Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande Nr 40

1936-04-20 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1936:40, Bankoutskottets utlåtande Nr 40

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 40.

1

Nr 40.

Ankom till riksdagens kansli den 20 april 1936 kl. 12 m.

I ''flätande, i anledning av väckta motioner om visst tillägg till övergångsbestämmelserna

i tjänstepensionsreglementet för

arbetare. i Ifi;-■

I två till bankoutskottets förberedande handläggning hänvisade likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren under nr 203 av herr

Forslund samt den andra inom andra kammaren under nr 454 av herr

Severin, har hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att i övergångsbestämmelserna

rörande tjänstepension för arbetare i statens tjänst införes ett stadgande,

enligt vilket två tredjedelar av den tid, arbetaren innehaft anställning

i statens tjänst före pensionsreglementets tillämpning å honom, måtte

tillgodoräknas honom som tjänstetid för fastställande av pensionsbeloppet,

samt att detta stadgande tillämpas retroaktivt från den 1 januari 1935».

I 1 § 1 mom. tjänstepensionsreglementet för arbetare den 30 juni 1934

(nr 443) stadgas, att reglementet äger tillämpning å sådana arbetare i statens

tjänst, vilka fylla ett fortlöpande örn ock endast för viss del av året förefintligt

behov av arbetskraft och för vilka fastställts en arbetstid av normal

omfattning. Enligt 1 § 2 mom. samma reglemente gäller såsom förutsättning

för reglementets tillämplighet, att arbetaren nått en levnadsålder av

minst 21 år samt att hans anställning antingen fortgått 21 månader i följd

eller för vart och ett av tre på varandra följande kalenderår omfattat minst

7 månader eller ock under fem på varandra följande kalenderår omfattat

tillhopa minst 30 månader. Rörande tjänstårsberäkning stadgas i 2 § 2 mom.

av nämnda reglemente, att såsom tjänstår skall tillgodoräknas a) tid under

vilken arbetare, innan reglementet blivit tillämpligt å honom, erlagt avgift

för tjänstepensionering till av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt,

pensionsfond eller pensionskassa, b) två tredjedelar av den tid, under

vilken arbetare eljest, med eller utan pensionsrätt, innehaft statsanställning

av beskaffenhet och under förutsättning som i 1 § reglementet sägs, samt

c) i den mån så prövas skäligt, två tredjedelar av den tid, under vilken arbetare,

innan reglementet blev tillämpligt å honom, under de i 1 § 2 mom.

angivna förutsättningarna i statens tjänst förrättat arbete, som icke varit

av fortlöpande natur, eller innehaft fast anställning vid armén, marinen eller

flygvapnet.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 8 sami. Nr 40.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr hO.

I punkten 2 av övergångsbestämmelserna till reglementet stadgas, att utan

hinder av vad i 2 § 2 mom. b) föreskrives arbetare, sorn vid reglementets

ikraftträdande är delägare i kassa för pensionering av icke-ordinarie personal

i statens tjänst, må såsom tjänstår tillgodoräkna två tredjedelar av den

tid före den 1 januari 1918, som han enligt för kassan gällande bestämmelser

ägt tillgodoräkna såsom tjänstår, även örn anställningen under nämnda tid

icke uppfyllt de förutsättningar, om vilka i 1 § förmäles.

Vidare stadgas i punkten 3 av samma övergångsbestämmelser, att arbetare,

å vilken reglementet med ikraftträdandet erhåller tillämpning och som vid

nämnda tidpunkt ej är delägare i kassa för pensionering av icke-ordinarie

personal i statens tjänst, må, om han avgår med rätt till pension före den

1 januari 1945 och därvid med tillämpning av de i 2 § innefattade bestämmelserna

icke kan räkna tjugufem tjänstår, av tid, varunder han före ikraftträdandet

innehaft statsanställning av beskaffenhet och under förutsättningar,

som i 1 § sägs, såsom tjänstår för pension tillgodoräkna, i den mån

så erfordras för att uppbringa antalet tjänstår till tjugufem, fyra femtedelar

om avgången äger rum före den 1 januari 1940 samt tre fjärdedelar örn avgången

äger rum under tiden 1 januari 1940—31 december 1944.

Till stöd för ifrågavarande motioner har anförts följande:

»Beträffande tolkningen av här angivna stadgande har tveksamhet rått hos

vederbörande myndigheter. Vissa ha tolkat bestämmelserna så, att två tredjedelar

av de 21 månader, som förflyta före reglementets tillämplighet, skall

räknas såsom tjänsteår. Andra ha menat, att då reglementet över huvud

icke kan tillämpas på någon, förrän 21 månader efter anställningens början,

dessa 21 månader inte heller kunna räknas såsom tjänsteår. Enighet

har slutligen vunnits örn den sistnämnda tolkningen, och följaktligen dragés

vid tjänsteårsberäkning för fastställande av pensionsbelopp 21 månader från

den sammanlagda tjänstetid, den anställde haft i statens tjänst.

Det är enligt vår mening mycket tveksamt, örn denna tolkning är riktig

och överensstämmande med lagstiftarens mening. Enligt de allmänna principerna

för pensionsrätten anses den anställde genom själva tjänstgöringen

och oberoende av om egna avgifter eller avdrag pålagts honom ha förvärvat

rätten till den del av pensionsunderlaget, som anses belasta staten. Det är

enligt vår mening denna princip, som konstituerar tvåtredjedelsregeln. Även

utan egna avgifter eller avdrag har den anställde berättigat sig till de två

tredjedelar av för vederbörande tjänstetid beräknad pension, som anses motsvara

statens insatser. Så betraktat skulle även % av de nämnda 21 månaderna

ingå i tjänstetiden och sålunda endast 7 månader frånräknas.

Oberoende av tolkningen av berörda stadgande synes det oss emellertid

obilligt, att även för arbetare, som varit anställda före pensionsreglementets

ikraftträdande, tillämpa den ovan angivna tjänsteårsberäkningen. För ordinarie

tjänstemän gäller nämligen enligt övergångsbestämmelserna, att tid,

som vederbörande tjänsteman före det 1934 utfärdade pensionsreglementets

ikraftträdande icke ägt räkna som avgiftsår och för vilka han följaktligen

icke erlagt avgift, dock skall till två tredjedelar tillgodoräknas honom vid

fastställande av pensionsbeloppet. Ingenting synes oss motivera att arbetare
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 40.

3

personalen skall behandlas snävare. Det måste anses lika berättigat för arbetaren

som för den ordinarie tjänstemannen att som tjänsteår få tillgodoräkna

sig två tredjedelar av den tid anställning innehafts i statens tjänst utan att

han erlagt pensionsavgifter eller fått vidkännas pensionsavdrag.»

Över förevarande motioner har utskottet införskaffat utlåtanden av statens

pensionsanstalt, generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen,

vattenfallsstyrelsen och domänstyrelsen.

Statens i>ensionsanstalt har anfört följande:

»I 2 § 2 mom. b) arbetarpensionsreglementet stadgas såsom villkor för

där medgiven tjänstårsberäkning att arbetarens statsanställning varit av beskaffenhet

och innehafts under förutsättning, som i 1 § sägs. Då såsom

förutsättning enligt 1 § för reglementets tillämplighet överhuvudtaget föreskrives,

att arbetarens anställning fortgått antingen 21 månader i följd eller

under viss tid under tre eller fem på varandra följande år, har pensionsanstalten

med den avfattning bestämmelserna i 2 § 2 mom. b) erhållit ansett

sig icke kunna annat än frånräkna nyss angivna tjänstetid vid bestämmandet

av antalet tjänstår. Några bärande skäl torde enligt pensionsanstaltens

mening icke förefinnas för en reglementsföreskrift, varigenom arbetare, som

vunnit statsanställning före reglementets ikraftträdande, bomme att i fråga

örn rätt till tjänstårsberäkning försättas i bättre ställning än den, som

anställts, sedan reglementet trätt i kraft.

Med hänsyn härtill och i betraktande av att arbetarpensionsreglementet så

nyligen trätt i tillämpning, att tillräcklig erfarenhet om eventuellt erforderliga

ändringar eller förtydliganden knappast ännu kan anses vunnen, finner sig

pensionsanstalten åtminstone för närvarande icke böra tillstyrka bifall till

motionerna.»

Generalpoststyrelsen har anfört:

»Generalpoststyrelsen finner den i 2 § 2 b) tjänstepensionsreglementet

för arbetare meddelade bestämmelsen, att såsom tjänstår skall — förutom

tid, under vilken arbetare vidkänts pensionsavdrag — jämväl tillgodoräknas

två tredjedelar av den tid, under vilken arbetaren eljest, med eller utan

pensionsrätt, innehaft statsanställning av beskaffenhet och under förutsättning,

som i 1 § sägs, giva tillräckligt och klart uttryck för lagstiftarens

mening, att den anställningstid, som erfordras för att reglementet överhuvud

skall bliva tillämpligt, icke skall medräknas vid beräkning av tjänstår.

Generalpoststyrelsen finner ock bestämmelsen i fråga väl motiverad och

anser densamma stå i full överensstämmelse med den allmänna principen,

att sådan anställningstid, som infaller innan anställningen vunnit en viss

stadga, icke skall räknas såsom tjänstår.

I förenämnda motioner framhålles nu, att för ordinarie tjänsteman

gäller enligt övergångsbestämmelserna till 1934 års civila tjänstepensionsreglemente,

att tid, som vederbörande tjänsteman före ikraftträdandet av

nämnda reglemente icke ägt räkna såsom avgiftsår, (lock skall till två tredjedelar

tillgodoräknas honom vid fastställandet av pensionsbeloppet, samt

att ingenting synes motivera, att arbetarpersonalen skall behandlas snävare.

Det förtjänar emellertid framhållas, att nämnda föreskrift äger tillämpning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr M.

endast å sådan personal, som enligt äldre författningar ägt tillgodoräkna

viss anställningstid såsom tjänstår, och att bestämmelsen i fråga sålunda i

princip innebär endast ett bibehållande för sagda tjänstemän av tidigare

medgiven rätt till tjänstårsberäkning. Arbetarpersonal har emellertid före

tillkomsten av 1934 års tjänstepensionsreglemente för arbetare icke varit

tillförsäkrad någon pensionsrätt. Med hänsyn därtill finner Generalpoststyrelsen

anledning icke föreligga att låta sådan arbetare, som varit anställd

före reglementets ikraftträdande oell å vilken reglementet erhållit

omedelbar tillämpning, få såsom tjänstetid tillgodoräkna sådan tid som arbetare,

å vilken reglementet först senare vinner tillämpning, icke äger tillgodoräkna.

Styrelsen vill slutligen framhålla, att en bestämmelse i enlighet med

motionärernas hemställan skulle medföra, att tid, under vilken arbetare,

innan reglementet blivit å honom tillämpligt, såsom minderårig innehaft

anställning i statens tjänst, finge utan annan begränsning än tvåtredjedelsregeln

tillgodoräknas såsom tjänstår.

I anledning av vad ovan anförts finner Generalpoststyrelsen sig böra

avstyrka bifall till förenämnda motioner.»

Telegrafstyrelsen har anfört:

»Den tveksamhet, som enligt motionärernas erfarenhet gjort sig gällande

i fråga örn rätta tolkningen av stadgandet i 2 § 2 mom. b) arbetarpensionsreglementet,

synes omotiverad. Tid, under vilken arbetare innehaft statsanställning

av beskaffenhet och under förutsättningar, som i 1 § sägs, kan icke

gärna tolkas annorledes än såsom avseende en tidsperiod, vid vars början de

i 1 § angivna förutsättningarna varit uppfyllda, d. v. s. — såvitt angår det

i motionerna berörda fallet — en tidsperiod, vid vars början arbetaren

haft anställning under 21 månader i följd. Pensionsreglementets ifrågavarande

stadgande har en viss motsvarighet i det tidigare reglementet för

telegrafverkets pensionskassa för pensionering av verkstads-, förråds- och

linjearbetare, enligt vilket för delaktighet i kassan krävdes att arbetaren erhållit

fast anställning, och sådan anställning kunde enligt gällande kollektivavtal

i regel icke erhållas, förrän efter 15 arbetsmånader. Nämnda tid

av 15 arbetsmånader har enligt nyssnämnda reglementes bestämmelser

icke räknats vederbörande till godo i pensionshänseende, lika litet som —

i motsats mot vad motionärerna angiva — elev- eller lärlingstid räknas

tjänstemännen till godo enligt civila tjänstepensionsreglementet. Det är

nämligen icke så, som motionärerna göra gällande, att varje slag av tjänstgöring

är pensionsberättigande, utan endast tjänstgöring, som fyller vissa

angivna krav. Huruvida åter dylik tjänstgöring bör medföra full tillgodoräkning

eller allenast tillämpning av »tvåtredjedelsregeln», är beroende av

om avgift erlagts eller icke.

Jämte det styrelsen av nu anförda skäl finner sig böra avstyrka bifall

till motionerna, får styrelsen erinra, att ett bifall till motionärernas yrkande

skulle komma att medföra försämrad tillgodoräkningsrätt i de fall, då i

yrkandet avsedd tid redan nu får enligt 2 § 2 mom. a) respektive punkten 3

i övergångsbestämmelserna till arbetarpensionsreglementet tillgodoräknas

helt eller till 4/„. Ytterligare torde böra påpekas, att yrkandet icke formulerats

såsom en övergångsbestämmelse och alltså under inga förhållanden

kan, på sätt motionärerna ansett, inflyta bland övergångsbestämmelserna.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 40.

o

Järnvägsstyrelsen har anfört följande:

»Vid tillämpandet av bestämmelserna uti ifrågavarande reglementes 2 §,

2 mom. angående tjänstårsberäkning har den anställningstid, som enligt 1 §

erfordrats för att däri angivna förutsättningar skola vara fyllda, icke ansetts

till någon del kunnat tillgodoräknas såsom tjänstår. Härav har sålunda

följt, att minst 21 månader av arbetarens anställningstid icke kommit honom

till godo vid beräknandet av pensionens storlek och att, om arbetaren haft

anställning även i arbete av icke fortlöpande natur, dylikt bortseende från

anställningstid ägt rum två gånger.

Motionärerna åberopa nu bestämmelserna i civila tjänstepensionsreglementet,

enligt vars övergångsbestämmelser den, som vid reglementets ikraftträdande

innehar ordinarie eller extra ordinarie tjänst, äger tillgodoräkna sig

tjänstår enligt samma grunder, som gällt enligt före den 1 juli 1935 gällande

pensionslag. Med stöd av denna bestämmelse har som regel all tjänstetid

i stadigvarande anställning, innan dess vederbörande börjat erlägga pensionsavgifter,

kunnat tillgodoräknas till två tredjedelar såsom tjänstår. Sak

samma gäller även sådana arbetare — verkstads- och förrådsarbetare — på

vilka 1917 års reglemente för pensionering av icke ordinarie personal vid

statens järnvägar ägt tillämpning och på vilka punkt 2 av övergångsbestämmelserna

till tjänstepensionsreglementet för arbetare är tillämplig. Den kategori

av personal, anställd före arbetarpensionsreglementets ikraftträdande,

för vilken avdrag vid tjänstårsberäkningen skall göras av tid, som med

avseende på anställningens natur är likvärdig med den, som avses i reglementets

2 §, 2 mom. b) och c), är sålunda de arbetare, som icke tidigare

varit delägare i pensionskassa.

Styrelsen vill därför icke motsätta sig, att större likformighet åvägabringas

mellan de olika kategorierna, och vill därför uttala sig för en förbättring i

tjänstårsberäkningen för de arbetare, som före den 1 januari 1935 haft

sådan anställning i statens tjänst, att de i 1 § av reglementet angivna förutsättningarna

fyllts redan före nämnda dag.

Den för sådant ändamål erforderliga ändringen av reglementets övergångsbestämmelser

synes kunna genomföras genom att punkt 3 av dessa förslagsvis

erhåller följande lydelse:

’3. Arbetare, å vilken---må, dels såsom tjänstår tillgodoräkna två

tredjedelar av den tid av sin anställning i statens tjänst efter fyllda 18 år,

som enligt 1 § erfordrats för tillämpning av bestämmelserna i 2 §, 2 mom.

b) och c), dels, örn han avgår med rätt till pension före den 1 januari 1945

och därvid med tillämpning av de i 2 § innefattade och i denna punkt här

ovan meddelade bestämmelserna icke kan ---— 1944.’

Styrelsen kan sålunda icke tillstyrka, att sådan mera tillfällig anställning,

som föregått den tid, vilken så att säga tagits i anspråk för fyllandet av förutsättningarna

i reglementets 1 §, må till någon del tillgodoräknas såsom

tjänstår.

Motionärerna huva vidare föreslagit, att det av dem ifrågasatta stadgandet

måtte få tillämpas retroaktivt från den 1 januari 1935. Styrelsen medgiver,

att fog finnes härför, men vill dock framhålla, att detsamma kommer att

vålla Styrelsen ett avsevärt arbete, enär det beträffande statens järnvägar

kommer att innebära omräkning av pensionsbeloppet i ej mindre än 400 fall.

Det skulle därför varit önskvärt, att — örn förslaget biträdes — hittills beslutade

pensioner bade fått ökas med ett för varje kategori fastställt belopp,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 40.

i genomsnitt svarande mot den ökning i antalet tjänstår, som övergångsbestämmelsen

kan komma alt medföra.

Ett medgivande till tjänstårsberäkning enligt ovan angivna förslag beräknas

komma att medföra en ökning av statens järnvägars pensionskostnader

av omkring 25 000 kronor årligen.»

Vattenfallsstyrelsen har anfört:

»Ehuru det ej tydligt framgår av den i motionerna gjorda hemställan,

synes det dock, av motiveringen att döma, vara motionärernas mening,

att den av dem föreslagna övergångsbestämmelsen endast skulle gälla sådana

arbetare, som varit anställda före tjänstepensionsreglementets ikraftträdande

den 1 januari 1935.

Motionärernas förslag innebär i realiteten en ändring av stadgandet i

tjänstepensionsreglementets 2 § 2 mom. b), vilket stadgande har övergångsbestämmelses

natur, enär detsamma icke har betydelse för andra arbetare

än sådana, å vilka tjänstepensionsreglementet blivit tillämpligt vid tidpunkten

för dess ikraftträdande.

Enligt ifrågavarande tjänstepensionsreglementes huvudregel för tjänstårsberäkningen

(2 § 1 mom.) beräknas tjänstår endast för tid, under vilken

arbetaren genom pensionsavdrag bidragit till sin pensionering. Detta

innebär beträffande arbetare, å vilken reglementet blivit tillämpligt efter

dess ikraftträdande, att den anställningstid, som omnämnes i 1 § 2 moni.,

första stycket, icke skall tillgodoräknas sådan arbetare såsom tjänstår.

Ett bifall till det i motionerna framställda förslaget, tolkat på sätt ovan

sagts, skulle försätta de arbetare, som varit anställda före reglementets

ikraftträdande, i en gynnsammare ställning än senare anställda arbetare.

Motionärerna framhålla, att för ordinarie tjänstemän gäller enligt övergångsbestämmelserna,

att tid, som vederbörande tjänsteman före det år

1934 utfärdade pensionsreglementets ikraftträdande icke ägt räkna som

avgiftsår och för vilka han följaktligen icke erlagt avgift, dock skall till

två tredjedelar tillgodoräknas honom vid fastställande av pensionsbeloppet.

Detta är emellertid icke fullt riktigt. Dylikt tillgodoräknande får nämligen

endast ske beträffande tid, under vilken vederbörande tjänsteman i statens

tjänst innehaft extra ordinarie befattning eller annan anställning, som prövas

vara därmed jämförlig, eller bestritt förordnande å sådan tjänst.

Därest åter motionärernas hemställan enligt dess bokstavliga ordalydelse

är att betrakta såsom avseende samtliga arbetare, å vilka tjänstepensionsreglementet

är eller blir tillämpligt, skulle ett bifall därtill innebära ett

övergivande av ovannämnda huvudregel, att tjänståren normalt skola sammanfalla

med tiden för vidkännande av pensionsavdrag, vilken princip

även gäller enligt civila tjänstepensionsreglementet.

En annan omständighet, som bör beaktas i detta sammanhang, är, att

vid Statens Vattenfallsverk i föreskriven tjänstematrikel för arbetare redan

verkställts uträkning av och anteckning om de sammanlagda tider före

den 1 januari 1935, som må tillgodoräknas dem såsom tjänstår, varefter

nämnda tider lagts till grund för verkställd försäkringsteknisk beräkning

av erforderlig avsättning utav verkets medel till vederbörande'' arbetarpensionskassa.

Ett tillägg till övergångsbestämmelserna i enlighet med motionerna

skulle sålunda komma att medföra, att ifrågavarande beräkningar

och anteckningar finge göras örn, vilket skulle vålla avsevärt besvär och

arbete.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr AO.

7

I anslutning till det sålunda anförda får Vattenfallsstyrelsen för sin del

avstyrka bifall till den i motionerna gjorda hemställan.»

Slutligen har domänstyrelsen anfört följande:

»Bestämmelsen i § 2: 2 b alt såsom tjänstår skall tillgodoräknas två tredjedelar

av den tid, under vilken arbetaren eljest, med eller utan pensionsrätt,

innehaft statsanställning av beskaffenhet och under förutsättningar,

som i 1 § sägs, synes domänstyrelsen giva ett tydligt uttryck för den meningen,

att den anställningstid av exempelvis 21 månader i följd, som

erfordras för att tjänstepensionsreglementet skall bliva tillämpligt på en

arbetare, ej skall medräknas vid beräknande av tjänstår. Det synes vara

berättigat, att endast sådan anställningstid medräknas vid tjänstårsberäkningen,

som infaller efter det anställningen blivit av mera fortlöpande natur.

Motionärernas förslag synes innebära, att varje anställning i statens tjänst

av hur tillfällig och kortvarig natur som helst skall medräknas vid tjänstårsberäkning.

Huruvida eventuell anställningstid, som arbetare såsom

minderårig haft i statens tjänst, enligt förslaget ävenledes skall medräknas

vid tjänstårsberäkning, framgår ej fullt klart av motionerna.

Domänstyrelsen finner sig böra avstyrka bifall till motionerna.»

Samtliga i ärendet hörda myndigheter med undantag av järnvägsstyrelsen Utskottet.

hava på anförda skäl avstyrkt den i de föreliggande motionerna föreslagna

förbättrade tjänstårsberäkningen för arbetare, som varit anställda i statens

tjänst före ikraftträdandet den 1 januari 1935 av tjänstepensionsreglementet

för arbetare. De skäl, som av myndigheterna anförts mot införande av

ändrade regler i förevarande hänseende, synas utskottet vara bärande. Med

hänsyn härtill anser utskottet sig icke kunna biträda det i motionerna framställda

förslaget och får alltså hemställa,

att förevarande motioner 1: 203 och II: 454 icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 april 1936.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Lindley, Ernfors*, Johansson i Friggeråker,

Bjurström, Ström i Lidköping och Ehrnberg;

från andra kammaren: herrar Leffler, Lovén, K. A. Westman, Johansson i

Sollefteå, Carleson*, Severin, Svedman och Elmroth.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoulskotlets utlåtande Nr 40.

Reservation

av herrar Åkerberg, Lindley, Ström i Lidköping, Lovén, Johansson i Sollefteå,

Severin och Elmroth, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag

bort hava följande lydelse:

»De hörda myndigheterna hava visserligen med undantag av järnvägsstyrelsen

avstyrkt motionen. Även om icke heller utskottet finner sig kunna

tillstyrka motionen, torde dock enligt utskottets mening skäl föreligga att

underkasta de i motionen berörda bestämmelsernas verkningar en närmare

undersökning. Såvitt utskottet kan finna, synas med den tillämpade tolkningen

av ifrågavarande bestämmelser arbetare, vilka äro underkastade

tjänstepensionsreglementet för arbetare och i enlighet därmed få vidkännas

pensionsavdrag, kunna komma i en sämre ställning än arbetare, som åtnjuta

pension enligt de mera summariska regler som innehållas i Kungl.

Maj:ts kungörelse av den 7 december 1934 (nr 585) med föreskrifter angående

pensionering av viss arbetarepersonal i statens tjänst. En arbetare, som

är underkastad tjänstepensionsreglementet för arbetare, kan, ehuru han fått

vidkännas pensionsavdrag och ehuru hans sammanlagda tjänstetid är längre

än en arbetares, som icke fått vidkännas pensionsavdrag, dock erhålla

mindre pension, än den senare. Då en dylik verkan pålagligen icke varit

avsedd, finner utskottet skäl föreligga för ett närmare övervägande av dessa

bestämmelsers verkningar.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning av den av utskottet

här ovan berörda frågan samt för riksdagen framlägga

det förslag, som därav kan föranledas.»

Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm 1936

602284

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.