Banlcoutslcottets memorial Nr 1
1936-01-16 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1936:1, Banlcoutslcottets memorial Nr 1
Dokumentets text
Banlcoutslcottets memorial Nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 16 januari 1936 kl. 4 e. m.
Memorial, med överlämnande av fullmälctiges i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den
av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § av lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse och
förvaltning under år 1935, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen
överlämna samma berättelse.
Stockholm den 16 januari 1936.
På bankoutskottets vägnar:
EDVIN LEFFLER.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Lindgren, Lindley, Johansson i Friggeråker, Bjurström,
Ström i Lidköping, Ehrnberg, Nilsson i Mölndal och Swartling;
från andra kammaren: herrar Leffler, Lovén, Laurén, Paulsen, K. A. Westman,
Andersson i Falkenberg, Carleson och Gustavson i Västerås.
Bihang till riksdagens protokoll 1036. 8 sami. Nr 1.
1
BanJcoiitslcottets memorial Nr 1.
3
Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.
Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1935.
Den ekonomiska utvecklingen under det förflutna året har, bedömd ur de
synpunkter riksbanken närmast företräder, i två avseenden varit ägnad att
väcka tillfredsställelse. Konjunkturuppsvinget i England och Förenta staterna,
alltså två av den svenska exportindustriens viktigaste avsättningsområden,
har visat fortsatt expansionskraft och en inre styrka, som ger förhoppningar
om en fortsatt gynnsam utveckling. Genom ingripanden från de stora
centralbankernas och valutafondernas sida har vidare värdeförhållandet
mellan pund sterling, dollars, francs och guld sedan medio av maj hållits
stabilt.
Mot de gynnsamma förändringarna stå i främsta rummet de allvarliga
svårigheter och störningar, som orsakats av politiska faktorer. Den italienskabessinska
konflikten har både direkt och indirekt övat inflytande på det
världsekonomiska läget. De fördelaktiga verkningarna av den prisstegring,
vartill konflikten i förening med de fortsatta rustningarna givit upphov,
uppväga icke olägenheterna av den oro, som framkallats genom att man
ansett sig böra räkna med möjligheten av krigets utbredning till Europa.
Om den återverkan på den allmänna konjunktursituationen, som sanktionerna
kunna erhålla, råder ännu ovisshet.
Ogynnsamt ha jämväl de kriser verkat, för vilka de återstående guldvalutorna
vid olika tillfällen under året utsatts. Även örn den svaghet, som
synts prägla gulden, pariserfrancs och schweizerfrancs, ur valutateknisk synpunkt
till en del varit blott skenbar, bar den dock varit en yttre reflex av
Översikt
över det
allmänna
ekonomiska
läget.
4
Bankoutslcottets memorial Nr 1.
Utvecklingen
på
valutamarknaden.
ekonomiska problem, vilka ännu vänta på sin lösning och medföra ett allvarligt
osäkerhetsmoment i den ekonomiska situationen.
Handels- och valutarestriktioner hindra alltjämt världshandeln och för
svåra en fri anpassning av varuutbytet och prisutvecklingen olika länder
emellan.
Såsom redan framhållits, har man under senare delen av året kunnat
räkna med ett relativt fast värdeförhållande mellan de olika huvudvalutorna.
Läget belyses närmare av följande tablå.
Vissa noteringar å Londonmarknaden.
(Medeltal.)
Avista kurs å
Franca
Dollars
Guldpris
(Paris)
sh. per uns fint
1934 (hela året)........
...... 76.731
5.0401
137.66
1935 mars............
......
4.7760
146.68
juni.............
...... 74.668
4.9364
141.21
september.........
...... 74.844
4.9331
140.97
december.........
...... 74.689
4.9290
141.08
Under förevarande omständigheter hava fullmäktige alltfort inriktat sig
på en stabilisering av pundkursen, varigenom Sveriges näringsliv berette
möjlighet att tillgodogöra sig fördelarna av ovan berörda de facto stabilisering
av förhållandet mellan pund och övriga valutor.
Utvecklingen . av riksbankens avistakurser belyses av följande sammanställning.
Riksbankens avista säljkurser å valutor.
(Medeltal.)
100 francs
(Paris)
1 dollar
1 pund
100 riksmark
100 riksmark
clearingkurs
1934 (hela året).......
25.38
3.858
19.401
152.33
.
1935 mars...........
27.02
4.071
19.400
164.92
163.99
juni............
26.08
3.939
19.400
159.65
158.62
september.......
25.98
3.939
19.400
158.78
157.97
december........
26.04
3.940
19.400
158.95
158.15
Förändringarna under år 1935 i riksbankens och affärsbankernas behållningar
av guld och utländska valutor framgå av följande sammanställning.
Bankoutskottets memorial Nr 1.
5
Riksbankens och affärsbankernas tillgodohavanden.
(Miljoner kronor, vid månadens slut.)
Riksbankens guld- innehav
Riksbankens
utländska
tillgodohavanden
Affärsbankernas
utländska
tillgodohavanden
metallisk
kassa
övrigt
guld
netto
därav
utländska
stats-
papper
netto
därav
utländska
obliga-
tioner
1929 dec..........
244.7
—
265.3
51.4
318.0
135.4
1934 dec..........
285.2
66.i
553.4
45.9
224.6
126.2
1935 mars........
289.1
63.o
600.o
47.8
150.o
115.8
juni.........
355.3
—
613.6
47.8
174.9
121.9
sept..........
362.9
—
657.5
64.9
192.4
108.8
dec..........
407.8
—
629.o
68.4
230.3
116.o
För att belysa ett par av de viktigare faktorer, som påverkat utvecklingen
av valutatillgodohavandena, har i följande tablå sammanställts tillgängliga
uppgifter beträffande utrikeshandeln och de långa kapitalrörelserna.
Utvecklingen av handelsbalans och långa kapitalrörelser.
(Miljoner kronor.)
Utrikeshandel *)
Handel med värdepapper2)
Summa
Import
Export
Import- (—)
resp.
export- (+)
överskott
Import
Export
Import- (—)
resp.
export- ( + )
överskott
Import- (—•)
resp.
export- ( + )
överskott
1934 .
1,189
1,155
— 34
125
104
— 21
— 55
1935 .
1,333
1,163
— 170
100
113
+ 13
— 157
*) Enligt den preliminära handelsstatistiken. Uppgifterna avse tiden januari—november.
2) Uppgifterna gälla köp och försäljning av värdepapper genom banker under tiden januari—november
och genom fondhandlare under de tre första kvartalen.
Såsom fullmäktige i fjolårets berättelse till bankoutskottet framhöllo, äro
uppgifterna rörande riksbankens och affärsbankernas tillgodohavanden i guld
och utländska valutor av bokföringstekniska skäl icke fullt jämförbara med
uppgifterna över saldot av utrikeshandeln och handeln med värdepapper.
Den korrigering, som kan göras, är emellertid icke av sådan betydenhet,
att den förändrar den allmänna bild av utvecklingen, som siffersammanställningarna
giva.
Av de anförda uppgifterna har framgått, att Sveriges kortfristiga fordringsöverskott
i utlandet ytterligare vuxit, trots att handelsbalansen visat ett större
underskott. Såsom en naturlig följd av de ovissa framtidsutsikterna på den
6
B wikön tsJco t tets memorial Nr 1.
Utvecklingen
på den
inhemska
marknaden.
internationella valutamarknaden har större delen av fordringsöverskottet
överförts till riksbanken. Av hänsyn till riskfördelningen har riksbanken ej
obetydligt ökat sitt guldinnehav (se tablån sid. 5).
Ehuru läget på den svenska penning- och kreditmarknaden även under
1935 förblivit lätt, har likväl den tidigare utvecklingen i riktning mot ett
allt lägre ränteläge åtminstone för tillfället brutits.
De nya tendenserna lia framträtt närmast på obligationsmarknaden, där
hösten medförde en viss reduktion av kurserna och en stegring av den
genomsnittliga långa räntan med några tiondedels procent. För den närmare
utvecklingen inom denna och övriga delar av kreditmarknaden hänvisas
till framställningen i riksbankens årsbok, som utkommer inom kort.
Den ur svensk synpunkt relativt gynnsamma utvecklingen på valutamarknaden
och den lätthet, som trots nyssnämnda åtstramning även under
förflutet år utmärkt läget på penning- och kapitalmarknaden, ha otvivelaktigt
i sin mån bidragit till det fortsatta konjunkturuppsving, som framträtt
i Sverige under år 1935.
Produktion och omsättning synas lia legat på en högre nivå än under
år 1934; brist på belysande statistiskt material gör det omöjligt att säga,
vilken relativ styrka expansionen haft. Av särskild vikt är den tillväxt, som
bostadsproduktionen visat under år 1935. Ehuru en viss avmattning mot
slutet av året kommit till synes, visar byggnadskonjunkturen icke ännu
några tendenser till omslag.
Även inom den egentliga industrien ha ökade realinvesteringar på åtskilliga
håll kommit till stånd.
Trots konjunkturuppsvingets fortgång har prisstegringen i Sverige icke
varit särskilt utbredd även örn den givit ett kraftigt utslag i föreliggande
allmänna indexserier. På hemmamarknaden inregistreras den starkaste prisstegringen
för köttvaror, bland vilka svinkött spelar en dominerande roll.
Prisrörelsen torde förklaras därav, att fiäskproduktionen av olika skäl kommit
att undergå en extraordinär begränsning.
I övrigt inregistreras prisstegringar för en del importvaror, som exempelvis
koppar och ull, vilkas noteringar på de internationella varubörserna
pressats upp bl. a. genom efterfrågan för militära ändamål.
Exportprisutvecklingen har varit ogynnsam; sålunda ha icke endast trävarupriserna
utan även priserna å sulfitmassa och i viss mån även å papper
undergått reduktioner.
En följd av här angivna prisrörelser har blivit, att Sveriges bytesrelationer
till utlandet förskjutits i ogynnsam riktning, vilket även framgår av
tillgängliga allmänna indexserier för de svenska export- och importpriserna.
Till dessa serier, vilka i sammandrag framläggas i följande tablå, bör fogas
den anmärkningen, att när exportprisindex under senare hälften av året
visat en stegring, så förklaras detta av det sätt, varpå serien uppbyggts;
Bankoutskottets memorial Nr 1.
7
varuurval och vägningsmetoder medföra, att berörda serie näppeligen kan
anses ge ett riktigt utslag för den svenska exportprisutvecklingen.
I riksbankens index tilldelas livsmedel en relativt hög vikt. En följd
därav har blivit, att prisstegringen under förflutet år, som främst berört
animalieprodukter, medfört en relativt framträdande höjning av det allmänna
indextalet över 1934 års nivå. I sin verkan på riksbankens totala
indexserie har livsmedelsprisernas uppgång dock i viss mån neutraliserats
genom motsatta pristendenser för andra delar av konsumtionen. Utvecklingen
belyses närmare av följande siffersammanställning.
Partiprisutvecklingen.
(Bas: 1929 = 100.)
Total
Im-
port
Ex-
port
Kol-
bränsle
Textil-
ämnen
Anim.
livsm.
Kalk,
ce-
ment
m. m.
Järn- o. stål- fabri- kat
Pap-
pers-
massa
Trä-
varor
1934 (medeltal)
81
76
83
88
60
80
81
95
69
86
1935 mars . . .
82
75
80
89
63
84
86
101
60
82
juni ....
83
76
78
88
65
87
86
101
54
79
sept. . . .
82
78
80
88
65
89
83
101
54
79
nov.....
84
81
81
97
73
90
83
100
58
80
Riksbankens konsumtionsprisindex.
(Bas: September 1931 = 100.)
General-
index
Födo- o.
njutnings- ämnen
Bränsle
o. lyse
Bostad
Bekläd-
nad
Inventa-
rier
Övriga
utgifter
1934 (medeltal)
99.3
101.2
93.7
97.9
98.5
98.7
98.5
1935 mars . . .
100.o
103.4
94.6
97.6
98.i
98.3
98.4
juni ...
101.o
106.9
93.7
96.3
97.5
98.2
98.2
sept. . . .
100.3
105.4
95.i
96.3
97.4
98.o
96.9
dec.....
101.o
107.4
96.o
96.3
97.5
97.4
97.o
Riksbankens rörelse visar en nettovinst på 4,269,233: 35 kronor, varav
1,251,225: 89 kronor utgöra vinst från avbetalningslånefonden. Den för år
1934 redovisade vinsten utgjorde 7,275,641: 26 kronor.
Vid bokslutets uppgörande har det av riksbanken redovisade guldet liksom
föregående år upptagits till ett pris motsvarande 2,480 kronor per
kilogram. De utländska valutorna lia upptagits till kurser omkring de
gamla pariteterna, därav pund sterling till en kurs av 18: — kronor. Kurs
-
Årsresul
tatet.
8
BankoutsJcottets memorial Nr 1.
skillnaden mellan inköps- och bokföringspriserna vid inköp av guld och
valutor har belastats ett särskilt konto, kursdifferenskontot, vilket även krediterats
skillnaden mellan försäljnings- och bokföringspriserna vid försäljning
av guld och valutor. Då det icke låter sig göra, att till någon viss
del av guldinnehavet hänföra vinster som erhållas vid guldförsäljning, ha
vinster vid köp och försäljning av utländskt guldmynt och guld efter vikt,
som tidigare bokförts separat, under år 1935 gottskrivits kursdifferenskontot.
I riksbankens räkenskaper per den 31 december 1935 har saldot å detta
konto balanserats såsom tillgång med 141,551,391: 49 kronor. Motsvarande
saldo utgjorde vid föregående årsskifte 95,687,936: 99 kronor. Den avsevärda
ökning, kursdifferenskontot under 1935 undergått, får ses mot bakgrunden
av överflyttningen av valutatillgodohavanden till guld, vars omfattning
närmare belyses av tablån å sid. 5.
Därest riksbankens innehav av utländska valutor uppskreves till vid utgången
av år 1935 gällande kurser, skulle saldot å kursdifferenskontot minskas
med 47,848,765: 94 kronor. För en utjämning av återstoden av saldot,
93,702,625: 55 kronor, skulle erfordras en uppskrivning till vid årsskiftet
gällande guldpris i London av 120.9 miljoner kronor av riksbankens guldkassa.
Denna utgjorde den 31 december 1935 407,782,740: 74 kronor.
Därav förvarades i utlandet 43,129,172: 34 kronor.
Vinst- och
förlusträkning.
10 BanlcoutsJcottets memorial Nr 1.
Vinst- och förlust''
1934
1 9
3 5
DEBET.
Kronor
Kronor
Kronor
(Utgifter och förluster)
Lånerörelsen.
Räntor på upp- och avskrivningsräkning.....
90
77
» > checkräkning...............
—
—
145
17
Inom linjen förda, såsom osäkra ansedda låne-
fordringar (ej avbetalningslån)..........
—
—
400
—
545
17
Upphörda lånegrenar.
Räntor på lånebanksobligationer..........
7,637
27
7,637
33
Förvaltningskostnad.
Arvoden och avlöningar:
Fullmäktige och direktionen:
Arvoden .........................
136,383
44
136,041
07
Ersättningar till fullmäktiges vikarier.......
11,367
09
11,510
26
147,551
33
Tjänstemän:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
Löner..........................
2,393,915
08
2,404,731
69
Ersättningar för flyttningskostnader........
19,352
52
4,223
99
Uniformsbeklädnad åt ordinarie vaktmästare vid
samtliga kontor...................
14,405
25
14,250
73
Arvoden åt tjänstemän å utrikesavdelningen
samt till vikarie för föreståndaren för vården
av stora förvaringsvalvet vid huvudkontoret .
12,319
03
10,812
47
Arvoden för postbefordran och inkasseringar . .
5,908
29
5,870
03
Premier till chaufförerna..............
1,000
—
1,000
—
Läkarvård och begravningshjälp..........
3,287
—
1,000
—
Vikariatsersättningar.................
50,473
01
52,102
58
Arvode till vetenskapligt biträde för vården av
riksbankens mynt- och medaljsamling.....
600
—
600
—
Arvode till styrelseledamöter vid avd.-kontoren
i Göteborg och Malmö..............
15,000
—
15,000
—
Arvode till styrelseledamöter vid övriga kontor .
82,800
—
82,800
—
» » ombudsman vid avd.-kont. i Göteborg
3,200
—
3,200
—
t t t t » »Malmö .
2,000
—
2,000
—
» » » » » » Luleå . .
800
—
800
—
Avlöningar till övriga icke-ordinarie befattnings-
havare samt ersättning för extra arbeten m. m.:
arvoden .......................
317,038
95
289,830
74
läkarvård och begravningshjälp.........
57
—
7
—
uniformsbeklädnad åt icke ordinarie vaktmäs-
tare.........................
4,326
71
2,317
80
Bidrag till utländska studieresor........
3,500
—
4,000
—
Övergångsavlöningsstat vid avd.-kontoret i Göte-
borg .........................
100
—
100
—
Arvoden över stat ..................
14,343
13
10,512
07
2,905,159
10
Pensions stat:
Pensioner till f. d. befattningshavare vid riks-
banken ........................
254,960
03
*) 194,179
99
Transport
3,354,864|57
3,255,072
92
* Anm.: Härjämte har till pensioner frän pensionsfonden utgått kr. 48,150: —,
Bankoutskottets memorial Nr 1. 11
räkning år 1935.
1934
19 3 5
KREDIT.
Kronor
Kronor
Kronor
(Inkomster och vinster)
Lånerörelsen.
Räntor på diskonterade växlar...........
400,718
86
289,901
98
» t hypoteks- och kommunl&n.......
816,308
9!)
784,331
56
> 5 kredit i checkräkning..........
37,415
52
60,054
68
Avgifter för > » » ..........
24,271
52
10,501
35
Inkasseringsavgifter och provisioner.......
1,220
22
1,076
83
Inbetalningar & inom linjen förda eller avskrivna
fordringar (ej avbetalningslån)..........
1,097
20
1,322
—
1,147,188
30
Utrikesrörelsen.
Av utrikesrörelsen uppkommen vinst.......
4,069,907
04
3,717,740
98
Utdelning & aktier..................
186,896
16
192,067
20
3,909,808
18
Svenska statspapper och obligationer.
Räntor..........................
4,228,045
37
2,226,546
30
Vinst vid utlottning och försäljning.......
1,418,364
03
1,609,560
72
3,836,107
02
Övriga inkomster och vinster.
Avgifter för i förvar mottagna depositioner:
öppna ........................
160,867
06
166,942
84
slutna ........................
260
30
258
30
Vinst vid köp och försäljning av utländskt guld-
mynt och guld efter vikt.............
405,684
64
*)-
—
Provisioner och tillfälliga räntor..........
15,092
38
64,388
83
Pappersmagasinet...................
—
—
3,833
26
Inom linjen förda postväxlar...........
—
—
12,298
20
Ersatta förskingrade medel.............
—
—
352
60
Inkomster av fastigheter och diverse:
vid huvudkontoret.................
1,600
—
1,600
—
vid avdelningskontoren..............
291,187
03
282,337
82
532,011
85
/
Transport
12,058,936
32
—
9,425,115
35
•) Anm.: För Ar 1935 har Kursdifferenskontot gottgJörts härför med kr. 1,142,901: 90
12 Bankouiskottets memorial Nr 1.
Vinst- och förlust
-
1934
1
9 3 5
DEBET.
Kronor
Kronor
Kronor
Dyrtidstillägg: Transport
3,354,864
57
—
—
3,255,072
92
Till fullmäktiges deputerade och vice riksbanks-
chefen........................
3,248
--
3,572
—
Å avlöningar och arvoden i riksbanken.....
225,416
—
251,275
—
Till f. d. befattningshavare vid riksbanken . . .
22,790
—
23,854
—
> pensionärer, tillhörande riksbankens änke-
och pupillkassor m. fi.............
19,745
—
20,736
—
> riksbankens befattningshavare å vid andra
statens verk uppburna arvoden.......
103
—
99
—
299,536
—
Förvaltningsutgifter för banken i dess helhet:
Inventarier och deras underhåll..........
38,459
36
44,014
35
Fastighetsutskylder, renhållning av gator och
gårdar ........................
82,533
69
78,726
37
Fastighetsunderhåll..................
108,154
83
56,676
46
Kontorshyra......................
14,700
—
14,700
—
Värme och belysning................
105,527
54
130,152
37
Skrivmaterialier och övriga förbrukningsartiklar
44,894
—
51,023
78
Kostnader för blanketter, räkenskapers bindning,
tidningar, böcker o. d...............
69,530
84
63,911
58
Annonser och kungörelser..............
17,296
86
19,345
28
Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter. .
297,168
06
295,951
16
Lagsöknings- och rättegångskostnader......
602
86
1,159
79
Revisionskostnader vid avdelningskontoren . . .
14,089
60
14,198
61
Kostnader för soliditetsupplysningar.......
43,444
61
31,609
90
Transportkostnader..................
8,539
83
7,747
60
Diverse utgifter vid samtliga kontor.......
63,266
92
76,000
07
885,217
32
Särskilda förvaltningsutgifter vid huvud-
kontoret:
Förlag för löpande utgifter vid Tumba pappers-
bruk utöver av bruket gottgjorda belopp ....
521,474
38
524,721
54
Kontroll vid sedelpapperstillverkningen.....
3,168
10
3,301
30
Förlag för löpande utgifter vid riksbankens sedel-
tryckeri utöver av tryckeriet gottgjorda belopp
400,233
55
470,127
74
Sedelförstöring.....................
570
10
417
68
Eldsläckningsanstalter och vattenförbrukning . .
3,050
10
3,633
90
Renhållning inom bankhuset............
17,233
10
17,810
27
Bevakning av » ............
24,818
85
28,320
—
Rese- och traktamentskostnader vid inspektion
och inventering av avdelningskontoren ....
9,300
25
9,120
15
Diverse reseersättningar ...............
6,678
68
7,737
49
1,065,190
07
Övriga utgifter och förluster:
Ränta å pensionsfonden H ^...........
93,523
63
99,948
79
Avgifter till » (för senare delen av år 1935)
—
—
41,020
—
Sedeltryckeriets nybyggnadskonto.........
851,372
62
401,680
25
Anin.: Kostnaden i sin helhet för Visbvkonto-
rets nybyggnad, kr. 178,251:04, hava bestritts
med medel från kontot »Försäljningssumman för
riksbankens fastighet i Visby», varefter återsto-
den å detta konto, kr. 107,748:96, gottgjorts
sedeltryckeriets nybyggnadskonto. För sedel-
tryckeriet hava sålunda de sammanlagda kost-
naderna under 1935 utgjort 509,429: 21 kronor.
Transport
6,465,798 93
542,649|04
5,505,016|31
räkning (forts.).
Bankoutskottets memorial Nr 1.
13
1934
1
9 3 5
KREDIT.
Kronor
Kronor
Kronor
Transport
12,058,936
32
—
—
9,425,115
35
/
Transport
12,058,936
32
—
-
9,425,115
35
14 Bankoutskottets memorial Nr 1.
Vinst- och förlust
-
1934
1
9
3 5
DEBET.
Kronor
Kronor
Kronor
Transport
6,465,798
93
542,649
04
5,505,016
31
Bidrag enl. bankoreglementets § 22 mom. 1 och 2
28,279
—
28,586
—
Diverse .........................
962
04
455
23
Kostnader för guldtransporter...........
—
—
315,441
24
> » probering av guldplantsar ....
—
—
14,960
07
902,091
58
6,495,039
97
6,407,107
89
Saldo, vinst (utom avbetalningslånefonden) . . .
5,563,896
35
3,018,007
46
Summa
12,058,936
32
9,425,115
35
Avbetalningslånefondens
DEBET.
Inom linjen förda lån................
20,910
27
1,784
35
Saldo, vinst......................
1,711,744
91
1,251,225
89
Summa
1,732,655
18
1,253,010
24
Riksbankens hela vinst utgör alltså Kronor
7,275,641
26
4,269,233
35
Bankoutskott et s memorial Nr 1. 15
räkning (forts.).
1934
1
9 3 5
KREDIT.
Kronor
Kronor
Kronor
Transport
12,058,936
32
9,425,115
35
Summa
12,058,936
32
—
—
9,425,115
35
vinsträkning.
KREDIT.
Räntor..........................
1,731,399
29
1,250,402
92
Kapitalinbetalningar å inom linjen förda avbe-
talningslån......................
1,255
89
2,607
32
Summa
1,732,655
18
1,253,010
24
Utgående
balans
räkning.
16 Bankoutskottets memorial Nr 1.
Utgående
1934
1
9
3 5
Kronor
Kronor
Kronor
DEBET.
(Tillgångar och fordringar)
Kassa.
Metallisk kassa:
(enl. 8 § i lagen för Sveriges riksbank)
Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention
45,626,190
—
45,626,310
—
0 myntat guld samt äldre svenskt guldmynt
165,592,312
47
300,673,994
12
Utländskt guldmynt..............
73,956,644
28
61,482,436
62
407,782,740
74
Guld i utlandet, ej inräknat i metalliska
kassan......................
66,080,272
38
—
-j
Annan kassalillgdng.
Silvermynt enligt 1873 års myntkonvention
ävensom kopparnickelmynt........
3,011,535
50
880,266
40
Äldre svenskt silvermynt..........
1,009
70
1,203
45
Brons-, järn- och kopparmynt........
87,445
27
41,656
78
Enskilda bankers postväxlar, checkar m. m.
13,777,467
96
8,445,672
67
Utländska bankers sedlar..........
53,948
90
82,647
56
9,451,446
86
Statspapper och obligationer.
417,234,187
60
Svenska statspapper.............
149,348,500
—
28,500,250
—
Andra svenska obligationer.........
—
—
4,085,950
—
Utländska statspapper............
45,900,000
—
68,400,000
—
613,765
50
719,325
52
101,705,525
52
Lånerörelsen.
Diskonterade växlar..............
11,975,400
37
11,931,369
—
Hypoteks- och kommunlån.........
29,770,702
79
24,979,712
27
Kredit i checkräkning............
1,804,593
41
5,096,317
13
På indrivning beroende medel.......
274
21
—
—
Beräknade räntor...............
50,069
62
—
—
42,007,398
40
U trikesrörelsen.
Köpta växlar, betalbara i utlandet.....
364,532,557
58
365,318,847
43
Fordran i löpande räkning hos utländska
banker och bankirer............
144,844,420
22
206,880,263
33
572,199,110
76
Kursdifferenskonto......
95,687,936
99
141,551,391
49
Diverse räkningar......
10,791,476
76
2,333,287
15
Summa
1,223,506,523
91
—
—
1,277,030,900 92
Avbetalningslånefondens
DEBET.
Utestående avbetalningslån.........
33,441,099
86
31,620,747
78
På checkräkning i riksbanken innestående
outlånad fond................
10,558,900
14
12,379,252
22
Summa
44,000,000
-j
44,000,000
—
Bankoutskottets memorial Nr 1. 17
balansräkning.
1934
9
3 5
KREDIT.
Kronor
Kronor
Kronor
(Skulder)
Utelöpande sedlar.......
708,234,379
46
785,915,850
59
Postväxelräkning.......
1,183,351
71
1,919,697
64
Checkräkning.
Skuld till statliga myndigheter......
209,429,794
79
179,709,374
12
» » bankaktiebolag..........
178,604,286
—
181,352,303
07
Övriga medel .................
17,491,703
35
21,457,965
04
382,519,642
23
Lånerörelsen.
Inkasseringsavgifter för diskonterade växlar
883
22
943
90
Utrikesrörelsen.
Skuld till utländska banker och bankirer
1,889,563
86
11,627,550
93
Upphörda lånegrenar.
Lånebanksobligationer med 41/2% ränta . .
120,666
88
120,666
88
» » 4 » > . .
55,012
49
55,012
49
» » 3 » » . .
227
19
227
19
Ej uttagna räntor på förestående obliga-
tioner.....................
4,057
69
3,959
98
179,866
54
Diverse räkningar.......
26,305,189
15
17,279,215
50
Kapitalbalans.
Grundfond...................
50,000,000
—
50,000,000
—
Reservfond...................
20,000,000
—
20,000,000
—
Pensionsfond .................
Balanserade vinstmedel:
2,473,285
54
2,604,777
66
från föregående år.........
438,481
32
714,122
58
vinst för året ................
7,275,641
26
4,269,233
35
77,588,133
59
Anni.: Värdet av riksbankens fasta och
lösa egendom finnes ej upptaget bland till- gångar, som ingå i förestående kapital-
balans.
Summa
1,223,506,523
91
—
—
1,277,030,900
92
ställning den 31 december 1935.
KREDIT.
För utlämnande av avbetalningslån anvisad
fond......................
44,000,000
—
44,000,000
—
Summa
44,000,000
—
44,000,000
Bihang lill riksdagens protokoll 1936, 8 sami. Nr 1. 2
18
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1934 och
1935 års slut.
1934
1935
Kronor
Kronor
9,026
40
5,193
14
33,226
22
33,226
22
13,756,000
_
13,476,000
—
1,800,000
—
1,800,000
15,598,252
62
15,314,419
36
4,250,000
**) 4,250,000
800,000
—
800,000
—
425,000
—
425,000
—
185,100
—
185,100
—
250,000
—
250,000
—
375,000
—
375,000
—
150,000
—
150,000
—
115,000
—
115,000
—
356,000
—
356,000
—
550,000
—
550,000
—
150,000
—
150,000
—
230,000
—
230,000
—
300,000
—
300,000
—
325,000
—
325,000
—
135,000
—
130,000
—
328,200
—
328,200
—
422,000
—
422,000
—
250,000
—
250,000
—
535,000
—
535,000
—
275,000
—
**) __
—
250,000
—
250,000
—
315,000
—
315,000
—
250,000
—
250,000
—
115,000
—
115,000
—
2,419,700
—
2,419,700
—
13,756,000
—
13,476,000
—
12,298
20
338,630
90
338,627
90
1,315,328
04
1,315,328
04
548
08
548
08
5,527
07
5,527
07
588
64
588
64
924
61
924
61
417
58
417
58
1,661,964
92
1,674,260
12
Tillgångar.
Inventarievärdet av vattenstämplat papper för postre
missväxlar
m. m.......................
Riksbankens mynt- och medaljsamling ..........
Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens
slut enligt nedanstående specifikation.........
Aktier i Internationella Banken*)..............
Summa
*) Anin.: Riksbankens innehav av aktier i Internationella
Banken utgör nominellt Schw. Frcs. 10,000,000: —.
(4,000 aktier å 2,500: — Schw. Frcs.) varav inbetalts 25
procent, bokförda inom linjen med angivet belopp.
Fastigheten i:
Stockholm..........................
Göteborg...........................
Malmö..............................
Falun.............................
Gävle.............................
Halmstad...........................
Härnösand..........................
Jönköping.........
Kalmar..........
Karlskrona........
Karlstad..........
Kristianstad.......
Linköping.........
Luleå...........
Mariestad.........
Norrköping........
Nyköping.........
Sundsvall.........
Uppsala..........
Visby...........
Vänersborg........
Växjö...........
Örebro...........
Östersund.........
Tumba..........
Summa
**) Anni.: Taxeringar för sedeltryckeriets nybyggnad
och nybyggnaden i Visby ännu ej verkställda. Sedeltryckeriets
nybyggnadskonto har debiterats sammanlagt
1,360,801: 83 kronor. Totalkostnaden för Visbykontorets
nya fastighet_har utgjort 178,251: 04 kronor.
Skulder.
Utelöpande postväxlar .....................
» transportsedlar samt sedlar å 3 och 2 rdr
specie på ofärgat papper.........• .......
Utelöpande bankosedlar å riksdaler och skillingar . . .
Lånebanksobligationer ä 4 % med ränta på ränta ....
> med 4 V® % ränta........
» > 3 % » ........
Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och
1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........
Realisationsobligationer med 4 % ränta till förfallodagen,
utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803 1807
Summa
Bankoutslottets memorial Nr 1.
19
Under riksbankens förvaltning men utan att ingå i dess balansräkning äro
ställda två fonder, nämligen avbetalningslånefonden och spannmålskreditfonden.
Avbetalningslånefondens fördelning på de olika kontoren den 31 december
1935 samt å fonden utestående belopp framgår av nedanstående översikt:
Avbetal-
Därav
ningslåne-
fonden
använt
oanvänt
Kronor
Kronor
Kronor
Huvudkontoret.................
11,470,000
9,537,581
70
1,932,418
30
Avdelningskontoret i: Göteborg.......
2,870,000
2,575,561
72
294,438
28
Malmö........
2,000,000
1,673,331
93
326,668
07
Falun.........
1,320,000
954,529
—
365,471
—
Gävle ........
1,300,000
1,033,765
—
266,235
—
Halmstad......
840,000
606,737
—
233,263
—
Härnösand .....
1,060,000
600,196
—
459,804
—
Jönköping......
2,180,000
1,655,024
524,976
—
Kalmar .......
900,000
591,432
—
308,568
—
Karlskrona.....
1,200,000
716,202
—
483,798
—
Karlstad.......
700,000
521,441
-
178,559
—
Kristianstad.....
750,000
353,656
—
396,344
—
Linköping......
1,800,000
900,293
-
899,707
—
Luleå.........
2,100,000
1,498,016
43
601,983
57
Mariestad......
470,000
298,774
—
171,226
—
Norrköping.....
1,330,000
759,666
-
570,334
—
Nyköping......
750,000
508,734
—
241,266
—
Sundsvall ......
1,350,000
661,989
—
688,011
—
Umeå ........
1,760,000
1,145,709
—
614,291
—
Uppsala.......
1,750,000
1,439,608
—
310,392
—
Visby.........
1,300,000
608,200
—
691,800
—
Vänersborg.....
750,000
573,041
—
176,959
—
Västerås.......
1,000,000
592,438
-
407,562
—
Växjö........
440,000
221,104
—
218,896
-
Örebro........
1,100,000
637,415
—
462,585
—
Östersund......
1,510,000
956,303
—
553,697
—
Summa
44,000,000
31,620,747
78
12,379,252
22
Den 31 december 1935 utestående belopp fördelar sig på följande sätt:
7 Va års lån............. kr. -1,074,677:25
5 » » » 25,633,428:55
2 Va » » » 1,912,641:98
Kr. 31,620,747:78
Fonder
under riksbankens
förvaltning.
20
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Spannmålskreditfonden har under året uppgått till 4,500,000 kronor, varav
emellertid 1,000,000 kronor, tillförda fonden enligt beslut av 1934 års riksdag,
ännu icke överförts från riksgäldskontoret.
Huvudkontoret...............
Avdelningskontoret i Malmö.....
» i Halmstad . . .
» i Kristianstad . .
» i Vänersborg . .
Summa
Den
31 december 1935
Fondens
Beviljade
krediter
Utestående
belopp
Kronor
Antal
St.
Belopp
Kronor
belopp
Kronor
930,000
1
350,000
19,693
20
500,000
1
300,000
9,624
53
350,000
—
—
—
—
970,000
—
—
—
—
750,000
—
—
—
—
3,500,000
2
650,000
29,263
73
Den ej använda delen av såväl denna fond som avbetalningslånefonden
innestår i riksbanken å checkräkning.
BanJcoutskottets memorial Nr 1.
21
Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.
§ 1.
Sedan vid val av fullmäktige nästlidna år undertecknad Amnér och
Björnsson fått sina uppdrag förnyade för valperioden 1935—1938 och undertecknad
Nilsson utsetts till fullmäktig efter herr F. T. Hamrin för återstående
delen av valperioden 1934—1937, hava fullmäktige inom sig utsett:
till vice ordförande samt förste deputerad och riksbankschef undertecknad
Rooth,
till andre deputerade undertecknade Amnér och Larsson för respektive
huvudkontoret och avdelningskontoren,
till vice riksbankschef tjänstemannen i 30:e lönegraden Erik Wilhelmsson
samt
till inspekterande fullmäktig för Tumba bruk för tiden till den 1 juli
1935 undertecknad Larsson.
Därjämte hava fullmäktige jämlikt § 17 i senast fastställda bankoreglemente
för tiden från och med den 1 juli 1935 utsett:
till inspektör för sedeltryckeriet undertecknad Amnér samt
till inspektör för pappersbruket undertecknad Larsson.
Kungl. Maj:t har förnyat förordnande för undertecknad af Jochnick att
för tre år från och med den 16 juli 1935 vara fullmäktig samt för generaldirektören
och chefen för kungl, postverket A. E. Örne att under samma
tid vara suppleant.
Herr Örne har under år 1935 tjänstgjort 137 dagar.
Av de utav riksdagen valda suppleanterna har under året herr Wahlgren
tjänstgjort 106 dagar och herr Jonsson 2 dagar.
§ 2.
Till delegerade för riksdagens verk för år 1936 hava fullmäktige utsett
undertecknade Amnér och Björnsson.
Vidare hava fullmäktige gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret
utsett ordföranden för fullmäktige därstädes K. Hildebrand och bankokommissarien
A. Bertil att under år 1936 å riksbankens och riksgäldskontorets
vägnar deltaga, herr Hildebrand såsom ledamot i direktionen för Göta kanalverk
och herr Bertil såsom ombud vid revisionen av samma verk.
§ 3.
De av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken jämte fullmäktige i riksgäldskontoret
hava, sedan förutvarande justitieombudsmannen R. IL F.
Gyllenswärd avsagt sig förtroendet att vara riksdagens justitieombudsman,
i ämbetet insatt justitieombudsmannens av riksdagen utsedde efterträdare,
revisionssekreteraren N. T. Ljunggren samt till efterträdare utsett häradshövdingen
i Vartofta och Frökinds härads domsaga Sten Wallquist.
Fullmäktige
m. m.
Val av delegerade
för
riksdagens
verk m. m.
Utseende av
justitieombudsman
och efterträdare
för
denne.
22
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Val av ledamot
och
suppleant
/ styrelsen
för AB. kreditkassan
av
år 1922.
Val av ledamot
i kreditspärrnämnden.
Styrelserna
för avdelningskontoren.
§ 4.
Vid förrättat val av en ledamot i styrelsen för aktiebolaget kreditkassan
av år 1922 jämte en suppleant för denne hava fullmäktige utsett till ledamot
undertecknad Rooth och till suppleant vice riksbankschefen Wilhelmsson.
§ 5.
Till ledamot av den nämnd, som tillsatts i enlighet med avtalet mellan
till svenska bankföreningen anslutna banker örn åtgärder ifråga örn de
finansiella förbindelserna med Italien (kreditspärrnämnden), hava fullmäktige
utsett föreståndaren för kreditavdelningen Harald Wahlgren.
§ 6.
I avseende å styrelserna för avdelningskontoren hava under år 1935 följande
förändringar ägt rum.
Vid kontoret i Göteborg har förste suppleanten direktören Johan Alfred
Kollberg på egen begäran entledigats. Till förste, andre och tredje suppleanter
hava utsetts respektive andre suppleanten expeditionsföreståndaren Axel
Dahlström, tredje suppleanten disponenten Gustaf Hjort och skatteexekutorn
Nils Albin Magnusson.
Vid kontoret i Halmstad har verkställande styrelseledamoten Gunnar Almberg,
som uppnått stadgad pensionsålder, beviljats avsked med pension från
och med den 1 oktober 1935. Till verkställande styrelseledamot därstädes
från och med berörda dag har utsetts tjänstemannen i 26:e lönegraden vid
kontoret i Malmö Hugo Westman.
Vid kontoret i Karlskrona har förste suppleanten vice konsuln Seth Liljevall
på egen begäran entledigats. Till förste och andre suppleanter hava
utsetts respektive andre suppleanten redaktionssekreteraren Richard Sjöström
och kronouppbördskamrern Gunnar Strandberg.
Vid kontoret i Norrköping har styrelseledamoten Ragnar Nordström avlidit.
Till styrelseledamot efter honom har utsetts andre suppleanten stadskamrern
Sven Höglund. Till andre och tredje suppleanter hava utsetts
respektive tredje suppleanten disponenten Ludvig Bergvall och advokaten
Mats Nordström.
Vid kontoret i Örebro har tredje suppleanten föreståndaren Per Wiklund
på egen begäran entledigats.
Till ledamöter och suppleanter i styrelserna för avdelningskontoren år 1936
hava förordnats samma personer, som vid 1935 års slut voro därtill förordnade,
med följande undantag och förändringar.
Vid kontoret i Jönköping har förste suppleanten grosshandlaren Alfred
Björk på egen begäran entledigats. Till förste och andre suppleanter hava
utsetts respektive andre suppleanten, ordföranden i Jönköpings drätselkammare
Carl Gustafsson och disponenten Henning Tobias Ode.
Bankoutskottets memorial Nr 1. 23
Vid kontoret i Karlstad har i stället för bokhandlaren Anton Aström,
som uppnått 70 års ålder, till ledamot valts förste suppleanten ombudsmannen
Harry Almquist. Till förste och andre suppleanter hava utsetts respektive
andre suppleanten förste länsbokhållaren Harald Lindell samt tredje
suppleanten disponenten Axel Kjellander, varjämte till tredje suppleant förordnats
direktören Gustaf Yngve Hemmingsson.
Vid kontoret i Mariestad har förordnande för verkställande styrelseledamoten
Harald Lindwall, som den 11 nästkommande mars uppnår stadgad
pensionsålder, begränsats att gälla till och med den 30 september 1936.
Vid kontoret i Nyköping har verkställande styrelseledamoten Erik Kreuger
efter ansökan på grund av sjukdom beviljats avsked med pension från och
med den 1 januari 1936. Till verkställande styrelseledamot vid kontoret
har från och med den 1 februari 1936 förordnats tjänstemannen i 24:e lönegraden
vid huvudkontoret Albert Welander.
Vid kontoret i Uppsala har i stället för handlanden Gustaf Grönblad, som
uppnått 70 års ålder, till ledamot valts förste suppleanten rådmannen Erik
Ringenson. Till förste och andre suppleanter hava utsetts respektive andre
suppleanten postmästaren Wilhelm Petrelius och tredje suppleanten direktören
Eric Wolrath.
Vid kontoret i Örebro har i stället för grosshandlaren Adolf Lindgren,
som uppnått en ålder av över 70 år, till ledamot valts andre suppleanten
disponenten Axel Bengtsson. Till suppleanter hava i nu nämnd ordning utsetts
direktören Lars Görtz, direktören Carl Robert Lindebäck och direktören
Jakob Johansson.
§ T.
Delegerade för riksdagens verk hava utfärdat avlöningsbestämmelser för
icke-ordinarie befattningshavare vid riksdagens verk ävensom föreskrifter för
tillämpning av tjänstepensionsreglementet för samma verk.
§ 8.
Efter utfärdande av reglemente angående tjänstepension för arbetare vid
riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk hava fullmäktige fastställt föreskrifter
för detsammas tillämpning.
§ 9.
En av byråchefen i pensionsstyrelsen J. Östlind på uppdrag av fullmäktige
verkställd sannolikhetsberäkning rörande pensionsfonden har givit vid
handen, att för tiden den 1 juli—31 december 1935 ur pensionsfonden borde
utgå ett belopp av 48,150 kronor för bestridande av pensionskostnader, under
förutsättning att fondmedlen av riksbanken förräntades efter 4 procent
för år.
Avlöningsbestämmelser
för ickeordinarie
befattningshavare
m. m.
Tjänstepensionsreglementet
för
arbetare
vid sedeltryckeriet
och pappersbruket.
Riksbankens
pensionsfond.
24
Riksbankens
fastigheter.
Sedeltryc
keriets
nybyggnad.
Kontoret
i Göteborg.
Kontoret
i Visby.
Vissa
rörelsegrenar
m. m.
Deltagande i
emission
av obligationslån.
Kontoföring
för clearingnämnden
m. m.
lian/coutslcottets memorial Nr 1.
I anledning härav hava fullmäktige beslutit, att räntan å pensionsfonden
för år 1985 skulle beräknas efter denna räntesats samt att ett belopp av
48,150 kronor skulle påföras fonden till bestridande av pensionskostnader.
§ 10.
Sedan kooperativa byggnadsföreningen Westa u. p. a., som antagits till
entreprenör för uppförande av sedeltryckeriets nybyggnad, förklarat sig icke
kunna fullfölja sina förpliktelser enligt entreprenadkontraktet, har föreningens
garant aktiebolaget Göteborgs handelsbank fullföljt föreningens förpliktelser
enligt kontraktet.
Nybyggnaden är numera färdig. Överflyttning av maskiner och inventarier
pågår och tryckerirörelsen torde i sin helhet kunna förläggas till de
nya lokalerna omkring den 1 nästkommande februari.
Kostnaderna torde komma att något understiga det av riksdagen för byggnadens
uppförande anvisade beloppet, 817,000 kronor. Den slutliga kostnaden
kan dock ännu icke definitivt angivas. För förvärv av byggnadstomt
har till statsverket erlagts ett belopp av 600,000 kronor.
§ 11-
Fullmäktige hava uppdragit åt kontorsstyrelsen i Göteborg att för en kostnad
av högst 2,000 kronor låta utföra undersökningar rörande ombyggnad
av bankens fastighet därstädes.
§ 12.
Riksbankens nybyggnad i Visby är numera färdig och inflyttning i de
nya lokalerna har ägt rum under juli månad nästlidet år.
Kostnaderna för tomt och byggnadens uppförande hava uppgått till sammanlagt
178,251 kronor. I berörda belopp ingår även kostnaden för anskaffande
av pansar- och valvsdörrar samt linoleummattor — tillhopa 4,626
kronor —, som ursprungligen icke varit avsett att bestridas med medel från
det av riksdagen för nybyggnaden beviljade anslaget — 179,000 kronor.
§ 13.
Riksbanken har under nästlidet år deltagit i emissionen av ett Konungariket
Sveriges stadshypotekskassas 3 */a procent amorteringslån av år 1936.
Därjämte har riksbanken såsom kommissionär deltagit i riksgäldskontorets
emission av svenska statens 2 Va procent obligationslån av den 15 april 1935
å nominellt 50 miljoner kronor, varav 17 miljoner kronor utbjödos till allmänheten.
§ 14.
Under hela ar 1935 har riksbanken fungerat såsom clearingnämndens
bankförbindelse för clearingen mellan Sverige och Tyskland och såsom clearingkontorets
bankförbindelse för clearingen mellan Sverige och Turkiet.
Bankoutskottets memorial Nr 1.
25
Sedan under år 1935 clearingavtal träffats jämväl med Italien, Estland
och Lettland, har riksbanken även i avseende å clearing med dessa länder
fungerat såsom bankförbindelse.
§ 15.
Fullmäktige hava beslutit, att räntan för avbetalningslån från och med
den 1 april 1935 tillsvidare skall utgå efter en till 3 Va procent nedsatt
räntesats.
§ 16.
Jämlikt gällande kungörelse angående allmänna villkor och bestämmelser
för lån från spannmålskreditfonden hava fullmäktige fastställt räntan å lån
från nämnda fond under nu löpande konsumtionsår till 3 Va procent.
§ 17-
Föreskrivna inventeringar av huvudkontorets kassor och förvaringsrum
hava under året ägt rum.
Inspektioner av avdelningskontoren hava verkställts
av undertecknad Booth vid kontoren i Gävle, Norrköping, Nyköping,
Uppsala och Växjö,
av undertecknad Amnér vid kontoren i Malmö och Linköping,
av undertecknad Larsson vid kontoren i Göteborg, Falun, Halmstad, Jönköping,
Kalmar, Karlskrona, Luleå, Mariestad, Umeå, Visby, Västerås och
Orebro samt
av herr Wahlgren vid kontoren i Härnösand, Karlstad, Kristianstad, Sundsvall,
Vänersborg och Ostersund.
Dessutom hava under året särskilda undersökningar genom därtill utsedda
tjänstemän verkställts vid samtliga avdelningskontor.
Föreskrivna inventeringar av Tumba bruks kassa hava under året ägt
rum, utan att anledning till anmärkning därvid förekommit.
§ 18.
Den utredning, som omförmäles i 1935 års bankoutskotts utlåtande nr
33 mom. l:o, rörande tillverkningskostnaden för sedelpapper vid Tumba
bruk har ännu icke avslutats.
§ 19.
Då erfarenheten givit vid handen, att lagen den 9 juni 1927 innefattande
förbud att sprida efterbildning av penningsedel icke medför tillräckligt skydd
mot förseelser av sådan art, hava fullmäktige i skrivelse till justitieombudsmannen
ifrågasatt en skärpning av bestämmelserna i berörda lag.
§ 20.
I anledning av ändrade bestämmelser i växel- och checklagarna hava
fullmäktige i likhet med samtliga till svenska bankföreningen anslutna
banker beslutit, att riksbankens kontor hädanefter skola hållas stängda påskafton,
midsommarafton och julafton.
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 8 sami. Nr 1.
Ränta å län
från avbetalningsfonden.
Ränta å lån
från spannmålskreditfonden.
Inspektioner
och
undersökningar.
Maskintillverkning
av
sedelpapper.
Skärpning
av lag om
förbud mot
efterbildning
av
penningsedel.
Bank
fridagar.
3
26
Bankoutslcottets memorial Nr 1.
Siffer
uppgifter.
Berättelser
ang. avdelningskontoren.
§ 21.
För riktigheten av de å sid. 10—18 lämnade sifferuppgifterna ansvara
föreståndaren för räkenskapsavdelningen vid huvudkontoret bankokommissarien
G. Dahlgren och tjänstemannen därstädes G. Gunnarson, vilka i riksbankens
bokslut undertecknat respektive kontrasignerat ifrågavarande räkningar.
§ 22.
Fullmäktige överlämna härjämte från styrelserna för bankens samtliga
avdelningskontor i behörig tid inkomna berättelser för år 1935 ävensom
avdelningskontorens revisorers berättelser för år 1934.
I fråga örn avdelningskontoret i Malmö är framställning gjord örn avskrivning
av viss inom linjen förd fordran. Denna framställning har i vanlig
ordning prövats av de för kontoren utsedda revisorerna; och hava fullmäktige
för sin del icke något att erinra mot att ifrågavarande fordran avskrives.
Stockholm den 13 januari 1936.
ADOLF Ar JOCHNICK.
Ivar Rooth. A. Amnér. Viktor Larsson.
Edv. Björnsson. Sten Stendahl. Petrus Nilsson.
! Carl Törnebladh.
Stockholm 1936, Ivar Ha&ggströms Boktryckeri A. B.
3(00(7
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.