Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående villkoren för pension åt visst indelt manskap vid marinen.

1936-03-13 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1936:17, Utlåtande, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående villkoren för pension åt visst indelt manskap vid marinen.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

3

Nr 17.

Ankom till riksdagens kansli den 13 mars 1936 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående

villkoren för pension åt visst indelt manskap

vid marinen.

I en till riksdagen avlåten, den 7 februari 1936 dagtecknad proposition

nr 63, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har

Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,

att den omständigheten, att båtsman eller marinsoldat, som innehar i

kungörelsen den 13 mars 1931 (nr 44) angående ändrade villkor för pension

genom flottans pensionskassa till avskedad båtsman (marinsoldat) m. m. föreskriven

tjänstetid, icke erhållit vitsord att hava under tjänstetiden skickat

sig redligt och väl, icke må utgöra hinder för Kungl. Majit att, där skäl

därför befinnas föreligga, förklara, att pension enligt sagda kungörelse likväl

må till vederbörande utgå.

Enligt § 85 av Kungl. Majits förnyade förordning och reglemente angående

styrelsen och förvaltningen av amirali te tskrigsmanskassan den 26 oktober 1838

(nr 53) erfordras, för att båtsman eller marinsoldat må kunna tilldelas pension,

i femte eller lägsta klassen, att han uppnått 55 levnadsår och innehar

20 tjänstår från 20 års ålder samt att han under tjänstetiden uppfört sig

redligt och väl.

I nämnda stadgande har sedermera, i överensstämmelse med riksdagens beslut

(skrivelse nr 40/1931), genom ovannämnda kungörelse den 13 mars 1931

vidtagits den ändringen, att avskedad båtsman eller marinsoldat, som innehar

minst 15 tjänstår och som under tjänstetiden skickat sig redligt och väl,

äger från och med den 1 juli 1931 komma i åtnjutande av pension genom

flottans pensionskassa, såsom örn han tjänat i minst 20 år från 20 års ålder.

Föredragande departementschefen har anfört i huvudsak följande:

På grund av förenämnda bestämmelse i kungörelsen nr 44 år 1931 ägde

sådan befattningshavare, som till följd av i tjänsten begången förseelse icke

kunnat vid avskedet tilldelas vitsordet väl i fråga om sin tjänstgöring, icke

komma i åtnjutande av det understöd, vartill han eljest enligt nämnda författning

skulle hava varit berättigad. Detta måste i vissa fall framstå såsom

obilligt, särskilt då den begångna förseelsen icke vore av alltför svårartad

beskaffenhet och begåtts i ett tidigt skede av vederbörandes anställning.

Riksdagen hade även i särskilda fall i anledning av väckta motioner med
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutslcottets utlåtande Nr 17.

Utskottet.

givit, att båtsman finge tilldelas pension, ehuru han vid avskedet endast

erhållit vitsordet att hava sig redligt skickat. I detta sammanhang syntes

vidare böra framhållas, att i fråga om rätt till pension för motsvarande befattningshavare

vid armén fordran på visst tjänstgöringsvitsord icke i vidare

mån uppställts, än att för erhållande av korprals-, respektive vice korpralstillägg

krävdes att hava i nämnda egenskap berömligt tjänstgjort minst två

år före avskedet. Dylika tillägg förekomme icke vid pensionering av marinens

indelta manskap.

En jämkning i nu ifrågavarande föreskrifter syntes väl motiverad. Goda

skäl syntes tala för, att, såsom statskontoret föreslagit, Kungl. Majit erhölle

befogenhet att i varje särskilt fall, där fullgott tjänstgöringsvitsord icke förelåge,

avgöra, huruvida pension likväl finge beviljas nu ifrågavarande indelta

manskap vid marinen.

Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

Såsom av ovanstående framgår, innehåller kungörelsen den 13 mars 1931

(nr 44) angående ändrade villkor för pension genom flottans pensionskassa

till avskedad båtsman (marinsoldat) m. m. bland annat bestämmelse örn att

avskedad båtsman eller marinsoldat för erhållande av pension skall under

tjänstetiden hava skickat sig redligt och väl. I likhet med departementschefen

finner utskottet det obilligt, att den omständigheten att vederbörande

på grund av en förseelse av mindre art, begången i ett tidigt skede av anställningstiden,

icke vid avskedet kunnat tilldelas vitsordet väl, skall —

därest han i övrigt fyller villkoren för erhållande av pension — utesluta

honom från sagda förmån. Ett bifall till förevarande proposition innebär,

att åt Kungl. Majit skulle inrymmas befogenhet att i särskilda fall medgiva

dispens från berörda villkor beträffande vitsordet väl. Utskottet har funnit

hinder icke böra möta att lämna Kungl. Majit den begärda befogenheten och

får alltså tillstyrka bifall till det genom propositionen framlagda förslaget.

Utskottet har emellertid ansett sig böra föreslå en mindre formell ändring

i avfattningen av det medgivande, som i förevarande avseende skulle lämnas

Kungl. Majit.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Majits förevarande

proposition, må medgiva, att den omständigheten, att båtsman

eller marinsoldat, som innehar i kungörelsen den 13 mars

1931 (nr 44) angående ändrade villkor för pension genom

flottans pensionskassa till avskedad båtsman (marinsoldat) m. m.

föreskriven tjänstetid, icke vid avskedet erhållit det vitsord,

som omförmäles i nämnda kungörelse, icke må utgöra hinder

för Kungl. Majit att, där skäl därför befinnas föreligga, förklara,

att pension enligt sagda kungörelse likväl må till vederbörande

utgå.

Stockholm den 13 mars 1936.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 17.

5

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Lindgren*, Ernfors, Johansson i Friggeråker,

Ström i Lidköping, Ehrnberg, Berling och Nilsson i Mölndal;

från andra kammaren: herrar Leffler, Lovén, Laurén, Paulsen, K. A. Westman,

Carleson, Gustavson i Västerås och Elmroth*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.