Bankoutskottets memorial Nr 2
1936-01-16 · 36 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 36 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1936:2, Bankoutskottets memorial Nr 2
Dokumentets text
Bankoutskottets memorial Nr 2.
1
Nr 2.
Ankom till riksdagens kansli den 16 januari 1936 kl. 4 e. m.
Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret
till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet
avlämnade berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt törsta sammanträde denna dag emottagit den
av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt § 56 av det för nämnda verk
gällande reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen angående riksgäldskontorets
ställning och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges
berättelse till 1935 års riksdag avgavs, får härmed enligt gällande
instruktion till riksdagen överlämna samma berättelse.
Stockholm den 16 januari 1936.
På bankoutskottets vägnar:
EDVIN LEFFLER.
Närvarande: se anteckning å memorial nr 1.
liihang till riksdagens protokoll 1936. 8 sami. Nr 2.
1
2
Bankoutskottets memorial Nr 2.
Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till 1936
års riksdag.
Enligt 56 § av det för riksgäldskontoret gällande reglementet åligger det
fullmäktige i detta verk att till innevarande års riksdag avgiva berättelse örn
riksgäldskontorets ställning och förvaltning under den tid, som förflutit sedan
fullmäktiges berättelse till 1935 års riksdag avgavs; och gå fullmäktige nu att
fullgöra nämnda åliggande.
Härvid vilja fullmäktige erinra, att riksgäldskontoret alltsedan år 1921 för
varje budgetperiod utgiver en årsbok, vari utförliga redogörelser lämnas för
inträffade förändringar i riksgäldskontorets ställning och för de förvaltningsåtgärder,
vilka av fullmäktige vidtagits inom riksgäldskontorets olika verksamhetsområden.
Den senast utkomna årsboken, som avser budgetåret 1934/
1935, innehåller i likhet med föregående årgångar ett omfattande text- och
tabellmaterial till belysande av riksgäldskontorets verksamhet. Fullmäktige
anse sig därföre kunna, vad beträffar nämnda period, hänvisa till årsboken,
och vilja härnedan endast lämna några viktiga sifferuppgifter och meddelanden,
vilka kunna vara av särskilt intresse för riksdagens ledamöter. Vidare
meddelas i denna berättelse en översikt över riksgäldskontorets rörelse under
senare halvåret 1935.
Riksgäldskontorets rörelse under budgetåret 1934/1935.
Den fonderade statsskulden utgjorde den 1 juli 1934 kr. 2,220,462,466: 13
och den 30 juni 1935 ............................ » 2,300,598,937:53
samt har alltså under det senast förflutna budgetåret
ökats med .................................... kr. 80,136,471:40
Under budgetåret har riksgäldskontoret emitterat obligationer å nedan an
-
givna belopp:
av 1933 års 3 V2 % statsräntelån........................ kr. 32,411,600: —
» 1934 » 3Vä% amorteringslån...................... » 70,000,000: —
» 1934 » 3% statsräntelån.......................... » 27,121,800: —
» 1935 » 2 Va % statsräntelån........................ » 37,500,500: —
Vidare har den fonderade statsskulden ökats med följande
belopp:
genom inlåning mot statsskuldförbindelser ............ » 18,500,000: —
genom inlåning från statsinstitutioner eller av dem förvaltade
fonder........................................ » 43,526,216:80
Summa kr. 229,060,116:80
Bankoutskottets memorial Nr 2.
3
Å andra sidan har den fonderade statsskulden under budgetåret 1934/1935
minskats:
dels genom amortering å
1886
års
3 Va °/
3 statslån..........
.... kr.
981,333: 33
1899
»
3 V2 °/
3 »> ..........
.... »
765,720: —
1931
»
4%
» ..........
.... »
943,100: —
1933
»
4%
» (av “/4) ..
1,200,600: —
dels genom utbyte av obligationer av 3.6 % statslånet
mot dylika av 1934 års 3 % statsräntelån..........
dels genom inlösen av obligationer, tillhörande 3.6 %
statslånet ...................................... »
dels genom uppköp och inlösen av obligationer, tillhörande
1890 års 3 1/2 % statslån.................. »
dels genom inlösen av obligationer, tillhörande 1924
års 5 a/2 °/o statslån .............................. »
dels genom återbetalning till statsinstitutioner eller av
dem förvaltade fonder............................ »
dels ock genom amortering å de av staten vid inköp
av enskilda järnvägar övertagna obligationslånen samt
inlösen av vissa dylika lån........................ »
3,890,753: 33
26,991,940: —
56,697,420: —
8,077,333: 33
49,269,570: —
2,150,000: —
1,846,628: 74
Summa kr. 148,923,645: 40
1933 års 31/2 °/o statsräntelån. Såsom fullmäktige i sin berättelse till nästlidet
års riksdag meddelade, hade riksgäldskontoret t. o. m. den 30 juni 1934
emitterat obligationer av detta lån å nominellt 127,081,400 kr. Under tiden
därefter t. o. m. den 7 januari 1935, vilken sistnämnda dag enligt beslut av
fullmäktige all försäljning av obligationer av ifrågavarande lån upphörde,
hava under hand försålts obligationer å ytterligare nominellt 32,411,600 kr.
Den 7 januari 1935 hade alltså ett belopp av sammanlagt nominellt 159,493,000
kr. av lånet blivit placerat. Försäljningskursen för de under budgetåret 1934/
1935 t. o. m. sistnämnda dag försålda obligationerna har växlat mellan 96 %
och 1061/., °/o. Lånet är ännu icke avslutat.
1934 års 31/2 °lo amorteringslån. I berättelsen till nästlidet års riksdag
meddelade fullmäktige, att den 31 december 1934 av ifrågavarande lån återstode
oplacerade obligationer å tillhopa 56,900 kr. Ifrågavarande obligationspost
försåldes den 29 påföljande januari till en kurs av 1073/4 °/o.
Den 13 december 1935 meddelade Kungl. Maj:t sin garanti å detta lån.
1934 års 3 °!o statsräntelån. T. o. m. den 5 januari 1935 hade anmälts
nominellt 26,980,700 kr. av svenska statens 3.6 °/o räntelån till utbyte mot
obligationer av 1934 års 3 % statsräntelån. Sedermera försåldes under tiden
10 januari—14 juni 1935 obligationer av sistnämnda lån å sammanlagt nominellt
141,100 kr. till postsparbanken för dess insättares räkning till en kurs,
4
Bankoutskottets memorial Nr 2.
varierande mellan 96^2 % och 99 %>. Vid budgetårets utgång den 30 juni 1935
hade sålunda obligationer å sammanlagt 27,121,800 kr. av lånet blivit placerade.
Lånet är ännu icke avslutat.
1935 års 2 V2 °/o statsräntelån. Den 19 mars 1935 beslöto fullmäktige att
för tillgodoseende av riksgäldskontorets behov av lånemedel utgiva ett nytt
statslån å nominellt 50,000,000 kr., löpande med 2 1/2 °/o ränta. Låneemissionen
skulle äga rum i samverkan med riksbanken och det privatbankskonsortium,
som biträtt riksgäldskontoret vid flertalet av dess tidigare inom landet
företagna låneoperationer. Då vissa statsinstitutioner, med vilka förhandlingar
angående övertagande av hela lånet eller del därav ägt rum, därvid
förklarat sig villiga att övertaga obligationer å sammanlagt 33,000,000 kr.,
beslöts att allenast återstående belopp, 17,000,000 kr., skulle utbjudas till
teckning av allmänheten. För lånet fastställdes i övrigt bl. a. följande villkor,
nämligen att försäljningskursen skulle utgöra 96 1/2 %, innebärande en
effektiv förräntning av lånet av drygt 2.8 %, att till lånet hörande obligationer
skulle dagtecknas den 15 april 1935 samt vara försedda med den 15
april och den 15 oktober förfallande räntekuponger, att lånet skulle återbetalas
den 15 april 1947, att obligationerna skulle utbjudas till teckning fr. o.
m. den 22 t. o. m. den 30 mars 1935, samt att likvid för tecknade och tilldelade
obligationer .skulle erläggas senast den 15 juli 1935.
Den 28 mars 1935, sålunda två dagar före teckningstidens utgång, avbröts
teckningen å ifrågavarande lån, sedan rapporterna från de olika teckningsställena
givit vid handen, att det utbjudna lånebeloppet slutsålts.
Vid budgetårets utgång den 30 juni 1935 hade valuta inkommit till riksgäldskontoret
för obligationer av ifrågavarande lån å sammanlagt nominellt
37,500,500 kr. Lånet är ännu icke avslutat.
Inlösen av 1890 års 3 V2 °!o statsräntelån. Sedan fullmäktige den 25 oktober
1934 beslutat att till inlösen den 1 mars 1935 uppsäga ifrågavarande
lån, varå då återstod ett belopp av 8,077,333 kr. 33 öre, hade i anledning
härav till och med den 30 juni 1935 av lånet inlösts obligationer i riksgäldskontoret
å nominellt 3,737,333 kr. 31 öre samt i utlandet å nominellt 3,634,222
kr. 22 öre.
Inlösen av 1899 års 3 1/2 °/o amorteringslån. Den 2 maj 1935 beslöto fullmäktige
att till inlösen den 15 augusti 1935 uppsäga ifrågavarande lån, varå
efter avdrag av riksgäldskontorets behållning av uppköpta obligationer av
detta lån återstod ett belopp av 18,884,520 kr. Kungörelse om uppsägningen
infördes på föreskrivet sätt före den 15 maj 1935 i Post- och inrikes tidningar
samt i ett antal utländska tidningar.
Inlösen av 1924 års 5 V2 Vo statslån. Till och med den 30 juni 1935 hade
av riksgäldskontoret uppköpts obligationer av detta lån å nominellt 651,500
dollars samt av The National City Bank of New York uppköpts eller inlösts
Bankoutskottets memorial Nr 2.
5
obligationer å nominellt cirka 9,911,000 dollars, varav intill nämnda dag
enligt till riksgäldskontoret inkomna redovisningar bokförts ett belopp av
nominellt 7,193,000 dollars.
Enligt riksgäldskontoret från The National City Bank tillhandakomna
uppgifter utgjorde det utelöpande obligationsbeloppet den 30 juni 1935 nominellt
cirka 2,558,000 dollars.
Såsom fullmäktige meddelade i sin berättelse till nästlidet års riksdag hade
Försäkringsaktiebolaget Skandia hos Kungl. Maj:ts och Rikets Svea Hovrätt
anhängiggjort talan mot riksgäldskontoret och yrkat, att hovrätten, med fastställande
av riksgäldskontorets skyldighet att jämlikt i obligationerna av
1924 års statslån förekommande guldvärdeklausul fullgöra utgående likvider
för obligationerna i gulddollar eller i ett mot dessas värde svarande belopp
i sedlar, måtte ålägga riksgäldskontoret att till bolaget utgiva dels ett
belopp, motsvarande guldvärdet av den 1 november 1933 betalbara, till av
bolaget ägda dollarobligationer hörande kuponger å $ 20,253: 75, dels ock
skillnaden mellan guldvärdet och värdet i pappersdollars av motsvarande
per den 1 maj 1933 i pappersvaluta inlösta kuponger. I av hovrätten den
16 april 1935 avkunnad dom bifölls bolagets talan i så måtto, att riksgäldskontoret
förpliktades till bolaget utgiva kupongräntan per den 1 november
1933 efter guldvärde, varemot bolagets yrkande örn betalning jämväl av 1
maj-kupongerna efter guldvärde icke vann hovrättens bifall. Domen avkunnades
efter omröstning och sammanjämkning av skiljaktiga meningar.
En av hovrättens ledamöter ogillade helt bolagets talan. Såväl riksgäldskontoret
som bolaget har överklagat domen i Högsta Domstolen, vars avgörande
icke förväntas föreligga förrän tidigast under förra hälften av innevarande
år.
Den genom fullmäktiges försorg i början av år 1935 från trycket utgivna
publikationen »Guldklausulmålet mellan Försäkringsaktiebolaget Skandia
och Riksgäldskontoret» har på föranstaltande av fullmäktige efterföljts av
en andra, i dagarna från trycket i en upplaga av 500 exemplar utkommen
del, omfattande handlingar, som i målet ingivits till Svea Hovrätt och Kungl.
Majit under tiden december 1934—november 1935, jämte Svea Hovrätts
dom m. m.
Skulden för de av riksgäldskontoret upptagna obligationslånen
utgjorde den 1 juli 1934 ........................ kr. 1,926,907,514:44
och den 30 juni 1935 ............................ * 1,949,014,397: 78
samt har alltså under budgetåret ökats med........ kr. 22,106,883: 34
Skulden för de av staten vid inköp av enskilda järnvägar övertagna, selson!
fonderad statsskuld bokförda obligationslånen, som den 1 juli 1934 uppgick
till 5,015,734 kr. 59 öre har under samma period minskats genom amortering
å samt inlösen av vissa dylika lån med 1,846,628 kr. 74 öre. Återstående
skulden för dessa lån uppgick alltså den 30 juni 1935 till 3,169,105
kr. 85 öre.
De medel, riksgäldskontoret mottagit till förvaltning från statens pensions
-
6
Bankoutskottets memorial Nr 2.
anstalt samt vissa av statens egna institutioner förvaltade fonder uppgingo
vid början av budgetåret 1934/1935 till 234,648,328 kr. 10 öre och vid slutet
av samma budgetår till 276,024,544 kr. 90 öre. De olika depositionernas belopp
framgå av nedanstående tabell:
Behållning
den 1 juli 1934
Kr.
Inbetalt under
budgetåret
1934/1935
Kr.
Återbetalat
under budget- året 1934 1935
Kr.
Kapitaliserad
ränta
Kr.
Behållning
den 30 juni 1935
Kr.
Statens pen- sionsanstalt ..
142,048,347: 36
2,150,000: —
6,187,653: 40
146,086,000: 76
Pensionsförsäk- ringsfonden ..
21,000,000: —
__
__
_
21,000,000: -
Postverkets pen- sionsfond ....
11,899,980:74
235,000: —
_
803,563:40
12,938,544: 14
Telegrafverkets
pensionsfond .
10,000,000: —
_
_
_
10,000,000: -
Statens järnvä- gars pensions- fond ........
12,500,000: —
18,000,000: —
30,500,000: —
Postverkets för- nyelsefond . . .
7,000,000: —
1,000,000: —
_
_
8,000,000: —
Telegrafverkets
fömyelsefond .
—
12,000,000: —
_
_
12,000,000: —
Statens vatten- fallsverks för- nyelsefonder .
30,200,000: -
5,300,000: -
35,500,000: —
Summa kr.
234,648,328:10
36,535,000: —
2,150,0u0: -
6,991,216:80
276,024,544:90
Ränta har för tiden 1 juli—31 december 1934 å samtliga ifrågavarande
medel gottgjorts efter en räntefot av 4.4 %.
Såsom omförmäldes i fullmäktiges berättelse till 1935 års riksdag träffades
under december månad 1934 efter förhandlingar med generalpoststyrelsen,
telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen överenskommelser
angående ändrade grunder, att tillämpas från och med den 1 januari
1935, ifråga örn uppsägningstid och räntegottgörelse beträffande sådana
postverkets, telegrafverkets och vattenfallsverkens förnyelsefonder samt
telegrafverkets och statens järnvägars pensionsfonder tillhöriga medel, vilka
deponerades i riksgäldskontoret, innefattande bl. a. bestämmelser angående
olika ränteberäkning för medel, som bundits med fem eller två års uppsägning.
För belopp, tillhörande ovan omförmälda fonder, som vid överenskom
melsernas avslutande innestodo i riksgäldskontoret eller sedermera under budgetåret
till riksgäldskontoret överlämnats, har avtalats en uppsägningstid av
fem år; med tillämpning av de angivna bestämmelserna har ränta å här ifrågavarande
medel liksom även å övriga i ovanstående tabell angivna depositioner,
jämväl för tiden 1 januari—30 juni 1935 beräknats efter en räntefot
av 4.4 %.
överenskommelse enligt förenämnda grunder har beträffande förräntningen
av i riksgäldskontoret deponerade medel, tillhöriga postverkets pensionsfond,
Bankoutskottets memorial Nr 2.
7
under maj månad 1935 träffats med generalpoststyrelsen. Nämnda överenskommelse
är avsedd att gälla fr. o. m. den 1 juli 1935. För de postverkets
pensionsfond tillhöriga medel, som den 30 juni 1935 innestodo i riksgäldskontoret,
gäller en uppsägningstid av fem år. Den å nämnda medel gottgjorda
räntan har icke utbetalats, utan har densamma lagts till den i riksgäldskontoret
innestående kapitalbehållningen. På samma sätt har förfarits
med räntan å de av statens pensionsanstalt överlämnade medlen. Enligt
beslut av 1933 års riksdag äger emellertid anstalten tillsvidare att förfoga
över räntan å berörda medel. Å övriga depositioner har räntan utbetalats
vid respektive förfallotider.
Riksgäldskontorets skuld på grund av upplåning mot statsskuldsförbindelser
uppgick den 30 juni 1934 till 51,500,000 kr. Under budgetåret 1934/1935
(juli—oktober 1934) har ytterligare influtit sammanlagt 18,500,000 kr. genom
sådan upplåning hos Kooperativa förbundet, postsparbanken och postgirokontoret.
Den 30 juni 1935 uppgick riksgäldskontorets ifrågavarande skuld
alltså till 70,000,000 kr.
Med undantag av från statskontoret den 8 maj 1934 upplånade medel
(4,000,000 kr.), vilka skola återbetalas den 8 maj 1944, gäller beträffande samtliga
här ifrågavarande medel, att de skola av riksgäldskontoret återbetalas ett
år efter å någondera sidan skedd uppsägning, dock tidigast, såvitt angår de
hos Kooperativa förbundet upplånade medlen, åtta år samt beträffande de
övriga medlen tio år efter medlens överlämnande till riksgäldskontoret. Ränta
erlägges halvårsvis den 1 april och den 1 oktober samt utgår för statsskuldförbindelser
å sammanlagt 26,000,000 kr. efter en räntefot, motsvarande medelvärdet
av den effektiva räntan för av riksgäldskontoret under närmast
föregående två kalenderår verkställd ny fast upplåning och för övriga statsskuldförbindelser
efter en fast räntefot. Den rörliga räntefoten har fastställts
till 4.3 % för förfallotiden den 1 oktober 1934 samt till 4 °/o för förfallotiderna
den 1 april och den 1 oktober 1935. Den fasta räntefoten utgör
för förbindelser å 7,250,000 kr..................................... 4.4 %
» » » 15,250,000 » .................................... 4 %
» » » 10,000,000 » .................................... 3.8%
» » » 5,000,000 » .................................... 3.7%
» » » 4,000,000 » .................................... 3.6%
» » »> 2,500,000 » .................................... 3 %
Den tillfälliga statsskulden utgjorde den 1 juli 1934 . . kr. 128,500,000: —
och den 30 juni 1935 .............................. » 186,500,000: —
samt har alltså under det senaste förflutna budgetåret
ökats med ...................................... kr. 58,000,000: —
Såsom tillfällig statsskuld redovisades den 1 juli 1934 följande poster:
l:o) en till riksbanken i samband med den år 1932 genomförda
stödaktionen åt Skandinaviska Kreditaktiebolaget
utfärdad statsskuldförbindelse å............ kr. 100,000,000: —
8
Bankoutskottets memorial Nr 2.
2:o) svenskt statsskuldbevis, utfärdat till riksbanken
vid övertagande jämlikt 1933 års riksdags beslut av
Aktiebolaget Kreditkassans av år 1922 skuld till riksbanken
å ........................................ kr. 26,500,000: —
3:o) ett i samband med statsförvärv av Uppsala—
Gävle järnväg av riksgäldskontoret övertaget reverslån
å ............................................ » 2,000,000: —
kr. 128,500,000: —
Under budgetåret har ovannämnda reverslån på förfallodagen den 31 december
1934 inlösts, varigenom den tillfälliga statsskulden minskats med motsvarande
belopp kr. 2,000,000: —.
Såsom fullmäktige i sin berättelse till 1935 års riksdag omförmält, påbörjade
fullmäktige under hösten 1934, för tillgodoseende av riksgäldskontorets
behov av kassaförstärkning, försäljning till allmänheten av 3-månaders
skattkammarväxlar. Sålunda försåldes, efter det anbud medelst annonser
i Post- och inrikes tidningar infordrats, den 5 november och den 5 december
1934 samt den 5 jan. 1935 sådana växlar å ett belopp av vid vartdera
tillfället 15,000,000 kr. till ett medeldiskonto av respektive 0.476 %>, 0.596 °/o
och 0.540 %. För anskaffande av medel bl. a. till omsättning av ifrågavarande
den 5 februari, den 5 mars och den 5 april 1935 till betalning förfallande
skattkammarväxlar å sammanlagt 45,000,000 kr. infordrades sedermera
medelst kungörelse på förut omförmält sätt före respektive förfallodagar
anbud å övertagande vid varje tillfälle av 3-månaders skattkammarväxlar
å 20,000,000 kr. I anledning av inkomna anbud försåldes sådana
växlar, den 5 februari 1935 till ett medeldiskonto av 0.512 %, den 5 mars
1935 till ett medeldiskonto av 0.479 % samt den 5 april 1935 till ett medeldiskonto
av 0.423 %. De till betalning den 5 maj respektive den 5 juni 1935
förfallande växlarna omsattes genom försäljning till anbudsgivare av nya
3-månaders skattkammarväxlar å samma belopp, förfallande respektive den
5 augusti och den 5 september 1935, till ett medeldiskonto av i förra fallet
0.398 °/o och i senare fallet 0.380 %. Vid budgetårets utgång den 30 juni
1935 utgjorde sålunda riksgäldskontorets skuld på grund av utelöpande
skattkammarväxlar sammanlagt 60,000,000 kr.
De under budgetåret 1934/1935 förfallna räntorna å statsskulden hava uppgått
till nom. 97,880,519 kr. 73 öre mot 99,295,547 kr. 12 öre under närmast
föregående budgetperiod. Minskningen är beroende på att räntorna å den
tillfälliga statsskulden nedgått med 3,839,233: 78 kr., medan å andra sidan
räntorna å den fonderade statsskulden ökats med 2,424,206: 39 kr.
I ränteutgifterna äro för budgetåret 1934/1935 inräknade kursförluster vid
räntelikvider i utländsk valuta å 1,171,438 kr. 46 öre.
De icke räntebärande skulderna utgjorde
den 1 juli 1934 .................................. kr. 271,998,273: 67
och den 30 juni 1935 .............................. » 381,668,925: 97
samt hava alltså ökats med ........................ kr. 109,670,652: 30.
Bankoutskottets memorial Nr 2.
9
Fonden för statsskuldens amortering, som den 1 juli 1934 hade en behållning
av kr. 3,383,772: 61, har under sistförflutna budgetår ökats med det å
1934/1935 års riksstat för avsättning till fonden anvisade anslaget å kr.
1.000. 000: —. Vid bokslutet den 30 juni 1935 utgjorde fondens behållning
sålunda kr. 4,383,772: 61.
Fonden för återlevererade lånemedel uppgick den 1 juli 1934 till kr.
19,233,944: 84 och har under det senaste budgetåret ökats med sammanlagt
kr. 53,701,561: 19, utgörande återlevereringar å vissa från riksgäldskontoret
utbetalade anslag, avbetalningar å lån, som utlämnats av riksgäldskontoret
m. m. Vid budgetårets utgång överfördes fondens behållning, kr.
72,935,506: 03, till titeln »Lånemedel. Återbetalningar å 1934/1935 års riksstat».
Av domänverket till förvaltning överlämnade medel. 1923 års riksdag har
bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att till förvaltning mottaga domänverket
tillhöriga medel, som icke äro erforderliga för verkets omedelbart
förestående utgifter eller inleverering till statsverket av driftöverskott. Vid
början av budgetåret 1934/1935 innestodo i riksgäldskontoret dylika medel
till belopp av 8,500,000 kr. Sedermera har domänstyrelsen under månaderna
augusti och september 1934 till förvaltning överlämnat sammanlagt 11,000,000
kr. A andra sidan har under budgetåret av de mottagna medlen i särskilda
poster till domänstyrelsen återbetalats tillhopa 15,500,000 kr. I följd härav
uppgick domänverkets tillgodohavande i riksgäldskontoret den 30 juni 1935
till 4,000,000 kr.
Räntan å här ifrågavarande medel beräknas för kalenderår och utgick under
år 1934 intill den 1 oktober efter 2 °/o. Efter nämnda dag gäller enligt särskild
överenskommelse räntesatsen 2 °/o för ett belopp av 10,000,000 kr., under
förutsättning att detta belopp bindes med en uppsägningstid av sex månader;
för utöver nämnda belopp överlämnade medel beräknas räntan efter L/2 %>.
För år 1934 utgjorde räntan efter angivna beräkningsgrunder 311,555 kr
56 öre, vilket belopp vid årets slut utbetalades till domänstyrelsen. Sedan
riksgäldskontoret bifallit en framställning från domänstyrelsen i april 1935
att av vid denna tidpunkt i riksgäldskontoret innestående medel, uppgående
till 12,500,000 kr., utbekomma 8,000,000 kr. i slutet av juni månad 1935 utan
hinder av förenämnda bestämmelser rörande uppsägningstid, träffades överenskommelse
att ränta å domänverkets samtliga till riksgäldskontoret för
förvaltning överlämnade medel fr. o. m. den 1 januari 1935 tillsvidare skulle
utgå efter L/2 °/o. Ben i oktober 1934 träffade överenskommelsen tillämpas
emellertid åter, så snart de överlämnade medlen uppgå till ett belopp av
10.000. 000 kr., vilka bindas med sex månaders uppsägning.
Av utrikesdepartementets arvsbyrå till förvaltning överlämnade medel. Sedan
fullmäktige på sätt i berättelsen till nästlidet års riksdag omnämnts, förklarat
sig villiga att till förvaltning mottaga en utrikesdepartementets arvs
-
10
Bankoutskottets memorial Nr 2.
byrås fond å 60,000 kr. eller högst 100,000 kr., överlämnade utrikesdepartementet
den 30 april 1935 omförmälda fondmedel till ett belopp av 80,000 kr.
Medlen äro bundna ett år med en uppsägningstid av sex månader och ränta
gottgöres efter depositionsränta. Den 30 juni 1935 uppgick ifrågavarande
deposition, efter tillägg av ränta å 2 %, till kr. 80,266: 67. Räntebeloppet, kr.
266: 67, utbetalades i juli 1935 till utrikesdepartementet. Framdeles är räntan
avsedd att utbetalas årligen d. 30 juni.
De av statskontoret till förvaltning överlämnade kassabehållningarna utgjorde
den 1 juli 1934 165,000,000 kr. och ökades sedermera med sammanlagt
200,000,000 kr., som inlevererades med 100,000,000 kr. i december 1934
och lika mycket i maj 1935. Av dessa medel återbetalade riksgäldskontoret
under budgetåret 1934/1935 inalles 120,000,000 kr. Statskontorets tillgodohavande
för de till förvaltning överlämnade medlen utgjorde alltså den 30
juni 1935 245,000,000 kr., vilket belopp med 80,000,000 kr. överstiger motsvarande
siffra vid budgetårets ingång.
Tillskottsmedel för återställande av vissa bankers grundfonder. I riksgäldskontoret
innestående tillskottsmedel för återställande av Östergötlands
enskilda bank aktiebolags grundfond, som den 1 juli 1934 utgjorde 2,500,000
kr., har under budgetåret minskats med ett belopp av 800,000 kr., vilket
av banken använts till avbetalning å Aktiebolaget Metodens lån hos riksgäldskontoret
mot säkerhet av bevis å tillskott till bankens grundfond; I
följd härav uppgingo ifrågavarande tillskottsmedel den 30 juni 1935 till
1,700,000 kr.
Likaledes har i riksgäldskontoret innestående tillskottsmedel för återställande
av Aktiebolagets Göteborgs handelsbanks grundfond, vilka den 1 juli
1934 uppgingo till 13,822,972 kr. under budgetåret minskats med ett belopp
av 1,322,972 kr., varmed banken verkställt avbetalning å Aktiebolaget Durs
lån hos riksgäldskontoret mot säkerhet av bevis å tillskott till bankens grundfond.
I följd härav uppgingo ifrågavarande tillskottsmedel den 30 juni 1935
till 12,500,000 kr.
Tillskottsmedlen för återställande av Aktiebolaget Smålands Banks grundfond,
vilka den 2 augusti 1934 vid överflyttningen till riksgäldskontoret från
Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 uppgingo till 1,475,220 kr., hava under
budgetåret dels minskats med 122,935 kr., vilket belopp av banken använts
till avbetalning å Aktiebolaget Axes lån hos riksgäldskontoret mot säkerhet
av bevis å tillskott till bankens grundfond, dels ock ökats med ett belopp
av 370,480 kr., motsvarande nyssnämnda avbetalning å Aktiebolaget
Axes lån samt av banken med 247,545 kr. verkställd avbetalning å ett av
riksgäldskontoret jämlikt beslut av 1934 års riksdag från Aktiebolaget Kreditkassan
av år 1922 övertaget lån till Aktiebolaget Bond. I följd härav uppgingo
ifrågavarande tillskottsmedel den 30 juni 1935 till ett belopp av
1,722,765 kr.
Bankoutskottets memorial Nr 2.
11
Ä de anslag till kapitalökning, vilka av riksdagen anvisats att utgå från
riksgäldskontoret, har under budgetåret 1934/1935 utbetalats sammanlagt
277,323,579 kr. efter avdrag av till riksgäldskontoret återlevererade, vederbörande
anslag tillgodoförda lånemedel å resp. 6,000,000 kr. (statens järnvägar)
och 4,286 kr. (fonden för förlag till statsverket). Fördelningen av
denna summa på de olika riksstatstitlarna framgår av nedanstående sammanställning:
Postverket
...................................... kr. 1,182,735: —
Telegrafverket .................................... » 16,728,363: —
Statens järnvägar.................................. » 35,485,000: —
Statens vattenfallsverk ............................ » 7,200,000: —
Statens reproduktionsanstalt ........................ » 5,433: —
Fonden för statens aktier .......................... » 5,998,000: —
Statens utlåningsfonder (inklusive Fonden för låneunderstöd)
.......................................... » 13,410,000: —
Fonden för förlag till statsverket.................... » 197,314,048: —
Summa kr. 277,323,579: —
Det under Fonden för statens aktier upptagna beloppet, 5,998,000 kr. motsvarar
det belopp, som av riksgäldskontoret utbetalats för de av riksgäldskontoret
för statens räkning tecknade aktierna i det jämlikt beslut av 1934
års riksdag angående inrättande av ett institut för medellång och långfristig
kreditgivning åt företag inom näringslivet bildade företaget, Aktiebolaget Industrikredit.
Såsom fullmäktige omnämnde i berättelsen till 1935 års riksdag
överlämnade nämnda bolag till riksgäldskontoret i oktober 1934 ett belopp
av 3,000,000 kr., vilket förräntas efter en räntefot av 2 % och skall
återbetalas efter sex månaders uppsägning. Ränta å dessa medel utbetalades
till bolaget vid budgetårets utgång med kr. 40,666: 67.
I anledning av en av bolaget i juni 1935 gjord framställning beslöto fullmäktige,
efter samråd i ärendet med statsrådet och chefen för finansdepartementet,
att av bolaget tillhöriga medel mottaga ytterligare intill 3,000,000
kr. till förräntning efter en räntefot, motsvarande det medeldiskonto, som
av riksgäldskontoret betalades för i marknaden utbjudna tre månaders skattkammarväxlar.
Med stöd av fullmäktiges ovannämnda beslut överlämnade
bolaget till riksgäldskontoret den 29 juni 1935 ett belopp av 1,315,500 kr.
Den 30 juni 1935 utgjorde sålunda bolagets till riksgäldskontoret för förvaltning
överlämnade medel sammanlagt 4,315,500 kr.
Riksgäldskontorets inom linjen förda skulder, vilka vid ingången av budgetåret
1934/1935 uppgingo till 311,200,377 kr. 16 öre, hava ökats med
11,650,000 kr., motsvarande nedannämnda av riksgäldskontoret på grund
av särskilda av riksdagen fattade beslut utfärdade förbindelser nämligen
12
Bankoutskottets memorial Nr 2.
förbindelse den 5 juli 1934 att vid anfordran till Svenska
jordbrukskreditkassan överlämna svenska statens 4 %
obligationer å nominellt ............................ kr. 10,000,000: —
förbindelser att vid anfordran tillhandahålla riksbanken
statsobligationer å nedan angivna belopp såsom säkerhet
för en var av följande centralkassors för jordbrukskredit
förbindelser, nämligen riksgäldskontorets förbindelser
den 27 juli 1934 för Östergötlands centralkassa, avseende
4 °/o obligationer å nominellt.................. » 400,000: —
den 27 juli 1934 för Gävleborgs läns centralkassa, avseende
4 %> obligationer å nominellt................ » 200,000: —
den 9 augusti 1934 för Övre Norrlands centralkassa, av
sende
4 % obligationer å nominellt .............. » 100,000:-—-
den 16 augusti 1934 för Skaraborgs läns centralkassa,
avseende 4 % obligationer å nominellt............ » 300,000: —
den 8 september 1934 för Östergötlands centralkassa,
avseende 4 % obligationer å nominellt............ » 200,000: —
den 25 oktober 1934 för Mälarprovinsernas centralkassa,
avseende 3 1/2 %> obligationer å nominellt...... » 100,000: —
den 22 november 1934 för Södra Sveriges centralkassa,
avseende 372 % obligationer å nominellt.......... » 200,000: —
den 1 juni 1935 för Mellersta Sveriges centralkassa, avseende
4 % obligationer å nominellt.............. » 100,000: —
den 6 juni 1935 för Östergötlands centralkassa, avseende
4 °/o obligationer å nominellt ................ » 50,000: —
Summa kr. 11,650,000: —.
I övrigt ha,va ifrågavarande skulder icke förändrats under det senast förflutna
budgetåret. De uppgingo alltså den 30 juni 1935 till 322,850,377 kr.
16 öre.
De inom linjen förda tillgångarna hava under budgetåret 1934/1935 likaledes
ökats med 11,650,000 kr., vilket belopp motsvarar värdet av de statsobligationer,
som avses i ovannämnda förbindelser. Tillgångarna inom linjen,
vilka den 1 juli 1934 utgjorde 310,949,600 kr., hade i följd därav vid bokslutet
den 30 juni 1935 ökats till 322,599,600 kr.
Riksgäldskontorets tillgångar utgjorde vid början av budgetåret
1934/1935 ........................................ kr. 507,530,853: 51
och vid slutet av samma period.................... » 603,558,736:66
samt hava alltså ökats med ........................ kr. 96,027,883: 15.
Av riksgäldskontoret uppköpta svenska statsobligationer voro den 1 juli
1934 bokförda till 3,382,279 kr. 62 öre och den 30 juni 1935 till 1,728,224 kr.
8 öre. Minskningen har uppkommit genom inlösen av uppköpta obligationer
Bankoutskottets memorial Nr 2.
13
av 1890 års 372 °/o statslån samt därigenom, att en del av obligationsförrådet
tagits i anspråk för verkställande av stadgad amortering å 1899 års 3V2 %
statslån.
Kontot Län till vissa järnvägsaktiebolag, övertagna fastigheter m. m. utvisade
den 1 juli 1934 en riksgäldskontorets fordran å 1,700 kr. utgörande lån
till Växjö—Åsheda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag. Å nämnda lån har sedermera
verkställts en avbetalning med 200 kr., varför riksgäldskontorets
fordran på grund av lånet den 30 juni 1935 utgjorde 1,500 kr. Å andra sidan
har kontot under budgetåret tillgodoförts dels ett belopp av 18,362 kr., utgörande
köpeskillingen för vissa av riksgäldskontoret från Varberg—Ätrans
järnvägsaktiebolags konkursbo inköpta fastigheter, dels ock ett belopp av
22,195 kr. 96 öre, utgörande två till Varberg—Kinnareds trafikaktiebolag utlämnade
lån å respektive 16,315 kr. 96 öre och 5,880 kr. Den 30 juni 1935
redovisades sålunda å ifrågavarande konto en riksgäldskontorets fordran på
grund av ovannämnda tre lån å sammanlagt 42,057 kr. 96 öre.
Jämlikt särskilda medgivanden av riksdagen har riksgäldskontoret åt Aktiebolaget
Kreditkassan av år 1922 öppnat två särskilda krediter, av vilka den
ena (å 60,000,000 kr.) beviljats för understödjande av vissa inhemska banker
och den andra (å 13,500,000 kr.) för beredande av stöd åt insättare i vissa
sparbanker. Riksgäldskontorets fordran å den förra krediten, som den 1 juli
1934 utgjorde 60,000,000 kr., hade den 30 juni 1935 nedgått till 52,800,000 kr.,
beroende dels på att kassan å krediten återbetalat inalles 1,903,540 kr. och
dels på att ifrågavarande konto krediterats med förut i denna berättelse omnämnda
från kassan övertagna lån till Aktiebolaget Bond å 5,396,460 kr., under
det att riksgäldskontoret å krediten i december 1934 utbetalat 100,000 kr.
Vad angår riksgäldskontorets fordran i anledning av krediten å 13,500,000 kr.
utgjorde denna vid budgetårets ingång 10,688,510 kr. 31 öre och vid dess slut
10,344,603 kr. 32 öre. Minskningen har uppkommit därigenom, att kassan
under budgetåret å krediten återbetalat inalles 344,824 kr. 22 öre, under det
att riksgäldskontorets utbetalningar därå under samma tid uppgått till sammanlagt
917 kr. 23 öre.
Det belopp av 12,000,000 kr., som före den 1 juli 1934 förskottsvis utbetalats
såsom förlcigskapital åt Svenska spannmåls/öreningen, har efter budgetårets
ingång avförts å det i riksstaten för 1934/1935 under utgifter för kapitalökning
för ändamålet anvisade reservationsanslaget å 65,000,000 kr.
De s. k. inkomstresterna å lånemedel sanslag uppgingo den 1 juli 1934 till
159,569,399 kr. 89 öre och den 30 juni 1935 till 181,502,902 kr. 78 öre. Sistnämnda
summa motsvaras av ännu icke lyftade belopp å de anslag, som å
riksstaterna anvisats att utgå av lånemedel.
Såsom meddelades i berättelsen till 1935 års riksdag beslöto fullmäktige
att till återbetalning den 1 november 1934 uppsäga återstående då utelöpande
14
Bankoutskottets memorial Nr 2.
obligationer av 1924 års 5V2 °/o statslån. Då lånet i räkenskaperna bokförts
till parikurs, d. v. s. efter en kurs av 3 kr. 73 öre för en dollar, medan inlösen
ägt ruin till högre kurs, har vid ifrågavarande inlösen under budgetåret
uppkommit en kursförlust av 2,384,655 kr. 69 öre. Sagda belopp har balanserats
i räkenskaperna och sålunda uppförts bland riksgäldskontorets tillgångar
den 30 juni 1935.
Riksgäldskontorets behållning å dess checkräkning i riksbanken utgjorde
den 1 juli 1934 106,731,606 kr. 70 öre och hade vid bokslutet den 30 juni 1935
ökats till 153,099,362 kr. 31 öre.
Sedan 1935 års riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 98
bemyndigat fullmäktige att ställa ett belopp av högst 30,000,000 kr. såsom
förlag skapital till Svenska spannmåls! öreningens u. p. a. förfogande, vilket
jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 30 mars 1935 skulle ske i den ordning och
på de villkor, som stadgats beträffande användningen av det för budgetåret
1934/1935 anvisade reservationsanslaget till förlagskapital åt föreningen å
65.000. 000 kr., träffades den 10 april 1935 mellan riksgäldskontoret och föreningen
överenskommelse örn ett tillägg till avtalet av den 31 maj 1934, angående
tillhandahållande åt föreningen av ovannämnda reservationsanslag,
enligt vilket tillägg nu ifrågavarande förlagskapital å 30,000,000 kr. skulle
tillhandahållas föreningen på sätt och i den ordning, som stadgats i nyssnämnda
avtal. Enligt detta avtal skall föreningen, innan utbetalning av rekvirerat
belopp genom insättning å föreningens checkräkning i riksbanken av
riksgäldskontoret verkställes, till riksgäldskontoret avlämna skuldförbindelse
enligt fastställt formulär å det belopp, rekvisitionen för varje gång avser.
Föreningen är skyldig att förskottsvis erlägga ränta å sin skuld till riksgäldskontoret
efter en räntesats, motsvarande den som vid ingången av den period,
för vilken ränta erlägges, av riksbanken skulle debiteras vid övertagande
från riksgäldskontoret av skattkammarväxlar med samma löptid som
nämnda ränteperiod. Vid insättning å föreningens räkning i riksbanken skall
avdrag ske av ränta å beloppet för tiden intill utgången av löpande kvartal.
Sker insättning å sista dagen i ett kvartal, skall ränteavdrag ske för tiden intill
utgången av nästa kvartal. För den tid, för vilken ränta i enlighet med
vad ovan sagts ej avdragits, skall föreningen sista vardagen av varje kvartal
erlägga ränta å sin skuld till riksgäldskontoret intill utgången av nästa kvartal.
Efter av föreningen därom gjorda framställningar har riksgäldskontoret
under budgetåret 1934/1935 såsom förlagskapital utbetalat sammanlagt
63.000. 000 kr. Då till föreningen före den 1 juli 1934 förskottsvis utbetalats
ett belopp av 12,000,000 kr., utgjorde föreningens skuld till riksgäldskontoret
den 30 juni 1935 75,000,000 kr.
Slutligen må här anmärkas, dels att genom avtal den 20 juni 1935 mellan
riksgäldskontoret och föreningen bestämts, att de skuldförbindelser å sammanlagt
65,000,000 kr., som av föreningen avlämnats till riksgäldskontoret
i enlighet med ovannämnda avtal av den 31 maj 1934 och vilka eljest skolat
Bankoutskottets memorial Nr 2.
15
förfalla till betalning den 30 juni 1935, samt de skuldförbindelser, vilka komme
att av föreningen avlämnas till riksgäldskontoret på grund av förut omförmälda
tilläggsavtal av den 10 april 1935, skulle förfalla till betalning den
31 december 1935, dels ock att till föreningen under juli månad 1935 utbetalats
återstoden av ifrågavarande förlagskapital, 20,000,000 kr.
Beträffande de av riksgäldskontoret förvaltade utlåning sfonderna, få fullmäktige
meddela följande.
Allmänna järnvägslånefonden. Riksgäldskontorets fordringar, däri inberäknat
kapitalvärdet av riksgäldskontoret tillhöriga järnvägar, för de lån,
vilka utlämnats från denna fond, hava under budgetåret 1934/1935 minskats
med 5,726,647 kr. 10 öre; de utgjorde nämligen den 1 juli 1934 46,812,432 kr.
47 öre och den 30 juni 1935 41,085,785 kr. 37 öre. Under budgetåret har inalles
2,611,432 kr. 85 öre avskrivits å vissa från fonden utlämnade lån. De
avskrivna beloppen äro följande:
Norra Östergötlands järnvägsaktiebolags lån .............. kr. 30,031: 70
Södra dalarnes järnvägsaktiebolags lån nr 1 av år 1876 .... » 71,169: 41
» » » » » 3 » » 1913 .... » 74,338: 18
Väderstad—Skänninge—Bränninge järnvägsaktiebolags lån .. » 1,678,986: 40
Mellersta Södermanlands järnvägsaktiebolags lån .......... » 57,868:60
Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolags lån nr 1 av år 1901 .. » 463,611: —
» » » » » 2 » » 1927 .. » 235,427:56
Summa kr. 2,611,432:85
Vid slutet av räkenskapsåret 1934/1935 uppgingo statsverkets till betalning
förfallna oguldna fordringar å de från allmänna järnvägslånefonden utgivna
lånen till 5,486,534 kr. 73 öre mot 6,483,577 kr. 59 öre vid räkenskapsårets
början. Vid jämförelse mellan förhållandena vid budgetårets början och slut
bör beaktas att förfallna fordringsbelopp å 1,533,248 kr. 39 öre avskrivits.
Jämlikt beslut av 1935 års riksdag har Kungl. Majit förordnat, att beträffande
lån, som beviljats eller ma komma att beviljas från allmänna järnvägslånefonden
eller bibanelånefonden, den årliga räntan må fr. o. m. den 1 juli
1935 tills vidare utgå efter 4^2 °/o, annuiteten med 5 °/o och överränta med 5 n/o,
med skyldighet för läntagare att framdeles vidkännas den höjning av räntefoten,
som Kungl. Majit med hänsyn till den effektiva medelräntan för
statens upplåning kan finna gott bestämma, ävensom den ändring av annuiteten,
som därav kan föranledes, dock att, såvitt angår redan beviljade lån,
dylik räntehöjning icke ina gå utöver de bestämmelser rörande räntefoten,
som gällde, då lånet beviljades.
Beträffande avskrivningarna å Norra Östergötlands järnvägsaktiebolags
och Väderstad—Skänninge—Bränninge järnvägsaktiebolags lån har redogörelse
därför lämnats i fullmäktiges berättelse till nästlidet års riksdag.
Avskrivningen å Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolags båda statslån har
verkställts i överensstämmelse med 1935 års riksdags beslut i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition nr 128, angående nedskrivning av statslån till an
-
16
Bankoutskottets memorial Nr 2.
läggning av Skövde—Axvalls järnväg m. m. Enligt brev den 17 maj 1935,
varigenom fullmäktige delgåvos underrättelse om riksdagens ifrågavarande
beslut, medgav Kungl. Majit, att, under förutsättning att överenskommelse
mellan Skövde stad och Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag, å ena sidan,
samt Västergötland—Göteborgs järnvägsaktiebolag och Lidköping—Skara—
Stenstorps järnvägsaktiebolag, å andra sidan, beträffande överlåtelse till sistnämnda
järnvägsaktiebolag av Skövde—Axvalls järnväg, träffades i huvudsaklig
överensstämmelse med det i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 22 februari 1935 återgivna förslaget, samt att sådan överlåtelse
komme till stånd före den 1 oktober 1935, statens fordran hos Skövde—Axvalls
järnvägsaktiebolag på grund av ovan omförmälda statslån för anläggning av
järnvägen Skövde—Axvall finge avskrivas till den del, densamma överstege
142,000 kr., samt att sistnämnda belopp finge såsom nytt lån, räknat fr. o. m.
den 1 januari 1935, övertagas av Lidköping—Skara—Stenstorps järnvägsaktiebolag.
Sedan Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag i likvidation genom
köpebrev den 24 juli 1935 till Lidköping—Skara—Stenstorps järnvägsaktiebolag
försålt järnvägen Skövde—Axvall, att tillträdas den 1 juni 1935, samt
sistnämnda bolag den 24 juli 1935 i enlighet med föreskrift i ovannämnda
Kungl. Majits brev till riksgäldskontoret eller order utfärdat skuldebrev å
142,000 kr., varå tecknats borgen såsom för egen skuld av Västergötland—
Göteborgs järnvägsaktiebolag, har ifrågavarande avskrivning å Skövde—Axvalls
järnvägsaktiebolags statslån verkställts per den 1 januari 1935.
Enligt medgivande av fullmäktige hava följande lån från fonden på en gång
återbetalats, därvid inbetalningarna uppgått till nedan angivna belopp:
Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolags lån...... kr. 163,792:94
Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnvägsaktiebolags
lån .............................................. » 718,531:29
Gotlands järnvägsaktiebolags lån nr 2.................. » 85,724: 75
Södra Dalarnes järnvägsaktiebolags lån (reglerat under år
1934) ............................................ » 2,314,858:08
Summa kr. 3,282,907:06.
Den 1 januari 1935 utgjorde Vimmerby—Ydre järnvägsaktiebolags förfallna
skuld till riksgäldskontoret på grund av erhållet statslån för anläggning
av järnväg från Vimmerby till Hällefors sammanlagt 353,874 kr. 66 öre, inberäknat
ränta och överränta. Då bolaget, som under år 1934 trätt i likvidation,
underlåtit att till riksgäldskontoret inbetala den förfallna skulden eller
någon del därav, beslöto fullmäktige såsom innehavare av inteckning med
bästa förmånsrätt i förenämnda järnväg till säkerhet för ifrågavarande statslån,
den 15 februari 1935 att låta hos vederbörande överexekutor söka be
täkling ur den intecknade järnvägen för bolagets skuld till riksgäldskontoret.
Vid i anledning härav den 17 juni 1935 hållen exekutiv auktion å järnvägen,
inropades denna av riksgäldskontoret för svenska statens räkning för ett belopp
av 120,000 kr. Den 17 och 22 juli 1935 träffades mellan riksgäldskontoret
och Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägsaktiebolag avtal angåen
-
Bankoutskottets memorial Nr 2.
17
de trafikering av Vimmerby—Ydre järnväg fr. o. m. den 30 juli 1935, varvid
bl. a. överenskommits, att bolaget i arrendeavgift skall till riksgäldskontoret
utgiva ett belopp, motsvarande 4x/2 °/o å järnvägens beräknade realisationsvärde,
118,000 kr., dock att arrendeavgift icke skall utgå för tiden till 1936
års utgång. Avtalet, som av Kungl. Maj:t godkänts den 12 september 1935,
gäller till 1936 års slut samt därefter för ett år i sänder och anses förnyat,
därest uppsägning icke från någondera parten gjorts senast den 30 föregående
juni.
Bibanelånefonden. Statsverkets fordringar för lån, som utlämnats från bibanelånefonden,
uppgingo den 1 juli 1934
till .............................................. kr. 12,024,040:04
och den 30 juni 1935 till............................ » 12,403,826:89
samt hava alltså ökats med.......................... kr. 379,786: 85.
Av berörda belopp, 12,403,826 kr. 89 öre, motsvarar 500,000 kr. bokförda
värdet av Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolags järnväg mellan Åmål och Årjäng
med bibana Hallanda—Kättilsbyn och hamnbana till Åmåls djuphamn,
vilken järnväg å exekutiv auktion den 23 januari 1933 inköptes för svenska
statens räkning. Återstoden 11,903,826 kr. 89 öre, utgör beloppet av Dal—
Västra Värmlands järnvägsaktiebolags skuld till riksgäldskontoret, varav vid
budgetårets utgång 2,296,578 kr. 63 öre voro till betalning förfallna.
Allmänna byggnadslånef onden. Fordringarna för de lån, som från riksgäldskontoret
utlämnats för kanalanläggningar, vissa byggnadsföretag och
tomtreglering inom ett antal städer (allmänna byggnadslånefonden) utgjorde
den 1 juli 1934 873,378 kr. 8 öre. Vid räkenskapsårets slut den 30 juni
1935 uppgingo dessa fordringar till 857,236 kr. 10 öre och hava alltså minskats
med 16,141 kr. 98 öre.
De ränte- och amorteringsbelopp, som under tiden t. o. m. den 30 juni
1935 förfallit till betalning å ifrågavarande lån, hava inbetalts av samtliga
låntagare med undantag av Kinda kanals aktiebolag. Skulden för detta bolags
lån utgjorde den 1 juli 1934 584,149 kr. 94 öre och hade den 30 juni
1935 ökats till 593,912 kr. 89 öre, vilket belopp i dess helhet var till betalning
förfallet.
Beträffande Kinda kanals aktiebolags ifrågavarande skuld till riksgäldskontoret
få fullmäktige meddela följande.
Redan i december 1933 läto fullmäktige underrätta direktionen för Kinda
kanal därom, att fullmäktige med hänsyn till bolagets ekonomiska ställning
ansåge, att bolaget snarast möjligt borde dels hos Kungl. Maj:t göra framställning
om avlysning av Kinda kanal såsom allmän farled, dels ock vidtaga
åtgärder för kanalbolagets trädande i likvidation.
För att påskynda detta ärendes behandling beslöto fullmäktige sedermera
(januari 1934) efter att i frågan hava rådgjort med statsrådet och chefen för
Bihang till riksdagens protokoll 1036. 8 sami. Nr 2. 2
18
Bankoutskottets memorial Nr 2.
kommunikationsdepartementet låta lagsöka bolaget för hela dess dåvarande
förfallna skuld till riksgäldskontoret. Sedan fullmäktige, efter i anledning
härav med för frågan om kanalens fortsatta trafikering intresserade parter
förda förhandlingar, såsom oeftergivligt villkor för nedläggande av det mot
Kinda kanals aktiebolag inledda lagsökningsförfarandet krävt, att nämnda
intressenter garanterade ett sådant bidrag till kanalbolaget, att eventuellt förlust
av 1935 års rörelse fullständigt täcktes, vilken garanti enligt särskilt
medgivande av fullmäktige finge begränsas till lägst 12,000 kr., tecknades garantibeloppet
av Linköpings stad med 6,000 kr., av vissa kommuner med
3,400 kr., av Göta kanals aktiebolag med 1,500 kr. samt av enskild person
med resterande 1,100 kr. För eventuell driftsförlust under år 1936 har den
6 juli 1935 tecknats garanti intill ett belopp av 8,000 kr., nämligen av Linköpings
stad med 3,250 kr., av Göta kanals aktiebolag med 1,500 kr. samt av
vissa kommuner med resterande 3,250 kr.
Fonden för låneunderstöd. Jämlikt beslut av 1926 års riksdag har Aktiebolaget
Svenska Amerikalinjen från riksgäldskontoret erhållit ett lån å
6,000,000 kr. för byggande av ett systerfartyg till passageraremotorfartyget
Gripsholm. Det beviljade lånebeloppet utbetalades till bolaget i två poster
under åren 1927 och 1928. Lånet skall återbetalas under åren 1934—1943
med Vio årligen. Bolaget äger dock rätt att, om det så önskar, tidigare verkställa
avbetalningar å lånet. Enligt de för lånet bestämda villkoren skall å
detsamma årligen erläggas ränta efter 5 %. I anledning av motionsvis framställda
förslag har emellertid 1934 års riksdag medgivit, att räntan må fr.
o. m. den 1 juli 1934 tillsvidare utgå efter 4 1/2 %, med skylidghet för bolaget
att framdeles vidkännas den höjning av räntan, som Kungl. Majit med hänsyn
till den effektiva medelräntan å den fonderade statsskulden kan finna
gott bestämma, dock ej utöver den räntefot, som gällde för lånet, då det beviljades,
eller 5 %.
De räntebelopp, som hittills förfallit till betalning å ifrågavarande lån,
ha av bolaget behörigen erlagts. Å kapitalskulden har bolaget återbetalat
600.000 kr. å var och en av följande dagar, nämligen den 3 juli 1931, den
31 december 1932, den 30 december 1933, den 22 september 1934 samt den
14 juni 1935. Den återstående kapitalskulden uppgick den 30 juni 1935
till 3,000,000 kr.
Såsom lån till Sydsvenska kraftaktiebolaget för utförande av kraftverksanläggning
vid Karseforsen-Laholmsfallet i Lagan har av riksdagen såsom
reservationsanslag, att utgå av lånemedel, anvisats för budgetåret 1929/1930
4.700.000 kr. och för budgetåret 1932/1933 800,000 kr. Jämlikt särskilda
bemyndigande!! av Kungl. Majit har riksgäldskontoret utbetalat nämnda anslag
till vattenfallsstyrelsen, som i sin ordning tillhandahållit bolaget desamma
såsom lån för ovannämnda ändamål. Lånen hava förvaltats av vattenfallsstyrelsen,
som det jämlikt Kungl. Majits föreskrift ålegat att till riksgäldskontoret
omedelbart inleverera de ränte- och amorteringsbelopp, som
av låntagaren inbetalades till styrelsen. Den 1 juli 1934 uppgick den åter
-
Bankoutskottets memorial Nr 2. 19
stående kapitalskulden å lånen till respektive 4,487,461 kr. 78 öre och
763,649 kr. 58 öre.
Ränta å lånen har utgått efter en räntefot av respektive 4.85 % och 4.74 %.
Sedan bolaget emellertid i en till Kungl. Majit ingiven skrivelse — med
framhållande av att ifrågavarande räntesatser läge väsentligt över det rådande
ränteläget — hemställt, att Kungl. Majit ville medgiva bolaget rätt att,
därest bolaget så skulle vilja, inlösa lånen för deras omplacering, lämnade
Kungl. Majit i brev den 3 maj 1935 det önskade medgivandet, i anledning
varav bolaget till riksgäldskontoret den 14 i samma månad inbetalat då
resterande lånebelopp, respektive 4,430,420 kr. 34 öre och 753,730 kr. 41
öre, jämte därå upplupen ränta.
Förutom ovannämnda lån hava ett antal andra lån tid efter annan anvisats
på riksstaterna under titel »Låneunderstöd» att utgå dels av lånemedel,
dels ock — till mindre del — av andra statsinkomster.
Statsverkets fordringar för samtliga från fonden för låneunderstöd utlämnade
lån utgjorde vid bokslutet den 30 juni 1935 10,880,289 kr. 49 öre
mot 14,318,171 kr. 68 öre den 1 juli 1934.
Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar.
Till förlag för understöd åt enskilda järnvägar anvisade 1933 års riksdag för
budgetåret 1933/1934 ett reservationsanslag av 1,500,000 kr. Den 2 juni
1933 fastställde Kungl. Majit, att tillsvidare lända till efterrättelse, villkor
och bestämmelser för disposition av nämnda anslag, innebärande bl. a., att
järnvägsföretag må för enskild järnväg, vars understödjande finnes med
hänsyn till järnvägens betydelse för den allmänna samfärdseln påkallat
och ur ekonomisk synpunkt berättigat, kunna erhålla låneunderstöd för inköp
av motorvagn eller annan materiel eller eljest till genomförande av för
driftens rationalisering behövliga åtgärder.
Sedermera har Kungl. Majit genom beslut den 4 maj och den 14 september
1934 samt den 1 mars 1935 medgivit, att understöd måtte på sätt till
fullmäktige i berättelsen till nästlidet års riksdag omförmält, med anlitande
av berörda anslag, beredas sammanlagt tio järnvägsbolag för anskaffande av
motorvagnar respektive motorlokomotiv för en kostnad av sammanlagt högst
1,140,405 kr. Å de ifrågavarande understöden skall vederbörande järnvägsbolag
erlägga en årlig ränta av 4 1f2 %. T. o. m. den 30 juni 1935 hade
i enlighet med de av Kungl. Majit för ifrågavarande understöd meddelade
bestämmelserna mellan riksgäldskontoret och åtta av ovannämnda tio järnvägsbolag
träffats avtal om försäljning av motorvagnar respektive motorlokomotiv
för en sammanlagd köpeskilling av 635,305 kr.
Från förenämnda anslag hade t. o. m. den 30 juni 1935 utbetalats
47,040 kr.
Med bifall till av Kungl. Majit i statsverkspropositionen till 1935 års riksdag
framställt förslag beslöt riksdagen för handhavande av ifrågavarande
understödsverksamhet uppläggande av en särskild under riksgäldskontorets
20
Bankoutskottets memorial Nr 2.
förvaltning stående lånefond, benämnd »Lånefonden för anskaffning av
motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar», till vilken fond anvisats ett reservationsanslag
av 1,500,000 kr., att utgå av lånemedel. Genom brev den
28 juni 1935 har Kungl. Maj:t förordnat, att till berörda lånefond skall överföras
vad som vid utgången av budgetåret 1934/1935 återstår av ovan omförmälda,
å riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppförda reservationsanslaget
till förlag för understöd åt enskilda järnvägar samt att vid ingången av budgetåret
1935/1936 utestående lån på sistnämnda anslag, likaledes skola överföras
till sagda fond. Medel, som inflyta till riksgäldskontoret genom inbetalningar
å från fonden utlämnade lån skola tills vidare tillgodoföras fonden
för mötande av successivt uppträdande behov av lån från fonden. I
övrigt skola de villkor och bestämmelser gälla, som fastställts genom
Kungl. Maj:ts ovan omförmälda beslut den 2 juni 1933 i stort sett bliva gällande
för lån från fonden. Räntan å dessa lån skall dock utgå efter en
räntefot, vilken bestämmes efter samma grunder som räntefoten för lån
från allmänna järnvägslånefonden och bibanelånefonden (fr. o. m. den 1
juli 1935 tills vidare 4 1/2 %).
Beträffande riksgäldskontorets inkomster och utgifter under budgetåret
1934/1935 samt dess ställning vid budgetårets början och slut vilja fullmäktige
även hänvisa till de tabeller, vilka såsom vanligt äro fogade vid denna
berättelse (Tab. I—V). Härjämte åtföljes berättelsen av ytterligare en tabell
(Tab. VI), vari redovisas de av riksgäldskontoret förvaltade utlåningsfonderna
ävensom vissa andra fonder.
Riksgäldskontorets rörelse under senaste halvåret 1935.
1934 års 3 0lo statsräntelån. Såsom tidigare i denna berättelse (sid. 4)
omförmälts, hade den 30 juni 1935 obligationer å sammanlagt 27,121,800 kr.
av lånet blivit placerade. Sedermera har under tiden 1 juli—31 december
1935 till postsparbanken för dess insättares räkning försålts obligationer å
nominellt 37,500:— kr. till en kurs varierande mellan 90 % och 981/* °/o.
Dessutom försåldes den 27 juli 1935 till riksbanken obligationer å nominellt
299,600 kr. till en kurs av 983/4°/o. Den 31 december 1935 hade sålunda av
lånet placerats obligationer å sammanlagt nominellt 27,458,900:— kr.
1935 års 2 1/2 % statsräntelån. Den 24 oktober hade till riksgäldskontoret
influtit valuta för lånets hela belopp, 50,000,000 kr.
Inlåning från statsinstitutioner. Från postverkets pensionsfond har riksgäldskontoret
under senare halvåret 1935 fått mottaga sammanlagt 55,000
kr.
Bankoutskottets memorial Nr 2.
21
Vidare hava såsom deposition till riksgäldskontoret överlämnats medel,
tillhöriga postverkets och statens vattenfallsverks förnyelsefonder till belopp
av respektive 1,000,000 kr. och 500,000 kr.
Ränta å ovannämnda fondmedel för senare halvåret 1935 beräknas efter
en räntefot av 4.1 %>.
Vid inrättandet jämlikt beslut av 1935 års riksdag av en Sparbankernas
säkerhetskassa förutsattes, att kassans medel i första hand skulle placeras i
riksgäldskontoret till förräntning på villkor, varom överenskommelse skulle
träffas mellan fullmäktige i riksgäldskontoret och kassans styrelse.
Efter medgivande av fullmäktige överlämnade kassan den 14 augusti 1935
till riksgäldskontoret för förvaltning 600,000 kr. av till kassan influtna medel.
Enligt därom träffad överenskommelse har av nämnda förvaltningsmedel
400,000 kr. deponerats med en uppsägningstid av fem år, dock att för varje
budgetår ej mer än en femtedel av de vid budgetårets början innestående
medlen må uttagas. Ränta å ifrågavarande deposition utgår efter en räntefot
av 4.1 % motsvarande den effektiva medelräntefoten för de under senaste
fem budgetåren upptagna fasta statslånen. Återstående belopp, 200,000 kr.,
av de överlämnade medlen hava deponerats med villkor örn återbetalning fjorton
dagar efter verkställd uppsägning. Ränta å sistnämnda medel gottgöres
efter samma räntefot, som tillämpas av de till svenska bankföreningen anslutna
bankerna beträffande medel, som hos dem innestå med fjorton dagars
uppsägning.
Sedermera har kassan den 19 oktober 1935 till riksgäldskontoret överlämnat
förvaltningsmedel till belopp av 50,000 kr., bundna med fjorton dagars
uppsägning.
Å kassans depositioner upplupen ränta skall, enligt därom träffad överenskommelse,
varje den 30 juni läggas till kassans hos riksgäldskontoret innestående,
på fem år bundna medel.
Tillfällig statsskuld. Enligt vad förut i denna berättelse (sid. 7) omnämnts,
redovisades den 1 juli 1934 såsom tillfällig statsskuld bl. a. en av
riksgäldskontoret till riksbanken i samband med den år 1932 genomförda
stödaktionen åt Skandinaviska Kreditaktiebolaget utfärdad statsskuldförbindelse
å 100,000,000 kr., motsvarande det förlagslån å samma belopp, som riksgäldskontoret
tillhandahållit förenämnda bank.
Sedan Skandinaviska Kreditaktiebolaget den 6 juli och den 20 augusti 1935
verkställt avbetalningar å sin skuld på grund av ifrågavarande förlagslån
med respektive 20,000,000 kr. och 30,000,000 kr. har riksgäldskontoret gottgjort
riksbanken motsvarande belopp i avräkning å ovan omförmälda statsskuldförbindelse.
Den 30 december 1935, då denna förbindelses återstående
belopp, 50,000,000 kr. jämte 11f2 % ränta därå, förföll till betalning, blev
förbindelsen med hänsyn till riksgäldskontorets goda kassaställning till fullo
infriad.
För anskaffande av medel till omsättning av utelöpande skattkammarväxlar
hava fullmäktige jämväl under senare halvåret 1935 varje månad emitterat
22
Bankoutskottets memorial Nr 2.
3-månaders skattkammarväxlar å 20,000,000 kr., efter att för varje gång
medelst annons i Post- och inrikes tidningar hava infordrat anbud å övertagande
av de utbjudna växlarna. Dessa hava försålts
den 5 juli 1935 till ett medeldiskonto av ........................ 0.451 %
» 5 aug. » » » » » ........................ 0.375 %
» 5 sept. »i» » » » ........................ 0.349 %
» 5 okt. » » ^ » » » ........................ 0.395 %
» 5 nov. » » » » » ........................ 0.438 %
» 5 dec. » » » » i> 0.489%
Den 31. dec. 1935 utgjorde riksgäldskontorets skuld på grund av utelöpande
skattkammarväxlar sålunda fortfarande 60,000,000 kr.
Aktiebolaget Industrikredit. De medel, uppgående till 1,315,500 kr., som
enligt vad ovan (sid. 11) omförmälts av bolaget den 29 juni 1935 överlämnades
till riksgäldskontoret för förräntning efter en räntefot, motsvarande
det medeldiskonto, som av riksgäldskontoret betalades för i marknaden utbjudna
tre månaders skattkammarväxlar, har till bolaget återbetalats med
1,300,000 kr. den 26 augusti 1935 samt med återstående 15,500 kr. den 31
december samma år.
Av domänverkets till riksgäldskontoret för förvaltning överlämnade medel
innestodo den 1 juli 1935 4,000,000 kr. Sedermera överlämnade domänstyrelsen
den 22 augusti 1935 till förvaltning ytterligare 6,000,000 kr., under
förbehåll, att beloppet tillsammans med förut överlämnade 4,000,000 kr.
bundes med en uppsägningstid av sex månader. Med tillämpning av de förut
i denna berättelse (sid. 9) omförmälda bestämmelserna rörande ränteberäkning
å domänverkets till riksgäldskontoret överlämnade förvaltningsmedel
gottgöres ränta å ifrågavarande 10,000,000 kr. från den 22 augusti 1935
tills vidare efter en räntefot av 2 %.
På grund av särskilda av riksdagen fattade beslut har riksgäldskontoret
efter den 1 juli 1935 utfärdat
förbindelse den 26 juli 1935 att till riksbanken vid anfordran överlämna
svenska statens 4 % obligationer å nominellt 100,000 kr. att jämte tidigare
ställd säkerhet, bestående av dels 5 %> och 4J/2 % statsobligationer å tillhopa
nominellt 300,000 kr. av riksbanken innehavas såsom en gemensam pant för
Malmöhus läns centralkassas för jordbrukskredit förbindelser; samt
förbindelse den 3 januari 1936 att till riksbanken vid anfordran överlämna
svenska statens 4 % obligationer å nominellt 250,000 kr. att jämte tidigare
ställd säkerhet, bestående av 5 °/o, 4a/2 °/o och 4 % statsobligationer å tillsammans
nominellt 500,000 kr., av riksbanken innehavas såsom en gemensam
pant för Mellersta Norrlands centralkassas för jordbrukskredit förbindelser.
Ovannämnda förbindelser hava bokförts bland riksgäldskontorets skulder
inom linjen.
Bankoutskottets memorial Nr 2.
23
Sedan riksgäldskontoret under år 1934 jämlikt beslut av samma års riksdag
övertagit av Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 lämnade belåningar av
tillskottsbevis i vissa banker, bl. a. i Aktiebolaget Jämtlands Folkbank, jämte
mot samma belåningar svarande insättningar av tillskottsmedel, har efter
av banken därom gjord framställning och med stöd av 1934 års riksdags
omförmälda beslut i november 1935 verkställts följande omläggning av riksgäldskontorets
engagement i nämnda bank: Med användande av i riksgäldskontoret
innestående tillskottsmedel för återställande av bankens grundfond,
utgörande 2,400,000 kr., har inlösts riksgäldskontorets lån å samma belopp
till Aktiebolaget Filius mot säkerhet av bevis å tillskott till bankens
grundfond. I samband härmed har Aktiebolaget Filius beviljats ett nytt
lån å 743,850 kr., till säkerhet varför till riksgäldskontoret överlämnats av
bolaget tecknade preferensaktier i banken å nominellt samma belopp, varjämte
motsvarande belopp gottskrivits banken å ett särskilt konto.
Med ändring av tidigare mellan riksgäldskontoret och Svenska spannmålsföreningen
u. p. a. träffad överenskommelse ang. betalning av föreningens
till riksgäldskontoret överlämnade reverser för av riksgäldskontoret åt föreningen
tillhandahållet förlagskapital å sammanlagt 95,000,000 kr. har mellan
riksgäldskontoret och föreningen den 19 december 1935 träffats avtal,
att nämnda reverser skola förfalla till betalning den 30 juni 1936, dock med
rätt för föreningen att dessförinnan, efter därom av föreningen fjorton dagar
i förväg verkställd uppsägning, helt eller delvis återbetala sin ifrågavarande
skuld.
Behållningen av de medel, vilka riksgäldskontoret mottagit från statskontoret
till förvaltning uppgick den 1 juli 1935 till 245,000,000 kr. Härav
återbetalade riksgäldskontoret under juli, september och oktober 1935 respektive
50,000,000 kr., 35,000,000 kr. och 25,000,000 kr. Å andra sidan har
statskontoret i december 1935 överlämnat 100,000,000 kr. till förvaltning.
Statskontorets fordran uppgick alltså vid senaste årsskiftet till 235,000,000
kr.; motsvarande belopp utgjorde vid 1934 års slut 185,000,000 kr.
Ä de anslag till kapitalökning, vilka av riksdagen anvisats att utgå från
riksgäldskontoret, har under senare halvåret 1935 utbetalats sammanlagt kr.
92,939,338: 03.
Nedanstående sammandrag utvisar de verkställda utbetalningarnas fördelning
på de utgiftstitlar, å vilka anslagen äro uppförda i riksstaterna:
I. Postverket ........................ kr. 1,306,860: 25
Telegrafverket...................... •> 2,975,000: —
Statens järnvägar .................. » 17,065,500: —
Statens vattenfallsverk (kraftverk) .. » 1 5,384,653: 57
II. Statens allmänna fastighetsfond...... » 940,000: —
III. Fonden för statens aktier .......... » 6,249,500: —-
1 Nämnda summa är minskad med återbetalningar av kr. 30,346: 43, som tillgodoförts anslaget.
24
Bankoutskottets memorial Nr 2.
IV. Statens utlåningsfonder:
(inklusive fonden för låneunderstöd)., kr. 1 2 3 1,272,615: —
Å tidigare riksstater:
Fonden för förlag till statsverket .... » 2 3 57,781,209: 21 92,939,338:03
I.
IV.
Återlevereringar, som tillgodoförts titeln
Lånemedel:
Postverket ........................ kr.
Telegrafverket...................... »
Statens järnvägar .................. »
Statens utlåningsfonder (inklusive fonden
för låneunderstöd) ............ »
Å tidigare riksstater:
Fonden för förlag till statsverket .... »
kr.
84,635:17
95,837: 80
10,848, 28
6,682,012: 81
11,088,625: 92 17,961,959:98
74,977,378:05
Allmänna järnväg slånefonden. Enligt medgivande av fullmäktige har
Malmö järnvågars aktiebolag den 15 juli 1935 med 893,789 kr. 1 öre inbetalat
sin återstående skuld till riksgäldskontoret på grund av erhållet lån
från allmänna järnvägslånefonden. Samtidigt har i fondens räkenskaper
å bolagets konto avskrivits ett belopp av 67,178 kr. 13 öre, motsvarande skillnaden
mellan det bokförda värdet och nuvärdet den 15 juli av anståndsräntan
å bolagets lån.
Den 30 december 1935 inbetalade Karlshamn—Vislanda järnvägsaktiebolag,
efter medgivande av fullmäktige, ett belopp av 343,196 kr. 38 öre, utgörande
återstoden av bolagets lån från allmänna järnvägslånefonden, inklusive
ränta.
Såsom förut i denna berättelse (sid. 16) omförmälts förvärvades Vimmerby—Ydre
järnvåg av riksgäldskontoret för svenska statens räkning vid exekutiv
auktion den 17 juni 1935 för 120,000 kr. Köpeskillingen fördelades
den 29 juli 1935. Sistnämnda dag uppgick Vimmerby—Ydre järnvägsaktiebolags
skuld till riksgäldskontoret på grund av erhållet lån från allmänna
järnvägslånefonden till 1,253,317 kr. 70 öre, inberäknat ränta, överränta och
anståndsränta. Sedan från kapitalskulden avförts det belopp av 120,000 kr.,
som riksgäldskontoret erlagt för järnvägen Vimmerby—Ydre, och från ränteskulden
ett av likvidatorerna i järnvägsbolaget till riksgäldskontoret redovisat
belopp av 3,163 kr. 18 öre, utgjorde den återstående skulden 1,130,154 kr.
52 öre, varav kapital 705,000 kr. och räntor 425,154 kr. 52 öre.
Enligt beslut av fullmäktige den 21 september 1935 har sistnämnda belopp
avskrivits å allmänna järnvägslånefonden.
1 Häri ingår ett belopp av kr. 62,615 å Lånefonden för anskaffning av motorvägnar m. m.
åt enskilda järnvägar, som överförts från Fonden för förlag till statsverket.
2 Häri ingår utbetalningar till »Arbetarsmåbrukslånefonden» med kr. 2,891,709:45, vilken
fond under budgetåret 1935/36 i sin helhet överförts till i Statens utlåningsfonder*.
3 Nämnda summa är minskad med återbetalningar av kr. 14,764:82, som tillgodoförts resp.
anslag.
Bankoutskottets memorial Nr 2.
25
Den 10 juni 1932 godkände Kungl, Majit ett mellan fullmäktige och Halmstad—Nässjö
järnvägsaktiebolag träffat preliminärt avtal om utarrendering
till sistnämnda bolag av Varberg—Ätrans järnväg, vilken riksgäldskontoret
den 18 april nämnda år för bevakande av sin intecknade fordran å exekutiv
auktion inropat för statsverkets räkning. Avtalet, som gällde till 1933 års
slut och därefter förlängts för år 1934 och år 1935, har av järnvägsbolaget
uppsagts till upphörande vid sistnämnda års utgång. Uppsägningen har i
främsta rummet föranletts av att under sistlidna vår uppdagats, att rälsen
å järnvägen är av så dålig beskaffenhet, att järnvägen icke kan trafikeras
utan iakttagande av särskild försiktighet (hastighetsnedsättning, minskat lijultryck
m. m.), vilket medför avsevärt ökade kostnader för driftens uppehållande.
Vid förhandlingar under oktober 1935 mellan representanter för riksgäldskontoret
och järnvägsbolaget angående eventuellt nytt arrendeavtal, att gälla
fr. o. m. år 1936, uppställdes från järnvägsbolagets sida såsom villkor härför,
att Varberg—Ätrans järnväg genom riksgäldskontorets försorg bleve försatt
i fullt trafikdugligt skick, varför kostnaden beräknades till ej mindre
än c:a 443,000 kr. Därjämte krävdes, under hänvisning till det ogynnsamma
ekonomiska resultatet av driften under arrendetiden, att järnvägsbolaget garanterades
ersättning för uppkommande driftförluster.
Då det enligt fullmäktiges mening ej kunde ifrågakomma, att riksgäldskontoret
skulle ikläda sig berörda förpliktelser för att få till stånd ett nytt
arrendeavtal, hänsköto fullmäktige i skrivelse den 7 november 1935 ärendet
till Kungl. Majit med hemställan, att Varberg—Ätrans järnväg måtte fr. o. lii.
den 1 januari 1936 ställas under järnvägsstyrelsens förvaltning, varvid emellertid
fullmäktige tillika förklarade sig beredda att, därest Kungl. Majit så
skulle finna lämpligt, i avvaktan på ordnandet av berörda fråga med järnvägsbolaget
träffa avtal om förlängning av arrendet för tiden 1 januari—30
juni 1936 på de villkor, som av järnvägsbolaget vid förenämnda förhandlingar
för dylik förlängning uppställts, innebärande en tillämpning av nu
gällande arrendevillkor med det tillägg, att det skulle åligga riksgäldskontoret
att gottgöra järnvägsbolaget för under tiden i fråga uppkommande driftförlust
å Varberg—Ätrans järnväg enligt vinst- och förlusträkning.
Enligt Kungl. Majits brev till fullmäktige den 20 december 1935 har fullmäktiges
ifrågavarande framställning icke för närvarande föranlett annan
Kungl. Majits åtgärd än att Kungl. Majit godkänt fullmäktiges förslag örn
förlängd utarrendering till Halmstad—Nässjö järnvägsaktiebolag av ifrågavarande
järnväg, dock allenast t. o. m. den 14 maj 1936 samt med Kungl.
Majit förbehållen rätt att besluta örn nedläggande redan före sistnämnda dag
av driften å järnvägen.
Avtal härom träffades mellan fullmäktige och bolaget den 31 december
1935.
Såsom omförmälts i fullmäktiges berättelse till 1934 års riksdag beslöto
fullmäktige den 24 oktober 1933 att i anledning av Östra Blekinge järnvägsaktiebolags
oförmåga alt fullgöra betalningsskyldigheten för lån från all
-
26
Bankoutskottets memorial Nr 2.
manna järnvägslånefonden tillsätta en kommitté för verkställande av undersökning
i syfte att få till stånd en hållbar och för såväl staten som Östra
Blekinge järnvägsaktiebolags intressenter förmånlig lösning av kommunikationsfrågan
i Östra Blekinge. Efter verkställd utredning hava kommitterade
i september 1935 till fullmäktige avgivit sitt utlåtande i ämnet, vilket bilagts
fullmäktiges protokoll den 26 september 1935, § 12. Då kommitterade
efter övervägande av samtliga på frågan inverkande omständigheter
enhälligt kommit till den uppfattningen, att full drift å Östra Blekinge järnväg
borde åtminstone tills vidare upprätthållas, hava fullmäktige upptagit
förhandlingar med Aktiebolaget Blekinge kustbanor angående eventuell sammanslagning
av östra Blekinge järnväg med Blekinge kustbanor.
Den i berättelsen till 1934 års riksdag jämväl omförmälda, av fullmäktige
den 7 december 1933 tillsatta kommittén med uppdrag att framlägga förslag
till sådan rekonstruktion av Sala—Gysinge—Gävle nya jårnvägsaktiebolag
och sådan omläggning av dess verksamhet, som efter verkställd undersökning
kunde visa sig ändamålsenlig, har den 19 november 1935 till fullmäktige
ingivit sitt utlåtande i ärendet. Nämnda utlåtande har av fullmäktige
befordrats till trycket i en upplaga av 500 exemplar.
Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar.
Under senare halvåret 1935 hava i enlighet med förut i denna berättelse (sid.
19) omförmälda av Kungl. Majit meddelade bestämmelser för understöd av
för ändamålet anvisade medel, mellan riksgäldskontoret och Stockholm—
Nynäs järnvägsaktiebolag samt Västergötland—Göteborgs järnvägsaktiebolag
träffats avtal örn försäljning av motorlokomotiv för en köpeskilling av respektive
198,800 kr. och 120,000 kr.
Av ifrågavarande fondmedel har t. o. m. den 31 december 1935 utbetalats
sammanlagt 109,655 kr.
Riksgäldskontorets omorganisation.
Sedan 1935 års riksdag med vissa jämkningar godkänt av fullmäktige
framlagt och av bankoutskottet i huvudsak tillstyrkt förslag till omorganisation
av riksgäldskontoret, utfärdade bankoutskottet den 14 juni 1935 nytt
reglemente för riksgäldskontoret, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1935. Genom
beslut den 20 juni 1935 fastställde fullmäktige, med tillämpning fr. o.
m. sagda den 1 juli 1935, ny tjänstgöringsordning för riksgäldskontoret ävensom
ny instruktion för befattningshavare i riksgäldskontoret och vid riksdagens
verk.
Till innehavare av den nyinrättade befattningen såsom riksgäldsdirektör
och chef för riksgäldskontoret för tiden 1 juli 1935—30 juni 1938 hava fullmäktige
utsett byråchefen i generalpoststyrelsen fil. kand. Fredrik Emanuel
Sandberg. Samtidigt hava fullmäktige till tredje ledamot i riksgäldsfullmäktiges
arbetsutskott, i vilket fullmäktiges ordförande och riksgäldsdirektören
äro självskrivna ledamöter, utsett fullmäktigen herr Hallin för tiden
Bankoutskottets memorial Nr 2.
27
1 juli 1935—30 juni 1936 samt för samma tid till riksgäldsdirektörens ersättare
riksgäldssekreteraren J. Hägglund.
Riksgäldskontorets bokföring.
Såsom fullmäktige meddelade i sin berättelse till 1935 års riksdag, hade
av fullmäktige utsedda sakkunniga i april 1934 framlagt förslag rörande viss
omläggning av riksgäldskontorets bokföring. Enligt beslut av fullmäktige
tillämpades det av de sakkunniga förordade bokföringssystemet under budgetåret
1934/1935 — vid sidan av den eljest förekommande bokföringen —
i provisoriska, på månadssiffror grundade räkenskaper. Sedan de sakkunnigas
förslag underkastats granskning såväl inom riksgäldskontoret som av
riksräkenskapsverket, som till fullmäktige inkommit med begärt yttrande i
ärendet, hava fullmäktige fattat beslut om tillämpning fr. o. m. den 1 juli
1935 av det av de sakkunniga framlagda förslaget till omläggning av riksgäldskontorets
bokföring, dock med vissa jämkningar.
Bokslut för budgetåret 1934/1935 har enligt beslut av fullmäktige upprättats
dels enligt det äldre bokföringssystemet dels ock enligt de sakkunnigas
förslag på grundval av de under budgetåret förda provisoriska räkenskaperna.
Den i enlighet med det nya bokföringssystemet upprättade ingående
balansräkningen för riksgäldskontorets huvudbok för budgetåret 1935/1936
godkändes av fullmäktige den 3 oktober 1935.
Fullmäktige vilja här nedan i korthet redogöra för de huvudsakliga ändringar
i det tidigare tillämpade bokföringssättet, som den sålunda beslutade
omläggningen av riksgäldskontorets räkenskaper innebär.
Det nya bokföringssystemet avser i främsta rummet att åvägabringa en
fullständig redovisning i riksgäldskontorets räkenskaper av lånemedlens användning.
En sådan redovisning har hittills saknats, i det att i riksgäldskontorets
bokföring väsentligen endast redovisats de skulder, staten iklätt
sig för finansieringen av lånebudgeten, medan däremot de genom investering
av de upplånade medlen erhållna tillgångarna i regel icke upptagits i kontorets
räkenskaper utan endast bokförts i respektive statsfonds räkenskaper.
I riksgäldskontorets bokslut komma därför hädanefter statens skulder, sammanförda
under riksgäldsverkets fond, att balansera mot de i statsfonderna
placerade lånemedlen. I den mån sistnämnda fonders lånekapital nedgått
på grund av förluster, skola dessa förluster, i avvaktan på deras täckande av
skattemedel, upptagas å ett särskilt under riksgäldsverkets fond ingående
konto, benämnt avskrivningskonto. Å detta konto skall vidare uppföras beloppet
av de kapitalrabatter, riksgäldskontoret fått vidkännas vid sin upplåning.
Å andra sidan skall kontot tillgodoföras de medel, som riksdagen
ställer till riksgäldskontorets förfogande för statsskuldens amortering. Saldot
av avskrivningskontot kommer sålunda att utvisa behovet av skattemedel
för reglering av lånemedclsförluster o. d. Först sedan saldot utjämnats,
föreligger en verklig bokföringsmässig överensstämmelse mellan de upplånade
medlen och lånemedelstillgångarna.
28
Bankoutskottets memorial Nr 2.
Upptagandet i riksgäldskontorets räkenskaper av samtliga statens lånemedelstillgångar
ävensom uppläggandet av avskrivningskontot möjliggör upprättandet
av ett balanserande bokslut för riksgäldskontoret. Härigenom
avhjälpes den brist i det gamla bokföringssystemet, som framträtt däri, att
den årsavslutning, riksgäldskontoret framlade över sin finansiella ställning,
endast utgjorde en översikt av riksgäldskontorets tillgångar och skulder utan
balans dem emellan. Det nya bokföringssystemet möjliggör vidare en rationell
bokföring av avskrivningar å lånemedelskapital och en affärsmässig redovisning
av kapitalrabatterna vid riksgäldskontorets upplåning. Slutligen
må framhållas, att vid omläggningen av riksgäldskontorets bokföring eftersträvats
en närmare anpassning av kontorets bokföring efter riksbokföringen.
Den genomförda bokföringsreformen måste därför sägas komma att
medföra ökad reda och klarhet i såväl riksgäldskontorets bokföring som
riksbokf öringen.
Stockholm den 9 januari 1936.
KARL HILDEBRAND.
H. S. TAMM.
ERIC HALLIN.
ANDERS ANDERSON.
GUST. ANDERSSON. JANNE NILSSON. AXEL LINDQVIST.
/
Torsten Bjerlöw.
Bankoutskottets memorial Nr 2.
29
Bilagor.
Tab. I. Riksgäldskontorets kapitalkonto för budgetåret 1934 1935.
Kronor
Debet.
Ingående balans den 1 juli 1934:
2,630,216,655
Kapitalutgifter under budgetåret:
Utgifter å riksstatstitlar............................
. 446,618,747: 86
Disponerad upplåning..............................
. 283,327,865: 42
Kapitalrabatt.....................................
. 3,477,804: 64
Likvider med särskilda ämbetsverk och myndigheter ..
79,201: 53
Statsverkets (giro-) checkräkning, insättningar........
. 36,565,998: 84
770,069,618
29
Utgående balans den 30 juni 1935:
Tillgångar.........................................
603,558,736
66
Summa
4,003,845,010
19
Kredit.
Ingående balans den 1 juli 1934:
507,530,853
51
Kapitalinkomster under budgetåret:
Inkomster å riksstatstitlar..........................
. 340,558,427: 09
Amortering å statsskulden under budgetåret 1934/35 .
. 44,413,486: 01
Disponerad upplåning..............................
. 83,513,487: 89
Kapitalrabatt.....................................
192,058: 25
Statsverkets (giro-) checkräkning, uttag...............
. 149,454,011: 73
618,131,470
97
Utgående balans den 30 juni 1935:
Skulder............................................
2,878,182,685
71
Summa
4,003,845,010
19
30
Bankoutskottets memorial Nr 2.
Tab. II. Riksgäldskontorets skulder den 1 juli 1934 och den 30 juni 1935.
1934
1935
Den 1 juli
Den 30 juni |
Kronor
Kronor
I. Skulder, löpande med ränta.
■
Fonderad statsskuld:
1,926,907,514
44
Av staten upptagna obligationslån . . .
1,949,014,397: 78
51,500,000
—
Statsskuldsförbindelser..............
70,000,000: —
Lån hos statsinstitutioner och fonder:
142,048,347
36
Statens pensionsanstalt............
146,086,000: 76
21,000,000
—
Pensionsförsäkringsfonden..........
21,000,000: —
11,899,980
74
Postverkets pensionsfond..........
12,938,544: 14
10,000,000
—
Telegrafverkets pensionsfond.......
10,000,000: —
12,500,000
—
Statens järnvägars pensionsfond ....
30,500,000: —
7,000,000
—
Postverkets förnyelsefond..........
8,000,000: —
—
—
Telegrafverkets förnyelsefond......
12,000,000: —
1
30,200,000
—
Statens vattenfallsverks förnyelse-
fonder.........................
35,500,000: —
5,015,734
59
Av staten övertagna lån............
3,169,105: 85
Övrig fonderad statsskuld:
140,889
—
Göta kanals reparationsfond.......
140,889: —
2,250,000
—
Köpeskillingen för fastigheten nr 1 i
kvarteret Lejonet i Stockholm ...
2,250,000: —
2,300,598,937
53
= 2,220,462,466: 13
Tillfällig statsskuld:
Statsskuldsförbindelser:
100,000,000
—
per den 31 december 1934 ........
- -
—
_
» » 31 » 1935 ........
100,000,000: —
26,500,000
_
Svenskt statsskuldsbevis per den 30
juni 1936 ........................
26,500,000: —
Skattkammarväxlar:
—
—
per den 5 juli 1935 ............
20,000,000: —
—
—
» » 5 augusti » ............
20,000,000: —
—
—
» 9 5 september 9 ............
20,000,000: —
2,000,000
—
Övrig tillfällig statsskuld............
- -
186,500,000
_
= 128,500,000: —
Fonder:
260,112
70
Pensionsfonden för vissa riksdagens
verk.............................
284,764: 22
73,583
10
Bergsjö bredspårsfond.............
88,080: 26
372,844
48
= 333,695: 80
8,500,000
_
Av domänverket till förvaltning överlämnade medel ....
4,000,000
_
40,064
64
Av statens reproduktionsanstalt till förvaltning överläm-
Hade medel.......................
36,298
72
382,135
—
Exportkreditfonden..................
609,912
34
—
—
Aktiebolaget Industrikredit, räkning nr
1.............
3,000,000
—
—
—
Aktiebolaget Industrikredit, räkning nr
2.............
1,315,500
—
—
—
Av Utrikesdepartementets arvsbvrå till förvaltning över-
lämnade medel....................
80,266
67
= 8,922,219: 64
II. Skulder, icke löpande med ränta.
3,383,772
61
Fonden för statsskuldens amortering..
4,383,772: 61
4,138,621
35
Fonden för annuitetslikvider.........
4,416,449: 48
3,010,231
30
Förfallna, icke inkomna obligationer ..
33,698,322: 69
493,106
97
Obeställbara räntor m. m............
741,436: 66
Bankoutskottets memorial Nr 2.
31
1934
1935
Deri 1 juli
Den 30 juni
Kronor
Kronor
12,056,300
Vinst vid inlösen av 1923 års premie-
847,420
obligationslån....................
- -
70
Kapitalavbetalningar å lån från all-
manna järnvägslånefonden.........
- -
19,233,944
Bl
Fonden för återlevererade lånemedel..
Fonden för låneunderstöd:
- -
216,360
—
Lån till Ostkustbanans aktiebolag ..
216,360: —
19,500,000
Fonden för mötande av förluster å
aktiebolaget Kreditkassan av år
1922 ...........................
19,500,000: —
13,822,972
—
Tillskottsmedel för återställande av
A.B. Göteborgs Handelsbanks
grundfond......................
12,500,000: —
4,000,000
—
Tillskottsmedel för återställande av
Uplands Enskilda Banks A.B.
grundfond......................
4,000,000: —
2,500,000
—
Tillskottsmedel för återställande av
Östergötlands Enskilda Banks A.B.
grundfond......................
1,700,000: —
—
Tillskottsmedel för återställande av
A.B. Jämtlands Folkbanks grund- fond ...........................
2,400,000: —
—
—
Tillskottsmedel för återställande av
A.B. Smålands Banks grundfond
1,722,765: —
—
—
Tillskottsmedel för återställande av
165,000,000
Wermlands Enskilda Banks A.B.
grundfond......................
12,409,263: 33
—
Av statskontoret till förvaltning över-
23,795,543
lämnade kassabehållningar.........
245,000,000: —
90
Utgiftsrester........................
38,980,556: 20
381,668,925
97
= 271,998,273: 67
2,630,216,655
24
Summa
2,878,182,685
71
Tab. lil. Inom linjen förda skulder den 1 juli 1934 och den 30 juni 1935.
1934
1935
Den 1 juli
Den 30 juni
Kronor
Kronor
150,000
_
Konung Carl XIII:s hemgiftskapital....................
150,000
100,777
16
Lappmarks ecklesiastikfond............................
100,777
16
60,000,000
—
Av riksgäldskontoret å statsverkets vägnar utfärdade och
till Sveriges allmänna hypoteksbank såsom grundfond
för densamma avlämnade 4''/2 % obligationer..........
60,000,000
—
100,000,000
—
Av riksgäldskontoret å statsverkets vägnar utfärdade för-
bindelser att till konungariket Sveriges stadshypoteks-
kassa såsom grundfond för densamma överlämna svenska
statens 3‘/2 % obligationer...........................
100,000,000
—
30,000,000
—
Av riksgäldskontoret å statsverkets vägnar utfärdad för-
bindelse att till Svenska Bostadskreditkassan såsom grund-
fond för densamma överlämna svenska statens 4‘/2 %
obligationer........................................
30,000,000
—
10,000,000
—
Av riksgäldskontoret å statsverkets vägnar utfärdade för-
bindelser att till Svenska Skeppsliypotekskassan såsom
grundfond för densamma överlämna svenska statens
4*/« % obligationer..................................
10,000,000
—
32
Bankoutskottets memorial Nr 2.
1935
Den 30 juni
Kronor
25,000,000
15,000,000
4,100,000
50,000,000
—
23,500,000
—
4,999,600
322,850,377
16
1934
Den 1 juli
Kronor
25,000,000
5,000,000
100,000
300.000
500.000
200.000
500.000
100.000
500.000
100.000
150,000
50,000,000 —
23,500,000 —
4,999,600 —
311,200,377 16
Av riksgäldskontoret å statsverkets vägnar utfärdade förbindelser
att till Svenska Jordbrukskreditkassan såsom
grundfond för densamma överlämna svenska statens
4Vs % obligationer..................................
Av riksgäldskontoret till Svenska Jordbrukskreditkassan
utfärdade förbindelser att vid anfordran tillhandahålla
kassan svenska statens 4 % obligationer.........
Av riksgäldskontoret till riksbanken utfärdade förbindelser
att tillhandahålla riksbanken statsobligationer till ett
värde av intill 750,000 kronor såsom säkerhet för en var
av följande centralkassors för jordbrukskredit förbindelser,
nämligen:
Gävleborgs läns......................... 300,000
Malmöhus läns.......................... 300,000
Mellersta Norrlands...................... 500,000
Mellersta Sveriges........................ 300,000
Mälarprovinsernas........................ 600,000
Skaraborgs läns......................... 400,000
Södra Sveriges (förut Kristianstads läns) . .. 700,000
Östergötlands........................... 750,000
Övre Norrlands.......................... 100,000
Av riksgäldskontoret till riksbanken utfärdad
förbindelse att vid anfordran tillhandahålla
riksbanken statsobligationer till ett belopp
av 150,000 kronor att användas under de
förutsättningar och villkor, som angivas i
kungl, kungörelse angående de till riksbanken
som säkerhet för jordbrukskassas och
centralkassas för jordbrukskredit förbindelser
överlämnade svenska statens obligationer
(S. F. S. 336/1930)................. 150,000: —
Av riksgäldskontoret till aktiebolaget Kreditkassan av år
1922 utfärdad förbindelse att såsom garantifond för densamma
överlämna 5 % statsobligationer..............
Av riksgäldskontoret till aktiebolaget Kreditkassan av år
1922 utfärdade förbindelser att såsom garantifond för den
samma överlämna 41/* % statsobligationer............
Av riksgäldskontoret till aktiebolaget Kreditkassan av år
1922 utfärdad förbindelse att vid anfordran tillhandahålla
kassan svenska statens obligationer löpande utan ränta,
för förvärv för statsverkets räkning av 49,996 aktier å 100
kronor i berörda aktiebolag.....................
Summa
Härtill kommer:
dels av riksgäldskontoret enligt 1923 års riksdags beslut utfärdade
förbindelser att ansvara för betalningen av 2 %
av det belopp, som erfordras för förräntning och amortering
av obligationerna till Österrikes garanterade konverteringslån
1934—1959;
dels svenska statens förbindelse enligt 1925 års riksdags be
slut att jämte finska staten en för båda och båda för en
såsom för egen skuld svara för ett av Torne och Muonio
gränsälvars flottningsförening upptaget 5 % obligationslån
å kronor 1,500,000 jämlikt lånekontrakt den 10 juli
1925 med Aktiebolaget Svenska Handelsbanken, Skandinaviska
Kreditaktiebolaget, Stockholms Enskilda Bank
och Aktiebolaget Göteborgs Bank;
dels svenska statens förbindelser enligt 1927, 1928 och 1929
års riksdagars beslut att såsom för egen skuld svara för av
nedannämnda flottningsföreningar hos pensionsförsäk
-
Bankoutskottets memorial Nr 2.
33
1934
Den 1 juli
Kronor
1935
Den 30 juni
ringsfonden upptagna amorteringslån å följande belopp:
Kalix älvs, löpande med 4,6 % ränta, å kronor 750,000: —
Lule älvs, » »4,75% »» » 600,000: —
Piteå älvs, * » 4,75 % » * * 800,000: —
Byske och Åby älvars, löpande med 4,75 % ränta å
kronor 450,000: —
dels svenska statens garanti enligt 1930 års riksdags beslut
för ett lån ur pensionsförsäkringsfonden åt aktiebolaget
Svenska tobaksmonopolet å högst 16,000,000 kronor till
kapital och ränta, beräknad efter högst 5 %;
dels svenska statens garanti enligt 1930 års riksdags beslut
för kapitalet av de preferensaktier i aktiebolaget Vin- och
spritcentralen intill belopp av 14,600,000 kronor, som
tecknats för pensionsförsäkringsfonden;
dels svenska statens förbindelse enligt 1930 års riksdags beslut
att såsom för egen skuld svara för ett av Föreningen
för bistånd åt vanföra i Norrland hos pensionsförsäkringsfonden
upptaget 45-årigt amorteringslån å 150,000 kronor;
dels svenska statens förbindelse enligt 1931 och 1932 års
riksdagars beslut att såsom för egen skuld svara för två
av Föreningen för bistånd åt vanföra i Stockholm hos
pensionsförsäkringsfonden upptagna lån å vardera
1,000,000 kronor;
dels ock riksgäldskontorets åliggande enligt 1931 års riksdags
beslut att, i händelse av behov, tillhandahålla statsobligationer
eller kontanta medel för fullgörandet av de förpliktelser,
som svenska staten ikläder sig genom biträdandet
av en av 1931 års riksdag godkänd internationell
konvention om finansiell hjälp åt med krig angripen eller
hotad stat.
Kronor
Tab. IV. Riksgäldskontorets tillgångar den 1 juli 1934 och den 30
juni 1935.
1934
Den 1 juli
Kronor
1935
Den 30 juni
Kronor
3,382,279
62
Uppköpta svenska statsobligationer......................
1,728,224
08
100,000,000
—
Förräntade medel.....................................
Skandinaviska Kreditaktiebolagets 5x/2 % förlagsbevis av
år 1932 ............................................
1
100,000.000
1,700
60,000,000
—
Lån till vissa järnvägsaktiebolag, övertagna fastigheter m. m.
Aktiebolaget Kreditkassan av dr 1922:
kredit å 60 milj. kr................... 52,800,000: —
42,057
96
10,688,510
31
» » 13,5 » * .................. 10,344,603: 32
= 70,688,510: 31
63,144,603 32
13,822,972
—
Fordran hos Aktiebolaget Dur..........................
12,500,000
—
4,000,000
—
Fordran hos Aktiebolaget Lod..........................
4,000,000
—
2,500,000
—
Fordran hos Aktiebolaget Metoden.......................
1,700,000
—
—
—
Fordran hos Aktiebolaget Filius........................
2,400,000
—
_
—
Fordran hos Aktiebolaget Axe..........................
1,722,765
—
_
—
Fordran hos Aktiebolaget Webe.........................
12,409,263
33
—
—
Län till Aktiebolaget Bond.............................
5,148,915
286,917
41
Förskotlerad amortering ä vissa övertagna län............
—
Bihang till riksdagens protokoll 1936. S saini. Nr 2.
34
Bankoutskottets memorial Nr 2.
1934
Den 1 juli
Kronor
1935
Den 30 juni
Kronor
4,199,096
300,000
12,000,000
40
Förskott:
Banker och bankirhus för inlösen av obli- gationer och räntekuponger m. m. ... 16,312,864: 79
Riksgäldskontorets kassör............. 300,000''
Svenska spannmålsföreningen u. p. a. ... _ __
16,612,864
79
= 16,499,096: io
159,569,399
89
Inkomstrester å lånemedelsanslag.............
181,502,902
38,914,770
6,212,670
2,384,655
35,680
153,099,362
23,795,000
—
Fordran hos statsverket för anslaget till avskrivning av visst i
fonden för förlag till statsverket ingående lånekapital......
61
69
6,212,670
—
Kursförlust vid konvertering av 1924 års 5lf2 %''statslån ...
Kursförlust vid inlösen av 1924 års 5»/a % statslån.....
40,701
18
Riksgäldskontorets postgirokonto nr 1015.....
106,731,606
70
Riksgäldskontorets (giro-) checkräkning i Sveriges riksbank ..
31
507,530,853
51
Summa
603,558,736
66
Tab. V. Inom linjen förda tillgångar den 1 juli 1934 och den 30 juni 1935.
1934
Den 1 juli
Kronor
1935
Den 30 juni
Kronor
60,000,000
1
Grundfonder och garantiförbindelser:
Sveriges allmänna hypoteksbanks grundfond........
60,000,000
100,000,000
30.000. 000
10.000. 000
25.000. 000
15.000. 000
ann nnn
100,000,000
30,000,000
Konungariket Sveriges stadshypotekskassas grundfond..
Svenska Bostadskreditkassans grundfond.....
''
10,000,000
—
Svenska Skeppshypotekskassans grundfond.....
25,000,000
—
Svenska Jordbrukskreditkassans grundfond.....
5,000,000
100,000
—
Förbindelse att tillhandahålla Svenska Jordbrukskredit- kassan statsobligationer för belåning hos riksbanken ..
Gävleborgs läns centralkassa för jordbrukskredit garanti- fond .............................
300,000
—
Malmöhus läns d:o d:o...........
300.000
500.000
300.000
600.000
400.000
700.000
750.000
100.000
150,000
73,500,000
4 qqq finn
500,000
—
Mellersta Norrlands d:o d:o............
200,000
—
Mellersta Sveriges d:o d:o........
500,000
—
Mälarprovinsernas d:o d:o..........
100,000
—
Skaraborgs läns d:o d:o..........
500.000
100.000
—
Södra Sveriges (förut Kristianstads läns) d:o d:o......
Östergötlands d:o d:o..........
—
—
—
övre Norrlands d:o d:o...........
150,000
Förbindelse att tillhandahålla riksbanken statsobligatio- ner som säkerhet för jordbrukskassas och centralkassas
för jordbrukskredit förbindelser............
73,500,000
4,999,600
—
Aktiebolaget Kreditkassans av år 1922 garantifonder...
Förbindelse att tillhandahålla aktiebolaget Kreditkassan
av år 1922 statsobligationer för förvärv av aktier i be- rörda aktiebolag...................
.........
310,949,600
—
Summa
322,599,600
-1
Bankoutskottets memorial Nr 2.
35
Tab. VI. Av riksgäldskontoret förvaltade utlånings- m. fl. fonder.
1934
1935
Den 1 juli
Den 30 juni
Kronor
Kronor
Allmänna byggnadslånet onden:
Fordran hos låntagare:
609,685
16
Kapital............................
584,274: 48
263,692
92
Ränta.............................
272,961: 62
857,236
10
= 873,378: 08.
Allmänna järnvågsldnefonden:
Fordran hos låntagare:
36,463,197
69
Kapital............... 32,238,761: 22
6,059,976
61
Ränta................ 5,213,867: 11
3,809,258
17
Anståndsränta......... 3,153,157: 04
40,605,785: 37
= 46,332,432: 47.
480,000
—
Av riksgäldskontoret inköpta järnvägar
= 46,812,432: 47.
480,000: —
847,420
70
Fordran hos riksgäldskontoret.........
— —
41,085,785
37
= 47,659,853: 17.
Bibanelänefonden:
Fordran hos låntagare:
8,636,400
—
Kapital............... 8,636,400: —
1,911,833
48
Ränta................ 2,291,620: 33
975,806
56
Anståndsränta......... 975,806: 56
11,903,826: 89
= 11,524,040: 04.
500,000
—
Av riksgäldskontoret inköpta järnvägar
500,000 :—
12,403,826
89
= 12,024,040: 04.
1,281,168
Spannmälskreditf onden:
40
Fordran hos låntagare ................
209,200: 86
2,280,332
52
Fordran hos riksbanken...............
3,312,854: 02
3,522,054
88
= 3,561,500: 92.
Fonden för låneunderstöd:
Fordran hos låntagare:
13,960,943
63
Kapital............... 10,467,718: 45
357,228
05
Ränta................ 412,571: 04
10,880,289: 49
= 14,318,171: 68.
1,632,253
87
Fordran hos riksgäldskontoret.........
216,360: —
11,096,649
49
= 15,950,425; 55.
Fonden för förlag till statsverket:
B
114,233,826
29
Fordran hos statsverket m. fl.:
Kapital (netto).....................
Ränta.......................
271,248,035: 62
234,488: 77
5,501,431
40
Fordran hos riksgäldskontoret.........
271,482,524
39
= 119,735,257: 69.
1,101,276
Fonden för anordnande av spannmålslagerhas och kulhus:
15
Fordran hos statens lagerhus- och frys-
128,025
husstyrelse.........................
1,101,276: 15
11
Fordran hos riksgäldskontoret.........
- -
1,101,276
15
= 1,229,301: 26.
21,238
Fonden för kontrollstationer för smör och äng:
15
Fordran hos byggnadsstyrelsen.........
21,238: 15
8,507
60
Fordran hos lantbruksstyrelsen.........
8,507: 60
29,745
75
= 29,745: 75.
36
Bankoutskottets memorial Nr 2.
1934
1935
den 1 juli
den 30 juni
Kronor
Kronor
Fonden för varukredit:
Fordran hos låntagare:
6,438,974
92
Kapital............................ 6,173,862: 50
786,843
29
Fordran hos riksgäldskontoret......... — —
6,173,862
50
= 7,225,818: 21.
Fonden för statsskuldens amortering:
3,383,772
61
Fordran hos riksgäldskontoret.......................
4,383,772
61
Fonden för mötande av förluster å A.B. Kreditkassan av
är 1922:
19,500,000
—
Fordran hos riksgäldskontoret.....................
19,500,000
—
231,173,093
28
Summa
371,636,734
13
366061. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.