Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag med vissa bestämmelser örn centralkassor för jordbrukskredit m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

1936-06-09 · 33 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 33 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BJoU 1936:1, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag med vissa bestämmelser örn centralkassor för jordbrukskredit m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta banko- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 9 juni 1936 kl. 12.30 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med

förslag till lag med vissa bestämmelser örn centralkassor

för jordbrukskredit m. m., dels ock i ämnet

väckta motioner.

Genom en den 30 april 1936 dagtecknad proposition nr 249 har Kungl.

Majit, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, föreslagit riksdagen

dels att antaga här nedan omförmälda förslag till

1) lag med vissa bestämmelser örn centralkassor för jordbrukskredit;

2) förordning angående vissa ändringar i förordningen den 3 juli 1930

(nr 317) örn jordbrukets kreditkassor;

3) förordning om ändrad lydelse av §§ 6 och 7 förordningen den 3 juni

1932 (nr 165) angående rätt för centralkassa för jordbrukskredit att till medlemmar

intaga andra ekonomiska föreningar än jordbrukskassor;

4) lag angående ändrad lydelse av 58 § lagen den 6 juni 1930 (nr 251) om

kommunalstyrelse på landet;

5) lag angående ändrad lydelse av 53 § lagen den 6 juni 1930 (nr 252) om

kommunalstyrelse i stad;

6) lag angående ändrad lydelse av 54 § lagen den 6 juni 1930 (nr 259)

om församlingsstyrelse;

dels ock att

1) medgiva, att tiden för återställandet till riksgäldskontoret av de svenska

statens obligationer till nominellt belopp av sammanlagt 20,000,000 kronor,

vilka enligt riksdagens medgivande överlämnats till svenska jordbrukskreditkassan

för pantförskrivning såsom säkerhet för lån hos riksbanken, finge

utsträckas beträffande hälften av obligationerna till den 30 juni 1941 och

beträffande återstående hälften till den 30 juni 1946;

2) besluta den ändring i gällande bestämmelser angående överlämnandet

till riksbanken av svenska statens obligationer såsom pant för envar centralkassas

för jordbrukskredit förbindelser, att nuvarande maximibeloppet för

■obligationer höjdes från 750,000 till 1,000,000 kronor;

3) till Jordbrukets kreditkassor: Revision av jordbrukskasserörelsen m. m.

för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 100,000.

I anledning av propositionen hava väckts följande motioner, nämligen motionen

i första kammaren nr 433 av herr Elof Andersson m. fl. samt motionerna

i andra kammaren nr 828 av herr förste vice talmannen Magnusson

och nr 830 av herr Persson i Trången m. fl.

I motionerna 1:433 och 11:830, vilka äro likalydande, har föreslagits

1) att den föreslagna lagen med vissa bestämmelser örn centralkassor för

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 8 sami. 2 avd. Nr 1. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatta banko- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

jordbrukskredit § 1 ändrades, så att i uttrycket mindre jordbrukare ordet

»mindre» utginge;

2) att i första stycket § 29 a i den föreslagna förordningen angående vissa

ändringar i förordningen den 3 juli 1930 (nr 317) om jordbrukets kreditkassor

tillädes orden »och förvaras hos centralkassa» samt att andra stycket

i paragrafen måtte utgå; samt

3) att i förordningen den 3 juli 1930 (nr 317) om jordbrukets kreditkassor

bestämmelserna angående delaktighetsunderlagets fastställande för medlemskap

i jordbrukskassa (§ 43 tredje stycket), ändrades i överensstämmelse

med jordbrukskreditutredningens förslag.

I motionen 11:828 har hemställts om avslag å förevarande proposition.

Propositionen och motionen II: 828 hava hänvisats, såvitt angår anslag till

Jordbrukets kreditkassor: Revision av jordbrukskasserörelsen m. m., till

jordbruksutskottet samt i övrigt till bankoutskottet. Motionerna 1:433 och

11:830 hava hänvisats till bankoutskottet. Efter överenskommelse mellan

banko- och jordbruksutskotten hava propositionen och motionerna behandlats

av sammansatt banko- och jordbruksutskott.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i propositionen framlagda

förslagen, ävensom i fråga om de skäl, som motionärerna andragit till stöd

för sina yrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas

här nedan, hänvisa till propositionen och motionerna.

Gällande bestämmelser.

De bestämmelser, som nu reglera jordbrukskasserörelsen, återfinnas i lagen

den 18 juni 1915 (nr 231) innefattande vissa bestämmelser om centralkassor

för jordbrukskredit ävensom förordningen den 3 juli 1930 (nr 317) örn jordbrukets

kreditkassor, med däri genom förordningar den 3 juni 1932 (nr 166)

och den 22 juni 1934 (nr 324) vidtagna ändringar, samt förordningen den

3 juni 1932 (nr 165) angående rätt för centralkassa för jordbrukskredit att

till medlemmar intaga andra ekonomiska föreningar än jordbrukskassor.

Vidare böra nämnas det den 12 september 1930 utfärdade reglementet för

svenska jordbrukskreditkassan (nr 337) samt tvenne kungörelser den 12 september

1930 (nr 336) och den 22 juni 1934 (nr 323) angående överlämnande

till riksbanken av statsobligationer såsom pant för centralkassas förbindelser.

I fråga örn förvaltningsbidrag åt jordbrukets kreditkassor äro föreskrifter

meddelade i en kungörelse den 13 februari 1931 (nr 17).

Beträffande det huvudsakliga innehållet av gällande bestämmelser torde

få hänvisas till den i propositionen (sid. 16—21) lämnade redogörelsen.

Jordbrukskreditutredningen och dess förslag.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 december 1933 och den

22 juli 1934 har chefen för jordbruksdepartementet till utredningsmän rörande

formerna för en reglering av jordbrukets kreditförhållanden tillkallat le
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta banko- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

3

danlöten av riksdagens första kammare, generaltulldirektören N. R. Wohlin,

tillika ordförande, verkställande ledamoten i svenska jordbrukskreditkassan,

lantbrukaren N. Adler, bankdirektören N. A. V. Brolén, verkställande direktören

i svenska bankföreningen, f. d. häradshövdingen Knut Dahlberg och

ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren G. Hj. Svensson.

Till utredningsmännen, vilka antagit benämningen jordbrukskreditutredningen,

hava, för att tagas i övervägande i samband med det utredningen

lämnade uppdraget, bland annat liänskjutits vissa frågor, som avse jordbrukskasserörelsens

organisation och verksamhet.

Utredningsmännen hava den 18 juli 1935, till fullföljande av sitt uppdrag i

vad detsamma avsett jordbrukskasserörelsen, avlämnat betänkande med förslag

till förordning örn jordbrukets kreditkassor m. m. (statens offentliga

utredningar 1935: 32).

.Jordbrukskreditutredningens förslag till förordning örn jordbrukets kreclitkassor

innefattar i huvudsak följande olikheter mot vad som enligt gällande

författningar är stadgat:

Svenska jordbrukskreditkassan föreslås skola bibehållas som ett ledande

och kontrollerande organ för kasserörelsen, varemot dess verksamhet

med avseende å medelsanskaffningen föreslås inskränkt till att

avse endast kreditförmedling; dock bör jordbrukskreditkassan kunna vid

tillfälligt uppkommande, kortvarigt kreditbehov för centralkassa bistå centralkassan

med erforderlig kredit, för vilken kreditgivning säkerhet emellertid

icke må betingas. För fullgörande av sin sistnämnda uppgift föreslås

jordbrukskreditkassan skola erhålla en checkräkningskredit hos

riksbanken å högst 30 miljoner kronor. De lill jordbrukskreditkassans

förfogande ställda grundfondsobligationerna å tillhopa 25 miljoner kronor

ävensom de till kassans förfogande ställda ytterligare obligationerna å sammanlagt

20 miljoner kronor skola däremot återtagas av staten.

Centralkassorna avses — med nyss angivna undantag — skola själva ombänderhava

den erforderliga upplåningen. Beträffande centralkassornas inlåning

å bankmässiga räkningar föreslås, i syfte att underlätta densamma,

upphävande av flertalet av de restriktiva bestämmelser, som för närvarande

gälla. Centralkassorna befrias vidare från den nu gällande ansvarigheten för

jordbrukskreditkassans förbindelser. Centralkassa föreslås skola utrustas

med en grundfond av statsobligationer till ett belopp av 1 till 3 miljoner kronor,

allt efter storleken av kassans förbindelser; denna grundfond skall träda

i stället för den nuvarande panten av dylika obligationer. Centralkassas

inlåning — varmed utredningen i sitt författningsförslag förstår all den kredit,

sorn av centralkassa begagnas — må icke utan Kungl. Maj:ts tillstånd

överskrida ett belopp, motsvarande tre gånger det belopp, vartill centralkassans

grundfond och reserv-(säkerhets-) fond, de till centralkassan anslutna

jordbrukskassornas reservfonder samt de belopp, varmed centralkassans

medlemmar äro ansvariga för kassans förbindelser, sammanlagt uppgå. För

centralkassas utlåning uppställas vissa detaljregler av rent bankmässig natur,

i stort sett överensstämmande nied vad som i praktiken redan tillämpas.

Centralkassa ina bevilja kredit endast mot betryggande säkerhet; såsom säkerhet

för kredit till jordbrukskassa skall enligt förslaget till centralkassan

pantförskrivas av jordbrukskassans kredittagare avlämnade lånehandlingar

med tillhörande säkerheter. Jordbrukskassa må icke beredas kredit till

högre belopp än som motsvarar det sammanlagda Iånemaximum, som gäller

för jordbrukskassans medlemmar, dock med rätt för centralkassan att där
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatta banko- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

utöver lämna jordbrukskassan kredit mot säkerhet av inteckning i fastighet,

för vilken medlem i jordbrukskassan är delaktig i densamma, om och i den

mån inteckningen ligger inom 6/io av fastighetens såsom delaktighetsunderlag

bestämda värde. Annan till centralkassan ansluten ekonomisk förening än

jordbrukskassa — i betänkandet och i det följande benämnd jordbruksekonomisk

förening — må beredas kredit till ett belopp av 200 kronor för

varje av föreningen i kassan tecknad andel; dock att centralkassan bör hava

rätt att därutöver, efter medgivande av jordbrukskreditkassan, lämna föreningen

kredit mot säkerhet av fastighetsinteckning, örn och i den mån inteckningen

ligger inom 6/io av taxeringsvärdet, där fastigheten är taxerad såsom

jordbruksfastighet, och inom 4/io av sagda värde, där fastigheten är

taxerad såsom annan fastighet. Centralkassas sammanlagda utlåning till

jordbruksekonomiska föreningar må enligt förslaget icke överstiga V5 av det

sammanlagda lånemaximum, som gäller för medlemmarna i de till centralkassan

anslutna jordbrukskassorna.

Rätt till medlemskap i jordbrukskassa äger enligt förslaget endast i Sverige

bosatt svensk medborgare, som är ägare eller brukare av jordbruksfastighet

eller viss annan därmed likställd fastighet, ävensom svenskt aktiebolag, som

har till ändamål att idka jordbruk; dock må såsom medlem intagas vissa

kassefunktionärer, ändå att de icke äga eller bruka fastighet, varom nyss

sagts. Delaktighetsunderlaget föreslås utökat till att omfatta fastighetens

sammanlagda jordbruks- och skogsvärden enligt gällande taxering. För

nyssnämnda såsom annan fastighet taxerade, men i förevarande hänseende

med jordbruksfastighet likställda fastigheter gäller taxeringsvärdet såsom

delaktighetsunderlag. För jordbrukskassornas utlåningsverksamhet föreslås,

liksom i fråga om centralkassornas, vissa detaljföreskrifter av rent bankmässig

natur, varjämte närmare föreskrifter lämnas örn de säkerheter, som

skola presteras för erhållande av lån hos jordbrukskassa. Medlems lånemaximum

föreslås alltjämt skola utgöra 200 kronor för varje andel, varmed

medlemmen är delaktig i kassan. I fråga om medlems rätt att därutöver

erhålla kredit mot säkerhet av fastighetsinteckning föreslås en av

de ändrade reglerna om delaktighetsunderlag föranledd bestämmelse, att

dylikt lån må beviljas, örn och i den mån inteckningen ligger inom 6/io av

fastighetens såsom delaktighetsunderlag bestämda värde. Vidare föreslås, att

jordbrukskassa skall befrias från den för närvarande gällande föreskriften

örn skyldighet att vid medlems avgång ur kassan kungöra avgången i vissa

tidningar; avgången föreslås i stället skola anmälas till vederbörande centralkassa,

där anmälningarna skola ordnas och hållas tillgängliga för den,

som därav önskar taga del.

Ytterligare föreslår jordbrukskreditutredningen, att kasserörelsen skall

ställas under tillsyn av en för ändamålet inrättad central, statlig jordbrukskasseinspektion,

i samband varmed den nuvarande tillsynen genom av

länsstyrelserna förordnade allmänna ombud föreslås skola upphöra.

Reservationer hava avgivits dels av herr Adler, dels ock av herrar Brolén

och Dahlberg.

Herr Adlers reservation innebär i huvudsak följande avvikelser från det av

utredningens majoritet framlagda förslaget:

Svenska jordbrukskreditkassan föreslås bibehållen såsom upplånande

organ; likaså bibehålies centralkassornas ansvarighet för jordbrukskreditkassans

förbindelser. För att öka jordbrukskreditkassans lånemöjligheter

föreslås dels en höjning av grundfonden till 45 miljoner kronor,

dels ock en bestämmelse, enligt vilken såsom säkerhet för jordbruks
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatta banko- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 5

kreditkassans upplåning skola tjäna de förbindelser, som centralkassorna

för erhållna lån utfärda till jordbrukskreditkassan, ävensom, till häremot

svarande belopp, till centralkassorna av dessas låntagare avlämnade förbindelser

med tillhörande hypotek. Samtidigt föreslås skyldighet för centralkassa

att ställa sina säkerhetshandlingar under offentlig vård. Jordbrukskreditkassans

upplåningsrätt föreslås begränsad till tre gånger beloppet av

kassans grundfond. Då enligt reservantens förslag centralkassa icke skall

syssla med upplåning och följaktligen icke behöver statsgaranti beräknad

härför, föreslås, att centralkassas grundfond skall fastställas till ett belopp,

motsvarande 1/b av inlåningen, dock lägst 100,000 kronor och högst 1,500,000

kronor. Lika med majoriteten föreslår reservanten borttagande i huvudsakliga

delar av de restriktiva bestämmelser, som för närvarande gälla för centralkassornas

inlåning å bankmässiga räkningar. Som säkerhet för centralkassas

inlåning föreslås skola tjäna de förbindelser, som av dess låntagare

avlämnas, jämte tillhörande hypotek. Till belopp, som minst motsvarar centralkassans

inlåning efter avdrag av inneliggande kassa samt vissa banktillgodohavanden,

skola kassans säkerhetshandlingar vara ställda under offentlig

vård av ombud, som förordnas av den föreslagna jordbrukskasseinspektionen.

Närmare föreskrifter om anordnandet av den offentliga vården

av säkerhetshandlingarna föreslås skola meddelas av Kungl. Maj:t. Vad

slutligen angår jordbruksekonomisk förenings lånerätt mot säkerhet av inteckning

i fastighet, vilken är taxerad såsom annan fastighet, föreslås ökad

lånerätt så till vida, att kredit må beviljas, om och i den mån inteckningen

ligger inom r7''io av taxeringsvärdet.

Herrar Brolén och Dahlberg föreslå, att den checkräkningskredit hos riksbanken,

som bör upplåtas till jordbrukskreditkassan, ej fastställes till högre

belopp än 25 miljoner kronor och att det vid fattandet av detta beslut tillika

bestämmes, att krediten skall vid angiven tidpunkt, senast den 1 juli 1938,

sänkas till avsevärt lägre belopp, som finnes böra skäligen motsvara kreditens

ändamål att utgöra en kassareserv för rörelsen. Vidare föreslå reservanterna

med hänsyn till den utomordentliga omfattningen av den organisation,

som den föreslagna jordbrukskasseinspektionen skulle få att övervaka, att

åt inspektionen beredes möjlighet att till sitt biträde förordna allmänna ombud

vid de centralkassor, beträffande vilka behov därav framträder.

Över jordbrukskreditutredningens förslag hava yttranden avgivits av ett

stort antal myndigheter och korporationer.

Propositionens innehåll.

Som av det förut anförda framgår, har jordbrukskreditutredningen framlagt

förslag till helt ny förordning om jordbrukets kreditkassor, avsedd att ersätta

såväl förordningen den 3 juli 1930 om jordbrukets kreditkassor som

förordningen den 3 juni 1932 angående rätt för centralkassa för jordbrukskredit

att till medlemmar intaga andra ekonomiska föreningar än jordbrukskassor.

I åtskilliga av de inkomna yttrandena har emellertid ifrågasatts (se

propositionen sid. 25—27), huruvida det kunde vara lämpligt att redan nu

— kort tid efter det kasserörelsen .senast varit föremål för vittgående reformer

-— ånyo skrida till mera genomgripande förändringar av rörelsens orga
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansätta banko- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

libation och arbetssätt. I flera yttranden har i samband därmed framhållits,

att kasserörelsen icke borde bliva föremål för en ny omorganisation utan att

samtidigt förhållandet mellan å ena sidan kasserörelsen och å andra sidan

sparbankerna och aktiebolaget jordbrukarbanken bleve föremål för reglering.

Därjämte har anförts, att frågan örn inrättandet av en jordbrukets centrala

kreditanstalt borde upptagas till övervägande, innan åtgärder för omorganisation

av kasserörelsen vidtoges.

Föredragande departementschefen har härutinnan anfört:

Efter genomförandet av 1930 års reform har jordbrukskasserörelsen gått

avsevärt framåt. Från utgången av år 1929 till utgången av år 1935 har

sålunda antalet jordbrukskassor ökat från 173 till 771, antalet medlemmar

i jordbrukskassorna från 12,566 till 73,071 och utlåningen från 14.16 miljoner

kronor till 56.81 miljoner kronor. Även om denna utveckling icke i allo motsvarar,

vad man år 1930 förväntade, synas dock de gjorda framstegen vara

så goda, att man icke redan nu — endast ett fåtal år efter den senaste reformen

— bör, i syfte att ytterligare främja kasserörelsen, skrida till en fullständig

omarbetning av de för densamma gällande författningar. Däremot

böra givetvis detaljändringar vidtagas i de punkter, där, enligt vad de gångna

årens erfarenheter visa, sådana äro av nöden.

I vissa remissyttranden har framförts den synpunkten, att kasserörelsen

icke borde bliva föremål för en ny omorganisation, utan att samtidigt förhållandet

mellan å ena sidan kasserörelsen och å andra sidan sparbankerna

och aktiebolaget jordbrukarbanken bleve föremål för reglering. Med hänsyn

lill vad jag nyss anfört har jag ej anledning att nu närmare gå in på denna

fråga. Emellertid torde böra påpekas, att örn än olika kreditförmedlingsorgan

i mycket hava gemensamma ändamål, de likväl i vissa avseenden

företräda så skilda intressen, att försiktighet bör iakttagas i fråga om en inbördes

reglering från det allmännas sida av ifrågavarande organs verksamhetsområden.

Vad nu sagts får givetvis icke innebära, att ej ur allmän

synpunkt vissa påpekanden beträffande kasserörelsens verksamhet kunna

vara på sin plats. Sålunda lärer ej kunna bestridas, att större krediter till

de jordbruksekonomiska föreningarna kunna medföra sådan ensidighet i

centralkassornas kreditgivning och därmed även innebära så oförutsebara

risker, att kasserörelsen har anledning att härvidlag iakttaga stor försiktighet.

Vidare torde böra understrykas, att då staten i principiellt samma

syfte understödjer både hypoteksföreningar och jordbrukskassor, konkurrens

från de senares sida med nämnda föreningar örn primärkrediter icke

kan anses önskvärd.

Vad angår frågan om inrättandet av en central kreditanstalt för jordbruket

med ankytning till kasserörelsen torde densamma med hänsyn till kasserörelsens

nuvarande omfattning icke för närvarande vara aktuell. I

I enlighet med vad departementschefen sålunda anfört, har i propositionen

icke föreslagits någon fullständig omarbetning av 1930 och 1932 års förordningar

i ämnet, utan har i denna del allenast föreslagits vissa ändringar i

nämnda båda författningar.

Propositionen innebär i huvudsak följande: I fråga örn upplåningsverksamhetens

ordnande (propositionen sid. 28—41) föreslås endast vissa detaljändringar,

avsedda att öka svenska jordbrukskreditkassans lånemöjligheter.

För att bereda kasserörelsen möjligheter att bättre utnyttja de hos kassorna

liggande säkerheterna föreslås sålunda, att i förordningen örn jordbrukets

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatta banko- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 7

kreditkassor upptagas dels stadgande att såsom säkerhet för jordbrukskreditkassans

upplåning skola tjäna de förbindelser, som centralkassorna

för erhållna lån utfärda till jordbrukskreditkassan, ävensom, till häremot

svarande belopp, till centralkassorna av dessas låntagare avlämnade förbindelser

med tillhörande hypotek, dels stadgande att såsom säkerhet för centralkassas

upp- och inlåning skola tjäna de förbindelser, som av dess låntagare

avlämnas, jämte tillhörande hypotek, dels föreskrifter angående

offentlig vård av centralkassas säkerhetshandlingar i den utsträckning, som

angives i den Adlerska reservationen, dels ock de av jordbrukskreditutredningen

föreslagna bestämmelserna angående skyldighet för jordbrukskassa

att till vederbörande centralkassa pantförskriva vissa lånehandlingar med

tillhörande säkerheter, angående beskaffenheten av de säkerheter, som må

av jordbrukskassa godtagas, samt angånde beskaffenheten av de säkerheter,

som skola presteras vid lån från centralkassa till jordbruksekonomisk förening.

Vidare föreslås i propositionen, i syfte att under de närmaste åren

bereda kasserörelsen en viss lättnad, att jordbrukskreditkassan medgives förlängd

tid för återställande av de statsobligationer å tillhopa 20 miljoner kronor,

vilka av 1933—1935 års riksdagar ställts till kassans förfogande med

rätt för kassan att använda dem till pantförskrivning för lån i riksbanken

och med skyldighet för kassan att återställa dem till ett belopp av 5 miljoner

kronor senast den 30 juni 1938 och till återstående belopp senast den 30 juni

1940; i propositionen föreslås att tiden för återställandet av obligationerna

må utsträckas beträffande hälften av obligationerna till den 30 juni 1941 och

beträffande återstående hälften till den 30 juni 1946. I fråga om centralkassornas

rätt till inlåning å bankmässiga räkningar (propositionen sid. 41—49)

överensstämmer propositionen med jordbrukskreditutredningens förslag utom

beträffande frågan örn centralkassas skyldighet att hålla kassareserv. Medan

kassareserven enligt sistnämnda förslag skulle få redovisas bl. a. i vissa

reverser och växlar, föreslås i propositionen — då såsom riksgäldsfullmäktige

i sitt yttrande framhållit bankmässiga former med avseende å inlåningen

böra motsvaras av en lika bankmässig likviditet — att kassareserven skall

redovisas i tillgångar, vilka kunna med lätthet förvandlas i penningar. Enligt

vad departementschefen anfört, tillkomme det den föreslagna inspektionsmyndigheten

att utfärda närmare föreskrifter angående vilka tillgångar, som

finge godkännas som kassareserv. Vidare föreslås i propositionen sådana

ändringar i lagarna om kommunalstyrelse på landet, kommunalstyrelse i

stad och församlingsstyrelse, att centralkassa skall äga att mottaga även kommunala

medel och församlings medel. I propositionen föreslås därjämte,

i samband med att de hittillsvarande restriktiva bestämmelserna för inlåningen

föreslås ändrade, dels att gränsen för centralkassas maximala inlåningsriitt

höjes från nuvarande två till tre gånger den ansvarighet, som de till

kassan anslutna jordbrukskassorna sammanlagt hava för centralkassans förbindelser,

med rätt för Kungl. Majit att i särskilt fall medgiva en höjning till

fyra gånger nämnda ansvarighet, dels ock att sådan ändring beslutes i gällande

bestämmelser angående överlämnande till riksbanken av svenska sta
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatta banko- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

tens obligationer såsom pant för envar centralkassas förbindelser, att nuvarande

maximibeloppet för obligationer höjes från 750,000 till 1,000,000 kronor.

En ändring av reglerna för centralkassornas inlåningsrätt medför att

även 1915 års lag innefattande vissa bestämmelser om centralkassor för jordbrukskredit

måste ändras. Propositionen innebär i denna del, i enlighet med

vad utredningsmännen förordat, förslag örn utfärdandet av helt ny författning

i ämnet, kompletterad med vissa bestämmelser angående motbok och

annat av centralkassa utfärdat bevis om insättning av medel hos kassan ävensom

angående insatta medel, som tillhöra omyndig. Vad därefter angår frågan

örn anordnandet av en central statlig inspektionsmyndighet för kasserörelsen

(propositionen sid. 49—55) har — i fråga örn lämpligheten av att

inrätta en dylik inspektion — samma uppfattning kommit till synes i propositionen

som i jordbrukskreditutredningens betänkande. I vissa detaljfrågor

avviker däremot propositionen från utredningsmännens förslag. Sålunda

föreslås i propositionen att inspektionen skall anförtros icke åt en fristående

inspektionsmyndighet, vilket utredningsmännen tänkt sig, utan åt bank- och

fondinspektionen. Vidare föreslås, att inspektionsmyndigheten skall äga

att förordna allmänt ombud vid sådan centralkassa, där behov av sådant ombud

framträder. I övrigt äro de föreslagna bestämmelserna avfattade efter

mönster av bank- och sparbankslagarnas motsvarande bestämmelser. Bankoch

fondinspektionens merkostnader i anledning av den föreslagna inspektionsverksamheten

beräknas i propositionen uppgå för nästkommande budgetår

till ett belopp av 40,000 kronor. Angående täckandet av sagda belopp

har föredragande departementschefen anfört:

De kostnader, som enligt vad nu beräknats skulle uppstå för bank- och

fondinspektionens tillsyn över jordbrukskasserörelsen, böra, i anslutning till

vad som gäller i fråga om utgifterna för tillsynen över bankväsendet, gäldas

av de kontrollerade institutionerna själva. Erforderligt belopp för täckande

av tillsynskostnaderna bör med den budgettekniska anordning, som tillämpas

beträffande finansieringen av bank- och fondinspektionen, redovisas under

inkomsttiteln »Bidrag till bankinspektionen» samt över det å sjunde huvudtiteln

uppförda anslaget »Avsättning till bankinspektionens fond» tillföras

denna fond, från vilken kostnaderna sedermera få bestridas. I samband

med beslut örn erforderliga ändringar i staten för bank- och fondinspektionen

torde Kungl. Maj:t böra vidtaga de ändringar i nuvarande regler

för belastningen av bankinspektionens fond, som påkallas av den förordade

anordningen.

I anledning av vad nu föreslagits synes höjning böra ske av nyssnämnda

inkomsttitel och avsättningsanslag. Frågan härom torde i annat sammanhang

komma att upptagas av chefen för finansdepartementet.

Rätteligen borde det för täckande av tillsynskostnaderna erforderliga beloppet

uttagas av de olika jordbrukskreditkassorna i förhållande till omfattningen

av deras verksamhet. Då emellertid grunderna för kassornas andel

i tillsynskostnaderna ej kunna bestämmas utan en närmare utredning,

torde tillsvidare en annan utväg böra sökas, så mycket mer som uttagandet

av dessa andelar för närvarande sannolikt skulle förutsätta en ökning av kassornas

förvaltningsbidrag med därav föranledd omläggning av grunderna

för detta bidrag. Jag vill med hänsyn härtill förorda, att hela beloppet gäldas

av jordbrukskasserörelsens gemensamma centralorgan, svenska jord
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatta banko- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 9

brukskreditkassan. För möjliggörande härav torde för nästkommande budgetår

böra vidtagas en motsvarande höjning av det belopp, som från reservationsanslaget

till revision av jordbrukskasserörelsen m. m. ställes till kassans

disposition.

I anslutning till vad sålunda förordats och då jag ej vill motsätta mig, att

medel för revisions-, instruktions- och organisationsverksamhet inom jordbrukskasserörelsen

anvisas till det belopp av 60,000 kronor, som styrelsen

för svenska jordbrukskreditkassan föreslagit, tillstyrker jag att förutnämnda

reservationsanslag för nästkommande budgetår bestämmes till (60,000 +

40,000) 100,000 kronor. Jag förutsätter härvid, att till de ombud för tillsyn

å centralkassornas verksamhet, som må komma att förordnas av bank- och

fondinspektionen, får från detta anslag utgå ersättning i överenstämmelse

med vad för närvarande gäller beträffande de av länsstyrelserna förordnade

allmänna ombuden.

Erforderliga närmare bestämmelser rörande anslagets disposition torde få

meddelas av Kungl. Maj:t.

Propositionen innehåller vidare förslag till ändring av vissa andra bestämmelser

angående kasserörelsen. Sålunda föreslås (propositionen sid. 55—56)

ändrade föreskrifter i fråga om rätten till medlemskap i jordbrukskassa, innebärande

att till medlem icke får —- med undantag för vissa kassefunktionärer

— antagas annan än i Sverige bosatt svensk medborgare, som är ägare

eller brukare av jordbruksfastighet eller därmed likställd fastighet; därjämte

äger jordbruksidkande aktiebolag bliva medlem av kassan. Den föreslagna

bestämmelsen utesluter sålunda icke, vilket det av utredningsmännen förordade

stadgandet gjorde, att den, som en gång blivit medlem, får kvarstå

även om han senare upphört att vara jordbrukare. Bestämmelserna torde,

anför departementschefen, böra kompletteras med sådan ändring i kungörelsen

den 13 februari 1931 angående förvaltningsbidrag åt jordbrukets kreditkassor,

att dylikt bidrag icke må utgå för andra medlemmar än jordbrukare.

I fråga om delaktighetsunderlagets beräknande föreslås i propositionen

(sid. 56—59) ingen annan ändring än att med jordbruksfastighet bör

likställas sådan såsom annan fastighet taxerad mindre fastighet, vilken användes

av hantverkare eller annan arbetare, som beredes sin väsentliga sysselsättning

av idkare av jordbruk eller därmed jämförlig verksamhet. I propositionen

har sålunda icke upptagits den av utredningsmännen förordade

bestämmelsen om utökningen av delaktighetsunderlaget till att omfatta även

fastighetens taxerade skogsvärde, lika litet som den därmed sammanhängande,

av utredningsmännen likaledes föreslagna bestämmelsen angående

rätt till primärkredit, örn och i den mån inteckning ligger inom u/io av

fastighetens sålunda utökade delaktighetsunderlag. Liksom utredningsmännens

förslag innehåller även propositionen (sid. 59—60) förslag till detaljerade

bestämmelser angående formerna för jordbrukskassornas respektive

centralkassornas kreditgivning, dock att vissa olikheter föreligga mellan förslaget

och propositionen. Enligt utredningsmännens förslag må nämligen

kredit i räkning beviljas endast på viss tid, högst ett år, varemot enligt propositionen

sådan kredit jämväl må beviljas på viss tids, högst tre månaders,

uppsägning. I fråga örn sättet för bekantgörande av medlems avgång ur

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sammansatta banko- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

jordbrukskassa överensstämmer propositionen (sid. 60—62) med utredningsmännens

förslag. I samband med att avgången föreslås skola bekantgöras

allenast på så sätt, att underrättelse därom lämnas till vederbörande centralkassa,

föreslås även ett förbud för jordbrukskassa att förskaffa sig kredit

utan medgivande av centralkassans styrelse. Slutligen föreslås i propositionen

(sid. 62—65) en utvidgning av de jordbruksekonomiska föreningarnas

lånerätt till att omfatta, utöver andelskrediten, primärkredit om och i den

mån inteckningen ligger inom 7i<> av fastighetens jordbruksvärde enligt gällande

taxering, där fastigheten är taxerad såsom jordbruksfastighet, och

inom 7™ av taxeringsvärdet, där fastigheten är taxerad såsom annan fastighet.

För beviljande av dylik primärkredit fordras emellertid medgivande av

styrelsen för svenska jordbrukskreditkassan. Någon utökning av centralkassas

sammanlagda lånemaximum för utlåning till jordbruksekonomiska föreningar

föreslås icke i propositionen. I fråga om tiden för ikraftträdandet av

de nya bestämmelserna föreslås i propositionen (sid. 65—66), att desamma

skola träda i kraft den 1 juli 1936. Därjämte föreslås erforderliga övergångsbestämmelser.

Utskottets yttrande.

Utskottet finner de av Kungl. Majit framlagda förslagen i stort sett välgrundade.

Utskottet har emellertid vid sin granskning funnit anledning

framföra vissa allmänna erinringar, varjämte utskottet ansett sig böra i några

punkter vidtaga ändringar i de föreslagna bestämmelserna. I den mån de avutskottet

vidtagna ändringarna hänföra sig till särskilda paragrafer i författningsförslagen,

kommer utskottet att behandla dem vid den detaljgranskning,

vartill utskottet senare skall återkomma.

I åtskilliga av de yttranden, som avgivits över jordbrukskreditutredningens

betänkande, har framhållits, att förhållandet mellan å ena sidan jordbrukskasserörelsen

och å andra sidan vissa andra kreditinstitutioner, såsom aktiebolaget

jordbrukarbanken, sparbankerna och hypoteksföreningarna, borde

bliva föremål för vissa reglerande åtgärder, innan kasserörelsen ånyo omorganiserades.

Liknande synpunkter hava framförts även i motionen II: 828.

Föredragande departementschefen har emellertid, vid det förhållandet att

de i propositionen föreslagna bestämmelserna endast innebure detaljändringar,

funnit sig sakna anledning att gå närmare in på denna fråga. Departementschefen

har dock samtidigt framhållit, att om än de olika kreditförmedlingsorganen

i mycket hade gemensamma ändamål, de likväl i vissa

avseenden företrädde så skilda intressen, att försiktighet borde iakttagas i

fråga örn en inbördes reglering från det allmännas sida av ifrågavarande organs

verksamhetsområden. Utskottet vill för sin del understryka, att så som

förhållandena utvecklat sig, den frågan måste övervägas, i vad mån reglerande

åtgärder på ifrågavarande område kunna vara påkallade. Lika med departementschefen

anser utskottet emellertid, att försiktighet bör iakttagas vid

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatta banko- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 11

denna reglering. Utskottet vill endast ytterligare tillägga, att vissa reglerande

åtgärder givetvis lättare kunna åstadkommas, örn man icke väntar för länge

därmed, ulan genomför desamma innan motsatsförhållandet mellan de berörda

institutionerna kanske ännu mera skärpts.

I fråga om centralkassornas rätt till inlåning å bankmässiga räkningar har

i propositionen föreslagits sådana bestämmelser, att centralkassa skall äga

att inlåna medel från allmänheten även å checkräkning. Föredragande departementschefen

har dock i denna del givit uttryck åt en viss tvekan, ehuru

han likväl, med hänsyn till de föreslagna stränga bestämmelserna angående

kassareserv, funnit sig kunna tillstyrka fri inlåningsrätt även å checkräkning.

I motionen II: 828 har även uttalats starka tvivel mot lämpligheten

av att tillerkänna centralkassorna en dylik inlåningsrätt. Utskottet har visserligen

icke funnit tillräckliga skäl föreligga för att avstyrka propositionen

i denna del, men vill dock understryka, att även örn centralkassorna tillerkännas

fri inlåningsrätt å checkräkning, kassorna likväl torde böra låta

sig angeläget vara att vid utövandet av denna rätt iakttaga försiktighet. Det

torde nämligen vara ofrånkomligt, att centralkassorna icke äro så konstruerade,

att de lämpa sig för dylik inlåning från större, direkt affärsbetonade

kunder. Utskottet vill vidare i detta sammanhang framhålla att, därest centralkassorna,

såsom föreslagits, skola tillerkännas rätt att driva fullständig

bankrörelse, förordningen om jordbrukets kreditkassor synes böra kompletteras

med vissa bestämmelser i syfte att göra öppnandet av avdelningskontor

beroende på offentlig myndighets prövning. Det må erinras om att liknande

bestämmelser gälla för affärsbankerna (se lagen om bankrörelse 52 a

§). De av utskottet sålunda föreslagna bestämmelserna torde böra upptagas

i en ny paragraf, betecknad § 31 a, och innehålla att centralkassa icke äger

utan bank- och fondinspektionens tillstånd utöva verksamhet vid avdelningskontor

å annan ort än där huvudkontoret är beläget samt att dylikt tillstånd

må meddelas, när verksamheten finnes kunna vara till nytta för det allmänna.

Gällande författningar sakna föreskrift angående skyldighet för centralkassa

att likvidera, då fonderna nedgått till visst belopp eller kassan eljest

lidit vissa förluster. Icke heller innehåller vare sig jordbrukskreditutredningens

förslag eller propositionen bestämmelser av antydd art. I motionen

II: 828 framhålles emellertid, att frågan om när centralkassa är skyldig att

träda i likvidation borde bliva föremål för reglering. Utskottet delar i denna

punkt motionärens uppfattning. Skola centralkassorna driva full bankrörelse,

är det icke blott av god ordning betingat utan ur säkerhetssynpunkt

direkt påkallat, att tydliga lagbestämmelser finnas angående när centralkassa

är .skyldig att träda i likvidation. Då emellertid frågan örn föreskrifternas

närmare utformning torde böra bliva föremål för övervägande och utredning,

torde riksdagen böra i skrivelse lill Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Majit ville låta verkställa utredning angående berörda fråga samt för 1937

års riksdag framlägga förslag till erforderliga bestämmelser i ämnet.

Utskottet delar föredragande departementschefens uppfattning angående

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatta banko- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

frågan om rätt till medlemskap i jordbrukskassa. Till förebyggande av missbruk

av rätten till förvaltningsbidrag torde, såsom departementschefen yttrat,

de ifrågavarande bestämmelserna böra kompletteras med sådana ändringar

i kungörelsen den 13 februari 1931 angående förvaltningsbidrag åt

jordbrukets kreditkassor, att dylikt bidrag icke må utgå för andra medlemmar

än ägare eller brukare av jordbruksfastighet eller därmed likställd fastighet.

I propositionen föreslås, att jordbruksekonomisk förening skall äga att,

efter medgivande av styrelsen för svenska jordbrukskreditkassan, erhålla

primärkredit hos centralkassa icke blott mot säkerhet av inteckning i jordbruksfastighet

utan även mot inteckning i annan fastighet, örn ock i den

mån inteckningen ligger inom 4/io av taxeringsvärdet. Departementschefen

har i denna del yttrat att, då dylik belåning innebure en nyhet för kasserörelsen

och för övrigt folie utom rörelsens egentliga program, gränsen för denna

belåningsrätt borde bestämmas så pass snävt som till nyssnämnda 4/io av

taxeringsvärdet. Utskottet delar till fullo departementschefens uppfattning

i berörda fråga. Med hänsyn till dessa krediters ofta mera ovissa och riskfyllda

karaktär vill utskottet därutöver framhålla att, även örn rätt till primärkredit

intill 4/io av taxeringsvärdet enligt författningen medgives, kassorna

också inom sagda gräns böra visa stor försiktighet vid krediters beviljande.

Vad därefter angår de i propositionen framlagda förslagen om utsträckande

av tiden för återställandet av vissa till svenska jordbrukskreditkassan

överlämnade obligationer å tillhopa 20,000,000 kronor, örn höjning av nuvarande

maximibeloppet för de till riksbanken såsom pant för centralkassornas

förbindelser överlämnade obligationerna från 750,000 till 1,000,000 kronor

för kassa, samt örn anvisande för nästkommande budgetår av ett reservationsanslag

av 100,000 kronor till Jordbrukets kreditkassor: Revision av

jordbrukskasserörelsen m. m., får utskottet tillstyrka bifall till sagda förslag.

Utskottet vill emellertid i anslutning därtill som sin mening uttala — och

denna mening delas uppenbarligen även av föredragande departementschefen

— att kasserörelsen måste så handhavas att den snarast möjligt blir

självständig och självförsörjande; självklart är att därvid från kasserörelsens

egen sida varje sådan utväg måste noggrant prövas, som kan tänkas befordra

en sådan utveckling.

I fråga om den budgettekniska anordningen för finansieringen av bankoch

fondinspektionens kostnader för tillsynen av jordbrukskasserörelsen får

utskottet som sin mening uttala, att det för täckande av sagda kostnader avsedda

beloppet bör tillföras en särskild fond och icke över anslaget »Avsättning

till bankinspektionens fond» tillföras denna fond. Därest från sistnämnda

fond skulle täckas dels kostnaderna för inspektion av bankerna, dels

ock kostnaderna för kasseinspektionen, synes nämligen en sammanblandning

av medlen lätt kunna uppstå. Utskottet vill tillägga, att, enligt vad till

utskottets kännedom kommit, bank- och fondinspektionen i denna del är

av samma uppfattning som utskottet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatta banko- oell jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 13

Utskottet övergår därefter till en detaljgranskning av några av bestämmelserna

i den föreslagna förordningen angående vissa ändringar i förordningen

den 3 juli 1930 om jordbrukets kreditkassor.

§ 9.

Då utskottet, på sätt nedan vid behandlingen av § 29 a närmare utvecklas,

föreslår att offentlig vård av centralkassas säkerhetshandlingar icke skall

förekomma, vill utskottet i överensstämmelse därmed föreslå att andra stycket

av § 9 måtte utgå.

§ 26.

Enligt det i propositionen framlagda förslaget skulle centralkassa äga att

bevilja såväl reverslån som kredit i räkning antingen på viss tid, högst ett år,

eller ock på viss tids, högst tre månaders, uppsägning.

I motionen II: 828 anföres i denna del följande:

Vad formerna för kassornas kreditgivning angår, bör det i propositionen

framlagda förslaget, att kredit i räkning skulle kunna beviljas på viss tids,

högst 3 månaders, uppsägning, icke under några omständigheter läggas till

grund för lagstiftning. Först och främst kan påpekas, att dylik rätt icke

tillkommer någon kreditinrättning här i landet. Skälet är naturligen det,

att omprövning av dylik kredit bör ske tid efter annan och att dylik kredit

endast plägar lämnas mot vad man kallar värdebeständig säkerhet. Dylik

omprövning kan icke tänkas ske tillräckligt ofta, om den bestämmelsen gäller,

att kredit får lämnas på obegränsad tid med viss tids uppsägning. Örn

krediten däremot lämnas på viss fixerad tid, kommer en fortlöpande prövning

av låntagarens och hypotekets värde att ske, och detta är för jordbrukskassorna

desto betydelsefullare, som deras utlåning i princip hänför sig till

sekundär- och tertiiirkreditens område. Även ur kassornas egen synpunkt

torde det vara bättre att rätt till lämnande av kredit i räkning med viss

uppsägning borttoges. Det är nämligen psykologiskt lättare för en kreditgivare

att säga nej till en kredit om låntagaren själv måste ansöka örn kreditens

förnyande, än om det ankommer på vederbörande kreditgivare att säga

upp lånet.

Vad motionären sålunda anfört, synes utskottet förtjänt av beaktande. Det

må i samband härmed erinras örn, att affärsbankernas, av Kungl. Majit

fastställda bolagsordningar regelmässigt föreskriva, att »kredit i checkräkning

må beviljas på högst ett år»; checkräkningskredit på viss tids uppsägning

får sålunda icke beviljas. Utskottet vill för sin del föreslå, att motsvarande

föreskrift meddelas även för centralkassornas vidkommande. Därutöver

vill utskottet emellertid föreslå en annan ändring i förevarande paragraf,

nämligen i fråga örn rätten att bevilja reverslån på viss tids uppsägning.

Det framlagda förslaget ger icke några föreskrifter angående beskaffenheten

av de säkerheter, som skola få godtagas vid dylik uppsägningskredit.

Till god bankordning torde emellertid höra att bevilja uppsägningslån

endast mot så kallad värdebeständig säkerhet, varmed brukar förstås

fastighetsinteckningar eller obligationer. Utskottet vill även i denna del hänvisa

till affärsbankernas bolagsordningar, vilka pläga föreskriva att, örn

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Sammansatta banko- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

pant av fastighetsinteckning eller obligationer blivit ställd, lån må beviljas på

viss tids, högst tre månaders, uppsägning. Motsvarande föreskrifter föreslår

utskottet skola gälla även för centralkassornas del.

§ 29 a.

I propositionen föreslås under § 29 a bland annat vissa bestämmelser angående

offentlig vård av centralkassas säkerhetshandlingar.

I de likalydande motionerna I: 433 och II: 830 anföres härom:

Med avseende på denna fråga synes böra framhållas, att den offentliga vården

måste ordnas på sådant sätt, att densamma icke lägger hinder i vägen

för kasserörelsens skötsel på ett praktiskt och ur olika synpunkter tillfredsställande

sätt. Vad först den del av säkerhetshandlingarna beträffar, vilken

representeras av växlar, ligger det sålunda i sakens natur, att dessa måste

vara ständigt tillgängliga för de olika transaktioner, som här komma i fråga.

Detsamma gäller till viss grad även beträffande övriga lånehandlingar, enär

även dessa tidvis behöva disponeras för olika åtgärders vidtagande. Sålunda

måste exempelvis inteckningshandlingar, beträffande vilka anteckning jämlikt

lagen den 15 juni 1934 sker hos inskrivningsdomare, utlämnas under

härför erforderlig tid; lånehandlingar kunna, ehuru de materiellt äro av den

beskaffenhet, att de godtagits som säkerhet för kredit, brista i ett eller annat

formellt hänseende och därför behöva disponeras under den tid, som åtgår

för kompletterings verkställande; avsöndringar och avstyckningar från intecknad

fastighet medföra nödvändigheten att omreglera säkerheterna o. s. v.

Med hänsyn härtill få vi hemställa örn sådan ändring av § 29 a, att i första

stycket orden »och förvaras hos centralkassa» tillägges samt att andra stycket

i paragrafen må utgå.

Vidare anföres i motionen II: 828 följande:

Någon anledning att ställa ifrågavarande säkerhetshandlingar under offentlig

vård föreligger icke, såvida hypoteken skola gälla för rörelsen i dess

helhet och ej skola pantförskrivas som säkerhet till viss tredje man eller för

av rörelsen utgivna obligationer. Det torde förtjäna påpekas, att offentlig

vård av säkerhetshandlingar plägar förekomma endast i de fall, då desamma

pantförskrivas till säkerhet för viss tredje man och även då endast

i de fall, då krediten är av mera långvarig natur. Det synes högst osannolikt

att det föreslagna förfarandet med offentlig vård skulle kunna främja

kasserörelsens kapitalanskaffning, emedan sparkapitalets misstro mera

torde gälla säkerheten än förvaringsanordningarna. Varken herr Adler eller

departementschefen hava givit någon övertygande motivering härför; den

sistnämnde säger blott, att ett dylikt resultat ej synes uteslutet. Då en offentlig

vård skulle bliva synnerligen opraktisk och betungande, framför allt

med hänsyn till den kortfristiga utlåning, som skall och bör utgöra huvuddelen

av kasserörelsens utlåning, och då det för övrigt måste visa sig omöjligt

att därvid åstadkomma en så effektiv och smidig samt tillika billig vård

av säkerhetshandlingarna från offentlig myndighets sida, att fördelarna

komma att uppväga kostnaderna och nackdelarna i övrigt, torde offentlig

vård ej böra ifrågakomma. Man bör betänka, att en dylik anordning skulle

kräva ett icke obetydligt antal allmänna ombud med skyldighet att övervaka

och handhava kasserörelsens i tre led hypotiserade värdehandlingar,

vilka på grund av sin rörlighet fordra ett stort mått av arbete. Fordringarna

på dessa ombud, vilka måste tjänstgöra dagligen och besitta goda kunskaper

i juridiska och banktekniska frågor, måste ställas mycket höga, och

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatta banko- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 15

kostnaden för statsverket för dessa allmänna ombud torde icke komma att

understiga 100,000 kronor. Med det sagda har jag givetvis icke på något

sätt velat vända mig mot det förfarande som tillämpas av Mälarprovinsernas

centralkassa, nämligen att alla lånehandlingar insändas till centralkassan.

Men från ett dylikt förfarande till en av viss myndighet utövad offentlig

vård av handlingarna är steget långt.

Även utskottet ställer sig tvivlande till, att det föreslagna systemet med offentlig

vård av säkerhetshandlingarna skulle medföra sådana fördelar, att

de kunna anses överväga de praktiska svårigheter, som oundvikligen medfölja

ett sådant system. Föredragande departementschefen har anfort, att det icke

syntes uteslutet, att en anordning med offentlig vård av säkerhetshandlingarna

kunde främja kasserörelsens kapitalanskaffning. Vid bedömandet av

värdet av den föreslagna anordningen bör man emellertid enligt utskottets

mening särskilt beakta, dels att den offentliga vården icke skulle medföra

någon panträtt i egentlig mening för fordringsägarna, dels ock att i fråga

om en så betydande del av kasserörelsens säkerhetshandlingar som hela dess

växelportfölj den offentliga vården tänkts utövad endast i en så svag och obestämd

form som att växelinnehavet med icke alltför långa tidsmellanrum

kontrollerades av vederbörande allmänna ombud. Det synes vid angivna förhållanden

mycket ovisst, om man med den offentliga vården skulle nå andra

fördelar än dem, som skulle medfölja redan ett sådant system som det i

motionerna 1:433 och II: 830 föreslagna. Då det å andra sidan är ofrånkomligt,

att den offentliga vården skulle bliva både kostsam och medföra praktiska

svårigheter av ganska allvarlig art, har utskottet icke kunnat tillstyrka

den föreslagna anordningen. Däremot vill utskottet förorda bifall till vad

i nyssnämnda båda motioner i denna del föreslagits.

§ 43.

Vid beräknandet av delaktighetsunderlaget får enligt propositionen medräknas

endast fastighetens taxerade jordbruksvärde. Likaså tages vid beviljandet

av primärkredit hänsyn endast till nyssnämnda värde.

Föredragande departementschefen anförde i denna del:

Vidkommande spörsmålet örn skogsvärdet må medräknas såsom delaktighetsunderlag

och vid primärbelåning kan jag icke biträda utredningens

förslag härutinnan. Det synes för kasserörelsens egen skull bäst, om den

mera riskfyllda skogsbelåningen icke indrages under kassornas verksamhet.

I varje fall torde det vara nödvändigt, att, örn skogsbelåning skulle tilllåtas,

avverkningsrätten till intecknad fastighet genom lagbud begränsades.

I de likalydande motionerna I: 433 och II: 830 anföres emellertid härom:

I förevarande avseende intog jordbrukskreditutredningen i sitt betänkande

en annan ståndpunkt, i det här föreslogs, att delaktighetsunderlaget skulle utgöras

av fastighetens sammanlagda jordbruks- och skogsvärden enligt gällande

taxering, därest ej annat värde blivit såsom delaktighetsunderlag bestämt genom

särskild värdering (§ 44 i utredningens förslag). Beträffande grunderna

för primärlåns utlämning föreslogs, dels att jordbrukskassa till medlem,

som vore ägare av jordbruksfastighet, skulle kunna utlämna lån mot säkerhet

av i fastigheten beviljad inteckning, örn och i den mån inteckningen läge

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Sammansatta banko- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

inom sex tiondelar av fastighetens såsom delaktighetsunderlag bestämda värde

(§ 54), dels att centralkassa skulle ha rätt att lämna jordbrukskassa kredit

mot säkerhet av inteckning i fastighet, för vilken medlem av jordbrukskassan

vore delaktig i densamma, om och i den mån inteckningen läge inom

nyssnämnda värdegräns (§ 28).

I jämförelse med nuvarande bestämmelser, enligt vilka såsom delaktighetsunderlag

gäller fastighetens taxerade jordbruksvärde, om ej annat värde

blivit såsom dylikt underlag bestämt genom särskild värdering, innebar kreditutredningens

förslag, enligt vilket även jordbruksfastighets taxerade skogsvärde

skulle medräknas vid delaktighetsunderlagets bestämmande, den dubbla

fördelen att bereda kassemedlem såväl ökad möjlighet till erhållande av

andelskredit som möjlighet att belåna även till jordbruksfastighet hörande

skog. Med hänsyn till den viktiga del av fastighetsvärdet, som skogen representerar

för många jordbrukare särskilt i landets skogsbygder, hade det

varit önskvärt att kreditutredningens ifrågavarande förslag kunnat i sin helhet

genomföras. Då emellertid innevarande riksdag redan i ett annat sammanhang

tagit ställning till frågan om skogsbelåningen, i det att riksdagen

avslagit motionen II: 488 vari yrkats, att lån från statens sekundärlånefond

även må kunna utlämnas mot inteckningssäkerhet i växande skog, torde vi

i nu förevarande fall få nöja oss med att yrka bifall till jordbrukskreditutredningens

nyssnämnda förslag angående delaktighetsunderlaget.

Vad motionärerna sålunda anfört synes förtjäna beaktande. Det får visserligen

anses, att skogsbelåningen ofta nog kan medföra sådana risker, att de

icke böra tagas av kassorna. Frågan örn skogsvärdet må medräknas vid bestämmandet

av delaktighetsunderlaget synes däremot icke vara beroende av

örn skogsbelåning tillätes eller icke. Visserligen medför utökningen av delaktighetsunderlaget

en motsvarande ökning av rätten till andelskredit, men denna

rätt får ju medlemmen i fråga begagna endast örn och i den män han för

krediten kan ställa godtagbara säkerheter i enlighet med vad därom är stadgat.

Att man låter delaktighetsunderlaget omfatta även skogsvärdet innebär

sålunda icke, att man för kassornas vidkommande medgiver skogsbelåning.

På grund av det anförda vill utskottet tillstyrka, att ifrågavarande bestämmelser

så omformas, att delaktighetsunderlaget kommer att omfatta även

taxerade skogsvärdet.

§ 49.

Utskottet vill här föreslå enahanda ändringar som vid § 26. Därest sistnämnda

paragraf ändras, torde utan vidare följa, att jämväl § 49 skall på

motsvarande sätt ändras.

§ 61.

Enligt det i propositionen framlagda förslaget skall inspektionen övervaka,

bland annat, att kassorna efterleva de föreskrifter, som blivit av ombudsstämma,

föreningssammanträde eller styrelse behörigen meddelade. Frånsett

att detta stadgande givits en alldeles för vid avfattning, torde det icke

heller i övrigt vara välbetänkt. Det må nämligen framhållas, att medlemmarna

i kassorna samtidigt äro kassornas låntagare; att då föreskriva en

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sammansatta banko- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 17

ovillkorlig skyldighet för inspektionsmyndigheten att övervaka efterlevnaden

av de beslut, som av dessa fattats, kan icke vara lämpligt. Därför föreslår

utskottet, att berörda stadgande utgår ur paragrafen. Utskottet vill därvid

samtidigt påpeka, att inspektionsmyndigheten jämlikt bestämmelsen i andra

stycket av paragrafen äger möjlighet att det oaktat övervaka efterlevnaden

av givna föreskrifter, där enligt inspektionens mening så bör ske.

Vad slutligen angår dagen för de föreslagna författningarnas ikraftträdande

bär denna i propositionen fixerats till den 1 juli 1936. Emellertid har det

kommit till utskottets kännedom, att enligt bank- och fondinspektionens mening

det skulle medföra svårigheter för inspektionen att före den 1 oktober 1936

medhinna vidtagandet av de förberedande åtgärder, som av den föreslagna

inspektionsverksamheten kunna föranledas. Med anledning härav vill utskottet

föreslå, att författningarna icke skola träda i kraft förrän den 1 oktober

1936. Motsvarande ändring av övergångsbestämmelserna torde i anledning

därav böra vidtagas.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen, i anledning av förevarande proposition

samt motionerna I: 433 och II: 830, med förklarande att de i

propositionen framlagda författningsförslagen ej kunnat av

riksdagen i oförändrat skick antagas, måtte för sin del antaga

följande förslag till

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

1) Lag

med vissa bestämmelser om centralkassor för jordbrukskredit.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Ekonomisk förening, som utgör sammanslutning för ett eller flera län av

ekonomiska föreningar med ändamål att var inom sin ort bereda driftkredit

åt idkare av mindre jordbruk, må, enligt de bestämmelser Konungen meddelar,

kunna vinna godkännande såsom centralkassa för jordbrukskredit.

2 §•

Centralkassa äger i den ordning och under de villkor, som Konungen prövar

betryggande, från allmänheten mottaga inlåning på räkning som av bank

allmänneligen begagnas.

Bihang lill riksdagens protokoll 193G. 8 sami. 2 avd. Nr 1.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Sammansatta banko- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

3 §•

Varda penningar hos centralkassa insatta att där innestå viss tid, mot eller

utan ränta, skall motbok eller annat bevis som kassan därom utfärdar ställas

till viss man och innehålla, att överlåtelse må ske endast till viss man samt

att överlåtelsen bör till nye ägarens säkerhet anmälas hos kassan.

Till den, som hos centralkassa innehar sparkasseräkning, skall motbok

utlämnas. Motbok må ock utlämnas till innehavaren av annan räkning, från

vilken kassan är skyldig utbetala medel först viss tid efter uppsägning. Då

medel insättas eller lyftas å räkning för vilken motbok är utfärdad, skall i

motboken göras anteckning därom. Ej må kassan träffa förbehåll, som skulle

medföra att betalning till annan än rätt innehavare av motbok rörande insättning

å sparkasseräkning kunde av kassan åberopas.

I fråga om efterlysning och dödande av förkommen motbok gäde vad därom

är stadgat beträffande motbok med bank.

4 §■

Omyndig må utan särskild tillåtelse av förmyndaren förfoga över medel,

som den omyndige efter det han fyllt sexton år själv insatt hos centralkassa.

Sådana medel må ej av kassan utbetalas till förmyndaren utan den omyndiges

samtycke. Har förmyndaren erhållit överförmyndarens tillstånd att

omhändertaga medlen och därom hos kassan företett bevis, åge dock förmyndaren

ensam förfoga över medlen. I fall varom nu är sagt skall anteckning

att förmyndaren äger ensam förfoga över innestående medel verkställas

å bevis eller i motbok, som av kassan utlämnats, när beviset eller motboken

företes hos kassan.

I fråga om medel som stå under förvaltning av förmyndare eller god man

efter vad i lagen om förmynderskap är stadgat, må hos kassan förbehåll

när som helst göras att medlen ej må uttagas utan överförmyndarens tillstånd.

Har förbehåll gjorts, skall anteckning därom verkställas å bevis som

utfärdas om insättningen eller i motbok som utlämnas av kassan. Då med

överförmyndarens tillstånd uttagning av medel skett, skall ock anmärkning

om tillståndet göras. Förmyndare och god man åge på begäran erhålla bevis

om beloppet av de medel som insättas eller innestå under sådant förbehåll, så

ock, om meddelat tillstånd icke blivit använt, intyg därom.

Utan hinder därav att motbok rörande insättning å sparkasseräkning förut

utfärdats, må ny motbok utfärdas för den, till vilkens förmån medel insatts

med förbehåll i avseende å medlens utbetalning, så ock för omyndig som fyllt

sexton år, för vilken utfärdats motbok å medel varöver den omyndige ej äger

själv förfoga. Har i fråga om medel, som stå under förvaltning av förmyndare

eller god man, förbehåll gjorts varom i andra stycket sägs, åge jämväl

förmyndaren eller gode mannen för insättning av medel utan sådant förbehåll

utfå annan motbok.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sammansatta banko- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

19

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

5 §•

Har centralkassa råkat i konkurstillstånd, skola i avseende å dess konkurs,

utöver vad som i allmänhet gäller i fråga om ekonomisk förenings konkurs,

de särskilda bestämmelser som äro meddelade beträffande sparbanks konkurs

äga motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1936, från och med vilken dag lagen

den 18 juni 1915 (nr 231) innefattande

vissa bestämmelser örn centralkassor

för jordbrukskredit skall upphöra

att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober

1936, från och med vilken dag

lagen den 18 juni 1915 (nr 231) innefattande

vissa bestämmelser om centralkassor

för jordbrukskredit skall

upphöra att gälla.

2) Förordning

angående vissa ändringar i förordningen den 3, Juli 1930 (nr 317)

om jordbrukets kreditkassor.

Härigenom förordnas, dels att i

förordningen den 3 juli 1930 om jordbrukets

kreditkassor1 skola införas

sex nya paragrafer med beteckning 5 a,

26 a, 29 a, 33 a, 49 a och 54 a av

den lydelse nedan sägs, dels att i

nämnda förordning skall införas ett

nytt kapitel, betecknat kap. V och

med nedan angivna lydelse, dels att

§ 35 skall ur förordningen utgå, dels

ock att övriga här nedan införda paragrafer

i samma förordning skola erhålla

ändrad lydelse, på sätt av det

följande framgår:

Härigenom förordnas, dels att i

förordningen den 3 juli 1930 om

jordbrukets kreditkassor1 skola införas

sju nya paragrafer med beteckning

5 a, 26 a, 29 a, 31 a, 33 a, 49 a och

54 a av den lydelse nedan sägs, dels

att i nämnda förordning skall införas

ett nytt kapitel, betecknat kap. V

och med nedan angivna lydelse, dels

att § 35 skall ur förordningen utgå,

dels ock att övriga här nedan införda

paragrafer i samma förordning skola

erhålla ändrad lydelse, på sätt av det

följande framgår:

§ 5 a.

Såsom säkerhet för jordbrukskreditkassans upplåning tjäna, förutom

grundfonden, de förbindelser, som centralkassorna för erhållna lån utfärda

till jordbrukskreditkassan, ävensom, till häremot svarande belopp, till centralkassorna

av dessas låntagare avlämnade förbindelser med tillhörande

hypotek.

1 Senaste lydelse av § 31, se SFS 1934: 324.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Sammansatta banko- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

§ 9.

Det åligger jordbrukskreditkassans

styrelse att tillse, att för den kredit,

som av kassan lämnas, fullt betryggande

säkerhet finnes och hålles vid

makt.

Angående offentlig vård av centralkassas

säkerhetshandlingar år stadgat

i § 29 a.

§ 26.

Centralkassa må ej idka annan rörelse

än penningrörelse och ej bereda

kredit åt andra än sina medlemmar.

Kreditgivningen må bestå i utlämnande

av reverslån eller beviljande av

kredit i räkning eller växeldiskontering.

Reverslån eller kredit i räkning må

beviljas på högst ett år eller på viss

tids, högst tre månaders, uppsägning.

Växel må diskonteras på högst sex

månader.

Omsättning av kredit må kunna

medgivas.

(Utskottets förslag.)

§ 9.

Det åligger jordbrukskreditkassans

styrelse att tillse, att för den kredit,

som av kassan lämnas, fullt betryggande

säkerhet finnes och hålles vid

makt.

§ 26.

Centralkassa må ej idka annan rörelse

än penningrörelse och ej bereda

kredit åt andra än sina medlemmar.

Kreditgivningen må bestå i utlämnande

av reverslån eller beviljande av

kredit i räkning eller växeldiskontering.

Reverslån må beviljas på högst ett

år eller, örn pant av fastighetsinteckning

eller obligationer blivit ställd, på

viss tids, högst tre månaders, uppsägning.

Kredit i räkning må beviljas på

högst ett år.

Växel må diskonteras på högst sex

månader.

Omsättning av kredit må kunna

medgivas.

§ 26 a.

Kredit må lämnas endast mot säkerhet, som styrelsen för centralkassan

finner fullt betryggande.

Såsom säkerhet för kredit till jordbrukskassa skola till centralkassan pantförskrivas

av jordbrukskassans kredittagare avlämnade lånehandlingar med

tillhörande säkerheter. Växelkredit må lämnas genom rediskontering av

hos jordbrukskassa diskonterad växel.

§ 27.

Jordbrukskassa må icke beredas kredit till högre belopp än som motsvarar

det sammanlagda lånemaximum, som gäller för kassans medlemmar. Vad

sålunda stadgats skall dock ej utgöra hinder för entralkassa att till jord
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sammansatta banko- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 21

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

brukskassa utöver nyss avsedda maximum utlämna lån mot säkerhet av inteckning

i jordbruksfastighet, varför medlem av jordbrukskassan är delaktig

i densamma, om och i den mån inteckningens kapitalvärde ligger inom sex

tiondelar av fastighetens jordbruksvärde enligt gällande taxering. Såsom

jordbruksfastighet anses även fastighet, varå, utan samband med jordbruk,

trädgårdsskötsel, hönsskötsel, fiskodling eller annan därmed jämförlig verksamhet

bedrives såsom självständig näring, så ock sådan såsom annan fastighet

taxerad mindre fastighet, vilken användes av hantverkare eller annan

arbetare, som beredes sin väsentliga sysselsättning av idkare av jordbruk eller

därmed jämförlig verksamhet.

§ 29.

Centralkassa äger av allmänheten mottaga medel till förräntning å sparkasseräkning,

depositionsräkning, kapitalräkning och checkräkning.

Medel, som äro insatta å sparkasseräkning, depositionsräkning eller kapitalräkning,

må centralkassa ej ikläda sig skyldighet att återbetala annorledes

än viss tid efter uppsägning, nämligen i fråga om medel å sparkasseräkning

minst en vecka och i fråga om medel å depositionsräkning eller kapitalräkning

minst tre månader; styrelsen för kassan dock lämnat öppet att,

då sådant prövas kunna ske utan olägenhet, i särskilda fall medgiva utbetalning

utan avvaktan av uppsägningstidens utgång.

En och samma insättares tillgodohavande på sparkasseräkning må icke

annorledes än genom upplupen räntas läggande till kapitalet ökas utöver

fyratusen kronor.

§ 29 a.

Såsom säkerhet för centralkassas

lipp- och inlåning tjäna de förbindelser,

som av dess låntagare avlämnas,

jämte tillhörande hypotek. Det åligger

centralkassans styrelse att tillse,

att de sålunda ställda säkerheterna

äro fullt betryggande.

Till belopp, som minst motsvarar

centralkassans upp- och inlåning efter

avdrag av inneliggande kassa samt

tillgodohavande hos riksbanken, inländskt

bankaktiebolag eller sparbank,

skola kassans såkerhetshandlingar

vara ställda under offentlig

värd av ombud, som förordnas av

bank- och fondinspektionen. Bankoch

fondinspektionen meddelar när
-

§ 29 a.

Såsom säkerhet för centralkassas

upp- och inlåning tjäna de förbindelser,

som av dess låntagare avlämnas,

jämte tillhörande hypotek. Det åligger

centralkassans styrelse att tillse,

att de sålunda ställda säkerheterna

äro fullt betryggande och förvaras

hos centralkassan.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Sammansatta banko- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

mare föreskrifter örn anordnandet av

den offentliga vården av såkerhetshandlingarna.

§ 30.

Centralkassa skall vara skyldig att i tillgångar, vilka kunna med lätthet

förvandlas i penningar, redovisa kassareserv, som tillsammans med den inneliggande

kassan motsvarar minst tjugufem procent av de förbindelser, som

det åligger kassan att vid anfordran fullgöra. Pantsatt tillgång, som nu

sagts, må härvid icke tagas i beräkning; dock att, där tillgången utgör säkerhet

för avtalad kredit, som ej av kassan till fullo begagnats, den må beräknas

till det belopp, som kassan enligt avtalet är berättigad ytterligare utbekomma.

Nedgår kassareserv under vad nu är sagt, skall den, så snart det

kan ske, åter uppbringas till föreskrivet belopp.

Närmare föreskrifter angående de tillgångar, som må såsom kassareserv

godkännas, meddelas, där så erfordras, av bank- och fondinspektionen.

§31.

Centralkassas inlåning å bankmässiga räkningar må icke överskrida ett

belopp, motsvarande tre gånger den ansvarighet, som de till centralkassan

anslutna jordbrukskassorna sammanlagt hava för centralkassans förbindelser;

Kungl. Maj:t dock obetaget att, där skäl därtill äro, medgiva, att inlåningen

må uppgå lill ett belopp, motsvarande fyra gånger nämnda ansvarighet.

§ 31 a.

Centralkassa äger icke utan bankoch

fondinspektionens tillstånd utöva

verksamhet vid avdelningskontor å

annan ort än där huvudkontoret är

beläget. Dylikt tillstånd må meddelas,

när verksamheten finnes kunna

vara till nytta för det allmänna.

§ 33 a.

Anmälningar örn medlemmars avgång, som inkomma från jordbrukskassor,

skola av styrelsen för centralkassa samlas och ordnas samt hållas

tillgängliga för en var, som vill taga kännedom om dem.

§ 36.

Nedgår antalet anslutna jordbrukskassor i godkänd centralkassa under

tio, åligger det kassans styrelse att därom ofördröjligen underrätta länsstv
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Sammansatta banko- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

23

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

reisen och styrelsen för jordbrukskreditkassan. Fylles ej detta antal inom

två månader efter erinring om förhållandet från länsstyrelsens sida eller iakttager

centralkassan icke i vad på den ankommer föreskrifterna i denna förordning,

eller ställer kassan sig icke till efterrättelse av bank- och fondinspektionen

meddelat förbud eller föreläggande, eller handhaves eljest

kassans angelägenheter på ett sätt, som är ägnat att rubba förtroendet till

kassan, kan godkännandet av länsstyrelsen återkallas.

Har godkännandet för centralkassan återkallats, skall genom länsstyrelsens

försorg ofördröjligen göras anmälan därom hos styrelsen för jordbrukskreditkassan

och hos bank- och fondinspektionen samt underrättelse

om förhållandet kungöras i den stads tidning, där länsstyrelsen har sitt säte,

eller, om flera tidningar där utgivas, i den av dessa, där allmänna påbud för

staden vanligen meddelas, ävensom, där kassans styrelse har sitt säte å annan

ort, i en tidning å denna ort.

§ 42.

Till medlem i jordbrukskassa må icke antagas annan än i Sverige bosatt

svensk medborgare, som är ägare eller brukare av fastighet, varom i § 43

förmäles, eller här i riket registrerat aktiebolag, som har till ändamål att

idka jordbruk. Dock må såsom medlem, ändå att han icke äger eller brukar

sådan fastighet, som nyss sagts, intagas ledamot eller suppleant i kassans

styrelse, så ock föreståndaren eller verkställande direktören för den centralkassa,

till vilken kassan är ansluten.

Jordbrukskassa skall bestå av minst femton medlemmar.

§ 43.

Ägare av---bestämda värde.

Är jordbruksfastighet---be
stämda

värde.

Såsom delaktighetsunderlag — —■

— fall bestämmas.

Sträcker sig---i kassan.

§ 43.

Ägare av — -—- — bestämda värde.

Är jordbruksfastighet---be
stämda

värde.

Delaktighetsunderlaget utgöres av

fastighetens sammanlagda jordbruksoch

skogsvården enligt gällande taxering,

utan så är att annat värde blivit

såsom delaktighetsunderlag bestämt

genom särskild värdering. Värdering,

som nyss sagts, ombesörjes på därom

av jordbrukskassan gjord framställning

av vederbörande centralkassa,

på vilken ock ankommer att

fastställa, till vilket värde delaktighetsunderlaget

skall i sådant fall bestämmas.

Sträcker sig---i kassan.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sammansatta banko- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

Såsom jordbruksfastighet anses

även fastighet, varå, utan samband

med jordbruk, trädgårdsskötsel, hönsskötsel,

fiskodling eller annan därmed

jämförlig verksamhet bedrives

såsom självständig näring, så ock sådan

såsom annan fastighet taxerad

mindre fastighet, vilken användes avhantverkare

eller annan arbetare, som

beredes sin väsentliga sysselsättning

av idkare av jordbruk eller därmed

jämförlig verksamhet. Såsom delaktighetsunderlag

för här avsedd fastighet

skall gälla fastighetens taxeringsvärde,

där ej annat värde bestämts

genom särskild värdering på

sätt ovan är sagt.

Annan medlem än sådan, som i

första och andra styckena avses, må

icke vara delaktig i kassan med mera

än en andel.

Medlem må---en jordbruks
kassa.

§ 49.

Jordbrukskassa må — — •— i kassan.

Kreditgivningen må bestå i utlämnande

av reverslån eller växeldiskontering

eller beviljande av kredit i räkning,

som genom kassans förmedling

öppnas hos vederbörande centralkassa.

Reverslån eller kredit i räkning må

beviljas på högst ett år eller på viss

tids, högst tre månaders, uppsägning.

Växel må diskonteras på högst sex

månader.

Omsättning av kredit må kunna

medgivas.

(Utskottets förslag.)

Såsom jordbruksfastighet anses

även fastighet, varå, utan samband

med jordbruk, trädgårdsskötsel, hönsskötsel,

fiskodling eller annan därmed

jämförlig verksamhet bedrives

såsom självständig näring, så ock sådan

såsom annan fastighet taxerad

mindre fastighet, vilken användes av

hantverkare eller annan arbetare, som

beredes sin väsentliga sysselsättning

av idkare av jordbruk eller därmed

jämförlig verksamhet. Såsom delak

tighetsunderlag för här avsedd fastighet

skall gälla fastighetens taxeringsvärde,

där ej annat värde beslämts

genom särskild värdering på

sätt ovan är sagt.

Annan medlem än sådan, som i

första och andra styckena avses, må

icke vara delaktig i kassan med mera

än en andel.

Medlem må---en jordbruks
kassa.

§ 49.

Jordbrukskassa må---i kas
san.

Kreditgivningen må bestå i utlämnande

av reverslån eller växeldiskontering

eller beviljande av kredit i räkning,

som genom kassans förmedling

öppnas hos vederbörande centralkassa.

Reverslån må beviljas på högst ett

år eller, örn pant av fastig het sinte ökning

eller obligationer blivit ställd, på

viss tids, högst tre månaders, uppsägning.

Kredit i räkning må beviljas på

högst ett år.

Växel må diskonteras på högst sex

månader.

Omsättning av kredit må kunna

medgivas.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Sammansatta banko- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 25

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

§ 49 a.

Kredit må lämnas endast mot säkerhet, som styrelsen för jordbrukskassan

finner fullt betryggande.

Säkerheten skall utgöras av pant i fast eller lös egendom eller fordringsrätt

jämväl mot annan än den, åt vilken krediten beviljas.

Mot inteckning i jordbruksinventarier eller förlagsinteckning må kredit ej

lämnas, jordbrukskassan dock obetaget att mottaga sådan säkerhet tillika

med annan i och för sig fullgod säkerhet.

§ 53.

Jordbrukskassa må icke samtidigt vara medlem av mer än en centralkassa

för jordbrukskredit och må icke utan medgivande av styrelsen för centralkassan

förskaffa sig kredit hos annan än centralkassan.

§ 54 a.

Då medlem av jordbrukskassa avgått, skall styrelsen för kassan, i stället

för att om avgången utfärda kungörelse på sätt i lagen om ekonomiska föreningar

sägs, ofördröjligen till centralkassan göra skriftlig anmälan om avgången.

§ 55.

Nedgår antalet medlemmar i godkänd jordbrukskassa under femton, åligger

det kassans styrelse att därom ofördröjligen underrätta länsstyrelsen och

vederbörande centralkassa. Fylles ej antalet inom en månad efter erinrinring

om förhållandet från länsstyrelsens sida, eller iakttager kassan icke i

vad på den ankommer föreskrifterna i denna förordning, eller ställer kassan

sig icke till efterrättelse av bank- och fondinspektionen meddelat förbud

eller föreläggande, eller handhavas eljest kassans angelägenheter på ett sätt,

som är ägnat att rubba förtroendet till kassan, kan godkännandet av länsstyrelsen

återkallas.

Har godkännandet för jordbrukskassa återkallats, skall genom länsstyrelsens

försorg ofördröjligen göras anmälan därom hos vederbörande centralkassa

och bank- och fondinspektionen samt underrättelse örn förhållandet

kungöras i den stads tidning, där länsstyrelsen har sitt säte, eller, om flera

tidningar där utgivas, i den av dessa, där allmänna påbud för staden vanligen

meddelas, ävensom, där kassans styrelse har sitt säte å annan ort, i en

tidning å denna ort.

Har godkännandet, såsom i § 39 sägs, förfallit, skall kungörelse därom ske

som ovan sagts.

Har jordbrukskassa---laga kraft.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Sammansatta banko- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Kap. V. Om tillsyn.

§ 60.

Jordbrukskreditkassan, centralkassorna och jordbrukskassorna skola stå

under tillsyn av bank- och fondinspektionen.

Ledamot av inspektionen må ej deltaga i styrelsen av eller vara anställd

vid kassa, som nu nämnts.

Närmare bestämmelser om inspektionens organisation och verksamhet i

och för denna tillsyn meddelas av Kungl. Maj:t.

§61.

Inspektionen skall övervaka, att kassorna

i sin verksamhet ställa sig till

efterrättelse de lagar och andra författningar,

som hava avseende å kassorna,

de för kassorna gällande reglementen

och stadgar samt de föreskrifter,

som blivit av ombudsstämma, föreningssammantråde

eller styrelse behörigen

meddelade.

Det åligger inspektionen att jämväl

i övrigt, såvitt angår förhållanden,

som kunna inverka på kassornas säkerhet,

med uppmärksamhet följa deras

verksamhet.

Undersökning av kassa skall av inspektionen

anställas, så ofta sådan av

inspektionen anses erforderlig eller av

Kungl. Majit anbefalles.

Inspektionen åge, där så finnes

lämpligt, förordna ombud att biträda

vid tillsynen av viss centralkassa och

till densamma anslutna jordbrukskassor.

§61.

Inspektionen skall övervaka, att

kassorna i sin verksamhet ställa sig

till efterrättelse de lagar och andra

författningar, som hava avseende å

kassorna, samt de för kassorna gällande

reglementen och stadgar.

Det åligger inspektionen att jämväl

i övrigt, såvitt angår förhållanden,

som kunna inverka på kassornas säkerhet,

med uppmärksamhet följa deras

verksamhet.

Undersökning av kassa skall av inspektionen

anställas, så ofta sådan av

inspektionen anses erforderlig eller av

Kungl. Majit anbefalles.

Inspektionen åge, där så finnes

lämpligt, förordna ombud att biträda

vid tillsynen av viss centralkassa och

till densamma anslutna jordbrukskassor.

§ 62.

Styrelsen för kassa åligger:

att när som helst hålla kassans tillgångar ävensom böcker, räkenskaper

och andra handlingar tillgängliga för granskning av inspektionen eller dess

ombud;

att ofördröjligen till inspektionen insända styrelsens förvaltningsberättelse

jämte vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen ävensom, efter verkställd

revision, den däröver avgivna berättelsen tillika med annan handling

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sammansatta banko- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 27

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

angående kassans förvaltning eller räkenskaper, som revisorerna må hava avlämnat

till styrelsen;

att tillhandahålla inspektionen sådana översikter rörande kassans ställning

och verksamhet, som av inspektionen påkallas; samt

att i övrigt meddela inspektionen eller dess ombud alla de upplysningar

rörande kassan, som av inspektionen eller ombudet äskas.

§ 63.

Inspektionen åge sammankalla styrelsen för jordbrukskreditkassan, när

sådant prövas nödigt. Har styrelsen icke efterkommit av inspektionen framställd

begäran om utfärdande av kallelse till extra ombudsstämma, må sådan

stämma ock av inspektionen sammankallas.

Vid ombudsstämma eller av inspektionen utlyst styrelsesammanträde må

ledamot av inspektionen närvara och i överläggningarna deltaga.

§ 64.

Har av styrelsen för kassa eller å ombudsstämma eller föreningssammanträde

fattats beslut, som strider mot lag eller mot reglemente eller stadgar,

må inspektionen kunna förbjuda verkställighet av beslutet. Inspektionen må

ock kunna förelägga styrelsen att, i händelse beslut av nyss omförmälda

beskaffenhet gått i verkställighet, göra rättelse, där så kan ske, så ock att

fullgöra vad styrelsen enligt lag eller enligt reglemente eller stadgar åligger.

Sådant föreläggande må dock, utom vad angår innehållet av vinst- och förlusträkning

eller balansräkning, icke av inspektionen meddelas i fråga om

i lag givna föreskrifter, vilkas överträdande är belagt med straff.

Inspektionen äge förelägga vite vid meddelande av föreskrift eller förbud

enligt första stycket samt fälla till sådant vite.

Ändå att fall icke är för handen, som i första stycket sägs, äge inspektionen

meddela de erinringar i fråga om kassans verksamhet, som inspektionen finner

påkallade.

§ 65.

Underlåter centralkassa eller jordbrukskassa att ställa sig till efterrättelse

av inspektionen meddelat förbud eller föreläggande eller handhar sådan

kassa eljest sina angelägenheter på sätt, som är ägnat att rubba förtroendet

till densamma, äge inspektionen göra anmälan därom hos vederbörande länsstyrelse

med anhållan örn återkallelse av det för kassan meddelade godkännandet.

§ 66.

över inspektionens beslut må klagan föras hos Kungl. Majit inom den tid,

som för överklagande av förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut

är stadgad, men beslutet går ändock i verkställighet, där icke Kungl. Majit

annorlunda förordnar.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Sammansatta banko- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

§ 67.

Träder centralkassa eller jordbrukskassa i likvidation, åge inspektionen

därunder i avseende å likvidatorer och föreningssammanträde enahanda

befogenhet, som, innan kassan trätt i likvidation, enligt denna förordning

tillkommer inspektionen beträffande styrelse och föreningssammanträde.

§ 68.

Med dagsböter eller fängelse straffes styrelseledamot eller befattningshavare

hos kassa, som mot bättre vetande till inspektionen eller länsstyrelse

avgiver oriktig eller ofullständig uppgift angående omständighet, varom det

ålegat honom att lämna upplysning.

§ 69.

Böter eller vitén, som ådömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till deras gäldande, skall förvandling ske efter allmänna

strafflagen.

Denna förordning träder i kraft den

1 juli 1936. Med avseende å centralkassa

eller jordbrukskassa, som vunnit

godkännande före nämnda dag,

skola de äldre bestämmelserna äga tilllämpning,

till dess vederbörande länsstyrelses

godkännande erhållits av sådana

före den 1 juli 1937 länsstyrelsens

prövning underställda ändringar

i kassans stadgar, varigenom desamma

bringats till överensstämmelse med

vad ovan föreskrivits; ägande Kungl.

Majit att beträffande särskild kassa

medgiva den ytterligare utsträckning

av tiden för de äldre bestämmelsernas

tillämpning, som av omständigheterna

finnes påkallad.

Underlåter kassa att före den 1 juli

1937 ansöka om godkännande av stadgeändringar

med nyss angivet ändamål

eller finnas de av kassan beslutade

ändringarna icke vara av beskaffenhet

att kunna godkännas eller iakttager

kassa, som av Kungl. Majit medgivits

utsträckning av tiden för de äld
-

Denna förordning träder i kraft den

1 oktober 1936. Med avseende å centralkassa

eller jordbrukskassa, som

vunnit godkännande före nämnda dag,

skola de äldre bestämmelserna äga

tillämpning, till dess vederbörande

länsstyrelses godkännande erhållits av

sådana före den 1 oktober 1937 länsstyrelsens

prövning underställda ändringar

i kassans stadgar, varigenom

desamma bringats till överensstämmelse

med vad ovan föreskrivits;

ägande Kungl. Majit att beträffande

särskild kassa medgiva den ytterligare

utsträckning av tiden för de äldre

bestämmelsernas tillämpning, som av

omständigheterna finnes påkallad.

Underlåter kassa att före den 1 oktober

1937 ansöka om godkännande

av stadgeändringar med nyss angivet

ändamål eller finnas de av kassan

beslutade ändringarna icke vara av

beskaffenhet att kunna godkännas eller

iakttager kassa, som av Kungl.

Majit medgivits utsträckning av tiden

s. 29 Kontrollera mot PDF

Sammansatta banko- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

29

(Kungl. Maj.ts förslag.)

re bestämmelsernas tillämpning, icke

föreskrift, som därvid lämnats, skall

det för kassan meddelade godkännandet

av länsstyrelsen återkallas.

(Utskottets förslag.)

för de äldre bestämmelsernas tillämpning,

icke föreskrift, som därvid lämnats,

skall det för kassan meddelade

godkännandet av länsstyrelsen återkallas.

3) Förordning

om ändrad lydelse av §§ 6 och 7 förordningen den 3 Juni 1932

(nr 165) angående rätt för centralkassa för jordbrukskredit

att till medlemmar intaga andra ekonomiska föreningar

än jordbrukskassor.

Härigenom förordnas, att §§ 6 och 7 förordningen den 3 juni 1932 angående

rätt för centralkassa för jordbrukskredit att till medlemmar intaga andra

ekonomiska föreningar än jordbrukskassor, skola erhålla ändrad lydelse

på sätt av det följande framgår:

§ 6.

För kredit till förening, som i § 4 avses, skall finnas säkerhet, som av centralkassans

styrelse prövas fullt betryggande.

Krediten skall säkerställas genom pant i fast eller lös egendom eller fordringsrätt

jämväl mot annan än föreningen själv.

Mot inteckning i jordbruksinventarier eller förlagsinteckning må kredit ej

lämnas, centralkassan dock obetaget att mottaga sådan säkerhet tillika med

annan i och för sig fullgod säkerhet.

Kredit må beredas en och samma förening till så stort belopp, som av centralkassans

styrelse med hänsyn till säkerhetens beskaffenhet och andra

ifrågakommande omständigheter prövas lämpligt. Krediten må icke uppgå

till mera än tvåhundra kronor för varje av föreningen i centralkassan tecknad

andel, dock med rätt för centralkassan att därutöver, efter medgivande

av styrelsen för jordbrukskreditkassan, lämna föreningen kredit mot säkerhet

av inteckning i fastighet, örn och i den mån inteckningen ligger inom sex

tiondelar av fastighetens jordbruksvärde enligt gällande taxering, där

fastigheten är taxerad såsom jordbruksfastighet, och inom fyra tiondelar av

taxeringsvärdet, där fastigheten är taxerad såsom annan fastighet.

Centralkassas sammanlagda--— denna begränsning.

§ 7.

I allt, varom ej i enlighet med ovan meddelade bestämmelser särskilt

stadgats, skall ekonomisk förening, som i § 4 avses, vara såväl i fråga örn

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Sammansatta banko- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

rättigheter som beträffande skyldigheter likställd med till centralkassan an

sluten jordbrukskassa.

Denna förordning träder i kraft den

1 juli 1936. Med avseende å centralkassa,

som vunnit godkännande före

nämnda dag, skola de äldre bestämmelserna

äga tillämpning, till dess vederbörande

länsstyrelses godkännande

erhållits av sådana före den 1 juli

1937 länsstyrelsens prövning underställda

ändringar i kassans stadgar,

varigenom desamma bringats till överensstämmelse

med vad ovan föreskrivits;

ägande Kungl. Majit att beträffande

särskild kassa medgiva den ytterligare

utsträckning av tiden för de

äldre bestämmelsernas tillämpning,

som av omständigheterna finnes påkallad.

Underlåter centralkassa att före den

1 juli 1937 ansöka om godkännande

av stadgeändringar med nyss angivet

ändamål eller finnas de av kassan beslutade

ändringarna icke vara av beskaffenhet

att kunna godkännas eller

iakttager kassa, som av Kungl. Majit

medgivits utsträckning av tiden för de

äldre bestämmelsernas tillämpning,

icke föreskrift, som därvid lämnats,

skall det för kassan meddelade godkännandet

av länsstyrelsen återkallas.

Denna förordning träder i kraft den

1 oktober 1936. Med avseende å centralkassa,

som vunnit godkännande

före nämnda dag, skola de äldre bestämmelserna

äga tillämpning, till dess

vederbörande länsstyrelses godkännande

erhållits av sådana före den 1

oktober 1937 länsstyrelsens prövning

underställda ändringar i kassans stadgar,

varigenom desamma bringats till

överensstämmelse med vad ovan föreskrivits;

ägande Kungl. Majit att beträffande

särskild kassa medgiva den

ytterligare utsträckning av tiden för

de äldre bestämmelsernas tillämpning,

som av omständigheterna finnes påkallad.

Underlåter centralkassa att före den

1 oktober 1937 ansöka om godkännande

av stadgeändringar med nyss angivet

ändamål eller finnas de av kassan

beslutade ändringarna icke vara

av beskaffenhet att kunna godkännas

eller iakttager kassa, som av Kungl.

Majit medgivits utsträckning av tiden

för de äldre bestämmelsernas tillämpning,

icke föreskrift, som därvid lämnats,

skall det för kassan meddelade

godkännandet av länsstyrelsen återkallas.

4) Lag

angående ändrad lydelse av 58 § lagen den 6 juni 1930 (nr 251)

om kommunalstyrelse på landet.

Härigenom förordnas, att 58 § lagen den 6 juni 1930 om kommunalstyrelse

på landet skall i nedan intagna del erhålla följande ändrade lydelse i

s. 31 Kontrollera mot PDF

Sammansatta banko- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 31

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

58 §.

Penningar eller---eller värdehandlingar.

Penningmedel, som ej erfordras för verkställande av nära förestående utbetalningar,

skola för kommunens räkning insättas hos bank eller å postgirokonto.

Med bank avses här jämväl centralkassa för jordbrukskredit.

Denna lag träder i kraft den 1 juli Denna lag träder i kraft den 1 okto1936.

ber 1936.

5) Lag

angående ändrad lydelse av 53 § lagen den 6 juni 1930 (nr 252)

om kommunalstyrelse i stad.

Härigenom förordnas, att 53 § lagen den 6 juni 1930 om kommunalstyrelse

i stad1 skall i nedan intagna del erhålla följande ändrade lydelse:

53 §.

Penningar eller---eller värdehandlingar.

Penningmedel, som ej erfordras för verkställande av nära förestående utbetalningar,

skola för stadens räkning insättas hos bank eller å postgirokonto.

Med bank avses här jämväl centralkassa för jordbrukskredit.

Denna lag träder i kraft den 1 juli Denna lag träder i kraft den 1 okto1936.

ber 1936.

6) Lag

angående ändrad lydelse av 54 § lagen den 6 juni 1930 (nr 259)

om församlingsstyrelse.

Härigenom förordnas, att 54 § lagen den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse

skall i nedan intagna del erhålla följande ändrade lydelse:

54 §.

Penningar eller---eller värdehandlingar.

Penningmedel, som ej erfordras för verkställande av nära förestående ut
-

1 Jfr SFS 1932:266.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Sammansatta banko- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

betalningar, skola för församlingens räkning insättas hos bank eller å postgirokonto.

Med bank avses här jämväl centralkassa för jordbrukskredit.

Denna lag träder i kraft den 1 juli Denna lag träder i kraft den 1 okto1936.

ber 1936.

B) att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förslag, ville

1) medgiva, att tiden för återställandet till riksgäldskontoret

av de svenska statens obligationer till nominellt belopp

av sammanlagt 20,000,000 kronor, vilka enligt riksdagens

medgivande överlämnats till svenska jordbrukskreditkassan

för pantförskrivning såsom säkerhet för lån hos riksbanken,

må utsträckas beträffande hälften av obligationerna

till den 30 juni 1941 och beträffande återstående hälften

till den 30 juni 1946;

2) besluta den ändring i gällande bestämmelser angående

överlämnandet till riksbanken av svenska statens obligationer

såsom pant för envar centralkassas för jordbrukskredit

förbindelser, att nuvarande maximibeloppet för obligationer

höjes från 750,000 till 1,000,000 kronor;

3) till Jordbrukets kreditkassor: Revision av jordbruks
kasserörelsen

m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av .................... kronor 100,000;

C) att riksdagen ville besluta att i skrivelse till Kungl.

Majit anhålla, att Kungl. Majit ville låta verkställa utredning

angående frågan under vilka förhållanden centralkassa

skall vara skyldig att träda i likvidation, samt för 1937 års

riksdag framlägga förslag till erforderliga bestämmelser i ämnet;

samt

D) att motionen lii 828, i den mån den ej kan anses besvarad

genom vad utskottet under A och B hemställt, icke

måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 9 juni 1936.

På sammansatta banko- och jordbruksutskottets vägnar:

EDVIN LEFFLER.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Sammansatta banko- och jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 33

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från bankoutskottet: herrar Lindgren, Ernfors, Johansson i Friggeråker, Ström

i Lidköping, Leffler, Paulsen, Hilding* och Englund.

från jordbruksutskottet: herrar Sederholm, Carl Eriksson, Granath, Elof

Andersson, Hedlund i Häste, Olsson i Rödningsberg, Pettersson i Rosta och Ericsson i

Sörsjön.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Lilläng till riksdagens protokoll 1936. S sami. 2 avd. Nr 1.

Il

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.