Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckta motioner angående beredande av möjlighet för inom tjänstemannasamhället vid Mörby boende att erhålla lån mot inteckningar i tomträtt uti Konungariket Sveriges stadshypotekskassa m. m. eller uti postsparbanken.

1936-05-22 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1936:65, Utlåtande, i anledning av väckta motioner angående beredande av möjlighet för inom tjänstemannasamhället vid Mörby boende att erhålla lån mot inteckningar i tomträtt uti Konungariket Sveriges stadshypotekskassa m. m. eller uti postsparbanken.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoulskottets utlåtande Nr 65.

1

Nr 65.

Ankom till riksdagens kansli den 22 maj 1936 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av väckta motioner angående beredande av

möjlighet för inom tjänstemannasamhället vid Mörby

boende att erhålla lån mot inteckningar i tomträtt uti

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa m. m. eller

uti postsparbanken.

I två till bankoutskottets förberedande handläggning hänvisade motioner,

väckta den ena inom första kammaren under nr 131 av herr Wohlin och

den andra inom andra kammaren under nr 458 av herr Arnemark, har

hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn utredning

angående sådan ändring av gällande reglemente för Konungariket

Sveriges Stadshypotekskassa och Upplands stadshypoteksförening, alternativt

för postsparbanken, att dessa må förklaras oförhindrade att lämna lån

mot tomträtt å det inom Stocksunds köping stadsplanelagda området av

kronodomänen Mörby».

Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen

I: 131.

Innan utskottet ingår på de i motionerna berörda frågorna, vill utskottet i

korthet erinra örn de åtgärder, som från statens sida vidtagits för bildande

och utveckling av tjänstemannasamhället vid Mörby, särskilt i vad dessa

åtgärder avsett att bereda tillgång till lån för uppförande av byggnader

därstädes.

I syfte att medverka till åstadkommande av billiga och sunda bostäder för

statstjänstemän i huvudstaden hava till tjänstemannasamhällets vid Mörby

egnahemsförening med begränsad personlig ansvarighet med tomträtt upplåtits

delar av kronoegendomen D/s mantal Mörby nr 1 i Danderyds socken

(numera Stocksunds köping) av Stockholms län. Sålunda hava upplåtits,

enligt beslut av 1911 års riksdag, ett område av 31,77 hektar och enligt beslut

av 1920 års riksdag ytterligare ett område omfattande 16,52 hektar.

Vidare har 1933 ars riksdag medgivit att ännu ett område av egendomen

örn cirka 53 200 kvadratmeter må upplåtas till föreningen. För att underlätta

iordningställandet och bebyggandet av tjänstemannasamhället har

upplagts en särskild fond, benämnd lånefonden för tjänstemannasamhället

vid Mörby. Från denna fond, som förvaltas av statskontoret, må enligt riksdagens

vid olika tillfällen lämnade medgivanden på vissa villkor utlämnas

lån dels till anläggning av vägar och öppna platser samt vatten- och avlopps
Bihang

till riksdagens protokoll 1936. 8 sami. Nr 65—67. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

liankoutskoiiets utlåtande Nr (io.

ledningar inom berörda områden (s. k. väglån), dels ock för bebyggande av

tomter, som upplåtits med tomträtt (byggnadslån).

Byggnadslån beviljas till högst 75 procent av byggnadskostnaden, vilken

fastställes av statens kontrollant rörande tjänstemannasamhället. Intet lån

får dock överstiga 20 000 kronor. Lånen skola amorteras under en tid av

högst 40 år med lika annuitet. Förutom inteckningar, liggande inom fastställt

belåningsvärde, skall såsom säkerhet för byggnadslån lämnas skuldförbindelse

av tjänstemannasamhällets vid Mörby egnaliemsförening, vilken

förening har åtskilliga fonder, som i fall av behov kunna anlitas vid fullgprandet

av föreningens förpliktelser. I de av Kungl. Majit den 28 juli 1911

fastställda stadgarna för föreningen är föreskrivet, att medlem av föreningen

skall åtaga sig personlig ansvarighet för föreningens förbindelser intill ett

belopp, motsvarande 2 procent av det fastställda värdet av byggnad, som

uppförts för hans räkning.

1914 års senare riksdag medgav, att tomträtt eller nyttjanderätt till tomt

inom tjänstemannasamhället i Mörby finge under vissa villkor upplåtas även

till andra än statstjänstemän. Omkring en tredjedel av tomterna inom egnahemssamhället

innehaves för närvarande av icke statstjänstemän.

Den 30 juni 1935 voro från fonden utlämnade byggnadslån å sammanlagt

1 540 000 kronor och väglån å sammanlagt 451 000 kronor. Någon förlust å

utlåningen från fonden har staten icke lidit.

Med bifall till förslag av Kungl. Majit medgav 1935 års riksdag, bland

annat, att räntan å de byggnadslån, som ur lånefonden utlämnats efter en

räntefot överstigande 4^2 procent eller ock framdeles må komma att utlämnas,

finge, räknat från och med den 1 januari 1935 tills vidare utgå efter

4j/2 procent om året, därest lånet belöpte å tomt, vilken innehades av tjänstemannasamhällets

vid Mörby egnaliemsförening med begränsad personlig ansvarighet,

statstjänsteman eller statstjänstemans änka eller barn, samt efter

5 procent om året, därest lånet belöpte å annan tomt, dock med skyldighet

för låntagaren att framdeles vidkännas den höjning av räntefoten, som

Kungl. Majit med hänsyn till den effektiva medelräntan å den fonderade

statsskulden prövade påkallad. En dylik räntehöjning skulle dock, så vitt

anginge äldre lån, ej gå utöver de bestämmelser rörande räntefoten, som

gällde, då lånet beviljades.

Såsom motivering för den sålunda genomförda räntenedsättningen, som i

stort sett rörde sig om ^2 procent, anfördes, att 1934 års riksdag under vissa

villkor medgivit nedsättning av räntan från 5 till 4^2 procent beträffande

lån från flertalet av de under statskontorets förvaltning stående utlåningsfonderna,

bland dem statens bostadslånefond, varjämte viss nedsättning av

räntan medgivits jämväl beträffande vissa bostadslån, som av .statsmedel beviljats

tjänstemän vid kommunikationsverken. Genom dessa nedsättningar

hade utlåningsräntorna för respektive lån anpassats efter statens egna räntekostnader.

Såsom redan nämnts äro ifrågavarande områden upplåtna nied tomträtt.

Föredragande departementschefen anförde vid framläggande av förslaget

om 1911 års upplåtelse, att för upplåtelse med tomträtt talade det särskilda

intresset för staten att för framtiden uppehålla ändamålet med upplåtelsen.

Tillfredsställande garanti därutinnan skulle endast med svårighet kunna

vinnas genom upplåtelse med full äganderätt, därvid det ju stöde ägaren fritt

att till vem han ville föryttra sin mark. Tomter upplåtas för närvarande med

tomträtt under en tid, icke överstigande 60 år. Tomträttsavgiften skall be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bcmkoiitskottets utlåtande Nr 65.

3

träffande det av 1911 års riksdag upplåtna området uppgå till ett belopp,

motsvarande minst 4 procent ränta å tomternas markvärde, beräknat efter

15 öre kvadrametern för tomt, som innehaves av egnahemsföreningen eller

statstjänsteman eller sådan tjänstemans änka eller barn, och efter 45 öre per

kvadratmeter för tomt, som innehaves av annan svensk medborgare. Vad angår

de senare upplåtna områdena, skall tomträttsavgiften uppgå till ett

belopp, motsvarande minst 5 procent ränta å tomternas markvärde, beräknat

efter 25 öre per kvadratmeter för tomt, som innehaves av egnahemsföreningen

eller statstjänsteman eller sådan tjänstemans änka eller barn, och efter

75 öre per kvadratmeter för tomt, som innehaves av annan svensk medborgare.

Med hänsyn till svårigheterna att i bankinrättningar belåna inteckningar

i tomträtt hemställde egnahemsföreningen i skrivelse till Kungl. Maj:t den

20 oktober 1932 örn rätt för tomträttshavare i Mörby att med full äganderätt

förvärva tomterna. Detta förslag avstyrktes av domänstyrelsen, som

framhöll, att vid ett bifall därtill den fördel, som man vid egnahemsföreningens

bildande avsåg att genom tomträttsinstitutets användning tillförsäkra

statsverket, nämligen att åt kronan bevara jordvärdestegringen, bomme

att helt och hållet omintetgöras. I stället skulle, anförde styrelsen, tomtspekulationen

komma att erhålla fart, och föreningens ändamål, skapandet av

billiga bostadsförhållanden, komma att i större eller mindre grad äventyras.

Statskontoret däremot förklarade sig ej hava något att erinra mot ett medgivande

av friköpsrätt för tomterna. Departementschefen, som upptog detta

spörsmål i proposition nr 93 till 1933 års riksdag, kunde på av domänstyrelsen

anförda skäl icke biträda förslaget örn friköp av tomterna, och

till denna uppfattning anslöt sig riksdagen. Till underlättande av möjligheterna

att erhålla lån medgav emellertid 1933 års riksdag på förslag av

Kungl. Majit, att, därest ur omförmälda lånefond beviljat lån för bebyggande

av tomt inom tjänstemannasamhället vid Mörby blivit till minst halva beloppet

guldet, nytt lån ur fonden finge av statskontoret beviljas föreningen

för att utlämnas i huvudsaklig överensstämmelse med vissa av departementschefen

angivna villkor.

Över förevarande motioner har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat

yttrande av generalpoststyrelsen. På anmodan av utskottet har vidare styrelsen

för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa inkommit med yttrande

över motionerna.

Generalpoststyrelsen har anfört följande:

»Jämlikt gällande bestämmelser (Kungl. Majits förnyade reglemente den

27 oktober 1922, nr 522, angående förvaltningen av de i postsparbanken inneståendc

medel) äger generalpoststyrelsen utlämna lån bl. a. dels mot säkerhet

av inteckning i fast egendom inom 2/s av egendomens taxeringsvärde,

dels ock mot annan fullgod säkerhet, i vilket senare fall emellertid till en

och samma låntagare icke må utlånas mer än högst 10 000 kronor. Då byggnad

å tomträtt icke är fast egendom, äger styrelsen sålunda icke utlämna

lån mot inteckning i tomträtt lill högre belopp per låntagare än 10 000

kronor.

Utlämnande och övervakande av många små lån är givetvis omständligare

och förutsätter en vidlyftigare administration än den som erfordras för

få stora. Generalpoststyrelsen har hittills inriktat sin låneverksamhet på få

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

och stora lån. Vad fastighetslånen beträffar har .styrelsen som regel utlämnat

lån mot säkerhet av inteckningar allenast i större hyresfastigheter (kassalån).

Till posttjänsteman har styrelsen dock utlämnat amorteringslån mot

säkerhet av inteckningar i villafastigheter å egen grund. Vid upprepade

tillfällen har ifrågasatts lån till posttjänsteman mot inteckning i tomträtt,

men då det här gällt lån till högre belopp än 10 000 kronor, hava sådana

framställningar icke kunnat upptagas till prövning. Därest dylika lån skulle

beviljas och ställas till återbetalning under högst låntagarens tjänstetid samt

inom av tomtägaren föreskriven lösningstid, synes någon risk dock icke

förefinnas för långivaren.

Styrelsen har icke anledning att för närvarande själv föreslå några ändrade

grunder för sin utlåningsverksamhet, då styrelsen med det hittills

tillämpade förfaringssättet vid utlåningen ernått i förhållande till nu gällande

låga inlåningsränta i postsparbanken fullt tillfredsställande penningplaceringar.

Därest riksdagen emellertid skulle finna önskvärt, att styrelsen

utlämnade lån till villaägare i Mörby mot säkerhet av inteckning i tomträtt,

vill generalpoststyrelsen icke motsätta sig sådan utlåning. Den ändring, som

härav påkallas i ovannämnda reglemente, synes emellertid icke böra inskränkas

till allenast möjlighet för generalpoststyrelsen att lämna lån mot

säkerhet av inteckningar i tomträtt i Mörby, utan bör i förekommande fall

gälla tomträtt i allmänhet. Därest tillståndet ifråga lämnas villaägare i

Mörby, synes nämligen även posttjänstemännen böra kunna påräkna lån

av verket mot inteckning i tomträtt.

Vad därefter beträffar den räntesats, som bör tillämpas å dylika lån, tilllåter

sig styrelsen framhålla, att styrelsen för närvarande för ovannämnda

amorteringslån tillämpar en räntesats, som med 1 % överstiger räntan å

kassalånen. Nämnda högre ränta synes i förekommande fall böra tillämpas

även för lån av postsparbanksmedel mot säkerhet av inteckning i tomträtt.

Den nu för postsparbankslån tillämpade räntan utgör 3 % för kassalån

och 4 % för amorteringslån, i båda fallen med ömsesidig konverteringsrätt

efter 6 månaders uppsägning.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får generalpoststyrelsen meddela,

alt styrelsen icke har något att erinra mot bemyndigande för styrelsen

att utlämna lån jämväl mot säkerhet av inteckning i tomträtt.»

Styrelsen för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa har anfört:

»Stadsliypoteksorganisationen, som tillkommit för att underlätta ordnandet

av fastighetskrediten i städer och därmed jämförliga samhällen, har

från sin tillblivelse varit inriktad på långivning endast mot säkerhet av inteckning

i fast egendom. Uti såväl nu gällande förordning av den 17 maj

1935 angående grunderna för stadshypoteksföreningars bildande och verksamhet

som den förutvarande förordningen av den 5 juni 1909 angives hypoteksföreningarnas

ändamål vara att med de medel, som från Konungariket

Sveriges stadshypotekskassa erhållas, tillhandahålla sina medlemmar lån

mot .säkerhet av fastighetsinteckning. Stadshypoteksföreningarnas medlemmar

kunna enligt förordningen endast utgöras av fastighetsägare. För hypoteksförenings

förbindelser äro föreningens medlemmar ansvariga, och

äger föreningen, där så behöves, infordra tillskott från medlemmarna, därest

föreningens förbindelser icke kunna infrias med anlitande av dess egna

medel, varvid tillika gäller att örn medlem icke kan fullgöra honom åliggande

betalningsskyldighet, övriga medlemmar äro ansvariga för bristen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

5

Motsvarande bestämmelser gälla med avseende å de olika föreningarnas ansvarighet

beträffande stadshypotekskassans förbindelser.

Att i denna krets av inbördes ansvariga fastighetsägare inordna en ny

kategori, som utgöres av ägare till tomträtt, vilken rätt enligt lag bar karaktären

av lös egendom, är enligt styrelsens uppfattning principiellt oriktigt

och skulle upphäva den nu gällande grundläggande regeln om likvärdighet

hos belåningsobjekten inom organisationen. Beaktas bör härvid det förhållandet,

att belåningen inom stadshypoteksrörelsen grundar sig på en fastighets

varaktiga värde och att, då fråga är örn tomträtt, det varaktiga värdet

lärer kunna bestämmas endast med stor svårighet, enär det är praktiskt taget

omöjligt förutsäga, huru förhållandena vid upplåtelsetidens slut komma

att gestaltas. Dessa omständigheter innebära ett ovisshetsmoment av den art,

att hypoteksföreningarnas medlemmar, vilka inträtt i föreningarna under

den givna förutsättningen, att föreningarna såsom säkerhet för lämnade lån

godtaga endast fastighetsinteclcning, hava berättigade anspråk på att icke

göras delaktiga i ansvaret för lån mot säkerhet av tomträttsinteckning.

Slutligen vill styrelsen framhålla, att belåning hos stadshypoteksförening

av tomträttsinteckning icke kan tillåtas av hänsyn till innehavare av hypotekskassans

obligationer, då obligationsinnehavare med fog böra kunna

räkna med, att den säkerhet, som ligger till grund för obligationsutgivningen,

utgöres av inteckning i fast egendom.

Därest det anses, att egnahemsbyggarna i Mörby böra tillgodoses genom

räntelättnader, torde detta böra ske i annan ordning än genom långivning

från stadshypoteksförening.

På ovan anförda skäl kan styrelsen icke tillstyrka motionerna, i den mån

de innefatta framställning örn utredning angående ändring av gällande

reglementen för stadshypotekskassan och Upplands stadshypoteksförening.»

Syftet med nu förevarande motioner är, att tomträttshavarna i Mörby Utskottet.

skulle beredas möjlighet till billigare lån än som för närvarande kunna erhållas

från den av statskontoret förvaltade lånefonden för tjänstemannasamhället

i Mörby. I sådant avseende ifrågasättes i motionerna, att tomträttshavarna

skulle medgivas rätt till upplåning hos vederbörande stadshypoteksförening

eller postsparbanken. I yttrande över motionerna har

styrelsen för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa förklarat sig icke

kunna tillstyrka motionerna, i den mån de innefatta framställning

om ändring av gällande bestämmelser för stadshypoteksinstitutionen. Utskottet

ansluter sig till den av styrelsen sålunda intagna ståndpunkten. I detta

sammanhang vill utskottet erinra, att vid 1929 och 1931 års riksdagar väckta

motioner örn belåning av tomträttsinteckningar i de till Svenska bostadskreditkassan

anslutna hostadskreditföreningarna — vilka i likhet nied stadshypoteksföreningarna

äro sammanslutningar på solidarisk grund av fastighetsägare

— avslagits av riksdagen på i huvudsak samma skäl, som föranlett

styrelsen för stadshypotekskassan att ställa sig avvisande till de nu

väckta motionerna. Generalpoststyrelsen har för sin del förklarat sig icke

hava något att erinra mot ett bemyndigande för styrelsen all av postsparbanksmedel

utlämna lån åt villaägare i Mörby mot säkerhet av inteckning

i tomträtt. Postsparbanken måste emellertid förbehålla sig rätt lill sex må
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

naders uppsägning å lånen, varför dessa lån ej skulle vara särskilt lämpade

för villaägarna, vilka givetvis främst hava behov av på lång sikt bundna lån.

Med hänsyn till angivna förhållande finner utskottet icke anledning förorda

någon ändring av gällande grunder för postsparbankens utlåning.

På grund av det nu anförda får utskottet, som funnit någon ytterligare

utredning av här ifrågavarande spörsmål utöver den genom utskottets försorg

förebragta icke vara erforderlig, avstyrka bifall till motionerna.

I detta sammanhang vill utskottet framhålla, att de anstalter för ordnande

av kreditförhållandena för innehavarna av tomträtt i Mörby, som vidtagits

av staten och för vilka utskottet i det föregående redogjort, i stort sett måste

anses vara tillfredsställande samt att enligt utskottets mening för närvarande

några särskilda åtgärder från statsmakternas sida icke torde vara påkallade

härutinnan. Vad särskilt angår låneräntan har denna genom den från och med

år 1935 genomförda sänkningen — för statstjänstemännens del — till procent

anpassats efter statens dåvarande egna räntekostnader, och det torde icke

vara uteslutet att en ytterligare nedsättning av räntan framdeles kan äga rum,

därest den effektiva medelräntefoten å den fonderade statsskulden skulle i

tillräcklig mån nedgå. Vid bedömande av räntans storlek bör emellertid beaktas,

att lånen äro bundna under hela amorteringstiden och icke behöva säkerställas

av botteninteckningar. Å andra sidan är att märka, att egnahemsföreningen

iklätt sig betalningsansvar för lånen samt att föreningens medlemmar

åtagit sig viss personlig ansvarighet för föreningens förbindelser. Enligt vad

utskottet inhämtat, har egnahemsföreningen i Mörby kunnat hos annan långivare

än staten mot säkerhet av inteckningar med bästa rätt, liggande inom 40

procent av byggnadsvärdet, upptaga lån löpande med ränta efter 4 procent.

Givet är emellertid, att därest villaägarna i Mörby kunde vinna anslutning

till de genom statens försorg bildade hypoteksinstitutionerna, ännu gynnsammare

lånevillkor skulle kunna ernås. En sådan anslutning torde dock

icke vara möjlig, med mindre än att villaägarna medgåves att med full

äganderätt förvärva tomterna. Ehuru inom utskottet sympatier uttalats för

en sådan åtgärd, har utskottet vid det förhållandet att denna fråga så nyligen

som år 1933 prövats av statsmakterna utan att föranleda någon åtgärd

icke funnit sig böra göra något uttalande i ämnet.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motioner 1:131 och 11:458 icke må lill

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 maj 1936.

På bankoutskottets vägnar:

EDVIN LEFFLER.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 65.

7

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Lindgren*, Lindley*, Bjurström*, Ström i Lidköping*,

Ehrnberg, Berling, Swartling och Bodin;

från andra kammaren: herrar Leffler, Lovén, Laurén*, Paulsen*, K. A. Westman,

Johansson i Sollefteå, Andersson i Falkenberg och Carleson.

Ej närvarande vid utlåtandets .justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.