Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion angående statstopografernås pensionsförhållanden.

1936-05-22 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1936:63, Utlåtande, i anledning av väckt motion angående statstopografernås pensionsförhållanden.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 63.

3

Nr 63.

Ankom till riksdagens kansli den 22 maj 1936 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av väckt motion angående statstopografernås

pensionsförhållanden.

I en inom andra kammaren väckt, till bankoutskottets förberedande handläggning

hänvisad motion nr 457 har herr Arnemark jämte tre av kammarens

övriga ledamöter hemställt, »dels att den arvodesminskning, som statstopograferna

fått vidkännas under den tid de varit uppförda å övergångsstat,

i pensionshänseende må tillgodoräknas dem som pensionsavgift, dels ock att

för statstopograf skall tillämpas det pensionsunderlag och pensionsavdrag,

som jämlikt pensionsreglementet gäller för statskartograf».

Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen.

Antalet å övergångsstat för kartverket uppförda civila topografer var ursprungligen

fyra men bär, sedan en av dem avgått, minskat till tre. Tillkomsten

av civila topografer var från början att betrakta såsom ett försök,

föranlett av svårighet att erhålla tillräckligt antal militära topografer. Sedan

emellertid år 1907 anordningar vidtagits, varigenom denna svårighet undanröjdes,

hava ej vidare civila topografer anställts. Vid sådant förhållande ansågs

vid år 1912 genomförd lönereglering anledning ej förefinnas att å stat

uppföra då tjänstgörande dylika topografer såsom ordinarie tjänstemän. Enär

emellertid civila topografer varit i åtnjutande av enahanda fasta arvoden

jämte ålderstillägg, som tillkommo geodeter och kartografer, medgav 1912

års riksdag, att civil topograf finge å övergångsstat åtnjuta avlöning i form av

arvode med ålderstillägg till enahanda belopp, som i ordinarie avlöning bestämts

för kartograf, minskat med så stort belopp — avrundat till närmast

högre fem- eller tiotal kronor — som motsvarade den pensionsavgift, vilken

skulle erläggas av kartograf i motsvarande lönegrad. Enahanda medgivande

lämnades vid 1918 års riksdag i sammanhang därmed, att avlöningsförmånerna

höjdes för kartografer och geodeter.

I utlåtande den 31 mars 1922 med förslag till lönereglering för kartverkets

civila personal anförde 1902 års löneregleringskommitté, att då statstopograferna

vid dittills genomförda löneregleringar fått sina avlöningsförmåner

framförda till ungefär samma nivå som statskartograferna och då statstopograferna

alltjämt skulle fullgöra tjänstgöring i samma omfattning som de

med dem jämförliga ordinarie tjänstemännen vid verket, det syntes kommittén

billigt, att statstopograferna även vid då förevarande reglering komme i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 63-

åtnjutande av löneförbättring i ungefär samma omfattning som statskartografer.

Kommittén ansåg i sådant hänseende, att topograferna skulle å övergångsstat

avlönas i likhet med å extra stat uppförda tjänstemän i samma

lönegrad som statskartografer eller sålunda enligt löneklass, som vore närmast

lägre än den, som skulle hava gällt, därest vederbörande varit innehavare

av ordinarie befattning i 13 :e lönegraden. Då samtliga tre kvarvarande

statstopografer innehaft sina befattningar så länge, att de såsom ordinarie

skulle hava uppnått högsta löneklassen inom graden eller den 20 :e klassen,

borde de alltså enligt kommitténs mening å övergångsstat åtnjuta avlöning

enligt 19 :e löneklassen.

I samband med förslag till 1923 års riksdag angående anslag till rikets

allmänna kartverk (prop. nr 116) förklarade chefen för jordbruksdepartementet

sig biträda den av löneregleringskommittén intagna ståndpunkten,

vilken han funne, vad avlöningsbeloppen anginge, ansluta sig till i allmänhet

tillämpad praxis beträffande befattningar å extra stat. Departementschefens

uppfattning delades av Kungl. Majit och riksdagen, som beslöt i

överensstämmelse med vad löneregleringskommittén föreslagit.

Till följd av omnumrering av lönegraderna gjordes vid 1925 års riksdag

den ändringen i 1923 års riksdagsbeslut, att arvodet åt statstopograferna skulle

beräknas som örn befattningshavarna tillhörde lönegraden B 21. I övrigt

vidtogs ej någon ändring i de tidigare bestämda grunderna för arvodets beräknande.

Gällande bestämmelser i ämnet innefattas i Kungl. Maj:ts brev

den 26 juni 1925.

Chefen för rikets allmänna kartverk gjorde i en den 7 december 1934 dagtecknad

skrivelse, som närmast föranleddes av det nya civila tjänstepensionsreglementets

ikraftträdande den 1 juli 1935, framställning örn att rätt till

pension enligt sagda reglemente måtte tillförsäkras de tre å kartverkets övergångsstat

upptagna statstopograferna.

I statsverkspropositionen till 1935 års riksdag, nionde huvudtiteln, punkten

175, framlade Kungl. Maj:t förslag av innebörd, att dessa befattningshavare

skulle beredas sådan tjänsteställning, att de kunde komma i åtnjutande

av pension enligt civila tjänstepensionsreglementet. Befattningarna föreslogos

upptagna i personalförteckning för kartverket å extra stat i lönegraden

B 21, vilket för samtliga de tre innehavarna av befattningarna skulle innebära,

att deras avlöning liksom förut skulle beräknas efter 23 :e löneklassen,

d. v. s. den för tjänstemän å extra stat i sagda lönegrad högsta möjliga.

I en vid 1935 års riksdag inom andra kammaren under nr 282 väckt motion

framställdes bland annat förslag om att statstopograferna skulle uppflyttas

i 24 :e löneklassen, eller den högsta för ordinarie tjänstemän i lönegraden

B 21.

I utlåtande nr 46 år 1935 anförde jordbruksutskottet i ärendet följande:

»Utskottet vill i anledning av motionärernas förslag örn statstopografernas

löneställning erinra, att sagda befattningshavare, då de år 1912 uppfördes

å kartverkets övergångsstat, tillförsäkrades dels samma villkor för avlöningens

åtnjutande som de för kartograf stadgade, dels ock avlöning i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 63.

5

form av arvode med ålderstillägg till enahanda belopp, som i ordinarie avlöning

bestämts för kartograf, minskat med så stort belopp — avrundat till

närmast högre fem- eller tiotal kronor — som motsvarade den pensionsavgift,

vilken skulle erläggas av kartograf i motsvarande lönegrad. Ä dessa

förmåner hava de nuvarande tjänsteinnehavarna erhållit fullmakt av verket.

Det löneavdrag, som stadgades för topograferna i förhållande till kartograferna,

motiverades därmed, att riksdagen kunde förväntas i en framtid icke

komma att undandraga sig att, om civil topograf uppnådde den levnads- och

tjänstålder, vid vilken kartograf skulle bliva berättigad att åtnjuta pension,

även tilldela civil topograf skäligt pensionsbelopp. Ehuru topografbefattningarna

vid 1923 års lönereglering behandlats som om de varit å extra stat, synas

de dock utskottet intaga en sådan särställning, att befattningshavarna

icke böra, såsom Kungl. Maj :t föreslagit, för att komma i åtnjutande av pension

enligt civila tjänstepensionsreglementet överföras till extra stat. Enligt

Kungl. Majits förslag skulle avlöningen liksom hittills beräknas efter 23 :e

löneklassen men på grund av pensionsavdragen komma att utgå med minskat

belopp. Med hänsyn till vad utskottet här ovan anfört torde detta icke

vara skäligt. Utskottet vill därför, i anslutning till motionen, förorda, att

de tre statstopograferna bibehållas å övergångsstat samt, i samband med att

Kungl. Majit förordnar om civila tjänstepensionsreglementets tillämpning å

dem, uppflyttas i 24 :e löneklassen. En sådan anordning kan icke få någon

prejudicerande betydelse för andra fall, enär statstopograferna, utskottet

veterligen, äro de enda å övergångsstat uppförda icke ordinarie befattningshavarna

inom statsförvaltningen.»

Riksdagen biföll jordbruksutskottets förslag i fråga om statstopografernas

löneklassplacering.

Med stöd av riksdagens beslut i ämnet föreskrev Kungl. Maj:t den 28 juni

1935, att å personalförteckningen för rikets allmänna kartverk såsom tjänstemän

å övergångsstat uppförda icke-ordinarie statstopografer skulle äga att

från och med den 1 juli 1935 åtnjuta avlöning enligt 21 :a lönegraden, 24 :e

löneklassen, samt att i fråga om sagda befattningshavare skulle i övrigt i

tillämpliga delar gälla de stadganden, som för ordinarie tjänstemän inom angivna

lönegrad vore meddelade i vederbörligt avlöningsreglemente jämte därtill

hörande tillämpnings- och tilläggsbestämmelser.

Genom beslut samma dag förordnade Kungl. Majit vidare, att civila tjänstepensionsreglementet

skulle från och med den 1 juli 1935 lända till efterrättelse

beträffande statstopograf å övergångsstat vid rikets allmänna kartverk;

och skidle därvid tillämpas det pensionsunderlag och det pensionsavdrag,

som gällde för extra ordinarie tjänst inom motsvarande lönegrad.

I den nu förevarande motionen har dels ifrågasatts, att för de icke-ordinarie

statstopograferna skulle tillämpas pensionsunderlag och pensionsavdrag

som örn de vore ordinarie befattningshavare, dels ock gjorts framställning

örn att »den arvodesminskning, som statstopograferna fått vidkännas

under den tid de varit uppförda å övergångsstat, i pensionsavseende skulle få

tillgodoräknas dem som pensionsavgift».

över motionen har bankoutskottet i vederbörlig ordning införskaffat utlåtande

av statskontoret, som anfört huvudsakligen följande:

Ett riksdagens beslut i den i motionen föreslagna riktningen beträffande

pensionsunderlag och pensionsavdrag .skulle innebära ett betänkligt avsteg

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 63-

från de enhetliga pensioneringsprinciper, på vilka de nya tjänstepensionsreglementena

grundade sig. I avseende härå finge erinras örn att för fast

anställd personal vid statens järnvägsbyggnader och vid statens vattenfallsverks

byggnadsavdelning, vilken personal innehade icke-ordinarieanställning

men åtnjöte lön, till och med överstigande lönen för motsvarande ordinarie

personal hos respektive verk, genom Kungl. Maj:ts beslut den 31 maj 1935

likväl fastställts pensionsunderlag och pensionsavdrag som gällde för motsvarande

extra ordinarie personal. Vidare hade en framställning från järnvägsstyrelsen

att för en extra ordinarie befattningshavare vid statens järnvägar,

vilken tillhörde 5:e lönegraden, omfattande löneklasserna 3—8, av

den i kungörelsen den 26 juni 1925 (nr 360) intagna löneplanen för extra

ordinarie tjänstemän vid kommunikationsverken men vilken jämlikt av järnvägsstyrelsen

den 17 februari 1927 med stöd av 8 § 3 mom. samma kungörelse

meddelat beslut erhållit lön enligt 9:e löneklassen, skulle gälla det pensionsunderlag,

som fastställts för extra ordinarie befattning i 6:e lönegraden,

enligt Kungl. Maj:ts beslut den 1 november 1935 icke föranlett någon Kungl.

Maj:ts åtgärd.

_ Då, såsom framginge av det anförda, ett bifall till motionärernas framställning

kunde befaras erhålla vittgående konsekvenser i fråga örn andra grupper

av befattningshavare, finge statskontoret för sin del avstyrka förslaget i

denna del.

Med sin framställning i övrigt torde motionärerna hava avsett, att statstopograferna

skulle vid tillämpning av bestämmelserna i såväl 3 § som 4 §

civila tjänstepensionsreglementet äga tillgodoräkna hela den tid de varit placerade

å övergångsstat. Ämbetsverket ville gentemot detta förslag erinra, att

riksdagen vid fastställandet av civila tjänstepensionsreglementet jämlikt 3 §’

2 mom. i reglementet bemyndigat Kungl. Majit att pröva om och i vad mån

tillgodoräkning av föregående tjänstetid under här angivna förhållanden finge

ske samt att, såvitt statskontoret hade sig bekant, någon sådan prövning av

frågan ännu icke förekommit. Beträffande tillgodoräkning av tjänstår enligt

4 § reglementet syntes vidare böra erinras om bestämmelsen i andra

stycket samma paragraf, vari stadgades att, utan avseende å frågan huruvida

tidigare anställningstid tillgodoräknats helt eller delvis enligt 3 § reglementet.

skulle såsom tjänstår tillgodoräknas dylik anställningstid endast i den

mån för sådan tid erlagts avgift för tjänstepensionering till av staten upprättad

eller understödd pensionsanstalt, pensionsfond eller pensionskassa.

Något undantag från denna senare bestämmelse hade icke meddelats.

Med hänsyn härtill och då ett medgivande för statstopograferna att få såsom

avgiftsår tillgodoräkna tid, varunder de såsom icke-ordinarie åtnjutit

avlöning, vilken understigit motsvarande ordinarie befattningshavares, kunde

tågås till intäkt för liknande framställningar från andra extra ordinarie befattningshavare,

vilkas lönestänning även fastställts med viss hänsyn tagen

till den omständigheten att de icke haft att fullgöra avgiftsbetalning för egen

pensionering, ansåge statskontoret, att icke heller motionärernas förevarande

framställning borde bifallas.

Utskottet. I likhet med statskontoret kan utskottet icke tillstyrka motionärernas förslag

att för de å övergångsstat uppförda icke-ordinarie statstopograferna

skulle tillämpas pensionsunderlag och pensionsavdrag som örn de vore ordinarie

befattningshavare. Ett bifall till motionärernas förslag skulle nämligen,

såsom statskontoret framhållit, kunna befaras medföra vittgående konsekvenser

i fråga om andra grupper av befattningshavare i statens tjänst.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 63-

7

Vidkommande motionärernas hemställan, att statstopograferna skulle såsom

avgiftsår få tillgodoräkna tid, varunder de såsom icke-ordinarie tjänstemän

åtnjutit avlöning, understigande motsvarande ordinarie befattningshavares,

har statskontoret framhållit, att ett dylikt medgivande kunde förväntas

medföra liknande framställningar från andra extra ordinarie befattningshavare,

vilkas löneställning även fastställts under hänsynstagande

till att de icke haft att fullgöra avgiftsbetalning för tjänstepension. Utskottet

kan i likhet med statskontoret ej finna annat än att ett beslut i den antydda

riktningen måste bliva i hög grad prejudicerande, varför utskottet finner

sig böra avstyrka den föreliggande motionen även i denna del.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att förevarande motion 11:457 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 maj 1936.

På banko utskottets vägnar:

EDVIN LEFFLER.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Lindgren*, Lindley*, Ernfors, Bjurström*, Berling,

Nilsson i Mölndal*, Swartling och Bodin;

från andra kammaren: herrar Leffler, Lovén, Paulsen*, K. A. Westman, Andersson

i Falkenberg, Carleson, Elmroth* och Westerdahl*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.