Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag i fråga om publicering av hittills otryckta riksdagsprotokoll.

1936-04-28 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1936:45, Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag i fråga om publicering av hittills otryckta riksdagsprotokoll.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 45.

1

Nr 45.

Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1936 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag i

fråga om publicering av hittills otryckta riksdagsprotokoll.

Med bifall till hemställan av bankoutskottet i dess utlåtande nr 20 beslöt

1935 års riksdag, i anledning av en inom andra kammaren av herr Wallerius

väckt motion nr 431, uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att låta verkställa

utredning angående publicering av hittills otryckta riksdagsprotokoll.

För utförande av detta uppdrag hemställde fullmäktige med hänsyn till

utredningens art, att riksarkivet ville verkställa densamma. I anledning härav

överlämnade riksarkivet den 28 december 1935 till fullmäktige en av förste

arkivarien A. Forssell med biträde av förste amanuensen S. Lindahl utarbetad

promemoria, innefattande den begärda utredningen. Med skrivelse

den 23 januari 1936 hava fullmäktige med eget yttrande till utskottet överlämnat

riksarkivets utredning. Den av Forssell upprättade promemorian har

såsom Bilaga A fogats vid detta utlåtande.

För egen del hava fullmäktige framhållit önskvärdheten av att riksdagen

genom anslag till tryckning av ännu outgivna protokoll måtte underlätta

forskningar rörande riksdagens verksamhet under olika tidsperioder såsom

en fortsättning av det stora, till hugfästande av riksdagens 500-årsminne

utgivna statsvetenskapliga och historiska bokverket och med utnyttjande av

de uppslag till nya undersökningar och framställningar, vilka i rikt mått

givits i dess olika delar.

Sedan utskottet hos fullmäktige anhållit örn kompletterande utredning beträffande

kostnaderna för utgivande av ifrågavarande protokoll, hava fullmäktige

med skrivelse den 26 mars 1936 överlämnat en av Forssell på uppdrag

av fullmäktige verkställd utredning i ämnet, avseende prästerskapets

protokoll för åren 1642—1660 och bondeståndets protokoll för åren 1720—

1727. Enligt denna utredning skulle kostnaderna för utgivning av nämnda

protokoll i 1 000 exemplar belöpa sig till i runt tal 30 000 kronor, att fördelas

på tre budgetår med förslagsvis 10 000 kronor för budgetår. Utredningen

är såsom Bilaga B fogad vid detta utlåtande.

Fullmäktige hava förklarat sig icke hava något att erinra mot den sålunda

förebragta utredningen och hava tillstyrkt den föreslagna fördelningen av

kostnadsbeloppet på tre budgetår.

Den verkställda utredningen giver vid handen, alt arbetet med utgivande utskottet.

av de hittills icke publicerade riksdagsprotokollen är mycket omfattande

samt att detsamma på grund härav och materialets skiftande beskaffenhet

kan slutföras först inom en avsevärd tid. Det har med hänsyn till svårig
Bihang

till riksdagens protokoll 1936. 8 sami. Nr 45. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 45.

heterna att under sådana förhållanden redan nu upprätta en fullständig

plan för arbetets utförande och tillförlitligt beräkna kostnaderna därför befunnits

vara mest ändamålsenligt att genomföra arbetet etappvis och efter

hand. I sådant avseende innebär det av fullmäktige framlagda förslaget,

att början skulle göras med prästerskapets protokoll för åren 1642—1660

och bondeståndets protokoll för åren 1720—1727. Tryckningen av dessa

protokoll beräknas taga i anspråk en tid av omkring tre år och medföra en

kostnad av omkring 30 000 kronor eller i runt tal 10 000 kronor under vart

och ett av de tre närmaste budgetåren.

I likhet med fullmäktige finner utskottet önskvärt, att de ännu outgivna

riksdagsprotokollen bliva publicerade och har icke något att erinra mot att

arbetet därmed bedrives efter de av fullmäktige förordade riktlinjerna. Den

upplaga, i vilken protokollen böra tryckas, synes dock böra begränsas till

500 exemplar. Utskottet får tillstyrka, alt riksdagen på sätt fullmäktige ifrågasatt

nu ställer till förfogande de medel, som erfordras för bestridande av

kostnaderna för arbetet, vilka torde böra belasta förslagsanslaget till riksdagen:

utgivande av särskilda publikationer. Det torde böra ankomma på

fullmäktige att, sedan arbetet beträffande nu förevarande delar blivit slutfört,

inkomma med förslag i fråga om protokollens fortsatta utgivning.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret

förevarande framställning, må

dels uppdraga åt fullmäktige alt låta i överensstämmelse

med ovan omförmälda plan i en upplaga av 500 exemplar till

trycket befordra prästeståndets protokoll för åren 1642—1660

och bondeståndets protokoll för åren 1720—1727,

dels ock bemyndiga fullmäktige att av förslagsanslaget till

riksdagen: utgivande av särskilda publikationer för ändamålet

taga i anspråk ett belopp av förslagsvis 30 000 kronor,

att utgå med förslagsvis 10 000 kronor under vart och ett

av budgetåren 1936/1937—1938/1939.

Stockholm den 28 april 1936.

På bankoutskottets vägnar:

EDVIN LEFFLER.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg*, Lindgren, Lindley*, Johansson i Friggeråker*,

Bjurström*, Ehrnberg, Berling och Mannerskantz*;

från andra kammaren: herrar Leffler, Lovén, Paulsen*, K. A. Westman, Johansson

i Sollefteå, Svedman och Englund*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 45.

3

Bilaga A.

P. M. om tryckning av riksdagsprotokoll.

Vid prövning av den väckta frågan angående ev. publicering av otryckta

ståndsprotokoll är i första rummet att märka, att ridderskapets och adelns,

borgarnas och böndernas protokoll föreligga i samtida tryck (det s. k. riksdagstrycket)

fr. o. lii. 1786 års riksdag. (Jfr Georg Landberg i Sveriges Riksdag,

förra avdeln., 7:e bandet, s. 205 och 220.) Prästeståndets protokoll föreligga

i samtida tryck av enahanda art fr. o. m. 1809—10 års riksdag. Vart

och ett av de angivna årtalen betecknar sålunda terminus ad qnem för en

ev. protokollspublikation, vilket ju innebär, att beträffande de tre förstnämnda

stånden den sista riksdag, som vid en sådan publikation kommer i fråga,

är 1178—79 års riksdag, beträffande prästeståndet 1800 års riksdag.

De tidigaste år, från vilka ståndsprotokoll finnas, äro: för ridderskapet

och adeln 1627, för prästeståndet 1642, för borgarståndet 1654, för bondeståndet

1720. (Jfr Nils Ahnlund, anf. arb. I: 3, sid. 566 samt Birger Steckzén:

Förteckning över bondeståndets arkiv i RA.) De nämnda årtalen angiva sålunda

tillsammantagna terminus a quo för den ifrågasatta publikationen.

Av ståndens protokoll före 1786 resp. 1800 är emellertid en icke ringa del

redan utgiven i annat än samtida tryck. Sålunda föreligga »Sveriges ridder - skaps och adels riksdagsprotokoll» i sammanlagt 39 volymer, de 19 första

omfattande riksdagarna före frihetstiden, de 20 senare riksdagarna fr. o. m.

1719 t. o. m. en del av 1761—62 års riksdag. Dessa volymer hava utgivits

på ridderskapets och adelns föranstaltande och bekostnad. Första upplagan

av den förstberörda protokoilssvitens 3 första delar utkom redan under åren

1855—1857. Sista delen av protokollen från frihetstidsriksdagarna utkom

1934. Stadshistoriska institutet lät under år 1933 offentliggöra en volym,

innefattande »Borgarståndets protokoll före frihetstiden» (protokoll fr. o. m.

1654 t. o. m. 1713—1714). Vad prästeståndet beträffar, började år 1921 en

enskild person, kyrkoherde C. G. Wahrenberg, att utgiva en serie, betitlad

»Svenska prästeståndets protokoll från år 1719», varvid han i en första del

upptog protokollen från 1719 och 1720 års riksdagar. Del II utkom år 1922,

innefattande 1723 års protokoll. Därmed har emellertid detta publikationsarbete

avstannat. — Under den gemensamma titeln »Bidrag till svenska

kyrkans och riksdagar nes historia ur prästeståndets arkiv» hade redan år

1835 kontraktsprosten, mag. Abrah. Ahlqvist och professorn dr S. P. Bexell

utgivit var sitt häfte, den förres omfattande tiden fr. o. m. 1523 t. o. m. 1649,

den senares tiden fr. o. m. 1650 t. o. m. 1834—35. Dessa häften innehålla

till övervägande delen förteckningar över vid möten och riksdagar närvarande

prästmän, så långt deras namn voro kända, samt utdrag bl. a. ur

ståndens protokoll fr. o. m. år 1642. Ett tredje häfte, likaledes utgivet 1835

av kontraktsprosten Anders Lignell, upptages till större del av en förteckning

över i prästeståndets arkiv förvarade s. k. »ecklesiastika handlingar». F. ö.

innehåller häftet avtryck av diverse handlingar, stånds- eller deputationsprotokoll

i brokig blandning. — De ifrågavarande häftena återgiva ståndsprotokollen

i mycket begränsade utdrag. Ahnlund anmärker, att protokollen

tryckts »ganska godtyckligt och utan bestämda urvalsprinciper». Vid diskussionen

huruvida någon del av prästeståndets protokoll under tiden före

1809 kunna förbigås vid en nu ev. företagen publikation av ståndsproto
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 45.

kollen kan därför ingen hänsyn tagas till Ahlqvist—Bexells—Lignells arbete.

Av bondeståndets protokoll har icke någon publikation motsvarande de här

nyss omnämnda ägt rum. Framhållas må, att vid utarbetandet av denna

översikt över protokollseditioner det icke ansetts behövligt att giva exempel

på, långt mindre att med några anspråk på fullständighet uppräkna sådana

arbeten, i vilka utdrag av protokoll eller till äventyrs avtryck av hela sammanträdesprotokoll

kunna helt sporadiskt hava förekommit. I fråga om

publikationer och litteratur, där sådana fragment av protokollsserierna kunna

tänkas förekomma, må hänvisas till de översikter, som Nils Ahnlund, Sven

Grauers, Fredrik Lagerroth och Georg Landberg givit i sina resp. delar av

verket örn »Sveriges Riksdag». De av dessa författare omnämnda arbetena

torde icke kunna ersätta en modern vetenskaplig edition av de olika protokollen.

Av det ovan anförda framgår, att de ståndsprotokoll, som återstå att utgiva,

äro Ridderskapets och adelns från april 1701 t. o. m. 1778—79 års

riksdag; prästeståndets protokoll fr. o. m. 1642 t. o. m. 1713—1714 års riksdag

samt fr. o. m. 1726—27 års t. o. m. 1800 års riksdag; borgarståndets

fr. o. m. 1719 t. o. m. 1778—79 års riksdag samt bondeståndets fr. o. m.

1720 års l. o. m. sistnämnda riksdag. Ridderskapets och adelns protokoll torde

emellertid i detta sammanhang kunna lämnas ur räkningen, enär veterligen

beslut redan fattats av vederbörande institution angående förarbeten till protokollspublikationens

fortsättning. Vad borgarståndets protokoll beträffar,

torde däremot frågan om en fortsättning genom stadshistoriska institutets

försorg få hållas öppen. Enligt uppgift har intitutet låtit verkställa och kollationera

avskrifter av borgarståndsprotokollen från 1719, 1720 och 1723 års

riksdagar. Brist på nödiga penningmedel lär dock vålla att avskrifternas

befordrande till trycket i varje fall måste uppskjutas till en oviss framtid.

Vid sådant förhållande är naturligtvis så mycket mindre någonting bestämt

örn förarbeten till publikation av protokollen från de följande riksdagarna.

Beträffande präste- och bondeståndens protokoll ligger saken alldeles klar:

här föreligger ingen som helst anledning att förmoda, att något publiceringsarbete

dryftas på vare sig enskilt eller institutionellt initiativ. Det torde därför

vara riktigt att vid prövningen av publikationsfrågan i första rummet beakta

dessa två prolokollsserier.

Vid övervägandet av möjligheterna till en protokollspublikalion har det

förefallit opraktiskt att nu utföra dock alltid ganska vanskliga beräkningar

för alla de riksdagar, som kunna ifrågakomma. Örn man endast håller sig

till riksdagarna efter frihetstidens början, är det ju frågan örn, för prästeståndet

18 riksdagar (fr. o. m. 1726—27 t. o. m. 1800) och för bondeståndet

16 riksdagar (1720 t. o. m. 1778—79). Det antal tryckta volymer, som det

vid en ev. publicering till slut skulle komma att röra sig om, måste under

aila förhållanden bli så pass stort, att det övervägande flertalet av dem väl

skulle kunna först i en avlägsen framtid befordras till trycket. Den beräkning

av protokollens omfattning, som föreliggande utredning avser att åvägabringa,

torde hava till uppgift att ligga till grund för en kostnadskalkyl. Under

denna förutsättning och då det icke torde vara tänkbart, att en sådan

kalkyl kan uppgöras annat än för en mera avgränsad framtid, har det förefallit,

som om det vore förspilld kraft att redan nu inlåta sig på de ytterst

tidsödande beräkningarna av protokollmaterialets omfattning i hela dess

vidd. Den här nedan framlagda arkberäkningen har vid sådant förhållande

uppgjorts under förutsättning att den ev. publikationen utföres så att säga

etappvis. Det behöver ju icke sägas, att detta tillvägagångssätt erbjuder stora

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 45.

o

iördelar: den erfarenhet, som de med arbetet sysselsatta personerna förvärva,

möjliggör t. ex. att framtidsberäkningarna undan för undan kunna bli allt

iner tillförlitliga o. s. v. I samband härmed bör dock framhållas, att de

planerade etapperna icke böra göras allt för korta. Sålunda bör observeras,

att det för ett företag av denna art är särdeles värdefullt, örn de personer,

som engageras för det krävande redigeringsarbetet, kunna räkna med att

under något antal år få sysselsättning därmed. Med alltför korta etapper

och under ovisshet om verkets fortsättande riskeras, att vederbörande vid

planering för sin egen framtid snart nog se sig örn efter andra uppdrag.

Följden kan lätt bli en för arbetet skadlig diskontinuitet i personalrekryte1

ingen. Den erfarenhet, som samlas vid redigeringens utförande, kommer då

icke heller det ev. fortsatta utgivningsarbetet till godo utan blir antingen

utnyttjat i andra sammanhang eller blir ett oanvänt kapital.

Med utgångspunkt i dessa överväganden har följande plan för en ev. utgivning

uppgjorts. Det bör uppmärksammas att planen icke avser tidsföljden

för det ev. publikationsarbetet utan blott föremålen för detsamma.

Då av de tre protokollsserier, som förefinnas från århundradet före frihetstidens

början, de två (ridderskapets och adelns samt borgarståndets) redan

äro utgivna faller det sig naturligt att i första hand rikta uppmärksamheten

på prästeståndets protokoll för tiden 1642—1714. Vid en genomgång

av protokollen i prästeståndets arkiv har förslagsvis följande beräkning verkställts

av det textutrymme de skulle taga, örn de trycktes med den genomsnittliga

textmängd per sida, som förekommer i Ridderskapets och adelns

tryckta protokoll. Förslagsberäkningen har möjliggjorts därigenom att vid

protokollen äro fogade vissa bilagor, kungl, propositioner o. d., vilka redan

äro tryckta såsom bilagor till Ridderskapets och adelns protokoll. Genom

jämförelse mellan handskrift i prästeståndets protokollsbilagor och trycket

i Ridderskapets och adelns bilagor har det synts rimligt att beräkna en genomsnittlig

textåtgång per tryckt sida av 2 250 linjer, varvid varje bokstav,

varje skiljetecken och varje mellanrum mellan ord eller mellan ord och

skiljetecken räknats som en linje. Vid på detta sätt företagen beräkning uppkommen

72 sida har talet avrundats uppåt (t. ex. 41/2 sida till 5 sidor o. s. v.).

Dessutom lia marginaler i beräkningen tillagts med hänsyn till det intryck

protokollen gjort av hehovet av mellanslag vid nya stycken och av avdelning

på nya sidor eller av utrymmen för rubriken. Framhållas bör, att vid denna

beräkning det icke varit möjligt att gå igenom protokollen och sida för sida

verkställa den på angivet sätt gjorda beräkningen.

Antalet sidor har självfallet alltid räknats. Men beträffande antalet räder

per sida och antalet linjer per rad hava endast stickprov kunnat utföras,

tätare, då handstilarna i protokollen växlat, glesare, då handstilen förefallit

att vara densamma. Slutligen hör med allt eftertryck betonas, att de siffror,

som framkommit med detta beräkningssätt, här framläggas med all reservation

för de vanskligheter, som vidlåda detsamma. Men det har knappast varit

möjligt att gå någon annan väg, örn överhuvudtaget någon utredning av

detta slag skulle verkställas. De framkomna siffrorna må för säkerhetens

skull betraktas såsom minimisiffror.

I enlighet med det anförda skulle protokollen upptaga följande (minimi)

antal textsidor i Ridderskapets och adelns protokollstryck. Till protokollen

räknas också närvarande förteckningarna i de ej få fall, då de förekomma

skilda från protokollen:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskcittets utlåtande Nr 45.

Riksdag eller möte Antal sidor

Riksdag eller möte

Antal sidor

1642

9

1668 (saknas) .

0

1643

15

1672 .........

... 215

1644

7

1675 .........

. . . 124

1647

14

1678 .........

95

1649

7

1680 .........

... 135

1650

23

1682 (saknas) .

0

1651

16

1686 .........

. .. 127

1652

35

1689 .........

48

1654

(saknas) . . .

0

1693 .........

45

1655

20

1697 .........

60

1657

1

1710 .........

... 290

1658

—60 (Göteborg)

(Stockholm)

15

1713—1714 ...

83

1659-

1660

88

205

S :a 1 860 sidor

1664

193

(avrundat till 1 900 sidor)

För att man skall vara på den säkrare sidan må denna summa avrundas

uppåt till 1 900 sid. eller 118 ark + 12 sidor. Därtill måste givetvis också

komma utrymme för inledande företal, ev. kommentarier vid de särskilda

avdelningarna, noter och sak- och personregister. Det är omöjligt att härvid

angiva något på något slags beräkning grundat sidantal. Gissningsvis må

detta utrymme anslås till 160 sidor eller 10 ark. Slutsumman skulle då bli

c:a 2 060 sidor eller 128 ark och 12 sidor (avrundat till 129 ark).

Det bör uppmärksammas att ovanstående beräkningar uteslutande tagit

sikte på såsom protokoll rubricerade handlingar inom prästeståndets arkiv.

Åtskilliga av dessa »protokoll» utgöras emellertid endast av helt kortfattade

av ståndets notarier gjorda reciter av förloppen under en tillryggalagd riksdag.

Dessa reciter kunna understundom vara så summariska, att det för

förståendet av sammanhanget är nödvändigt att äga kännedom örn innehållet

i bilagorna till resp. protokoll.

En betydande lättnad vid ev. publicering av prästeståndets protokoll

ligger nu däri, att till Ridderskapets och Adelns tryckta protokoll även fogats

en stor mängd bilagor, av vilka icke så få direkt komma studiet av

prästeståndets protokoll till godo. Sådana bilagor äro t. ex. kungliga propositioner

till riksens ständer, ständernas gemensamma svar på propositioner

eller andra framställningar från Kungl. Maj:ts sida. Det förekommer

också, att betänkanden eller utlåtanden från prästeståndet ensamt blivit

avtryckta, nämligen då de ägt en särskild vikt för förhandlingarna inom

ridderskapet och adeln.

Om sålunda en ganska avsevärd del av bilagorna till prästeståndets protokoll

redan i annat sammanhang gjorts tillgänglig i ur vetenskapliga synpunkter

tillfredsställande tryck, så återstår dock åtskilligt, vars publicerande

såsom bilagor till prästeståndsprotokollen torde vara nödvändigt för den

riktiga uppfattningen av dessa. Prästerskapet har t. ex. avgivit en mångfald

självständiga svar på kungliga propositioner, som helt naturligt icke

blivit medtagna i Ridderskapets och adelns protokollsedition, men som

kunna vara av största vikt för tolkningen av de understundom knapphändiga

protokollen. Härtill kommer ännu en omständighet, som i detta sammanhang

är av särskild betydelse. Prästeståndet fungerade under långa tider

ej blott såsom riksstånd utan därjämte såsom ett Consistorium regni, vilket

spelade en stor roll i kyrkans utveckling. Såsom consistorium regni utgjorde

s. 7 Kontrollera mot PDF

Hankoutskottets utlåtande Nr 45.

7

ståndet i stor utsträckning det sammanhållande bandet mellan de eljest

ganska självständiga stiften och i denna egenskap utövade ståndet ett betydande

inflytande, då det gällde att åvägabringa likformighet och enhetlighet

inom kyrkolivet i rikets olika delar. Ståndet tjänstgjorde också som en viktig

instans vid handläggningen av t. ex. äktenskapsmål.

Denna ståndets mångsidiga verksamhet av kyrklig eller allmänt kulturell

art återspeglas självfallet i åtskilliga dokument, som borde såsom bilagor

fogas till en ev. protokollspublikation.

Huru pass mycket textutrymme, beräknat på ovan angivet sätt, som en

publicering av härvid ifrågakommande bilagor skulle kräva, är det i närvarande

läget synnerligen svårt att uttala sig om. Behovet av bilagor kan

först fastställas vid en genomgång, stycke för stycke, av protokollen. I åtskilliga

fall kan det måhända vara tillräckligt med ett helt kort referat av

bilagans innehåll i en not eller i ett bihang, där dylika referat kunde sammanföras.

Svårigheten att bedöma det för bilagorna eller referaten behövliga

utrymmet förminskas icke av den omständigheten, att de dokument det gäller

äro splittrade på olika arkivserier. En del är inhäftat i protokollsbanden

i prästeståndets eget arkiv, en annan del återfinnes i särskilda serier av akter

inom samma arkiv, t. ex. i de ovan omtalade »ecklesiastika handlingarna»,

en tredje del åter har blivit lagd till de akter, som inom Kungl. Maj:ts kansli

samlades i anknytning till kansliets befattning med riksdagsarbetet; det är

dessa kansliakter, som traditionellt fått den specifika beteckningen »riksdagsakter».

Ytterligare torde handlingar kunna påträffas även i andra serier. Beträffande

relationen i fråga örn omfånget mellan handlingarna i de nyss berörda

serierna torde sannolikt de dokument, som äro inhäftade i protokollsbanden,

utgöra mesta parten. Med bortseende från dem av dessa dokument,

vilka som sagt redan äro publicerade i samband med Ridderskapets

och adelns protokoll, har enligt förut angiven beräkningsmetod ett försök

till uppskattning gjorts av det textutrymme, som övriga i protokollsbanden

förekommande handlingar, vilka härvidlag möjligen kunde förtjäna att tryckas,

torde upptaga. Den siffra som därvid framkommit, är c:a 570 sidor. Vid

beräkningen har hänsyn icke tagits till s. k. besvär, avgivna av stift, kontrakt,

pastorat eller församlingar. Däremot hava prästerskapets gemensamma

besvär medtagits i kalkylen, liksom adelns gemensamma besvär

tryckts som bilagor till dess protokoll.

Visserligen torde det vid en närmare detaljprövning av materialet visa

sig, att en del av dessa ifrågasatta bilagor kunna utmönstras eller ersättas

med ett referat. Men å andra sidan kan det befinnas, att handlingar ur de

andra ovan omtalade serierna måste medtagas. Försiktigheten torde därför

bjuda att, om överhuvudtaget bilagor skola medtagas, kalkylera nied att

deras text kommer alt kräva minst 570 sidor eller i uppåt avrundat tal, 36

ark. Arkantalet för en publikation av prästeståndets protokoll med bilagor

från åren 1642—1714 skulle sålunda bliva minst 129 + 36 ark = 165 ark

eller 2 640 sidor. Till en jämförelse kan nämnas, att andra kammarens protokoll

vid 1935 års riksdag upptaga sammanlagt 2 721 sidor, varvid tillika

är att märka, att en sida av dessa protokoll torde upptaga mera text än en

sida i ridderskapets och adelns protokoll.

Efter en publikation av prästeståndets protokoll med bilagor t. o. m. 1713

-1714 års riksdag skulle samtliga de ståndsprotokoll, som finnas bevarade

från liden förr frihetstiden, vara befordrade lill trycket. Vid omprövningen

av vilka protokoll från sistnämnda epok. som främst böra ifrågakomma vid

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 45.

ett editionsarbete, bör rimligtvis bondeståndets protokoll i första rummel lia

anspråk på uppmärksamhet, eftersom de tidigare icke alls gjorts till föremål

för publicering. För riksdagarna 1720 t. o. m. 1734 har därför av förste amanuensen

Landahl1 utförts en beräkning rörande den tryckta textens omfattning.

För den första etappen vid ev. publicering av dessa protokoll har gränsen

satts efter 1734 års riksdag. Anledningen härtill är, att vid 1738—39 års

riksdag svälla protokollen ut till så ansenlig volym, att deras inräknande

skulle förskjuta proportionerna.

Resultatet blev:

för 1720 års riksdag

» 1723 » »

» 1726—27 »

» 1731 » »

» 1734 » »

S:a 1 417 sidor

Tryckt textsid.

43

. 151

. 411

. 416

. 396

Beräkningsmetoden har varit den förut angivna dock med den skillnaden att

i den nämnda siffran icke ingå utrymmen för mellanslag vid nya avdelningar

eller för rubriker och nya sidor. För att kunna jämföras med det för

prästeståndets protokollstext beräknade sidantalet måste därför siffran

höjas. Härtill komma sedan utrymmen för företal, kommentarier, noter och

register. Slutsiffran torde därför icke understiga 1 600 sidor eller 100 ark.

Örn behovet av bilagor vid bondeståndets protokoll gäller detsamma som

förut sagts örn bilagor vid prästeståndets protokoll. Åtskilliga viktiga bilagor

äro sålunda redan tryckta i adelns protokoll för motsvarande riksdagar. Men

frånsett dessa finnas även här dokument, vilka till protokollstextens förklaring

behöva tryckas såsom bilagor eller referat i noter eller bihang. Svårigheten

att redan på detta stadium uttala sig om, huru stort utrymme dylika

bilagor kunna komma att kräva är emellertid i detta fallet än större än då

fråga är örn motsvarande kalkyl för prästeståndsprotokollens del. Endast i

ytterst begränsad utsträckning äro nämligen handlingar såsom bilagor inhäftade

i själva protokollsbanden. De behövliga handlingarna måste därför

från fall till fall uppsökas i andra arkivserier. Protokollsbandens innehåll

medgiver därför icke ens en gissning rörande minimibehovet av bilagor.

Här bör ytterligare framhållas, att den omständigheten, att frågan örn

publikation av prästeståndets protokoll 1642—1714 i det föregående behandlas

före frågan örn publikation av bondeståndets protokoll 1720—1734 icke

innebär något ståndpunkttagande till frågan, i vilken ordning själva publikationsarbetet

lämpligen bör äga rum. Man kan börja med den ena eller den

andra serien, allt efter omständigheterna, t. ex. med hänsyn till studie- och

intresseinriktningen hos tillgänglig redaktionspersonal. Måhända kan arbetet

på bägge serierna begynna samtidigt och fortsätta parallellt med varandra.

Vad angår de ovan omförmälda i stadshistoriska institutets ägo befintliga

avskrifterna av borgarståndets protokoll från 1719—23 års riksdagar torde

kunna ifrågasättas, örn icke staten för den händelse institutet ej ser sig i

stånd att själv finansiera deras publicering, kunde inleda förhandlingar med

detsamma, syftande till ett samarbete i och för åvägabringande av sagda

publicering. Om de otryckta ståndsprotokollen skola befordras till trycket,

1 Landahl har utfört en summarisk kalkyl för hela tiden 1720—1778, som bifogas såsom

bilaga. Av denna uträkning ha uppgifterna för tiden 1734 här använts.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 45.

9

måste ju i sinom tid turén komma tid angivna protokoll. En uppgörelse om

användandet av de föreliggande resultaten av institutets förarbeten synes

därför redan nu vara att tillråda.

Till slut torde måhända vara på sin plats att erinra örn att, huru tillfredsställande

det än ur den vetenskapliga forskningens och den allmänna nationella

bildningens synpunkt skulle vara, att ståndsprotokollen i sin helhet

bleve befordrade till trycket, funnes det dock även därefter ett betydelsefullt

protokollsmaterial outgivet, som vore synnerligen förtjänt att publiceras.

Här åsyftas framför allt sekreta utskottets protokoll från frihetstiden samt

den s. k. stora sekreta deputationens protokoll från samma tid. Enligt 1723

års riksdagsordning tillkom det ju detta utskott att på riksens ständers vägnar

fatta beslut i de centrala frågorna om utrikespolitiken, statsregleringen,

bank- och försvarsväsendet. Sekreta utskottet under frihetstiden fungerade

på dessa områden såsom ett slags enkammarriksdag och dess protokoll

rörande hithörande ting ha därför faktiskt karaktären av riksdagsprotokoll.

En publikation av ståndsprotokollen skulle därför behöva kompletteras med

en edition av det frihetstida sekreta utskottets resp. stora sekreta deputationens

protokoll. Källmaterialet från sekreta utskottets verksamhet före frihestiden

finnes i stort sett bland kungl, kansliets akter från riksdagar och

möten (= de ovan berörda s. k. riksdagsakterna). Det har här förutsatts, att

dessa riksdagsakter skulle i fortsättningen likasom hittills i en särskild serie

utgivas genom riksarkivets försorg.

Stockholm den 9 november 1935.

Arne Forssell.

Bondeståndets riksdagsprotokoll.

1720—1779.

Uppgift å det antal sidor, varje protokollsband — utan bilagor — beräk

nas erfordra vid tryckning. Beräkningen är verkställd i enlighet med de nor- mer, för vilka förste arkivarie Forssell redogjort i av honom författad P. M.

1720 ...........

1746—1747 . .

........ 855

1723 ...........

..... 151

7>

1751—1752 .

309

1726—27 .......

..... 411

7>

1755—1756 . .

........ 630

1731 ...........

..... 416

»

1760—1762 . .

1 502

1734 ...........

..... 396

T>

1765—1766 ..

780

1738—39 .......

..... 554

2>

1769—1770 ..

........ 863

1740—41 .......

..... 358

»

1771—1772

483

1742—1743 .....

..... 675

1778—1779 ..

........ 18

Stockholm den 11 november 1935.

Sten Landahl.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 45.

Bilaga B.

P. M.

ang. approximativa kostnader för tryckning i viss utsträckning av ståndsprotokoll.

I. Prästeståndets protokoll 1642—1660.

Avskrifter och tryckt text: För ernående av såvitt möjligt säkra utgångspunkter

för en kalkyl har fil. kand. Margit Östman, sedan flera år sysselsatt

såsom biträde vid avskrivningsarbete åt forskare i Riksarkivet, verkställt vissa

avskriftsprov och därvid kommit till det f. ö. väntade resultatet, att relationen

mellan protokollstext och avskriftssida varierar mycket för äldre tid. För

1640-talet anser sig fröken Östman kunna beräkna en genomsnittlig åtgång

av 3 sidor avskriftstext mot 1 sida protokollstext. (Avskriftssida innehåller

genomsnittligt 28 rader och 35 bokstäver per rad, summa 980 bokstäver per

sida.) För 1650-talet sjunker relationen genomsnittligt till cirka H/2 sida avskriftstext

på 1 sida protokollstext.

Då materialet är av så skiftande beskaffenhet, torde försiktigheten bjuda

att ej utsträcka kalkylerna för långt, då felkällorna kunna bli för många.

Det må därför hemställas, huruvida icke, därest ett positivt beslut örn publikationen

skulle komma till stånd, den första etappen i fråga örn prästeståndets

protokoll begränsades till att omfatta 1640- och 1650-talen. Härigenom

skulle erfarenhet kunna vinnas örn beräkningsgrundernas hållbarhet.

Med utgångspunkt i de av fröken Östman gjorda proven kunna för 1640- och 50-talen följande förslagskalkyler upprättas.

A. Riksdagarna 1642—1649:

67 protokollssidor, efter 3 avskriftssidor per protokollssida ==201 avskriftssidor

= 50 ark; 1 sida å kr. 2:50 per ark = kr. 125:63.

B. Riksdagarna 1650—1660:

214 protokollssidor, efter l1/? avskriftssida per protokollssida = 321 avskriftssidor

eller 80 ark och 1 sida å kr. 2: 50 per ark = kr. 200: 63.

Avskriftskostnaderna för protokollstexten blir sålunda:

kronor 125:63

» 200:63

Kronor 326:26

Härtill kommer, såsom nedan skall omtalas, avskriftskostnader för bilagor.

På basis av avskriftsberäkningarna har en förnyad kalkyl gjorts av den

tryckta textens omfattning. Härvid må erinras örn, att i den föregående promemorian

av 9 november 1935 en sida i Ridderskapets och Adelns tryckta

protokoll — vilket protokoll vid kalkylerna tagits till vägledning — beräknades

genomsnittligt omfatta 2 250 linjer (= bokstäver och därjämte skiljetecken

och mellanrum). I en avskriftssida ingå, såsom ovan nämnts, 980 bokstäver.

Härtill måste sålunda läggas skiljetecken och mellanrum, vadan det

kan antagas, att en avskriftssida uppgår till cirka V2 trycksida.

Antalet avskriftssidor blir

enligt A 201 sidor,

» B 321 »

Summa 522 sidor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 45.

11

Den tryckta texten skulle då omfatta något över 260 sidor eller 16*/4 ark.

Härtill måste dock läggas utrymme för företal, innehållsregister, inledningar

till de olika riksdagarna och mötena, noter, kapitelrubriker, samt avdelningar

på sidor m. m. Vidare tillkomma bilagor och person- och sakregister. Allt

detta torde böra beräknas till cirka 224 sidor eller 14 ark.

Bilagorna beräknas härvid upptaga cirka 128 sidor eller 8 ark. Det bör

observeras, att bilagorna vid prästeståndets protokoll proportionsvis beräknats

bli mera omfattande än vid bondeståndets, detta av den anledningen att

det förra ståndet spelat större politisk roll. Person- och sakregistret torde

behöva 12 sidor eller 3U ark. Resten (84 sidor) skulle fördelas på företal etc.

Publikationen skulle då totalt omfatta 484 sidor eller 30^4 ark.

Som bilagorna beräknats till 128 trycksidor, skulle, enligt ovan antagen

beräkning, detta motsvara 256 avskriftssidor eller 64 ark å 2: 50 = kr. 160: —

i avskriftskostnader. Avskriftskostnaden för protokollen (kronor 326: 26) ökas

sålunda med kronor 160: — för bilagorna; summa kr. 486: 26.

Redaktörskostnader: Redaktörsarvodet för 20-del, band 1, av Ridderskapets

och Adelns protokoll, utkommet år 1934, har utgått nied kronor 175: —

per ark. Denna siffra torde även här böra läggas till grund. Därtill kommer

dock särskilt arvode för person- och sakregistret, vilket arvode torde per ark

beräknas till kronor 500:— eller för 12 sidor till 375:-—.

Redaktörskostnaderna skulle sålunda bli 291/«X175 = kr. 5 075: —

+ 3/4 500 .............................. ... > 375: —

Summa kronor 5 450: —

Tryckningskostnader: Enligt en från P. A. Norstedt & Söner lämnad muntlig

uppgift, som dock givits med förbehåll för alla eventuella höjningar i

framställningskostnader, skulle en volym som trycktes i 1 000 exemplar och

som i omfång, papperssort o. s. v. vore lik den hos firman år 1934 tryckta

20. delen, band 1, av Ridderskapets och Adelns protokoll fr. o. m. 1719, i

sättning o. s. v. draga en kostnad av cirka kronor 8 000:—. Denna volym

omfattar 764 sidor, alltså 47-75 ark. Priset per ark skulle således vara cirka

kronor 168: — per ark text. Kostnaderna för person- och sakregister voro

här ej medräknade. De skulle ställa sig dyrare.

Med utgångspunkt i angivna siffror beräknas här sättnings- etc. kostnader

för vanlig text till 29V2XI68 — kronor 4 956: —. Härtill komma kostnaderna

för 3/4 ark person- och sakregister.

Kostnaderna skulle sålunda bli:

För avskrifter ............ 486:26

Redaktör ................ 5 450: —

Sättning etc............... 4 956: —

10 892: 26

Därtill bör läggas utgifter för papper, bläck

o. s. v.; oförutsedda utgifter; kostnad för

tryckning av sak- och personregister ........ 1 107: 74

Kronor 12 000:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 45.

II. Bondeståndets protokoll 1720—1727.

Avskrifterna: Även här har fröken Östman verkställt avskriftsprov. Undersökningen

har omfattat riksdagarna 1720, 1723 och 1726—27. Genomgående

ha två protokollsidor befunnits motsvara tre avskriftssidor. Protokollstexterna

företräda en mera enhetlig typ, vadan icke samma risker för felkalkyler

som vid prästeståndets protokoll 1642—1660 torde föreligga. Av denna

anledning har beräkningen angående tryckningen av bondeståndsprotokollen

ansetts kunna göras mera omfattande.

A: 1720 års riksdag:

94 protokollssidor — 141 avskriftssidor = 351/4 ark å 2: 50 per ark = kr.

88: 13.

B: 1723 års riksdag:

137 protokollssidor = 2051/2 avskriftssidor — 5l3/s ark å 2: 50 =kr. 128:16.

C: 1726 — 27 års riksdag:

373 protokollssidor = 559j/2 avskriftssidor = 1397/s ark ä 2:50 = kr.

349:69.

Avskriftskostnaderna för protokollstext bli sålunda

kr. 88: 13

» 128:16

» 349 :J59

kr. 565:98

Härtill kommer — såsom nedan omtalas — arvode för avskrift av text

till bilagor.

Liksom i fråga om prästerståndets protokoll har på basis av det beräknade

avskriftsmaterialet en kontrollberäkning av den tryckta texten skett.

Avskrifterna uppgå till:

1720: c:a 141 sidor

1723: c:a 206 »

1726—27: c:a 570 »

S:a 917 sidor; avrundat 920.

Även här beräknas, att 2 avskriftssidor svara mot en tryckt textsida; sålunda

skulle antalet tryckta sidor bli c:a 460 sidor. Härtill bör — såsom vid

prästeståndets protokoll — fogas utrymme för företal, innehållsförteckning,

inledningar till de tre riksdagarna, kapitelrubriker, noter, mellanslag och

nya stycken. Detta utrymme må beräknas till c:a 44 sidor. Härtill komma

bilagor, som må beräknas till 200 sidor och person- och sakregister, som

kalkyleras till 16 sidor. Summa tillägg till protokollstexten blir då 260 sidor

och hela volymen skulle omfatta 720 sidor eller 45 ark. -— För framställningen

av sak- och personregistret beräknas såsom nedan under rubriken

redaktörskostnader omtalas, särskilt arvode. — Bilagornas 200 sidor beräknas

motsvara 400 sidor avskrifter eller 50 ark å 2: 50 eller kr. 125:— .

Redaktörskostnaderna: Av de 45 arken torde som nämnt åtminstone ett

böra anslås till person- och sakregister, för vilket särskilt arvode, förslagsvis

kr. 500: — bör beräknas. För övriga 44 ark beräknas kr. 175: — per ark.

Redaktörskostnaderna bli alltså:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 45.

13

44X175 = 7 700: —

1X500= 500: —

Kronor 8 200

Tryckningskostnader: På basis av kr. 168:— per ark beräknas för en

volym av 44 ark text:

44X168 = 7 392

Härtill kommer särskild kostnad för arket för person- och sakregister.

Utgifterna skulle sålunda bli:

Avskriftskostnader: för protokollen

Avskriftskostnader: » bilagorna .

Redaktörsarvode ...............

Sättnings- etc. kostnader för text . ..

. . kronor

565

98

125

—

8 200

—

. . »

7 392

—

Summa

16 282

98

Utgifter för person- och sakregistrets tryckning,

för papper och bläck m. m. samt oförutsedda

utgifter ................................ kronor 1 717: 02

Kronor 18 000: —

Sammanfattning.

Enligt denna beräkning skulle för präste- och bondeståndens protokolls

tryckning för angivna år åtgå en totalsumma, stor kronor 30 000: —.

Förslagsvis fördelad på 3 budgetår blir beloppet per år kronor 10 000: —.

Stockholm den 19 mars 1936.

Arne Forssell.

Förste arkivarie i Riksarkivet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.