Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om särskild skatt d förmögenhet för dr 1936 jämte i ämnet väckta motioner.

1936-06-13 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1936:47, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om särskild skatt d förmögenhet för dr 1936 jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

1

Nr 47.

Ankom till riksdagens kansli den 15 juni 1936 kl. 12 m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om särskild

skatt d förmögenhet för dr 1936 jämte i ämnet väckta

motioner.

I en den 3 januari 1936 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 23, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning om särskild skatt å förmögenhet för år 1936.

Härigenom förordnas som följer:

1§-

Särskild skatt å förmögenhet skall enligt vad nedan stadgas för år 1936,

på grundval av taxering nämnda år, erläggas till staten av fysisk person,

därest hans enligt förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

skattepliktiga förmögenhet vid utgången av det beskattningsår, som gått till

ända närmast före den 1 mars 1936, överstigit 50,000 kronön I den skattepliktiga

förmögenheten inbegripes härvid även förmögenhet tillhörig den

skattskyldiges hemmavarande omyndiga barn, därest ej jämlikt förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt barnet skall taxeras därför.

Skattskyldighet, som nu sagts, åligger jämväl oskift dödsbo, utländsk juridisk

person, som enligt förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

betraktas som utländskt bolag, ävensom i 18 § a) nyssnämnda förordning

omförmäld stiftelse.

Bihang till riksdagens protokoll 19.16. 7 sami. Nr 47—49.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

2 §•

Särskild skatt å förmögenhet enligt denna förordning skall utgå i förhållande

till den på nedan angivet sätt bestämda beskattningsbara förmögenheten.

Beskattningsbar förmögenhet utgör, såvitt ej nedan annorlunda stadgas,

ett belopp motsvarande den skattskyldiges och i förekommande fall hans

omyndiga barns enligt förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

skattepliktiga förmögenhet vid utgången av det beskattningsår, varom

i 1 § förmäles.

Därest för annan skattskyldig än i 18 § a) förordningen om statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt omförmäld stiftelse berörda skattepliktiga

förmögenhet överstiger tjugufem gånger det för den skattskyldige för ifrågavarande

beskattningsår enligt angivna förordning fastställda beskattningsbara

beloppet, utgör den beskattningsbara förmögenheten ett belopp motsvarande

tjugufem gånger det beskattningsbara beloppet, dock minst femtio procent

av den skattepliktiga förmögenheten. Fastställes ej för den skattskyldige

något sådant beskattningsbart belopp, utgör den beskattningsbara förmögenheten

ett belopp motsvarande femtio procent av den skattepliktiga

förmögenheten.

Beskattningsbar förmögenhet utföres i fulla hundratal kronor, så att överskjutande

belopp, som icke uppgår till fullt hundratal kronor, bortfaller.

3 §•

Särskild skatt å förmögenhet enligt denna förordning skall utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger 50,000 kronor men

icke 150,000 kronor: en promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten,

som överstiger 50,000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

150.000 men icke 300,000 kr.: 100 kr. för 150,000 kr. och 2%o av återstoden.

300.000 » » 500,000 » : 400 » » 300,000 » » 3%0 » »

500.000 » » 1,000,000 » : 1,000 » » 500,000 » » 4%o » »

1,000,000 kr. : 3,000 » » 1,000,000 » » 5%o » »

4§-

För äkta makar, som under beskattningsåret levt tillsammans, bedömes

skatteplikt enligt 1 § med hänsyn till båda makarnas sammanlagda förmögenhet.

Den beskattningsbara förmögenheten beräknas för makarna gemensamt

under hänsynstagande vid tillämpning av 2 § tredje stycket till det

för makarna gemensamt fastställda beskattningsbara beloppet. Skatt beräknas

efter den sålunda bestämda beskattningsbara förmögenheten samt

fördelas å makarna efter deras skattepliktiga förmögenheter.

Rörande taxering av äkta makar skall i övrigt vad i 19 § förordningen om

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgas äga motsvarande tillämpning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

5 §•

1 mom. Den som eftertaxerats till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

skall, om eftertaxeringen därtill föranleder, eftertaxeras jämväl till särskild

skatt å förmögenhet enligt denna förordning till behörigt belopp.

2 mom. Har skattskyldig i uppgift eller upplysning, som avgivits till ledning

vid taxering, lämnat oriktigt meddelande, eller har han, ehuru uppgiftspliktig,

underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplysning, och har därav

föranletts, att han icke blivit taxerad till särskild skatt å förmögenhet

enligt denna förordning eller att han blivit för lågt taxerad till sådan skatt,

utan att dock eftertaxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall

äga rum, skall han eftertaxeras till särskild skatt å förmögenhet enligt denna

förordning att utgå med det belopp, som genom berörda förfarande undandraga

statsverket. Beträffande dylik eftertaxering skall vad som är

stadgat rörande eftertaxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt äga

motsvarande tillämpning.

6§.

Skattskyldig taxeras enligt denna förordning i den kommun, där han enligt

förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall taxeras

till dylik skatt.

7 §•

Har på grund av bestämmelserna i 23 § förordningen örn statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt befrielse helt eller delvis medgivits från skattskyldighet

till nämnda skatt, skall motsvarande befrielse åtnjutas jämväl i fråga

om särskild skatt å förmögenhet enligt denna förordning.

8§-

Där oskiftat dödsbo jämlikt 24 § förordningen örn statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt svarar för dylik skatt allenast med tillgångarna i boet

eller delägare i skiftat dödsbo allenast för vad av skatten å hans lott belöper

och allenast med sin lott i boet, skall motsvarande gälla i fråga om särskild

skatt å förmögenhet enligt denna förordning.

9 §•

/ mom. Därest i anledning av överenskommelse eller beslut, varom förmäles

i 29 eller 30 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

befrielse från skattskyldighet till nämnda skatt helt eller delvis skall

åtnjutas, skall detta föranleda motsvarande befrielse från skattskyldighet

enligt denna förordning.

I fall, varom i 29 § 2 mom. och 30 § förordningen om statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt förmäles, må Konungen förklara, att särskild skatt

å förmögenhet enligt denna förordning skall för skattskyldig fastställas till

högre belopp än gällande bestämmelser eljest skulle föranleda, dock att skatten

ej må komma att uppgå till större del, procentuellt beräknad, av den på

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

grundval av överenskommelsen eller beslutet fastställda beskattningsbara

förmögenheten, än skatten skulle utgjort av den beskattningsbara förmögenhet,

som skulle hava fastställts, örn hänsyn ej tagits till överenskommelsen

eller beslutet.

2 moni. Vad i 32 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

stadgas om rätt för Konungen att till undvikande av eller lindring i

dubbelbeskattning förordna om efterskänkande av inkomst- och förmögenhetsskatt

skall äga motsvarande tillämpning beträffande särskild skatt å förmögenhet

enligt denna förordning.

10 §.

1 mom. Taxeringsförordningens bestämmelser örn taxering till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse

med avseende å taxering till särskild skatt å förmögenhet enligt denna

förordning, under iakttagande av vad nedan i denna paragraf finnes stadgat.

2 mom. Taxering till särskild skatt å förmögenhet enligt denna förordning

av skattskyldig, som skall taxeras till dylik skatt annorstädes än i

Stockholm, verkställes, där fråga ej är om eftertaxering, av den prövningsnämnd,

som har att handlägga den skattskyldiges taxering till statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt.

Där taxeringen sålunda skall verkställas av prövningsnämnd, åligger det

landskamreraren att med ledning av självdeklarationer och uppgifter, som

må införskaffas från vederbörande ordförande i taxeringsnämnd eller kronoombud,

såsom underlag för prövningsnämndens arbete låta upprätta en

längd med förslag till taxering. Längden skall föreligga färdig senast den

1 september 1936. Genom landskamrerarens försorg skall ofördröjligen i

rekommenderat brev med allmänna posten till en var i längden upptagen

skattskyldig översändas uppgift om det i densamma intagna förslaget i vad

det honom angår. Den skattskyldige äger därpå inom viss i uppgiften angiven

tid, minst åtta dagar efter uppgiftens mottagande, till prövningsnämnden

inkomma med erinringar beträffande förslaget.

Sedan prövningsnämnden därefter verkställt taxeringen, antecknas denna

i nyssberörda längd, vilken fogas såsom bilaga till prövningsnämndens protokoll

och anses utgöra en del därav. Bestyrkt avskrift av dylik längd

skall i den ordning Konungen föreskriver tillställas, såvitt angår av länsprövningsnämnd

förd längd, dem som verkställa debitering av de på grund

av taxeringen utgående utskylder, samt, såvitt angår av den mellankommunala

prövningsnämnden upprättad längd, länsstyrelsen i vederbörande

län.

Underrättelse rörande taxering enligt detta mom. skall av vederbörande

protokollförare tillställas den skattskyldige allenast där självdeklaration icke

blivit följd.

Eftertaxering till särskild skatt å förmögenhet enligt denna förordning av

skattskyldig, som i detta mom. avses, verkställes i förekommande fall i

samma ordning som den skattskyldiges taxering till statlig inkomst- och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

5

förmögenhetsskatt; dock skall eftertaxering införas i längd för taxering till

särskild skatt å förmögenhet enligt denna förordning.

3 morn. Vid taxering till särskild skatt å förmögenhet enligt denna för
ordning

i Stockholm införes i inkomstlängden uppgift örn den till dylik

skatt beskattningsbara förmögenheten. . , ,

4 mom. Rätt att anföra besvär över taxering enligt denna förordning

skall ej tillkomma kommun. ; . ,

Rätt att anföra besvär enligt 123 § 2 mom. taxeringsförordningen skall

tillkomma jämväl den som taxerats till särskild skatt å förmögenhet enligt

denna förordning, ehuru han enligt 1 § ej är skyldig utgöra sådan skatt.

Besvär enligt 123 § taxeringsförordningen rörande taxering till särskild

skatt å förmögenhet enligt denna förordning av skattskyldig, som skall

taxeras till dylik skatt annorstädes än i Stockholm, skola anföras, i det fall

att den skattskyldiges taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

icke redan varit föremål för prövningsnämnds efter särskild prövning meddelade

beslut, hos prövningsnämnd och i övriga fall hos kammarrätten.

Därest efter anförda besvär eller eljest taxering till statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt ändras eller bliver någon påförd, skall samtidigt vidtagas

den ändring i taxeringen till särskild skatt å förmögenhet enligt denna förordning,

som därav må föranledas.

5 mom. Vid tillämpning av bestämmelserna i 143 § 1 och 2 mom. taxeringsförordningen

skall såsom inkomst- och förmögenhetsskatt räknas jämväl

särskild skatt å förmögenhet enligt denna förordning.

11 §•

Konungen äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforderliga

föreskrifter samt fastställa formulär till längd, som avses i 10 § 2 mom.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen, enligt

därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Till behandling i samband med propositionen har utskottet förehaft följande

motioner, nämligen:

1 :o) de likalydande motionerna I: 198 av herr Bagge m. fl. och II: 551 av

herr Anderson i Norrköping m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen berörda och till bevillningsutskottet

för förberedande behandling hänvisade förslag rörande den

direkta beskattningen måtte beakta vissa i motionerna anförda synpunkter;

2:o) de likalydande motionerna 1:200 av herrar Vollrath Tham och Lindgren

samt II: 328 av herr Sefve m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 23 rörande särskild skatt å förmögenhet»

;

3:o) motionen II: 442 av herr Jacobsson m. fl., vari hemställts, att riksdagen

för sin del måtte besluta sådan ändring i förordningen örn särskild

skatt å förmögenhet att i motionen påtalad orättvisa i beskattningen avlägsnas;

ävensom

4:o) motionen II: 625 av herr Karlsson i Grängesberg m. fl., vari hemställts,

»att riksdagen måtte besluta bifalla följande förslag till ändrad lydelse

av paragraferna 1 och 3 i förordningen om särskild skatt å förmögenhet för

år 1936:

1 §•

Särskild skatt å förmögenhet skall enligt vad nedan stadgas för år 1936,

på grundval av taxering för nämnda år, erläggas till staten av fysisk person,

därest hans enligt förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

skattepliktiga förmögenhet vid utgången av det beskattningsår, som gått till

ända närmast före den 1 mars 1936, överstigit 30,000 kronor. I den skattepliktiga

förmögenheten inbegripes därvid även förmögenhet tillhörig den

skattskyldiges hemmavarande omyndiga barn, därest ej jämlikt förordningen

örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt barnet skall taxeras därför.

Skattskyldighet, som nu sagts, åligger---omförmäld stiftelse.

3 §•

Särskild skatt å förmögenhet enligt denna förordning skall utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger 30,000 kronor men

icke 50,000 kronor: en promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten

som överstiger 30,000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

50,000 men icke 100,000 kr,

20 kr. för 50,000 kr. och 2 %o av återstoden.

. 100,000 »

»

200,000

»

120

»

»

100,000

»

»

3 %o »

»

200,000 »

»

300,000

»

420

»

»

200,000

»

»

4%o »

»

300,000 »

»

400,000

»

820

»

»

300,000

»

»

5°/oo »

»

400,000 »

»

500,000

»

1,320

»

»

400,000

»

»

6 0/oo »

»

500,000 »

»

700,000

»

1,920

»

»

500,000

»

»

8 % o *

»

700,000 »>

»

1,000,000

!)

3,520

»

»

700,000

»

»

10 %„ »>

»

1,000,000 kr.

6,520

»

»

1,000,000

»

»

12% »

»

Beträffande motiveringarna för ifrågavarande yrkanden får utskottet, i

den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till propositionen

och motionerna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

7

I enlighet med bevillningsutskottets hemställan i betänkande nr 69 antog

1934 års riksdag med vissa ändringar av Kungl. Maj:t framlagt förslag till

förordning örn särskild skatt å förmögenhet, att utgå under nämnda år.

I sitt ovannämnda betänkande nr 69 framhöll bevillningsutskottet år 1934

bland annat följande:

»Mot förslaget till särskild förmögenhetsskatt hava från i ärendet hörda

myndigheter framförts vissa betänkligheter. Av de på utskottets initiativ

verkställda undersökningarna torde framgå, att denna kritik icke saknat

fog. Såsom departementschefen uttalat är emellertid här fråga om en

beskattning av allenast tillfällig natur, betingad av det nuvarande statsfinansiella

läget. Med avseende härå och då andra mera lämpliga utvägar

att ernå balans i budgeten icke i nuvarande läge kunnat anvisas, har utskottet

ansett sig böra i princip biträda de med propositionen framlagda förslagen.

»

Även av 1935 års riksdag antogs av Kungl. Maj:t framlagt förslag, varigenom

bestämmelserna om särskild förmögenhetsskatt förlänades fortsatt giltighet

under nämnda år.

Vid anmälan inför Kungl. Majit av finansplanen i årets statsverksproposition

förutsatte chefen för finansdepartementet att även under nästa budgetår

särskild skatt å förmögenhet skulle uttagas efter samma grunder som för

år 1935.

De i 1935 års förordning upptagna bestämmelserna rörande skattens anordnande

äro upptagna oförändrade i föreliggande förslag till förordning örn

särskild skatt å förmögenhet för år 1936. I 10 § 5 mom. har dock i följd av

de vid 1935 års riksdag beslutade ändringarna i taxeringsförordningen (förordning

den 31 maj 1935, nr 255) borttagits hänvisningen till 141 § 1 mom.

taxeringsförordningen. I

I motionen II: 442 framhålles att 2 § stycket 3 i förordningen örn särskild

förmögenhetsskatt innehåller en bestämmelse, som stadgar att för skattskyldig,

vars enligt förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

skattepliktiga förmögenhet överstiger 25 gånger det för den skattskyldige

enligt sist angivna förordning fastställda beskattningsbara belopp, skatten

icke skall beräknas å den skattepliktiga förmögenheten utan på ett belopp

motsvarande 25 gånger det beskattningsbara beloppet, dock minst 50 procent

av den skattepliktiga förmögenheten.

Motionärerna anföra härom i huvudsak följande:

Den högre skatten på inkomst av förmögenhet i jämförelse med skatten

på inkomst av arbete motiverades i regel därmed, att förmögenheten representerade

en högre »skattekraft». Om en förmögenhet icke gåve någon avkastning,

syntes den icke äga någon verklig »skattekraft», därest icke syftet

med beskattningen vore att åstadkomma en konfiskation av enskild egendom.

I viss mån hade lagstiftaren erkänt detta genom att i fråga örn den

särskilda förmögenhetsskatten införa ovannämnda reduktionsregel. Genom

det sätt på vilket den vore anordnad bleve den emellertid i stort sett fiktiv.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

Utskottet.

Då den beskattningsbara förmögenheten ställdes i relation till det till inkomst-

och förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet, bleve storleken av

den beskattningsbara förmögenheten beroende av ej blott kapitalinkomster

utan även av såväl andra inkomster som 1/6o av förmögenheten. Härigenom

kunde en skattskyldig komma att för förmögenhet, som icke lämnade någon

avkastning, erlägga förmögenhetsskatt som om den lämnade full avkastning,

nämligen om den skattskyldiges andra inkomster jämte Vöo av förmögenheten

tillsamman vore så stora att det beskattningsbara beloppet uppginge

till 4 °/o av förmögenheten. Då ifrågavarande förmögenhet bleve föremål

för beskattning även genom den vanliga inkomst- och förmögenhetsskatten,

den extra inkomst- och förmögenhetsskatten, utjämningsskatten och den

progressiva kommunalskatten, nödgades vederbörande skattskyldige för såväl

den särskilda förmögenhetsskatten som alla de nyss uppräknade skatterna

anlita sin arbetsinkomst, som därigenom i realiteten bleve avsevärt

hårdare beskattad än samma arbetsinkomst utan samband med förmögenhet.

Den sålunda påtalade orättvisan borde avlägsnas i beskattningen.

Med hänsyn till rådande statsfinansiella läge finner sig utskottet böra tillstyrka

att jämväl för nästkommande budgetår särskild skatt å förmögenhet

uttages i enlighet med det av Kungl. Majit framlagda förslaget, vilket överensstämmer

med de för innevarande budgetår gällande bestämmelserna i ämnet.

I de förslag till omläggning av den direkta statsbeskattningen, som av

Kungl. Majit framlagts i propositionerna nr 232 och 269, har vad angår den

där föreslagna särskilda skatten å förmögenhet förordats en ändring av den

enligt nuvarande förordning gällande s. k. reduktionsspärren i så måtto, att

densamma skulle sänkas från 50 till 40 procent av den skattepliktiga förmögenheten.

I motionen lii 442 ha, såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen,

framställts än mer vittgående yrkanden örn utvidgning av reduktionsregeln.

Med hänsyn till att förslaget till omläggning av den direkta

statsbeskattningen av utskottet denna dag avstyrkts (betänkande nr

46) och då ändring i förevarande avseende lämpligen icke synes utan närmare

utredning böra nu vidtagas, finner sig utskottet icke kunna förorda någon

ändring i motionens syfte.

Med det anförda torde utskottet jämväl få anses hava besvarat de övriga

motionerna.

Utskottet får sålunda hemställa,

Ilo) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Majits förevarande

proposition nr 23 samt med avslag å motionerna

I: 200 samt lii 328, 442 och 625, antaga vid propositionen

fogat förslag till förordning om särskild skatt å förmögenhet;
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.

9

2:o) att de likalydande motionerna I: 198 och II: 551 måtte

anses besvarade genom vad utskottet under punkten 1 :o) hemställt.

Stockholm den 13 juni 1936.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Hansén, Nilsson i Landeryd,

Hjalmarsson, friherre Lagerfelt, Lithander, Lövgren i Boden, Nylander

i Stockholm, Olsson i Gävle, Olsson i Ramsta, Anderson i Norrköping, Sjödahl,

Velander, Löfvander, Myrdal*, Werner i Hultsfred, Eklund, Mårtensson

och Hammarlund*.

*) Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservation

av herrar Bärg i Katrineholm, Hjalmarsson, Lövgren i Boden, Olsson i Gävle,

Sjödahl, Myrdal, Werner i Hultsfred, Eklund och Mårtensson mot viss

del av motiveringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:376 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion angående bensinjirmornas skyldighet att inköpa motorsprit m. m. s. 1 i texten