Bankoutskottets utlåtande Nr 40
1936-04-20 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1936:40, Bankoutskottets utlåtande Nr 40
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 40.
1
Nr 40.
Ankom till riksdagens kansli den 20 april 1936 kl. 12 m.
I ''flätande, i anledning av väckta motioner om visst tillägg till övergångsbestämmelserna
i tjänstepensionsreglementet för
arbetare. i Ifi;-■
I två till bankoutskottets förberedande handläggning hänvisade likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren under nr 203 av herr
Forslund samt den andra inom andra kammaren under nr 454 av herr
Severin, har hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att i övergångsbestämmelserna
rörande tjänstepension för arbetare i statens tjänst införes ett stadgande,
enligt vilket två tredjedelar av den tid, arbetaren innehaft anställning
i statens tjänst före pensionsreglementets tillämpning å honom, måtte
tillgodoräknas honom som tjänstetid för fastställande av pensionsbeloppet,
samt att detta stadgande tillämpas retroaktivt från den 1 januari 1935».
I 1 § 1 mom. tjänstepensionsreglementet för arbetare den 30 juni 1934
(nr 443) stadgas, att reglementet äger tillämpning å sådana arbetare i statens
tjänst, vilka fylla ett fortlöpande örn ock endast för viss del av året förefintligt
behov av arbetskraft och för vilka fastställts en arbetstid av normal
omfattning. Enligt 1 § 2 mom. samma reglemente gäller såsom förutsättning
för reglementets tillämplighet, att arbetaren nått en levnadsålder av
minst 21 år samt att hans anställning antingen fortgått 21 månader i följd
eller för vart och ett av tre på varandra följande kalenderår omfattat minst
7 månader eller ock under fem på varandra följande kalenderår omfattat
tillhopa minst 30 månader. Rörande tjänstårsberäkning stadgas i 2 § 2 mom.
av nämnda reglemente, att såsom tjänstår skall tillgodoräknas a) tid under
vilken arbetare, innan reglementet blivit tillämpligt å honom, erlagt avgift
för tjänstepensionering till av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt,
pensionsfond eller pensionskassa, b) två tredjedelar av den tid, under
vilken arbetare eljest, med eller utan pensionsrätt, innehaft statsanställning
av beskaffenhet och under förutsättning som i 1 § reglementet sägs, samt
c) i den mån så prövas skäligt, två tredjedelar av den tid, under vilken arbetare,
innan reglementet blev tillämpligt å honom, under de i 1 § 2 mom.
angivna förutsättningarna i statens tjänst förrättat arbete, som icke varit
av fortlöpande natur, eller innehaft fast anställning vid armén, marinen eller
flygvapnet.
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 8 sami. Nr 40.
1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr hO.
I punkten 2 av övergångsbestämmelserna till reglementet stadgas, att utan
hinder av vad i 2 § 2 mom. b) föreskrives arbetare, sorn vid reglementets
ikraftträdande är delägare i kassa för pensionering av icke-ordinarie personal
i statens tjänst, må såsom tjänstår tillgodoräkna två tredjedelar av den
tid före den 1 januari 1918, som han enligt för kassan gällande bestämmelser
ägt tillgodoräkna såsom tjänstår, även örn anställningen under nämnda tid
icke uppfyllt de förutsättningar, om vilka i 1 § förmäles.
Vidare stadgas i punkten 3 av samma övergångsbestämmelser, att arbetare,
å vilken reglementet med ikraftträdandet erhåller tillämpning och som vid
nämnda tidpunkt ej är delägare i kassa för pensionering av icke-ordinarie
personal i statens tjänst, må, om han avgår med rätt till pension före den
1 januari 1945 och därvid med tillämpning av de i 2 § innefattade bestämmelserna
icke kan räkna tjugufem tjänstår, av tid, varunder han före ikraftträdandet
innehaft statsanställning av beskaffenhet och under förutsättningar,
som i 1 § sägs, såsom tjänstår för pension tillgodoräkna, i den mån
så erfordras för att uppbringa antalet tjänstår till tjugufem, fyra femtedelar
om avgången äger rum före den 1 januari 1940 samt tre fjärdedelar örn avgången
äger rum under tiden 1 januari 1940—31 december 1944.
Till stöd för ifrågavarande motioner har anförts följande:
»Beträffande tolkningen av här angivna stadgande har tveksamhet rått hos
vederbörande myndigheter. Vissa ha tolkat bestämmelserna så, att två tredjedelar
av de 21 månader, som förflyta före reglementets tillämplighet, skall
räknas såsom tjänsteår. Andra ha menat, att då reglementet över huvud
icke kan tillämpas på någon, förrän 21 månader efter anställningens början,
dessa 21 månader inte heller kunna räknas såsom tjänsteår. Enighet
har slutligen vunnits örn den sistnämnda tolkningen, och följaktligen dragés
vid tjänsteårsberäkning för fastställande av pensionsbelopp 21 månader från
den sammanlagda tjänstetid, den anställde haft i statens tjänst.
Det är enligt vår mening mycket tveksamt, örn denna tolkning är riktig
och överensstämmande med lagstiftarens mening. Enligt de allmänna principerna
för pensionsrätten anses den anställde genom själva tjänstgöringen
och oberoende av om egna avgifter eller avdrag pålagts honom ha förvärvat
rätten till den del av pensionsunderlaget, som anses belasta staten. Det är
enligt vår mening denna princip, som konstituerar tvåtredjedelsregeln. Även
utan egna avgifter eller avdrag har den anställde berättigat sig till de två
tredjedelar av för vederbörande tjänstetid beräknad pension, som anses motsvara
statens insatser. Så betraktat skulle även % av de nämnda 21 månaderna
ingå i tjänstetiden och sålunda endast 7 månader frånräknas.
Oberoende av tolkningen av berörda stadgande synes det oss emellertid
obilligt, att även för arbetare, som varit anställda före pensionsreglementets
ikraftträdande, tillämpa den ovan angivna tjänsteårsberäkningen. För ordinarie
tjänstemän gäller nämligen enligt övergångsbestämmelserna, att tid,
som vederbörande tjänsteman före det 1934 utfärdade pensionsreglementets
ikraftträdande icke ägt räkna som avgiftsår och för vilka han följaktligen
icke erlagt avgift, dock skall till två tredjedelar tillgodoräknas honom vid
fastställande av pensionsbeloppet. Ingenting synes oss motivera att arbetare
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 40.
3
personalen skall behandlas snävare. Det måste anses lika berättigat för arbetaren
som för den ordinarie tjänstemannen att som tjänsteår få tillgodoräkna
sig två tredjedelar av den tid anställning innehafts i statens tjänst utan att
han erlagt pensionsavgifter eller fått vidkännas pensionsavdrag.»
Över förevarande motioner har utskottet införskaffat utlåtanden av statens
pensionsanstalt, generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen,
vattenfallsstyrelsen och domänstyrelsen.
Statens i>ensionsanstalt har anfört följande:
»I 2 § 2 mom. b) arbetarpensionsreglementet stadgas såsom villkor för
där medgiven tjänstårsberäkning att arbetarens statsanställning varit av beskaffenhet
och innehafts under förutsättning, som i 1 § sägs. Då såsom
förutsättning enligt 1 § för reglementets tillämplighet överhuvudtaget föreskrives,
att arbetarens anställning fortgått antingen 21 månader i följd eller
under viss tid under tre eller fem på varandra följande år, har pensionsanstalten
med den avfattning bestämmelserna i 2 § 2 mom. b) erhållit ansett
sig icke kunna annat än frånräkna nyss angivna tjänstetid vid bestämmandet
av antalet tjänstår. Några bärande skäl torde enligt pensionsanstaltens
mening icke förefinnas för en reglementsföreskrift, varigenom arbetare, som
vunnit statsanställning före reglementets ikraftträdande, bomme att i fråga
örn rätt till tjänstårsberäkning försättas i bättre ställning än den, som
anställts, sedan reglementet trätt i kraft.
Med hänsyn härtill och i betraktande av att arbetarpensionsreglementet så
nyligen trätt i tillämpning, att tillräcklig erfarenhet om eventuellt erforderliga
ändringar eller förtydliganden knappast ännu kan anses vunnen, finner sig
pensionsanstalten åtminstone för närvarande icke böra tillstyrka bifall till
motionerna.»
Generalpoststyrelsen har anfört:
»Generalpoststyrelsen finner den i 2 § 2 b) tjänstepensionsreglementet
för arbetare meddelade bestämmelsen, att såsom tjänstår skall — förutom
tid, under vilken arbetare vidkänts pensionsavdrag — jämväl tillgodoräknas
två tredjedelar av den tid, under vilken arbetaren eljest, med eller utan
pensionsrätt, innehaft statsanställning av beskaffenhet och under förutsättning,
som i 1 § sägs, giva tillräckligt och klart uttryck för lagstiftarens
mening, att den anställningstid, som erfordras för att reglementet överhuvud
skall bliva tillämpligt, icke skall medräknas vid beräkning av tjänstår.
Generalpoststyrelsen finner ock bestämmelsen i fråga väl motiverad och
anser densamma stå i full överensstämmelse med den allmänna principen,
att sådan anställningstid, som infaller innan anställningen vunnit en viss
stadga, icke skall räknas såsom tjänstår.
I förenämnda motioner framhålles nu, att för ordinarie tjänsteman
gäller enligt övergångsbestämmelserna till 1934 års civila tjänstepensionsreglemente,
att tid, som vederbörande tjänsteman före ikraftträdandet av
nämnda reglemente icke ägt räkna såsom avgiftsår, (lock skall till två tredjedelar
tillgodoräknas honom vid fastställandet av pensionsbeloppet, samt
att ingenting synes motivera, att arbetarpersonalen skall behandlas snävare.
Det förtjänar emellertid framhållas, att nämnda föreskrift äger tillämpning
4
Bankoutskottets utlåtande Nr M.
endast å sådan personal, som enligt äldre författningar ägt tillgodoräkna
viss anställningstid såsom tjänstår, och att bestämmelsen i fråga sålunda i
princip innebär endast ett bibehållande för sagda tjänstemän av tidigare
medgiven rätt till tjänstårsberäkning. Arbetarpersonal har emellertid före
tillkomsten av 1934 års tjänstepensionsreglemente för arbetare icke varit
tillförsäkrad någon pensionsrätt. Med hänsyn därtill finner Generalpoststyrelsen
anledning icke föreligga att låta sådan arbetare, som varit anställd
före reglementets ikraftträdande oell å vilken reglementet erhållit
omedelbar tillämpning, få såsom tjänstetid tillgodoräkna sådan tid som arbetare,
å vilken reglementet först senare vinner tillämpning, icke äger tillgodoräkna.
Styrelsen vill slutligen framhålla, att en bestämmelse i enlighet med
motionärernas hemställan skulle medföra, att tid, under vilken arbetare,
innan reglementet blivit å honom tillämpligt, såsom minderårig innehaft
anställning i statens tjänst, finge utan annan begränsning än tvåtredjedelsregeln
tillgodoräknas såsom tjänstår.
I anledning av vad ovan anförts finner Generalpoststyrelsen sig böra
avstyrka bifall till förenämnda motioner.»
Telegrafstyrelsen har anfört:
»Den tveksamhet, som enligt motionärernas erfarenhet gjort sig gällande
i fråga örn rätta tolkningen av stadgandet i 2 § 2 mom. b) arbetarpensionsreglementet,
synes omotiverad. Tid, under vilken arbetare innehaft statsanställning
av beskaffenhet och under förutsättningar, som i 1 § sägs, kan icke
gärna tolkas annorledes än såsom avseende en tidsperiod, vid vars början de
i 1 § angivna förutsättningarna varit uppfyllda, d. v. s. — såvitt angår det
i motionerna berörda fallet — en tidsperiod, vid vars början arbetaren
haft anställning under 21 månader i följd. Pensionsreglementets ifrågavarande
stadgande har en viss motsvarighet i det tidigare reglementet för
telegrafverkets pensionskassa för pensionering av verkstads-, förråds- och
linjearbetare, enligt vilket för delaktighet i kassan krävdes att arbetaren erhållit
fast anställning, och sådan anställning kunde enligt gällande kollektivavtal
i regel icke erhållas, förrän efter 15 arbetsmånader. Nämnda tid
av 15 arbetsmånader har enligt nyssnämnda reglementes bestämmelser
icke räknats vederbörande till godo i pensionshänseende, lika litet som —
i motsats mot vad motionärerna angiva — elev- eller lärlingstid räknas
tjänstemännen till godo enligt civila tjänstepensionsreglementet. Det är
nämligen icke så, som motionärerna göra gällande, att varje slag av tjänstgöring
är pensionsberättigande, utan endast tjänstgöring, som fyller vissa
angivna krav. Huruvida åter dylik tjänstgöring bör medföra full tillgodoräkning
eller allenast tillämpning av »tvåtredjedelsregeln», är beroende av
om avgift erlagts eller icke.
Jämte det styrelsen av nu anförda skäl finner sig böra avstyrka bifall
till motionerna, får styrelsen erinra, att ett bifall till motionärernas yrkande
skulle komma att medföra försämrad tillgodoräkningsrätt i de fall, då i
yrkandet avsedd tid redan nu får enligt 2 § 2 mom. a) respektive punkten 3
i övergångsbestämmelserna till arbetarpensionsreglementet tillgodoräknas
helt eller till 4/„. Ytterligare torde böra påpekas, att yrkandet icke formulerats
såsom en övergångsbestämmelse och alltså under inga förhållanden
kan, på sätt motionärerna ansett, inflyta bland övergångsbestämmelserna.»
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets utlåtande Nr 40.
o
Järnvägsstyrelsen har anfört följande:
»Vid tillämpandet av bestämmelserna uti ifrågavarande reglementes 2 §,
2 mom. angående tjänstårsberäkning har den anställningstid, som enligt 1 §
erfordrats för att däri angivna förutsättningar skola vara fyllda, icke ansetts
till någon del kunnat tillgodoräknas såsom tjänstår. Härav har sålunda
följt, att minst 21 månader av arbetarens anställningstid icke kommit honom
till godo vid beräknandet av pensionens storlek och att, om arbetaren haft
anställning även i arbete av icke fortlöpande natur, dylikt bortseende från
anställningstid ägt rum två gånger.
Motionärerna åberopa nu bestämmelserna i civila tjänstepensionsreglementet,
enligt vars övergångsbestämmelser den, som vid reglementets ikraftträdande
innehar ordinarie eller extra ordinarie tjänst, äger tillgodoräkna sig
tjänstår enligt samma grunder, som gällt enligt före den 1 juli 1935 gällande
pensionslag. Med stöd av denna bestämmelse har som regel all tjänstetid
i stadigvarande anställning, innan dess vederbörande börjat erlägga pensionsavgifter,
kunnat tillgodoräknas till två tredjedelar såsom tjänstår. Sak
samma gäller även sådana arbetare — verkstads- och förrådsarbetare — på
vilka 1917 års reglemente för pensionering av icke ordinarie personal vid
statens järnvägar ägt tillämpning och på vilka punkt 2 av övergångsbestämmelserna
till tjänstepensionsreglementet för arbetare är tillämplig. Den kategori
av personal, anställd före arbetarpensionsreglementets ikraftträdande,
för vilken avdrag vid tjänstårsberäkningen skall göras av tid, som med
avseende på anställningens natur är likvärdig med den, som avses i reglementets
2 §, 2 mom. b) och c), är sålunda de arbetare, som icke tidigare
varit delägare i pensionskassa.
Styrelsen vill därför icke motsätta sig, att större likformighet åvägabringas
mellan de olika kategorierna, och vill därför uttala sig för en förbättring i
tjänstårsberäkningen för de arbetare, som före den 1 januari 1935 haft
sådan anställning i statens tjänst, att de i 1 § av reglementet angivna förutsättningarna
fyllts redan före nämnda dag.
Den för sådant ändamål erforderliga ändringen av reglementets övergångsbestämmelser
synes kunna genomföras genom att punkt 3 av dessa förslagsvis
erhåller följande lydelse:
’3. Arbetare, å vilken---må, dels såsom tjänstår tillgodoräkna två
tredjedelar av den tid av sin anställning i statens tjänst efter fyllda 18 år,
som enligt 1 § erfordrats för tillämpning av bestämmelserna i 2 §, 2 mom.
b) och c), dels, örn han avgår med rätt till pension före den 1 januari 1945
och därvid med tillämpning av de i 2 § innefattade och i denna punkt här
ovan meddelade bestämmelserna icke kan ---— 1944.’
Styrelsen kan sålunda icke tillstyrka, att sådan mera tillfällig anställning,
som föregått den tid, vilken så att säga tagits i anspråk för fyllandet av förutsättningarna
i reglementets 1 §, må till någon del tillgodoräknas såsom
tjänstår.
Motionärerna huva vidare föreslagit, att det av dem ifrågasatta stadgandet
måtte få tillämpas retroaktivt från den 1 januari 1935. Styrelsen medgiver,
att fog finnes härför, men vill dock framhålla, att detsamma kommer att
vålla Styrelsen ett avsevärt arbete, enär det beträffande statens järnvägar
kommer att innebära omräkning av pensionsbeloppet i ej mindre än 400 fall.
Det skulle därför varit önskvärt, att — örn förslaget biträdes — hittills beslutade
pensioner bade fått ökas med ett för varje kategori fastställt belopp,
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 40.
i genomsnitt svarande mot den ökning i antalet tjänstår, som övergångsbestämmelsen
kan komma alt medföra.
Ett medgivande till tjänstårsberäkning enligt ovan angivna förslag beräknas
komma att medföra en ökning av statens järnvägars pensionskostnader
av omkring 25 000 kronor årligen.»
Vattenfallsstyrelsen har anfört:
»Ehuru det ej tydligt framgår av den i motionerna gjorda hemställan,
synes det dock, av motiveringen att döma, vara motionärernas mening,
att den av dem föreslagna övergångsbestämmelsen endast skulle gälla sådana
arbetare, som varit anställda före tjänstepensionsreglementets ikraftträdande
den 1 januari 1935.
Motionärernas förslag innebär i realiteten en ändring av stadgandet i
tjänstepensionsreglementets 2 § 2 mom. b), vilket stadgande har övergångsbestämmelses
natur, enär detsamma icke har betydelse för andra arbetare
än sådana, å vilka tjänstepensionsreglementet blivit tillämpligt vid tidpunkten
för dess ikraftträdande.
Enligt ifrågavarande tjänstepensionsreglementes huvudregel för tjänstårsberäkningen
(2 § 1 mom.) beräknas tjänstår endast för tid, under vilken
arbetaren genom pensionsavdrag bidragit till sin pensionering. Detta
innebär beträffande arbetare, å vilken reglementet blivit tillämpligt efter
dess ikraftträdande, att den anställningstid, som omnämnes i 1 § 2 moni.,
första stycket, icke skall tillgodoräknas sådan arbetare såsom tjänstår.
Ett bifall till det i motionerna framställda förslaget, tolkat på sätt ovan
sagts, skulle försätta de arbetare, som varit anställda före reglementets
ikraftträdande, i en gynnsammare ställning än senare anställda arbetare.
Motionärerna framhålla, att för ordinarie tjänstemän gäller enligt övergångsbestämmelserna,
att tid, som vederbörande tjänsteman före det år
1934 utfärdade pensionsreglementets ikraftträdande icke ägt räkna som
avgiftsår och för vilka han följaktligen icke erlagt avgift, dock skall till
två tredjedelar tillgodoräknas honom vid fastställande av pensionsbeloppet.
Detta är emellertid icke fullt riktigt. Dylikt tillgodoräknande får nämligen
endast ske beträffande tid, under vilken vederbörande tjänsteman i statens
tjänst innehaft extra ordinarie befattning eller annan anställning, som prövas
vara därmed jämförlig, eller bestritt förordnande å sådan tjänst.
Därest åter motionärernas hemställan enligt dess bokstavliga ordalydelse
är att betrakta såsom avseende samtliga arbetare, å vilka tjänstepensionsreglementet
är eller blir tillämpligt, skulle ett bifall därtill innebära ett
övergivande av ovannämnda huvudregel, att tjänståren normalt skola sammanfalla
med tiden för vidkännande av pensionsavdrag, vilken princip
även gäller enligt civila tjänstepensionsreglementet.
En annan omständighet, som bör beaktas i detta sammanhang, är, att
vid Statens Vattenfallsverk i föreskriven tjänstematrikel för arbetare redan
verkställts uträkning av och anteckning om de sammanlagda tider före
den 1 januari 1935, som må tillgodoräknas dem såsom tjänstår, varefter
nämnda tider lagts till grund för verkställd försäkringsteknisk beräkning
av erforderlig avsättning utav verkets medel till vederbörande'' arbetarpensionskassa.
Ett tillägg till övergångsbestämmelserna i enlighet med motionerna
skulle sålunda komma att medföra, att ifrågavarande beräkningar
och anteckningar finge göras örn, vilket skulle vålla avsevärt besvär och
arbete.
Bankoutskottets utlåtande Nr AO.
7
I anslutning till det sålunda anförda får Vattenfallsstyrelsen för sin del
avstyrka bifall till den i motionerna gjorda hemställan.»
Slutligen har domänstyrelsen anfört följande:
»Bestämmelsen i § 2: 2 b alt såsom tjänstår skall tillgodoräknas två tredjedelar
av den tid, under vilken arbetaren eljest, med eller utan pensionsrätt,
innehaft statsanställning av beskaffenhet och under förutsättningar,
som i 1 § sägs, synes domänstyrelsen giva ett tydligt uttryck för den meningen,
att den anställningstid av exempelvis 21 månader i följd, som
erfordras för att tjänstepensionsreglementet skall bliva tillämpligt på en
arbetare, ej skall medräknas vid beräknande av tjänstår. Det synes vara
berättigat, att endast sådan anställningstid medräknas vid tjänstårsberäkningen,
som infaller efter det anställningen blivit av mera fortlöpande natur.
Motionärernas förslag synes innebära, att varje anställning i statens tjänst
av hur tillfällig och kortvarig natur som helst skall medräknas vid tjänstårsberäkning.
Huruvida eventuell anställningstid, som arbetare såsom
minderårig haft i statens tjänst, enligt förslaget ävenledes skall medräknas
vid tjänstårsberäkning, framgår ej fullt klart av motionerna.
Domänstyrelsen finner sig böra avstyrka bifall till motionerna.»
Samtliga i ärendet hörda myndigheter med undantag av järnvägsstyrelsen Utskottet.
hava på anförda skäl avstyrkt den i de föreliggande motionerna föreslagna
förbättrade tjänstårsberäkningen för arbetare, som varit anställda i statens
tjänst före ikraftträdandet den 1 januari 1935 av tjänstepensionsreglementet
för arbetare. De skäl, som av myndigheterna anförts mot införande av
ändrade regler i förevarande hänseende, synas utskottet vara bärande. Med
hänsyn härtill anser utskottet sig icke kunna biträda det i motionerna framställda
förslaget och får alltså hemställa,
att förevarande motioner 1: 203 och II: 454 icke må till
någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 20 april 1936.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Lindley, Ernfors*, Johansson i Friggeråker,
Bjurström, Ström i Lidköping och Ehrnberg;
från andra kammaren: herrar Leffler, Lovén, K. A. Westman, Johansson i
Sollefteå, Carleson*, Severin, Svedman och Elmroth.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.
8
Bankoulskotlets utlåtande Nr 40.
Reservation
av herrar Åkerberg, Lindley, Ström i Lidköping, Lovén, Johansson i Sollefteå,
Severin och Elmroth, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag
bort hava följande lydelse:
»De hörda myndigheterna hava visserligen med undantag av järnvägsstyrelsen
avstyrkt motionen. Även om icke heller utskottet finner sig kunna
tillstyrka motionen, torde dock enligt utskottets mening skäl föreligga att
underkasta de i motionen berörda bestämmelsernas verkningar en närmare
undersökning. Såvitt utskottet kan finna, synas med den tillämpade tolkningen
av ifrågavarande bestämmelser arbetare, vilka äro underkastade
tjänstepensionsreglementet för arbetare och i enlighet därmed få vidkännas
pensionsavdrag, kunna komma i en sämre ställning än arbetare, som åtnjuta
pension enligt de mera summariska regler som innehållas i Kungl.
Maj:ts kungörelse av den 7 december 1934 (nr 585) med föreskrifter angående
pensionering av viss arbetarepersonal i statens tjänst. En arbetare, som
är underkastad tjänstepensionsreglementet för arbetare, kan, ehuru han fått
vidkännas pensionsavdrag och ehuru hans sammanlagda tjänstetid är längre
än en arbetares, som icke fått vidkännas pensionsavdrag, dock erhålla
mindre pension, än den senare. Då en dylik verkan pålagligen icke varit
avsedd, finner utskottet skäl föreligga för ett närmare övervägande av dessa
bestämmelsers verkningar.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att
Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning av den av utskottet
här ovan berörda frågan samt för riksdagen framlägga
det förslag, som därav kan föranledas.»
Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm 1936
602284
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.