Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående rått för riksgäldsvaktmästaren N. V. I. Lundin och expeditionsvakten G. Jansson att för uppflgttning i löneklass tillgodoräkna viss tjänstgöring.

1936-06-12 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1936:77, Utlåtande, angående rått för riksgäldsvaktmästaren N. V. I. Lundin och expeditionsvakten G. Jansson att för uppflgttning i löneklass tillgodoräkna viss tjänstgöring.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 77.

Nr 77.

Ankom till riksdagens kansli den 12 juni 1936 kl. 1 e. m.

Utlåtande, angående rått för riksgäldsvaktmästaren N. V. I. Lundin

och expeditionsvakten G. Jansson att för uppflgttning

i löneklass tillgodoräkna viss tjänstgöring.

I skrivelse den 28 maj 1935, nr 255, anhöll riksdagen hos Kungl. Maj:t om

utredning, huruvida och i vilken omfattning vaktmästare, som tjänstgjort i

riksdagen, finge åtnjuta rätt att, vid erhållande av ordinarie anställning inom

statsförvaltningen och vid bestämmande av hans begynnelselön i sådan

tjänst samt sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass, tillgodoräkna

sig sin tjänstgöring i riksdagen.

I ärendet avgav allmänna civilförvaltningens lönenämnd efter verkställd

utredning infordrat utlåtande den 15 oktober 1935. I nämnda utlåtande förklarade

lönenämnden sig icke kunna förorda meddelande av någon allmän

föreskrift om undantag från gällande tillgodoräkningsregler i avseende å

tjänstgöring hos riksdagen. Fall kunde emellertid enligt lönenämndens mening

förekomma, då ett dylikt undantag kunde vara av omständigheterna

motiverat. Lönenämnden hade dock ansett, att någon olägenhet icke vore

förenad med att frågan om tillgodoräkning i dylika, mera sällsynta fall hänskötes

till riksdagens prövning.

Med hänsyn till vad utredningen i ärendet givit vid handen, fann Kungl.

Maj:t genom beslut den 3 april 1936 tillräckliga skäl icke föreligga för meddelande

av allmän föreskrift om rätt för vaktmästare, som tjänstgjort i riksdagen,

att vid och efter befordran till ordinarie befattning i statens tjänst

för placering i löneklass tillgodoräkna sig den tid, under vilken han fullgjort

dylik tjänstgöring.

Till bankoutskottets prövning hava överlämnats här nedan omförmälda

två framställningar angående rätt för riksgäldsvaktmästaren N. V. I. Lundin

och expeditionsvakten vid justitieombudsmansexpeditionen G. Jansson att

för uppflyttning i löneklass tillgodoräkna viss tjänstgöring i riksdagen.

l:o.

Hos fullmäktige i riksgäldskontoret har Nils Vilhelm Ingemar

Lundin, som den 9 maj 1935 konstituerades och förordnades att från och

med den 1 juli 1935 vara tjänsteman i 7 :e lönegraden (riksgäldsvaktmästare),

anhållit, att fullmäktige ville till prövning upptaga och örn så befunnes

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 77.

11

lämpligt till riksdagen hänskjuta frågan om rätt för honom att vid placering

i löneklass samt sedermera för uppflyttning till högre löneklass få tillgodoräkna

sig hela sin föregående tjänstgöring i statens och riksdagens tjänst,

oaktat densamma icke fortgått i en följd samt att nämnda tillgodoräkningsrätt

måtte givas retroaktiv verkan.

Av handlingarna i ärendet inhämtas följande beträffande Lundins anställningsförhållanden.

Lundin, som är född den 3 juni 1901, har tjänstgjort såsom hisskonduktör

i riksdagshuset under tiden 7 januari—18 juni 1916 och i egenskap av

vaktmästarbiträde hos statens handelskommission under tiden den 19 juni

1916—14 januari 1921, då han på grund av kommissionens avveckling

måste sluta denna anställning. Den 15 januari 1921 erhöll Lundin anställning

såsom vaktmästare vid riksdagens tryckeriexpedition, en befattning

som han sedan — med undantag för riksdagen 1922, då han fullgjorde sin

värnplikt — uppehöll under samtliga riksdagar till och med år 1933. Därjämte

har Lundin tjänstgjort såsom vikarierande eller extra vaktmästare i

socialdepartementet, riksgäldskontoret, kammarkollegium, sjökarteverket och

stuteriöverstyrelsen under en sammanlagd tid av 2 år 3 månader 28 dagar.

På grund av olika förordnanden har Lundin vidare tjänstgjort såsom

extra vaktmästare i försvarsdepartementet under 1 år 4 månader 25

dagar. Slutligen uppehöll Lundin från och med den 10 september 1933 ett

förordnande såsom expeditionsvakt i regeringsrätten, tills han den 12 januari

1934 konstituerades och förordnades att från och med den 1 februari samma

år vara ordinarie expeditionsvakt därstädes. I denna befattning kvarstod

Lundin intill den 1 juli 1935, då han tillträdde sin innehavande befattning

i riksgäldskontoret.

Till stöd för sin omförmälda framställning har Lundin anfört bland annat

följande:

På grund av bestämmelserna i 11 och 12 paragraferna i avlöningsregleinentet

för befattningshavare vid riksdagens verk vore Lundin för uppflyttning

till högre löneklass såsom riksgäldsvaktmästare icke berättigad att

räkna sig tillgodo någon del av sin icke-ordinarie anställning, enär denna

icke fortlupit i en följd, och vad beträffade hans ordinarie anställning i regeringsrätten

hade denna varit av allt för kort varaktighet för att komma

honom tillgodo vid hans placering i löneklass. Till följd dels av avbrotten i

hans icke-ordinarie anställning och dels emedan hans ordinarie anställning

i regeringsrätten varit av allt för kort varaktighet, finge Lundin alltså, för

uppflyttning till högre löneklass, icke tillgodoräkna sig en enda dag av sin

långa — sammanlagt nära 17 år — väl vitsordade tjänstgöring i statens och

riksdagens tjänst. Lundin hade vidare nödgats sluta sin anställning i statens

handelskommission, där han tjänstgjort 4 år 6 månader 26 dagar i en

följd, icke till följd av något hans eget förvållande utan uteslutande på grund

av kommissionens avveckling. Ej heller hade avbrotten i hans övriga anställningar

förorsakats av åtgöranden från hans sida utan allenast varit en följd

av bristande arbetstillfällen. Under .sådana förhållanden och då Lundin alltsedan

han inträdde i statens och riksdagens tjänst helt stått till förfogande,

då hans tjänster erfordrats, syntes det Lundin hårt, örn dessa avbrott i hans

tjänstgöring, till vilka han själv icke haft någon skuld, skulle utgöra hinder

för en högre löneklassplacering i hans riksgäldsvaktmästarbefattning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 77.

På anmodan av fullmäktige i riksgäldskontoret har lönenämnden för

riksdagens verk den 19 maj 1936 avgivit yttrande i ärendet. Lönenämnden

har — efter erinran örn allmänna civilförvaltningens lönenämnds ovan berörda

utlåtande den 15 oktober 1935 — för egen del anfört följande:

Såvitt lönenämnden kunnat inhämta, hade någon framställning örn tillgodoräkning

för löneklassplacering av tjänstgöring hos riksdagen icke blivit

underställd riksdagens prövning efter det allmänna civilförvaltningens lönenämnd

avgivit sitt ovanberörda utlåtande.

Däremot hade riksdagen tidigare i ett fall medgivit, att tjänstgöring hos

riksdagen finge tillgodoräknas för placering i löneklass. Med bifall till proposition

nr 163 medgav nämligen 1931 års riksdag, (skr. nr 123), att sekreteraren

i kommerskollegium August Krysostomus Borgström finge för placering

i löneklass såsom sekreterare i lönegraden B 24 och sedermera för

framtida uppflyttning i löneklass tillgodoräkna sig en tjänstetid hos riksdagen

och inom handelsdepartementet av tillhopa sex år en månad med

avdrag för tre år, oaktat sagda tjänstetid icke varit sammanhängande.

Ytterligare finge erinras, att riksdagen (prop. nr 68/1933, skr. nr 192,

samt prop. nr 104/1935, skr. nr 239) medgivit två expeditionsvakter att för

placering i löneklass vid tillträdande av innehavande expeditionsvaktsbefattningar

och sedermera för uppflyttning till högre löneklass i samma befattning

tillgodoräkna den tid utöver tre år, varunder de efter fyllda 18 år innehaft

statsanställning, som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning

funnits svara mot, vara jämförbar med eller högre än deras nuvarande befattningar,

oaktat nämnda anställningar icke fortlupit i en följd.

Med hänsyn härtill hade lönenämnden funnit sig kunna tillstyrka, att

Lundin finge på enahanda villkor medgivas rätt att för löneklassplacering

tillgodoräkna sig tjänstgöring före sin anställning i riksgäldskontoret. Axsagda

tjänstgöring syntes emellertid endast tjänstgöringen vid riksdagens

tryckeriexpedition, utgörande sammanlagt 7 år och i sin helhet fullgjord

efter fyllda 18 år, kunna anses vara i avseende å sin art jämförbar med

Lundins nuvarande befattning i 7 :e lönegraden. Vad anginge den av Lundin

i övrigt åberopade tjänstgöringen hade lönenämnden däremot funnit densamma

icke vara av beskaffenhet att kunna jämföras med den tjänstgöring,

som för närvarande åvilade honom.

Med .skrivelse den 28 maj 1936 hava fullmäktige i riksgäldskontoret till

bankoutskottet överlämnat handlingarna i ärendet och därvid anfört bland

annat följande:

I likhet med lönenämnden ansåge fullmäktige skäligt, att Lundin medgåves

rätt att för löneklassplacering tillgodoräkna sig sin tjänstgöring vid

riksdagens tryckeriexpedition, utgörande enligt i riksgäldskontoret verkställd

undersökning sammanlagt 6 år 7 månader 13 dagar, oaktat sagda tjänstetid

icke varit sammanhängande. Vid sådant tillgodoräknande borde emellertid

avdrag göras för en tid av tre år.

Fullmäktige hemställde därför, att bankoutskottet ville föreslå riksdagen

medgiva, att Lundin finge för placering i löneklass i 7 :e lönegraden och

sedermera för framtida uppflyttning i högre löneklass tillgodoräkna sig en

tjänstetid vid riksdagens tryckeriexpedition av sammanlagt 6 år 7 månader

13 dagar med avdrag för tre år, oaktat sagda tjänstgöring icke varit sammanhängande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 77.

13

I likhet med lönenämnden för riksdagens verk och fullmäktige i riks- Utskottet.

gäldskontoret finner utskottet skäligt, att Lundin för löneklassplacering må

äga rätt tillgodoräkna sin tjänstgöring vid riksdagens tryckeriexpedition,

vilken med avseende å sin art torde vara jämförbar med Lundins nuvarande

befattning såsom riksgäldsvaktmästare. Lundins ifrågavarande tjänstgöring

har av fullmäktige beräknats till 6 år 7 månader 13 dagar.

Utskottet hemställer,

att riksgäldsvaktmästaren Nils Vilhelm Ingemar Lundin

må för placering i löneklass vid tillträdandet av innehavande

ordinarie befattning samt sedermera för uppflvttning i högre

löneklass i samma befattning tillgodoräkna sig den tid utöver

tre år, varunder han innehaft anställning vid riksdagens

tryckeriexpedition, oaktat nämnda anställning icke fortlupit

i en följd.

2:o.

Hos delegerade för riksdagens verk tiar Gustaf Jansson, som den

8 december 1933 konstituerades och förordnades att från och med den 1

januari 1934 vara expeditionsvakt vid justitieombudsmansexpeditionen (5:e

lönegraden), anhållit att för uppflyttning i löneklass få tillgodoräkna sig

tjänstgöring, bland annat, såsom vaktmästare hos riksdagens andra kammare

under år 1920 samt såsom vaktmästare vid riksdagens tryckeriexpedition

under åren 1920—1933 och vid kyrkomötets tryckeriexpedition under

åren 1925—1935.

Delegerade för riksdagens verk beslöto den 7 maj 1936, enär Janssons

framställning vore av beskaffenhet att böra prövas av justitieombudsmannen

eller efter framställning av denne utav riksdagen, att framställningen skulle

överlämnas till justitieombudsmannen för den åtgärd, som denne kunde

finna påkallad.

Med skrivelse den 20 maj 1936 har riksdagens justitieombudsman överlämnat

ärendet till bankoutskottet och för egen del anfört huvudsakligen

följande:

En förutsättning för rätt att vid befordran till ordinarie tjänst för uppflyttning

till högre löneklass tillgodoräkna sig tidigare anställning i statens

tjänst vore, enligt 11 § avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens

verk, att befattningshavaren innehaft den tidigare anställningen i en

följd. Med hänsyn härtill saknade justitieombudsmannen befogenhet att

medgiva Jansson rätt att för uppflyttning i löneklass tillgodoräkna sig den

tid före den 1 januari 1934, under vilken han innehaft anställning, som i

avseende å tjänstgöringens art och omfattning funnes svara mot eller vara

jämförbar med hans nuvarande befattning. Justitieombudsmannen ansåge

emellertid, att vid Janssons placering i löneklass hänsyn borde få tagas

till bans tjänstgöring såsom vaktmästare vid riksdagens tryckeriexpedition

såsom jämförbar med bans nuvarande tjänstgöring, ulan hinder av att den

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 77.

Utskottet.

förra tjänstgöringen enligt sakens natur ej varat i en följd. Berörda tjänstgöring

hade omfattat en tid av sammanlagt cirka 7 år 3 månader. Då i

enlighet med bestämmelserna i 11 § förenämnda avlöningsreglemente tidigare

likvärdig tjänstgöring finge tillgodoräknas tjänsteman för uppflytt - ning i löneklass endast örn och i den mån tjänstgöringen varat utöver tre år.

ansåge justitieombudsmannen, att Jansson skäligen borde få tillgodoräkna

sig 4 år 3 månader av sin ifrågavarande tjänstgöring. Härför erfordrades

emellertid särskilt beslut av riksdagen.

På anmodan av bankoutskottet har lönenåmnden för riksdagens verk den

3 juni 1936 avgivit utlåtande i ärendet och därvid anfört bland annat följande:
I

likhet med justitieombudsmannen ansåge lönenämnden skäligt att Jansson

för uppflyttning i löneklass finge tillgodoräknas den tid utöver tre år,

varunder han fullgjort tjänstgöring av likvärdig beskaffenhet med den, som

ålåge honom å hans nuvarande befattning, oaktat nämnda tjänstgöring icke

fortlupit i en följd. Till stöd härför finge lönenämnden åberopa vad lönenämnden

anfört i ett den 19 maj 1936 avgivet utlåtande över en liknande

framställning från fullmäktige i riksgäldskontoret angående rätt för riksgälds

vaktmästar en N. V. I. Lundin att för löneklassplacering få tillgodoräkna

sig tjänstgöring hos riksdagen, vilken framställning enligt vad lönenämnden

inhämtat för närvarande vore beroende på bankoutskottets prövning.

Av för lönenämnden tillgängliga uppgifter rörande Janssons tjänstgöring

hos riksdagen före anställningen såsom expeditionsvakt vid justitieombudsmansexpeditionen

hade lönenämnden funnit, att följande tjänstgöring vore

av beskaffenhet att kunna tillgodoräknas honom, nämligen såsom vaktmästare

hos riksdagens andra kammare 3 månader 22 dagar under år 1920,

såsom vaktmästare vid riksdagens tryckeriexpedition 6 år 9 månader 29

dagar under åren 1920—1933 samt såsom vaktmästare vid kyrkomötets

tryckeriexpedition 4 månader 28 dagar under åren 1925—1935 eller tillhopa

7 år 6 månader 19 dagar. Ifrågavarande tjänstgöring måste enligt lönenämndens

uppfattning anses vara av minst samma art och omfattning som

den tjänstgöring, vilken åvilade en expeditionsvakt i 5:e lönegraden. Härjämte

torde böra framhållas, att nämnda tjänstgöring varit så sammanhängande

som på grund av tjänstens art varit möjligt.

På grund av det anförda funne sig lönenämnden kunna förorda, att Jansson

för placering i löneklass såsom expeditionsvakt i 5:e lönegraden vid

justitieombudsmansexpeditionen och sedermera för framtida uppflyttning i

löneklass tillgodoräknades en tjänstetid hos riksdagen av tillhopa 7 år 6

månader och 19 dagar med avdrag för tre år, oaktat sagda tjänstetid icke

varit sammanhängande.

Med hänsyn till vad lönenämnden i ärendet anfört tillstyrker utskottet

att Jansson för placering i löneklass må tillgodoräkna sin tjänstgöring såsom

vaktmästare dels i andra kammaren, dels ock vid riksdagens och allmänt

kyrkomötes tryckeriexpeditioner, oaktat denna tjänstetid, vilken av lönenämnden

beräknats till 7 år 6 månader 19 dagar, icke varit sammanhängande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 77.

15

Utskottet hemställer förty,

att expeditionsvakten vid justitieombudsmansexpeditionen

Gustaf Jansson må för placering i löneklass vid tillträdandet

av innehavande ordinarie befattning samt sedermera

för uppflyttning i högre löneklass i samma befattning

tillgodoräkna sig den tid utöver tre år, varunder han innehaft

anställning hos riksdagens andra kammare samt vid

riksdagens och allmänt kyrkomötes tryckeriexpeditioner,

oaktat nämnda anställning icke fortlupit i en följd.

Stockholm den 12 juni 1936.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Lindgren, Ernfors*, Johansson i Friggeråker,

Bjurström, Ström i Lidköping, Ehrnberg och Nilsson i Mölndal;

från andra kammaren: herrar Leffler, Lovén, Laurén, Paulsen, Johansson i

Sollefteå, Andersson i Falkenberg, Mattsson* och Hilding.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.