Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående upphävande av § 29 mom. 1 och § 38 reglementet den 31 december 1919

1936-05-12 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1936:58, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående upphävande av § 29 mom. 1 och § 38 reglementet den 31 december 1919

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

1

Nr 58.

Ankom tili riksdagens kansli den 12 maj 1936 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående upphävande

av § 29 mom. 1 och § 38 reglementet den 31

december 1919 (nr 878) för statens pensionsanstalt.

I en till riksdagen avlåten, den 10 mars 1936 dagtecknad proposition nr

217, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har

Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att förklara, att de i § 29 mom. 1 och § 38 reglementet den 31 december 1919

(nr 878) för statens pensionsanstalt innefattade bestämmelserna skola från

och med den 1 januari 1937 upphöra att gälla.

f en den 10 mars 1936 dagtecknad proposition nr 218, som hänvisades

till andra lagutskottets förberedande handläggning, hade Kungl. Majit framlagt

förslag, bland annat, rörande vissa ändringar i 11 § lagen den 17 juni

1916 (nr 235) örn försäkring för olycksfall i arbete. Dessa ändringar —

vilka väsentligen ansluta sig till ett av riksförsäkringsanstalten utarbetat

förslag — innebära i huvudsak, att från ersättning enligt lagen icke må.

såsom enligt nu gällande stadganden i viss utsträckning sker, avdragas avlöning,

pension eller annan från arbetsgivaren direkt eller indirekt utgående

förmån, därest icke förmånen är att anse såsom understöd på grund

av olycksfallet.

I utlåtande den 23 december 1935 över det av riksförsäkringsanstalten utarbetade

förslaget har statens pensionsanstalt erinrat, att de bestämmelser i

§ 29 morn. 1 och § 38 reglementet den 31 december 1919 (nr 878) för statens

pensionsanstalt, vilka reglerade förhållandet mellan livränta enligt olycksfallsförsäkringslagen

samt tjänste- och familjepension enligt reglementet för

statens pensionsanstalt, vilade på den principen, att dylik livränta och pension

icke borde kunna förenas, samt att följaktligen de föreslagna nya bestämmelserna,

så länge berörda föreskrifter i reglementet för statens pensionsanstalt

vore gällande, icke skulle erhålla åsyftad verkan beträffande

anställningshavare med delaktighet i statens pensionsanstalt. Pensionsanstalten

har på grund härav föreslagit, att ifrågavarande stadganden i anstaltens

reglemente måtte upphävas.

Nyss avsedda bestämmelser i reglementet för statens pensionsanstalt hava

följande lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 8 sami. Nr 58—61.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 58.

tskottet.

§ 29.

1. Om befattningshavare, på vilken lagen om försäkring för olycksfall

i arbete äger tillämpning, drabbas av olycksfall och livränta på grund härav

utgår enligt samma lag, skall pensionen minskas med livräntan, eller, örn

pensionen icke överstiger densamma, helt indragas.

§ 38.

Örn befattningshavare, på vilken lagen om försäkring för olycksfall i arbete

äger tillämpning, drabbas av olycksfall, som medför döden, skall familjepensionen,

där den är större än den livränta, som enligt nämnda lag

utgår till de efterlevande, minskas med denna livränta och i annat fall helt

indragas.

Departementschefen har uttalat, att vid bifall till vad i förberörda proposition

föreslagits beträffande ändring av 11 § gällande olycksfallsförsäkringslag

de mot innebörden i detta ändringsförslag stridande bestämmelserna

i reglementet för pensionsanstalten borde upphävas från och med den 1

januari 1937, då lagändringen skulle träda i kraft.

Utskottet vill erinra, att riksdagen numera på hemställan av andra lagutskottet

i utlåtande nr 42 bifallit Kungl. Maj:ts i propositionen nr 218 framlagda

förslag till vissa ändringar i 11 § olycksfallförsäkringslagen. I anslutning

härtill torde, såsom departementschefen anfört, § 29 mom. 1 och § 38 i

reglementet för statens pensionsanstalt böra upphävas från och med den 1

januari 1937, då den beslutade lagändringen skall träda i kraft.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

Stockholm den 12 maj 1936.

På bankoutskottets vägnar:

EDVIN LEFFLER.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg*, Lindgren, Lindley, Ernfors, Johansson

i Friggeråker*, Bjurström, Ehrnberg* och Nilsson i Mölndal;

från andra kammaren: herrar Lovén, Paulsen, Andersson i Falkenberg, Carleson,

Svedman*, Mattsson och Westerdahl.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.