Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande Nr 50

1936-06-17 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1936:50, Bevillningsutskottets betänkande Nr 50

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 50.

1

Nr 50.

Ankom till riksdagens kansli den 17 juni 1936 kl. 12 m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1936/1937, m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1936/1937 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda

grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1936 (bilaga till

1936 års statsverksproposition: inkomsterna) har chefen för finansdepartementet

nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan och inkomstberäkning

för budgetåret 1936/1937 jämte därmed sammanhängande

frågor. Departementschefen har därvid anmält bland annat riksräkenskapsverkets

skrivelse den 10 december 1935 med inkomstberäkning för nämnda

budgetår (Inkomsterna: bilaga A).

I en den 5 juni 1936 dagtecknad proposition, nr 267, har Kungl. Maj:t

framlagt förslag till beräkning av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret

1936/1937 m. m.

I sitt anförande till förenämnda statsrådsprotokoll den 3 januari 1936

uttalade sig departementschefen till en början om det ekonomiska läget under

år 1935 och om budgetarbetets förutsättningar. Beträffande de närmaste

framtidsutsikterna för det svenska näringslivet anförde departementschefen,

att det i första hand syntes kunna fastslås, att den hittillsvarande utvecklingen

inom landet gåve förhoppningar örn en fortsatt, om än sannolikt

avtagande tillväxt av produktion och inkomster. Bortsåge man från de

ogynnsamma återverkningar, som otvivelaktigt skulle framkallas av omfattande

arbetsstrider, vore riskerna för ett omslag i ofördelaktig riktning väsentligen

knutna till den internationella utvecklingen. Den osäkerhet, som

följde ur vårt beroende av denna utveckling, finge tydligen icke glömmas. Av

en lämnad översikt över läget i de ledande länderna bade emellertid framgått,

att man för den närmaste tiden snarast bade att räkna med att inflytandet

från världsmarknaden komme att gå i ur svensk synpunkt konjunkturstimulerande

riktning. Den relativt gynnsamma prognos vartill man under

dessa omständigheter synts berättigad hindrade emellertid icke, att man

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 7 sami. Nr 50.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 50.

borde räkna med att arbetslösheten komme att fortbestå i betydande omfattning.

Vid anmälan av finansplanen i årets statsverksproposition lämnade departementschefen

en redogörelse för kassafondens ställning samt för de olika

omständigheter, som påverkade utfallet av statsregleringen för innevarande

budgetår. Han erinrade därvid, att kassafonden vid budgetårets ingång utvisade

en behållning på icke mindre än 107.2 miljoner kronor. Att denna behållning

under nu löpande budgetår skulle komma att icke oväsentligt ökas,

kunde förutses, även om en siffermässig beräkning måste vara behäftad med

en viss osäkerhet. Enligt departementschefens anmodan hade riksräkenskapsverket

företagit en uppskattning av den sannolika storleken hos fonden

vid detta budgetårs utgång. Enligt denna beräkning skulle ett överskott av

inkomster, reglerade över kassafonden, på närmare 42 miljoner kronor kunna

med sannolikhet förväntas, överskridandena på utgiftssidan uppskattades

till omkring 16 miljoner kronor. Tillskottet till kassafonden från nu

löpande statsreglering skulle under sådana förhållanden uppgå till inemot

26 miljoner kronor och behållningen i fonden vid budgetårets slut kunna antagas

uppgå till omkring 133 miljoner kronor.

Vid framläggandet av propositionen nr 267 ha väsentligt större möjligheter

att överblicka utfallet av löpande statsreglering förelegat än vad förhållandet

var vid statsverkspropositionens avlåtande. Enligt en av riksräkenskapsverket

den 25 april 1936 avgiven beräkning skulle kassafonden genom statsregleringen

för budgetåret 1935/1936 komma att ökas med 31.16 miljoner

kronor. I skrivelse till särskilda utskottet den 20 maj 1936 har verket framhållit,

att man möjligen kunde räkna med att inkomstökningar under året

skulle tillföra fonden ytterligare cirka 0.5 miljon kronor. Fonden beräknas

sålunda uppgå till inemot 139 miljoner kronor vid innevarande budgetårs

utgång.

I den i statsverkspropositionen till årets riksdag framlagda finansplanen

för budgetåret 1936/1937 beräknades summan av inkomster för skattebudgeten

komma att uppgå till 1,020.3 miljoner kronor, under förutsättning att

inkomst- och förmögenhetsskatt uttoges med 170 procent av grundbeloppen.

Häremot svarade beräknade normala utgifter på sammanlagt 981.3 miljoner

kronor. Under angiven förutsättning uppgick alltså differensen mellan ifrågavarande

inkomster och utgifter till 39 miljoner kronor.

Den vid ingången av budgetåret 1936/1937 ännu ej amorterade delen av

krisskulderna beräknades uppgå till 116.4 miljoner kronor. Till avskrivning

därav stöde till förfogande arvsskatt samt extra inkomst- och förmögenhetsskatt

till ett sammanlagt belopp av 38.5 miljoner kronor. Förslag framställdes

om fullständig amortering genom att för avskrivningsändamål disponerades

jämväl 7 miljoner kronor av bilskattemedel, den beräknade inkomsten

från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag på 12 miljoner kronor samt

ytterligare 59 miljoner kronor av medel från kassafonden, som därvid beräknades

nedgå till 74 miljoner kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 50-

3

Om bilskattemedel och inkomster från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

i angiven utsträckning toges i anspråk för avskrivning, reducerades

överskottet av inkomster för skattebudgeten över normala utgifter till 20

miljoner kronor. Genom den sänkning av inkomst- och förmögenhetsskatten

med 20 enheter varom förslag framställdes skulle inkomsterna för skattebudgeten

minskas med detta belopp och budgeten bliva balanserad.

Uti det i statsverkspropositionen intagna förslaget till riksstat äro bevillningarna,

i överensstämmelse med departementschefens förslag, beräknade

till följande belopp:

Kronor Kronor

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

Inkomst- och förmögenhetsskatt................. 142,000,000

Särskild skatt å förmögenhet.................... 13,000,000

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt........... 9,500,000

Utjämningsskatt............................... 9,200,000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt............ 250,000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter

........................................ 350,000

Stämpelmedel (därav arvsskatt och skatt för gåva

29,000,000 kronor).................... 63,000,000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt.................................. 28,000,000

Gummiringsskatt.............................. 16,000,000

Bensinskatt............................ 59,000,000

Tullar och acciser:

T ullmedel..................................... 150,000,000

Accis å silke.................................. 2,000,000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror..... 11,000,000

Tobaksskatt.................................. 84,000,000

Brännvinstillverkningsskatt..................... 14,000,000

Rusdrycksförsäljningsmedel:

Partihandelsbolag............................ 12,000,000

Detaljhandelsbolag .......................... 20,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker 90,000,000

Maltskatt .................................... 28,000,000

Postverket (överskott).......................................

237,300,000

103,000,000

411,000,000

20,000,000.

Förslag rörande särskild skatt å förmögenhet, att utgå enligt samma grunder

som för åren 1934 och 1935, har framlagts i propositionen nr 23. Likaså

har med propositionen nr 22 avlåtits förslag örn uttagande av extra inkomstoch

förmögenhetsskatt för år 1936 enligt samma grunder som för ett vart

av åren 1932—1935. Av dessa båda förslag har det förra av bevillningsutskottet

tillstyrkts (betänkande nr 47). Till det senare av utskottet i betänkande

nr 48 behandlade förslaget återkommer utskottet i det följande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 50-

Riksdagen har godkänt med propositionen nr 40 framlagt förslag om fortsatt

tillämpning under nästa budgetår av gällande bestämmelser rörande

omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

I sitt anförande till det vid förenämnda proposition nr 267 fogade statsrådsprotokollet

har departementschefen erinrat, att i förutsättningarna för

den vid riksdagens början framlagda finansplanen numera så avsevärda förändringar

inträtt, att sättet för budgetens balansering syntes böra upptagas

till förnyat övervägande.

Departementschefen anför härom inledningsvis följande:

»De betydelsefullaste förändringarna möta på utgiftssidan. Genomförandet

av den i propositionerna nr 225—229 föreslagna försvarsreformen skulle

medföra en utgiftsökning utöver riksstatsförslaget med i runt tal 16 miljoner

kronor. Vid antagande av en försvarsreform med i huvudsak den kostnadsram

som förutsatts av särskilda utskottet åter, har man att räkna med

en sammanlagd utgiftsökning på åtminstone 45 miljoner kronor. I propositioner

till riksdagen ha vidare föreslagits åtgärder mot arbetslöshet som

kräva anslag av skattemedel på sammanlagt 4 miljoner kronor, varför täckning

ej beretts i statsverkspropositionen. Örn man vidare fasthåller vid

den tidigare tillämpade amorteringsplanen för förlusterna å spannmålsregleringen

kommer jämväl för detta ändamål en ökning av belastningen för

skattebudgeten till stånd som uppgår till 4 miljoner kronor. Sammanläggas

de angivna utgiftsökningarna, under förutsättning att en försvarsordning

antages med den av särskilda utskottet förutsatta kostnadsramen,

med de förändringar på utgiftssidan i övrigt, som vunnit riksdagens anslutning

eller varom förslag framställts i av riksdagen ännu ej slutbehandlade

propositioner eller vilka eljest böra iakttagas vid uppgörandet av statsregleringen,

erhålles för allmänna skattebudgeten en sammanlagd utgiftsökning

å i runt tal 57 miljoner kronor.

För täckningen av de stegrade utgifterna disponeras i första hand i statsverkspropositionen

ej förutsedda inkomstökningar för vissa inkomsttitlar å

riksstaten. Vid en uttagningsprocent på 150 kan inkomst- och förmögenhetsskatten

sålunda enligt nu verkställda beräkningar antagas komma att

inflyta med 151 miljoner kronor eller med 9 miljoner kronor mera än vad

som i statsverkspropositionen antogs komma att bli fallet. Även

tullinkomsterna torde komma att inflyta med högre belopp än som

tidigare beräknats. Jag har ansett mig kunna räkna med en sammanlagd

nettoökning av de för allmänna budgetändamål disponibla inkomsterna

med 8.21 miljoner kronor utöver riksstatsförslaget. Vid jämförelse

med förut anförda uppgifter rörande utgiftsökningen bör härtill läggas 1.4

miljon kronor för I anspråk tagna kapitaltillgångar, emedan bland de i utgiftskalkylen

medräknade posterna ingår anslag för avskrivning av förlusten

å till föreningen Nederkalix industri u. p. a. anvisat lånekapital, vilket enligt

riksdagens beslut förutsatts skola täckas med den till 1.4 miljon kronor be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 50• 5

räknade återbäringen å av staten tillskjutet kapital i Kalix träindustriaktiebolag.

Även de i statsverkspropositionen för avskrivningsändamål reserverade inkomsterna

torde nu kunna antagas inflyta med högre belopp än som i riksstatsförslaget

beräknats. Den extra inkomst- och förmögenhetsskatten kan

sålunda, uttagen efter oförändrade grunder, numera upptagas till ett från

9.5 till 10 miljoner kronor förhöjt belopp. Enligt upplysningar som jag under

hand inhämtat från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag torde man vidare

vara berättigad att räkna med en inkomst av malmbolaget som med 8

miljoner kronor överstiger den i statsverkspropositionen beräknade inkomsten

på 12 miljoner kronor. Denna betydande inkomstökning gör det möjligt

att efter en obetydlig höjning av det belopp av kassafondsmedel som i

statsverkspropositionen föreslagits disponerat för avskrivningsändamål frigöra

den extra inkomst- och förmögenhetsskatten för allmänna budgetändamål.

Mot den ökade belastning på kassafonden på 1.5 miljon kronor

som därvid uppkommer står, såsom framgår av riksräkenskapsverkets beräkning

av budgetutfallet under innevarande budgetår, en ökning av behållningen

å fonden utöver den tidigare beräknade på omkring 5 miljoner

kronor.

Vid frigörelse av den extra inkomst- och förmögenhetsskatten för allmänna

budgetändamål stiger den för täckning av utgiftsökningen disponibla

inkomsten till (8.21 + 1.4+10 =) 19.61 miljoner kronor. Det kvarstående

underskott, för vilket —- med utgångspunkt från ovan förutsatta utgifts-

och inkomstförändringar — täckning måste beredas, kan alltså beräknas

till (57 — 19.61 =) 37.39 eller i runt tal 37 miljoner kronor.»

Härefter ingår departementschefen på frågan örn den statsfinansiella utvecklingen

på något längre sikt och refererar riksräkenskapsverkets förut

nämnda skrivelse till särskilda utskottet den 20 maj 1936, vari verket

framlagt resultaten av vissa av utskottet begärda beräkningar rörande inkomstutfallet

åren 1936/1937—1938/1939 m. m. Enligt verkets utredning

skulle man under dessa år, under förutsättning att konjunkturläget komme

att vidmakthållas men icke underginge någon förbättring utöver den nivå som

uppnåtts under den förflutna delen av innevarande kalenderår, kunna räkna

med en stegring av allmänna budgetens vei''kliga inkomster utöver riksstatsförslaget

för år 1936/1937, som budgetåret 1937/1938 uppginge till 120.76

miljoner kronor och budgetåret 1938/1939 till 134.82 miljoner kronor. Därifrån

borde dragas dels av riksräkenskapsverket beräknade höjningar av

de automatiska utgifterna på 65.00 respektive 79.71 miljoner kronor, dels

den överföring till allmänna budgeten av utgiften för skatteutjämning som

komme till stånd samtidigt med att bidragen till skatteutjämningsfonden

tillfördes allmänna budgeten, såsom i riksräkenskapsverkets beräkning skett

under antagande av att Kungl. Maj:ts förslag till omläggning av den statliga

inkomstbeskattningen vunne riksdagens godkännande. Skedde detta erhölles

enligt verkets kalkyl överskott på omkring 45 respektive 44 miljoner kronor

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 50-

att nämnda budgetår täcka de icke automatiska utgiftsstegringarna som

icke medtagits i riksräkenskapsverkets beräkning.

Departementschefen anför i anlutning härtill följande:

»Dessa överskott motsvara ungefär vad som kräves för genomförandet

av en försvarsreform med i huvudsak den kostnadsram som förutsatts

av särskilda utskottet. För övriga icke automatiska men likväl nödvändiga

utgifter, som kunna väntas tillkomma under ifrågavarande år, saknas

alltså täckning, även om man utgår från riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

med dess förutsättning av en under ytterligare tre år oförändrat

god konjunktur. Bland de orsaker till ökade anspråk på skattebudgeten, varom

här bör erinras, äro den planerade allmänna avlöningsregleringen, lönereglering

av oreglerade befattningar, spannmålsförluster och utgifter för barnpensionering.

Det anförda ger otvetydigt vid handen att det statsfinansiella läget på

längre sikt måste betecknas såsom ansträngt. De stigande utgifterna under

den närmaste framtiden kunna med största sannolikhet icke täckas utan

anlitande av nya inkomstkällor eller starkare utnyttjande av de gamla. Att

därvid möjligheterna till ökad avkastning av skatterna på inkomst och förmögenhet

måste uppmärksammas är självklart. Men under sådana förhållanden

torde det icke kunna undvikas, att till förnyat övervägande upptages

frågan örn avvägningen mellan de fasta och rörliga elementen i den föreslagna

nya inkomst- och förmögenhetsbeskattningen samt skattetryckets fördelning

på olika inkomstklasser.»

Förslag i enlighet härmed har av Kungl. Majit framlagts i proposition

nr 269.

Ytterligare anför departementschefen följande:

»Av riksräkenskapsverkets beräkningar framgår, att de svårigheter som

framträda budgetåret 1936/1937 icke äro att betrakta såsom tillfälliga och

frågan om budgetens balansering bör bedömas med hänsyn därtill. En

första konsekvens av det statsfinansiella lägets karaktär synes vara, att kraven

på en fullständig avskrivning av krisskulderna under nästa budgetår

och på fortsatt regelmässig avskrivning av förlusterna på spannmålsregleringen

icke få eftersättas. Man torde alltså icke böra räkna med möjligheten

att balansera budgeten för år 1936/1937 genom en minskning av

amorteringsanslagen. Trots att budgetutfallet torde medföra en mindre uppgång

i kassafondens behållning, synes det icke heller tillrådligt att belasta

fonden hårdare än som i det föregående förutsatts skola ske genom höjning

av det för avskrivningsändamål disponerade beloppet kassafondsmedel från

59 till 60.5 miljoner kronor.

I proposition nr 232 till årets riksdag har Kungl. Majit framlagt förslag

angående ändring av inkomst- och förmögenhetsbeskattningen. De nya

skatterna — en inkomst- och förmögenhetsskatt och en särskild skatt å

förmögenhet — skulle ersätta nuvarande inkomst- och förmögenhetsskatt,

extra inkomst- och förmögenhetsskatt, särskilda förmögenhetsskatt och utjämningsskatt.

Örn detta förslag vinner riksdagens godkännande och sålun
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 50.

7

da utjämningsskatten som särskild inkomsttitel från och med budgetåret

1937/1938 försvinner, medför denna omläggning, att behovet av det i riksstatsförslaget

för 1936/1937 till 10.9 miljoner kronor upptagna anslaget för

avsättning till skatteutjämningsmedlens fond bortfaller. Då inkomsten av

utjämningsskatten jämte halva lotterivinstskatten numera torde kunna beräknas

komma att uppgå till 11.40 miljoner kronor, frigöres alltså under angiven

förutsättning detta belopp för balansering av allmänna budgeten, vars

beräknade underskott för budgetåret 1936/1937, vid antagande av en försvarsordning

med i huvudsak den kostnadsram som förutsatts av särskilda utskottet,

därigenom reduceras till (37 — 11.40 = ) 25.60 eller i runt tal 26 miljoner

kronor. För täckningen av detta underskott torde böra räknas med ökad

beskattning.

När det gäller att på skattevägen bereda täckning för det kvarstående underskottet,

utgår jag ifrån att den i statsverkspropositionen föreslagna sänkningen

av den ordinarie inkomstskatten såvitt möjligt bör genomföras. Visserligen

framhöll jag redan då, att tveksamhet kunde råda därom, huruvida

en dylik sänkning skulle kunna vid en förutsedd utgiftsökning i fortsättningen

genomgående bibehållas, men uttalade samtidigt den förhoppningen, att

det nya förslaget till inkomstbeskattning, som var under förberedelse, skulle

bereda sådan lättnad för det stora flertalet inkomsttagare, att sänkningen för

dem icke skulle behöva bli endast tillfällig. Det sedan framlagda skatteförslaget

innebär också en strävan till en förskjutning av skattetrycket från

mindre till större inkomsttagare. Om förslaget vinner riksdagens bifall, skulle

de nya skatteskalorna komma att tillämpas vid skattedebiteringen år 1937.

Vid oförändrat genomförande av i Kungl. Maj:ts propositioner framlagda utgiftsförslag

skulle för budgetåret 1936/1937 någon motsvarande förskjutning

av skattetrycket, innebärande höjd beskattning av större inkomsttagare, icke

behövt övervägas. De betydligt stegrade utgifter, som nu genom ett väntat

beslut om försvarets organisation synas förestå, ha medfört ett förändrat

läge. Det övervägande av skattebördans fördelning, som med hänsyn till

dessa utgifter synes böra föranleda ändringar i den framlagda propositionen

om ny inkomstskatt, blir även nödvändigt i fråga om skattefördelningen under

budgetåret 1936/1937. I överensstämmelse med den uppfattning, som i

nämnda skatteproposition kommit till uttryck, föreslår jag, att de erforderliga

medlen anskaffas i första hand genom en höjning av skatten för de mest

bärkraftiga medborgargrupperna. Jag har därför för avsikt att senare i

dag hemställa att Kungl. Majit måtte i proposition till riksdagen föreslå sådan

ändring i den skala, efter vilken extra inkomst- och förmögenhetsskatt

i propositionen nr 22 föreslagits att utgå år 1936, att intäkten under denna

inkomsttitel kan beräknas komma att uppgå till omkring 30 miljoner kronor,

eller 20 miljoner kronor mera än varmed den i det föregående, under förutsättning

av oförändrade beskattningsgrunder, beräknats komma att inflyta.

För täckning av det under förut angivna förutsättningar uppkommande underskottet

på cirka 26 miljoner kronor skulle sålunda diirefter återstå att

bereda en ytterligare inkomst på omkring 6 miljoner kronor. En höjning av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 50.

inkomstskatten med 5 enheter utöver de i statsverkspropositionen förutsatta

150 torde alltså icke kunna undvikas och förslag därom kommer i det följande

att framläggas.»

I anslutning till vad departementschefen anfört har Kungl. Majit i omförmälda

proposition nr 267, såvitt nu är fråga,

dels — med ändring av i statsverkspropositionen framlagt förslag angående

det procenttal av stadgade grundbelopp, varmed inkomst- och förmögenhetsskatt

för år 1936 skall utgå — föreslagit riksdagen

att besluta, att — i händelse av antagande av en försvarsreform

med den kostnadsram som förutsatts av särskilda

utskottet — inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1936

skall utgå med 155 procent av de i 18 § i förordningen om

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbeloppen;
dels

■—• med ändring av i statsverkspropositionen framlagda förslag såvitt

avser upptagande å riksstaten för budgetåret 1936/1937 av nedan angivna

inkomsttitlar —- föreslagit riksdagen att under nyss angiven förutsättning i

nämnda riksstat beräkna dessa inkomsttitlar sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning

............................ kronor 156,000,000

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning ...................... » 30,000,000;

dels ock — med ändring av i statsverkspropositionen framlagda förslag

såvitt avser upptagande å riksstaten för budgetåret 1936/1937 av nedan angivna

inkomsttitlar — föreslagit riksdagen att i nämnda riksstat beräkna dessa

inkomsttitlar sålunda:

Utjämningsskatt, bevillning ......... kronor 9,700,000

Tullmedel, bevillning ............... » 152,000,000

Tobaksskatt, bevillning .............. » 85,000,000

Brännvinstillverkningsskatt, bevillning » 14,500,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker, bevillning .......... » 89,000,000.

Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 267

föreslagna beräkningarna av bevillningarna innebära i förhållande till statsverkspropositianens

motsvarande beräkningar höjningar av följande inkomsttitlar,

nämligen inkomst- och förmögenhetsskatten med 14 miljoner

kronor, extra inkomst- och förmögenhetsskatten med 20.5 miljoner kronor,

utjämningsskatten med 0.5 miljon kronor, tullmedlen med 2 miljoner kronor,

tobaksskatten med 1 miljon kronor och brännvinstillverkningsskatten med

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 50.

9

0.5 miljon kronor samt sänkning i fråga örn omsättnings- och utskänkningsskatten

å spritdrycker med 1 miljon kronor.

Genom proposition nr 268 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att under

i propositionen nr 267 angiven förutsättning antaga i propositionen nr 22

framlagt förslag till förordning om extra inkomst- och förmögenhetsskatt för

år 1936 med de ändringar i skattesatserna, som betingades av den föreslagna

höjningen av denna inkomsttitels avkastning till 30 miljoner kronor. Utskottet

har i sitt den 13 juni 1936 avgivna betänkande nr 48 hemställt, att

riksdagen måtte vidtaga sådan ändring i den av Kungl. Maj:t föreslagna

skatteskalan att skatten skulle kunna inbringa 23 miljoner kronor.

Såsom ovan nämnts beräknades i proposition nr 267 — i händelse av antagande

av en försvarsreform med i huvudsak den kostnadsram, som förutsatts

av särskilda utskottet — för allmänna skattebudgeten en sammanlagd

utgiftsökning å i runt tal 57 miljoner kronor.

För täckningen av de stegrade utgifterna föreslogs att i första hand skulle

disponeras i statsverkspropositionen ej förutsedda inkomstökningar för vissa

inkomsttitlar å riksstaten. I propositionen räknades sålunda med en sammanlagd

nettoökning av de för allmänna budgetändamål disponibla inkomsterna

med 8.21 miljoner kronor utöver riksstatsförslaget. Vid jämförelse

med den förut anförda uppgiften rörande utgiftsökningen borde härtill läggas

1.4 miljon kronor för i anspråk tagna kapitaltillgångar, emedan bland de

i utgiftskalkylen medräknade posterna inginge anslag för avskrivning av

förlusten å till föreningen Nederkalix industri u. p. a. anvisat lånekapital, vilket

enligt riksdagens beslut förutsatts skola täckas med den till 1.4 miljon

kronor beräknade återbäringen å av staten tillskjutet kapital i Kalix träindustriaktiebolag.

Genom den i propositionen föreslagna frigörelsen av extra inkomst-

och förmögenhetsskatten för allmänna budgetändamål och då denna

skatt uttagen efter oförändrade grunder kunde beräknas till ett belopp, som

med 0.5 miljon kronor översteg statsverkspropositionens beräkning, ökades

den för täckning av utgiftsökningen disponibla inkomsten med 10 miljoner

kronor till (8.21 + 1.4 + 10 =) 19.61 miljoner kronor.

För täckning av det återstående underskottet å (57 -—19.61 =) 37.39 eller

i runt tal 37 miljoner kronor anvisades följande utvägar. Under förutsättning

att det av Kungl. Majit för riksdagen framlagda förslaget angående

omläggning av den direkta statsbeskattningen vunne riksdagens godkännande,

bortfölle behovet av det i riksstatsförslaget för 1936/1937 till 10.9 miljoner

kronor upptagna anslaget för avsättning till skatteutjämningsmedlens fond.

Då inkomsten av utjämningsskatten jämte halva lotterivinstskatten numera

syntes kunna beräknas komma att uppgå till 11.40 miljoner kronor, frigjordes

alltså under angiven förutsättning detta belopp för balansering av allmänna

budgeten. För täckningen av återstående underskott (37 — 11.40 =)

25.60 eller i runt tal 26 miljoner kronor föreslogs ökad beskattning. Genom

den i proposition nr 268 föreslagna ändringen i den skala, efter vilken extra

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 50.

inkomst- och förmögenhetsskatt i propositionen nr 22 föreslagits att utgå år

1936, beräknades intäkten under denna inkomsttitel komma att uppgå till

omkring 30 miljoner kronor eller 20 miljoner kronor mera än varmed den,

under förutsättning av oförändrade beräkningsgrunder, beräknats komma

att inflyta. För täckning av det under förut angivna förutsättningar uppkommande

underskottet på cirka 26 miljoner kronor skulle sålunda därefter

återstå att bereda en ytterligare inkomst på omkring 6 miljoner kronor.

För detta ändamål framlades i proposition nr 267 förslag om höjning

av uttagningsprocenten för inkomstskatten nied 5 enheter utöver de

i statsverkspropositionen förutsatta 150, varigenom denna skatt kunde beräknas

komma att inflyta med ytterligare 5 miljoner kronor.

Sedan propositionen nr 267 framlades, har riksdagen fattat åtskilliga beslut,

vilka föranleda utskottet att föreslå vissa jämkningar i det av Kungl.

Majit framlagda förslaget till balansering av budgeten.

Vad angår allmänna skattebudgetens utgiftssida må följande framhållas.

Medan i propositionen kostnaden för den föreslagna försvarsreformen beräknats

till åtminstone 45 miljoner kronor, måste, sedan numera riksdagen

fattat beslut i denna fråga, utgiftsökningen för försvarsreformen — örn den

därav föranledda ökningen av dyrtidstilläggsanslagen frånräknas, till vilken

ökning i propositionen hänsyn särskilt tagits — beräknas till 47.2 miljoner

kronor. Skillnaden mellan dessa båda belopp, 2.2 miljoner kronor, är till

övervägande delen att hänföra till anslaget till avskrivning av till vissa engångskostnader

för försvarsväsendets byggnader m. m. anvisat lånekapital,

vilket anslag enligt propositionen nr 225 beräknats till 1.8 miljon kronor men

av riksdagen anvisats med 3.8 miljoner kronor. Anslaget till reservarbeten,

kontantunderstödsverksamhet m. m. har vidare av riksdagen anvisats med ett

belopp, som med 3 miljoner kronor överstiger Kungl. Maj:ts förslag. Å andra

sidan uppkommer en minskning å 5 miljoner kronor under femte huvudtiteln

på grund av att riksdagen avslagit Kungl. Maj:ts förslag örn dyrortsgradering

av folkpensionerna.

Med iakttagande av de beslut, som riksdagen fattat i anslagsfrågor, skulle

den allmänna skattebudgetens utgiftssida komma att höjas med cirka 57.2

miljoner kronor utöver riksstatsförslaget. Denna nettoökning är av ungefär

samma storlek som den i propositionen nr 267 beräknade. Genom ännu

ej verkställda gemensamma voteringar kunna komma att beslutas ytterligare

utgiftsökningar å cirka 0.2 miljon kronor.

Vad sedan angår den allmänna skattebudgetens inkomstsida vill utskottet

anföra följande.

Då utskottet i sitt betänkande nr 46 avstyrkt Kungl. Maj:ts förslag om omläggning

av den direkta statsbeskattningen torde, därest riksdagen godkänner

vad utskottet föreslagit, någon frigörelse för allmänna budgetändamål

på sätt i propositionen förutsatts av för utjämningsändamål avsedda medel

icke kunna äga rum. För detta belopp, 11.40 miljoner kronor, måste sålunda

täckning beredas på annat sätt.

Då utskottet i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om förändring av skatte
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 50-

11

skalan för den extra inkomst- och förmögenhetsskatten funnit sig böra för

denna skatt förorda antagande av en skala, efter vilken för budgetåret 1936/

1937 icke 30 miljoner utan omkring 23 miljoner kronor — eller 13 miljoner

kronor mera än enligt de beräkningsgrunder som förutsatts i statsverkspropositionen

— skulle komma att inflyta, får utskottet föreslå, att denna inkomsttitel

beräknas till 23 miljoner kronor.

Efter de sålunda angivna förändrade förutsättningarna för beräkning av

allmänna skattebudgetens inkomstsida skulle, därest för den ordinarie inkomst-

och förmögenhetsskatten uttagningsprocenten i enlighet med det i

statsverkspropositionen framlagda riksstatsförslaget fastställes till 150, för

bestridande av den förut angivna merutgiften av något över 57 miljoner kronor

stå till förfogande (8.21 + 1.4 + 23 =) 32.61 miljoner kronor. Skillnaden

uppgår sålunda till närmare 25 miljoner kronor.

Utskottet finner sig icke i nuvarande budgetläge med ökade krav på statsinkomster

kunna förorda att för den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten

uttagningsprocenten, som föreslagits till 150 i statsverkspropositionen

och till 155 i proposition nr 267, sänkes under det för år 1935 fastställda

talet 170. En förhöjning i förhållande till statsverkspropositionen med

icke såsom i proposition nr 267 föreslagits 5 enheter utan med 20 enheter

torde komma att inbringa något mer än 20 miljoner kronor utöver vad som

som skulle influtit, därest uttagningsprocenten fastställts till 150. Med hänsyn

härtill och på grund av uppgifter angående skatteunderlaget, erhållna

efter avgivandet av propositionen nr 267, synes det utskottet, som om detta

belopp skulle kunna jämkas uppåt till 21 miljoner kronor. Med utgångspunkt

från uttagningsprocenten 150 har i sistnämnda proposition såsom förut

nämnts skatten beräknats giva 151 miljoner kronor. Skatten skulle sålunda

under förutsättning att uttagningsprocenten bestämmes till 170 kunna

beräknas till (151 + 21 =) 172 miljoner kronor. Då såsom framgår av

vad utskottet nedan anför täckning på annat sätt torde kunna beredas för

det kvarstående underskottet å omkring 4 miljoner kronor, finner sig utskottet

böra förorda denna uttagningsprocent för år 1936.

Enligt vad utskottet inhämtat från statsutskottet torde — även i händelse

av mindre jämkningar i de inkomsttitlar, beträffande vilkas beräkning statsutskottet

har att framställa förslag — möjlighet förefinnas till finansiering

av det förut nämnda underskottet å omkring 4 miljoner kronor genom anlitande

av kassafonden. Såsom förut nämnts beräknades i statsverkspropositionen

överskottet av innevarande års statsreglering att tillföras kassafonden

till inemot 26 miljoner kronor. Av riksräkenskapsverkets beräkningar

i april och maj framgår emellertid, att detta överskott torde komma

att uppgå till omkring 31.5 miljoner kronor eller cirka 5.5 miljoner kronor

mera än vad i statsverkspropositionen förutsatts. För finansieringen av avskrivningen

av krislånen skulle enligt vad som föreslagits i propositionen nr

267 av kassafonden tagas i anspråk 1.5 miljon kronor mera än enligt vad i

statsverkspropositionen föreslagits. Lägges härtill det förutnämnda underskottet

å omkring 4 miljoner kronor att täckas av kassafonden, skulle merbe
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 50.

lastningen av fonden i förhållande till statsverkspropositionens förslag i nästa

års riksstat komma att utgöra omkring 5.5 miljoner kronor eller det belopp,

som utgör skillnaden mellan det i december och i april—maj beräknade

överskottet av statsregleringen för innevarande budgetår.

Utskottet vill erinra därom att genom en balansering av budgeten, på

sätt som sålunda angivits, löpande verkliga inkomster å allmänna skattebudgeten

i större utsträckning komma till användning än genom det förfarande

för budgetens balansering, som i proposition nr 267 föreslagits.

Medan den i propositionen förutsatta frigörelsen av för skatteutjämningsändamål

avsedda medel, vilken intäkt är av engångsartad natur och står

på gränsen till disposition av kapitalmedel, uppgår till 11.4 miljoner kronor,

kommer enligt den här föreslagna planen endast ett belopp av omkring 4

miljoner kronor att erfordra täckning genom kapitalmedel.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit i fråga om beräkningen av bevillningarna

för nästkommande budgetår finner sig utskottet böra i huvudsak tillstyrka.

Med hänsyn till den ståndpunkt, som riksdagen vid behandling av

proposition nr 239 intagit till frågan om prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område för nästa regleringsår, torde emellertid inkomsttiteln Accis

å margarin och vissa andra fettvaror, vilken i statsverkspropositionen upptagits

till 11 miljoner kronor, böra beräknas till samma belopp som för innevarande

budgetår eller 15 miljoner kronor. Då förevarande inkomsttitel ingår i

en specialbudget, korresponderar höjningen på inkomstsidan mot en av riksdagen

beslutad ökning på utgiftssidan av det under nionde huvudtiteln uppförda

anslaget till avsättning till jordbrukets prisregleringsfond. Allmänna

skattebudgeten påverkas sålunda icke av denna förändring.

Utskottet utgår från, att statsutskottet utöver vad ovan förutsatts, därest

så befinnes nödigt, anvisar utvägar för uppnående av erforderlig balans mellan

budgetens inkomst- och utgiftssida.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte, med avslag å Kungl. Maj:ts i proposition

nr 267 framlagda förslag angående skatteprocenten,

besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1936 skall

utgå med 170 procent av de i 18 § i förordningen om statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbeloppen;

samt

2) att bevillningarna för budgetåret 1936/1937 måtte beräknas

sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt.......... kronor 172,000,000

Särskild skatt å förmögenhet............. » 13,000,000

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt.... » 23,000,000

Utjämningsskatt.......................... » 9,700,000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt---- » 250,000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 50.

13

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter......................... kronor 350,000

Stämpelmedel (därav arvsskatt och skatt

för gåva 29,000,000 kronor) ............ » 63,000,000

Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt ............ 28,000,000

b) Gummiringsskatt ........ 16,000,000

c) Bensinskatt .............. 59,000,000

Tullmedel................................

Accis å silke .............................

Accis å margarin och vissa andra fettvaror

Tobaksskatt..............................

Brännvinstillverkningsskatt...............

Rusdrycksförsälj ningsmedel:

Partihandelsbolag.......................

Detaljhandelsbolag.....................

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

................................

Maltskatt.................................

Postverket (överskott)....................

» 103,000,000

» 152,000,000

» 2,000,000

* 15,000,000

» 85,000,000

» 14,500,000

»> 12,000,000

» 20,000,000

» 89,000,000

»> 28,000,000

» 20,000,000

Stockholm den 17 juni 1936.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Hansén, Nilsson i Landeryd,

Hjalmarsson, friherre Lagerfelt, Lithander, Lövgren i Boden, Olsson

i Närlinge, Björklund, Olsson i Gävle, Olsson i Kamsta, Sjödahl, Bengtsson i

Örby Bosgård, Berg i Karlskrona, Löfvander, Werner i Hultsfred, Johansson

i Krogstorp, Mårtensson oell Lundell.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 50.

Reservation

av herrar Bärg i Katrineholm, Hjalmarsson, Lövgren i Boden, Björklund,

Olsson i Gävle, Sjödahl, Berg i Karlskrona, Werner i Hultsfred och Mårtensson,

som anfört:

»I en vid bevillningsutskottets betänkande nr 46 fogad reservation hava

vi, med viss ändring beträffande beskattningen av svenska aktiebolag, förordat

bifall till Kungl. Maj:ts förslag till omläggning av den direkta statsbeskattningen

m. m. Därjämte hava vi i reservation vid bevillningsutskottets

betänkande nr 48 yrkat bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 268. Den enligt

denna proposition föreslagna förändrade skalan för den extra inkomstoch

förmögenhetsskatten har beräknats inbringa 30 miljoner kronor mot 23

miljoner kronor enligt den av utskottet förordade skalan. Under förutsättning

att dessa våra förslag vinna riksdagens bifall skulle man beträffande finansieringen

av budgeten för budgetåret 1936/1937 kunna följa den väg, som

Kungl. Majit i proposition nr 267 angivit. Detta innebär, att man för balansering

av allmänna skattebudgeten skulle kunna disponera inkomsten av utjämningsskatten

jämte halva lotterivinstskatten, tillhopa 11.40 miljoner kronor,

samt att uttagningsprocenten för den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten

skulle kunna fastställas till endast 155. Med hänsyn till de av utskottet

åberopade uppgifter angående skatteunderlaget, som erhållits efter

avgivandet av proposition nr 267, synes det oss som om avkastningen av den

ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten skulle vid nämnda uttagningsprocent

kunna beräknas till 157 miljoner kronor eller 1 miljon kronor mera

än vad skatten upptagits till i nyssnämnda proposition.

Med utgångspunkt från det anförda och de uppgifter rörande budgetställningen,

som lämnats utskottet, återstår emellertid för ernående av balans i

budgeten ett belopp å omkring 0.5 miljon kronor att täcka. Enligt vad utskottet

inhämtat har statsutskottet möjlighet att för budgetens balansering

anvisa utväg att finansiera ett underskott av denna storleksordning.

I anslutning till vad sålunda anförts hava vi yrkat,

1) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition

nr 267 framlagda förslag angående skaf teprocenten,

besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1936 skall

utgå med 155 procent av de i 18 § i förordningen örn statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbeloppen;

samt

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 50.

15

2) att bevillningarna för budgetåret 1936/1937 måtte beräknas

i enlighet med vad utskottet föreslagit, dock att nedannämnda

inkomsttitlar beräknas sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt .... kronor 157,000,000

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt » 30,000,000.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.