Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken och fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag till ansvarighetslag för nämnda fullmäktige m. fl.

1936-06-17 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1936:81, Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken och fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag till ansvarighetslag för nämnda fullmäktige m. fl.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 81.

I

Nr 81.

Ankom till riksdagens kansli den 17 juni 1936 kl. 11 f. m.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken och fullmäktiges

i riksgäldskontoret förslag till ansvarighetslag för

nämnda fullmäktige m. fl.

I utlåtande den 16 mars 1933, nr 18, i anledning av fullmäktiges i riksbanken

framställning med förslag till lagar örn ändring i vissa delar av

lagen för Sveriges riksbank m. m., uttalade bankoutskottet bland annat,

att frågan örn en överarbetning av ansvarighetslagarna för riksbanken syntes

vara förtjänt av övervägande.

I två särskilda skrivelser den 15 mars 1934 framlade fullmäktige i riksbanken

förslag till lag för Sveriges riksbank och till reglemente för riksbankens

styrelse och förvaltning. Samtidigt meddelade fullmäktige sin avsikt

att till 1935 års riksdag avgiva förslag till ändring av ansvarighetslagarna.

Något förslag i ämnet framlades icke av fullmäktige till 1935 års riksdag.

1 anledning av förestående omorganisation av riksgäldskontoret befanns

nämligen frågan böra ytterligare uppskjutas, enär det ansågs önskvärt att

i ett sammanhang överväga gemensamma föreskrifter i ämnet för riksbanken

och riksgäldskontoret.

Vid 1935 års riksdag genomfördes riksgäldskontorets omorganisation, att

träda i kraft från och med den 1 juli 1935.

Med gemensam skrivelse den 13 februari 1936 hava nu fullmäktige i riksbanken

och fullmäktige i riksgäldskontoret framlagt förslag till ansvarighetslag

för fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret m. fl.

Förslaget är intaget å sid. 3 och 4 i detta utlåtande. I skrivelsen hava fullmäktige

anfört följande:

Fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret hava gemensamt behandlat

förevarande spörsmål och därvid kommit till den uppfattning, att ansvarighetslagarna

för fullmäktige i riksbanken den 12 maj 1897 och för fullmäktige

i riksgäldskontoret den 12 september 1868 lämpligen kunna ersättas

av en för de båda korporationerna gemensam lag.

För ledamöterna i styrelserna vid riksbankens avdelningskontor finnes

särskild ansvarighetslag den 12 maj 1897, vilken efter år 1933 vidtagen ändring

jämväl omfattar vice riksbankschefen. För nämnda styrelseledamöter

torde särskild ansvarighetslag ej vara erforderlig. Någon olägenhet lär nämligen

ej uppslå därav, att, därest ansvarighetslagen upphävdes, forum för

dem skulle bliva vederbörande rådhusrätt och ej, såsom nu är fallet, Svea

hovrätt. Tvekan torde ej förefinnas därom, att dessa styrelseledamöter lyda

under 25 kapitlet strafflagen.

Däremot torde särskilda ansvarighetsbestämmelser böra bibehållas för vice

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 8 sami. Nr 81. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Bankoutskottets utlåtande Nr 81.

riksbankschefen, där han ej är fullmäktig, särskilt med hänsyn därtill att

vice riksbankschefen inom direktionen är likställd med fullmäktig, som är

direktionsledamot.

Av praktiska skäl torde lagtexten emellertid böra formuleras att avse »direktionsledamot

i riksbanken, där han ej är fullmäktig». Ansvarighetsbestämmelserna

synas därjämte böra utvidgas att omfatta innehavaren av den

genom riksdagens beslut förlidet år inrättade befattningen såsom riksgäldsdirektör

och chef för riksgäldskontoret. Riksgäldsdirektören är jämte vissa

fullmäktige i riksgäldskontoret medlem av riksgäldskontorets arbetsutskott.

I det utkast tili gemensam ansvarighetslag, som upprättats, har hänsyn

tagits till nu berörda förhållanden. Därjämte hava följande ändringar vidtagits

i de hittills gällande bestämmelserna.

I ansvarighetslagen för fullmäktige i riksbanken stadgas, att, bland andra,

bankoutskottet äger förordna åtal mot sådan fullmäktig. Enligt ansvarighetslagen

för fullmäktige i riksgäldskontoret saknar bankoutskottet sådan

rätt. Skiljaktigheten beror på att vid utfärdandet av sistnämnda ansvarighetslag

riksgäldskontoret sorterade under statsutskottet, som emellertid ej

hade någon rätt att förordna örn åtal. Statsutskottets befogenhet i avseende

a riksgäldskontoret överflyttades senare på bankoutskottet, utan att någon

ändring i ansvarighetslagen för fullmäktige i riksgäldskontoret i anledning

därav vidtogs. Då emellertid såväl riksbanken som riksgäldskontoret numera

sortera under bankoutskottet, synas enahanda bestämmelser uti nu ifrågavarande

avseende böra gälla för riksbanken och för riksgäldskontor!.

Enligt ansvarighetslagarna för fullmäktige i riksbanken och fullmäktige

i riksgäldskontoret äger justitieombudsmannen att väcka åtal utan särskilt

förordnande, när anledning därtill yppas under tid, då riksdagen eller dess

revisorer icke äro församlade. Sadan atalsrätt tillkommer däremot icke justitieombudsmannen

gentemot vice riksbankschefen. På grund av ovan berörda

likställighet i visst avseende mellan fullmäktig i riksbanken och vice

riksbankschefen samt mellan fullmäktig i riksgäldskontoret och riksgäldsdirektören,

har det emellertid ansetts riktigt, att den atalsrätt, som tillkommer

justitieombudsmannen i förhållande till fullmäktig i riksbanken och

fullmäktig i riksgäldskontoret, skulle utvidgas att avse även direktionsledamot

i riksbanken och riksgäldsdirektören, där de icke äro fullmäktige.

Enligt ansvarighetslagen för fullmäktige i riksbanken äger justitieombudsmannen

att väcka åtal utan särskilt förordnande mot fullmäktig, vilken

såsom kommissionär olovligen tagit befattning med växeldiskontering eller

anskaffande av lån eller kreditiv i riksbanken. Denna rätt för justitieombudsmannen

är icke begränsad till viss del av aret. Förbud för fullmäktig

ävensom för vice riksbankschefen att utöva verksamhet såsom kommissionär

finnes numera infört i § 9 reglementet för riksbankens styrelse och föivaltning.

Under äldre tider var möjligen på grund av det system med kommissionärer

för ingivande av lånehandlingar till riksbanken, som då tilllämpades,

nödvändigt att skärpa övervakningen av att sådant kommissionärskap

icke olovligen utövades. Med nuvarande, för riksbanken gällande

bestämmelser synes icke påkallat, att större vikt ägnas åt denna numera

föråldrade bestämmelse i bankoreglementet än åt övriga bestämmelser i

reglementet eller bestämmelserna i riksbankslagen. Rätten för justitieombudsmannen

att när som helst under året utan särskilt förordnande väcka

åtal på grund av olovligen utövat kommissionärskap har därför ej vidare

ansetts behövlig.

Första paragrafen i utkastet till den gemensamma ansvarighetslagen har

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 81.

3

erhållit en betydligt mera koncentrerad avfattning än motsvarande bestämmelser

för närvarande hava. Ändringen är emellertid endast formell, och

den föreslagna bestämmelsen torde i sak hava samma räckvidd som nu

gällande bestämmelser.

Den nya lagen synes böra träda i kraft den 1 juli 1936.

Åberopande vad sålunda anförts hava fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret

hemställt, att bankoutskottet ville utverka, att riksdagen för

sin del måtte dels godkänna här nedan intagna förslag till ansvarighetslag

för fullmäktig i riksbanken och fullmäktig i riksgäldskontoret ävensom för

direktionsledamot i riksbanken, där han icke är fullmäktig i riksbanken,

samt för riksgäldsdirektören och chefen för riksgäldskontoret, där han icke

är fullmäktig i riksgäldskontoret, dels ock besluta, att nu gällande ansvarighetslagar

för fullmäktige i riksbanken, för fullmäktige i riksgäldskontoret

samt för suppleanten för förste deputeraden i riksbanken och styrelseledamöterna

vid riksbankens avdelningskontor skola upphöra att gälla vid den

nya lagens ikraftträdande.

Det av fullmäktige framlagda förslaget till ansvarighetslag är av följande

lydelse:

Förslag

till

Ansvarighetslag för fullmäktig i riksbanken och fullmäktig i riksgäldskontoret

ävensom för direktionsledamot i riksbanken, där han icke är fullmäktig

i riksbanken, samt för riksgäldsdirektören och chefen för riksgäldskontoret,

där han icke är fullmäktig i riksgäldskontoret.

§ I
Överträder

eller eftersätter fullmäktig i riksbanken eller fullmäktig i riksgäldskontoret

de plikter honom i sådan egenskap åligga, straffes därför så

som i allmän lag örn brott av ämbetsman för varje fall är stadgat; svale ock

för skadestånd.

Vad här ovan stadgas om fullmäktig i riksbanken eller fullmäktig i riksgäldskontoret

skall ock gälla direktionsledamot i riksbanken, där han icke

är fullmäktig i riksbanken, samt riksgäldsdirektören och chefen för riksgäldskontoret,

där han icke är fullmäktig i riksgäldskontoret.

§ 2.

Riksdagen eller dess bankoutskott eller revisorer äga förordna örn åtal för

förbrytelse, som i 1 § är sagd.

Förordnande örn sådant åtal må jämväl meddelas beträffande direktionsledamot

i riksbanken, där han icke är fullmäktig i riksbanken, av fullmäktige

i riksbanken samt beträffande riksgäldsdirektören och chefen för riksgäldskontoret,

där han icke är fullmäktig i riksgäldskontoret, av fullmäktige i

riksgäldskontoret.

Åtal, som i denna paragraf omförmäles, skall av riksdagens justitieombudsman

anställas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 81.

Utskottet.

Yppas anledning till åtal under tid, då riksdagen eller dess revisorer icke

äro församlade, åge justitieombudsmannen att utan särskilt förordnande

åtal väcka.

Den, som varder under åtal ställd, avhålle sig från utövningen av sin befattning,

intill dess målet blivit genom laga kraft ägande utslag avgjort.

§ 3.

Svea hovrätt vare laga domstol att åtal enligt denna lag upptaga och

avdöma.

Den, som med hovrättens utslag icke åtnöjes, åge att däröver hos Konungen

anföra besvär inom den tid och i den ordning, som för fullföljd av talan i

brottmål i allmänhet är stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936, då ansvarighetslagarna för fullmäktige

i riksbanken den 12 maj 1897, för fullmäktige i riksgäldskontoret

den 12 september 1868 samt för den av fullmäktige i riksbanken utsedde

suppleanten för förste deputeraden samt för ledamöter för styrelserna för

riksbankens avdelningskontor den 12 maj 1897 skola upphöra att gälla.

Utskottet delar den av fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret

uttalade meningen, att gällande ansvarighetslagar för nämnda fullmäktige

av den 12 maj 1897, respektive den 12 september 1868 lämpligen

böra ersättas av en gemensam lag, omfattande förutom fullmäktige direktionsledamot

i riksbanken samt riksgäldsdirektören. Likaledes kan utskottet

giva sin anslutning till förslaget om upphävande av ansvarighetslagen för

den av fullmäktige i riksbanken utsedde suppleanten för förste deputeraden

samt för ledamöter i styrelserna vid riksbankens avdelningskontor den 12

maj 1897.

Den granskning utskottet ägnat det av fullmäktige upprättade förslaget till

ansvarighetslag har i sak icke givit utskottet anledning till erinran. Däremot

har utskottet ansett erforderligt vidtaga en formell överarbetning av fullmäktiges

förslag. De av utskottet företagna jämkningarna i förslaget torde

icke tarva någon särskild motivering.

Den nya lagen synes böra träda i kraft den 1 juli 1936, från och med vilken

dag ovannämnda tre ansvarighetslagar böra upphöra att gälla.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må för sin del antaga förslag till ansvarighetslag

för fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret

m. fl. av den lydelse, härvid fogad Bilaga

utvisar.

Stockholm den 17 juni 1936.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 81.

5

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Lindgren, Johansson i Friggeråker*,

Bjurström, Ström i Lidköping*, Ehrnberg, Nilsson i Mölndal och Swartling;

från andra kammaren: herrar Leffler, Lovén, Laurén, Paulsen, K. A. Westman,

Johansson i Sollefteå*, Andersson i Falkenberg och Carleson.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Banknutskoltets utlåtande Nr 81.

inlaga.

Förslag

till

Ansvarighetslag för fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret

m. fl.

1 §•

Överträder eller eftersätter fullmäktig i riksbanken eller fullmäktig i riksgäldskontoret

de plikter, honom i sådan egenskap åligga, eller förbryter han

sig eljest i utövningen av sin befattning, straffes därför så som i allmän lag

örn brott av ämbetsman för varje fall är stadgat; svare ock för skada.

Vad nu sagts om fullmäktig i riksbanken och fullmäktig i riksgäldskontoret

gäde beträffande direktionsledamot i riksbanken samt riksgäldsdirektören

och chefen för riksgäldskontoret, även där de icke äro fullmäktige.

2 §•

Riksdagen eller dess bankoutskott eller revisorer äga förordna om åtal för

brott, som i 1 § avses. Förordnande örn sådant åtal må jämväl meddelas av

fullmäktige i riksbanken beträffande direktionsledamot i riksbanken, som

icke är fullmäktig i riksbanken, samt av fullmäktige i riksgäldskontoret beträffande

riksgäldsdirektören och chefen för riksgäldskontoret, där han icke

är fullmäktig i riksgäldskontoret.

Åtal, varom sålunda förordnats, skall av riksdagens justitieombudsman

anställas. Yppas anledning till åtal under tid, då riksdagen eller dess revisorer

icke äro församlade, åge justitieombudsmannen utan särskilt förordnande

väcka åtal.

Den som varder under åtal ställd avhålle sig från utövningen av sin befattning,

intill dess målet blivit genom laga kraft ägande utslag avgjort.

3§-

Åtal enligt denna lag upptages av Svea hovrätt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1936, då ansvarighetslagarna för fullmäktige

i riksbanken den 12 maj 1897, för riksdagens fullmäktige i riksgäldskontoret

den 12 september 1868 samt för den av fullmäktige i riksbanken utsedde

suppleanten för förste deputeraden samt för ledamöter i styrelserna vid

riksbankens avdelningskontor den 12 maj 1897 skola upphöra att gälla.

Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm 1936

603635

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:348 Skrivelse till Konungen i anledning av fullmäktiges i riksbanken och fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag till ansvarighetslag för nämnda fullmäktige m. fl. s. 1 i texten