Sök i Ratio Lex

Banlcoutslcottets memorial Nr 1

1936-01-16 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1936:1, Banlcoutslcottets memorial Nr 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Banlcoutslcottets memorial Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 16 januari 1936 kl. 4 e. m.

Memorial, med överlämnande av fullmälctiges i riksbanken till bankoutskottet

avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den

av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § av lagen för Sveriges

riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse och

förvaltning under år 1935, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen

överlämna samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1936.

På bankoutskottets vägnar:

EDVIN LEFFLER.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Lindgren, Lindley, Johansson i Friggeråker, Bjurström,

Ström i Lidköping, Ehrnberg, Nilsson i Mölndal och Swartling;

från andra kammaren: herrar Leffler, Lovén, Laurén, Paulsen, K. A. Westman,

Andersson i Falkenberg, Carleson och Gustavson i Västerås.

Bihang till riksdagens protokoll 1036. 8 sami. Nr 1.

1

s. 3 Kontrollera mot PDF

BanJcoiitslcottets memorial Nr 1.

3

Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning.

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken

härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1935.

Den ekonomiska utvecklingen under det förflutna året har, bedömd ur de

synpunkter riksbanken närmast företräder, i två avseenden varit ägnad att

väcka tillfredsställelse. Konjunkturuppsvinget i England och Förenta staterna,

alltså två av den svenska exportindustriens viktigaste avsättningsområden,

har visat fortsatt expansionskraft och en inre styrka, som ger förhoppningar

om en fortsatt gynnsam utveckling. Genom ingripanden från de stora

centralbankernas och valutafondernas sida har vidare värdeförhållandet

mellan pund sterling, dollars, francs och guld sedan medio av maj hållits

stabilt.

Mot de gynnsamma förändringarna stå i främsta rummet de allvarliga

svårigheter och störningar, som orsakats av politiska faktorer. Den italienskabessinska

konflikten har både direkt och indirekt övat inflytande på det

världsekonomiska läget. De fördelaktiga verkningarna av den prisstegring,

vartill konflikten i förening med de fortsatta rustningarna givit upphov,

uppväga icke olägenheterna av den oro, som framkallats genom att man

ansett sig böra räkna med möjligheten av krigets utbredning till Europa.

Om den återverkan på den allmänna konjunktursituationen, som sanktionerna

kunna erhålla, råder ännu ovisshet.

Ogynnsamt ha jämväl de kriser verkat, för vilka de återstående guldvalutorna

vid olika tillfällen under året utsatts. Även örn den svaghet, som

synts prägla gulden, pariserfrancs och schweizerfrancs, ur valutateknisk synpunkt

till en del varit blott skenbar, bar den dock varit en yttre reflex av

Översikt

över det

allmänna

ekonomiska

läget.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutslcottets memorial Nr 1.

Utvecklingen

på

valutamarknaden.

ekonomiska problem, vilka ännu vänta på sin lösning och medföra ett allvarligt

osäkerhetsmoment i den ekonomiska situationen.

Handels- och valutarestriktioner hindra alltjämt världshandeln och för

svåra en fri anpassning av varuutbytet och prisutvecklingen olika länder

emellan.

Såsom redan framhållits, har man under senare delen av året kunnat

räkna med ett relativt fast värdeförhållande mellan de olika huvudvalutorna.

Läget belyses närmare av följande tablå.

Vissa noteringar å Londonmarknaden.

(Medeltal.)

Avista kurs å

Franca

Dollars

Guldpris

(Paris)

sh. per uns fint

1934 (hela året)........

...... 76.731

5.0401

137.66

1935 mars............

......

4.7760

146.68

juni.............

...... 74.668

4.9364

141.21

september.........

...... 74.844

4.9331

140.97

december.........

...... 74.689

4.9290

141.08

Under förevarande omständigheter hava fullmäktige alltfort inriktat sig

på en stabilisering av pundkursen, varigenom Sveriges näringsliv berette

möjlighet att tillgodogöra sig fördelarna av ovan berörda de facto stabilisering

av förhållandet mellan pund och övriga valutor.

Utvecklingen . av riksbankens avistakurser belyses av följande sammanställning.

Riksbankens avista säljkurser å valutor.

(Medeltal.)

100 francs

(Paris)

1 dollar

1 pund

100 riksmark

100 riksmark

clearingkurs

1934 (hela året).......

25.38

3.858

19.401

152.33

.

1935 mars...........

27.02

4.071

19.400

164.92

163.99

juni............

26.08

3.939

19.400

159.65

158.62

september.......

25.98

3.939

19.400

158.78

157.97

december........

26.04

3.940

19.400

158.95

158.15

Förändringarna under år 1935 i riksbankens och affärsbankernas behållningar

av guld och utländska valutor framgå av följande sammanställning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

5

Riksbankens och affärsbankernas tillgodohavanden.

(Miljoner kronor, vid månadens slut.)

Riksbankens guld- innehav

Riksbankens

utländska

tillgodohavanden

Affärsbankernas

utländska

tillgodohavanden

metallisk

kassa

övrigt

guld

netto

därav

utländska

stats-

papper

netto

därav

utländska

obliga-

tioner

1929 dec..........

244.7

—

265.3

51.4

318.0

135.4

1934 dec..........

285.2

66.i

553.4

45.9

224.6

126.2

1935 mars........

289.1

63.o

600.o

47.8

150.o

115.8

juni.........

355.3

—

613.6

47.8

174.9

121.9

sept..........

362.9

—

657.5

64.9

192.4

108.8

dec..........

407.8

—

629.o

68.4

230.3

116.o

För att belysa ett par av de viktigare faktorer, som påverkat utvecklingen

av valutatillgodohavandena, har i följande tablå sammanställts tillgängliga

uppgifter beträffande utrikeshandeln och de långa kapitalrörelserna.

Utvecklingen av handelsbalans och långa kapitalrörelser.

(Miljoner kronor.)

Utrikeshandel *)

Handel med värdepapper2)

Summa

Import

Export

Import- (—)

resp.

export- (+)

överskott

Import

Export

Import- (—)

resp.

export- ( + )

överskott

Import- (—•)

resp.

export- ( + )

överskott

1934 .

1,189

1,155

— 34

125

104

— 21

— 55

1935 .

1,333

1,163

— 170

100

113

+ 13

— 157

*) Enligt den preliminära handelsstatistiken. Uppgifterna avse tiden januari—november.

2) Uppgifterna gälla köp och försäljning av värdepapper genom banker under tiden januari—november

och genom fondhandlare under de tre första kvartalen.

Såsom fullmäktige i fjolårets berättelse till bankoutskottet framhöllo, äro

uppgifterna rörande riksbankens och affärsbankernas tillgodohavanden i guld

och utländska valutor av bokföringstekniska skäl icke fullt jämförbara med

uppgifterna över saldot av utrikeshandeln och handeln med värdepapper.

Den korrigering, som kan göras, är emellertid icke av sådan betydenhet,

att den förändrar den allmänna bild av utvecklingen, som siffersammanställningarna

giva.

Av de anförda uppgifterna har framgått, att Sveriges kortfristiga fordringsöverskott

i utlandet ytterligare vuxit, trots att handelsbalansen visat ett större

underskott. Såsom en naturlig följd av de ovissa framtidsutsikterna på den

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

B wikön tsJco t tets memorial Nr 1.

Utvecklingen

på den

inhemska

marknaden.

internationella valutamarknaden har större delen av fordringsöverskottet

överförts till riksbanken. Av hänsyn till riskfördelningen har riksbanken ej

obetydligt ökat sitt guldinnehav (se tablån sid. 5).

Ehuru läget på den svenska penning- och kreditmarknaden även under

1935 förblivit lätt, har likväl den tidigare utvecklingen i riktning mot ett

allt lägre ränteläge åtminstone för tillfället brutits.

De nya tendenserna lia framträtt närmast på obligationsmarknaden, där

hösten medförde en viss reduktion av kurserna och en stegring av den

genomsnittliga långa räntan med några tiondedels procent. För den närmare

utvecklingen inom denna och övriga delar av kreditmarknaden hänvisas

till framställningen i riksbankens årsbok, som utkommer inom kort.

Den ur svensk synpunkt relativt gynnsamma utvecklingen på valutamarknaden

och den lätthet, som trots nyssnämnda åtstramning även under

förflutet år utmärkt läget på penning- och kapitalmarknaden, ha otvivelaktigt

i sin mån bidragit till det fortsatta konjunkturuppsving, som framträtt

i Sverige under år 1935.

Produktion och omsättning synas lia legat på en högre nivå än under

år 1934; brist på belysande statistiskt material gör det omöjligt att säga,

vilken relativ styrka expansionen haft. Av särskild vikt är den tillväxt, som

bostadsproduktionen visat under år 1935. Ehuru en viss avmattning mot

slutet av året kommit till synes, visar byggnadskonjunkturen icke ännu

några tendenser till omslag.

Även inom den egentliga industrien ha ökade realinvesteringar på åtskilliga

håll kommit till stånd.

Trots konjunkturuppsvingets fortgång har prisstegringen i Sverige icke

varit särskilt utbredd även örn den givit ett kraftigt utslag i föreliggande

allmänna indexserier. På hemmamarknaden inregistreras den starkaste prisstegringen

för köttvaror, bland vilka svinkött spelar en dominerande roll.

Prisrörelsen torde förklaras därav, att fiäskproduktionen av olika skäl kommit

att undergå en extraordinär begränsning.

I övrigt inregistreras prisstegringar för en del importvaror, som exempelvis

koppar och ull, vilkas noteringar på de internationella varubörserna

pressats upp bl. a. genom efterfrågan för militära ändamål.

Exportprisutvecklingen har varit ogynnsam; sålunda ha icke endast trävarupriserna

utan även priserna å sulfitmassa och i viss mån även å papper

undergått reduktioner.

En följd av här angivna prisrörelser har blivit, att Sveriges bytesrelationer

till utlandet förskjutits i ogynnsam riktning, vilket även framgår av

tillgängliga allmänna indexserier för de svenska export- och importpriserna.

Till dessa serier, vilka i sammandrag framläggas i följande tablå, bör fogas

den anmärkningen, att när exportprisindex under senare hälften av året

visat en stegring, så förklaras detta av det sätt, varpå serien uppbyggts;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

7

varuurval och vägningsmetoder medföra, att berörda serie näppeligen kan

anses ge ett riktigt utslag för den svenska exportprisutvecklingen.

I riksbankens index tilldelas livsmedel en relativt hög vikt. En följd

därav har blivit, att prisstegringen under förflutet år, som främst berört

animalieprodukter, medfört en relativt framträdande höjning av det allmänna

indextalet över 1934 års nivå. I sin verkan på riksbankens totala

indexserie har livsmedelsprisernas uppgång dock i viss mån neutraliserats

genom motsatta pristendenser för andra delar av konsumtionen. Utvecklingen

belyses närmare av följande siffersammanställning.

Partiprisutvecklingen.

(Bas: 1929 = 100.)

Total

Im-

port

Ex-

port

Kol-

bränsle

Textil-

ämnen

Anim.

livsm.

Kalk,

ce-

ment

m. m.

Järn- o. stål- fabri- kat

Pap-

pers-

massa

Trä-

varor

1934 (medeltal)

81

76

83

88

60

80

81

95

69

86

1935 mars . . .

82

75

80

89

63

84

86

101

60

82

juni ....

83

76

78

88

65

87

86

101

54

79

sept. . . .

82

78

80

88

65

89

83

101

54

79

nov.....

84

81

81

97

73

90

83

100

58

80

Riksbankens konsumtionsprisindex.

(Bas: September 1931 = 100.)

General-

index

Födo- o.

njutnings- ämnen

Bränsle

o. lyse

Bostad

Bekläd-

nad

Inventa-

rier

Övriga

utgifter

1934 (medeltal)

99.3

101.2

93.7

97.9

98.5

98.7

98.5

1935 mars . . .

100.o

103.4

94.6

97.6

98.i

98.3

98.4

juni ...

101.o

106.9

93.7

96.3

97.5

98.2

98.2

sept. . . .

100.3

105.4

95.i

96.3

97.4

98.o

96.9

dec.....

101.o

107.4

96.o

96.3

97.5

97.4

97.o

Riksbankens rörelse visar en nettovinst på 4,269,233: 35 kronor, varav

1,251,225: 89 kronor utgöra vinst från avbetalningslånefonden. Den för år

1934 redovisade vinsten utgjorde 7,275,641: 26 kronor.

Vid bokslutets uppgörande har det av riksbanken redovisade guldet liksom

föregående år upptagits till ett pris motsvarande 2,480 kronor per

kilogram. De utländska valutorna lia upptagits till kurser omkring de

gamla pariteterna, därav pund sterling till en kurs av 18: — kronor. Kurs
-

Årsresul
tatet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

BankoutsJcottets memorial Nr 1.

skillnaden mellan inköps- och bokföringspriserna vid inköp av guld och

valutor har belastats ett särskilt konto, kursdifferenskontot, vilket även krediterats

skillnaden mellan försäljnings- och bokföringspriserna vid försäljning

av guld och valutor. Då det icke låter sig göra, att till någon viss

del av guldinnehavet hänföra vinster som erhållas vid guldförsäljning, ha

vinster vid köp och försäljning av utländskt guldmynt och guld efter vikt,

som tidigare bokförts separat, under år 1935 gottskrivits kursdifferenskontot.

I riksbankens räkenskaper per den 31 december 1935 har saldot å detta

konto balanserats såsom tillgång med 141,551,391: 49 kronor. Motsvarande

saldo utgjorde vid föregående årsskifte 95,687,936: 99 kronor. Den avsevärda

ökning, kursdifferenskontot under 1935 undergått, får ses mot bakgrunden

av överflyttningen av valutatillgodohavanden till guld, vars omfattning

närmare belyses av tablån å sid. 5.

Därest riksbankens innehav av utländska valutor uppskreves till vid utgången

av år 1935 gällande kurser, skulle saldot å kursdifferenskontot minskas

med 47,848,765: 94 kronor. För en utjämning av återstoden av saldot,

93,702,625: 55 kronor, skulle erfordras en uppskrivning till vid årsskiftet

gällande guldpris i London av 120.9 miljoner kronor av riksbankens guldkassa.

Denna utgjorde den 31 december 1935 407,782,740: 74 kronor.

Därav förvarades i utlandet 43,129,172: 34 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Vinst- och

förlusträkning.

10 BanlcoutsJcottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust''

1934

1 9

3 5

DEBET.

Kronor

Kronor

Kronor

(Utgifter och förluster)

Lånerörelsen.

Räntor på upp- och avskrivningsräkning.....

90

77

» > checkräkning...............

—

—

145

17

Inom linjen förda, såsom osäkra ansedda låne-

fordringar (ej avbetalningslån)..........

—

—

400

—

545

17

Upphörda lånegrenar.

Räntor på lånebanksobligationer..........

7,637

27

7,637

33

Förvaltningskostnad.

Arvoden och avlöningar:

Fullmäktige och direktionen:

Arvoden .........................

136,383

44

136,041

07

Ersättningar till fullmäktiges vikarier.......

11,367

09

11,510

26

147,551

33

Tjänstemän:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

Löner..........................

2,393,915

08

2,404,731

69

Ersättningar för flyttningskostnader........

19,352

52

4,223

99

Uniformsbeklädnad åt ordinarie vaktmästare vid

samtliga kontor...................

14,405

25

14,250

73

Arvoden åt tjänstemän å utrikesavdelningen

samt till vikarie för föreståndaren för vården

av stora förvaringsvalvet vid huvudkontoret .

12,319

03

10,812

47

Arvoden för postbefordran och inkasseringar . .

5,908

29

5,870

03

Premier till chaufförerna..............

1,000

—

1,000

—

Läkarvård och begravningshjälp..........

3,287

—

1,000

—

Vikariatsersättningar.................

50,473

01

52,102

58

Arvode till vetenskapligt biträde för vården av

riksbankens mynt- och medaljsamling.....

600

—

600

—

Arvode till styrelseledamöter vid avd.-kontoren

i Göteborg och Malmö..............

15,000

—

15,000

—

Arvode till styrelseledamöter vid övriga kontor .

82,800

—

82,800

—

» » ombudsman vid avd.-kont. i Göteborg

3,200

—

3,200

—

t t t t » »Malmö .

2,000

—

2,000

—

» » » » » » Luleå . .

800

—

800

—

Avlöningar till övriga icke-ordinarie befattnings-

havare samt ersättning för extra arbeten m. m.:

arvoden .......................

317,038

95

289,830

74

läkarvård och begravningshjälp.........

57

—

7

—

uniformsbeklädnad åt icke ordinarie vaktmäs-

tare.........................

4,326

71

2,317

80

Bidrag till utländska studieresor........

3,500

—

4,000

—

Övergångsavlöningsstat vid avd.-kontoret i Göte-

borg .........................

100

—

100

—

Arvoden över stat ..................

14,343

13

10,512

07

2,905,159

10

Pensions stat:

Pensioner till f. d. befattningshavare vid riks-

banken ........................

254,960

03

*) 194,179

99

Transport

3,354,864|57

3,255,072

92

* Anm.: Härjämte har till pensioner frän pensionsfonden utgått kr. 48,150: —,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1. 11

räkning år 1935.

1934

19 3 5

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

(Inkomster och vinster)

Lånerörelsen.

Räntor på diskonterade växlar...........

400,718

86

289,901

98

» t hypoteks- och kommunl&n.......

816,308

9!)

784,331

56

> 5 kredit i checkräkning..........

37,415

52

60,054

68

Avgifter för > » » ..........

24,271

52

10,501

35

Inkasseringsavgifter och provisioner.......

1,220

22

1,076

83

Inbetalningar & inom linjen förda eller avskrivna

fordringar (ej avbetalningslån)..........

1,097

20

1,322

—

1,147,188

30

Utrikesrörelsen.

Av utrikesrörelsen uppkommen vinst.......

4,069,907

04

3,717,740

98

Utdelning & aktier..................

186,896

16

192,067

20

3,909,808

18

Svenska statspapper och obligationer.

Räntor..........................

4,228,045

37

2,226,546

30

Vinst vid utlottning och försäljning.......

1,418,364

03

1,609,560

72

3,836,107

02

Övriga inkomster och vinster.

Avgifter för i förvar mottagna depositioner:

öppna ........................

160,867

06

166,942

84

slutna ........................

260

30

258

30

Vinst vid köp och försäljning av utländskt guld-

mynt och guld efter vikt.............

405,684

64

*)-

—

Provisioner och tillfälliga räntor..........

15,092

38

64,388

83

Pappersmagasinet...................

—

—

3,833

26

Inom linjen förda postväxlar...........

—

—

12,298

20

Ersatta förskingrade medel.............

—

—

352

60

Inkomster av fastigheter och diverse:

vid huvudkontoret.................

1,600

—

1,600

—

vid avdelningskontoren..............

291,187

03

282,337

82

532,011

85

/

Transport

12,058,936

32

—

9,425,115

35

•) Anm.: För Ar 1935 har Kursdifferenskontot gottgJörts härför med kr. 1,142,901: 90

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bankouiskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust
-

1934

1

9 3 5

DEBET.

Kronor

Kronor

Kronor

Dyrtidstillägg: Transport

3,354,864

57

—

—

3,255,072

92

Till fullmäktiges deputerade och vice riksbanks-

chefen........................

3,248

--

3,572

—

Å avlöningar och arvoden i riksbanken.....

225,416

—

251,275

—

Till f. d. befattningshavare vid riksbanken . . .

22,790

—

23,854

—

> pensionärer, tillhörande riksbankens änke-

och pupillkassor m. fi.............

19,745

—

20,736

—

> riksbankens befattningshavare å vid andra

statens verk uppburna arvoden.......

103

—

99

—

299,536

—

Förvaltningsutgifter för banken i dess helhet:

Inventarier och deras underhåll..........

38,459

36

44,014

35

Fastighetsutskylder, renhållning av gator och

gårdar ........................

82,533

69

78,726

37

Fastighetsunderhåll..................

108,154

83

56,676

46

Kontorshyra......................

14,700

—

14,700

—

Värme och belysning................

105,527

54

130,152

37

Skrivmaterialier och övriga förbrukningsartiklar

44,894

—

51,023

78

Kostnader för blanketter, räkenskapers bindning,

tidningar, böcker o. d...............

69,530

84

63,911

58

Annonser och kungörelser..............

17,296

86

19,345

28

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter. .

297,168

06

295,951

16

Lagsöknings- och rättegångskostnader......

602

86

1,159

79

Revisionskostnader vid avdelningskontoren . . .

14,089

60

14,198

61

Kostnader för soliditetsupplysningar.......

43,444

61

31,609

90

Transportkostnader..................

8,539

83

7,747

60

Diverse utgifter vid samtliga kontor.......

63,266

92

76,000

07

885,217

32

Särskilda förvaltningsutgifter vid huvud-

kontoret:

Förlag för löpande utgifter vid Tumba pappers-

bruk utöver av bruket gottgjorda belopp ....

521,474

38

524,721

54

Kontroll vid sedelpapperstillverkningen.....

3,168

10

3,301

30

Förlag för löpande utgifter vid riksbankens sedel-

tryckeri utöver av tryckeriet gottgjorda belopp

400,233

55

470,127

74

Sedelförstöring.....................

570

10

417

68

Eldsläckningsanstalter och vattenförbrukning . .

3,050

10

3,633

90

Renhållning inom bankhuset............

17,233

10

17,810

27

Bevakning av » ............

24,818

85

28,320

—

Rese- och traktamentskostnader vid inspektion

och inventering av avdelningskontoren ....

9,300

25

9,120

15

Diverse reseersättningar ...............

6,678

68

7,737

49

1,065,190

07

Övriga utgifter och förluster:

Ränta å pensionsfonden H ^...........

93,523

63

99,948

79

Avgifter till » (för senare delen av år 1935)

—

—

41,020

—

Sedeltryckeriets nybyggnadskonto.........

851,372

62

401,680

25

Anin.: Kostnaden i sin helhet för Visbvkonto-

rets nybyggnad, kr. 178,251:04, hava bestritts

med medel från kontot »Försäljningssumman för

riksbankens fastighet i Visby», varefter återsto-

den å detta konto, kr. 107,748:96, gottgjorts

sedeltryckeriets nybyggnadskonto. För sedel-

tryckeriet hava sålunda de sammanlagda kost-

naderna under 1935 utgjort 509,429: 21 kronor.

Transport

6,465,798 93

542,649|04

5,505,016|31

s. 13 Kontrollera mot PDF

räkning (forts.).

Bankoutskottets memorial Nr 1.

13

1934

1

9 3 5

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

12,058,936

32

—

—

9,425,115

35

/

Transport

12,058,936

32

—

-

9,425,115

35

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust
-

1934

1

9

3 5

DEBET.

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

6,465,798

93

542,649

04

5,505,016

31

Bidrag enl. bankoreglementets § 22 mom. 1 och 2

28,279

—

28,586

—

Diverse .........................

962

04

455

23

Kostnader för guldtransporter...........

—

—

315,441

24

> » probering av guldplantsar ....

—

—

14,960

07

902,091

58

6,495,039

97

6,407,107

89

Saldo, vinst (utom avbetalningslånefonden) . . .

5,563,896

35

3,018,007

46

Summa

12,058,936

32

9,425,115

35

Avbetalningslånefondens

DEBET.

Inom linjen förda lån................

20,910

27

1,784

35

Saldo, vinst......................

1,711,744

91

1,251,225

89

Summa

1,732,655

18

1,253,010

24

Riksbankens hela vinst utgör alltså Kronor

7,275,641

26

4,269,233

35

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskott et s memorial Nr 1. 15

räkning (forts.).

1934

1

9 3 5

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

12,058,936

32

9,425,115

35

Summa

12,058,936

32

—

—

9,425,115

35

vinsträkning.

KREDIT.

Räntor..........................

1,731,399

29

1,250,402

92

Kapitalinbetalningar å inom linjen förda avbe-

talningslån......................

1,255

89

2,607

32

Summa

1,732,655

18

1,253,010

24

s. 16 Kontrollera mot PDF

Utgående

balans
räkning.

16 Bankoutskottets memorial Nr 1.

Utgående

1934

1

9

3 5

Kronor

Kronor

Kronor

DEBET.

(Tillgångar och fordringar)

Kassa.

Metallisk kassa:

(enl. 8 § i lagen för Sveriges riksbank)

Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention

45,626,190

—

45,626,310

—

0 myntat guld samt äldre svenskt guldmynt

165,592,312

47

300,673,994

12

Utländskt guldmynt..............

73,956,644

28

61,482,436

62

407,782,740

74

Guld i utlandet, ej inräknat i metalliska

kassan......................

66,080,272

38

—

-j

Annan kassalillgdng.

Silvermynt enligt 1873 års myntkonvention

ävensom kopparnickelmynt........

3,011,535

50

880,266

40

Äldre svenskt silvermynt..........

1,009

70

1,203

45

Brons-, järn- och kopparmynt........

87,445

27

41,656

78

Enskilda bankers postväxlar, checkar m. m.

13,777,467

96

8,445,672

67

Utländska bankers sedlar..........

53,948

90

82,647

56

9,451,446

86

Statspapper och obligationer.

417,234,187

60

Svenska statspapper.............

149,348,500

—

28,500,250

—

Andra svenska obligationer.........

—

—

4,085,950

—

Utländska statspapper............

45,900,000

—

68,400,000

—

613,765

50

719,325

52

101,705,525

52

Lånerörelsen.

Diskonterade växlar..............

11,975,400

37

11,931,369

—

Hypoteks- och kommunlån.........

29,770,702

79

24,979,712

27

Kredit i checkräkning............

1,804,593

41

5,096,317

13

På indrivning beroende medel.......

274

21

—

—

Beräknade räntor...............

50,069

62

—

—

42,007,398

40

U trikesrörelsen.

Köpta växlar, betalbara i utlandet.....

364,532,557

58

365,318,847

43

Fordran i löpande räkning hos utländska

banker och bankirer............

144,844,420

22

206,880,263

33

572,199,110

76

Kursdifferenskonto......

95,687,936

99

141,551,391

49

Diverse räkningar......

10,791,476

76

2,333,287

15

Summa

1,223,506,523

91

—

—

1,277,030,900 92

Avbetalningslånefondens

DEBET.

Utestående avbetalningslån.........

33,441,099

86

31,620,747

78

På checkräkning i riksbanken innestående

outlånad fond................

10,558,900

14

12,379,252

22

Summa

44,000,000

-j

44,000,000

—

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1. 17

balansräkning.

1934

9

3 5

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

(Skulder)

Utelöpande sedlar.......

708,234,379

46

785,915,850

59

Postväxelräkning.......

1,183,351

71

1,919,697

64

Checkräkning.

Skuld till statliga myndigheter......

209,429,794

79

179,709,374

12

» » bankaktiebolag..........

178,604,286

—

181,352,303

07

Övriga medel .................

17,491,703

35

21,457,965

04

382,519,642

23

Lånerörelsen.

Inkasseringsavgifter för diskonterade växlar

883

22

943

90

Utrikesrörelsen.

Skuld till utländska banker och bankirer

1,889,563

86

11,627,550

93

Upphörda lånegrenar.

Lånebanksobligationer med 41/2% ränta . .

120,666

88

120,666

88

» » 4 » > . .

55,012

49

55,012

49

» » 3 » » . .

227

19

227

19

Ej uttagna räntor på förestående obliga-

tioner.....................

4,057

69

3,959

98

179,866

54

Diverse räkningar.......

26,305,189

15

17,279,215

50

Kapitalbalans.

Grundfond...................

50,000,000

—

50,000,000

—

Reservfond...................

20,000,000

—

20,000,000

—

Pensionsfond .................

Balanserade vinstmedel:

2,473,285

54

2,604,777

66

från föregående år.........

438,481

32

714,122

58

vinst för året ................

7,275,641

26

4,269,233

35

77,588,133

59

Anni.: Värdet av riksbankens fasta och

lösa egendom finnes ej upptaget bland till- gångar, som ingå i förestående kapital-

balans.

Summa

1,223,506,523

91

—

—

1,277,030,900

92

ställning den 31 december 1935.

KREDIT.

För utlämnande av avbetalningslån anvisad

fond......................

44,000,000

—

44,000,000

—

Summa

44,000,000

—

44,000,000

Bihang lill riksdagens protokoll 1936, 8 sami. Nr 1. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1934 och

1935 års slut.

1934

1935

Kronor

Kronor

9,026

40

5,193

14

33,226

22

33,226

22

13,756,000

_

13,476,000

—

1,800,000

—

1,800,000

15,598,252

62

15,314,419

36

4,250,000

**) 4,250,000

800,000

—

800,000

—

425,000

—

425,000

—

185,100

—

185,100

—

250,000

—

250,000

—

375,000

—

375,000

—

150,000

—

150,000

—

115,000

—

115,000

—

356,000

—

356,000

—

550,000

—

550,000

—

150,000

—

150,000

—

230,000

—

230,000

—

300,000

—

300,000

—

325,000

—

325,000

—

135,000

—

130,000

—

328,200

—

328,200

—

422,000

—

422,000

—

250,000

—

250,000

—

535,000

—

535,000

—

275,000

—

**) __

—

250,000

—

250,000

—

315,000

—

315,000

—

250,000

—

250,000

—

115,000

—

115,000

—

2,419,700

—

2,419,700

—

13,756,000

—

13,476,000

—

12,298

20

338,630

90

338,627

90

1,315,328

04

1,315,328

04

548

08

548

08

5,527

07

5,527

07

588

64

588

64

924

61

924

61

417

58

417

58

1,661,964

92

1,674,260

12

Tillgångar.

Inventarievärdet av vattenstämplat papper för postre
missväxlar

m. m.......................

Riksbankens mynt- och medaljsamling ..........

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens

slut enligt nedanstående specifikation.........

Aktier i Internationella Banken*)..............

Summa

*) Anin.: Riksbankens innehav av aktier i Internationella

Banken utgör nominellt Schw. Frcs. 10,000,000: —.

(4,000 aktier å 2,500: — Schw. Frcs.) varav inbetalts 25

procent, bokförda inom linjen med angivet belopp.

Fastigheten i:

Stockholm..........................

Göteborg...........................

Malmö..............................

Falun.............................

Gävle.............................

Halmstad...........................

Härnösand..........................

Jönköping.........

Kalmar..........

Karlskrona........

Karlstad..........

Kristianstad.......

Linköping.........

Luleå...........

Mariestad.........

Norrköping........

Nyköping.........

Sundsvall.........

Uppsala..........

Visby...........

Vänersborg........

Växjö...........

Örebro...........

Östersund.........

Tumba..........

Summa

**) Anni.: Taxeringar för sedeltryckeriets nybyggnad

och nybyggnaden i Visby ännu ej verkställda. Sedeltryckeriets

nybyggnadskonto har debiterats sammanlagt

1,360,801: 83 kronor. Totalkostnaden för Visbykontorets

nya fastighet_har utgjort 178,251: 04 kronor.

Skulder.

Utelöpande postväxlar .....................

» transportsedlar samt sedlar å 3 och 2 rdr

specie på ofärgat papper.........• .......

Utelöpande bankosedlar å riksdaler och skillingar . . .

Lånebanksobligationer ä 4 % med ränta på ränta ....

> med 4 V® % ränta........

» > 3 % » ........

Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och

1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........

Realisationsobligationer med 4 % ränta till förfallodagen,

utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803 1807

Summa

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutslottets memorial Nr 1.

19

Under riksbankens förvaltning men utan att ingå i dess balansräkning äro

ställda två fonder, nämligen avbetalningslånefonden och spannmålskreditfonden.

Avbetalningslånefondens fördelning på de olika kontoren den 31 december

1935 samt å fonden utestående belopp framgår av nedanstående översikt:

Avbetal-

Därav

ningslåne-

fonden

använt

oanvänt

Kronor

Kronor

Kronor

Huvudkontoret.................

11,470,000

9,537,581

70

1,932,418

30

Avdelningskontoret i: Göteborg.......

2,870,000

2,575,561

72

294,438

28

Malmö........

2,000,000

1,673,331

93

326,668

07

Falun.........

1,320,000

954,529

—

365,471

—

Gävle ........

1,300,000

1,033,765

—

266,235

—

Halmstad......

840,000

606,737

—

233,263

—

Härnösand .....

1,060,000

600,196

—

459,804

—

Jönköping......

2,180,000

1,655,024

524,976

—

Kalmar .......

900,000

591,432

—

308,568

—

Karlskrona.....

1,200,000

716,202

—

483,798

—

Karlstad.......

700,000

521,441

-

178,559

—

Kristianstad.....

750,000

353,656

—

396,344

—

Linköping......

1,800,000

900,293

-

899,707

—

Luleå.........

2,100,000

1,498,016

43

601,983

57

Mariestad......

470,000

298,774

—

171,226

—

Norrköping.....

1,330,000

759,666

-

570,334

—

Nyköping......

750,000

508,734

—

241,266

—

Sundsvall ......

1,350,000

661,989

—

688,011

—

Umeå ........

1,760,000

1,145,709

—

614,291

—

Uppsala.......

1,750,000

1,439,608

—

310,392

—

Visby.........

1,300,000

608,200

—

691,800

—

Vänersborg.....

750,000

573,041

—

176,959

—

Västerås.......

1,000,000

592,438

-

407,562

—

Växjö........

440,000

221,104

—

218,896

-

Örebro........

1,100,000

637,415

—

462,585

—

Östersund......

1,510,000

956,303

—

553,697

—

Summa

44,000,000

31,620,747

78

12,379,252

22

Den 31 december 1935 utestående belopp fördelar sig på följande sätt:

7 Va års lån............. kr. -1,074,677:25

5 » » » 25,633,428:55

2 Va » » » 1,912,641:98

Kr. 31,620,747:78

Fonder

under riksbankens

förvaltning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Spannmålskreditfonden har under året uppgått till 4,500,000 kronor, varav

emellertid 1,000,000 kronor, tillförda fonden enligt beslut av 1934 års riksdag,

ännu icke överförts från riksgäldskontoret.

Huvudkontoret...............

Avdelningskontoret i Malmö.....

» i Halmstad . . .

» i Kristianstad . .

» i Vänersborg . .

Summa

Den

31 december 1935

Fondens

Beviljade

krediter

Utestående

belopp

Kronor

Antal

St.

Belopp

Kronor

belopp

Kronor

930,000

1

350,000

19,693

20

500,000

1

300,000

9,624

53

350,000

—

—

—

—

970,000

—

—

—

—

750,000

—

—

—

—

3,500,000

2

650,000

29,263

73

Den ej använda delen av såväl denna fond som avbetalningslånefonden

innestår i riksbanken å checkräkning.

s. 21 Kontrollera mot PDF

BanJcoutskottets memorial Nr 1.

21

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.

§ 1.

Sedan vid val av fullmäktige nästlidna år undertecknad Amnér och

Björnsson fått sina uppdrag förnyade för valperioden 1935—1938 och undertecknad

Nilsson utsetts till fullmäktig efter herr F. T. Hamrin för återstående

delen av valperioden 1934—1937, hava fullmäktige inom sig utsett:

till vice ordförande samt förste deputerad och riksbankschef undertecknad

Rooth,

till andre deputerade undertecknade Amnér och Larsson för respektive

huvudkontoret och avdelningskontoren,

till vice riksbankschef tjänstemannen i 30:e lönegraden Erik Wilhelmsson

samt

till inspekterande fullmäktig för Tumba bruk för tiden till den 1 juli

1935 undertecknad Larsson.

Därjämte hava fullmäktige jämlikt § 17 i senast fastställda bankoreglemente

för tiden från och med den 1 juli 1935 utsett:

till inspektör för sedeltryckeriet undertecknad Amnér samt

till inspektör för pappersbruket undertecknad Larsson.

Kungl. Maj:t har förnyat förordnande för undertecknad af Jochnick att

för tre år från och med den 16 juli 1935 vara fullmäktig samt för generaldirektören

och chefen för kungl, postverket A. E. Örne att under samma

tid vara suppleant.

Herr Örne har under år 1935 tjänstgjort 137 dagar.

Av de utav riksdagen valda suppleanterna har under året herr Wahlgren

tjänstgjort 106 dagar och herr Jonsson 2 dagar.

§ 2.

Till delegerade för riksdagens verk för år 1936 hava fullmäktige utsett

undertecknade Amnér och Björnsson.

Vidare hava fullmäktige gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret

utsett ordföranden för fullmäktige därstädes K. Hildebrand och bankokommissarien

A. Bertil att under år 1936 å riksbankens och riksgäldskontorets

vägnar deltaga, herr Hildebrand såsom ledamot i direktionen för Göta kanalverk

och herr Bertil såsom ombud vid revisionen av samma verk.

§ 3.

De av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken jämte fullmäktige i riksgäldskontoret

hava, sedan förutvarande justitieombudsmannen R. IL F.

Gyllenswärd avsagt sig förtroendet att vara riksdagens justitieombudsman,

i ämbetet insatt justitieombudsmannens av riksdagen utsedde efterträdare,

revisionssekreteraren N. T. Ljunggren samt till efterträdare utsett häradshövdingen

i Vartofta och Frökinds härads domsaga Sten Wallquist.

Fullmäktige

m. m.

Val av delegerade

för

riksdagens

verk m. m.

Utseende av

justitieombudsman

och efterträdare

för

denne.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Val av ledamot

och

suppleant

/ styrelsen

för AB. kreditkassan

av

år 1922.

Val av ledamot

i kreditspärrnämnden.

Styrelserna

för avdelningskontoren.

§ 4.

Vid förrättat val av en ledamot i styrelsen för aktiebolaget kreditkassan

av år 1922 jämte en suppleant för denne hava fullmäktige utsett till ledamot

undertecknad Rooth och till suppleant vice riksbankschefen Wilhelmsson.

§ 5.

Till ledamot av den nämnd, som tillsatts i enlighet med avtalet mellan

till svenska bankföreningen anslutna banker örn åtgärder ifråga örn de

finansiella förbindelserna med Italien (kreditspärrnämnden), hava fullmäktige

utsett föreståndaren för kreditavdelningen Harald Wahlgren.

§ 6.

I avseende å styrelserna för avdelningskontoren hava under år 1935 följande

förändringar ägt rum.

Vid kontoret i Göteborg har förste suppleanten direktören Johan Alfred

Kollberg på egen begäran entledigats. Till förste, andre och tredje suppleanter

hava utsetts respektive andre suppleanten expeditionsföreståndaren Axel

Dahlström, tredje suppleanten disponenten Gustaf Hjort och skatteexekutorn

Nils Albin Magnusson.

Vid kontoret i Halmstad har verkställande styrelseledamoten Gunnar Almberg,

som uppnått stadgad pensionsålder, beviljats avsked med pension från

och med den 1 oktober 1935. Till verkställande styrelseledamot därstädes

från och med berörda dag har utsetts tjänstemannen i 26:e lönegraden vid

kontoret i Malmö Hugo Westman.

Vid kontoret i Karlskrona har förste suppleanten vice konsuln Seth Liljevall

på egen begäran entledigats. Till förste och andre suppleanter hava

utsetts respektive andre suppleanten redaktionssekreteraren Richard Sjöström

och kronouppbördskamrern Gunnar Strandberg.

Vid kontoret i Norrköping har styrelseledamoten Ragnar Nordström avlidit.

Till styrelseledamot efter honom har utsetts andre suppleanten stadskamrern

Sven Höglund. Till andre och tredje suppleanter hava utsetts

respektive tredje suppleanten disponenten Ludvig Bergvall och advokaten

Mats Nordström.

Vid kontoret i Örebro har tredje suppleanten föreståndaren Per Wiklund

på egen begäran entledigats.

Till ledamöter och suppleanter i styrelserna för avdelningskontoren år 1936

hava förordnats samma personer, som vid 1935 års slut voro därtill förordnade,

med följande undantag och förändringar.

Vid kontoret i Jönköping har förste suppleanten grosshandlaren Alfred

Björk på egen begäran entledigats. Till förste och andre suppleanter hava

utsetts respektive andre suppleanten, ordföranden i Jönköpings drätselkammare

Carl Gustafsson och disponenten Henning Tobias Ode.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1. 23

Vid kontoret i Karlstad har i stället för bokhandlaren Anton Aström,

som uppnått 70 års ålder, till ledamot valts förste suppleanten ombudsmannen

Harry Almquist. Till förste och andre suppleanter hava utsetts respektive

andre suppleanten förste länsbokhållaren Harald Lindell samt tredje

suppleanten disponenten Axel Kjellander, varjämte till tredje suppleant förordnats

direktören Gustaf Yngve Hemmingsson.

Vid kontoret i Mariestad har förordnande för verkställande styrelseledamoten

Harald Lindwall, som den 11 nästkommande mars uppnår stadgad

pensionsålder, begränsats att gälla till och med den 30 september 1936.

Vid kontoret i Nyköping har verkställande styrelseledamoten Erik Kreuger

efter ansökan på grund av sjukdom beviljats avsked med pension från och

med den 1 januari 1936. Till verkställande styrelseledamot vid kontoret

har från och med den 1 februari 1936 förordnats tjänstemannen i 24:e lönegraden

vid huvudkontoret Albert Welander.

Vid kontoret i Uppsala har i stället för handlanden Gustaf Grönblad, som

uppnått 70 års ålder, till ledamot valts förste suppleanten rådmannen Erik

Ringenson. Till förste och andre suppleanter hava utsetts respektive andre

suppleanten postmästaren Wilhelm Petrelius och tredje suppleanten direktören

Eric Wolrath.

Vid kontoret i Örebro har i stället för grosshandlaren Adolf Lindgren,

som uppnått en ålder av över 70 år, till ledamot valts andre suppleanten

disponenten Axel Bengtsson. Till suppleanter hava i nu nämnd ordning utsetts

direktören Lars Görtz, direktören Carl Robert Lindebäck och direktören

Jakob Johansson.

§ T.

Delegerade för riksdagens verk hava utfärdat avlöningsbestämmelser för

icke-ordinarie befattningshavare vid riksdagens verk ävensom föreskrifter för

tillämpning av tjänstepensionsreglementet för samma verk.

§ 8.

Efter utfärdande av reglemente angående tjänstepension för arbetare vid

riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk hava fullmäktige fastställt föreskrifter

för detsammas tillämpning.

§ 9.

En av byråchefen i pensionsstyrelsen J. Östlind på uppdrag av fullmäktige

verkställd sannolikhetsberäkning rörande pensionsfonden har givit vid

handen, att för tiden den 1 juli—31 december 1935 ur pensionsfonden borde

utgå ett belopp av 48,150 kronor för bestridande av pensionskostnader, under

förutsättning att fondmedlen av riksbanken förräntades efter 4 procent

för år.

Avlöningsbestämmelser

för ickeordinarie

befattningshavare

m. m.

Tjänstepensionsreglementet

för

arbetare

vid sedeltryckeriet

och pappersbruket.

Riksbankens

pensionsfond.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksbankens

fastigheter.

Sedeltryc
keriets
nybyggnad.

Kontoret

i Göteborg.

Kontoret

i Visby.

Vissa

rörelsegrenar

m. m.

Deltagande i

emission

av obligationslån.

Kontoföring

för clearingnämnden

m. m.

lian/coutslcottets memorial Nr 1.

I anledning härav hava fullmäktige beslutit, att räntan å pensionsfonden

för år 1985 skulle beräknas efter denna räntesats samt att ett belopp av

48,150 kronor skulle påföras fonden till bestridande av pensionskostnader.

§ 10.

Sedan kooperativa byggnadsföreningen Westa u. p. a., som antagits till

entreprenör för uppförande av sedeltryckeriets nybyggnad, förklarat sig icke

kunna fullfölja sina förpliktelser enligt entreprenadkontraktet, har föreningens

garant aktiebolaget Göteborgs handelsbank fullföljt föreningens förpliktelser

enligt kontraktet.

Nybyggnaden är numera färdig. Överflyttning av maskiner och inventarier

pågår och tryckerirörelsen torde i sin helhet kunna förläggas till de

nya lokalerna omkring den 1 nästkommande februari.

Kostnaderna torde komma att något understiga det av riksdagen för byggnadens

uppförande anvisade beloppet, 817,000 kronor. Den slutliga kostnaden

kan dock ännu icke definitivt angivas. För förvärv av byggnadstomt

har till statsverket erlagts ett belopp av 600,000 kronor.

§ 11-

Fullmäktige hava uppdragit åt kontorsstyrelsen i Göteborg att för en kostnad

av högst 2,000 kronor låta utföra undersökningar rörande ombyggnad

av bankens fastighet därstädes.

§ 12.

Riksbankens nybyggnad i Visby är numera färdig och inflyttning i de

nya lokalerna har ägt rum under juli månad nästlidet år.

Kostnaderna för tomt och byggnadens uppförande hava uppgått till sammanlagt

178,251 kronor. I berörda belopp ingår även kostnaden för anskaffande

av pansar- och valvsdörrar samt linoleummattor — tillhopa 4,626

kronor —, som ursprungligen icke varit avsett att bestridas med medel från

det av riksdagen för nybyggnaden beviljade anslaget — 179,000 kronor.

§ 13.

Riksbanken har under nästlidet år deltagit i emissionen av ett Konungariket

Sveriges stadshypotekskassas 3 */a procent amorteringslån av år 1936.

Därjämte har riksbanken såsom kommissionär deltagit i riksgäldskontorets

emission av svenska statens 2 Va procent obligationslån av den 15 april 1935

å nominellt 50 miljoner kronor, varav 17 miljoner kronor utbjödos till allmänheten.

§ 14.

Under hela ar 1935 har riksbanken fungerat såsom clearingnämndens

bankförbindelse för clearingen mellan Sverige och Tyskland och såsom clearingkontorets

bankförbindelse för clearingen mellan Sverige och Turkiet.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 1.

25

Sedan under år 1935 clearingavtal träffats jämväl med Italien, Estland

och Lettland, har riksbanken även i avseende å clearing med dessa länder

fungerat såsom bankförbindelse.

§ 15.

Fullmäktige hava beslutit, att räntan för avbetalningslån från och med

den 1 april 1935 tillsvidare skall utgå efter en till 3 Va procent nedsatt

räntesats.

§ 16.

Jämlikt gällande kungörelse angående allmänna villkor och bestämmelser

för lån från spannmålskreditfonden hava fullmäktige fastställt räntan å lån

från nämnda fond under nu löpande konsumtionsår till 3 Va procent.

§ 17-

Föreskrivna inventeringar av huvudkontorets kassor och förvaringsrum

hava under året ägt rum.

Inspektioner av avdelningskontoren hava verkställts

av undertecknad Booth vid kontoren i Gävle, Norrköping, Nyköping,

Uppsala och Växjö,

av undertecknad Amnér vid kontoren i Malmö och Linköping,

av undertecknad Larsson vid kontoren i Göteborg, Falun, Halmstad, Jönköping,

Kalmar, Karlskrona, Luleå, Mariestad, Umeå, Visby, Västerås och

Orebro samt

av herr Wahlgren vid kontoren i Härnösand, Karlstad, Kristianstad, Sundsvall,

Vänersborg och Ostersund.

Dessutom hava under året särskilda undersökningar genom därtill utsedda

tjänstemän verkställts vid samtliga avdelningskontor.

Föreskrivna inventeringar av Tumba bruks kassa hava under året ägt

rum, utan att anledning till anmärkning därvid förekommit.

§ 18.

Den utredning, som omförmäles i 1935 års bankoutskotts utlåtande nr

33 mom. l:o, rörande tillverkningskostnaden för sedelpapper vid Tumba

bruk har ännu icke avslutats.

§ 19.

Då erfarenheten givit vid handen, att lagen den 9 juni 1927 innefattande

förbud att sprida efterbildning av penningsedel icke medför tillräckligt skydd

mot förseelser av sådan art, hava fullmäktige i skrivelse till justitieombudsmannen

ifrågasatt en skärpning av bestämmelserna i berörda lag.

§ 20.

I anledning av ändrade bestämmelser i växel- och checklagarna hava

fullmäktige i likhet med samtliga till svenska bankföreningen anslutna

banker beslutit, att riksbankens kontor hädanefter skola hållas stängda påskafton,

midsommarafton och julafton.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 8 sami. Nr 1.

Ränta å län

från avbetalningsfonden.

Ränta å lån

från spannmålskreditfonden.

Inspektioner

och

undersökningar.

Maskintillverkning

av

sedelpapper.

Skärpning

av lag om

förbud mot

efterbildning

av

penningsedel.

Bank
fridagar.

3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutslcottets memorial Nr 1.

Siffer
uppgifter.

Berättelser

ang. avdelningskontoren.

§ 21.

För riktigheten av de å sid. 10—18 lämnade sifferuppgifterna ansvara

föreståndaren för räkenskapsavdelningen vid huvudkontoret bankokommissarien

G. Dahlgren och tjänstemannen därstädes G. Gunnarson, vilka i riksbankens

bokslut undertecknat respektive kontrasignerat ifrågavarande räkningar.

§ 22.

Fullmäktige överlämna härjämte från styrelserna för bankens samtliga

avdelningskontor i behörig tid inkomna berättelser för år 1935 ävensom

avdelningskontorens revisorers berättelser för år 1934.

I fråga örn avdelningskontoret i Malmö är framställning gjord örn avskrivning

av viss inom linjen förd fordran. Denna framställning har i vanlig

ordning prövats av de för kontoren utsedda revisorerna; och hava fullmäktige

för sin del icke något att erinra mot att ifrågavarande fordran avskrives.

Stockholm den 13 januari 1936.

ADOLF Ar JOCHNICK.

Ivar Rooth. A. Amnér. Viktor Larsson.

Edv. Björnsson. Sten Stendahl. Petrus Nilsson.

! Carl Törnebladh.

Stockholm 1936, Ivar Ha&ggströms Boktryckeri A. B.

3(00(7

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.