet av hela kommunalskattefrågan

till förnyad omprövning Den andra är befolkningskommissionens

förslag örn ändrade grunder för bestämmande av de skattefria

avdragen och örn differentiering på annat sätt av inkomstbeskattningen efter

försörjningsskyldighet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen, lia över befolkningskommissionens

skatteförslag yttranden inhämtats från vederbörande myndigheter,

och frågorna synas vara färdiga att preliminärt upptagas till Kungl.

Maj:ts prövning. Vad då först angår förslaget om sådan ändring av grunderna

för de skattefria grund- och familjeavdragen, att avdragen för hustru

och barn höjas, medan ortsavdraget för ensam person till gengäld minskas,

har denna tanke mötts av ett ganska allmänt gillande. Samtidigt har emellertid

från flera håll anförts, att följderna för det kommunala skatteunderlaget

svårligen med nu tillgängligt material kunde överblickas, och att omedelbart

beslut i den förordade riktningen därför icke syntes tillrådligt. Såväl denna

sistnämnda omständighet som det faktum, att hela kommunalskattefrågan befinner

sig under skyndsam utredning, synes mig göra det olämpligt att nu

föreslå en omedelbar ändring av de för den kommunala beskattningen gällande

avdragen. Men då avdragen vid den statliga beskattningen bundits i

visst förhållande till avdragen vid kommunalskatten och då den ifrågasatta

ändringen vid den statliga inkomstskatten spelar en långt mindre roll för

den åsyftade skattelättnaden åt familjeförsörjare, torde tillräckliga skäl icke

finnas för att nu upptaga frågan till avgörande enbart för statsbeskattningens

del. Även på denna väg ställes man alltså inför frågan, i vad mån den pågående

utredningen av kommunalskattefrågan gör det önskvärt att uppskjuta

beslut om ändringar i den statliga beskattningen. Sambandet mellan

de båda frågorna ligger främst däri, att en överflyttning av kommunala uppgifter

eller åtminstone av kostnaderna för kommunala uppgifter till staten

i syfte att lätta den kommunala beskattningen förutsätter en motsvarande ökning

i statsskatterna och då rimligtvis — eftersom den kommunala beskattningen

väsentligen är en inkomstbeskattning —- en ökning av den statliga inkomstskatten.

Det är min livliga förhoppning, att kommunalskatteberedningens

arbete snarast möjligt skall leda till praktiska resultat, men ingen, som

känner svårigheterna i de här upptagna problemen, kan underlåta att räkna

med möjligheten, att en sammankoppling av kommunalskattefrågan med frågan

om en förenkling av inkomstskatterna till staten kan leda till ett långvarigt

uppskov med åtgärder i sistnämnda syfte. En sådan direkt sammankoppling

synes icke heller ur den här betydelsefulla synpunkten vara behövlig, om

man nämligen vid utformandet av den statliga inkomstbeskattningen tar hänsyn

till behovet av rörlighet hos skatteskalorna och sålunda öppnar möjlighet

för en överflyttning från kommunalskatt till statsskatt av icke alltför obetydliga

belopp. Det bör kanske till sist erinras om att riksdagsskrivelsen med

anhållan om förslag till inkomstskatternas förenkling beslutades efter det att

samma riksdag hemställt om en ny utredning av kommunalskattefrågan. 1935

års riksdag tänkte sig sålunda icke någon sammankoppling mellan de båda

skattefrågorna.

Vad därefter beträffar befolkningskommissionens förslag om en särskild

skatt för familjehjälp, vid vilken en så stark differentiering av avdragen skulle

äga rum, att redan en familj med två barn bleve fri från sådan skatt, upprullas

därigenom lika viktiga som svårlösta frågor. Härom vittna också de

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande A’r 46.

33

stridiga meningar som i utlåtanden över detta förslag framkommit. För egen

del är jag endast beredd att uttala å ena sidan min principiella anslutning till

den bakom förslaget liggande uppfattningen, att en starkare differentiering

mellan skattebetalarna med hänsyn till familjestorlek eller försörjningsplikter

i övrigt är önskvärd, men å andra sidan mina tvivel på att den av kommissionen

anvisade formen är den lämpliga. Frågan kräver ytterligare övervägande,

innan den kan anses mogen för lösning. Detta utgör emellertid

enligt min mening intet tillräckligt skäl för ett uppskov med förenklingen av

den statliga inkomstbeskattningen. Jag förutsätter nämligen att lösningen

icke lämpligen kan sökas i en fristående skatt av den art kommissionen föreslagit,

och väntar sålunda icke, att den fortsatta behandlingen av frågan skall

leda till en ny komplicering av den statliga beskattningen. Såväl differentieringen

med hänsyn till försörjningsplikt som den åsyftade inkomstökningen

torde kunna vinnas inom ramen av förut givna skatteskalor, om nämligen

dessa medgiva ett tillräckligt mått av rörlighet.

Jag anser sålunda övervägande skäl tala för att redan nu ett förslag till omläggning

och förenkling av vår statliga inkomst- och förmögenhetsbeskattning

förelägges riksdagen.

De frågor som härvid äro att lösa kunde synas vara av rent teknisk natur,

men de ha knappast från något håll så uppfattats. Detta hänger uppenbarligen

samman med att de under krisåren tillkomna skatterna på inkomst och

förmögenhet inneburit och avsett att innebära en viss förskjutning av det relativa

skattetrycket från mindre till större inkomsttagare och från inkomst

till förmögenhet, örn man nämligen som utgångspunkt tar skattefördelningen

vid den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten. En teknisk omläggning

kan sålunda icke företagas, utan att samtidigt ett avgörande träffas

i de tvistiga frågorna örn skattetryckets fördelning. Om man utgår ifrån att

den samlade inkomstsumman från skatt på inkomst och förmögenhet icke

vid nuvarande utgiftsnivå får undergå en minskning, vilken skulle innebära

ökade krav på andra skattekällor, kommer frågan tydligen att gälla en avvägning

av skattetrycket mellan inkomsttagare och förmögenhetsägare inbördes,

varvid en lättnad i beskattningen på ett håll måste motsvaras av ökning på

ett annat. Man har sålunda i detta hänseende att antingen i stort sett godtaga

den under krisen uppkomna fördelningen såsom för närvarande lämplig eller

att företaga en ny avvägning, vare sig denna sedan anses böra gå i riktning

mot att återställa den inom den ordinarie inkomstskatten rådande fördelningen

eller i riktning mot en ytterligare lättnad för mindre inkomsttagare

och förmögenhetsägare. Det förslag, som nu framlägges, söker i någon mån

ge uttryck för sistnämnda strävan. Till skälen härför skall jag återkomma,

sedan först en motivering lämnats för den form, vari skatteomläggningen ansetts

böra verkställas.

Något uppslag rörande formen för omläggningen utöver de i den remitterade

promemorian upptagna alternativen bär icke framkommit. Gemensam

för dessa alternativ är uppdelningen av en kombinerad inkomst- och

förmögenhetsskatt i en rörlig bottenskatt och en fast tilläggsskatt. Denna

Bihang lill riksdagens protokoll 1936. 7 sami. Nr 46. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

anordning har av de hörda myndigheterna allmänt förordats. Den undanröjer

tydligen i viss mån det hinder för skattens rörlighet uppåt, som ligger i

relativt höga skatteprocenter för de större inkomsterna. Å andra sidan får

icke förbises, att ju mera bottenskatten närmar sig till en rent proportionell

skatt, desto mindre rörlig blir den på grund av svårigheten att starkt höja

skatteprocenten för den lägre delen av inkomstskalan. I valet mellan de båda

i promemorian upptagna huvudalternativen har det alldeles övervägande flertalet

av de hörda myndigheterna föredragit alternativ II, alltså en enda kombinerad

inkomst- och förmögenhetsskatt. Endast Överståthållarämbetet och

fyra länsstyrelser ha givit företräde åt alternativ I, där en mindre förmögenhetsdel

inarbetad i den kombinerade skatten utfylles av en fristående förmögenhetsskatt.

Då alternativ II förordas, sker det nästan genomgående av

två skäl. Den kombinerade skatten anknyter till den i Sverige hävdvunna

formen för förmögenhetsbeskattning, och den är ur taxeringssynpunkt enklare.

De som uttalat en avvikande mening hänvisa till önskvärdheten att såvitt

möjligt hålla isär beskattningen av inkomst och av förmögenhet för att därigenom

åstadkomma en riktigare avvägning särskilt av förmögenhetsskatten.

Det förefaller, som om den större enkelheten vid taxeringsarbetet icke bör

fälla avgörandet, då mera vägande synpunkter peka i annan riktning. Det

kan icke förnekas, att en kombinerad inkomst- och förmögenhetsskatt med

relativt betydande förmögenhetsdel har att uppvisa åtskilliga svagheter, vilka

väl utgöra förklaringen till att denna beskattningsform icke synes vara

representerad utanför vårt lands gränser. Det kan sålunda vara svårt att

forma den progressiva skatteskalan på det sätt, som eljest kunde synas

lämpligt, då i det beskattningsbara beloppet ingå växlande och stundom betydande

fiktiva inkomstbelopp. Under vissa omständigheter kan man häri

stöta på ett verkligt eller åtminstone förment hinder för skattens rörlighet.

Lika stora förmögenheter bli uppenbarligen beskattade högst olika, beroende

på storleken av förmögenhetsägarens inkomst. I och för sig behöver detta

icke vara oförenligt med rättvisa i beskattningen, men resultatet synes vara

väl slumpartat. Någon verklig avvägning av förmögenhetsskatten efter en

såsom riktig betraktad norm äger icke rum.

Särskilt tungt synas de nu anförda skälen väga, om man anser det önskvärt

att starkare markera skillnaden mellan beskattningen av större och

mindre förmögenheter. Ett försök till sådan differentiering har gjorts i alternativ

II genom att bestämma förmögenhetsdelen till Vöo, då förmögenheten

icke överstiger 180,000 kronor, men till 1/40 för det överskjutande beloppet.

Ville man emellertid vid detta alternativ ytterligare lätta för de mindre

och minsta besparingarna, finge man utforma en hel skala av förmögenhetsdelar,

vilket skulle göra det svårt för att icke säga omöjligt att bibehålla

deklarantens skyldighet att införa förmögenhetsdelen.

Svårigheterna lösas, om man i den eljest rena inkomstskatten infogar en

mycket liten förmögenhetsdel, som synes riktig för de mindre förmögenheterna,

alltså alla upp till viss gräns, varefter de överskjutande förmögenhets
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

35

beloppen beskattas genom en fristående, graderad förmögenhetsskatt. Det

är denna metod, som kommit till uttryck i alternativ I och då särskilt I a.

Då jag sålunda stannat vid att förorda alternativ I a, synes det mig angeläget

att framhålla, att detta spörsmål om förmögenhetsbeskattningens

form på intet sätt är avgörande för denna beskattnings storlek. Den fristående

förmögenhetsbeskattningen kan i sin helhet och i sina särskilda delar

vara lindrig och den kombinerade kan vara hård, likaväl som omvänt. Såsom

av promemorian framgår, skulle dess alternativ II innebära en något

kraftigare belastning av förmögenhet än dess alternativ I a. Vidare synes

det finnas anledning att påpeka, att här avhandlade olika metoder

för förmögenhetsbeskattningen ingenting ha att göra med någon skillnad

mellan beskattningen av kapital och av kapitalets avkastning. Enligt

båda metoderna beskattas förmögenheten direkt oberoende av dess avkastning.

Detta har i viss mån beslöjats genom den motivering, som brukat lämnas

för den tillagda 1/6o av förmögenheten, att nämligen förmögenhetsinkomst

ansetts kunna bära 1/3 mera belastning än annan inkomst. Men skattens

natur framgår klart, då förmögenheten icke ger avkastning. Ägaren av

600,000 kronor lägger 10,000 kronor till sin i övrigt deklarerade inkomst,

även örn denna förmögenhet under året icke berett honom någon inkomst.

Vare sig förmögenhetsskatten göres fristående eller kombinerad, finnas skäl

för en reduktion av skattskyldigheten, då förmögenhetens avkastning sjunker

och då inkomsten i övrigt är relativt liten. Jag förordar därför, att en

reduktionsregel, som ger lättnad väsentligen utöver den vid nuvarande förmögenhetsskatt

möjliga, upptages i den nu föreslagna skatten.

I den avvägning av skattetrycket, som skett i de föreslagna skatteskalorna

vid alternativ I a, har jag funnit anledning till vissa modifikationer.

Den viktigaste förändringen är att övergången mellan den allmänna inkomst-

och förmögenhetsskattens fasta och dess rörliga del föreslås förskjuten

nedåt, i det att bottenskattens högsta skiktprocent bestämts till 7 i stället

för till 10 procent. Enligt det remitterade förslaget skulle den högsta skiktprocenten

tillämpas för den del av det beskattningsbara beloppet som överstiger

10,000 kronor. Den av mig förordade lägre skiktprocenten skulle tilllämpas

å den del som överstiger 6,000 kronor. Genom denna förskjutning

vinnes, att den del av det direkta skattetrycket å större inkomster, som varierar

med den tillämpade uttagningsprocenten, blir av ungefär samma storlek

som enligt nu gällande inkomst- och förmögenhetsbeskattning. En konsekvens

av förändringen är, att skatteskalans elasticitet i de högre inkomstlägena

ökas. Däremot svarar en minskning av elasticitcten i de lägsta inkomstlägena.

Örn en höjning av familjeavdragen kommer till stånd, är denna

förändring ägnad att öka skattens elasticitet.

I samband med förskjutningen av förhållandet mellan den rörliga och den

fasta delen av inkomst- och förmögenhetsskatten förordar jag en justering

uppåt av de procenttal, varmed bottenskatt utgår i de lägsta inkomstskikten.

Därigenom uppnås ungefärlig överensstämmelse med de i promemorian föreslagna

skattesatserna uttagna efter det högre procenttal som vid alternativ

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

I a är behövligt, för att den sammanlagda skatteintäkten skall motsvara

vad som vid nu gällande skattesystem erhålles med en uttagningsprocent

av 150 för den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten. Efter denna

justering ger bottenskatten vid grundbeloppet, tillsammans med tilläggsskatten

i dess av mig i det följande föreslagna modifierade form och med

den fasta förmögenhetsskatten enligt alternativ I a, tillämpad på det beräknade

skatteunderlaget för 1936 års debiteringar, en sammanlagd inkomst på

139.6 miljoner kronor, eller approximativt lika mycket som i årets statsverksproposition

beräknats för nästkommande budgetår i direkt statlig skatt belöpa

å fysiska personer (inklusive oskifta dödsbon och familjestiftelser).

Jag förordar sålunda, att den lägsta skiktprocenten bestämmes till 31/2 procent

eller jämnt hälften av den högsta, för större delen av inkomstskalan gällande

skiktsatsen å 7 procent.

Slutligen finner jag mig, med stöd av undersökningarna av det samlade

skattetrycket, böra föreslå även en mindre justering av skalan för tilläggsskatten,

avsedd att bereda de högsta inkomstklasserna en viss skattelindring

i jämförelse med vad som föreslagits i promemorian. Denna förändring

torde i första rummet komma kapitalinkomsterna till godo; jämförd med

promemorians alternativ II är alltså den av mig förordade beskattningen

ännu något gynnsammare för förmögenhetsinnehavare än promemorians alternativ

I a. Lättnaden ernås genom en oväsentlig skärpning av skattetrycket

i de inkomstlägen, som enligt utförda undersökningar relativt sett i

viss mån gynnats genom skatternas utveckling under senare år. Att jag förordar

att tilläggsskatt skall utgå redan för den del av det beskattningsbara

beloppet som överstiger 8,000 kronor — i stället för, såsom i promemorian

föreslagits, 12,000 kronor — sammanhänger till någon del med senast berörda

förhållande men är väsentligen att betrakta som en konsekvens av den

föreslagna sänkningen av den övre gränsen för bottenskatten.

Den föreslagna beskattningens huvuddrag skulle alltså bli följande. Vid

bottenskatten göres avvägningen så, att skatteskalan börjar med 3 1h procent

för den del av det beskattningsbara beloppet, som icke överstiger 2,000 kronor,

och stiger till 7 procent för den del därav som överstiger 6,000 kronor.

Den fasta tilläggsskatten börjar vid beskattningsbara belopp över 8,000 kronor

och stiger från 4 procent för skiktet 8,000—10,000 kronor upp till 21

procent för den del av det beskattningsbara beloppet, som överskjuter 200,000

kronor. Den förmögenhetsdel, som inlägges i denna skatt, begränsas till V200.

En fristående förmögenhetsskatt uttages sedan för belopp överstigande 20,000

kronor med 1 promille mellan 20,000 och 50,000 kronor och därefter med en

stigande skala, som slutar med 6 promille för belopp över en miljon kronor;

till följd av de föreslagna reduktionsreglerna kommer skattefrihetsgränsen

vid ren kapitalinkomst att i ej ringa grad förskjutas uppåt. Beräkningar av

skattetrycket vid den av mig förordade utformningen av den statliga inkomstoch

förmögenhetsbeskattningen ha sammanställts i en inom departementet

upprättad promemoria, som torde få bifogas detta protokoll (bilaga D).

De sålunda angivna siffrorna för skatteskalornas ytterpunkter ge en viss

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

37

föreställning om den fördelning av skattetrycket som eftersträvats inom den

uppdragna tekniska ramen. Det är denna fördelning som blivit föremål för

kritik i åtskilliga avgivna yttranden och som föranlett, att såväl kammarrätten

som några länsstyrelser ansett sig icke kunna tillstyrka, att något av

de i promemorian upptagna alternativen lägges till grund för proposition

till riksdagen. Invändningarna knytas i stort sett till tre olika synpunkter.

Man finner det till en början oriktigt, att en skattefördelning, uppkommen

under krisåren genom skatter, som uttryckligen förklarats vara tillfälliga,

tages till utgångspunkt för en mera permanent avvägning av skattetrycket.

Men oberoende av detta förhållande finner man icke tillräckliga skäl anförda

för rättvisan eller billigheten i denna avvägning. I detta hänseende

åberopas såsom normgivande den skattefördelning som åstadkoms vid införandet

av vår gällande ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatt. Och

slutligen framhållas de faror för kapitalbildningen och därigenom för näringslivet

överhuvud, som anses medfölja en hög beskattning av förmögenhet

och av större inkomster. Då dessa invändningar torde vara desamma som

vid ärendets fortsatta behandling äro att förvänta, ber jag att här få något

mera ingående upptaga dem till granskning. Detta har icke skett i den remitterade

promemorian, då en argumentering, som icke kan hållas fri från

politiska omdömen och som alltså i viss utsträckning måste präglas av en

bestämd social och ekonomisk uppfattning, icke ansetts ha sin plats i en väsentligen

för lagteknisk och förvaltningsmässig granskning till myndigheterna

ställd remiss.

Vad då först beträffar synpunkten, att de under krisåren tillkomna skattehöjningarna

till sin natur varit tillfälliga och därför icke nu kunna få inarbetas

i ett mera permanent system, måste man hålla i minnet att dessa

skattehöjningar kallats för och ansetts för tillfälliga, därför att behovet av

ökade inkomster ansetts vara tillfälligt och med den ekonomiska krisen övergående.

I den mån det statsfinansiella läget nu kan överblickas, är det

uppenbart, att denna förutsättning icke längre svarar mot verkligheten.

Skattehöjningarna under krisåren kunna, på det sätt förut omtalats, beräknas

bidraga till nästa budgetårs inkomster med ett belopp av i runt tal 150

miljoner kronor. Av de statsinkomster som under innevarande budgetår härröra

från nämnda skattehöjningar ha endast 20 miljoner kronor — i sänkt

ordinarie inkomstskatt — kunnat undvaras för nästkommande budgetår, och

såsom i årets finansplan närmare utredes, tala de starkaste skälen för att

under de kommande åren skattehöjningar kunna undvikas endast genom en

utveckling av det ekonomiska läget, lpera gynnsam än man rimligen vågar

förutsätta. Under sådana omständigheter kan en omläggning av inkomstocli

förmögenhetsbeskattningen icke företagas genom att låta någon av de nu

utgående skatterna och av dem härflytande inkomster utan vidare försvinna.

Såsom jag redan förut framhållit kan man därför icke undgå att med utgångspunkt

från det behövliga skattebeloppet överväga frågan örn skattetryckets

rimliga avvägning. Örn man därvid stannar vid en fördelning, som svarar

mot den under krisåren uppkomna, kan denna följaktligen icke avböjas

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

genom en hänvisning till att vissa av krisårens skattehöjningar betecknats

såsom tillfälliga eller med åberopande av att man icke bör utnyttja en inom

de högre inkomst- och förmögenhetsskikten föreliggande skattekraft, som

kan behöva reserveras för mera bekymmersamma tillfällen. Å andra sidan

är det tydligt, att den under krisåren uppkomna fördelningen icke kan göra

anspråk på någon särskild grad av okränkbarhet.

Någon allmänt gillad norm för bedömande av rättvisa och billighet i beskattningen

torde tyvärr icke kunna formuleras. Även örn relativ enighet

skulle råda om principen att den samlade beskattningen bör vara progressiv,

d. v. s. ta i anspråk en större del av inkomsten ju högre upp denna ligger,

finnes inom denna princip en så bred marginal för olika meningar, att den

icke räcker till att slita tvisten om en avvägning i detalj av skattetryckets

fördelning mellan olika stora inkomster. Det är därför naturligt, att meningsbytet

gärna anknytes till frågan, huru stor förskjutning som ägt rum

från ett förut existerande skattetryck. Örn detta varit rådande under en icke

alltför kort tidsperiod, uppfattas det lättare som normalt. I fråga örn den

före krisen gällande fördelningen hänvisas gärna till den sakkunnigutredning,

som låg till grund för 1919 års reform av inkomstbeskattningen. Så

har även skett i flera av de nu avgivna yttrandena. Föreställningen att

1919 års avvägning måste vara i särskild grad normgivande, synes emellertid

bygga på ett förbiseende av ett par betydelsefulla omständigheter. Förhållandena

på det budgetära området voro åren 1918 och 1919 av en synnerligen

onormal karaktär. Avstängningen av importen hade bragt ned tullinkomsterna

till ett minimum och bristen på råvaror för sprittillverkning

hade för rusdrycksmedlens del lett till samma resultat. Överhuvud taget

utgjordes statsinkomsterna endast till en ganska liten del av konsumtionsskatter,

medan skatterna på inkomst och förmögenhet betraktades såsom

statens utan jämförelse viktigaste inkomstkällor. En avvägning av inkomstbeskattningen

i en situation, då konsumtionsbeskattningen med dess tryck

på de mindre inkomsttagarna blivit starkt reducerad, bar helt naturligt en

tendens att mindre starkt markera inkomstbeskattningens progressivitet, än

fallet måste bli under nuvarande förhållanden, då över två tredjedelar av

skatteinkomsterna flyta in konsumtionsskattevägen.

Men till denna synpunkt, som måste tagas i betraktande vid bedömande

av 1919 års avvägning, måste fogas ytterligare en betydelsefull erinran. Såsom

framgår av redogörelsen för tillkomsten av 1919 års förslag, hade de då

tillkallade sakkunniga en mycket klar föreställning örn den roll penningvärdets

höjd eller levnadskostnadernas höjd måste spela vid utformningen av

en graderad skatteskala. Vid en höjning av prisnivån kräves en skala som

i relativt högre grad belastar större inkomster, om den gjorda avvägningen

av skattebördan mellan olika stora inkomster skall bevaras. Och 1919 års

sakkunniga utgingo vid sin avvägning från en antagen prisnivå, som närmast

motsvarade den strax före världskriget rådande. Då prisnivån nu, liksom

under de senast förflutna krisåren, ligger väsentligt över den sålunda antagna,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

39

har det icke inneburit något brott mot 1919 års principer för avvägning av

skattetrycket, då skattesatserna för större inkomster blivit böjda.

I vilken utsträckning det samlade skattetrycket förskjutit sig under krisåren,

har redan förut--— blivit i någon mån belyst. För arbetsin
komsternas

del synas de företagna höjningarna av konsumtionsbeskattningen

i största utsträckning lia utjämnat verkningarna av den skärpta inkomstbeskattningen.

Först vid inkomster över 20,000 kronor har skattestegringen

blivit starkare markerad än vid de små inkomsterna.

Vid sidan av dessa fakta rörande försiggångna förskjutningar synes det

emellertid ofrånkomligt att också fästa uppmärksamheten vid den sammanlagda

skattebelastningen på de mindre inkomsterna och den relativt svaga

progressionen ett gott stycke upp i de högre inkomstskikten. Såsom redan

förut blivit nämnt rör man sig här på ett område, där frånvaron av allmänt

godtagna normer för rättvisa eller billighet begränsar diskussionen till uttalande

av omdömen, vilka icke kunna göra anspråk på objektiv giltighet. Ett

sådant omdöme, som torde vinna anslutning i mycket vida kretsar, kan formuleras

så, att ett samlat skattetryck av 14 till 1(3 procent på inkomster om

2,000 och 3,000 kronor förefaller högt i jämförelse med 18 till 19 procent på

inkomster i storleksgruppen 10,000 till 15,000 kronor, och även i jämförelse

med 20 till 23 procent på inkomster från 20,000 till 50,000 kronor. Från denna

utgångspunkt är det tydligen uteslutet, att den under krisåren inträdda

förskjutningen skulle uppfattas såsom ett otillbörligt gynnande av de mindre

inkomsttagarna. Det blir i stället naturligt att för dem eftersträva ytterligare

någon lättnad. Den mycket måttliga storleksordningen av denna lättnad

framgår av en approximativ beräkning, att enligt det nu framlagda förslaget

inkomsttagare med upp till 6,000 kronor i beskattningsbart belopp skulle få

en minskning av hela den utgående skattesumman med inemot 10 miljoner

kronor. En lika stor ökning faller uppenbarligen på de högre beskattningsbara

beloppen.

De uppgifter rörande skattetrycket, som jag här åberopat, bygga på en

sammanslagning av den direkta och den indirekta beskattningen (exklusive

automobilskattemedel). Mot en dylik beräkning och det betraktelsesätt, varpå

den bygger, lia invändningar riktats i vissa över departementspromemorian

avgivna utlåtanden. Härtill skall endast anmärkas, att anförda uppgifter,

när det gäller varor som exempelvis rusdrycker eller tobak, bygga på

medelvärden för konsumtionen av dessa varor inom respektive inkomstklasser

och alltså utgå från den utbredning bruket därav faktiskt äger inom dessa.

Även den som med hänsyn till spritdrvckskonsumtionens lyxkaraktär

anser, att en höjning av spritbeskattningen icke bör motivera en ändrad avvägning

av övriga skatter, torde för övrigt, örn konsumtionen av spritdrycker

kraftigt begränsades, vid den höjning av övriga skatter, som därvid bleve

nödvändig, finna det nödvändigt att söka en fördelning av hela skattetrycket,

som vore mindre ogynnsam för de små inkomsttagarna. Jag vill slutligen erinra

örn att man, även med bortseende från spritbeskattningen, har att räkna

med ett skattetryck på de lägsta inkomsterna på 10 å 12 procent.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

I fråga om fördelningen av skattetrycket mellan inkomst och förmögenhet

samt mellan förmögenhetsägarna inbördes torde utrymmet för de subjektiva

meningarna vara ännu vidare, fastän även här den allmänna principen vunnit

erkännande, att inkomst av förmögenhet och innehav av förmögenhet medför

ökad skattekraft. I de yttranden, där man förklarat sig icke kunna tillstyrka

promemorians förslag, har man väl i regel icke ställt sig avvisande till

en viss skärpning av förmögenhetsbeskattningen i jämförelse med den före

krisen rådande, men förskjutningen anses icke böra gå så långt som skett

i de remitterade alternativen. Till de i det föregående berörda kritiska invändningarna

ha därvid särskilt fogats erinringar om de faror för kapitalbildning

och näringsliv, som ansetts följa av den under krisåren ökade förmögenhetsbeskattningen.

Det synes egentligen vara beskattningens höjd vid

större förmögenheter, som framkallat farhågorna. I åsyftade yttranden har

nämligen ingen uppmärksamhet ägnats åt den betydande lättnad i beskattningen

av förmögenheter upp till 20,000 kronor eller mera, som skulle följa

av alternativ I och särskilt alternativ I a. Man utgår sannolikt ifrån den

mycket utbredda åsikten, att kapitalbildningen så väsentligen härrör från

större inkomster och förmögenheter, att det framför allt är vid dem som

frågan örn verkningarna av en höjd beskattning inställer sig.

Man kan hysa starka tvivelsmål örn riktigheten av denna uppfattning i den

skematiska form, vari den vanligen uppträder. Tyvärr saknas undersökningar,

grundade på erfarenhetsmaterial, som kunde lämna fasta hållpunkter

för bedömandet av sparandets omfattning vid olika inkomst- och förmögenhetsgrader.

Rörande de allmänna ekonomiska synpunkter, som kunna anläggas

på denna fråga örn beskattningens inverkan på sparande och företagsamhet,

ha sakkunniga för undersökningar om skattetrycket i Sverige och

utlandet gjort vissa uttalanden, som d det föregående blivit anförda. De gå

i en riktning, som synes mana till stor försiktighet vid bruket av de allmänna

teoretiska argument, som vanligen anföras mot en förskjutning av beskattningen

från mindre till större inkomsttagare och förmögenhetsägare. Vad man

därvid särskilt måste uppmärksamma är att nu förevarande fråga icke gäller

inflytandet från en höjd beskattning vid jämförelse med läget, om ingen

skattehöjning behövt vidtagas, utan de olika verkningarna på sparandet vid

olika fördelning av den nya skattebördan. Även om man har alla skäl att

antaga, att i stort sett konsumtionen tar i anspråk en mindre del av inkomsten

i de högre inkomstgraderna än i de lägre, och att en höjd beskattning

sannolikt vid de högre inkomsterna belastar sparandet mera än vid de lägre,

hindrar detta icke, att betydande mängder sparmedel härröra från de mindre

inkomsttagarna och förmögenhetsägarna och att sparandet även i dessa grupper

ogynnsamt påverkas av en skattehöjning. Det finns därför ingen anledning

att antaga, att en viss ökning av det samlade skattebeloppet för högre

inkomsttagare skulle lika mycket minska sparandet, och det finns all anledning

att antaga, att en motsvarande minskning av skattesumman för mindre

inkomsttagare i viss utsträckning medför ökning av besparingarna. Själva

del ofta framhävda faktum, att större delen av skatterna betalas av den stora

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

41

massan av folk med relativt små inkomster, spelar även här sin roll. Såsom

i det nämnda sammanhanget--— påpekats, skulle en förskjutning i

spargraden med 1 procent för inkomsttagare under 3,000 kronor ha lika stor

effekt på det totala sparandet som en förändring av 5 procent för inkomster

över 10,000 kronor. Den slutsats, som jag i den föregående framställningen

rörande denna fråga ansett mig kunna draga, vågar jag alltså upprätthålla,

att nämligen den förskjutning av skattetrycket över mot högre inkomstklasser,

som ägt rum, icke behöver betyda, att sparandet reducerats avsevärt

mera, än om tillskottet till statsinkomsterna erhållits genom en över hela

inkomstskalan likformig skärpning av skattetrycket.»

Skatternas avkastning.

Vid propositionen ha fogats tabeller (sid. 152 ff) med vissa beräkningar

rörande avkastningen och verkningarna för skattskyldiga i olika kombinationer

av inkomst och förmögenhet av de i propositionen föreslagna skatterna.

Det i propositionen föreslagna systemet har beräknats vid grundbeloppsnivå

för bottenskatten avkasta 139.6 miljoner kronor, därav 112.2 miljoner

kronor eller 80.4 % utgöra skatt å inkomst och 27.4 miljoner kronor eller 19.6

% utgöra skatt å förmögenhet. Enligt en å sid. 153 i propositionen intagen

tabell skulle propositionens förslag innebära en förskjutning av skattebördan

med ett sammanlagt belopp av i runt tal 10 miljoner kronor från taxerade

med beskattningsbart belopp under 6,000 kronor till andra skattskyldiga.

Beskattningen av juridiska personer.

Den ifrågasatta omläggningen av beskattningsformer och skattetariffer

för enskilda skattskyldiga medför såsom en följd, att uppmärksamheten

måste fästas jämväl å de juridiska personerna och deras beskattning.

Rörande grunderna för gällande beskattning av juridiska personer lämnas

i den förut omförmälda promemorian en kort översikt av i huvudsak följande

innehåll.

Olika synpunkter måste anläggas för det fall, att beskattningen av den

juridiska personen i det väsentliga medför en dubbelbeskattning, i det den

vinst som utdelas beskattas även hos den som erhåller utdelningen, och det

fall, att endast s. k. enkelbeskattning åsyftas, i det den juridiska personen

beskattas i stället för dess intressenter. Dubbelbeskattning åsyftas för närvarande

i fråga om aktiebolag -—- beträffande försäkringsaktiebolag i den

mån inkomsten belöper på aktieägarna i denna deras egenskap — och

ekonomiska föreningar samt vissa utländska juridiska personer. Dubbelbeskattningen

är anordnad genom progressiva tariffer, i fråga om aktiebolag

enligt den för dem gällande särskilda, efter räntabiliteten avvägda

skalan och i fråga om övriga av dubbelbeskattning träffade juridiska personer

genom den för enskilda skattskyldiga gällande skalan. I den mån

enkelbeskattning åsyftas är skattefoten proportionell — man har avsett att

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

åstadkomma beskattning efter den skattefot, som skulle genomsnittligt träffat

de juridiska personernas intressenter, om dessa beskattats själva — dock

att oskifta dödsbon och familjestiftelser samt utländska juridiska personer

(jämväl i den mån enkelbeskattning åsyftas) beskattas enligt den för enskilda

personer gällande progressiva tariffen.

Aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Departementspromemorian.

I den inom departementet upprättade promemorian erinras till en början

örn det förslag till omläggning av grunderna för beskattningen av aktiebolag

och ekonomiska föreningar, som på sin tid framlades av bolagsskatteberedningen.

Bolagsskatteberedningens förslag innebar bland annat, att för svenska aktiebolag

den statliga inkomst- och förmögenhetsskattens grundbelopp skulle

utgöra 5 procent. Den progressiva skatten skulle följaktligen utbytas mot

en proportionell sådan. Såsom aktiebolags inkomst räknades härvid vad angår

försäkringsaktiebolagen endast sådan vinst som belöpte på aktieägarna

i denna deras egenskap. I fråga om skattefoten hade beredningen stannat

vid att förorda en dylik som i det närmaste motsvarade den skattesats, 3.6

procent, som gällde för bolag med inkomstprocent mellan 7 2/3 och 8. Då

emellertid enligt beredningens förslag grundbeloppsnivån för den statliga inkomst-

och förmögenhetsskatten i allmänhet höjdes med en tredjedel, föreslogs

motsvarande höjning av procenttalet 3.6 till 5. Förslaget innebar en sänkning

av dåvarande (år 1929) medelskatteprocent för aktiebolagen med icke

fullt en tredjedel och en skatteminskning, frånsett monopolbolagen, av omkring

7.5 miljoner kronor. I fråga om de ekonomiska föreningarna föreslog

beredningen, att dessa skulle likställas med aktiebolagen och följaktligen

underkastas statlig inkomst- och förmögenhetsskatt med ett grundbelopp av

5 procent. Enligt beredningens förslag skulle vidare den kommunala progressivskatten

och utjämningsskatten å aktiebolag och ekonomiska föreningar

bortfalla.

Av bolagsskatteberedningens motivering för förslaget må här göras följande

sammanfattning:

En av professor E. Lindahl efter uppdrag av beredningen verkställd utredning

hade visat, att den totala beskattningen av bolagsvinsterna i Sverige

vore i jämförelse med andra länder hög. Genom lindring av bolagsvinsternas

merbeskattning skulle Sverige kunna göra sin industri mera tilldragande

för det internationellt rörliga kapitalet i Sverige och utlandet. Räntabiliteten

såsom skattenorm för bolagen användes utom i Sverige blott i Finland, Danmark

och Schweiz, medan i övriga länder skattesatsen för bolagen vore proportionell.

Oavsett de teoretiska argumenten talade till förmån för den progressiva

metodens utbytande mot den proportionella en rad rent praktiska

skäl. En sådant skäl vore, att då vid bestämmandet av skatteprocenten hän
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

43

syn toges till endast de fonder, som redovisas såsom aktiekapital och reservfond,

men icke till bolagets övriga fonder, därav föranleddes en strävan hos

bolagen att med syfte att mildra beskattningen hålla aktiekapitalet och rereservfonden

höga. Beskattningsmetoden frestade till att binda alltför stor

andel av bolagets eget kapital såsom aktiekapital och reservfond och inbjöde

till utspädning av aktiekapitalet genom höga värden å bolagets tillgångar.

Dylika omständigheter medförde i själva verket, att bolagen hade i sin hand

att genom egna dispositioner förhindra genomförande av en progressiv beskattning

i enlighet med dess verkliga syfte. Den gällande metoden att beskatta

de ekonomiska föreningarna progressivt efter inkomstens absoluta

storlek hade länge varit påtalad såsom orättvis emot de stora föreningarna.

Om överhuvud taget progressiv beskattning för dessa skulle förekomma, borde

härvid såsom för aktiebolagen hänsyn tagas till inkomstens förhållande

till det arbetande kapitalet. En dylik lösning vore emellertid omöjlig, medan

däremot en proportionell beskattningsmetod, örn en sådan fastställdes

för bolagen, kunde tillämpas även för de ekonomiska föreningarna. Borttagandet

av progressiviteten beträffande den kommunala bolagsbeskattningen

vore en nödvändig följd av förslaget att göra bolags statliga inkomst- och

förmögenhetsskatt proportionell. Endast därigenom bleve det möjligt att

helt frigöra bolagens beskattning från beroende av inkomstprocenten. Skälig

hänsyn till kommunernas ekonomi syntes icke böra förhindra borttagandet

av den kommunala progressivskatten för bolagen. Denna skatt hade till

största delen tillfallit kommuner med god tillgång på beskattningsföremål.

I departementspromemorian förordades i huvudsak på de av bolagsskatteberedningen

anförda skälen övergång till proportionell beskattning av aktiebolag

och ekonomiska föreningar. Såsom en temporär olägenhet betecknades

bland annat den omständigheten, att skattens utjämning måste medföra

en skattehöjning för vissa skattskyldiga. Skattesatsen föreslogs skola utgöra

7 procent. Rörande motiveringen härför, i den mån den icke beröres i

det följande, får utskottet hänvisa till propositionen nr 232 (sid. 106, 108 ff).

Chefen för finansdepartementet.

Departementschefen har i det till propositionen nr 232 fogade statsrådsprotokollet

i förevarande avseende anfört följande:

Den tidigare av mig förordade omläggningen av skatteskalorna för enskilda

personer kan icke ske utan att hänsyn tages till beskattningen av åtminstone

sådana juridiska personer, som nu beskattas lika med enskilda, d. v. s.

i främsta rummet de svenska ekonomiska föreningarna. Därvid måste också

beaktas förhållandet mellan de ekonomiska föreningarna och aktiebolagen.

Det torde vara tydligt, att en tillämpning på de ekonomiska föreningarna

av de beskattningsgrunder, som nu föreslås för enskilda personer,

skulle ytterligare skärpa den olikhet i avseende å beskattningen av föreningarna

och aktiebolagen, som redan med nuvarande bestämmelser betecknats

såsom orättvis och olämplig. Då den nuvarande skatteskalan för aktiebolag

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

utarbetats under viss anknytning till skalan för enskilda personer, torde vidare

avvägningen av aktiebolagsbeskattningen böra upptagas till omprövning

i anledning av den här föreslagna omläggningen av beskattningen av

enskilda personer.

Det av bolagsskatteberedningen på sin tid framlagda och nu i departementspromemorian

upptagna förslaget om proportionell rörlig skatt å såväl

aktiebolag som ekonomiska föreningar tillgodoser tydligen det framställda

kravet på likställighet mellan de båda organisationsformerna, ett krav

som man tidigare förgäves strävat att tillmöteskomma genom att söka anpassa

de ekonomiska föreningarnas beskattningsgrunder efter de för aktiebolagen

gällande. Förslaget om dylik proportionell beskattning har vid remiss

såväl å bolagsskatteberedningens förslag som departementspromemorian

vunnit stark tillslutning. Ej minst hava vid den tidigare remissen näringslivets

egna representanter enhälligt givit förslaget sin principiella anslutning.

Det har givetvis ej undgått mig att denna anslutning, såvitt angår bolagsskatteberedningens

förslag, delvis kan hava haft samband med den genomsnittliga

skattesänkning som av beredningen ifrågasattes. Även i vissa av de

nu senast avgivna yttrandena har en sänkning av skatteprocenten under den

i departementspromemorian ifrågasatta ansetts önskvärd. I allmänhet ha

dock frågorna om beskattningsmetoden och skattefoten behandlats såsom

skilda spörsmål.

Då jag nu förordar, att förslag framlägges örn övergång från progressiv till

proportionell beskattning i huvudsaklig anslutning till de i departementspromemorian

föreslagna grunderna, ser jag däri närmast en teknisk reform,

som åstadkommer likställighet mellan dels aktiebolagen inbördes, oavsett

huru de förstått att anpassa sig efter nuvarande regler, dels aktiebolagen och

de ekonomiska föreningarna i förhållande till varandra. Att närmare utveckla

med omläggningen förenade fördelar, som mera utförligt belysts i bolagsskatteberedningens

betänkande, i departementspromemorian och i ett flertal

yttranden, synes knappast nödigt.

Vid en övergång från progressiv till proportionell beskattning avsedd att

uttagas med blott grundbeloppet, bör tydligen genomsnittet för den förut utgående

skatten efter lämplig avrundning fastställas såsom den nya grundbeloppsnivån.

År 1935 utgjorde det beskattningsbara beloppet för aktiebolag

409.2 miljoner kronor. Den därå uträknade inkomst- och förmögenhetsskatten,

som utgick med 170 procent av grundbeloppet, uppgick till 35.8 miljoner

kronor motsvarande 8.75 procent. Hade skatten i stället utgått med

150 procent av grundbeloppet, skulle den genomsnittliga grundbeloppsprocenten

ha reducerats till 7.73. Då skattefoten vid den föreslagna proportionella

skatten bör utgöra ett helt tal och skatten är avsedd att, om den uttages

med blott grundbeloppet, ge approximativt samma intäkt som nu gällande

skatt uttagen med 150 procent av grundbeloppet, torde grundbeloppsnivån

med stöd av denna beräkning böra fastställas till 8 procent. De uppgifter

över den genomsnittliga grundbeloppsprocenten som meddelats av riksräkenskapsverket

visa, såsom ämbetsverket framhåller, att år 1935 i berörda

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

45

avseende kan anses representera ett under de senaste åren i det närmaste

konstant bottenläge, och att alltså beräkningen av den nya skattefoten icke

skett med hänsyn till en konjunktur, som resulterar i en för aktiebolagen

ogynnsam medelsiffra.

I promemorian har förordats en skattesats å endast 7 procent. Därvid har

emellertid bottenskatten förutsatts uttagen med 110 å 115 procent av grundbeloppet.

Höjningen av procentsiffran till 8 har blott karaktären av en

justering överensstämmande med den tidigare för bottenskatten å fysiska

personers inkomst och förmögenhet föreslagna och avsedd att möjliggöra,

att skatten vid grundbeloppsnivå ger ungefär samma belopp, som nuvarande

skatt uttagen med 150 procent. Även med en skattesats å 8 procent komma

aktiebolagen att sammanlagt göra en skattevinst, motsvarande en betydande

del av utjämningsskatten samt hela den kommunala progressivskatten,

i den mån ej denna lättnad kommer att uppvägas av den allmänna

kommunalskattens ökning för aktiebolagen. Givetvis kunde det ifrågasättas,

att man vid omläggningen av ifrågavarande beskattning i överensstämmelse

med bolagsskatteberedningens förslag nu även borde genomföra en

större skattelättnad för aktiebolagen än den som följer av här förordade

väsentligen tekniska förändringar. När jag ej funnit mig böra förorda detta,

har jag utgått från det förhållandet, att en avsevärd del av den under de senaste

åren erforderliga inkomst- och förmögenhetsskatten uttagits ej genom

ökning av procenttalet för den ordinarie skatten — vilken skulle träffat även

dessa juridiska personer — utan genom särskilda skatter, från vilka aktiebolagen

varit befriade. Aktiebolagen hava följaktligen — helt visst under

intryck av bolagsskatteberedningens utredningar — kommit i åtnjutande av

en relativ skattelättnad. Denna bibehålies vid den nu ifrågasatta reformeringen

av beskattningsgrunderna.

I ett par yttranden har framhållits, att en omläggning av beskattningen

sådan som nu ifrågasättes måhända bör föranleda ändringar i gällande bestämmelser

örn ersättningsskatt m. m. Därest behov av skärpning av

nämnda lagstiftning kommer att visa sig, bör uppenbarligen frågan därom

upptagas till prövning.

Med åberopande av det anförda vill jag förorda, att å aktiebolags och

ekonomiska föreningars inkomst skatt skall utgå proportionellt och efter en

skattefot av 8 procent.

Övriga juridiska personer.

I departementspromemorian föreslogs för utländska bolag och andra utländska

juridiska personer (med undantag av dödsbon och familjestiftelser)

ävensom för sparbanker och s. k. systembolag fullständig likställighet med

aktiebolag och ekonomiska föreningar, .således proportionell beskattning

med ett grundbelopp å 7 procent. Beträffande återstående juridiska personer

innebar promemorieförslaget allenast en anpassning av den för dem gällande

proportionella skatten till den i promemorian antagna nya grundbeloppsnivån.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

Departementschefen har i denna del i propositionen nr 232 anfört i huvudsak

följande:

Det i departementspromemorian framlagda förslaget rörande beskattningen

av andra juridiska personer än aktiebolag och ekonomiska föreningar

innefattar i huvudsak konsekvenser av de skatteförändringar för vilka jag

tidigare redogjort. Jag finner mig också böra biträda vad i promemorian

föreslagits med de ändringar som betingas av att inkomst- och förmögenhetsskatten

vid grundbeloppsnivå är avsedd att ge approximativt samma intäkt

som nu gällande skatt uttagen med 150 procent av grundbeloppet.

Beträffande utländska juridiska personer torde förslaget vara direkt betingat

av sådana avtal med främmande makter, som för dylika skattskyldiga fastställa

nationell behandling. Skatteprocenten bör i enlighet härmed för utländska

aktiebolag och utländska ekonomiska föreningar bestämmas till 8.

För sparbanker innebär det i promemorian framställda förslaget en likställighet

med andra affärsdrivande juridiska personer, vilken måste anses

i och för sig önskvärd. Jag finner dock i likhet med kammarrätten ej tillräckliga

skäl vara förebragta för höjning till den skattesats, som gäller för

aktiebolag och ekonomiska föreningar, utan förordar en höjning med 50

procent av nu gällande 4 procent till 6 procent.

För försäkringsanstalter bör vidtagas en anpassning till den nya grundbeloppsnivån,

vilket betyder en ökning från nuvarande 6 procent till

9 procent. Att, såsom riksräkenskapsverket ifrågasatt, för försäkringsanstalternas

vidkommande allenast för att ernå likställighet med övriga

juridiska personer sänka skattesatsen till den för aktiebolag i allmänhet föreslagna,

finner jag, med hänsyn till den särskilda metoden att fastställa beskattningsunderlaget

för dessa anstalter, uteslutet, med mindre nämnda metod

ändras.

Vad angår de systembolag, som ej äro aktiebolag, utgör ändringen närmast

en bokföringsfråga, då deras medel i ena eller andra formen skola

komma statsverket till godo. Jag förordar, att skattefoten bestämmes till 8

procent.

För ideella föreningar, stiftelser, häradsallmänningar m. fl. åsyftas endast

en anpassning till den nya grundbeloppsnivån. Då nuvarande skattesats för

dessa är 3 procent, skulle höjningen rätteligen ske till 4.5 procent. Eftersom

skattefoten bör utgöra helt tal, förordar jag här en jämkning nedåt till

4 procent.

Verkningar’ i avseende å den kommunala progressivskatten av den

ifrågasatta omläggningen av den direkta statsbeskattningen.

I propositionen nr 232 ha även belysts de ekonomiska konsekvenserna för

kommunerna genom bortfallande av den kommunala progressivskatten för

juridiska personer samt genom den minskning i sådan skatt, som skulle uppkomma

genom förmögenhetsdelens sänkning.

Beträffande nämnda återverkningar av den föreslagna omläggningen av

beskattningen anfördes i departementspromemorian:

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

47

Enligt förordningen den 28 september 1928 om kommunal progressivskatt

är för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser det till nämnda

skatt beskattningsbara beloppet — med ett i detta sammanhang betydelselöst

undantag — lika med den skattskyldiges till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

beskattningsbara belopp. Därest den i sistnämnda belopp ingående

förmögenhetsdelen ökas (såsom vid alternativ II) eller minskas (alternativ

I a och I b), kommer alltså den kommunala progressivskattens grundbelopp

också att ökas, resp. minskas. För den enskilde skattskyldige är denna förändring

i beskattningen i allmänhet av föga betydande storleksordning. Vid

alternativ II uppstår för den skattskyldige en förhållandevis obetydlig skatteökning,

men vid alternativen I a och I b går förändringen i en för den till

kommunal progressivskatt skattskyldige fördelaktig riktning.

Från kommunernas synpunkt ter sig förhållandet annorlunda, särskilt om

man tar i betraktande den samtidiga förlusten av kommunal progressivskatt

å juridiska personer. Verkställda beräkningar lia givit vid banden, att år

1935 för hela riket sistnämnda förlust kan skattas till cirka 2,720,000 kronor,

samt att minskningen i kommunal progressivskatt på grund av förmögenhetsdelens

sänkning kan beräknas uppgå till vid alternativ I a cirka 2,100,000

kronor och vid alternativ I b cirka 1,200,000 kronor. Vid genomförande av

alternativ II skulle däremot på grund av höjningen av förmögenhetsdelen för

de högre skikten uppkomma en skatteökning å cirka 900,000 kronor. Sammanlagda

minskningen i kommunal progressivskatt för hela riket skulle

alltså utgöra vid alternativ I a 4,820,000 kronor, vid alternativ I b 3,920,000

kronor och vid alternativ II 1,820,000 kronor, vilken förlust nämnda år

skulle lia föranlett en genomsnittlig höjning i utdebiteringen av resp. 11, 9

och 4 öre per skattekrona. Huru förslagen skulle verka för de särskilda

kommunerna har icke kunnat utrönas, bl. a. på grund av svårigheten, för

att icke säga omöjligheten att uppdela de ovan omförmälda beloppen 2,100,000,

1,200,000 och 900,000 kronor på de skilda kommunerna. Fördelas dessa belopp

proportionellt efter progressivskattens grundbelopp för andra än svenska

aktiebolag, skulle den sammanlagda förlusten för kommunerna — jämväl

på grund av bolagens befrielse — antagas lia medfört en skatteökning

beträffande landsbygden med i medeltal 6 öre enligt alternativ I a, 5 öre enligt

alternativ I b och 2 öre enligt alternativ II och för städerna med resp.

14, 11 och 5 öre per skattekrona. För Stockholm, Göteborg och Malmö

skulle siffrorna bliva resp. 18, 18 och 12 öre vid alternativ I a, 15, 16 och 9

öre vid alternativ I b och 8, 9 och 3 öre vid alternativ II.

Framhållas må i detta sammanhang, att den kommunala progressivskatten

betraktats såsom och bör betraktas såsom ett tillägg till statsskatten, och att

kommunerna sålunda måste finna sig i de konsekvenser, som följa av denna

anordning. Uppenbart är, att staten måste vara oförhindrad att i sin egen

beskattning vidtaga de ändringar, som av förhållandena påkallas, utan hänsyn

till att en tilläggsbeskattning därav påverkas. Att den kommunala progressivskatten

i och för sig har den verkan, att den vanligen tillgodoser sådana

kommuner, som även utan denna skatt äro de bäst ställda, må jämväl

beaktas. De verkningar för vissa kommuner, som kunna bliva en följd av

de här framlagda alternativa förslagen, äro i varje fall ej av sådan storleksordning,

att valet av det ena eller andra alternativet bör därav nämnvärt påverkas.

Markas hörnätt, såsom redan tidigare påpekats, de beskattningsföremål,

sorn befrias från kommunal progressivskatt eller få denna minskad, själva

komma att fa bära sin andel i den höjning av den allmänna kommunalskatten,

som därav blir en följd. Det kunde måhända ifrågasättas att bereda

särskild kompensation al kommunerna för den bortfallande kommunala progressivskatten

genom skärpning av skalan för denna skatt beträffande en
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

skilda skattskyldiga. Med hänsyn till den skärpning av skatteskalorna, som

ovan föreslagits beträffande den statliga beskattningen, synes emellertid en

dylik utväg ej böra anlitas. Skulle på grund av den ifrågasatta reformens

verkan å den kommunala progressivskatten någon kommun med svag ekonomisk

ställning få denna försämrad, lärer det få ankomma på staten att genom

skatteutjämningsförfarandet bringa denna kommun i samma läge som andra

likställda kommuner.

Departementschefen har i det till propositionen nr 232 fogade statsrådsprotokollet

erinrat att i de över promemorian avgivna yttrandena i intet fall

invändningar rests mot förslaget till följd av dess här angivna återverkningar,

samt förklarat sig icke heller för egen del finna desamma vara av sådan

art, att de lägga hinder i vägen för den förordade omläggningen av den

direkta statsbeskattningen.

Propositionen nr 269.

Chefen för finansdepartementet har i det vid proposition nr 269 fogade

statsrådsprotokollet den 5 juni 1936 anfört i huvudsak följande:

»Vid anmälan av de nya inkomstberäkningarna för budgetåret 1936/1937

har jag tidigare i dag erinrat om att mycket betydande utgiftsökningar utöver

de i statsverkspropositionen förutsedda vöre att under de kommande

åren förvänta på grund av beslut vid årets riksdag. Dessa ökningar gällde

framför allt utgifterna till försvarsväsendet. Redan genom godkännande av

i propositionerna nr 225, 228 och 229 framlagda förslag skulle försvarskostnaderna

för budgetåret 1936/1937 ökas med omkring 16 miljoner kronor utöver

de i statsverkspropositionen beräknade. Vid genomförande av en försvarsorganisation

med i huvudsak den kostnadsram som förutsatts av särskilda

utskottet kunna utgifterna för de närmaste åren beräknas stiga med

åtminstone 45 miljoner kronor.

Under sådana omständigheter synes det, såsom jag också vid anmälan av

de nya inkomstberäkningarna framhållit, bli nödvändigt att till förnyat övervägande

upptaga frågan om fördelningen av skattebördan på olika medborgargrupper

vid den i proposition nr 232 föreslagna nya inkomst- och förmögenhetsbeskattningen.

Avgörande för denna fördelning är tydligen å

ena sidan själva skatteskalornas utseende, å andra sidan avvägningen mellan

de fasta och de rörliga delarna av beskattningen. Det rörliga elementet

representeras av skalan för bottenskatten, som antages komma att efter behov

uttagas med växlande procenttal av grundbeloppet. Fasta element finner

man både i den tilläggsskatt, som skulle utgå på inkomster över en viss

höjd, och i den fristående förmögenhetsskatten. Vid mera avsevärda ökningar

eller minskningar av de skattebelopp, som skola uttagas, inträder

alltså uppenbart en förskjutning av proportionen mellan den fasta skattedelen

och den rörliga. Ökas skattebeloppet genom högre uttagningsprocent

för den rörliga bottenskatten, blir den fasta skattedelen proportionsvis

mindre. Kan skattebeloppet och därmed uttagningsprocenten sänkas, blir

den fasta skattedelen proportionsvis större. Det i proposition nr 232 framlagda

skatteförslaget innebär, att en väsentlig del av skatten på större in
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

49

komster och huvudparten av skatten på de största uttages genom den fasta

tilläggsskatten, medan i vårt nu gällande skattesystem den rörliga ordinarie

skatten är den ojämförligt viktigaste även för de största inkomsttagarna.

Även i fråga om beskattningen av förmögenheter innebär det i nämnda proposition

framlagda förslaget, att den rörliga delen proportionsvis minskas

genom sänkningen av en sextiondedel till en tvåhundradedel, vilket icke

uppväges av skärpningen i den fristående förmögenhetsskatten.

Det är sålunda naturligt, att inför utsikten till ännu mera stegrade utgifter,

än tidigare beräknats, och därav föranledda ökade anspråk på avkastning

av inkomst- och förmögenhetsbeskattningen, frågan om avvägningen

av denna beskattning ånyo upptages till prövning. Vill man åstadkomma

att vid behov av ökade inkomster från nämnda skattekälla den avsedda andelen

faller på större inkomster och på förmögenhet, erfordras en justering

av de i propositionen föreslagna skatteskalorna. I fråga om beskattningen av

inkomst föreligga två möjligheter. Antingen kan den fasta tilläggsskatten

höjas, vilket vid oförändrat skattebehov innebär, att bottenskatten uttages

med procenttal under grundbeloppet. Eller också kan det genom tilläggsskatten

uttagna beloppet behållas väsentligen oförändrat men bottenskattens

spännvidd ökas genom att skatteprogressionen fortsätter ett stycke utöver

den i propositionen nr 232 föreslagna högsta skiktprocenten, varvid bottenskatten

vid oförändrat skattebehov likaledes kan uttagas med procenttal

under grundbeloppet. Jag föreslår, att den senare vägen följes och

att de 7 procent, varmed bottenskattens skala nu slutar för all inkomst över

6,000 kronor beskattningsbart belopp, uttagas av den del av det beskattningsbara

beloppet som faller mellan 6,000 kronor och 8,000 kronor, varefter

av återstoden uttagas 10 procent. Då det synes lämpligt att fortfarande

låta tilläggsskatten taga sin början först ovanför inträdet av bottenskattens

högsta skiktprocent, föreslås att tilläggsskatt börjar utgå vid beskattningsbara

belopp över 10,000 kronor i stället för enligt propositionen

nr 232 över 8,000 kronor. En jämkning av tilläggsskattens skala blir därvid

nödvändig, om samma belopp som enligt propositionen skall erhållas av

denna fasta skatt. Jag förordar, att tilläggsskatten uttages efter en skiktskala,

som börjar med 4 procent för den del av det beskattningsbara beloppet,

som faller mellan 10,000 och 15,000 kronor, och stiger till 26 procent

för den del av det beskattningsbara beloppet som överstiger 200,000 kronor.

Den samlade intäkten av den här förordade tilläggsskatten och bottenskatten,

uttagen vid grundbeloppsnivå, kan beräknas till 128.9 miljoner kronor

eller omkring 10 miljoner kronor mera än som skulle erhållas vid de i propositionen

nr 232 föreslagna skalorna, örn bottenskatten uttages med grundbeloppet.

Samma intäkt som enligt sistnämnda skalor skulle vid den bär

förordade förändringen av skatteskalorna erhållas, örn den nya bottenskatten

uttages med omkring 80 procent av grundbeloppet.

Vad förmögenhetsbeskattningen beträffar, kan den åsyftade förskjutningen

också ernås på olika vägar. Det är möjligt att höja den i propositionen nr 232

föreslagna tvåhundradedelen till en hundradedel, men mera tilltalande och i

strängare överensstämmelse med i propositionen framförd motivering för

Bihang lill riksdagens protokoll 1936. 7 sami. Nr 46.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

en relativt ren inkomstskatt och vid sidan därav en fristående förmögenhetsskatt

synes vara att genom jämkning av skatteskalan för denna fristående

förmögenhetsskatt låta en något större andel av beskattningen falla på

denna. Enligt propositionen nr 232 skulle förmögenheter upp till 20,000

kronor erhålla en väsentlig lättnad i förhållande till vad nu gäller. Jag

föreslår att denna lättnad bibehålies upp till 15,000 kronor, men något minskas

mellan 15,000 kronor och 20,000 kronor genom att den fristående förmögenhetsskatten

med 1 promille börjar redan vid belopp över 15,000 kronor.

För 20,000 kronor förmögenhet skulle skatten alltså utgöra 5 kronor.

Även i övrigt jämkas skalan något. Avkastningen beräknas bli närmare 29

miljoner kronor i stället för enligt propositionen 21 miljoner kronor.

Den sammanlagda intäkten av här föreslagna ändrade skatteskalor skulle,

om bottenskatten uttages vid grundbeloppsnivå, komma att uppgå till omkring

158 miljoner kronor. Vid de i proposition nr 232 föreslagna skatteskalorna

beräknades den samlade intäkten under samma förutsättning uppgå

till närmare 140 miljoner kronor. Genom den föreslagna förändringen

av skatteskalorna erhålles alltså en förskjutning av skatteintäkten, som vid

grundbeloppsnivå uppgår till 18 miljoner kronor.»

I anledning av proposition nr 232 hava till utskottet inkommit särskilda

skrifter från Sveriges redareförening och Svenska jårnvägsföreningen. Mot

det i propositionen framlagda förslaget till omläggning av statsbeskattningen

för aktiebolagen hava föreningarna framställt vissa erinringar med hänsyn

till den skärpning i beskattningen, som vid övergång från progressiv till proportionell

beskattning skulle inträda för bolag med jämförelsevis låg inkomstprocent,

samt hemställt, att utskottet ville föreslå sådana ändringar i förslaget,

att skälig lindring i aktiebolagens beskattning måtte åstadkommas.

Vad beträffar verkningarna av den i proposition nr 232 föreslagna omläggningen

av statsbeskattningen hava inom utskottet verkställts, vissa undersökningar,

vilka bland annat grunda sig på 1935 års deklarationer rörande

olika kategorier av fysiska och juridiska personer. I Bilaga A återgives resultatet

av undersökningen beträffande följande grupper av fysiska personer,

nämligen:

A: 1: ägare och brukare av jordbruksfastighet i Malmöhus län,

A: 2: ägare och brukare av jordbruksfastighet i Södermanlands län,

B: rörelseidkare med förmögenhet,

C: löntagare med förmögenhet, samt

D: inkomsttagare med huvudsaklig kapitalinkomst.

Resultatet av undersökningen angående verkningarna av den i proposition

nr 232 föreslagna omläggningen av statsbeskattningen rörande ett antal aktiebolag

återfinnes i Bilaga B samt i fråga om vissa föreningar och utländska

bolag i Bilaga C.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46-

51

Beträffande ett antal jordbrukare i Södermanlands län har verkställts en

särskild undersökning angående verkningarna av den föreslagna omläggningen

av statsbeskattningen under hänsyntagande till dessa jordbrukares

samtliga skatter, varvid allmän kommunalskatt, landstingsskatt och vägskatt

beräknats enligt den för varje särskild kommun med mera vederbörligen fastställda

skattesatsen. Resultatet av denna undersökning framgår av Bilaga D.

Vad slutligen angår verkningarna å den kommunala utdebiteringen till

följd av den kommunala progressivskattens minskning respektive ökning enligt

proposition nr 232 och alternativ II i departementspromemorian lämnas

en redogörelse i Bilaga E. Dessa beräkningar, som verkställts på grundval

dels av 1935 års taxering dels ock av material, såvitt angår förmögenheternas

storlek, från 1930 års folkräkning, omfatta samtliga städer i riket samt ett

mindre antal landskommuner.

Utskottets yttrande.

I 1928 års statliga skattesystem ingår förutom statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

även utjämningsskatt. Efter nämnda år har det statliga skattesystemet

utökats med ytterligare två skatter, nämligen år 1932 med den extra

inkomst- och förmögenhetsskatten och år 1934 med den särskilda skatten å

förmögenhet. Dessutom har sistnämnda år utjämningsskattens grundbelopp,

vilket år 1928 bestämdes till en tredjedel av den kommunala progressivskattens

grundbelopp, höjts till två tredjedelar av detsamma.

Såsom skäl för omläggningen av den direkta statsbeskattningen har i proposition

nr 232 erinrats, att departementschefen vid framläggande av 1935

års statsverksproposition uttalat önskvärdheten av att en översyn av inkomstoch

förmögenhetsskatterna i ett sammanhang bomme till stånd, samt att

1935 års bevillningsutskott i anslutning härtill framhållit angelägenheten

av att en sådan översyn, som borde avse att ersätta de nuvarande olika skatteformerna

på ifrågavarande område med ett mera enhetligt system, igångsattes

å sådan tidpunkt, att förslag i ämnet kunde föreläggas redan 1936 års riksdag.

Innan utskottet närmare ingår på bedömande av de föreliggande förslagen,

vill utskottet förutskicka den erinran, att varken myndigheterna eller

riksdagen erhållit nödigt rådrum att närmare överväga förslagen samt bedöma

deras verkningar i olika hänseenden. Enligt den i propositionen åberopade

departementspromemorian, vari framlagts dels tre alternativa förslag

till lösning av den statliga beskattningen av fysiska personer dels ock förslag

till sådan beskattning av juridiska personer, har i samband med redogörelsen

för de förstnämnda personernas beskattning omfattningen av den utredning,

som utförts inom departementet, karakteriserats på följande sätt: »Utredningen

har i första hand åsyftat en teknisk omläggning av skattesystemet

genom sammanförande av de nu utgående statsskatterna under så få

kategorier som det varit möjligt med hänsyn till kravet på rättvisa i beskattningen

och de ändamål, som beskattningen skall tjäna. Avsikten har där
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46-

emot icke varit att göra ändringar i gällande bestämmelser om beräkning av

inkomst och förmögenhet, om skattskyldighet och dylikt. Icke heller frågan

örn grunderna för beräkning av statliga ortsavdrag har i detta sammanhang

upptagits till behandling.» I promemorian har lämnats en summarisk

översikt över vissa inom finansdepartementet verkställda undersökningar

rörande det samlade skattetrycket i Sverige och i utlandet. Resultatet av dessa

undersökningar har emellertid framlagts först efter propositionens avlämnande

till riksdagen. De över departementspromemorian hörda myndigheterna

hava vid sitt ställningstagande till de i promemorian framlagda förslagen

sålunda icke haft tillfälle att taga del av den fullständiga utredningen

om skattetryckets fördelning, och utskottet har först mot slutet av riksdagen

erhållit tillgång till nämnda utredning. Med hänsyn till den korta remisstid,

som stått till myndigheternas förfogande för granskning av de olika förslagen,

synas myndigheterna icke haft möjlighet att med den noggrannhet,

som varit önsklig, överväga förslagen. Härtill kommer, att varken kommerskollegium

eller näringsorganisationerna bereus tillfälle att yttra sig över

departementspromemorian, ehuru däri framlagts förslag till omläggning av

den statliga beskattningen jämväl för de juridiska personerna. Utskottet anser

sig även böra framhålla, att, då förslagen gå ut på en definitiv omläggning

av den direkta statsbeskattningen, det varit värdefullt, om undersökningar

verkställts beträffande förslagens verkningar i praktiken, innan förslagen

förelädes riksdagen. Utskottet har visserligen låtit verkställa vissa sådana

undersökningar, men detta har endast kunnat äga rum i en mycket begränsad

omfattning. Av dessa undersökningar finner utskottet stöd för

riktigheten av sin uppfattning, att ett så betydelsefullt och vittomfattande förslag

som föreliggande lämpligen bort föregås av ingående undersökningar angående

dess praktiska verkningar.

Departementschefen har i statsrådsprotokollet framhållit, att en teknisk

omläggning av statsbeskattningen icke kan företagas utan att samtidigt ett

avgörande träffas i de tvistiga frågorna örn skattetryckets fördelning. Utskottet

får erinra, att då departementschefen ansett sig böra upptaga jämväl sistnämnda

frågor till övervägande skäl även kan föreligga att i samband där - med taga under övervägande frågan örn verkningarna av den kommunala beskattningen

ävensom frågan örn den kommunala skatteutjämningen. Statsbeskattningen

hänger likaledes intimt samman med frågorna örn familjebeskattningens

ordnande samt örn borttagande av de personella avgifterna, beträffande

vilka en omprövning lämpligen bör äga rum i samband med den av departementschefen

berörda frågan örn mantalspengarnas avskaffande. Frågorna

örn kommunalbeskattningen och den kommunala skatteutjämningen äro

för närvarande föremål för utredning av kommunalskatteberedningen. Det

skulle visserligen ur många synpunkter vara önskvärt, örn frågorna rörande

omläggning av den statliga och den kommunala beskattningen kunde behandlas

i ett sammanhang. Utskottet inser emellertid, att stora svårigheter härutinnan

förefinnas med hänsyn till den mångfald spörsmål, kommunalskatteberedningen

har att taga ställning till. Frågan örn avvägningen av den stat
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46-

53

liga beskattningen och den särskilda frågan om familjebeskattningen anser

utskottet lämpligen böra omprövas i ett sammanhang. Även om befolkningskommissionens

den 11 december 1935 avgivna betänkande med förslag

till familjebeskattningens ordnande icke kan i oförändrat skick läggas till

grund för en reform på detta område, synes det likväl vara möjligt att, sedan

en överarbetning av detta förslag verkställts, statsbeskattningen och familjebeskattningen

samtidigt upptagas till behandling och avgörande.

Vad beträffar det nu föreliggande förslaget till omläggning av den statliga

inkomst- och förmögenhetsskatten med mera kan detta uppdelas i två huvuddelar,

avseende den ena beskattningen av fysiska personer och vissa därmed

likställda skattskyldiga och den andra beskattningen av juridiska personer.

Beträffande huvuddragen av de framlagda förslagen ävensom motiveringen

för desamma får utskottet hänvisa till den i det föregående lämnade

redogörelsen samt till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet.

Beträffande frågan örn omläggningen av de fysiska personernas statsbeskattning

går förslaget till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt huvudsakligen

ut på en skärpning av skatteskalan för de medelstora och högre inkomstlägena.

Skärpningen liksom ock gränsen, där denna inträder, är olika

alltefter inkomstens natur av arbetsinkomst eller av kapitalinkomst. I sistnämnda

fall tillkommer förmögenhetsmomentet. Mot skärpningen för de

högre inkomstskikten svarar en lindring för de lägre. Av de vid propositionen

fogade tabellerna framgår, att vissa inkomstgrupper särskilt hårt drabbas

av den föreslagna ändringen av skatteskalan. De inom utskottet verkställda

utredningarna, av vilka vissa sammanställningar finnas fogade såsom bilagor

till utskottets betänkande, bekräfta detta ytterligare och visa även, att skärpningen

av skatteskalan i förening med förmögenhetsbeskattningen gestaltar

sig mycket olika för olika slag av inkomst och förmögenhet.

Såsom skäl för den föreslagna förskjutningen av skattebördan från lägre

till högre inkomsttagare åberopas i statsrådsprotokollet, att de mindre inkomsttagarna

och förmögenhetsägarna under senare år erhållit en ökad

skattebörda genom skärpningen av å ena sidan den indirekta och å andra

sulan den kommunala beskattningen.

Vad den indirekta beskattningen beträffar har i propositionen räknats med

sådana indirekta skatter som skatter (respektive tullar) å sprit, vin, öl och

tobak. De sålunda medräknade förbrukningsartiklarna äro samtliga att hänföra

till mera umbärliga väror. Utskottet kan för sin del icke biträda den

uppfattningen, att den relativa skatteförmågan bör bedömas med hänsyn till

dylika lyxbetonade varor. I likhet med Överståthållarämbetet anser utskottet,

att för bedömande av den relativa skatteförmågans förskjutning mellan

större och mindre inkomsttagare mindre det indirekta skattetrycket än den

allmänna prisnivån är av betydelse. Vad beträffar prisnivån har, såsom

jämväl Överståthållarämbetet framhållit, densamma under de senare åren

med undantag för den senaste tiden i stort sett varit i sjunkande.

Vad angår den under senare år ökade kommunalbeskaltningens inverkan

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46-

på fördelningen av skattetrycket har riksräkenskapsverket i sitt yttrande

framhållit, att höjningen av kommunalskatterna icke varit allmän och lika

över hela landet, vadan således förskjutningen för sistnämnda beskattnings

vidkommande måste medföra nya ojämnheter. Inom utskottet företagen utredning

visar, att statsskatten i allmänhet icke är den mest tyngande utan

att kommunalskatten och särskilt garantiskatten för fastighet utgör den pålaga,

som drabbar hårdast. Det nu anförda talar egentligen för att den statliga

beskattningen icke borde lösas särskilt utan i samband med kommunalbeskattningen.

Skulle detta icke kunna ske inom de närmaste åren, vill utskottet

dock i detta sammanhang uttala det önskemålet, att hänsyn såvitt

möjligt tages till det utredningsmaterial, som må föreligga från kommunalskatteberedningen.

Vid avvägningen av skattetrycket mellan mindre och större inkomsttagare

har departementschefen bland annat framhållit, att man antingen i stort sett

måste godtaga den under krisåren uppkomna fördelningen såsom för närvarande

lämplig eller ock företaga en ny avvägning vare sig denna sedan ansåges

böra gå i riktning mot att återställa den inom den ordinarie skatten

rådande fördelningen eller i riktning mot en ytterligare lättnad för mindre

inkomsttagare och förmögenhetsägare. Det föreliggande förslaget utgår

ifrån, att krisskatterna skola bliva stadigvarande i stället för såsom vid deras

tillkomst åsyftats allenast tillfälliga. Bevillningsutskottet vid 1934 års

riksdag har beträffande den särskilda skatten å förmögenhet erinrat örn av

myndigheterna framförda betänkligheter mot denna skatt samt framhållit,

att utskottet med ledning av verkställda undersökningar funnit denna kritik

icke sakna fog. Då krisskatterna, delvis i förändrad form, ingå i det nu

föreslagna nya skattesystemet, har resultatet härav visat sig bliva, att den

statliga inkomst- och förmögenhetsskatten i förening med den föreslagna

särskilda förmögenhetsskatten kommer att verka synnerligen orättvis

samt betungande för många skattskyldiga. Utskottet hyser starka

betänkligheter mot, att vid en skattereform, som åsyftas skola bliva av stadigvarande

natur, man icke sökt på annat sätt än genom en ändring av reduktionsregeln

vid den särskilda förmögenhetsskatten avlägsna de brister,

som vidlåda det nuvarande systemet. De över departementspromemorian

hörda myndigheterna hava även uppmärksammat detta förhållande, och det

stora flertalet av dem har för sin del icke ansett sig kunna förorda det i promemorian

framlagda alternativet I a, vilket ligger till grund för propositionen.

I stället hava dessa myndigheter förordat alternativ II, innefattande

en enda kombinerad inkomst- och förmögenhetsskatt. Såsom skäl härför

har huvudsakligen anförts, att den kombinerade skatten anknyter till den i

Sverige hävdvunna formen för förmögenhetsbeskattningen samt att den ur

taxeringsteknisk synpunkt är enklare. I saknad av fullständig utredning

angående verkningarna av de olika alternativen har det för utskottet icke

varit möjligt att avgöra vilketdera av de båda alternativen som bör lämnas

företräde framför det andra. Utskottet förutsätter emellertid, att vid den

omarbetning av det nu föreliggande förslaget, vilken utskottet för sin del

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46-

55

kommer att förorda, en noggrann utredning verkställes för utrönande av,

huruvida icke större rättvisa i statsbeskattningen kan ernås medelst det av

flertalet av de hörda myndigheterna förordade alternativet II eller ock genom

annan lämplig beskattningsform.

Vad beträffar avvägningen av den i proposition nr 232 framlagda skatteskalan

har utskottet icke kunnat undgå att beakta, att departementschefen

själv icke funnit skalan användbar vid det förändrade budgetära läge, som

ansåges bliva följden av särskilda utskottets, av riksdagen numera godkända

förslag till förbättrad försvarsordning. Huruvida de slutsatser, som dragits

av departementschefen i proposition nr 269, kunna anses i detta läge

innebära ett följdriktigt fullföljande av den tankegång, som ligger bakom

förslaget i proposition nr 232, vill utskottet lämna åsido.

Då det i proposition nr 232 framlagda förslaget såsom tidigare framhållits

föregåtts av vissa utredningar, men förslaget det oaktat synts departementschefen

icke vara användbart inför ytterligare utgiftsökningar, har utskottet

icke ansett sig kunna biträda det genom proposition nr 269 framlagda

förslaget, vilket dessutom framlagts så sent under riksdagen, att det

icke varit möjligt för utskottet att verkställa erforderliga utredningar rörande

verkningarna av detsamma. Vad i det föregående anförts angående avvägningen

av skatteskalorna gäller beträffande förslaget i proposition nr

269 i än högre grad än i fråga om proposition nr 232.

Vad härefter angår det framlagda förslaget om de juridiska personernas

statsbeskattning kan mot detta förslag, liksom i fråga om förslaget beträffande

beskattningen för de fysiska personerna, göras den anmärkningen,

att det icke är möjligt att i brist på tillförlitlig utredning fullt överblicka

verkningarna av förslaget. Inom utskottet hava verkställts vissa utredningar

för utrönande av bland annat verkningarna av övergången från progressiv

till proportionell skatt för de ekonomiska föreningarna och aktiebolagen.

Dessa utredningar hava, särskilt vad angår aktiebolagen, givit

det i och för sig självklara resultatet, att vissa bolag skulle komma

att vid en proportionell skatt erhålla en avsevärd lindring i förhållande

till den nuvarande skatten, medan åter i fråga om andra bolag ett

motsatt förhållande skulle komma att inträffa. Även om skäl kunna anföras

för, att de juridiska personernas statsbeskattning bör vara proportionell,

anser utskottet med hänsyn till det anförda, att frågan härom bör göras

till föremål för förnyad utredning.

I samband med frågan örn omläggningen av bolagsbeskattningen har bolagsskatteberedningen

i sitt år 1931 framlagda betänkande föreslagit, att

näringsföretagen skulle erhålla fri avskrivningsrätt för i rörelsen ingående

inventarier och maskiner under förutsättning, att vissa uppställda villkor

i fråga örn bokföringen uppfylldes. Enligt bolagsskatteberedningens förslag

skulle den fria avskrivningsrätten gälla för alla rörelseidkare, såväl

juridiska personer som enskilda näringsidkare. I det förslag till omläggning

av statsbeskattningen beträffande de juridiska personerna, som nu förelagts

riksdagen, bar emellertid icke upptagits frågan örn den fria avskrivnings
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46-

rätten. Även om utskottet ställer sig tveksamt inför bolagsskatteberedningens

förslag om fri avskrivningsrätt för inventarier och maskiner, synes

dock utskottet som om större rättvisa i de juridiska personernas beskattning

skulle kunna åstadkommas med en friare rätt till avskrivning för inventarier

och maskiner än den nu gällande. Utskottet förutsätter, att vid ett

förnyat övervägande av frågan om de juridiska personernas statsbeskattning

jämväl spörsmålet om rätten till avskrivning för inventarier och maskiner

göres till föremål för närmare övervägande samt att förslag i ämnet

framlägges i samband med förslag till omläggning av de juridiska personernas

beskattning.

Vad beträffar förslaget örn borttagandet för aktiebolagen och de ekonomiska

föreningarna av den kommunala progressivskatten utgör detta en

naturlig följd av förslaget om proportionell statsskatt för nämnda bolag och

föreningar. Det kan emellertid tänkas, att denna fördel till stor del bortelimineras

därav, att den allmänna kommunalskatten i vissa fall måste höjas i följd

av minskning i skatteunderlaget genom bland annat den kommunala progressivskattens

borttagande. På sätt framgår av den vid utskottets betänkande

fogade Bilaga E. skulle i vissa fall, därest det i proposition nr 232

framlagda förslaget bifalles och sålunda de föreslagna ändringarna beträffande

den kommunala progressivskatten godkännas, den kommunala utdebiteringen

per skattekrona ökas för städerna med lägst 2 öre och högst 20

öre och för de landskommuner, som varit föremål för utskottets undersökning,

med lägst 6 öre och högst en krona 34 öre.

Mot förslaget rörande utjämningsskattens borttagande har utskottet i princip

intet att erinra. Då ett borttagande av denna skatt lämpligen bör ske i

samband med en omläggning av den statliga beskattningen i dess helhet,

men utskottet icke kan förorda bifall till proposition nr 232, får utskottet

förorda, att i ett kommande förslag till ny skattereform utjämningsskatten

borttages ur skattesystemet.

I fråga örn den kommunala progressivskatten får utskottet framhålla, att

utskottet ställer sig tveksamt, huruvida denna skatteform bör kvarstå i det

nuvarande skattesystemet. Frågan härom bör i varje fall bliva föremål för

förnyat övervägande.

Utöver de erinringar, som utskottet i det föregående anfört mot de föreliggande

förslagen, får utskottet ytterligare framhålla, att vid en sådan omläggning

av statsbeskattningen, som avses skola bliva bestående för en längre

tid, det är av vikt att äga kännedom om, huru förslagens olika bestämmelser

påverka skatteunderlagets storlek och vilka förskjutningar melian olika inkomsttagargrupper,

som förslagen kunna leda till. I detta sammanhang får

utskottet erinra om att, i den mån befolkningskommissionens förslag beträffande

familjebeskattningen kan komma att genomföras, en mycket stor del

av de mindre inkomsttagarna kommer att gå helt fri från statsskatt eller få

densamma väsentligt reducerad. Samtidigt kommer i följd av en sådan omläggning

skattetungan för övriga inkomsttagare att skärpas. Vilken verkan

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46-

57

den i proposition nr 232 framlagda reduktionsregeln vid förmögenhetsbeskattningen

kan komma att medföra är givetvis svårt att bedöma. Det är

icke osannolikt, att denna regel kan medföra en ganska betydande skatteminskning.

Likaledes är det möjligt, att minskning i skatt kan komma att

inträda i följd av den föreslagna omläggningen av de juridiska personernas

beskattning. Särskilt oviss är därvid frågan beträffande de ekonomiska föreningarna.

Härtill kommer, att det vid en relativt låg skatt för ekonomiska

föreningar och aktiebolag skulle för fysiska personer, som driva rörelse och

därav åtnjuta relativt stor inkomst, ur beskattningssynpunkt kunna bliva

fördelaktigt att ombilda rörelsen till ekonomisk förening eller aktiebolag.

Vissa av de hörda myndigheterna hava även uppmärksammat detta förhållande,

och departementschefen har uttalat, att, därest så skulle bliva fallet,

man finge taga under övervägande, örn icke ändring i gällande bestämmelser

angående ersättningsskatt i dylikt fall borde vidtagas. Då ersättningsskatten

är en statsskatt, ifrågasätter utskottet, huruvida det må bliva möjligt att komma

till rätta med ett sådant missförhållande endast genom ändring av bestämmelserna

rörande denna skatt.

På grund av vad utskottet sålunda anfört finner utskottet de i propositionerna

nr 232 och 269 framlagda förslagen till omläggning av statsbeskattningen

icke böra av riksdagen godkännas. Med hänsyn till den tid, som departementschefen

haft till sitt förfogande för verkställande av utredning och

för utformande av det i proposition nr 232 framlagda förslaget, finner utskottet

det därå nedlagda arbetet vara värt allt erkännande. Likaledes anser utskottet,

att de utredningar, som föregått förslaget, skola bliva av stort värde

vid det fortsatta utredningsarbetet. Utskottet förutsätter nämligen, att en förnyad

utredning angående omläggningen av statsbeskattningen snarast möjligt

kommer att igångsättas, samt att därvid de erinringar, som utskottet riktat

mot förslaget, skola komma att tagas under övervägande.

Vid en omarbetning av ifrågavarande förslag anser utskottet jämväl nödvändigt

att hänsyn tages till följande synpunkter.

Fördelningen mellan skatt å inkomst och förmögenhet har i proposition

nr 232 — efter vissa justeringar -—• verkställts med ledning av bland annat

uppgifter angående förmögenheternas storlek år 1930. Efter nämnda år

torde emellertid betydande ändringar i förmögenheterna hava ägt rum. På

grund av de år 1935 verkställda ändringarna i taxeringsförordningen hava

enligt uppgift betydande förmögenhetsbelopp, som tidigare icke deklarerats,

vid innevarande års taxering kommit till taxeringsmyndigheternas kännedom.

Då såsom förut framhållits det är av stor vikt att vid en omläggning

av statsbeskattningen äga kännedom om de beskattningsbara förmögenheternas

storlek, anser utskottet, att utredning med ledning av innevarande års

deklarationer och efterdeklarationer bör verkställas angående dels storleken

av den inkomst av kapital och storleken av den förmögenhet, som efterdeklarerats

för de senaste fem åren, dels ock den förmögenhet, som uppgivits till

beskattning innevarande år. Därest en sådan utredning igångsättes snarast

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46-

möjligt, torde resultatet kunna bliva till gagn vid den av utskottet förordade

förnyade utredningen rörande statsbeskattningen.

I det föregående har utskottet jämväl understrukit nödvändigheten av att

i samband med en ny statsskattereform familjebeskattningen ordnas på ett

rationellt sätt. Utskottet anser, att därvid även bör tagas under övervägande,

huruvida icke åldern för rätt till familjeavdrag för barn bör höjas från nuvarande

16 till 18 år.

Vad särskilt beträffar förmögenhetsbeskattningen anser utskottet, därest

det budgetära läget skulle påkalla, att en betydande del av statsutgifterna

bör täckas genom direkt beskattning, det bliva nödvändigt att vid en eventuell

skärpning av skatten å förmögenhet taga under omprövning, huruvida

icke nu gällande bestämmelser om beräkning av den skattepliktiga förmögenheten

böra göras till föremål för revision. Utskottet förutsätter emellertid,

att nytt förslag till reformerad statsbeskattning icke skall behöva fördröjas

av en sådan utredning, därest det nämligen skulle visa sig icke vara möjligt

att samtidigt framlägga förslag till ändrade bestämmelser rörande de skattepliktiga

förmögenheternas beräkning.

I de förslag till omläggning av den direkta statsbeskattningen, som framlagts

i propositionerna nr 232 och 269, har beträffande den särskilda skatten

å förmögenhet förordats ändring av den i 1935 års förordning örn sådan särskild

skatt angivna reduktionsregeln. Utskottet får härutinnan erinra örn,

vad länsstyrelsen i Stockholms län anfört i sitt yttrande över departementspromemorian.

Länsstyrelsen framhåller bland annat, att, därest förmögenhetsbeskattningen

skall göras konstant, det otvivelaktigt är synnerligen välbetänkt

att i så hög grad som möjligt lätta beskattningen å sådan förmögenhet,

som finnes nedlagd i tillgångar, vilka lämna ingen eller endast ringa

avkastning. Även om detta uttalande i främsta rummet ansluter sig till

frågan örn en särskild förmögenhetsskatt samt sålunda närmast utgör en anmärkning

mot att enligt reduktionsregeln för nämnda skatt förmögenheten

ställes i relation till det till inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara

beloppet, finner utskottet likväl denna erinran jämväl kunna riktas mot beräkningen

av skatt å förmögenhet enligt den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten.

Vid sådant förhållande finner utskottet önskvärt, att vid en

omläggning av statsbeskattningen även den frågan upptages till omprövning,

huruvida icke vid förmögenhetsbeskattningen hänsyn bör tagas till avkastningen

av förmögenheten, och om icke i de fall, då förmögenheten lämnar

ingen som helst avkastning eller allenast ringa sådan, skattelättnad bör

kunna beredas vederbörande skattskyldiga. Utskottet har därvid icke förbisett,

att det är förenat med svårigheter att åstadkomma full rättvisa i nu berörda

hänseende. Önskvärt vore emellertid, örn ändring i nu gällande bestämmelser

i ämnet kunde verkställas.

Enligt nu gällande skattebestämmelser äro vissa rättssubjekt helt eller delvis

undantagna från skattskyldighet för inkomst samt befriade från skattskyldighet

för förmögenhet. I den mån statsbeskattningen kan hållas på en

relativt låg nivå, är det givetvis möjligt att bereda vissa rättssubjekt exempel
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46-

59

vis fromma stiftelser skattebefrielse eller skattelättnad. I den mån en ökad

skattebörda måste påläggas de fysiska personerna och även näringsföretagen,

uppkommer den frågan, huruvida staten, i den utsträckning som för närvarande

gäller, bör helt eller delvis undantaga vissa rättssubjekt från skatteplikt.

Utskottet anser, att vid den omprövning av statsbeskattningen, som

förutsättes komma att inom den närmaste tiden äga rum, jämväl den nu

berörda frågan upptages till övervägande. Därvid förbiser icke utskottet, att

en utredning rörande detta spörsmål kan bliva synnerligen tidsödande. Utskottet

utgår därför ifrån, att en sådan utredning bör igångsättas jämsides

med utredningen rörande statsbeskattningen, men att det icke är oundgängligen

nödvändigt, att dessa utredningar samtidigt slutföras.

Med hänsyn till utskottets ställningstagande till de i propositionerna nr 232

och 269 framlagda förslagen till ändring i vissa delar av förordningen den

28 september 1928 örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, får utskottet

föreslå, att riksdagen jämväl måtte avslå Kungl. Maj:ts i dessa propositioner

framlagda förslag till förordningar om särskild skatt å förmögenhet, förslaget

angående ändring i vissa delar av förordningen den 28 september

1928 om kommunal progressivskatt samt förslaget angående upphävande av

förordningen den 28 september 1928 om utjämningsskatt.

Då det i §§ 1, 86, 95 och 120 i Kungl. Maj:ts förslag till förordning örn

vissa ändringar i taxeringsförordningen är fråga om bland annat ändringar,

som icke äga samband med de nu framlagda reformförslagen utan äro föranledda

av 1935 års riksdags beslut angående lagen örn folkpensionering, vilken

lag träder i kraft den 1 januari 1937, får utskottet tillstyrka bifall till Kungl.

Majrts förslag i nämnda delar. De av de föreslagna ändringarna i denna förordning,

vilka äro en följd av föreliggande förslag örn reformerad statsbeskattning,

finner sig utskottet däremot icke kunna tillstyrka.

Vad i motionerna I: 199, 253, 417 och 439 samt II: 192, 441, 548 och 746

—751 anförts och hemställts torde, utöver vad utskottet tidigare anfört,

icke påkalla några särskilda uttalanden från utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts och under erinran tillika, att

den i proposition nr 267 angivna förutsättning numera föreligger, får utskottet

hemställa,

l:o) att riksdagen måtte,

med bifall till i motionerna 1:417 samt 11:746, 747, 748

och 749 därom framställda yrkanden,

avslå propositionerna nr 232 och 269 ävensom motionerna

II: 750 och 751, i vad propositionerna och sistnämnda

två motioner avse förslag till förordning angående ändring

i vissa delar av förordningen den 28 september 1928

(nr 373) om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, förordning

örn särskild skatt å förmögenhet, förordning angående

ändring i vissa delar av förordningen den 28 september 1928

(nr 374) om kommunal progressivskatt och förordning angå
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46•

ende upphävande av förordningen den 28 september 1928 (nr

375) om utjämningsskatt;

2:o) att riksdagen måtte, med förklarande att propositionerna

nr 232 och 269, i vad de avse förslag till förordning om

ändring i vissa delar av taxeringsförordningen den 28 september

1928 (nr 379), icke kunnat oförändrade av riksdagen

bifallas, antaga följande

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av taxeringsförordningen

den 28 september 1928 (nr 379).

Härigenom förordnas, att 120 § taxeringsförordningen den

28 september 1928 skall upphöra att gälla ävensom att 1 §,

86 § och 95 § nämnda förordning1 skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives:

1 §•

Taxering till —--nedan angives.

86 §.

För varje — -— — utjämningsskatt denna skatts grundbelopp;
dels

ock, till ledning för påföring av pensionsavgift enligt

lagen örn folkpensionering, för envar, som vid taxeringsårets

början uppnått sjutton men ej sextiofem års ålder, beräknat

taxerat belopp enligt förordningen örn statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt, därest detsamma icke införts på grund av

föreskriften bär ovan.

Närmare föreskrifter —--och ledamöter.

95 §.

Prövningsnämnd beslutar---i övrigt.

Särskild prövningsnämnd har att, sedan den ordinarie

prövningsnämnden avslutat sitt arbete för året och intill dess

nästa ordinarie prövningsnämnd sammanträder, dels besluta

över besvär, som anförts enligt 123 §, dels, såvitt angår redan

verkställd taxering, pröva ansökningar örn sådan befrielse

från skattskyldighet, varom förmäles i 15 § 2 mom. och 55 §

kommunalskattelagen samt i 23 § förordningen om statlig in
-

1 Senaste lydelsen av 86 §, se SFS 1934: 292.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46-

61

komst- och förmögenhetsskatt, dels ock pröva besvär, som

avses i 16 § andra stycket lagen om folkpensionering. Vad

eljest — — — särskild prövningsnämnd.

Örn rätt--— och 129 §.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1937; dock

att i fråga om mål och ärenden, som avse taxering, verkställd

före år 1937, äldre bestämmelser fortfarande skola gälla.

3:o) att riksdagen i skrivelse hos Kungl. Maj:t måtte hemställa,

att Kungl. Maj:t ville låta verkställa förnyad utredning

angående den statliga beskattningen av inkomst och

förmögenhet, varvid bör övervägas, vad utskottet ovan anfört,

samt snarast möjligt förelägga riksdagen de förslag,

vartill utredningen kan föranleda;

4:o) att motionerna I: 199, 253, 417 och 439 samt II: 192,

441, 548, 746, 747, 748, 749, 750 och 751 måtte, i den mån de

icke kunna anses besvarade genom vad utskottet ovan hemställt,

av riksdagen lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 13 juni 1936.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Björnsson, Hansén, Nilsson

i Landeryd, Hjalmarsson, friherre Lagerfelt, Lithander, Lövgren i Boden,

Olsson i Närlinge, Björklund, Nylander i Stockholm, Olsson i Gävle,

Olsson i Ramsta, Anderson i Norrköping, Sjödahl, Velander, Löfvander,

Werner i Hultsfred och Mårtensson.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bevillningsutskottets betänkande Nr U6. Reservationer.

Reservationer

1) av herrar Bärg i Katrineholm, Björnsson, Hjalmarsson, Lövgren i Boden,

Björklund, Olsson i Gävle, Sjödahl, Werner i Hultsfred och Mårtensson,

vilka anfört:

»Genom framläggandet av propositionen nr 232 har chefen för finansdepartementet

efterkommit riksdagens i fjol uttalade begäran om en översyn av

de statliga inkomst- och förmögenhetsskatterna i ett sammanhang, varav

resultatet borde föreläggas 1936 års riksdag. Trots den relativt korta tid, som

stått till buds för utredningen, har på olika områden ett värdefullt material

för frågornas bedömande blivit åvägabragt, som enligt vår mening möjliggör

ett ståndpunktstagande.

Såsom i propositionen uttalats har utredningen i första hand åsyftat en

teknisk omläggning av statsskattesystemet; det är med denna utgångspunkt

naturligt, att gällande bestämmelser om beräkning av inkomst och förmögenhet,

om skattskyldighet o. dyl. lämnats orubbade.

Departementschefen har berört frågan, om på grund av inträffade omständigheter

förslag i förevarande ämne — trots 1935 års riksdags begäran —

icke bort föreläggas innevarande års riksdag. Den ena av dessa omständigheter

är upptagandet av hela kommunalskattefrågan till förnyad omprövning.

Den andra är befolkningskommissionens betänkande rörande familjebeskattningen.

Vi dela härvidlag departementschefens uppfattning, att det

icke var nödvändigt att uppskjuta avgörandet av frågan om rationalisering

av de direkta skatterna till staten i avbidan på att de andra båda frågorna

skulle bliva fullständigt utredda. En sammankoppling med kommunalskattefrågan

skulle säkerligen endast föranleda ett långvarigt uppskov med avgörandet

av nu föreliggande fråga. Vad angår spörsmålet örn familjebeskattningen

kan, såsom i propositionen framhållits, detta otvivelaktigt vinna en

tillfredsställande lösning inom ramen av redan givna skatteskalor, under förutsättning

nämligen att dessa skalors elasticitet icke från början starkt begränsats

genom utgiftsökningar av extraordinär storlek.

Såsom utskottet framhållit har departementschefen icke inskränkt sig till

en teknisk omläggning av statsbeskattningen utan även, vad angår beskattningen

av fysiska personer, ingått på frågan om skattetryckets fördelning. I

detta hänseende ger det framlagda förslaget uttryck för en strävan att bereda

lättnad för mindre inkomsttagare och förmögenhetsägare. Till denna inriktning

av förslaget vilja vi giva vår fulla anslutning. Utskottet har anmärkt

att krisskatterna, delvis i förändrad form, ingå i det föreslagna nya

skattesystemet. Detta är enligt vår mening en naturlig följd av nu föreliggande

behov av direkta skatter. För oss är det nämligen svårt att förstå

hur man med hänsyn till den utgiftsram, som får räknas som den normala

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. Reservationer. 63

under en lång framtid, skulle kunna undgå att vid en ny avvägning av hela

skattesystemet belasta de högre inkomst- och förmögenhetsskikten åtminstone

lika mycket som skett genom de hittillsvarande fyra statsskatterna. Enligt

vår uppfattning är även den ytterligare relativa skattelindring, som enligt

Kungl. Maj:ts förslag skulle komma de mindre bärkraftiga skattedragarna

till del, väl motiverad. Genom sakkunnigeutredningen om skattetrycket

har övertygande klarlagts den förhållandevis starka skattebelastningen på de

mindre inkomsterna, vilken till största delen härrör från den indirekta beskattningen.

Man kan naturligen hysa olika åsikter om vilka indirekta skatter,

som böra medtagas vid beräknandet av skattetrycket å fysiska personer.

För vår del kunna vi ej finna annat än att, då det nu en gång förhåller sig

så, att staten belagt konsumtionen av vissa umbärliga varor, såsom rusdrycker

och tobak, med betydande skatter, man icke kan undgå att taga hänsyn

till den skattebelastning, som faktiskt kommer att åvila de olika inkomstklasserna.

Även om man bortser från spritbeskattningen är det samlade

skattetrycket på de lägsta inkomsterna relativt högt i jämförelse med motsvarande

belastning å högre inkomster.

Vad angår den tekniska utformningen av det föreslagna nya skattesystemet

har utskottet synbarligen icke funnit skäl till erinran mot uppdelningen

av inkomst- och förmögenhetsskatten i en rörlig och en fast del. I fråga örn

förmögenhetsbeskattningens anordnande har utskottet uttalat vissa, örn ock

obestämda sympatier för ett system enligt alternativ II i promemorian, innefattande

en enda kombinerad inkomst- och förmögenhetsskatt. Vi vilja häremot

påpeka, att förmögenhetsbeskattningen enligt ett dylikt system blir, ju

högre skattesatser som måste tillämpas, alltmera beroende på inkomstens

storlek och således mycket ojämn i sina verkningar. Utskottet har uttryckt

sina betänkligheter mot att vid en skattereform, som åsyftas skola bliva av

stadigvarande natur, man icke sökt på annat sätt än genom en ändring av

reduktionsregeln vid den särskilda förmögenhetsskatten avlägsna de brister,

som vidlåda det nuvarande systemet. Utskottet har därvid helt och hållet

bortsett från den betydande lättnad i beskattningen av mindre räntabel förmögenhet,

som skulle bli en följd av den föreslagna sänkningen av förmögenhetsdelen

i inkomst- och förmögenhetsskatten från 1/60 till V200. Vidare

är den lättnad, som enligt de för den särskilda skatten å förmögenhet föreslagna

nya reduktionsreglerna beredes förmögenhet med ringa eller ingen

avkastning, ingalunda obetydlig. Man bör därvid taga i betraktande ej blott

sänkningen av minimibeloppet för den beskattningsbara förmögenheten från

50 till 40 procent utan även den kraftiga reduktion av den beskattningsbara

förmögenheten, som betingas av att relationstalet mellan skattepliktig förmögenhet

och till inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbart belopp

föreslagits att fortfarande utgöra 25, fastän förmögenhetsdelen i detsamma

betydligt reducerats.

Att departementschefen vid den betydliga förändring i budgetläget, som

inträtt genom försvarsbeslutet, funnit påkallat att i motsvarande grad vidga

ramen för det genom propositionen nr 232 föreslagna skattesystemet och

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Bevillningsutskottets betänkande Nr A6. Reservationer.

på grund därav gjort erforderliga jämkningar i skalorna, ha vi funnit oundgängligt.

Det kan icke vara rimligt att redan från början taga så stor del

av den förut föreslagna skalans spännvidd i anspråk, som skulle bliva nödvändigt

för mötande av väntade krav på skattebudgeten av dylik storleksordning.

Genom vad nu anförts ha vi för vår del velat ansluta oss till Kungl.

Maj:ts i propositionerna nr 232 och 269 framlagda förslag, såvitt angår beskattningen

av fysiska personer.

I anledning av den ifrågasatta omläggningen av beskattningen av fysiska

personer ha även grunderna för beskattningen av juridiska personer upptagits

till omprövning. Vi kunna härvid icke finna annat än att den av Kungl.

Majit på grundval av bolagsskatteberedningens förslag förordade övergången

för aktiebolagen och de ekonomiska föreningarna från en progressiv till en

proportionell beskattning är principiellt riktig. Emellertid ha från åtskilliga

håll rests starka betänkligheter mot förslaget härutinnan dels i anledning av

kommunernas förlust av kommunal progressivskatt från aktiebolagen och

dels på grund av den skärpning i beskattningen, som skulle uppkomma för

bolag med ringa avkastning i förhållande till de såsom aktiekapital och reservfond

redovisade fonderna. Med hänsyn härtill och då fråga är endast

om avvägning av beskattningen mellan aktiebolagen inbördes, varemot den

sammanlagda skatteintäkten till staten från denna grupp skattskyldiga icke

beröres av vilken metod som väljes, ha vi funnit oss icke böra motsätta oss

önskemålen örn en ytterligare utredning rörande aktiebolagens beskattning

och förorda fördenskull ett bibehållande av de därför gällande principerna,

intill dess frågan efter utredning kan upptagas till ny omprövning. Detta

innebär, att aktiebolagen tills vidare finge betala kommunal progressivskatt.

Då grunderna för aktiebolagens beskattning sålunda föreslås bibehållna

oförändrade, inställer sig spörsmålet om de ekonomiska föreningarnas och

de utländska bolagens beskattning. Nämnda kategorier beskattas för närvarande

enligt samma skala som fysiska personer. Särskilt för de ekonomiska

föreningarnas del har denna progressiva beskattning betecknats såsom

orättvis och olämplig. Att i det nya skattesystemet tillämpa de för

fysiska personer föreslagna skalorna (för bottenskatt och tilläggsskatt) å de

ekonomiska föreningarna skulle än mer skärpa den påtalade orättvisan, och

att å denna kategori skattskyldiga tillämpa allenast bottenskatten för fysiska

personer skulle ävenledes giva ett otillfredsställande resultat. En beskattning

av föreningarna enligt den för aktiebolagen gällande metoden torde, såsom

bolagsskatteberedningen erinrat, vara av tekniska skäl utesluten. Under sådana

förhållanden äro vi böjda för att i förevarande avseende icke förorda

ändring i Kungl. Maj:ts förslag. De utländska bolagen måste av skäl som i

propositionen anförts följa samma regler i beskattningsavseende som närmast

jämförlig svensk juridisk person. Vi föreslå alltså, att svenska ekonomiska

föreningar och utländska bolag skola erlägga proportionell inkomst- och

förmögenhetsskatt med en skattesats av åtta procent; en konsekvens härav

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. Reservationer. 65

blir att skattskyldighet till kommunal progressivskatt skulle bortfalla för dessa

kategorier.

Den fortsatta utredning rörande grunderna för aktiebolagens beskattning,

som berörts i det föregående, torde lämpligen böra upptagas i sammanhang

med andra aktuella problem rörande de juridiska personernas beskattning,

såsom frågan om fri avskrivningsrätt för maskiner och inventarier

och därav betingade eller i övrigt erforderliga ändringar i lagstiftningen om

utskiftningsskatt och ersättningsskatt. Vid utredningen torde även böra undersökas

möjligheterna till ernående av likformighet i statsbeskattningen av

aktiebolag och ekonomiska föreningar.

I författningstekniskt avseende torde infogandet av de förordade reglerna

för aktiebolagens beskattning i det genom Kungl. Maj:ts proposition föreslagna

systemet, på sätt antytts i motionen I: 439, enklast kunna ske sålunda,

att de nuvarande procenttalen i 18 § b) förordningen örn statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt höjas med 50 procent, varigenom anpassning sker till den

för fysiska personer antagna nya grundbeloppsnivån. Grundbeloppet för

aktiebolagens bottenskatt skulle efter ändringen komma att utgöra lägst

2.25 och högst 18 procent. Det bör understrykas, att denna höjning av

grundbeloppen icke innebär någon ökning av skatten för aktiebolagen vid

oförändrat utdebiteringsbehov, enär 100 procent av de föreslagna nya grundbeloppen

motsvara 150 procent av de nu gällande. Genom den ifrågasatta

modifikationen i Kungl. Maj:ts förslag skulle vissa av de i propositionerna

föreslagna ändringarna i förordningen örn kommunal progressivskatt och

taxeringsförordningen bli överflödiga.

Därest riksdagen skulle följa utskottets förslag och avslå propositionerna,

anse vi, att vid den kommande utredningen böra i huvudsak följas de riktlinjer,

som angivits i propositionerna. Vad angår utredningens omfattning

hysa vi i motsats till utskottet den meningen, att denna bör närmast inriktas

på — förutom den tekniska omläggningen — avvägningen av statsbeskattningen

för olika grupper av skattskyldiga och ej i annan mån än som kan

anses nödvändigt fördröjas genom sammankoppling med övriga frågor rörande

den statliga och kommunala beskattningen. Vi betrakta det dock som

angeläget, att i samband med utredningen frågan om familjebeskattningen

upptages till omprövning.

På grund av vad sålunda anförts och då den i proposition nr 267 angivna

förutsättning numera föreligger, hava vi ansett, att utskottet bort hemställa, 1

1) att riksdagen måtte, i anledning av propositionerna

nr 232 och 269 samt motionen I: 439,

a) antaga Kungl. Maj:ts genom proposition nr 269 framlagda

förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen

den 28 september 1928 (nr 373) örn statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt, dock med den ändring att 18 §

2 mom. erhåller följande lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 7 sami. Nr 46.

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. Reservationer.

18 §.

2 mom. Bottenskattens grundbelopp utgör:

a) för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser:

när det beskattningsbara beloppet icke överstiger 2,000 kronor: 3.6 procent

av det beskattningsbara beloppet;

när det beskattningsbara beloppet överstiger

2.000 men icke 4,000 kr.: 70 kr. för 2,000 kr. och 4.5 % av återstoden;

4.000 » » 6,000 » : 160 » » 4,000 » » 5-s % » » ;

6.000 »> » 8,000 » : 270 » » 6,000 » » 7 % »> » ;

8.000 kr. : 410 » » 8,000 » » 10 % »> »> :

b) för svenska ekonomiska föreningar, för systembolag, som ej äro aktiebolag,

samt för utländska juridiska personer, som ej beskattas enligt a) här

ovan:

åtta procent av det beskattningsbara beloppet;

c) för svenska aktiebolag, vad beträffar försäkringsaktiebolag för den del

av inkomsten, som belöper på aktieägarna i denna deras egenskap, ett belopp,

bestämt i enlighet med följande tabell:

När inkomstprocenten

Grundbeloppet

utgör i procent

av det beskatt- ningsbara

beloppet

När inkomstprocenten

Grundbeloppet

utgör i procent

av det beskatt- ningsbara

beloppet

överstiger

ej överstiger

överstiger

ej överstiger

4

2.25

22

23

11.40

4

47i

2.40

23

24

11.625

47«

4 Vs

2.65

24

257»

11.85

41/»

474

2.70

257»

27

12.075

43/«

5

2.85

27

287»

12.30

5

57»

3.00

287»

30

12.525

51/»

57»

3.30

30

32

12.75

57»

6

3.60

32

34

12.975

6

67»

3.90

34

36

13.20

67»

67»

4.20

36

39

13.425

62/»

7

4.50

39

42

13.65

7

77»

4.80

42

46

13.875

77»

77»

5.10

46

50

14.10

7s/s

8

5.40

50

55

14.325

8

8Va

5.70

55

60

14.55

87»

9

6.00

60

65

14.775

9

97»

6.30

65

70

15.00

97»

10

6.60

70

75

15.225

10

107»

6.90

75

80

15.45

107»

11

7.20

80

85

15.675

11

117»

7.50

85

90

15.90

117»

12

7.80

90

95

16.125

12

127»

8.10

95

100

16.35

127»

13

8.40

100

105

16.50

13

137»

8.70

105

110

16.65

137»

147»

9.00

110

115

16.80

147»

15

9.30

115

120

16.95

15

16

9.60

120

125

17.10

16

17

9.90

125

130

17.25

17

18

10.20

130

135

17.40

18

19

10.50

135

140

17.55

19

20

10.725

140

145

17.70

20

21

10.95

145

150

17.85

21

22

11.175

150

—

18.00

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. Reservationer. 67

varvid dock iakttages, att skattens grundbelopp icke må i något fall nied

mera än halva det överskjutande beskattningsbara beloppet överstiga det

grundbelopp, som högst skolat påföras bolaget, därest dess beskattningsbara

belopp hade varit allenast så stort, att bolaget varit att hänföra till närmast

lägre skatteklass.

Med inkomstprocent förstås här det procenttal, efter helt år räknat, som

det beskattningsbara beloppet eller, örn bolaget haft intäkt av utdelning, för

vilken jämlikt 7 § g) skatteplikt icke föreligger, det beskattningsbara beloppet

med tillägg av behållen inkomst av utdelningen utgör av bolagets kapital.

Till kapital, varom här är fråga, räknas för aktiebolag såväl aktiekapital

som ock reservfond. Aktiekapitalet upptages till det belopp, som angivits i

ingående balansräkningen för beskattningsåret, eller, örn aktiekapitalet samma

år undergått förändring, till medelstorleken därav under nämnda år. På

samma sätt förfares vid beräkning av reservfonden.

d) för svenska försäkringsanstalter, vad beträffar försäkringsaktiebolag i

den mån inkomsten icke belöper å aktieägarna i denna deras egenskap:

nio procent av det beskattningsbara beloppet;

e) för sparbanker:

sex procent av det beskattningsbara beloppet;

f) för andra skattskyldiga än dem som avses under a)— e) här ovan:

fyra procent av det beskattningsbara beloppet;

b) antaga Kungl. Maj:ts genom proposition nr 269 framlagda

förslag till förordning om särskild skatt å förmögenhet;
c)

antaga följande

Förslag

till

Förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den

28 september 1928 (nr 874) om kommunal progressivskatt.

Härigenom förordnas, att 2 och 4 §§ förordningen den 28 september 1928

om kommunal progressivskatt skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angles

:

2 §•

Fysisk person, oskift dödsbo och familjestiftelse, som avses i 18 § 1 mom.

förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, skola utgöra kommunal

progressivskalt, därest den skattskyldiges till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

beskattningsbara belopp överstiger 3,000 kronor, sedan, i

fråga örn skattskyldig, som avses i 69 § kommunalskattelagen, avdragits ett

belopp, motsvarande till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skatteplik
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. Reservationer.

tig inkomst, för vilken jämlikt sagda lagrum kommunal skattskyldighet ej

föreligger.

Svenskt aktiebolag skall utgöra kommunal progressivskatt, försåvitt den

enligt 18 § c) förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för

bolaget beräknade inkomstprocenten överstiger 6.

4 §•

1 mom. För andra skattskyldiga än svenska aktiebolag utgör progressivskattens

grundbelopp

för den del av det till kommunal progressivskatt beskattningsbara beloppet,

som överstiger

3.000 kronor

9.000 »

15.000 *

35.000 »

60.000 »

100,000 »

dock att grundbeloppet icke må i något fall överstiga 4.5 procent av det

beskattningsbara beloppet.

För svenskt aktiebolag fastställes progressivskattens grundbelopp i förhållande

till det beskattningsbara beloppet efter ett procenttal, som utgör tre

fyrtiondelar av det belopp, varmed den enligt 18 § c) förordningen om statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt för bolaget beräknade inkomstprocenten

överstiger 6, dock att grundbeloppet icke må i något fall överstiga 3.75 procent

av det beskattningsbara beloppet. Vid grundbeloppets uträkning iakttages,

att inkomstprocenten avrundas till närmast högre fulla tiondel.

2 mom. Progressivskattens grundbelopp upptages i fullt krontal, så att

belopp, som ej uppgår till fullt krontal, bortfaller.

3 mom. Rörande fördelning emellan äkta makar av det för dem gemensamma

grundbeloppet skall stadgandet i 19 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt äga motsvarande tillämpning; och skall

därvid i fråga om skattskyldig, som avses i 69 § kommunalskattelagen, såsom

taxerat belopp anses det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade

beloppet med avdrag av det belopp, som frånräknats vid fastställande av

det till kommunal progressivskatt beskattningsbara beloppet.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1937.

Beträffande efterbeskattning till kommunal progressivskatt, som skolat utgöras

enligt förordningen om kommunal progressivskatt i dess hittillsvarande

lydelse, skall denna fortfarande äga tillämpning.

men

ej

9,000

kronor,

0.5 procent

»

»

15,000

»

1 »

»

»

35,000

»

2 »

»

»

60,000

»

3

»

»

100,000

»

4 »

5 » ,

d) antaga Kungl. Maj:ts genom proposition nr 232 framlagda

förslag till förordning örn upphävande av förordningen

den 28 september 1928 (nr 375) om utjämningsskatt;

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. Reservationer.

69

2) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts

proposition nr 269 i vad den avser förslag till förordning örn

ändring i vissa delar av taxeringsförordningen den 28 september

1928 (nr 379) icke kunnat av riksdagen oförändrad

bifallas, i anledning av motionen 1:439, antaga samma förslag

med de ändringar, att 29 § 1 mom. i förslaget utgår

samt att 86 § erhåller följande lydelse:

86 §.

För varje taxeringsdistrikt eller, om distrikt består av mer än en kommun,

för varje kommun skola föras särskilda taxeringslängder, nämligen två

längder över taxeringen av fastigheter (fastighetslångder), av vilka den ena

skall upptaga fastigheter, som jämlikt 5 § 1, 3 eller 5 mom. kommunalskattelagen

äro undantagna från skatteplikt, och den andra skall upptaga övriga

fastigheter, med undantag för sådana, som avses i 5 § 2 mom. nämnda

lag, en längd över taxeringen till kommunal inkomstskatt, statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt och kommunal progressivskatt (inkomstlängd), en

längd över taxeringen till särskild skatt å förmögenhet (förmögenhetslångd)

ävensom en längd över taxeringen till skogsaccis (skogsaccislångd). Hos den

gemensamma taxeringsnämnden skola föras särskild inkomstlängd och särskild

förmögenhetslängd över taxering för inkomst eller förmögenhet av

skattskyldiga, som omförmälas i 77 § 2 mom.

De beslutade---skattskyldiges namn.

I inkomstlängden antecknas särskilt

dels i avseende---beskattningsbar inkomst;

dels i avseende å statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

såvitt angår svenskt aktiebolag, bolagets kapital, belopp, för vilket jämlikt

7 § g) förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skatteplikt

ej föreligger, beskattningsbart belopp, skatteprocent därå och bottenskattens

grundbelopp; samt

såvitt angår annan skattskyldig än svenskt aktiebolag, taxerat belopp, beloppet

av medgivna ortsavdrag och beskattningsbart belopp med angivande

tillika, där det ej framgår av längdens uppställning, av den punkt i 18 §

2 mom. förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, enligt vilken

grundbeloppet för däri ingående bottenskatt skall beräknas;

dels i avseende å kommunal progressivskatt till sådan skatt beskattningsbart

belopp, där detta avviker från det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

beskattningsbara beloppet, ävensom för svenskt aktiebolag skatteprocent,

efter vilken skatten skall utgå, samt för samtliga skattskyldiga skattens

grundbelopp;

dels ock, till ledning för påföring av pensionsavgift enligt lagen om folkpensionering,

för envar, som vid taxeringsårets början uppnått sjutton men

ej sextiofem års ålder, beräknat taxerat belopp enligt förordningen om stat
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. Reservationer.

lig inkomst- och förmögenhetsskatt, därest detsamma icke införts på grund

av föreskriften här ovan.

I förmögenhetslängden angives den till särskild skatt å förmögenhet beskattningsbara

förmögenheten.

Närmare föreskrifter---•— och ledamöter.

3) att riksdagen i skrivelse hos Kungl. Maj:t måtte hemställa,

att Kungl. Maj:t ville låta verkställa förnyad utredning

angående de juridiska personernas beskattning, varvid bör

övervägas vad vi här ovan anfört, samt snarast möjligt förelägga

riksdagen de förslag, vartill utredningen kan föranleda;

samt

4) att motionerna I: 199, 253 och 417 samt II: 192, 441,

548, 746, 747, 748, 749, 750 och 751 måtte, i den mån de icke

kunna anses besvarade genom vad ovan hemställts, av riksdagen

lämnas utan åtgärd.»

beträffande motiveringen:

2) av herrar Olsson i Närlinge och Löfvander, vilka ansett, att utskottets

motivering bort i nedan angivtia delar hava följande ändrade lydelse:

a) sid. 53, stycket, som börjar med orden »Beträffande frågan om omläggningen»

och slutar med orden »olika slag av inkomst och förmögenhet», utgår

och ersättes med följande stycke:

»Beträffande frågan om omläggning av de fysiska personernas statsbeskattning

får utskottet anföra följande.»

b) sid. 54—55, stycket som börjar med orden »Vid avvägningen av skattetrycket»

:

»I departementspromemorian lia framlagts tre alternativa förslag till

omläggning av statsbeskattningen för fysiska personer. Flertalet av de

hörda myndigheterna hava förordat alternativ II, innefattande en enda kombinerad

inkomst- och förmögenhetsskatt. Såsom skäl härför har huvudsakligen

anförts, att den kombinerade skatten anknyter till den i Sverige hävdvunna

formen för förmögenhetsbeskattningen samt att den ur taxeringsteknisk

synpunkt är enklare. I saknad av fullständig utredning angående verkningarna

av de olika alternativen har det för utskottet icke varit möjligt att

avgöra vilketdera av de båda alternativen som bör lämnas företräde framför

det andra. Utskottet förutsätter emellertid, att vid den omarbetning av

det nu föreliggande förslaget, vilken utskottet för sin del kommer att förorda,

en noggrann utredning verkställes för utrönande av, huruvida icke större

rättvisa i statsbeskattningen kan ernås.»

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Bevillningsutskottets betänkande Nr A6. Reservationer.

c) sid. 55, stycket som börjar med orden »Då det i proposition nr 232»:

»Då det i proposition nr 232 framlagda förslaget såsom tidigare framhållits

föregåtts av vissa utredningar, men förslaget det oaktat synts departementschefen

icke vara användbart inför ytterligare utgiftsökningar, har utskottet

icke ansett sig kunna biträda det genom proposition nr 269 framlagda

förslaget, vilket dessutom framlagts så sent under riksdagen, att det

icke varit möjligt för utskottet att verkställa erforderliga utredningar rörande

verkningarna av detsamma.»

d) sid. 55, stycket som börjar med orden »Vad härefter angår»:

»Vad härefter angår det framlagda förslaget om de juridiska personernas

statsbeskattning kan mot detta förslag anföras den anmärkningen, att

---(= utskottets yttrande i övrigt beträffande detta stycke).»

e) sid. 56—57, stycket som börjar med orden »Utöver de erinringar»:

»Utöver de erinringar, som utskottet i det föregående anfört mot de föreliggande

förslagen, får utskottet ytterligare framhålla. Vilken verkan den i

proposition nr 232 framlagda reduktionsregeln vid förmögenhetsbeskattningen

kan komma att medföra är givetvis svårt att bedöma. Det är icke

osannolikt, att---(= utskottets yttrande i övrigt beträffande detta

stycke).»

f) sid. 58, stycket som börjar med orden »I det föregående» till och med

sid. 58 stycket som slutar med orden »förmögenheternas beräkning»:

»Utskottet anser sig i detta sammanhang böra ifrågasätta, huruvida icke

vid en omläggning av inkomst- och förmögenhetsskatten jämväl gällande bestämmelser

för beräkning av den skattepliktiga förmögenheten böra göras

till föremål för revision. Utskottet förutsätter emellertid, att nytt förslag

till reformerad statsbeskattning icke skall behöva fördröjas av en sådan utredning,

därest det nämligen skulle visa sig icke vara möjligt att samtidigt

framlägga förslag till ändrade bestämmelser rörande de skattepliktiga förmögenheternas

beräkning.»

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

Tabell, utvisande för fysiska personer verkningarna dels av den i Kungl.

av enahanda förslag enligt alterna
-

A: 1. Ägare och brukare av jord
-

Inkomstintervall,

kr.

Antal

Samman- räknad in- komst efter

allmänna

avdrag med

undantag

av skatter

S:a

behållen

förmögen-

het

Därav

jordbruks-

fastighets

taxerings-

värde

Enligt 1936 års statsverks- proposition (med statlig in- komst- och förmögenhets- skatt vid 150 %)

Taxerat

belopp

S:a

stats-

skatter

Därav

särsk,

skatt å

förmö- genhet

l

2

3

4 a

4 b

5

6

7

A b s

o 1 ii t a

10— 9,990 .....

35

156,709

2,468,506

1,688,735

182,440

6,369

932

10,000—19,990 .....

12 ''

146,545

2,629,492

1,737,400

168,400

11,683

2,994

20,000—29,990 .....

3

61,098

1,183,110

3,514,700

67,780

6,024

1,911

30,000—49,990 .....

6

201,807

5,490,380

7,324,000

248,510

32,578

10,875

50,000-99,990 .....

4

170,443

10,133,610

11,686,600

298,180

60,713

26,927

100,000 och däröver . .

3

344,035

11,340,411

10,858,300

467,230

120,259

48,835

Summa

63

1,080,637

33,245,509

36,809,735

1,432,540

237,626

92,474

Med

eltal,

10— 9,990 .....

35

4,477

70,528

48,249

5,212

182

27

10,000—19,990 .....

12

12,212

219,123

144,783

14,033

974

249

20,000—29,990 .....

3

20,386

394,366

1,171,555

22,593

2,008

637

30,000—49,990 .....

6

33,635

915,082

1,220,691

41,419

5,430

1,813

50,000—99,990 .....

4

42,611

2,533,403

2,921,650

74,545

15,178

6,732

100,000 och däröver . .

3

114,677

3,780,099

3,619,397

155,742

40,086

16,278

Summa

63

17,153

527,706

584,281

22,739

3,772

1,468

P r o c e n-

(Procent av samman-

10— 9,990 .....

35

116,4

4.1

0.6

10,000—19,990 .....

12

114.9

8.0

2.0

20,000—29,990 . . . . •

3

110.9

9.9

3.1

30,000-49,990 .....

6

123.1

16.1

5.4

50,000-99,990 .....

4

174.9

35.6

15.8

100,000 och däröver . .

3

135.8

35.0

14.2

Summa

63

132.6

22.0

8.6

1 I departementspromemorian.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

73

Bilaga A.

Maj:ts proposition nr 232 föreslagna omläggningen av statsskatterna och dels

tiv II i departementspromemorian.

bruksfastighet i Malmöhus län.

Enligt proposition nr 232

(med bottenskatt

vid 100 %)

Enligt alter- nativ II1 (med

bottenskatt

vid 110 %)

Kommunal

progressivskatt

ökning resp. minskning i för- hållande till 1936 års stats- verksproposition

Vid proposition

Vid

1936 års

stats- verks- propo- sition

nr

232

Taxerat

belopp

S:a

stats-

skatter

Därav

särsk,

skatt å

förmö- genhet

Taxerat

belopp

S:a

stats-

skatt

Vid

propo- sition

nr 232

Vid

alter- nativ II

Stats-

skatt

Kommu- nal pro- gressiv- skatt

Stats-

skatt

Kom-

munal

pro-

gressiv-

skatt

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

t a 1, k

rom

o r

153,590

5,744

2,137

182,700

4,868

177

87

178

- 625

90

- 1,501

+ 1

138,690

12,941

4,882

173,840

11,473

855

526

933

+ 1,258

- 329

- 210

+ 78

53,980

5,944

1,993

68,790

5,693

587

297

587

80

- 290

- 331

—

184,450

30,834

10,567

259,700

32,308

3,837

2,336

4,155

- 1,744

- 1,501

- 270

+ 318

179,950

43,878

21,504

313,940

49,113

6,946

2,918

7,570

- 16,835

- 4,028

- 11,600

+ 624

334,910

102,176

43,351

536,480

113,384

16,655

10,273

20,118

- 18,083

- 6,382

- 6,875

+ 3,463

1,045,570

201,517

84,434

1,535,450

216,839

29,057

16,437

33,541

-36,109

- 12,620

- 20,787

+ 4,484

kron

o r

4,388

164

61

5,220

139

5

2

5

18

3

43

0

11,557

1,078

407

14,487

956

71

44

78

+ 104

- 27

18

+ 7

17,993

1,981

664

22,930

1,898

196

99

196

27

97

- 110

—

30,742

5,139

1,761

43,284

5,385

640

389

693

- 291

— 251

45

+ 53

44,988

10,970

5,376

78,485

12,278

1,737

730

1,893

- 4,208

- 1,007

- 2,900

+ 156

111,636

34,058

14,450

178,825

37,794

5,552

3,424

6,706

- 6,028

- 2,128

- 2,292

+ 1,154

16,596

3,199

1,340

24,372

3,442

461

261

532

- 573

- 200

- 330

+ 71

tueli

a t a

1

räknad inkomst)

98.0

3.7

1.4

116.6

3.1

0.1

0.0

0.1

- 0.4

- 0.1

- 1.0

-0.0

94.6

8.8

3.3

118.6

7.8

0.6

0.4

0.6

+ 0.9

- 0.2

-0.1

+ 0.1

88.3

9.7

3.3

112.6

9.3

1.0

0.5

1.0

- 0.1

- 0.5

- 0.5

—

91.4

15.3

5.2

128.7

16.0

1.9

1.2

2.1

- 0.9

- 0.7

-0.1

+ 0.2

105.6

25.7

12.6

184.2

28.8

4.1

1.7

4.4

- 9.9

- 2.4

- 6.8

+ 0.4

97.3

29.7

12.6

155.9

33.0

4.8

3.0

5.8

- 5.8

- 1.9

- 2.0

+ 1.0

96.8

18.6

7.8

142.1

20.1

2.7

1.5

3.1

- 8.3

- 1.2

- 1.9

+ 0.4

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

A: 2. Ägare och brukare av jord

Inkomstintervall,

kr.

Antal

Samman- räknad in- komst efter

allmänna

avdrag med

undantag

av skatter

S:a

behållen

förmögen-

het

Därav

jordbruks- fastighets

taxerings •

värde

Enligt 1936 års statsverks- proposition (med statlig In- komst- och förmögenhets- skatt vid 150 %)

Taxerat

belopp

S:a

stats-

skatter

Därav

särsk,

skatt å

förmö- genhet

i

2

3

4 a

4 b

5

6

7

Åhs

olats

10— 9,990 .....

26

107,978

3,069,173

3,017,500

138,040

5,661

1,266

10,000—19,990 .....

7

69,266

2,537,586

2,546,300

94,540

7,310

2,582

20,000—29,990 .....

3

31,173

2,386,376

1,420,900

66,100

7,852

3,657

30,000—49,990 .....

2

64,057

1,852,181

2,956,900

80,020

10,969

4,321

50,000—99,990 .....

—

—

—

—

—

—

—

100,000 och däröver . .

4

636,135

20,729,429

12,042,400

825,430

228,574

86,871

Summa

42

908,609

30,574,745

21,984,000

1,204,130

260,366

98,697

Med

eltal,

10- 9,990 .....

26

4,153

118,047

116,059

5,309

218

49

10,000—19,990 .....

7

9,895

362,520

363,764

13,506

1,044

369

20,000—29,990 .....

3

10,391

795,451

473,629

22,033

2,617

1,219

30,000—49,990 .....

2

32,029

926,091

1,478,450

40,010

5,485

2,161

50,000—99,990 .....

—

—

—

—

—

—

—

100,000 och däröver . .

4

159,034

5,182,357

3,010,600

206,358

57,144

21,718

Summa

42

21,634

727,985

523,439

28,670

6,199

2,350

P

rocén-

(Procent av samman-

10 - 9,990 .....

26

127.8

5.2

1.2

10,000-19,990 .....

7

136.5

10.6

3.7

20,000—29,990 .....

3

212.0

25.2

11.7

30,000—49,990 .....

2

124.9

17.1

6.7

50,000—99,990 .....

—

—

—

—

100,000 och däröver . .

4

129.8

35.9

13.7

Summa

42

132.5

28.7

10.9

1 I departementspromemorian.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

75

bruksfastighet i Södermanlands län.

Enligt proposition nr 232

(med bottenskatt

vid 100 %)

Enligt alter- nativ II1 (med

bottenskatt

vid 110 %)

Kommunal

progressivskatt

Ökning resp. minskning i för- hållande till 1936 års stats- verksproposition

Vid proposition

Vid

1936 års

stats- verks- propo- sition

nr

2o2

Taxerat

belopp

S:a

stats-

skatter

Därav

särsk,

skatt å

förmö- genhet

Taxerat

belopp

S:a

stats-

skatt

Vid

propo- sition

nr 232

Vid

alter- nativ II

Stats-

skatt

Kommu- nal pro- gressiv- skatt

Stats-

skatt

Kom-

munal

pro-

gressiv-

skatt

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

tal, k

102,200

ron

4,299

o r

1,968

137,640

3,921

158

46

155

- 1,362

- 112

- 1,740

3

64,940

6,008

2,899

94,500

5,832

427

183

428

- 1,302

- 244

- 1,478

+ 1

38,260

6,216

3,652

71,610

6,337

590

175

701

- 1,636

- 415

- 1,515

+ lil

58,800

10,222

4,148

84,860

10,195

1,143

664

1,288

- 747

- 479

- 774

+ 145

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

583,580

196,361

79,278

938,060

219,948

32,307

20,930

43,242

— 32,213

- 11,377

- 8,626

+ 10,935

847,780

223,106

91,945

1,326,670

246,233

34,625

21,998

45,814

- 37,260

- 12,627

- 14,133

+ 11,189

k r o n

3,931

o r

165

76

5,294

151

6

2

6

53

- 4

67

0

9,277

858

414

13,500

833

61

26

61

- 186

35

- 211

+ 0

12,753

2,072

1,217

23,870

2,112

197

58

234

— 545

- 139

- 505

+ 37

29,400

5,111

2,074

42,430

5,098

572

332

644

- 374

- 240

- 387

+ 72

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

145,895

49,090

19,820

234,515

54,987

8,077

5,233

10,811

- 8,054

- 2,844

- 2,157

+ 2,734

20,186

5,312

2,189

31,588

5,863

824

524

1.091

- 887

- 300

- 336

+ 267

tueli

räknad in

94.7

a t a

komst)

4.0

1

1.8

127.5

3.6

0.1

0.0

0.1

- 1.3

-0.1

- 1.6

- o-o

93.8

8.7

4.2

136.4

8.4

0.6

0.3

0.6

- 1.9

-0.4

- 2.1

+ 0-0

122.7

19.9

11.7

229.7

20.3

1.9

0.6

2.3

-5.2

- 1.3

- 4.9

+ 0.4

91.8

16.0

6.5

132.5

15.9

1.8

1.0

2.0

- 1.2

-0.7

- 1.2

+ 0.2

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

91.7

30.9

12.5

147.5

34.6

5.1

3.3

6.8

- 5.1

- 1.8

- 1.4

+ 1.7

93.3

24.6

10.1

146.0

27.1

3.8

2.4

5.0

— 4.1

-1.4

- 1.6

+ 1.2

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

B. Rörelseidkare

Inkomstintervall,

kr.

Antal

Samman- räknad in- komst efter

allmänna

avdrag med

undantag

av skatter

S:a

behållen

förmögen-

het

Enligt 1936 års statsverks- proposition (med statlig in- komst- och förmögenhets- skatt vid 150 %)

Enligt

(med

Taxerat

belopp

S:a

stats-

skatter

Därav

särsk,

skatt å

förmö- genhet

Taxerat

belopp

1 | 2

3 | 4

5

6

7

8

Absoluta

10— 9,990 ......

6

24,345

152,681

25,740

721

6

23,960

10,000-19,990 ......

9

121,280

1,129,356

126,640

6,448

643

113,460

20,000—29,990 ......

3

72,094

480,966

76,350

5,715

440

70,630

30,000—49,990 ......

3

105,395

691,390

102,350

8,469

868

94,300

50,000—99,990 ......

6

419,960

1,876,900

413,830

48,502

3,069

391,920

100,000 och däröver . . .

—

—

—

—

—

—

—

Summa

27

743,074

4,831,293

744,910

69,855

5,026

694,270

Medeltal,

10— 9,990 ......

6

4,058

25,447

4,290

120

1

3,993

10,000—19,990 ......

9

13,475

125,483

14,071

716

71

12,607

20,000—29,990 ......

3

24,031

160,320

25,450

1,905

147

23,543

30,000-49,990 ......

3

35,131

230,461

34,116

2,823

289

31,433

50,000—99,990 ......

6

69,995

312,823

68,973

8,084

512

65,321

100,000 och däröver . . .

—

—

—

—

—

—

—

Summa

27

27,521

160,418

27,589

2,587

186

25,714

P r o c e n
(Procent

av samman
-

10- 9,990 ......

6

1057

3-0

0-0

98-4

10,000—19,990 ......

9

104-4

5-3

0-5

93-6

20,000—29,990 ......

3

105-9

7-9

0-6

98-0

30,000—49,990 ......

3

97-1

8-0

0-8

89-5

50,000-99,990 ......

6

98-5

11-5

0’7

93-3

100,000 och däröver . . .

—

—

-

—

—

Summa

27

100-2

9-4

0-7

934

1 I departementspromemorian.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

77

med förmögenhet.

proposition nr 232

bottenskatt vid

100 %)

Enligt alter- nativ II1 (med

bottenskatt

vid 110 %)

Kommunal

progressivskatt

ökning resp. minskning i för- hållande till 1936 års stats- verksproposition

Därav

Vid

1936 års

stats- verks- propo- sition

Vid

propo- sition

nr 232

via proposition

nr 232

Vid alternativ II

S:a

stats-

skatter

särsk,

skatt å

förmö- genhet

Taxerat

belopp

S:a

stats-

skatt

Vid

alter- nativ II

Stats-

skatt

Kommu- nal pro- gressiv- skatt

Stats-

skatt

Kommu- nal pro- gressiv- skatt

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

t a 1, k

630

rönö

80

r

25,740

611

20

14

20

91

6

- 110

7,794

1,581

126,040

7,016

543

420

543

+ 1,346

- 123

+ 568

—

7,502

955

76,910

7,087

768

655

781

+ 1,787

- 113

+ 1,372

+ 13

11,320

1,599

104,440

10,971

1,242

1,081

1,285

+ 2,851

- 161

+ 2,502

+ 43

61,069

5,075

421,670

63,359

9,168

8,332

9,470

+ 12,567

- 836

+ 14,857

+ 302

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

88,315

9,290

754,800

89,044

11,741

10,502

12,099

+ 18,460

-1,239

+ 19,189

+ 358

kron*

105

r

13

4,290

102

3

2

3

15

1

18

866

176

14,004

780

60

47

60

+ 150

- 13

+ 64

—

2,501

318

25,636

2,362

256

218

260

+ 596

- 38

+ 457

+ 4

3,773

533

34,813

3,657

414

360

428

+ 950

- 54

+ 834

+ 14

10,178

846

70,280

10,560

1,528

1,389

1,578

+ 2,094

- 139

+ 2,476

+ 50

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3,271

344

27,956

3,298

435

389

448

+ 684

- 46

+ 711

+ 14

tueli

räknad in

2-6

a tal

comst)

0’3

105-7

2-5

0-1

o-o

0-1

- 0-4

- O-o

-0-4

6''4

1-3

103-9

5-8

0-4

0''3

0-4

+ 1-1

-0-1

+ 0-5

—

10-4

1-3

106-7

9-8

1-1

0-9

1-1

+ 2-5

- 0-2

+ 1-9

+ 0-o

10-7

1-5

991

10-4

1-2

l-o

1-2

+ 2-7

- 0-2

+ 2-4

+ 0-0

14-5

1-2

100-4

15-1

2-2

2-0

2-3

+ 3-0

- 0-2

+ 3-5

+ o-l

—

-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

119

1-2

lolo

12-0

1-6

14

1-6

+ 2-5

- 0''2

+ 2-6

+ o-l

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

C. Löntagare

Inkomstintervall,

kr.

Antal

Samman- räknad in- komst efter

allmänna

avdrag med

undantag

av skatter

S:a

behållen

förmögen-

het

Enligt 1936 års statsverks- proposition (med statlig in- komst- och förmögenhets- skatt vid 150 %)

Enligt

(med

Taxerat

belopp

S:a

stats-

skatter

Därav

särsk,

skatt å

förmö- genhet

Taxerat

belopp

l

2

3

4

5

6

7

8 1

Åhs

olala

10— 9,990 ......

14

70,544

271,011

70,250

1,912

8

67,060

10,000—19,990 ......

11

150,696

799,848

149,350

7,192

343

140,050

20,000—29,990 ......

4

100,530

413,600

97,730

6,815

227

92,910

30,000—49,990 ......

4

149,259

819,924

146,860

12,848

996

137,280

50,000—99,990 ......

9

623,155

3,542,241

612,660

74,081

7,930

571,250

100,000 och däröver . . .

4

621,527

4,837,705

637,650

115,357

18,212

581,210

Summa

46

1,715,711

10,684,329

1,714,500

218,205

27,716

1,589,760

Med

eltal,

10— 9,990 ......

14

5,039

19,358

5,018

137

1

4,790 |

10,000—19,990 .....

11

13,700

72,713

13,577

654

31

12,732 j

20,000—29,990 ......

4

25,133

103,400

24,433

1,704

57

23,228 !

30,000—49,990 ......

4

37,315

204,981

36,715

3,212

249

34,320

50,000-99,990 ......

9

69,239

393,578

68,073

8,231

881

63,472

i 100,000 och däröver . . .

4

155,382

1,209,426

159,413

28,839

4,553

145,303

Summa

46

87,298

232,267

37,272

4,744

603

34,560

P

rocén-

(Procent av samman-

10— 9,990 .....

14

99.6

2.7

0.0

95.1

10,000—19,990 ......

11

99.1

4.8

0.2

92.9

20,000—29,990 ......

4

97.2

6.8

0.2

92.4

30,000—49,990 ......

4

98.4

8.6

0.7

92.0

50,000—99,990 ......

9

98.3

11.9

1.3

91.7

100,000 och däröver . . .

4

102.6

18.6

2.9

93.5

Summa

46

99. fl

12.7

1.6

92.7

1 I departementspromemorian.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

79

med förmögenhet.

proposition nr 232

bottenskatt vid

100 %)

Enligt alter- nativ II1 (med

bottenskatt

vid 110 %)

Kommunal

progressivskatt

Ökning resp. minskning i för- hållande till 1936 års stats- verksproposition

Vid proposition

nr 232

Vid alternativ II

S:a

stats-

skatter

Därav

särsk,

skatt å

förmö- genhet

Taxerat

belopp

S:a

stats-

skatt

Vid

1936 års

stats- verks- propo- sition

Vid

propo- sition

nr 232

Vid

alter- nativ II

Stats-

skatt

Kommu- nal pro- gressiv- skatt

Stats-

skatt

Kommu- nal pro- gressiv- skatt

9 | 10

11 | 12

13

14

15

16

17

18

19

tal, kronor

1,624

85

70,250

1,628

46

36

46

-

288

- 10

—

284

—

8,775

1,031

149,350

8,223

604

508

604

+

1,583

- 96

+

1,031

—

9,378

633

97,730

8,982

969

874

969

+

2,563

- 95

+

2,167

—

17,178

1,882

148,690

16,805

1,979

1,762

2,034

+

4,330

- 217

+

3,957

+

55

91,557

11,430

630,630

94,015

13,233

11,686

13,951

+

17,476

- 1,547

+

19,934

+

718

132,687

22,818

673,340

137,959

22,762

19,940

24,546

+

17,330

- 2,822

+

22,602

+

1,784

201,199

37,879

1,769,990

207,612

39,593

34,806

42,150

+

42,994

- 4,787

+

49,407

+

2,557

kronor

116

6

5,018

116

3

3

3

-

21

—

—

21

—

798

94

13,577

748

55

46

55

+

144

9

+

94

—

2,345

158

24,433

2,246

242

219

242

+

641

- 23

+

542

—

4,295

471

37,173

4,201

495

441

509

+

1,083

— 54

+

989

+

14

10,173

1,270

70,069

10,446

1,470

1,298

1,550

+

1,942

- 172

+

2,215

+

80

33,172

5,705

168,335

34,490

5,691

4,985

6,137

+

4,333

- 706

+

5,651

+

446

5.678

S23

38,478

5,818

861

757

910

+

934

- 104

+

1,074

+

55

tuella tal

räknad inkomst)

2.3

0.1

99.6

2.3

0.1

0.1

0.1

- 0.4

—

-0.4

5.8

0.7

99.1

5.5

0.4

0.3

0.4

+ 1.1

- 0.1

+ 0.7

—

9.3

,0.6

97.2

8.9

1.0

0.9

1.0

+ 2.6

- 0.1

+ 2.2

—

11.5

1.3

99.6

11.8

1.3

1.2

1.4

+ 2.9

-0.1

+ 2.7

+ 0.0

14.7

1.8

101.2

15.1

2.1

1.9

2.2

+ 2.8

- 0.2

+ 3.2

+ 0.1

21.3

3.7

108.3

22.2

3.7

3.2

3.9

+ 2.8

- 0.5

+ 3.6

+ 0.3

15.2

2.2

103.2

15.6

2.3

2.0

2.5

+ 2.5

- 0.3

+ 2.9

+ 0.1

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

D. Inkomsttagare med

Inkomstintervall,

kr.

Antal

Samman- räknad in- komst efter

allmänna

avdrag med

undantag

av skatter

S:a

behållen

förmögen-

het

Enligt 1936 års statsverks- proposition (med statlig in- komst- och förmögenhets- skatt vid 150 %)

Enligt

(med

Taxerat

belopp

S:a

stats-

skatter

Därav

särsk,

skatt å

förmö- genhet

Taxerat

belopp

1

2

3

4

5

6

7

8

Åhs

o 1 n t a

10— 9,990 .....

10

54,621

993,149

63,660

2,674

452

52,070

10,000- 19,990 .....

8

92,969

2,370,834

120,110

8,973

2,847

92,450

20,000— 29,990 .....

5

95,660

2,288,430

118,320

12,256

4,371

91,610

30,000— 49,990 .....

3

117,283

1,894,362

129,160

15,917

4,577

107,050

50,000- 99,990 .....

9

53 L, 345

9,091,978

600,730

93,649

28,779

494,660

100,000—399,990 .....

9

1,331,116

26,446,282

1,530,370

358,767

114,232

1,221,840

400,000 och däröver . . .

5

2,703,569

47,342,373

3,160,220

920,441

226,712

2,607,870

Summa

49

4,926,563

90,427,408

5,722,570

1,412,677

381,970

4,667,550

Med

eltal,

10— 9,990 .....

10

5,462

99,315

6,366

267

45

5,207

10,000— 19,990 .....

8

11,621

296,354

15,014

1,122

356

11,556

20,000- 29,990 .....

5

19,132

457,686

23,664

2,451

874

18,322

30,000— 49,990 .....

3

39,094

631,448

43,053

5,306

1,526

35,683

50,000— 99,990 .....

9

59,038

1,010,210

66,747

10,405

3,198

54,962

100,000—399,990 .....

9

147,900

2,938,446

170,039

39,863

12,692

135,759

400,000 och däröver . . .

5

540,714

9,468,475

632,044

184,088

45,342

521,574

Summa

49

100,541

1,845,443

116,786

28,830

7,795

95,255

P

rocén-

(Procent av samman-

10 9,990 .....

10

116.5

4.9

0.8

95.3

10,000— 19,990 .....

8

129.2

. 9.7

3.1

99.4

20,000 29,990 .....

5

123.7

12,8

4.6

95.8

30,000- 49,990 .....

3

110.1

13.6

3.9

91.3

50,000- 99,990 .....

9

113.1

17.6

5.4

93.1

100,000-399,990 .....

9

115.0

27.0

8.6

91.8

400,000 och däröver . . .

5

116.9

34.0

8.4

96.5

Summa

49

116.2

28.7

7.8

94.7

1 I departementspromemorian

s. 81 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

81

huvudsaklig kapitalinkomst.

proposition nr 232

bottenskatt vid

100 *)

Enligt alter- nativ II1 (med

bottenskatt

vid 110 %)

Kommunal

progressivskatt

ökning resp. m

hållande till 1

verkspro

Vid proposition

nr 232

uskning i för- 936 års stats- nosition

Vid alternativ II

S:a

stats-

skatter

Därav

särsk,

skatt å

förmö- genhet

Taxerat

belopp

S:a

stats-

skatt

Vid

1936 års

stats- verks- propo- sition

Vid

propo- sition

nr 232

Vid

alter- nativ II

Stats-

skatt

Kommu- nal pro- gressiv- skatt

Stats-

skatt

Kommu- nal pro- gressiv- skatt

9

10

11

12

13

14

16

16

17 |

18

19

tal, k

rönö

r

2,482

972

63,710

2,077

98

51

98

—

192

— 47

-

597

—

8,910

3,894

124,560

8,317

616

323

672

-

63

- 293

-

656

4

56

12,980

5,466

129,890

12,427

1,153

641

1,384

+

724

- 512

4

171

+

231

18,451

6,388

140,440

17,817

2,037

1,432

2,349

+

2,534

- 605

4

1,900

4

312

99,156

32,452

662,980

101,605

12,951

9,392

15,379

+

5,507

- 3,559

4

7,956

4

2,428

365,552

132,487

1,737,250

380,495

56,322

41,275

66,655

+

6,785

- 15,047

4 21,728

4 10,333

922,981

265,081

3,547,240

959,782

141,766

116,403

159,205

+

2,540

- 25,363

4 39,341

4 17,439

1,430,512

446,740

6,406,070

1,482,520

214,943

169,517

245,742

+

17,835

- 45,426

4 69,843

4 30,799

kronor

248

97

6,371

208

10

5

10

-

19

5

-

59

—

1,114

487

15,570

1,040

77

40

84

-

8

37

-

82

4

7

2,596

1,093

25,978

2,485

231

128

277

145

- 103

4

34

4

46

6,150

2,129

46,813

5,939

679

477

783

+

844

- 202

4

633

4

104

11,017

3,606

73,664

11,289

1,439

1,044

1,709

+

612

- 395

4

884

4

270

40,616

14,721

193,026

42,277

6,258

4,586

7,406

+

753

- 1,672

4

2,414

4

1,148

184,596

53,016

709,448

191,956

28,353

23,281

31,841

+

508

- 5,072

4

7,868

4

3,488

29,194

9,117

! 130,735

30,255

4,387

3,460

5,015

+

364

- 927

+

1,425

4

628

tueli

a tal

räknad inkomst)

4.5

1.8

116.6

3.8

0.2

0.1

0.2

- 0.3

-0.1

- 1.1

—

9.6

4.2

134.0

8.9

0.7

0.3

0.7

-0.1

- 0.3

- 0.7

4 0.1

13.6

5.7

135.8

13.0

1.2

0.7

1.4

+ 0.8

- 0.5

4 0.2

4 0.2

15.7

5.4

119.7

15.2

1.7

1.2

2.0

+ 2.2

- 0.5

4 1.6

4 0.3

18.7

6.1

124.8

19.1

2.4

1.8

2.9

4 1.0

- 0.7

4 1.5

4 0.5

27.5

io.o

130.5

28.6

4.2

3.1

5.0

4 0.1

— 1.1

4 1.6

4 0.8

34.1

9.8

131.2

35.5

5.2

4.3

5.9

4 0.1

- 0.9

4 1.5

4 0.6

29.0

9.1

130.0

30.1

4,1

3.4

5.0

4 0.4

-0.9

4 1.4

4 0.6

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 7 sami. Nr 46. 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46-

Tabell, utvisande för svenska aktiebolag verkningarna av den i Kungl.

Inkomstprocent

An-

tal

Bolagets

kapital

(aktiekapi- tal och

reservfond)

Samman- räkn.

inkomst

efter allm.

avdrag

med un- dantag av

skatter

Beskatt-

ningsbart

belopp

S:a stats- skatter

enl. 1936

års stats- verks- prop.

(150 %)

S:a stats- skatt

enligt

prop.

nr 232

(100 %)

Ökn. resp.

minskn.

av stats- skatten

Komm.

progr.

skatt

(bort- faller

enl.

prop.

nr 232)

A

b s o

lut

a ta

1, k

r o

n o r

1

2

3

4

5

6

7

8

9

I. Handel.

0-4..........

7

8,859,317

276,174

239,670

5,390

19,174

+

13,784

—

4-8..........

9

10,840,413

693,686

617,860

26,106

49.429

+

23,323

426

8—12..........

11

18,123,215

1,991,475

1,822,760

130,121

145.820

+

15,699

5,954

12—20..........

9

17,704,947

2,979,520

2,828,730

292,041

226,298

—

65,743

21,922

över 20 .........

3

114,700

46,613

44,010

6,658

3,520

—

3,138

1,072

Summa

39

55,642,592

5,987,368

5,553,030

460,316

444,241

-

16,075

29,374

II. Trafik.

0-4..........

8

42,799,010

1,427,547

1,294,110

29,124

103,528

+

74,404

—

4-8..........

7

27,957,510

1,720,987

1,633,360

62,625

130,669

+

68,044

568

8-12..........

1

8,468,050

772,812

763,410

47,939

61,073

+

13,134

1,774

12-20..........

—

—

—

—

—

—

—

—

över 20 .........

1

210,893

73,395

69,380

9,935

5,550

—

4,385

1,399

Summa

17

79,435,463

3,994,741

3,760,260

149,623

300,820

+

151,197

3,741

III. Rederi.

0-4..........

3

19,335,355

54,255

49,040

1,103

3,923

+

2,820

—

4-8..........

2

6,275,822

296,811

293,340

8,290

23,467

+

15,177

252

8—12..........

1

1,221,000

134,520

120,730

8,203

9,658

+

1,455

353

12 20 ..........

—

—

—

—

—

—

—

över 20 .........

4

3,414,292

1,461,261

1,354,260

207,789

108,341

—

99,448

35,625

Summa

10

30,246,469

1,946,847

1,817,370

225,385

145,389

-

79,996

36,230

IV. Textilindustri.

0-4..........

1

5,000,000

40,351

25,510

573

2,041

+

1,468

—

4-8..........

5

10,750,000

723,461

635,800

27,236

51,663

+

24,427

368

8—12..........

3

8,366,000

893,924

802,530

55,129

64,203

+

9,074

1,563

12-20..........

2

5,196,888

696,917

643,730

55,524

51,499

—

4 025

3,108

över 20 .........

1

800,000

271,191

227,080

31,064

18,166

—

12,898

3,934

Summa

12

30,113,388

2,625,844

2,344,650

169,526

187,572

+

18,046

8,973

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46-

83

Bilaga B.

Maj:ts proposition nr 232 föreslagna omläggningen av statsskatterna.

Bolagets

kapital

(aktieka- pital och

reserv- fond)

Ink.-

procent

Samman- räkn.

inkomst

efter allm.

avdrag

med un- dantag av

skatter

Beskatt-

ningsbart

belopp

S:a stats- skatter

enl. 1936

års stats- verks- prop.

(150 X)

S:a stats- skatt enl.

prop.

nr 232

(100 %)

ökn. resp.

minskn.

av stats- skatten

Komm.

progr.-

skatt

(bortfaller

enl. prop.

nr 232)

ökning

resp.

minskn.

av stats- skatten

Bortfal-

lande

komm.

progr.-

skatt

i procent av sam- manräknad inkomst

M e c

e 1 t

a 1,

c r o n o

r

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

1,265,617

3.1

39,453

34,239

770

2,739

+

1,969

+

5.0

1,204,490

6,4

77,076

68,651

2,901

5,492

+

2,591

47

+

3.4

- 0.1

1,647,565

11.0

181,034

165,705

11,829

13,256

+

1,427

541

+

0.8

- 0.3

1,967,216

16-8

331,058

314,303

32,449

25,144

—

7,305

2,436

—

2.2

- 0.7

38,233

40.6

15,538

14,670

2,219

1,173

—

1,046

357

—

6.7

- 2.2

1,426,733

10.8

153,522

142,385

11,803

11,391

—

412

753

—

0.3

- 0.5

5,349,876

3.3

178,443

161,764

3,641

12,941

+

9,300

+

5.2

3,993,930

6.2

245,855

233,337

8,946

18,667

+

9,721

81

+

4,0

- 0.0

8,468,050

9.0

772,812

763,410

47,939

61,073

+

13,134

1,774

+

1.7

- 0.2

210,893

32.9

73,395

69,380

9,935

5,550

_

4,385

1,399

_

6.0

- 1.9

4,672,674

5.0

234,985

221,192

8,801

17,695

+

8,894

220

+

3.8

- 0.1

6,445,118

0.3

18,085

16,347

368

1,308

+

940

+

5.2

3,137,911

4.7

148,415

146,670

4,145

11,734

+

7,589

126

+

5.1

- 0.1

1,221,000

9.9

134,520

120,730

8,203

9,658

1-

1,455

353

+

1.1

- 0.3

853,573

39.7

365,315

338,552

51,947

27,085

_

24,862

8,906

_

6.8

- 2.4

3,024,647

6.0

194,685

181,737

22,539

14,539

—

8,000

3,623

—

4.1

- 1.9

5,000,000

0.6

40,351

25,510

573

2,041

+

1,468

+

3.6

2,150,000

6.7

144,692

127,160

5,447

10,333

+

4,886

74

+

3.4

- 0.1

2,788,667

10,7

297,974

267,510

18,376

21,401

+

3,025

521

+

1.0

- 0.2

2,598,444

13.4

348,459

321,865

27,762

25,750

-

2,012

1,554

—

0.6

- 0.4

800,000

29.1

271,191

227,080

31,064

18,166

—

12,898

3,934

—

4.8

- 1.5

2,509,449

8.7

218,820

195,388

14.127

15,631

+

1,504

748

+

0.7

- 0.3

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46•

Inkomstprocent

An-

tal

Bolagets

kapital

(aktiekapi- tal och

reservfond)

Samman- räkn.

inkomst

efter allm.

avdrag

med un- dantag av

skatter

Beskatt-

ningsbart

belopp

S:a stats- skatter

enl. 1936

års stats- verks- prop.

(150 %)

S:a stats- skatt

enligt

prop.

nr 232

(100 7.)

Ökn. resp.

minskn.

av stats- skatten

Komm.

progr.- skatt

(bort- faller

enl.

prop.

nr 232)

A

b s o

luta ta

1, k

O

n o r

1

2

3

4

5

6 !

7 t

8 1

9

Y. livsmedels- industri.

0—4..........

2

102,088,378

3,921,548

3,485,110

78,415

278,809

+ 200,394

—

4-8..........

6

19,825,000

915,633

820,260

26,205

65,621

+

39,416

—

8—12..........

2

10,664,700

1,200,283

1,112,520

81,652

89,002

+

7,350

3,793

12 20 ..........

1

282,500

52,563

48,130

5,103

3,850

-

1,253

400

över 20 .........

2

5,656,860

3,063,201

2,637,010

425,160

210,961

—

214,199

82,686

Summa

13

138,517,438

9,153,228

8,103,030

616,535

648,243

+

31,708

86,879

VI. Kraft- och elektri- citetsverk.

0 4..........

3

9,053,328

350,201

243,810

5,485

19,505

+

14,020

—

4 8..........

1

3,520,000

104,151

79,660

2,151

6,373

+

4,222

—

8 12..........

1

13,396,400

1,858,979

1,556,070

125,807

124,486

-

1,321

6,652

12 20 ..........

—

—

—

—

—

—

—

—

över 20 .........

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

5

25,969,728

2,313,331

1,879,540

133,443

150,364

+

16,921

6,652

VII. Elektrisk industri.

0 4..........

2

10,675,628

392,248

323,940

7,289

25,915

+

18,626

—

4 8..........

3

88,061,910

6,148,248

5,446,890

278,378

435,751

+

157,373

5,961

8 12..........

—

—

—

—

—

—

—

—

12-20..........

1

7,500,000

1,189,315

1,098,380

106,926

87,870

-

19,056

7,166

över 20.........

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

6

106,237,538

7,729,811

6,869,210

392,593

549,536

+

156,943

13,127

VIII. Byggnadsindustri.

0—4..........

2

858,847

19,940

18,210

409

1,457

+

1,048

—

4—8..........

5

3,938,070

298,923

274,530

13,149

21,961

+

8,812

251

8—12..........

5

26,222,749

2,141,766

1,906,190

128,626

152,494

+

23,868

5,222

12—20..........

2

765,000

165,813

150,720

17,204

12,058

-

5,146

1,560

över 20.........

3

802,036

205,236

190,380

24,288

15,230

-

9,058

2,890

Summa

17

32,586,702

2,831,678

2,540,030

183,676

203,200

+

19,524

9,923

s. 85 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46■

85

Bolagets

kapital

(aktieka- pital och

reserv-,

tond)

Ink.-

procent

Samman- räkn.

inkomst

efter allm.

avdrag

med un- dantag av

skatter

Beskatt-

nings-

bart

belopp

S:a stats- skatter

enl. 1936

års stats- verks- prop.

(150 %)

S:a stats- skatt enl.

prop.

nr 232

(100 *)

ökn. resp.

minskn.

av stats- skatten

Komm.

progr.- skatt

(bortfaller

enl. prop.

nr 232)

ökning

resp.

minskn.

av stats- skatten

Bortfal-

lande

komm.

progr.-

skatt

i procent av sam- manräknad inkomst

M e t

e 1 t

a 1,

i r o n o

r

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

51,044,189

3.8

1,960,774

1,742,555

39,208

139,405

+ 100,197

+ 5.1

3,304,167

4.6

152,606

136,710

4,368

10,937

+

6,569

—

+ 4.3

—

5,332,350

11.8

600,142

556,260

40,826

44,501

+

3,675

1,897

+ 0.6

- 0.3

282,500

18.6

52,563

48,130

5,103

3,850

—

1,253

400

-2.4

- 0.8

2,828,430

54.2

1,531,601

1,318,505

212,580

105,481

—

107,099

41,343

-7.0

- 2.7

10,655,188

6.6

704,094

623,309

47,426

49,865

+

2,439

6,683

+ 0.3

- 0.9

3,017,776

3.9

116,734

81,270

1,828

6,502

+

4,674

+ 4.0

3,520,000

4.6

104,151

79,660

2,151

6,373

+

4,222

—

+ 4.1

—

13,396,400

11.6

1,858,979

1,556,070

125,807

124,486

—

1,321

6,652

-0.1

- 0.4

5,193,946

8.9

462,666

375,908

26,689

30,073

+

3,384

1,330

+ 0.7

- 0.3

5,337,814

3.7

196,124

161,970

3,645

12,958

+

9,313

+ 4.7

29,353,970

7.0

2,049,416

1,815,630

92,793

145,250

+

52,467

1,987

+ 2.6

-0.1

7,500,000

15.9

1,189,315

1,098,380

106,926

87,870

-

19,056

7,166

- 1.6

- 0.6

17,706,256

7.3

1,288,302

1,144,868

65,432

91,589

+

26,157

2,188

+ 2.0

- 0.2

429,423

2.3

9,970

9,105

205

729

+

524

+ 5.3

787,614

7.6

59,785

54,906

2,630

4,392

+

1,762

50

+ 2.9

- 0.1

5,244,550

8.2

428,353

381,238

25,725

30,499

+

4,774

1,044

+1.1

— 0.2

382,500

19.7

82,907

75,360

8,602

6,029

—

2,573

780

- 3.1

- 0.9

267,345

25.6

68,412

63,460

8,096

5,077

—

3,019

963

- 4.4

- 1.4

1,916,866

8.7

J 166,569

149,414

10,805

11,958

+

1,148

584

+ 0.7

-0.4

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46■

Inkomstprocent

An-

tal

Bolagets

kapital

(aktiekapi- tal och

reservfond)

Samman- räkn.

inkomst

efter allm.

avdrag

med un- dantag av

skatter

Beskatt-

ningsbart

belopp

S:a stats- skatter

enl. 1936

års stats- verks - prop.

(150 «)

S:a stats- skatt

enligt

prop.

nr 232

(100 %)

Ökn. resp.

minskn.

av stats- skatten

Komm.

progr.- skatt

(bort- faller

enl.

prop.

nr 232)

A

b s o

luta ta

1, k

r o n o r

1

2

3

4

5

6

7

8

9

IX. Kemisk och teknisk

industri.

0-4..........

3

28,485,000

687,511

552,940

12,441

44,236

+ 31,795

—

4—8..........

5

107,950,171

6,100,727

5,588,990

261,148

447,120

+ 185,972

5,980

8—12..........

6

16,434,669

1,557,611

1,456,250

92,068

116,500

+ 24,432

3,327

12-20..........

6

31,508,737

4,860,366

4,381,940

416,508

350,556

- 65,952

27,914

över 20 .........

7

8,012,293

2,003,791

1,848,800

232,899

147,904

- 84,995

25,692;

Summa

27

192,390,870

15,210,006

13,828,920

1,015,064

1,106,316

+ 91,252

62,913

X. Gruvdrift.

0—4..........

2

114,900,000

2,888,790

1,983,220

44,623

158,658

+ 114,035

—

4—8..........

1

33,000,000

1,873,449

1,700,450

51,014

136,036

+ 85,022

—

8-12..........

—

—

—

—

—

—

—

—

12—20..........

—

—

—

—

—

—

—

—

över 20.........

1

81,600,000

18,360,009

17,303,460

2,072,089

1,384,277

- 687,812

207,641

Summa

4

229,500,000

23,122,248

20,987,130

2,167,726

1,678,971

- 488,755

207,641

XI. Metallindustri.

0—4..........

4

12,708,570

351,935

274,300

6,172

21,945

+ 15,773

—

4-8..........

7

130,362,500

9,860,624

8,774,310

405,098

701,945

+ 296,847

6,780

8—12..........

6

51,267,037

4,824,312

4,568,280

291,620

365,463

+ 73,843

10,385

12-20..........

4

166,386,500

27,312,459

25,619,360

2,563,213

2,049,548

- 513,665

183,831

över 20 .........

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

21

360,724,607

42,349,330

39,236,250

3,266,103

3,138,901

- 127,202

200,996

XII. Träförädling.

0-4..........

4

19,241,138

570,045

410,160

9,227

32,813

+ 23,586

—

4—8..........

2

2,545,000

218,638

195,450

10,444

15,636

+ 5,192

275

8—12..........

—

—

—

—

—

—

—

—

12-20..........

1

84,000

12,771

11,570

1,086

926

160

67

över 20 .........

1

370,000

95,991

89,280

11,392

7,142

- 4,250

1,218

Summa

8

22,240,138

897,445

706,460

32,149

56,517

+ 24,368

1,560

s. 87 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46•

87

Bolagets

kapital

(aktieka- pital och

reserv- fond)

Ink.-

procent

Samman- räkn.

inkomst

efter allm.

avdrag

med un- dantag’ av

skatter

Beskatt-

ningsbart

belopp

S:a stats- skatter

enl. 1936

års stats- verks- prop.

(150 %)

S-.a stats- skatt enl.

prop.

nr 232

(100 %)

ökn. resp.

minskn.

av stats- skatten

Komm.

progr.-

skatt

(bortfaller

enl. prop.

nr 232)

Ökning

resp.

minskn.

av stats- skatten

Bortfal-

lande

komm.

progr.-

skatt

i procent av sam- manräknad inkomst

M e d

e 1 t

a 1, krono

r

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

9,495,000

2.4

229,170

184,313

4,147

14,745

+

10,598

+ 4.6

21,590,034

5.7

1,220,145

1,117,798

52,230

89,424

+

37,194

1,196

+ 3.0

-0.1

2,739,112

9.5

259,602

242,708

15,345

19,417

+

4,072

555

+ 1.6

-0.2

5,251,456

15.4

810,061

730,323

69,418

58,426

—

10,992

4,652

- 1.4

-0.6

1,144,613

25.0

286,256

264,114

33,271

21,129

—

12,142

3,670

- 4.2

— 1.3

7,125,588

7.9

563,333

512,182

37,595

40,975

+

3,3S0

2,330

+ 0.6

-0.4

57,450,000

2.5

1,444,395

991,610

22,312

79,329

+

57,017

+ 3.9

33,000,000

5.2

1,873,449

1,700,450

51,014

136,036

+

85,022

—

+ 4.5

—

81,600,000

21.9

18,360,009

17,303,460

2,072,089

1,384,277

687,812

207,641

-3.7

- 1.1

57,375,000

10.1

5,780,562

5,246,783

541,932

419,743

122,189

51,911

-2.1

- 0.9

3,177,143

2.8

87,984

68,575

1,543

5,486

+

3,943

+ 4.5

1

18,623,210

7.6

1,408,661

1,253,473

57,871

100,278

+

42,407

969

+ 3 0

— 0.1

8,544,506

9.4

804,052

761,380

48,603

60,911

+

12,308

1,731

+ 1.5

- 0.2

41,596,625

16.4

6,828,115

6,404,840

640,803

512,387

-

128,416

45,958

- 1.9

- 0.7

17,177,302

11.7

2,016,635

1,868,393

155,529

149,471

-

6,058

9,571

- 0.3

- 0.6

4,810,285

3.0

142,511

102,540

2,307

8,203

+

5,896

+ 4.1

1,272,500

7.7

109,319

97,725

5,222

7,818

+

2,596

138

+ 2.4

-0.1

84,000

13.8

12,771

11,570

1,086

926

—

160

67

- 1.3

- 0.5

370,000

24.1

95,991

89,280

11,392

7,142

-

4,250

1,218

- 4.4

- 1.8

2,780*017

4.0

1 112,181

88,308

4,019

7,065

+

3,046

195

+ 2.7

-0.2

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46■

Inkomstprocent

An-

tal

Bolagets

kapital

(aktiekapi- tal och

reservfond)

Samman- räkn.

inkomst

efter allm.

avdrag

med un- dantag av

skatter

Beskatt-

ningsbart

belopp

S:a stats- skatter

enl. 1936

års stats- verks- prop.

(150 %)

S:a stats- skatt

enligt

prop.

nr 232

(100 %)

Ökn. resp.

minskn.

av stats- skatten

Komm.

progr.

skatt

(bort- faller

enl.

prop.

nr 232)

A

b s o

I u t

a ta

1, k

o n o r

1

2

3

4

5

6

7

8

9

XIII. Sågverk.

0-4..........

2

8,900,000

279,290

224,380

5,048

17,950

+ 12,902

4-8..........

2

50,810,000

3,236,486

2,924,760

104,212

233,981

+ 129,769

—

8-12..........

1

6,600,000

768,420

696,890

51,813

55,751

+ 3,938

2,456

12-20..........

—

—

—

—

—

—

—

—

över 20 .........

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

5

66,310,000

4,284,196

3,846,030

161,073

307,682

+ 146,609

2,456

XIV. Stenindustri.

0-4..........

1

120,000

1,506

550

12

44

+ 32

4-8..........

1

500,000

39,647

29,480

1,061

2,358

+ 1,297

—

8—12..........

—

—

—

—

—

—

—

—

12-20..........

—

—

—

—

—

—

—

—

över 20 .........

1

1,325,000

301,853

265,650

33,179

21,252

- 11,927

3,446

Summa

3

2,045,000

343,006

295,680

34,252

23,654

- 10,598

3,446

XV. Bank- och för- säkringsföretag.

0—4..........

4-8..........

5

189,224,368

12,354,051

11,769,550

471,779

941,564

+ 469,785

3,342

8-12..........

3

104,692,500

10,110,937

9,238,720

574,746

739,098

+ 164,352

19,788

12-20..........

—

—

—

—

—

—

—

—

över 20.........

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

8

293,916,868

22,464,988

21,008,270

1,046,525

1,680,662

+ 634,137

23,130

XVI. Bryggerier.

0—4..........

1

5,670,000

220,948

165,410

3,722

13,233

+ 9,511

4-8..........

1

1,330,000

110,141

98,770

5,114

7,902

+ 2,788

lil

8—12..........

2

6,545,000

678,250

566,310

36,306

45,305

+ 8,999

1,407

12—20..........

2

32,765,040

6,235,045

5,410,260

614,882

432,821

- 182,061

53,018

över 20 .........

1

277,400

101,946

95,270

13,929

7,622

- 6,307

2,029

Summa

7

46,587,440

7,346,330

6,336,020

673,953

506,883

- 167,070

56,565

s. 89 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46-

89

Bolagets

kapital

(aktieka- pital och

reserv- fond)

Ink.-

procent

Samman- räkn.

inkomst

efter allm.

avdrag

med un- dantag av

skatter

Beskatt-

ningsbart

belopp

S:a stats- skatter

enl. 1936

års stats- verks- prop.

(150 %)

S:a stats- skatt enl.

prop.

nr 232

(100 %)

ökn. resp.

minskn.

av stats- skatten

Komm.

progr.- skatt

(bortfaller

enl. prop.

nr 232)

Ökning

resp.

minskn.

av stats- skatten

Bortfal-

lande

komm.

progr.-

skatt

i procent av sam- manräknad inkomst

Med

e 1 t

a 1,

i r o n o

r

)0

11

12

13

14

15

16

17

18

19

4,450,000

3.1

139,645

112,190

2,524

8,975

+ 6,451

+ 4.6

25,400,000

5.8

1,618,243

1,462,380

52,106

116,991

+ 64,885

—

+ 4.0

—

6,600,000

10.6

768,420

696,890

51,813

55,751

+ 3,938

2,456

+ 0.5

- 0.3

13,262,000

6.5

856,839

769,206

32,215

61,536

+ 29,321

491

+ 3.4

-0.1

120,000

0.5

1,506

550

12

44

+ 32

+ 2.1

500,000

5.9

39,647

29,480

1,061

2,358

+ 1,297

—

+ 3.3

—

1,325,000

23.2

301,853

265,650

33,179

21,252

- 11,927

3,446

— 4.0

-1.1

681,667

16.8

114,335

98,360

11,417

7,885

- 3,532

1,149

-3.1

- 1.0

37,844,874

6.5

2,470,810

2,354,910

94,356

188,313

+ 93,957

668

+ 3.8

- O.o

34,897,500

9.7

3,370,312

3,079,573

191,582

246,366

+ 54,784

6,596

+ 1.6

- 0.2

35,489,609

7.9

2,808,124

2,626,034

130,816

210,083

+ 79,267

2,891

+ 2.8

-0.1

5,670,000

2.9

220,948

165,410

3,722

13,233

+ 9,511

+ 4.3

1,330,000

7.4

110,141

98,770

5,114

7,902

+ 2,788

lil

+ 2.5

- 0.1

3,272,500

10.4

339,125

283,155

18,153

22,652

+ 4,499

704

+ 1.3

— 0.2

16,382,520

19.0

3,117,522

2,705,130

307,441

216,410

- 91,031

26,509

- 2.9

- 0.9

277,400

34.3

101,946

95,270

13,929

7,622

- 6,307

2,029

- 6.2

- 2.0

6,655,349

15.8

1,049,476

905,146

96,279

72,412

- 28,867

8,081

-2.3

— 0.8

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46■

Inkomstprocent

An-

tal

Bolagets

kapital

(aktiekapi- tal och

reservfond)

Samman- räkn.

‘inkomst

efter allm.

avdrag

med un- dantag av

skatter

Beskatt-

ningsbart

belopp

S:a stats- skatter

enl. 1936

års stats- verks- prop.

(150 %)

S:a stats- skatt

enligt

prop.

nr 232

(100 %)

Ökn. resp.

minskn.

av stats- skatten

Komm.

progr.

skatt

(bort- faller

enl.

prop.

nr 232)

A

b s o

1 u t

a ta

1, k

r o n o r

1

2

3

4

5

7

8

9

XVII. Tomtförsäljnings- företag’.

0-4..........

3

2,150,150

77,509

57,860

1,301

4,629

+ 3,328

4—8..........

—

—

—

—

—

—

—

—

8-12..........

—

—

—

—

—

—

—

—

12—20..........•

—

—

—

—

—

—

—

—

över 20 .........

1

1,050,000

158,323

135,480

17,781

10,838

- 6,943

2,133

Summa

4

3,200,150

235,832

193,340

19,082

15,467

- 3,615

2,133

XVIII. S. k. Monopol- bolag.

0—4..........

4—8..........

—

—

—

—

—

—

—

—

8—12..........

I

31,227,778

3,674,617

3,237,140

230,484

258,971

+ 28,487

10,682

12—20..........

1

34,600,000

6,528,307

5,777,440

602,875

462,195

- 140,680

46,363

över 20.........

2

510,000

5,828,652

5,219,280

939,469

417,543

- 521,926

—

Summa

4

66,337,778

16,031,576

14,233,860

1,772,828

1,138,709

- 634,119

57,045

s. 91 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46-

91

Bolagets

kapital

(aktieka- pital och

reserv- fond)

Ink.-

procent

Samman- räkn.

inkomst

efter allm.

avdrag

med un- dantag av

skatter

Beskatt-

ningsbart

belopp

S:a stats- skatter

enl. 1936

års stats- verks- prop.

(150 %)

S:a stats- skatt enl.

prop.

nr 232

(100 %)

Ökn. resp.

minskn.

av stats- skatten

Komm.

progr.-

skatt

(bortfaller

enl. prop.

nr 232)

ökning

resp.

minskn.

av stats- skatten

Bortfal-

lande

komm.

progr.-

skatt

i procent av sam- manräknad inkomst

Med

e 1 t

a 1,

c r o n o

r

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

716,717

3.6

25,836

19,287

434

1,543

+ 1,109

—

+ 4.3

—

1,050,000

26.9

158,323

135,480

_

17,781

10,838

- 6,943

2,133

— 4.4

- 1.3

800,03S

7.4

58,958

48,335

4,771

3,867

904

533

- 1.5

- 0.9

31,227,778

10.4

3,674,617

3,237,140

230,484

258,971

+ 28,487

10,682

+ 0.8

— 0.3

34,600,000

16.7

6,528,307

5,777,440

602,875

462,195

- 140,680

46,363

- 2.2

- 0.7

255,000

1,142.9

2,914,326

2,609,640

469,735

208,772

- 260,963

—

- 9.0

16,584,445

24.2

4,007,894

3,558,465

443,207

284,677

- 158,530

14,261

- 4.0

- 0.4

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46-

Tabell, utvisande för föreningar och utländska bolag verkningarna av den i

Inkomstintervall,

kr.

An-

tal

Samman- räknad

inkomst

efter allm.

avdrag

med un- dantag av

skatter

S:a

behållen

förmö-

genhet

Enligt 1936 års

statsverksprop.

(150 *)

Enligt proposition

nr 232 (100 *)

Ökn.

resp.

minskn.

Komm.

progr.- skatt

(bort- faller

enl.

prop.

nr 232)

Besk.-

bart

belopp

S:a

stats-

skatter

Besk.-

bart

belopp

S:a

stats-

skatt

av stats- skatten

Åhs

0 1 u

t a

tal,

k r c

n o r

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

I. Ekonomiska

föreningar.

1. Konsumtionsföre- ningar o. d.

10—19,990 . . .

32

228,633

—

210,260

10,548

210,260

16,818

+ 6,270

952

20,000—39,990 . . .

4

120,726

—

113,350

7,661

113,350

9,068

+ 1,407

1,440

40,000-99,990 . . .

6

462,012

—

439,550

42,021

439,550

35,164

- 6,857

10,845

100,000 och däröver .

3

2,749,731

—

2,423,490

482,103

2,423,490

193,879

-288,224

106,287

Summa

45

3,561,102

—

3,186,650

542,333

3,186,650

254,929

-287,

119,524

2. Bostadsföreningar.

10—29,990 . . .

10

160,136

—

129,340

7,262

129,340

10,347

+ 3,

957

30,000 och däröver .

2

194,178

2,113,415

221,350

24,969

194,380

15,551

— 9,41

7,085

Summa

12

354,814

2,113,415

350,690

32,231

323,720

25,898

- 6,333

8,042

IL Föreningar

enligt 18 § e)

skatteförord- ningen.

10-39,990 . . .

4

47,017

2,334,893

77,550

3,489

50,390

2,0 L7

- 1,472

—

40,000—99,990 . . .

3

97,119

4,388,691

153,330

6,899

102,120

4,085

- 2,814

—

100,000 och däröver .

2

405,027

17,203,069

635,490

28,597

434,790

17,391

- 11,206

—

Summa

9

549,163

23,926,653

866,370

38,985

587,300

23,493

- 15,492

—

lil. Utländska

bolag.

10—29,990 . . .

1

-

27,600

1,848

27,600

2,208

+ 360

342

30,000—39,990 . . .

2

63,000

630,000

73,500

6,227

66,150

6,872

+ 645

1,085

40,000—49,990 . . .

4

148,500

1,485,000

173,250

15,819

155,910

16,534

+ 715

2,956

100,000 och däröver .

1

178,610

27,464

163,360

18,845

- 8,619

6,770

Summa

8

414,412

3,422,745

452,960

51,358

413,020

44,459

- 6,899

11,153

s. 93 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46-

93

Bilaga C.

Kungl. Maj:ts proposition nr 232 föreslagna omläggningen av statsskatterna.

Samman- räknad

inkomst

efterallm.

avdrag

med un- dantag av

skatter

S:a

behållen

förmö-

genhet

Enligt 1936 års

statsverksprop.

(150 %)

Enligt proposition

nr 232 (100 %)

ökn.

resp.

minskn.

av stats- skatten

Komm.

progr.- skatt

(bort- faller

enl.

prop.

nr 232)

ökn. resp.

minskn.

av stats- skatten

Bort-

fallande

komm.

progr.-

skatt

Besk.-

bart

belopp

S:a

stats-

skatter

Besk.-

bart

belopp

S:a

stats-

skatt

i procent av

sammanräknad

inkomst

Med

elta

1, k

r o n o r

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

7,145

6,570

329

6,570

525

+

196

30

+

2.7

- 0.4

30,182

—

28,338

1,915

28,338

2,267

+

352

360

+

1.2

- 1.2

77,002

—

73,258

7,004

73,258

5,861

—

1,143

1,808 ■

—

1.5

- 2.S

916,577

—

807,830

160,701

807,830

64,626

—

96,075

35,429

-

10.5

- 3.9

79,135

—

70,814

12,052

70,814

5,665

—

6,387

2,656

—

8.1

-3.4

16,014

_

12,934

726

12,934

1,035

+

309

96

+

1.9

-0.6

97,089

1,056,708

110,675

12,485

97,190

7,776

—

4,709

3,543

-

4.9

- 3.6

29,526

176,118

29,224

2,686

26,977

2,158

528

670

1.8

-2.8

11,754

583,723

19,388

872

12,598

504

368

3.1

''

32,373

1,462,897

51,110

2,300

34,040

1,362

—

938

—

-

2.9

—

202,514

8,601,535

317,745

14,299

217,395

8,696

—

5,603

—

-

2.8

—

61,017

2,658,517

96,263

4,332

65,255

2,610

—

1,722

—

—

2.8

—

*

27,600

1,848

27,600

2,208

+

360

342

+

1.2

- 1.2

31,500

315,000

36,750

3,114

33,075

3,436

+

322

543

4

1.0

- 1.7

37,125

371,250

43,313

3,955

38,978

4,134

+

179

739

+

0.5

-2,0

178,610

27,464

163,360

18,845

—

8,619

6,770

—

5.0

- 3.9

51,802

427,843

56,620

6,420

51,628

5,557

-

863

1,394

-

1.7

-2.7

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

Tabell, utvisande för jordbrukare i Södermanlands län verkningarna av

samtliga skatter efter för vederbörande

Inkomstintervall,

kr.

An-

tal

S:a statsskatter enligt

Komm. progr.-skatt enligt

1936 års

stats- verks- prop.

(150 %)

Prop.

nr 232

(100 X)

Alt. II

(110 %)

1936 års

stats- verks- prop.

Prop.

nr 232

Alt. II

i

2

3

4

5

6

7

8

Absoluta

10— 9 990 .........

26

5,661

4,299

3,921

158

46

155

10 000-19 990 .........

7

7,310

6,008

5,832

427

183

428

20000- 29 990 .........

3

7,852

6,216

6,337

590

175

701

30000—49 990 .........

2

10,969

10,222

10,195

1,143

664

1,288

50 000—99 990''.........

—

—

—

—

—

—

—

100000 och däröver......

4

228,574

196,361

219,948

32,307

20,930

43,242

Summa

42

260,866

223,106

246,233

34,625

21,998

45,814

Medeltal

10— 9 990 .........

26

218

165

150

6

2

6

10 000-19 990 .........

7

1,044

858

833

61

26

61

20 000-29 990 .........

3

2,617

2,072

2,112

197

58

234

30000- 49 990 .........

2

5,484

5,111

5,097

572

332

644

50 000-99 990 .........

—

—

—

—

—

—

—

100 000— och däröver.....

4

57,143

49,090

54,987

8,077

5,232

10,810

Summa

42

6,199

5,312

5,862

824

523

1,091

P r

o c e n-

(Procent av

samman-

10— 9 990 .........

26

5.3

4.0

3.6

0.2

0.1

0.2

10 000-19 990 .........

7

10.5

8.6

8.4

0.6

0.3

0.6

20 000—29 990 . •.......

3

25.2

19.9

20.3

1.9

0.6

2.3

30 000-49 990 .........

2

17.1

16.0

15.9

1.8

1.0

2.0

50 000—99 990 .........

—

—

—

—

—

—

—

100 000 och däröver......

4

35.9

30.8

34.5

5.1

3.3

6.8

Summa

42

28.6

24.6

27.1

3.8

2.4

5.0

s. 95 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

95

Bilaga D.

den föreslagna omläggningen av statsskatterna med hänsynstagande till

kommun m. m. fastställd utdebiteringsprocent.

Allm. komm.-skatt,

landstingsskatt och

vägskatt enligt fast- ställd utdebiterings- procent

S-a stats- och kommunal- skatter enligt

Samman- räknad ink.

Sammanräknad inomst

efter avdrag av samtliga

skatter enligt

1936 års

efter allm.

avdrag med

undantag av

skatter

1936 års

för

inkomst

för fastig- het (garan- tiskatt)

stats-

verks-

prop.

Prop.

nr 232

Alt. II

stats-

verks-

prop.

Prop.

nr 232

Alt. II

9

10

11

12

13

14

15

1 16

17

tal, kr

2,955

o n o r

19,475

28,249

26,775

26,506

107,978

85,276

86,564

86,608

2,325

18,221

28,283

26,737

26,806

69,266

47,864

49,114

48,893

1,133

7,389

16,964

14,913

15,560

31,173

20,926

21,572

20,943

716

14,269

27,097

25,871

26,468

64,057

36,960

38,186

37,589

—

—

—

—

—

—

—

—

—

22,715

98,718

382,314

338,724

384,623

636,135

253,821

297,411

251,512

29,844

158,072

482,907

433,020

479,963

908,609

444,847

492,847

445,545

krono

114

r

749

1,087

1,030

1,019

4,153

3,280

3,329

3,331

332

2,603

4,040

3,819

3,829

9,895

6,838

7,016

6,985

378

2,463

5,655

4,971

5,187

10,391

6,975

7,191

6,981

358

7,135

13,549

12,936

13,234

32,029

18,480

19,093

18,795

5,679

24,680

95,579

84,681

96,156

159,034

63,455

74,353

62,878

711

3,764

11,498

10,310

11,428

21,634

10,592

11,734

10,608

tuella

räknad inkc

2.7

tal

mst)

18.0

26.2

24.8

24.5

79.0

80.2

80.2

3.4

26.3

40.8

38.6

38.7

—

69.1

70.9

70.6

3.6

23.7

54.4

47.8

49.9

—

67.1

69.2

67.2

1.1

22.3

42.3

40.4

41.3

—

57.7

59.6

58.7

3.6

15.5

60.1

53.2

60.4

_

39.9

46.8

39.6

3.3

17.4

53.1

47.7

52.8

—

48.9

54.2

49.o

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46-

Bilaga E.

Tabell, utvisande verkningarna å den kommunala utdebiteringen till

följd av den kommunala progressivskattens minskning resp. ökning

enligt propositionen nr 232 och alternativ II i departementspromemorian.

(Prop. innebär minskning av progressivskatten på grund av de juridiska personernas befrielse

samt förmögenhetsdelens sänkning till Vito.

Alt. II innebär minskning av progressivskatten på grund av de juridiska personernas befrielse

men ökning på grund av förmögenhetsdelens höjning för vissa fall.)

Beräkningarna äro verkställda på grundval dels av 1935 års taxering dels ock, såvitt angår

förmögenheternas storlek, av material från 1930 års folkräkning.

Län och kommun

Antal

skatte-

kronor

Allm.

komm.- skatt.,

utdeb. pr

skatte- krona

Prop. nr 232

Alt.

II

Minskning

av den

komm.

progr.-skat- ten, kr.

Ökning

i den

komm.

utdebit.

pr skatte- krona

Minskning

resp. ökning

av den

komm.

progr.-skat- ten, kr.

Ökning

resp.

minskn. i

den komm.

utdeb. pr

skattekr.

1

2

3

4

5

6

7

1

Städer.

Stockholms stad.....

10,260,163

7.04

—1,540,846

+ 0.15

-934,603

+ 0.09

Stockholms län.

Södertälje.......

151,660

10.60

8,122

+ 0.05

- 925

+ O.oi

Sundbyberg......

107,480

8.50

- 15,263

+ 0.14

- 13,307

+ 0.12

Djursholm.......

187,502

4.25

- 20,281

+ 0.11

+ 8,511

- 0.05

Lidingö........

180,803

7.60

- 10,450

+ 0.06

+ 4,479

- 0.02

Vaxholm.......

28,247

7.75

979

+ 0.03

+ 168

— 0.01

Norrtälje........

36,410

9.50

- 2,226

+ 0.06

+ 525

- 0.01

Östhammar......

8,939

6.35

515

+ 0.06

+ 215

- 0.02

Öregrund.......

6,566

8.50

— 423

+ 0.06

-i- 181

— 0.03

Sigtuna........

13,452

5.60

615

+ 0.05

+ 264

- 0.02

Uppsala län.

Uppsala........

439,436

5.75

- 44,594

+ 0.10

- 16,297

+ 0.04

Enköping.......

51,023

7.60

- 3,494

+ 0.07

- 608

+ 0.01

Södermanlands län.

Nyköping.......

118,513

9.13

- 8,827

+ 0.07

- 3,496

+ 0.03

Katrineholm......

76,702

8.70

- 5,214

+ 0.07

- 2,700

+ 0.04

Eskilstuna.......

373,512

8.50

- 70,559

+ 0.19

- 57,218

+ 0.15

Torshälla.......

11,320

8.40

682

+ 0.06

+ 289

- 0.03

Strängnäs.......

48,099

6.86

- 3,103

+ 0.06

+ 1,320

— 0.03

Mariefred.......

10,190

7.85

722

+ 0.07

+ 309

— 0.03

[ Trosa.........

4,846

11.00

561

+ 0.12

+ 241

— 0.05

s. 97 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46-

97

Län och kommun

Antal

skatte-

kronor

Allm.

komm.- skatt.,

utdeb. pr

skatte- krona

Prop. nr 232

Alt.

II

Minskning

av den

komm.

progr.-skat- ten, kr.

ökning

i den

komm.

utdebit.

pr skatte- krona

Minskning

resp. ökning

av den

komm.

progr.-skat- ten, kr.

ökning

resp.

minskn. i

den komm.

utdeb. pr

skattekr.

1

2

3

4

5

6

7

Östergötlands län.

Linköping.......

314,861

6.63

- 24,594

+ 0.08

-

1,351

+ 0.00

Norrköping......

652,060

8.60

- 45,974

+ 0.07

-

18,044

+ 0.03

Söderköping......

17,746

9.94

- 1,124

+ 0.06

+

482

- 0.03

Motala........

55,770

8.80

- 3,857

+ 0.07

-

169

+ O.oo

Vadstena.......

21,953

8.80

- 1,126

+ 0.05

4

447

- 0.02

Skänninge.......

10,458

8.90

- 628

+ 0.06

+

255

- 0.02

Mjölby........

35,301

9.90

- 2,260

+ 0.06

+

506

- 0.01

Jönköpings län.

Jönköping.......

310,774

8.80

- 22,549

+ 0.07

-

9,485

+ 0.03

Huskvarna.......

74,174

8.50

- 8,043

+ 0.11

—

6,219

+ 0.08

Nässjö.........

79,097

7.80

- 4,512

+ 0.06

-

2,298

+ 0.03

Värnamo.......

36,060

7.oo

- 1,285

+ 0.04

+

355

— 0.01

Vetlanda........

29,813

7.20

- 1,788

+ 0.06

+

169

- 0.01

Eksjö.........

56,554

6.60

- 2,591

+ 0.05

+

1,057

- 0.02

Tranås.........

44,504

9.75

- 3,542

+ 0.08

+

121

- O.oo

Gränna........

8,410

6.10

- 791

+ 0.09

+

339

- 0.04

Kronobergs län.

Växjö.........

93,277

8.65

- 6,142

+ 0.07

-

150

+ 0.00

Kalmar län.

Kalmar........

194,926

9.90

- 38,562

+ 0.20

—

29,221

+ 015

Oskarshamn......

62,919

13.30

- 4,835

+ 0.08

—

2,126

+ 0.03

Västervik......

88,947

11.00

- 3,964

+ 0.04

+

83

- 0.00

Vimmerby.......

21,420

7.60

- 1,816

+ 0.08

-

265

+ 0.01

Borgholm.......

14,397

9.80

- 1,484

+ 0,10

-

334

+ 0.02

Gotlands län.

Visby.........

102,920

9.00

- 10,136

+ 0.10

-

5,356

+ 0.05

Blekinge län.

Karlskrona.......

235,833

10.07

- 9,456

+ 0.04

—

350

+ 0.00

Ronneby ........

40,966

10.45

- 1,966

+ 0.05

+

554

- 0.01

Karlshamn.......

82,631

5.70

- 14,660

+ 0.18

-

9,265

+ 0.11

Sölvesborg.......

32,221

9.40

- 1,896

+ 0.06

i

197

- 0-01

Bihang lill riksdagens protokoll 1936. 7 sami. Nr 46. 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

Län och kommun

Antal

skatte-

kronor

Allm.

komm.- skatt.,

utdeb. pr

skatte- krona

Trop. nr 232

Alt.

II

Minskning

av den

komm.

progr.-skat- ten, kr.

Ökning

i den

komm.

utdebit.

pr skatte- krona

Minskning

resp. ökning

av den

komm.

progr.-skat- ten, kr.

ökning

resp.

minsen. i

den komm.

utdeb. pr

skattekr.

1

2

3

4

5

6

7

Kristianslads län.

Kristianstad......

172,991

6.20

- 18,871

+

0.11

-

8,377

+

0.05

Simrishamn......

26,702

5.45

- 2,396

+

0.09

—

262

+

0.01

Ängelholm.......

68,627

6.00

- 4,597

+

0.07

+

919

-

O.oi

Hässleholm......

29,530

10.00

- 3,184

+

0.11

-

1,794

+

0.06

Malmöhus län.

Malmö.........

1,733,149

9.30

-163,018

+

0.09

-

89,672

+

0.05

Lund.........

307,034

7.71

- 20,749

+

0.07

—

411

+

O.oo

Landskrona......

175,456

10.00

- 13,885

+

0.08

-

4,649

+

0.03

Hälsingborg......

731,617

10.80

- 95,254

+

0.13

-

44,820

+

0.06

Eslöv.........

64,902

7.60

- 6,488

+

0.10

-

1,415

+

0.02

Ystad.........

107,149

8.80

- 10,776

+

0.10

-

3,794

+

0.04

Trälleberg.......

135,696

8.40

- 21,931

+

0.16

-

12,964

+

0.10

Skanör med Falsterbo .

10,343

4.91

- 1,187

+

0.11

+

196

-

0.02

Hallands län.

Halmstad.......

258,050

8.oo

- 25,239

+

0.10

-

11,471

+

0.04

Laholm........

17,720

5.50

- 1,153

+

0.07

+

494

-

0.03

Falkenberg.......

52,978

8.oo

- 2,777

+

0.05

+

326

-

0.01

Varberg........

87,275

9.25

- 5,264

+

0.06

-

1,227

+

0.01

Kungsbacka......

26,451

3.95

- 1,513

+

0.06

+

354

-

0.01

Göteborgs och Bohus län.

Göteborg........

3,520,305

8.72

-594,677

+

0.17

-427,955

+

0.12

Mölndal........

139,363

10.50

- 4,700

+

0.03

-

929

+

0.01

Kungälv........

25,944

5.80

- 1,083

+

0.04

+

464

-

0.02

Marstrand.......

10,275

11.00

- 443

4-

0.04

4-

190

-

0.02

Lysekil........

39,376

12.00

- 1,966

+

0.05

+

447

-

0.01

Uddevalla.......

129,953

9.73

- 6,974

+

0.05

+

420

-

0.00

Strömstad.......

24,954

10.31

- 1,133

+

0.05

+

311

-

0.01

Älvsborgs län.

Vänersborg......

84,925

11.00

- 3,780

+

0.04

+

533

-

0.01

Trollhättan......

137,381

8.00

- 18,930

+

0.14

-

13,968

+

0.10

Alingsås........

85,983

6.95

- 6,637

+

0.08

-

1,664

+

0.02

Borås.........

480,045

7.90

- 77,300

+

0.16

-

57,562

+

0.12

Ulriceham.......

39,469

6.65

- 2,577

+

0.07

+

589

-

0.01

Åmål.........

50,097

8.50

- 2,456

+

0.05

+

138

-

0.00

s. 99 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46-

99

Län och kommun

Antal

skatte-

kronor

Allm.

komm.- skatt.,

utdeb. pr

skatte- krona

Prop. nr 232

Alt.

II

Minskning

av den

komm.

progr.-skat- ten, kr.

Ökning

i den

komm.

utdebit.

pr skatte- krona

Minskning

resp. ökning

av den

komm.

progr.-skat- ten, kr.

ökning

resp.

minskn. i

den komm.

utdeb. pr

skattekr.

1

2

3

4

5

6

7

Skaraborgs län.

Mariestad.......

56,186

7.50

-

4,146

+

0.07

-

779

O.oi

Lidköping.......

110,241

7.15

-

8,647

+

0.08

-

3,480

+

0.03

Skara.........

55,776

8.40

-

2,907

+

0.05

+

897

-

0.02

Skövde ........

97,699

7.80

-

6,325

+

0.06

+

1,915

-

0 02

Hjo..........

20,317

7.40

-

2,219

+

0.11

+

185

-

0.01

Tidaholm.......

28,666

10.50

-

643

+

0.02

+

276

-

O.oi

Falköping.......

72,241

7.90

—

8,957

+

0.12

—

5,978

+

0.08

Värmlands län.

Karlstad........

247,016

8.90

-

19,454

+

0.08

-

9,157

+

0.04

Kristinehamn.....

104,520

10.20

—

6,459

+

0.06

-

455

+

0.01

Filipstad........

32,662

9.50

-

3,941

+

0.12

-

1,615

+

0.05

Arvika.........

65,275

8.90

-

3,097

+

0.05

+

346

—

0.01

örebro län.

Örebro........

435,474

8.52

—

30,087

+

0.07

-

6,313

+

0.01

Askersund.......

17,705

7.75

-

952

4

0.05

+

144

-

0.01

Nora.........

24,874

6.00

-

3,002

+

0.12

-

968

+

0.04

Lindesberg.......

27,267

6.35

-

1,521

4-

0.06

+

567

-

0.02

Västmanlands län.

Västerås........

379,313

7.70

—

28,210

+

0.07

-

16,657

+

0.04

Sala..........

57,712

6.80

-

3,788

+

0.07

-

278

+

0.00

Köping.......

50,478

10.60

-

4,370

+

0.09

-

1,074

4-

0.02

Arboga........

38,577

10.00

-

4,299

+

0.11

- -

1,716

+

0.04

Kopparbergs län.

Falun.........

150,240

9.01

-

16,529

+

0.11

-

9,405

+

0.06

Säter.........

17,044

8.30

—

621

4-

0.04

+

233

-

0.01

Hedemora.......

33,093

7.80

-

2,084

+

0.06

+

316

-

0.01

Avesta.........

45,885

9.40

-

946

+

0.02

-

133

+

0.00

Ludvika........

59,623

9.50

-

1,341

+

0.02

+

248

-

0.00

Gävleborgs län.

Gävle.........

388,417

10.76

-

46,006

+

0.12

-

27,258

+

0.07

Söderhamn.......

76,958

11.80

—

3,631

+

0.05

+

169

0.00

Hudiksvall.......

50,270

10.00

-

1,878

+

0.01

+

399

0.01

Kartong.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46•

Län och kommun

Antal

skatte-

kronor

Allm.

komm.- skatt.,

utdeb. pr

skatte- krona

Prop. nr 232

Alt.

11

Minskning

av den

komm.

progr.-skat- ten, kr.

Ökning

i den

komm.

utdebit.

pr skatte- krona

Minskning

resp. ökning

av den

komm.

progr.-skat- ten, kr.

Ökning

resp.

minskn. i

den komm.

utdeb. pr

skattekr.

1

2

3

4

5

6

7

Västernorrlands län.

Härnösand.......

115,614

10.21

-

4,336

+ 0.04

+

286

- 0.00

Sundsvall.......

205,741

9.80

-

23,815

+ 0.12

. —

12,953

+ 0.06

Sollefteå........

34,363

9.25

—

2,242

+ 0.07

—

537

+ 0.02

Örnsköldsvik......

56,177

7.50

-

2,787

+ 0.05

-

384

+ 0.01

Jämtlands län.

Östersund.......

141,777

10.30

-

12,940

+ 0.09

-

6,699

+ 0.05

Västerbottens län.

Umeå.........

118,302

6.00

-

4,860

+ 0.04

—

604

+ 0.01

Skellefteå.......

198,020

6.10

-

8,130

+ 0.04

-

5,374

+ 0.03

Norrbottens län.

Luleå.........

119,465

12.45

-

4,542

+ 0.04

—

826

+ 0.01

Piteå.........

25,094

10.60

-

972

+ 0.04

+

245

- 0.01

Boden.........

65,600

11.50

-

1,398

+ 0.02

+

493

- 0.01

Haparanda.......

15,053

20.45

539

+ 0.04

+

231

- 0.02

Landsbygd.

Stockholms län.

Knivsta........

8,971

7.02

-

599

+ 0.07

+

101

- 0.01

Husby-Ärlinghundra . .

6,849

5.30

-

316

+ 0.05

+

136

- 0.02

Djurö1........

7,963

4.73

-

1,016

+ 0.13

+

435

- 0.05

Gustavsberg......

20,202

6.20

-

715

+ 0.04

+

292

- 0.01

Solna.........

197,063

7.90

—

5,978

+ 0.03

+

1,818

- 0.01

Stocksunds köping1 . .

65,452

5.15

-

4,644

+ 0.07

+

1,990

— 0.03

Danderyd.......

46,103

4.00

-

2,836

+ 0.06

+

1,215

- 0.03

Ed1..........

9,931

6.50

-

672

+ 0.07

+

288

- 0.03

Sollentuna2......

118,948

6.25

-

3,971

+ 0.03

+

1,063

- 0.01

Skå 1.........

5,277

6.00

—

1,170

+ 0.22

+

501

- 0.09

Nacka2........

141,840

5.90

-

14,936

+ 0.11

—

8,011

+ 0.06

Saltsjöbadens köping1 . .

72,498

4.27

-

6,045

+ 0.08

+

2,432

- 0.03

Huddinge.......

91,201

7.20

-

2,523

+ 0.03

4-

1,081

- 0.01

Botkyrka.......

46,252

7.50

-

982

+ 0.02

+

250

- 0.01

Grödinge........

10,220

7.25

-

1,229

+ 0.12

+

527

- 0.05

Vårdinge........

8,600

8.00

-

606

+ 0.07

+

260

- 0.03

1 På grund av progressivskattens fördelning på annan eller andra kommuner blir förskjutningen

något mindre än som beräknats.

1 Enär kommunen synes hava erhållit andel av progressivskatt från annan kommun, blir

förskjutningen något större än som beräknats.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46-

101

Län och kommun

Antal

skatte-

kronor

Allm.

komm.- skatt.,

utdeb. pr

skatte- krona

Prop.

nr 232

Alt. II

Minskning

av den

komm.

progr.-skat- ten, kr.

Ökning

i den

komm.

utdebit.

pr skatte- krona

Minskning

resp. ökning

av den

komm.

progr.-skat- ten, kr.

Ökning

resp.

minskn. i

den komm.

utdeb. pr

skattekr.

1

2

3

4

5

6

7

Dalarö.........

7,596

5.50

_

252

+ 0.03

+

108

- 0.01

Ösmo.........

12,853

7.20

-

1,146

+ 0.09

+

491

- 0.04

Uppsala län.

Stockholms-Näs ....

6,117

7.50

-

333

+ 0.05

+

143

- 0.02

Håtuna 1........

4,138

6.10

-

904

+ 0.22

+

387

- 0.09

Gamla Uppsala ....

8,960

12.60

-

603

+ 0.07

+

241

- 0.03

Österlövsta 1......

12,735

5.70

-

2,058

+ 0.16

+

882

- 0.07

Vendel........

9,097

5.20

-

1,056

+ 0.12

-

228

+ 0.03

Södermanlands län.

Ripsa.........

2,440

10.00

-

1,171

+ 0.48

+

502

— 0.21

Sättersta........

1,380

13.00

—

128

+ 0.09

+

55

- 0.04

Mörkö1........

4,599

9.25

—

1,214

+ 0.26

+

520

-0.11

Frustuna.......

16,038

7.30

—

1,740

+ 0.11

-

329

+ 0.02

Kattnäs........

1,276

4.90

—

42

+ 0.03

+

18

— 0.01

Taxinge1.......

2,091

6.97

—

312

+ 0.15

+

134

- 0.06

Överenhörna......

1,340

7.79

—

195

+ 0.15

+

84

- 0.06

Forssa.........

3,228

5.00

—

1,231

+ 0.38

+

528

- 0.16

Mellösa........

20,979

4.50

—

2,395

+ 0.11

+

974

- 0.05

Husby-Rekarne.....

12,775

5.60

-

1,376

+ 0.11

+

590

- 0.05

Västra Vingåker ....

41,454

7.00

-

3,362

+ 0.08

+

830

- 0.02

Östergötlands län.

Dagsberg 1.......

6,310

5.80

-

1,020

+ 0.16

+

437

- 0.07

Valdemarsviks köping . .

23,722

8.00

-

869

+ 0.04

+

311

- 0.01

Ringarum2......

17,461

6.00

—

3,050

+ 0.17

—

1,466

+ 0.08

Åtvid.........

32,582

6.oo

—

2,463

+ 0.08

—

116

+ O.oo

Vist1.........

8,319

5.oo

-

2,880

+ 0.35

+

1,234

- 0.15

Motala landskommun 2 .

46,453

9.00

—

1,729

+ 0.04

—

81

+ 0.00

Ödeshög........

10,295

6.00

-

1,245

+ 0.12

+

462

- 0.04

Jönköpings län.

Sandseryd.......

8,590

6.00

-

351

+ 0.04

+

150

- 0.02

Anderstorp 1......

22,388

4.00

-

2,669

+ 0.12

—

1,959

+ 0.09

Lannaskede 2......

5,485

4.00

-

227

+ 0.04

+

97

- 0.02

Kronobergs län.

Algutsboda......

12,406

7.30

-

1,876

+ 0.15

-

327

+ 0.03

1 På grund av progressivskattens fördelning på annan eller andra kommuner blir förskjutningen

något mindre än som beräknats.

2 Enär kommunen synes hava erhållit andel av progressivskatt från annan kommun blir

förskjutningen något större än som beräknats.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46<

Län och kommun

Antal

skatte-

kronor

Allm.

komm.-

skatt.,

utdeb.pr

skatte-

krona

Prop. nr 232

Alt.

II

Minskning

av den

komm.

progr.-skat- ten, kr.

Ökning

i den

komm.

utdebit.

pr skatte- krona

Minskning

resp. ökning

av den

komm.

progr.-skat- ten, kr.

Ökning

resp.

minskn. i

den komm.

utdeb. pr

skattekr.

1

2

3

4

5

6

7

Oja..........

5,845

3.50

_

365

+ 0.06

4-

157

- 0.03

Aringsås........

18,751

7,10

-

1,700

+ 0.09

4-

221

- 0.01

Ljungby........

30,614

8.50

—

2,118

+ 0.07

—

32

+ O.oo

Kalmar län.

Lönneberga......

15,339

5.oo

-

1,981

+ 0.13

-

198

+ 0.01

Blekinge län.

Asarum2.......

35,207

9.20

-

1,778

+ 0.05

4-

639

— 0.02

Kristianstads län.

Hammenhög......

6,424

6.00

-

680

+ 0.11

+

283

— 0.04

Tomelilla köping2 . . .

27,985

5.00

—

1,429

+ 0.05

+

612

- 0.02

Östra Sönnarslöv ....

3,938

6.00

—

509

+ 0.13

4-

113

- 0.03

Skepparslöv......

4,214

7.00

-

510

+ 0.12

4-

219

- 0.05

Åhus köping2.....

18,276

7.20

—

789

+ 0.04

4-

175

- 0.01

Ivetofta2 .......

17,734

7.30

—

539

4- 0.03

+

18

- O.oo

Gryt..........

1,243

7.50

—

956

+ 0.77

+

410

- 0.33

Örkelljunga......

14,852

6.70

-

1,130

+ 0.08

4-

484

- 0.03

Gråmanstorp......

34,325

5.oo

-

5,595

+ 0.16

-

3,803

4- 0.11

Strövelstorp 1......

12,097

4.49

-

2,921

+ 0.24

+

1,252

- 0.10

Malmöhus län.

Höganäs........

50,666

9.00

-

1,700

+ 0.03

4-

729

- 0.01

Risekatslösa 1......

1,822

7.70

—

666

+ 0.37

4-

285

- 0.16

Säby.........

4,981

3.03

—

443

+ 0.09

4-

190

— 0.04

Gödelöv1.......

1,943

5.60

-

1,040

+ 0.54

+

446

- 0.23

Lomma........

26,451

5.80

-

787

+ 0.03

4

337

- 0.01

Hallands län.

Övraby 1........

2,859

3.40

-

1,147

4 0.40

+

464

— 0.16

Lindberg........

5,278

7.10

-

494

+ 0.09

+

211

- 0.04

Fjärås .........

10,068

6.20

-

1,556

4- 0.15

+

561

- 0.06

Onsala 1........

10,521

4.30

-

1,388

4- 0.13

4-

595

- 0.06

Göteborgs och Bohus län.

Partille........

61,806

6.75

-

4,587

4- 0.07

-

2,013

4- 0.03

Askim 1........

28,345

3.30

-

2,573

4- 0.09

+

1,100

— 0.04

1 På grund av progressivskattens fördelning på annan eller andra kommuner blir förskjutningen

något mindre än som beräknats.

2 Enär kommunen synes hava erhållit andel av progressivskatt från annan kommun blir

förskjutningen något större än som beräknats.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46-

103

Län och kommun

Antal

skatte-

kronor

Allm.

komm.- skatt.,

utdeb. pr

skatte- krona

Prop. nr 232

Alt.

II

Minskning

av den

komm.

progr.-skat- ten, kr.

ökning

i den

komm.

utdebit.

pr skatte- krona

Minskning

resp. ökning

av den

komm.

progr.-skat- ten, kr.

ökning

resp.

minsen. i

den komm.

utdeb. pr

skattekr.

1

2

3

4

5

6

7

Älvsborgs län.

Steneby........

22,031

6.00

- 19,072

+ 0.84

-

18,262

+ 0.83

Angered........

14,687

5.20

- 501

+ 0.03

+

156

- 0.01

Lerum.........

37,809

4-00

- 2,808

+ 0.07

4-

1,091

- 0.03

Skallsjö........

19,346

3.00

- 2,562

+ 0.13

-

1,274

+ 0.07

Kinna.........

34,281

4.50

- 3.840

+ 0.11

—

2.287

+ 0.07

Fritsla.........

20,293

4.00

- 1,428

+ 0.07

4-

609

- 0.03

Kinnarumma......

18,604

4.90

- 983

+ 0.05

-

384

+ 0.02

Tranemo........

11,932

4.50

- 1,174

+ 0.10

+

109

- 0.01

Södra Åsarp......

4,069

4.60

- 165

+ 0.04

+

71

- 0.02

Finnekumla......

1,683

4.00

- 360

+ 0.21

+

154

- 0.09

Brunn.........

3,286

5.40

- 514

+ 0.16

4-

212

- 0.06

Skaraborgs län.

Vara köping......

17,838

4.90

- 1,781

+ 0.10

-

564

+ 0.03

Medelplana......

3,733

4.50

- 651

+ 0.17

4-

279

- 0.07

Istrum 1........

3,398

5.51

- 349

+ 0.10

+

149

- 0.04

Hömb1 ........

2,413

3.41

- 611

+ 0.25

4-

262

-0.11

Våmb.........

7,344

3.91

- 103

+ 0.01

+

44

- 0.01

Värmlands län.

Färnebo ........

12,938

7.20

- 835

+ 0.06

+

358

- 0.03

Ransäter.......

28,366

11.50

- 647

+ 0.02

+

277

- 0.01

By..........

20,333

7.40

- 709

+ 0.03

+

268

- 0.01

Säffle köping......

36,266

9.70

- 8,335

+ 0.23

-

5,888

+ 0.16

Örebro län.

Almby........

32,443

5.80

- 6,478

+ 0.20

—

5,581

+ 0.17

Hammar1.......

18,356

6.50

- 747

+ 0,04

+

294

- 0.02

Karlskoga.......

188,410

6.oo

-252,881

+ 1.34

-248,288

+ 1.32

Västmanlands län.

Västanfors1......

51,705

6.70

- 2,378

+ 0.05

-

864

+ 0.02

Ramnäs........

10,925

6.50

- 244

+ 0.02

+

104

- 0.01

Västerlövsta......

18,738

7.65

- 1,467

+ 0.08

4-

572

- 0.03

Kopparbergs län.

Kopparberg......

40,773

7.80

- 1,759

+ 0.04

-

115

+ 0.00

Borlänge köping ....

32,317

7.55

- 6,881

+ 0.21

-

5,235

+ 0.16

1 På grund av progressivskattens fördelning på annan eller andra kommuner blir förskjutningen

något mindre än som beräknats.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46-

Län och kommun

Antal

skatte-

kronor

Allm.

komm-

skatt.,

utdeb.pr

skatte-

krona

Prop. nr 232

Alt.

II

Minskning

av den

komm.

progr.-skat- ten, kr.

Ökning

i den

komm.

utdebit.

pr skatte- krona

Minskning

resp. ökning

av den

komm.

progr.-skat- ten, kr.

Ökning

resp.

minsen, i

den komm.

utdeb. pr

skattekr.

1

2

3

4

5

6

7

Leksand........

38,022

5.56

- 3.005

+ 0.08

+ 1,142

— 0.03

Orsa..........

38,488

2.00

- 3,014

+ 0.08

+ 715

- 0.02

Morastrands köping . . .

16,834

7.70

- 1,406

+ 0 08

+ 136

- 0.01

Gävleborgs län.

Hofors.........

99,890

3.50

- 40,401

+ 0.40

- 39,723

+ 0.40

Sandvikens köping . . .

132,767

8.10

- 27,806

+ 0.21

- 25,173

+ 0.19

Söderala ........

86,516

5.60

- 3,942

+ 0.05

- 2,663

+ 0.03

Harmånger......

18,137

5.50

- 5,629

+ 0.31

- 4,419

+ 0.24

Västernorrlands län.

Gudmundrå 1......

81,604

10.50

- 16,898

-t 0.21

- 15,396

+ 0.19

Högsjö.........

16,826

12.00

- 3,917

+ 0.23

- 3,316

+ 0.20

Ytterlännäs......

34,405

12.10

- 6,023

+ 0.18

- 4,409

+ 0.13

Nätra.........

24,399

7.80

- 5,935

+ 0.24

- 4,581

+ 0.19

Själevad........

47,642

6.00

- 4,594

+ 0.10

- 2,351

+ 0.05

Jämtlands län.

Rödön .........

13,958

8.50

- 1,162

+ 0.08

-t 144

- 0.01

Västerbottens län.

Nordmaling......

34,257

7.65

- 19,113

+ 0.56

- 16,782

+ 0.49

Umeå landskommun . .

43,039

7.60

- 3,009

+ 0.07

+ 1,265

- 0.03

Holmsund.......

30,939

8.30

- 1,028

+ 0.03

- 606

+ 0.02

Skellefteå landskommun

152,301

8.04

- 97,725

+ 0.64

- 93,382

-r 0.61

Lycksele köping ....

13,274

7.00

- 488

+ 0.04

+ 132

- 0.01

Norrbottens län.

Gällivare........

64,224

13.50

- 3,127

+ 0.05

- 1,291

+ 0.02

Töre..........

10,845

23.34

- 4,571

+ 0.42

- 38,580

+ 0.36

Nederkalix.......

36,940

21.50

- 1,729

+ 0.05

+ 225

— 0.01

Jukkasjärvi......

106,835

9.80

- 7,564

+ 0.07

- 5,363

+ 0.05

1 På grund av progressivskattens fördelning på annan eller andra kommuner blir förskjutningen

något mindre än som beräknats.

Anm.: En beräkning av förskjutningarna i förevarande fall skulle kräva alltför omfattande

utredningar.

367359. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:387 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 28 september 1 a1 i texten