Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion om viss ändring av gällande bestämmelser angående pensionering av gymnastiklärare.

1936-04-28 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1936:49, Utlåtande, i anledning av väckt motion om viss ändring av gällande bestämmelser angående pensionering av gymnastiklärare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 49.

1

Nr 49.

Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1936 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckt motion om viss ändring av gällande

bestämmelser angående pensionering av gymnastiklärare.

I en till bankoutskottets förberedande handläggning hänvisad, inom andra

kammaren under nr 42 väckt motion har herr Lindskog jämte fyra av kammarens

övriga ledamöter hemställt, »att erforderlig ändring av 1877 års militära

pensionslag, § 9, (med ändring genom K. k. den 6/8 1909) och av

1904 års reglemente för arméns pensionskassa, § 54, mom. 1 och 2 vidtages

i syfte, att vid tillämpning av denna lags (detta reglementes) bestämmelser

örn pensionsminskning i förekommande fall iakttages, att hänsyn icke tages

tih lön för gymnastiklärarbefattning, som tillträtts före avgången från den

tjänst, för vilken pension enligt denna lag åtnjutes samt

att detta stadgande måtte erhålla gällande kraft från dag för nya militära

tjänstepensionsreglementets ikraftträdande (den 1/7 1935) eller eljest från

den dag riksdagen behagar fastställa.»

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för detta yrkande, får utskottet

hänvisa till motionen.

I 5 § 1 mom. av militära tjänstepensionsreglementet, som trädde i kraft

den 1 juli 1935, finnes intagen en bestämmelse, att befattningshavare, som

kommer i åtnjutande av pension enligt reglementet, skall vidkännas viss

minskning i sina pensionsförmåner, örn han vid avgången från den militära

tjänsten åtnjuter eller sedermera erhåller lön eller arvode för annan statstjänst

eller ock i vissa fall pension för annan statsanställning.

Enligt i 2 mom. av samma paragraf meddelad undantagsföreskrift skall

emellertid minskning av den militära pensionen icke äga rum vid förening

nied lön för gymnastiklärarbefattning, sorn tillträtts före avgången från den

tjänst, för vilken pension enligt reglementet åtnjutes.

Nyssnämnda undantagsföreskrift, som i huvudsak ansluter sig till förslag

av 1934 års militärpensionssakkunniga, motiverades av de sakkunniga med

att det mäste framstå såsom obilligt örn en befattningshavare, som, så länge

han innehade sin militära tjänst, jämsides med gymnastiklärarbefattning

agde uppbära lull avlöning å båda befattningarna, skulle vid avgång från

den militära tjänsten få sin pension reducerad. Föreskriften är tillämplig å

befattningshavare, vilka avgått eller komma att avgå nied pension från oell

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 8 sand. Nr 49_50.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bankoutskottets utlåtande Nr 49.

med den 1 juli 1935. För tidigare pensionerade befattningshavare gälla för

arméns vidkommande de bestämmelser för pensionsminskning, som äro

meddelade i § 54 arméns pensionskassas reglemente den 26 februari 1904

(nr 9) och 9 punkten i pensionsgrunderna den 22 juni 1877, sådan punkten

lyder enligt kungörelsen den 6 augusti 1909 (nr 115). Enligt dessa bestämmelser

skall vid förening av fyllnadspension med civil lön på rikets stat —

alltså exempelvis avlöning för gymnastiklärarbefattning — eller pension fran

andra allmänna medel än dem, som anvisas för arméns pensionering, pensionstagaren

lida minskning i sammanlagda beloppet av kassapension och

fyllnadspensionen med belopp, motsvarande två femtedelar av vad han från

annat håll äger uppbära.

Det i motionen berörda spörsmålet har på grund av särskild framställning

varit föremål för prövning av Kungl. Maj:t. I en till chefen för finansdepartementet

ställd, den 16 januari 1935 dagtecknad skrift hemställde vissa

gymnastiklärare, att före den 1 juli 1935 pensionerad officer eller underofficer,

vilken innehade gymnastiklärarbefattning, måtte i anslutning till

vad 1934 års militärpensionssakkunniga föreslagit för befattningshavare, som

avginge med pension från militär beställning efter nyssnämnda tidpunkt

få uppbära sin militära pension med oavkortat belopp och sålunda från och

med den 1 juli 1935 befrias från den pensionsminskning, som drabbade dem

enligt de äldre bestämmelserna.

Framställningen tillstyrktes av direktionen för arméns pensionskassa.

Arméförvaltningens civila departement anförde i ärendet huvudsakligen

följande:

I likhet med direktionen anser departementet det vara synnerligen behjärtansvärt,

att sådana åtgärder bleve vidtagna, att redan pensionerade eller

framdeles intill tidpunkten för tjänstepensionsreglementets ikraftträdande

med pension avgående militära beställningshavare, vilka innehava gymnastiklärarbefattning,

komme att vinna befrielse från enligt för närvarande

gällande pensioneringsgrunder föreskriven skyldighet att vidkännas minskning

i pension. . , ,

Departementet får emellertid — under hänvisning till det utlåtande departementet

den 25 januari 1935 avgivit i anledning av remiss a en av

svenska arméns reservofficersförbund gjord framställning i fråga om andrade

bestämmelser rörande förening av reservofficerspension och pension

för annan statstjänst — i underdånighet framhålla, att, enligt vedertagna

principer, i de fall då genom viss författningsändring förbättring av pensionsförhållandena

för någon viss grupp av befattningshavare kommit till

stånd vederbörliga föreskrifter icke lära hava vunnit någon retroaktiv tillämpning

å personal, som redan kommit i åtnutande av pension enligt tidigare

gällande grunder.

I utlåtande den 16 februari 1935 över gymnastiklärarnas framställning

erinrade statskontoret, bland annat, att ämbetsverket i sitt den 23 januari

1935 avgivna utlåtande över de sakkunnigas förslag till militärt tjänstepensionsreglemente

ifrågasatt, huruvida anledning kunde forefinnas för den

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 49.

3

föreslagna undantagsbestämmelsen, att vid tillämpning av föreskrifterna i

4 § 1 mom. i förslaget1 hänsyn icke skulle tagas till lön för gymnastiklärarbefattning.

De av de sakkunniga anförda skälen härför hade knappast synts

statskontoret vara tillräckliga för att motivera, att icke en beställningshavare,

som efter avgången från sin militära tjänst med förtidspension erhållit anställning

som gymnastiklärare, i likhet med övriga pensionärer, som efter

avskedstagandet komme att uppbära avlöning från annan statsanställning,

skulle behöva vidkännas någon minskning av sina pensionsförmåner. Därest

emellertid ett undantagsstadgande av nu angivna innehåll komme att inflyta

i tjänstepensionsreglementet, ville statskontoret framhålla, att ett medgivande

av innebörd, att även andra befattningshavare än sådana, pa vilka

reglementets bestämmelser bleve tillämpliga, finge komma i åtnjutande av

fördelarna av ett dylikt stadgande, skulle kunna verka prejudicerande beträffande

andra framställningar örn retroaktiv tillämpning av de nya pensionsföreskrifterna.

Med samma skäl skulle exempelvis befattningshavare,

som avgått med pension enligt då gällande bestämmelser, kunna framställa

anspråk på att få åtnjuta de högre pensionsbelopp, som kunde komma att

fastställas med giltighet från och med den 1 juli 1935.

Med hänsyn till konsekvenserna av ett medgivande i sådan riktning och

under erinran, att ämbetsverket samma dag — den 16 februari 1935 avstyrkt

en i viss mån likartad framställning om rätt för f. d. kammarskrivaren

G. A. Sodenstierna — vilken erhållit pension och därvid enligt då gällande

bestämmelser fått vidkännas reduktion av pensionen pa den grund,

att han åtnjöte pension som reservofficer — att efter ikraftträdandet den 1

juli 1935 av civila tjänstepensionsreglementet få i enlighet med stadgandet i

7 § 2 mom. sagda reglemente uppbära den civila tjänstepensionen oavkortad,

hemställde statskontoret, att förevarande framställning icke måtte föranleda

någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

Vid anmälan i statsrådet den 8 mars 1935 av förslag till militärt tjänstepensionsreglemente

förklarade chefen för finansdepartementet, att han i

överensstämmelse med vad arméförvaltningens civila departement och .statskontoret

uttalat icke ansåge sig kunna biträda ovanberörda yrkande örn

retroaktiv tillämpning av reglementets stadganden (prop. nr 192, sid. 74).

Departementschefens uttalande föranledde icke någon erinran från bankoutskottets

eller riksdagens sida.

Med hänsyn till att i den nu förevarande motionen ävensom i den av utskottet

i utlåtande nr 50 behandlade motionen 11:257 angående f. d. kammarskrivaren

G. A. Sodenstiernas rätt till pension gjorts gällande, att i de

i dessa motioner avsedda fallen skulle föreligga särskilda omständigheter

ägnade att, därest motionerna bifölles, minska eller måhända helt utesluta

faran för konsekvenser, har utskottet, innan utskottet tagit ställning till mo
-

Denna paragraf motsvarar 5 § i reglementet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 49.

Utskottet.

Sönerna, i vederbörlig ordning inhämtat närmare upplysning från statskontoret,

i vad mån ett bifall till de i motionerna framställda yrkandena kunde

bliva prejudicerande.

I anledning härav har statskontoret i skrivelse till utskottet den 16 mars

1936 i huvudsak framhållit följande:

Statskontoret har vid upprepade tillfällen funnit sig uppfordrat att varna

för en tillämpning av nya pensionsbestämmelser i fall, då pensionsrätt enligt

äldre föreskrifter redan inträtt. Bortsett från de här ovan angivna fallen

har ämbetsverket sålunda i utlåtande till Kungl. Maj:t den 2 januari 1936

avstyrkt bifall till framställning från f. d. befattningshavare, som avgått med

pension före den 1 juli 1935, att för erhållande av tilläggspension få i överensstämmelse

med stadgandet i 3 § 2 mom. civila tjänstepensionsreglementet

tillgodoräkna viss anställning i utomstatlig tjänst. I skrivelse till Kungl. Majit

den 20 november 1935 med utredning angående ändrade bestämmelser i

fråga om tid för pensions utgående efter pensionstagarnas frånfälle, såvitt

anginge f. d. civila befattningshavare samt arbetare i statens tjänst, som avgått

med pension före ikraftträdandet av civila tjänstepensionsreglementet

och pensionsreglementet för arbetare — vilken utredning begärts av riksdagen

i skrivelse den 15 juni 1934 nr 384 — har statskontoret likaledes funnit

sig med hänsyn till konsekvenserna böra uttala starka betänkligheter mot

att, på sätt av riksdagen ifrågasatts, förmånen av utsträckt tid för pensionsberäkningen

bleve gällande även beträffande sådana pensionärer, som åtnjöte

pension på grundvalen av äldre bestämmelser.

Orsaken till den strängt restriktiva ståndpunkt, som statskontoret sålunda

ansett sig böra intaga, är uppenbarligen att, då de nya pensioneringsbestämmelserna

i eft flertal hänseenden innebära delvis väsentliga förbättringar

gentemot vad tidigare gällt, ett avsteg från berörda ståndpunkt i ett avseende

enligt ämbetsverkets mening knappast kan undgå att framkalla liknande

anspråk på andra punkter. Med den stora mängd av fall av ömmande

eller eljest säregen beskaffenhet, som just på pensionsområdet föreligger,

kan varje eftergift giva anledning till direkta eller indirekta konsekvenser,

vilkas räckvidd svårligen kan på förhand överblickas.

Det torde härutinnan vara nog att, utöver vad ovan angivits, erinra om de

förmåner ifråga om höjda pensioner, gynnsammare tillgodoräkningsregler

och uppskjuten livränta, som de nya pensionsreglementena innebära.

På grund av nu anförda skäl anser sig statskontoret icke kunna frångå

sin förut uttalade uppfattning, att icke heller i förevarande hänseende de nya

pensioneringsbestämmelserna böra erhålla tillämpning å sådana f. d. beställningshavare

vid försvarsväsendet, som pensionerats före ikraftträdandet av

berörda bestämmelser.

Den föreliggande motionen innebär, att före den 1 juli 1935 pensionerad

officer eller underofficer, som innehar gymnastiklärarbefallning och vilkens

pension i anledning därav reducerats enligt äldre pensionsbestämmelser,

skulle — i likhet med vad som enligt militära tjänstepensionsreglementet

gäller beträffande efter den 1 juli 1935 avgångna befattningshavare — jämte

lön som gymnastiklärare få uppbära militär pension med oavkortat belopp.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen, var den i motionen berörda

frågan underställd 1935 års riksdag i samband med behandlingen av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 49.

5

förslag till militärt tjänstepensionsreglemente. Bankoutskottet och riksdagen

anslöto sig därvid till den ståndpunkt, som i ärendet intogs av chefen för

finansdepartementet, statskontoret och arméförvaltningens civila departement,

nämligen att en retroaktiv tillämpning av de i reglementsförslaget

ifrågasatta gynnsammare bestämmelserna örn förening av militär pension

med lön som gymnastiklärare icke borde medgivas. Utskottet biträder fortfarande

denna uppfattning.

I anslutning till vad statskontoret i sitt till utskottet den 16 mars 1936 avgivna

utlåtande anfört vill utskottet understryka vikten av att en strängt

restriktiv ståndpunkt intages till framställningar om tillämpning av nya pensionsbestämmelser

i fall, då pensionsrätt enligt äldre föreskrifter redan inträtt.

Såsom statskontoret framhållit, är det uppenbart, att ett avsteg från

denna ståndpunkt i ett avseende knappast kan undgå att framskapa liknande

anspråk på andra punkter. Då de nya pensionsreglementena på åtskilliga

punkter, exempelvis i fråga örn pensionsbelopp, tillgodoräkningsregler och

uppskjuten livränta, äro förmånligare än tidigare gällande bestämmelser,

måste varje eftergift komma att medföra vittgående konsekvenser. Med

hänsyn härtill har utskottet i utlåtandena nr 47 och 48 funnit sig böra avstyrka

motionsvis framförda förslag om reglering av pensionsförmånerna

för särskilda grupper avgångna militära befattningshavare till överensstämmelse

med vad som gäller enligt det nya pensionsreglementet. Av samma

skäl anser utskottet sig icke kunna tillstyrka bifall till den nu föreliggande

motionen, även örn det däri framställda yrkandet i och för sig kan synål

vara behjärtansvärt.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motion 11:42 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 april 1936.

På bankoutskottets vägnar:

EDVIN LEFFLER.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg*, Lindgren, Lindley*, Johansson i Friggeråker*,

Bjurström*, Ehrnberg, Berling och Mannerskantz* ;

från andra kammaren: herrar Leffler, Lovén, Paulsen*, K. A. Westmon, Johansson

i Sollefteå, Svedman och Erlander.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Lovén, Paulsen och Erlander.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.