Bankoutskottets utlåtande Nr 44
1936-04-28 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1936:44, Bankoutskottets utlåtande Nr 44
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 44.
1
Nr 44.
Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1936 kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag till
ändrad lydelse av § 7 bankoreglementet.
Riksdagens dr 1935 församlade revisorer hava under § 8 i sin berättelse
angående riksbanken — efter erinran om den sjunkande utlåningen från
avbetalningslånefonden — gjort följande uttalande om villkoren för lån från
nämnda fond:
»Revisorerna hysa den uppfattningen, att fonden alltjämt bör lia en stor
uppgift att fylla, men att villkoren för låntagarna måhända understundom
lägga hinder i vägen för låneansökan från vissa personer i behov av lån.
Flertalet utlämnade lån löpa för en tid av fem år och amorteringen skall
enligt reglementet för riksbankens styrelse och förvaltning börja redan ett
halvt år efter lånets erhållande. För många personer synes det emellertid
vara av stor vikt, att amorteringstiden något förlänges, och det kan ifrågasättas,
att lånet någon tid göres amorteringsfritt. Så torde t. ex. mångå
studerande vara i behov av lån, men icke i stånd att under studietiden påbörja
amortering. För denna kategori lånesökande torde något års amorteringsfrihet
efter lånets erhållande vara av stor betydelse. Revisorerna vilja
med hänsyn härtill samt med anledning av fondens minskade användning
ifrågasätta, om det icke kunde vara lämpligt med större differentiering av
lånevillkoren vid lån från fonden, varigenom lånesökandenas behov .skulle
kunna på ett bättre sätt tillgodoses.»
I sitt den 13 mars 1936 dagtecknade utlåtande nr 13, punkten 1, anmälde
bankoutskottet, att utskottet komme att, sedan fullmäktige till utskottet inkommit
med yttrande i den av revisorerna väckta frågan, avgiva särskilt
utlåtande i ärendet.
Med anledning av revisorernas uttalande hava fullmäktige i riksbanken i
skrivelse till bankoutskottet den 12 mars 1936 anfört och hemställt följande:
»Frågan örn ändrade bestämmelser för lån ur avbetalningslånefonden har
tidigare varit föremål för revisorernas uppmärksamhet, ehuru fonden då i
stort sett varit tagen i anspråk. Anledningen till att utlåningen under senare •
år varit stadd i sjunkande torde i första rummet vara att söka i det penningöverflöd,
som för närvarande råder. Enbart denna omständighet synes
icke tillräcklig att motivera en ändring i bestämmelserna. Fullmäktige hava
likväl med beaktande av de synpunkter, revisorerna anfört, övervägt huruvida
icke vissa ändringar i gällande bestämmelser torde böra genomföras.
lill en början vilja fullmäktige framhålla, att med den nuvarande lydelsen
av § 7 i bankoreglementet, som innehåller bestämmelser örn utlåningsrörel
Bihang
till riksdagens protokoll 1936. S sami. Nr 44. 1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr ii.
sen, denna rörelse i stort sett måste handhavas efter de principer, som för
närvarande tillämpas. Större rörelsefrihet i avseende å utlåningen från avbetalningslånefonden
förutsätter alltså ändring av nämnda paragraf, och
vilja fullmäktige i sådant avseende hemställa, att utskottet ville föreslå riksdagen
besluta, att § 7 i bankoreglementet måtte erhålla följande ändrade
lydelse:
(nuvarande lydelse) (föreslagen lydelse)
»Från en---angivna grun
der.
Från denna lånefond kunna mot
säkerhet av borgen såsom för egen
skuld eller med pant av värdepapper
utlämnas avbetalningslån och lån
utan amortering. Ränta erlägges var
sjätte månad.
Avbetalningslån utlämnas för en
tid av högst åtta år och skola återbetalas
genom erläggande var sjätte månad
av minst en sextondedel av det
ursprungliga lånebeloppet.
Å avbetalningslån må med iakttagande
av att den sammanlagda lånetiden
icke överskrider åtta år, medgivas
frihet från amortering under
högst fyra år.
Lån utan amortering utlämnas på
sammanlagt högst fyra år.
Lån må ej utlämnas å lägre belopp
än 300 kronor och såsom låntagare
må icke någon häfta i skuld för högre
belopp än 10 000 kronor.
Den vinst, som — — — samma
belopp.»
Om det nu framställda förslaget vinner riksdagens bifall, vilja fullmäktige,
å vilka det torde böra ankomma att i detalj utforma låneverksamheten, inom
den angivna ramen genomföra de förändringar, som anses önskvärda.
Fullmäktige anse sig i ärendet nu böra framhålla följande.
Genom den föreslagna lydelsen beredes i främsta rummet möjlighet dels
att å avbetalningslån lämna viss tids frihet från amortering, dels ock att
utlämna lån utan amortering.
Inom fullmäktige har viss tvekan rått, huruvida vid sidan av lån utan
amortering behov förefunnes av avbetalningslån med viss tids amorterings•
frihet. Med hänsyn till önskvärdheten att i detta avseende i framtiden hava
större rörelsefrihet hava fullmäktige emellertid nu enat sig örn att föreslå
en sådan lydelse av paragrafen, att användande av båda låneformerna står
öppen.
Nu ifrågavarande lånevariationer skulle i första hand vara avsedda för
studerande och mindre företagare — även jordbrukare —, vilka stå i begrepp
att börja en verksamhet eller att utvidga en tidigare driven rörelse.
Medgives amorteringsfrihet, bör densamma icke utsträckas över fyra år.
»Från en---angivna grun
der.
Den vinst, som — — — samma
belopp.
Avbetalningslån utlämnas mot
skuldförbindelse försedd med borgen
såsom för egen skuld, eller med pant
av värdepapper, och återbetalas medelst
erläggande var sjätte månad efter
utgivningsdagen av minst en femtondedel
av lånebeloppet jämte upplupen
ränta.
Avbetalningslån må ej utgivas till
lägre belopp än 300 kronor, och såsom
låntagare må ingen häfta för
högre belopp än 6 000 kronor.»
Bankoutskottets utlåtande Nr 44.
3
Tiden för lån utan amortering bör icke överstiga fyra år. Har lån beviljats
på kortare tid, må, när omständigheterna därtill giva anledning, lånet kunna
förlängas, så att sammanlagda tiden kommer att utgöra högst fyra år.
Det har inom fullmäktige ifrågasatts, att lån utan amortering samt amorteringsfrihet
å avbetalningslån skulle lämnas för högst tre år. Då emellertid
för vissa studerande en amorteringsfrihet av 4 år kan vara erforderlig, hava
fullmäktige enat sig om att föreslå en maximitid av fyra år.
Det förutsättes, att ett lån utan amortering vid förfallotiden skall kunna
ersättas med ett avbetalningslån. Ny förbindelse skall därvid ufärdas och
ny prövning av säkerheten äga rum. Den längsta tid, varå avbetalningslån
för närvarande utlämnas, är sju och ett halvt år. Det har ifrågasatts att
efter hand övergå till lånetider med jämna helår. I enlighet härmed har föreslagits
en maximitid av åtta år. Med dessa bestämmelser behöva åtgärder
för avbrytande av preskription icke vidtagas, ehuru den sammanlagda lånetiden
kan komma att överstiga tio år.
Då regeln örn amortering halvårsvis bibehålies, följer härav, att minsta
belopp, som vid varje tillfälle skall avbetalas, utgör 1/16 i stället för 1/15 av
ursprungliga lånebeloppet.
Liksom för närvarande bör lån icke utlämnas å mindre belopp än 300
kronor. Däremot torde, åtminstone så länge någon mera avsevärd del av
fonden icke är utlånad, iånemaximum böra höjas från nuvarande 6 000
kronor till 10 000 kronor.
Ehuru den hittills tillämpade huvudregeln att lånen utlämnas mot säkerhet
av borgen alltjämt bör bibehållas, synes dock undantagsvis annan säkerhet
med eller utan borgen kunna ifrågakomma.
Enligt nu gällande bestämmelser skall avbetalningslån amorteras ’var
sjätte månad efter utgivningsdagen’. För att möjliggöra större frihet i detta
avseende torde orden ''efter utgivningsdagen’ böra utgå.
Bestämmelserna om användande av vinst å fonden hava ansetts böra
sättas såsom sista stycke.
Sedan enligt förslaget icke endast avbetalningslån utan även lån utan
amortering skulle kunna utlämnas, synas vissa skäl kunna anföras för att
fonden skulle erhålla en annan benämning. Med hänsyn närmast till historiska
skäl hava fullmäktige emellertid ansett, att någon förändring i detta
avseende icke bör ske.»
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det förslag till ändrade utskottet.
bestämmelser för lån ur avbetalningslånefonden, som fullmäktige framlagt,
och får alltså tillstyrka, alt § 7 bankoreglementet gives den av fullmäktige
ifrågasatta lydelsen. De nya bestämmelserna torde böra träda i kraft från
och med den 1 januari 1937.
Utskottet hemställer,
att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksbanken
förevarande framställning, må besluta, att § 7 bankoreglementet
skall från och med den 1 januari 1937 erhålla följande
ändrade lydelse:
4
Bankoutskottets utlåtande Nr AA.
§ 7.
Från en ------angivna grunder.
Från denna lånefond kunna mot säkerhet av borgen såsom
för egen skuld eller med pant av värdepapper utlämnas
avbetalningslån och lån utan amortering. Ränta erlägges var
sjätte månad.
Avbetalningslån utlämnas för en tid av högst åtta år och
skola återbetalas genom erläggande var sjätte månad av
minst en sextondedel av det ursprungliga lånebeloppet.
Å avbetalningslån må med iakttagande av att den sammanlagda
lånetiden icke överskrider åtta år, medgivas frihet
från amortering under högst fyra år.
Lån utan amortering utlämnas på sammanlagt högst
fyra år.
Lån må ej utlämnas å lägre belopp än 300 kronor, och
såsom låntagare må icke någon häfta i skuld för högre belopp
än 10 000 kronor.
Den vinst, som —-----— samma belopp.
Stockholm den 28 april 1936.
På bankoutskottets vägnar:
EDVIN LEFFLER.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg*, Lindgren, Lindley*, Johansson i Friggeråker*,
Bjurström*, Ehrnberg, Berling och Mannerskantz*;
från andra kammaren: herrar Leffler, Lovén, Paulsen*, K. A. Westman, Johansson
i Sollefteå, Svedman och Englund*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm 1936
602499
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.