Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande Nr 41

1936-04-20 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1936:41, Bankoutskottets utlåtande Nr 41

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 41.

1

Nr 41.

Ankom till riksdagens kansli den 20 april 1936 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av väckt motion om förhöjning av pensionsförmånerna

för viss lärarpersonal vid folk- och

småskolor.

''I en inom andra kammaren väckt, till bankoutskottets förberedande handläggning

hänvisad motion nr 460 hava herrar Wallén och Arnemark hemställt,

»att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om utredning

och förslag rörande höjd tjänste- och tilläggspension för lärarpersonal

vid folk- och småskolor, som avgått ur tjänst före den 1 januari 1919».

Till stöd för detta yrkande anföres i motionen följande:

»Det finns fortfarande en liten grupp pensionerade lärare och lärarinnor

vid folk- och småskolor i landet, som ha det mycket dåligt ställt i ekonomiskt

avseende och leva i synnerligt knappa omständigheter. Lärarpersonal,

som avgick ur tjänst före år 1919, åtnjuter icke ens tillnärmelsevis samma

pensionsförmåner som de lyckligare lottade kamrater, vilka slutat sin

tjänst efter denna tid, och dock ha dessa nu ålderstigna lärare och lärarinnor

arbetat under de ojämförligt svåraste förhållandena.

Det torde kunna betecknas icke blott som en gärd av rättvisa utan även

som en humanitär plikt att bereda dessa veteraner inom den svenska folkundervisningen

en mera bekymmersfri tillvaro.»

För bedömande av den i motionen upptagna frågan meddelar utskottet

här nedan vissa uppgifter å storleken av de pensionsförmåner, som tillkomma

ordinarie folkskollärare, såväl manliga som kvinnliga, samt småskollärarinnor.

Före den år 1919 genomförda pensionsregleringen för folkskollärare

utgjorde pensionsunderlaget för manlig folkskollärare 1,013 kronor och för

kvinnlig folkskollärare 900 kronor. Genom nämnda pensionsreglering fastställdes

pensionsunderlaget för manlig folkskollärare, som avgick ur tjänst

efter ingången av år 1919, till 2,250 kronor. Motsvarande belopp för kvinnlig

folkskollärare fastställdes till 1,875 kronor. I samband härmed höjdes

beloppet för redan utgående hel pension för manlig folkskollärare till 1,800

kronor och för kvinnlig folkskollärare till 1,650 kronor.

Pensionerna till folkskollärare — såväl före som efter den 1 januari 1919

avgångna — uppbringades genom den s. k. förhöjning I enligt kungörelsen

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 8 sami. Nr 41—42. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 41.

U tskottei.

280/1925 med bestämmelser om ny pension för vissa pensionerade f. d. befattningshavare

m. fl. pensionärer till sådan nivå, att dyrtidstillägg kunde utan

minskning av den totala förmånen utgå efter samma grunder som å nyreglerade

pensionsbelopp. Genom det sätt, varpå denna förhöjning bestämts,

har den kommit att bereda ifrågavarande pensionärer en avsevärd överkompensation

för minskningen i dyrtidstillägg. I enlighet med nyssnämnda

kungörelse förhöjdes pensionerna från och med den 1 juli 1925 till följande

belopp, vilka alltjämt gälla, nämligen

för manlig folkskollärare, som avgått ur tjänst

före ingången av år 1919, till 2.028 kronor

efter » » » > , » 2.544 > ;

för kvinnlig folkskollärare, som avgått

före ingången av år 1919, till 1.908 kronor

efter > » » » , » 2.112 » .

Pensionsunderlaget för småskollärarinna utgjorde före den 1 januari

1920 450 kronor. Från och med samma dag fastställdes pensionsunderlaget

till 1,237 kronor 50 öre, varjämte redan utgående pensioner höjdes

från 450 kronor till 975 kronor. Enligt ovanberörda kungörelse 280/

1925 bestämdes pensionerna till följande, alltjämt gällande belopp, nämligen

för småskollärarinna, som avgått ur tjänst

före ingången av år 1920, till 1.140 kronor

efter » » » » , » 1.440 »

Såsom i motionen framhålles och närmare framgår av de ovan lämnade

sifferuppgifterna, åtnjuta folkskollärare och småskollärarinnor, som avgått

ur tjänst före ikraftträdandet av 1919 års pensionsreglering, pensioner å

lägre belopp än som tillkommer efter nämnda tidpunkt pensionerad lärarpersonal.

Sådan skiljaktighet mellan äldre och nyare pensioner förefinnes

jämväl inom såväl civila som militära statsförvaltningen och sammanhänger

därmed, att de tid efter annan genomförda pensionsregleringarna icke

givits retroaktiv tillämpning på redan avgångna befattningshavare.

De ovan intagna sifferuppgifterna utvisa emellertid jämväl, att de förmåner,

som tidigare tillkommit innehavare av äldre pension såsom folkskollärare

och småskollärarinna, avsevärt förbättrats genom 1919 och 1925 års

pensionsregleringar. Manlig folkskollärare, vilkens pension ursprungligen

utgjorde 1,013 kronor, uppbär sålunda för närvarande en pension å 2,028

kronor. Pensionen för kvinnlig folkskollärare har förhöjts från 900 kronor

till 1,908 kronor och för småskollärarinna från 450 kronor till 1,140 kronor.

Sedan år 1917 har dyrtidstillägg (krigstidstillägg) utgått å pensionerna.

Att såsom i motionen ifrågasatts ytterligare höja pensionerna för här avsedda

lärarpersonal torde näppeligen låta sig göra utan att samtidigt äldre

pensioner till andra lärargrupper och till f. d. befattningshavare i statens

tjänst förhöjas. Frånsett att en sådan generell pensionsförhöjning skulle

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 41.

3

medföra betydande kostnader, finner utskottet sig böra under erinran, att

1925 års riksdags beslut om pensionsförhöjningar uttryckligen betecknades

såsom en definitiv reglering av pensioner av äldre typ, avstyrka bifall till

motionen.

Åberopande det anförde får utskottet hemställa,

att förevarande motion II: 460 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 april 1936.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Lindgren, Bjurström, Ström i Lidköping, Ehrnberg,

Berling, Nilsson i Mölndal, Bodin och Mannerskantz;

från andra kammaren: herrar Leffler, Lovén, Laurén*, Paulsen, K. A. Westman, Andersson

i Falkenberg*, Carleson* och Severin.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Laurén.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.