Utlåtande, angående rått för riksgäldsvaktmästaren N. V. I. Lundin och expeditionsvakten G. Jansson att för uppflgttning i löneklass tillgodoräkna viss tjänstgöring.
1936-06-12 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1936:77, Utlåtande, angående rått för riksgäldsvaktmästaren N. V. I. Lundin och expeditionsvakten G. Jansson att för uppflgttning i löneklass tillgodoräkna viss tjänstgöring.
Dokumentets text
10
Bankoutskottets utlåtande Nr 77.
Nr 77.
Ankom till riksdagens kansli den 12 juni 1936 kl. 1 e. m.
Utlåtande, angående rått för riksgäldsvaktmästaren N. V. I. Lundin
och expeditionsvakten G. Jansson att för uppflgttning
i löneklass tillgodoräkna viss tjänstgöring.
I skrivelse den 28 maj 1935, nr 255, anhöll riksdagen hos Kungl. Maj:t om
utredning, huruvida och i vilken omfattning vaktmästare, som tjänstgjort i
riksdagen, finge åtnjuta rätt att, vid erhållande av ordinarie anställning inom
statsförvaltningen och vid bestämmande av hans begynnelselön i sådan
tjänst samt sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass, tillgodoräkna
sig sin tjänstgöring i riksdagen.
I ärendet avgav allmänna civilförvaltningens lönenämnd efter verkställd
utredning infordrat utlåtande den 15 oktober 1935. I nämnda utlåtande förklarade
lönenämnden sig icke kunna förorda meddelande av någon allmän
föreskrift om undantag från gällande tillgodoräkningsregler i avseende å
tjänstgöring hos riksdagen. Fall kunde emellertid enligt lönenämndens mening
förekomma, då ett dylikt undantag kunde vara av omständigheterna
motiverat. Lönenämnden hade dock ansett, att någon olägenhet icke vore
förenad med att frågan om tillgodoräkning i dylika, mera sällsynta fall hänskötes
till riksdagens prövning.
Med hänsyn till vad utredningen i ärendet givit vid handen, fann Kungl.
Maj:t genom beslut den 3 april 1936 tillräckliga skäl icke föreligga för meddelande
av allmän föreskrift om rätt för vaktmästare, som tjänstgjort i riksdagen,
att vid och efter befordran till ordinarie befattning i statens tjänst
för placering i löneklass tillgodoräkna sig den tid, under vilken han fullgjort
dylik tjänstgöring.
Till bankoutskottets prövning hava överlämnats här nedan omförmälda
två framställningar angående rätt för riksgäldsvaktmästaren N. V. I. Lundin
och expeditionsvakten vid justitieombudsmansexpeditionen G. Jansson att
för uppflyttning i löneklass tillgodoräkna viss tjänstgöring i riksdagen.
l:o.
Hos fullmäktige i riksgäldskontoret har Nils Vilhelm Ingemar
Lundin, som den 9 maj 1935 konstituerades och förordnades att från och
med den 1 juli 1935 vara tjänsteman i 7 :e lönegraden (riksgäldsvaktmästare),
anhållit, att fullmäktige ville till prövning upptaga och örn så befunnes
Bankoutskottets utlåtande Nr 77.
11
lämpligt till riksdagen hänskjuta frågan om rätt för honom att vid placering
i löneklass samt sedermera för uppflyttning till högre löneklass få tillgodoräkna
sig hela sin föregående tjänstgöring i statens och riksdagens tjänst,
oaktat densamma icke fortgått i en följd samt att nämnda tillgodoräkningsrätt
måtte givas retroaktiv verkan.
Av handlingarna i ärendet inhämtas följande beträffande Lundins anställningsförhållanden.
Lundin, som är född den 3 juni 1901, har tjänstgjort såsom hisskonduktör
i riksdagshuset under tiden 7 januari—18 juni 1916 och i egenskap av
vaktmästarbiträde hos statens handelskommission under tiden den 19 juni
1916—14 januari 1921, då han på grund av kommissionens avveckling
måste sluta denna anställning. Den 15 januari 1921 erhöll Lundin anställning
såsom vaktmästare vid riksdagens tryckeriexpedition, en befattning
som han sedan — med undantag för riksdagen 1922, då han fullgjorde sin
värnplikt — uppehöll under samtliga riksdagar till och med år 1933. Därjämte
har Lundin tjänstgjort såsom vikarierande eller extra vaktmästare i
socialdepartementet, riksgäldskontoret, kammarkollegium, sjökarteverket och
stuteriöverstyrelsen under en sammanlagd tid av 2 år 3 månader 28 dagar.
På grund av olika förordnanden har Lundin vidare tjänstgjort såsom
extra vaktmästare i försvarsdepartementet under 1 år 4 månader 25
dagar. Slutligen uppehöll Lundin från och med den 10 september 1933 ett
förordnande såsom expeditionsvakt i regeringsrätten, tills han den 12 januari
1934 konstituerades och förordnades att från och med den 1 februari samma
år vara ordinarie expeditionsvakt därstädes. I denna befattning kvarstod
Lundin intill den 1 juli 1935, då han tillträdde sin innehavande befattning
i riksgäldskontoret.
Till stöd för sin omförmälda framställning har Lundin anfört bland annat
följande:
På grund av bestämmelserna i 11 och 12 paragraferna i avlöningsregleinentet
för befattningshavare vid riksdagens verk vore Lundin för uppflyttning
till högre löneklass såsom riksgäldsvaktmästare icke berättigad att
räkna sig tillgodo någon del av sin icke-ordinarie anställning, enär denna
icke fortlupit i en följd, och vad beträffade hans ordinarie anställning i regeringsrätten
hade denna varit av allt för kort varaktighet för att komma
honom tillgodo vid hans placering i löneklass. Till följd dels av avbrotten i
hans icke-ordinarie anställning och dels emedan hans ordinarie anställning
i regeringsrätten varit av allt för kort varaktighet, finge Lundin alltså, för
uppflyttning till högre löneklass, icke tillgodoräkna sig en enda dag av sin
långa — sammanlagt nära 17 år — väl vitsordade tjänstgöring i statens och
riksdagens tjänst. Lundin hade vidare nödgats sluta sin anställning i statens
handelskommission, där han tjänstgjort 4 år 6 månader 26 dagar i en
följd, icke till följd av något hans eget förvållande utan uteslutande på grund
av kommissionens avveckling. Ej heller hade avbrotten i hans övriga anställningar
förorsakats av åtgöranden från hans sida utan allenast varit en följd
av bristande arbetstillfällen. Under .sådana förhållanden och då Lundin alltsedan
han inträdde i statens och riksdagens tjänst helt stått till förfogande,
då hans tjänster erfordrats, syntes det Lundin hårt, örn dessa avbrott i hans
tjänstgöring, till vilka han själv icke haft någon skuld, skulle utgöra hinder
för en högre löneklassplacering i hans riksgäldsvaktmästarbefattning.
12
Bankoutskottets utlåtande Nr 77.
På anmodan av fullmäktige i riksgäldskontoret har lönenämnden för
riksdagens verk den 19 maj 1936 avgivit yttrande i ärendet. Lönenämnden
har — efter erinran örn allmänna civilförvaltningens lönenämnds ovan berörda
utlåtande den 15 oktober 1935 — för egen del anfört följande:
Såvitt lönenämnden kunnat inhämta, hade någon framställning örn tillgodoräkning
för löneklassplacering av tjänstgöring hos riksdagen icke blivit
underställd riksdagens prövning efter det allmänna civilförvaltningens lönenämnd
avgivit sitt ovanberörda utlåtande.
Däremot hade riksdagen tidigare i ett fall medgivit, att tjänstgöring hos
riksdagen finge tillgodoräknas för placering i löneklass. Med bifall till proposition
nr 163 medgav nämligen 1931 års riksdag, (skr. nr 123), att sekreteraren
i kommerskollegium August Krysostomus Borgström finge för placering
i löneklass såsom sekreterare i lönegraden B 24 och sedermera för
framtida uppflyttning i löneklass tillgodoräkna sig en tjänstetid hos riksdagen
och inom handelsdepartementet av tillhopa sex år en månad med
avdrag för tre år, oaktat sagda tjänstetid icke varit sammanhängande.
Ytterligare finge erinras, att riksdagen (prop. nr 68/1933, skr. nr 192,
samt prop. nr 104/1935, skr. nr 239) medgivit två expeditionsvakter att för
placering i löneklass vid tillträdande av innehavande expeditionsvaktsbefattningar
och sedermera för uppflyttning till högre löneklass i samma befattning
tillgodoräkna den tid utöver tre år, varunder de efter fyllda 18 år innehaft
statsanställning, som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning
funnits svara mot, vara jämförbar med eller högre än deras nuvarande befattningar,
oaktat nämnda anställningar icke fortlupit i en följd.
Med hänsyn härtill hade lönenämnden funnit sig kunna tillstyrka, att
Lundin finge på enahanda villkor medgivas rätt att för löneklassplacering
tillgodoräkna sig tjänstgöring före sin anställning i riksgäldskontoret. Axsagda
tjänstgöring syntes emellertid endast tjänstgöringen vid riksdagens
tryckeriexpedition, utgörande sammanlagt 7 år och i sin helhet fullgjord
efter fyllda 18 år, kunna anses vara i avseende å sin art jämförbar med
Lundins nuvarande befattning i 7 :e lönegraden. Vad anginge den av Lundin
i övrigt åberopade tjänstgöringen hade lönenämnden däremot funnit densamma
icke vara av beskaffenhet att kunna jämföras med den tjänstgöring,
som för närvarande åvilade honom.
Med .skrivelse den 28 maj 1936 hava fullmäktige i riksgäldskontoret till
bankoutskottet överlämnat handlingarna i ärendet och därvid anfört bland
annat följande:
I likhet med lönenämnden ansåge fullmäktige skäligt, att Lundin medgåves
rätt att för löneklassplacering tillgodoräkna sig sin tjänstgöring vid
riksdagens tryckeriexpedition, utgörande enligt i riksgäldskontoret verkställd
undersökning sammanlagt 6 år 7 månader 13 dagar, oaktat sagda tjänstetid
icke varit sammanhängande. Vid sådant tillgodoräknande borde emellertid
avdrag göras för en tid av tre år.
Fullmäktige hemställde därför, att bankoutskottet ville föreslå riksdagen
medgiva, att Lundin finge för placering i löneklass i 7 :e lönegraden och
sedermera för framtida uppflyttning i högre löneklass tillgodoräkna sig en
tjänstetid vid riksdagens tryckeriexpedition av sammanlagt 6 år 7 månader
13 dagar med avdrag för tre år, oaktat sagda tjänstgöring icke varit sammanhängande.
Bankoutskottets utlåtande Nr 77.
13
I likhet med lönenämnden för riksdagens verk och fullmäktige i riks- Utskottet.
gäldskontoret finner utskottet skäligt, att Lundin för löneklassplacering må
äga rätt tillgodoräkna sin tjänstgöring vid riksdagens tryckeriexpedition,
vilken med avseende å sin art torde vara jämförbar med Lundins nuvarande
befattning såsom riksgäldsvaktmästare. Lundins ifrågavarande tjänstgöring
har av fullmäktige beräknats till 6 år 7 månader 13 dagar.
Utskottet hemställer,
att riksgäldsvaktmästaren Nils Vilhelm Ingemar Lundin
må för placering i löneklass vid tillträdandet av innehavande
ordinarie befattning samt sedermera för uppflvttning i högre
löneklass i samma befattning tillgodoräkna sig den tid utöver
tre år, varunder han innehaft anställning vid riksdagens
tryckeriexpedition, oaktat nämnda anställning icke fortlupit
i en följd.
2:o.
Hos delegerade för riksdagens verk tiar Gustaf Jansson, som den
8 december 1933 konstituerades och förordnades att från och med den 1
januari 1934 vara expeditionsvakt vid justitieombudsmansexpeditionen (5:e
lönegraden), anhållit att för uppflyttning i löneklass få tillgodoräkna sig
tjänstgöring, bland annat, såsom vaktmästare hos riksdagens andra kammare
under år 1920 samt såsom vaktmästare vid riksdagens tryckeriexpedition
under åren 1920—1933 och vid kyrkomötets tryckeriexpedition under
åren 1925—1935.
Delegerade för riksdagens verk beslöto den 7 maj 1936, enär Janssons
framställning vore av beskaffenhet att böra prövas av justitieombudsmannen
eller efter framställning av denne utav riksdagen, att framställningen skulle
överlämnas till justitieombudsmannen för den åtgärd, som denne kunde
finna påkallad.
Med skrivelse den 20 maj 1936 har riksdagens justitieombudsman överlämnat
ärendet till bankoutskottet och för egen del anfört huvudsakligen
följande:
En förutsättning för rätt att vid befordran till ordinarie tjänst för uppflyttning
till högre löneklass tillgodoräkna sig tidigare anställning i statens
tjänst vore, enligt 11 § avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens
verk, att befattningshavaren innehaft den tidigare anställningen i en
följd. Med hänsyn härtill saknade justitieombudsmannen befogenhet att
medgiva Jansson rätt att för uppflyttning i löneklass tillgodoräkna sig den
tid före den 1 januari 1934, under vilken han innehaft anställning, som i
avseende å tjänstgöringens art och omfattning funnes svara mot eller vara
jämförbar med hans nuvarande befattning. Justitieombudsmannen ansåge
emellertid, att vid Janssons placering i löneklass hänsyn borde få tagas
till bans tjänstgöring såsom vaktmästare vid riksdagens tryckeriexpedition
såsom jämförbar med bans nuvarande tjänstgöring, ulan hinder av att den
14
Bankoutskottets utlåtande Nr 77.
Utskottet.
förra tjänstgöringen enligt sakens natur ej varat i en följd. Berörda tjänstgöring
hade omfattat en tid av sammanlagt cirka 7 år 3 månader. Då i
enlighet med bestämmelserna i 11 § förenämnda avlöningsreglemente tidigare
likvärdig tjänstgöring finge tillgodoräknas tjänsteman för uppflytt - ning i löneklass endast örn och i den mån tjänstgöringen varat utöver tre år.
ansåge justitieombudsmannen, att Jansson skäligen borde få tillgodoräkna
sig 4 år 3 månader av sin ifrågavarande tjänstgöring. Härför erfordrades
emellertid särskilt beslut av riksdagen.
På anmodan av bankoutskottet har lönenåmnden för riksdagens verk den
3 juni 1936 avgivit utlåtande i ärendet och därvid anfört bland annat följande:
I
likhet med justitieombudsmannen ansåge lönenämnden skäligt att Jansson
för uppflyttning i löneklass finge tillgodoräknas den tid utöver tre år,
varunder han fullgjort tjänstgöring av likvärdig beskaffenhet med den, som
ålåge honom å hans nuvarande befattning, oaktat nämnda tjänstgöring icke
fortlupit i en följd. Till stöd härför finge lönenämnden åberopa vad lönenämnden
anfört i ett den 19 maj 1936 avgivet utlåtande över en liknande
framställning från fullmäktige i riksgäldskontoret angående rätt för riksgälds
vaktmästar en N. V. I. Lundin att för löneklassplacering få tillgodoräkna
sig tjänstgöring hos riksdagen, vilken framställning enligt vad lönenämnden
inhämtat för närvarande vore beroende på bankoutskottets prövning.
Av för lönenämnden tillgängliga uppgifter rörande Janssons tjänstgöring
hos riksdagen före anställningen såsom expeditionsvakt vid justitieombudsmansexpeditionen
hade lönenämnden funnit, att följande tjänstgöring vore
av beskaffenhet att kunna tillgodoräknas honom, nämligen såsom vaktmästare
hos riksdagens andra kammare 3 månader 22 dagar under år 1920,
såsom vaktmästare vid riksdagens tryckeriexpedition 6 år 9 månader 29
dagar under åren 1920—1933 samt såsom vaktmästare vid kyrkomötets
tryckeriexpedition 4 månader 28 dagar under åren 1925—1935 eller tillhopa
7 år 6 månader 19 dagar. Ifrågavarande tjänstgöring måste enligt lönenämndens
uppfattning anses vara av minst samma art och omfattning som
den tjänstgöring, vilken åvilade en expeditionsvakt i 5:e lönegraden. Härjämte
torde böra framhållas, att nämnda tjänstgöring varit så sammanhängande
som på grund av tjänstens art varit möjligt.
På grund av det anförda funne sig lönenämnden kunna förorda, att Jansson
för placering i löneklass såsom expeditionsvakt i 5:e lönegraden vid
justitieombudsmansexpeditionen och sedermera för framtida uppflyttning i
löneklass tillgodoräknades en tjänstetid hos riksdagen av tillhopa 7 år 6
månader och 19 dagar med avdrag för tre år, oaktat sagda tjänstetid icke
varit sammanhängande.
Med hänsyn till vad lönenämnden i ärendet anfört tillstyrker utskottet
att Jansson för placering i löneklass må tillgodoräkna sin tjänstgöring såsom
vaktmästare dels i andra kammaren, dels ock vid riksdagens och allmänt
kyrkomötes tryckeriexpeditioner, oaktat denna tjänstetid, vilken av lönenämnden
beräknats till 7 år 6 månader 19 dagar, icke varit sammanhängande.
Bankoutskottets utlåtande Nr 77.
15
Utskottet hemställer förty,
att expeditionsvakten vid justitieombudsmansexpeditionen
Gustaf Jansson må för placering i löneklass vid tillträdandet
av innehavande ordinarie befattning samt sedermera
för uppflyttning i högre löneklass i samma befattning
tillgodoräkna sig den tid utöver tre år, varunder han innehaft
anställning hos riksdagens andra kammare samt vid
riksdagens och allmänt kyrkomötes tryckeriexpeditioner,
oaktat nämnda anställning icke fortlupit i en följd.
Stockholm den 12 juni 1936.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Lindgren, Ernfors*, Johansson i Friggeråker,
Bjurström, Ström i Lidköping, Ehrnberg och Nilsson i Mölndal;
från andra kammaren: herrar Leffler, Lovén, Laurén, Paulsen, Johansson i
Sollefteå, Andersson i Falkenberg, Mattsson* och Hilding.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.