Sök i Ratio Lex

Första hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande Nr 5

1936-04-24 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1936:5, Första hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande Nr 5

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 21 april 1936 kl. 5 e. m.

Första hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande, nr 5, angående

ändrade bestämmelser örn fordringarna på färgsinne och synshärpa.

I en inom riksdagens första kammare väckt, till dess andra tillfälliga utskott Mononen.

hänvisad motion, nr 226, har herr Robert Berg anhållit, att riksdagen ville

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa örn sådana ändringar av de författningar,

som reglera i motionen berörda frågor, att undersökning av färgsinne och jämväl

även synskärpa skall ske redan före första anställningen, även i tillfällig

eller extra tjänst, inom de verk och yrkesområden — exempelvis järnvägar,

sjöfarten m. fl. — där speciella fordringar i detta avseemde gälla, att ifrågavarande

undersökningar verkställas av därtill kvalificerade läkare, av medicinalstyrelsen

godkända och förordnade, samt att övergångsbestämmelser

utfärdas för inom respektive yrken redan anställda personer, vilka icke fylla

fordringarna enligt gällande föreskrifter.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Fordringar på ett tillfredsställande synsinne såväl i avseende å färgsinne Gällande bedora

synskärpa äro uppställda på olika verksamhetsområden. Av särskild vikt sl,:immelscrbliva

dessa fordringar i de fall, då felaktigheter i berörda avseenden kunna

föranleda svåra faror, såsom fallet är särskilt på samfärdselväsendets område.

Sålunda föreskrives i kungl, kungörelsen den 17 juli 1882 angående kontroll

av järnvägspersonalens färgsinne, att vid järnväg, som är upplåten till allmän

trafik och varest olika färgade föremål enligt fastställt reglemente användas

såsom signalmedel, ej någon må anställas, innan beskaffenheten av hans färgsinne

blivit genom behörigt betyg styrkt; den, som enligt dylikt betyg icke är

i besittning av normalt färgsinne, får ej anställas i sådan tjänstebefattning

eller användas i sådan tjänstgöring, där det erfordras att kunna urskilja signalfärgerna.

Likaledes stadgas i 32 § sjölagen, att såsom utkiksman eller rorsman

icke må nyttjas annan än den, som enligt läkares intyg äger normalt färgsinne.

Härjämte äro även fordringar på synskärpan uppställda för anställning exempelvis

vid statens järnvägar, inom militär tjänst, för förande av luftfartyg

och motorfordon, för åtskilliga befattningar inom skogsvårdens område o. s. v.

Det är dock allenast i fråga örn färgsinnet, ej beträffande synskärpan, som

den i motionen angivna skärpta undersökningsmetoden införts, vilket skett

genom ett av medicinalstyrelsen utfärdat cirkulär den 24 november 1934, innefattande

bestämmelser för förfaringssättet vid färgsinnesundorsökningar. De

nya bestämmelserna rörande undersökning av färgsinnet, vilka trätt i kraft

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 12 sami. 2 avd. Nr 5.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Yttranden.

2 Första ''kammarens undra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.

deri 1 mars 1935, lära vara mera ägnade till konstaterande av felaktigheter i

avseende å de undersöktas färgsinne än den förut tillämpade metoden, vilket

haft till påföljd, att antalet icke godkända ökats. Motionären anför nu att då

den nya undersökningsmetoden för färgsinnet vore nästan mer än dubbelt

så effektiv som den tidigare, vore det klart att en stor del personer, som redan

erhållit anställning inom yrken, där färgsinnesprov vid inträde på banan måste

sökas, bleve utgallrade. Följden härav bleve för många den, att de finge söka

sig andra förvärvsmöjligheter. Under sådana förhållanden måste det vara ett

samhällsintresse att söka i görligaste män åstadkomma någon ändring till det

bättre. Vad som lämpligast borde göras vore svårt att utan vidare avgöra,

men det kunde tänkas att man använde sig av något »förebyggande medel»,

således en effektiv undersökning av icke blott färgsinnet utan även av »synförmågan».

Över motionen har utskottet erhållit yttranden från ett flertal myndigheter

och sammanslutningar m. fl. Beträffande först det i motionen framställda

kravet på att undersökningen skall ske före vederbörandes första anställning

anföres i berörda yttranden följande.

Järnvägsstyrelsen upplyser, att enligt gällande föreskrifter angående fordringarna

i avseende å kropps- och sinnesbeskaffenhet hos befattningshavare

vid statens järnvägar fullständig läkareundersökning enligt fastställda formulär

skall företagas, vad beträffar elev och sökande till ordinarie tjänst före antagandet

respektive konstituerandet till tjänsten och i fråga om aspirant senast

tre månader efter antagandet. Vid anställande av tillfällig personal företages

undersökning av färgsinne och synförmåga endast då vederbörande är avsedd

att användas i tjänstgöring, som berör trafiksäkerheten, eller i de fall, då anledning

finnes att antaga, att personen i fråga framdeles kommer att användas

i fastare anställning. Till förebyggande av eventuella missräkningar med avseende

å vederbörandes framtidsutsikter vid verket underrättas emellertid

en var tillfällig arbetstagare redan vid första antagandet örn fordringarna i

kroppsligt hänseende för erhållande av fast anställning. Av det anförda torde

framgå, yttrar järnvägsstyrelsen, att förhållandena vid statens järnvägar icke

påkalla någon åtgärd i av motionären angiven riktning. På grund härav anser

sig styrelsen böra avstyrka motionen i vad statens järnvägar angår.

Yrkesinspektionens specialinspektör för järnvägsdrift omnämner, att för de

enskilda järnvägarnas del icke finnas andra allmänna bestämmelser rörande

undersökning av »synsinnet» än de i 1882 års ovanberörda kungörelse stadgade.

Kommerskollegium framhåller, under anförande av vederbörliga författningsbestämmelser

inom sjöfartens område, att undersökning av sjöfolks färgsinne

och synförmåga redan enligt nuvarande bestämmelser skall ske på ett

så tidigt stadium som är möjligt.

Socialstyrelsen anför, att det i motionen framförda önskemålet att under
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första hammarens erndott tillfälliga utskotts utlåtande Nr o. 3

sökning av färgsinne och synskärpa skall ske före första anställningen, redan

får anses genom författningsbestämmelser vara praktiskt taget tillgodosett.

Även medicinalstyrelsen anser, att nu gällande bestämmelser äro inriktade

på att redan från början underkasta anställningssökande och sökande till utbildningsanstalter

en läkarundersökning, där hans färgsinne och synskärpa

kunna bliva värdesatta. Här syntes således mindre införandet av nya bestämmelser

i ämnet än ett strängt tillämpande av redan förefintliga stadganden

erforderligt.

Beträffande härefter motionärens uttalande örn önskvärdheten att ifrågavarande

undersökningar utföras av »högt kvalificerade» läkare anför medicinalstyrelsen:

Enligt ovannämnda cirkulär av 1934 äger varje läkare rätt att

göra färgsinnesundersökning, för så vitt han själv förskaffat sig intyg örn normalt

färgsinne. I tvivelaktiga fall har han att hänvisa den undersökte till vetenskaplig

institution (fysiologisk eller oftalmiatrisk) i Göteborg, Lund, Stockholm eller

Uppsala, eventuellt till ögonläkare, som av medicinalstyrelsen erhållit tillstånd

att utföra mera ingående undersökning. Läkare, som själva vilja förskaffa

sig färgsinnesintyg, hava av styrelsen erhållit särskilda hänvisningar

i sådant hänseende. Medicinalstyrelsen åberopar vidare, att med avseende å

undersökningar av synskärpan hos befattningshavare å olika områden särskilda

direktiv finnas meddelade för vederbörande läkare. Medicinalstyrelsen

förklarar sig anse, att några ytterligare bestämmelser rörande valet av läkare

icke synas styrelsen erforderliga.

I avseende slutligen å det i motionen framförda kravet på övergångsbestämmelser

för inom ifrågakommande yrken redan anställda anföres av järnvägsstyrelsen:

Personal, vars tjänstgöring omedelbart berör trafiksäkerheten,

skall vart femte år underkastas förnyad undersökning av bland annat färgsinnet

och synskärpan. De tjänstemän, som vid sålunda företagna periodiska

undersökningar icke blivit godkända för fortsatt användning i säkerhetstjänst,

hava i regel beretts annan tjänst vid verket.

Även Svenska järnvägsföreningen upplyser, att vid de flesta enskilda järnvägar

den redan anställda personal, som vid förnyad läkarundersökning av färgsinne

och synskärpa skulle visa sig icke uppfylla föreskrivna fordringar för fortsatt

användning i säkerhetstjänst, i största möjliga utsträckning beredes sådant

arbete, för vilket samma fordringar icke äro uppställda. På samma sätt lär,

enligt vad utskottet inhämtat, förfaras inom vissa större rederiföretag.

Socialstyrelsen anför, att överinspektören för säkerhets- och trafiktjänston

vid statens järnvägar meddelat, att järnvägsstyrelsen till underlättande av

användning av personal, som icke helt fyller fordringarna för användning i

säkerhetstjänst, bemyndigat distriktscheferna att efter prövning i varje särskilt

fall vidtaga sådana mindre jämkningar, som må visa sig vara av förhål
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.

landelia påkallade och kunna göras utan att trafiksäkerheten därigenom äventyras.

Några övergångsbestämmelser av här åsyftad art skulle därför enligt

nämnde inspektörs förmenande icke vara erforderliga för statens järnvägars

vidkommande. Beträffande personalen vid de enskilda järnvägarna föresloge

vederbörande specialinspektör, att statens järnvägars föreskrifter angående

fordringarna i avseende å befattningshavarnas kropps- och sinnesbeskaffenhet

bringades i tillämpning vid de enskilda järnvägarna, samt att vissa övergångsbestämmelser

meddelades bland annat för sådana befattningshavare, som förklarats

äga normalt färgsinne enligt äldre undersökningsmetod. Socialstyrelsen

anför såsom önskvärt, att enhetliga bestämmelser komme till stånd beträffande

fordringarna i avseende å kropps- och sinnesbeskaffenheten hos befattningshavare

vid de enskilda järnvägarna samt att beträffande tillämpandet

av nu gällande metod för undersökning av färgsinne meddelades sådana övergångsbestämmelser,

att befattningshavare vid enskild järnväg eller inom sjömansyrket,

vilken före den 1 mars 1935 förklarats äga normalt färgsinne, vid

framtida undersökning med anledning av för hans yrkesgrupp gällande bestämmelser

i regel får undergå färgsinnesprövning enligt före nämnda dag

gällande undersökningsmetod. Därest en sådan person på grund av skäliga

säkerhetshänsyn anses icke böra bibehållas å innehavd befattning och ej heller

kunna beredas annan sysselsättning inom samma företag torde denne, åtminstone

örn han någon längre tid varit i tjänst, böra beredas möjlighet att i någom

form erhålla lämplig ersättning.

Kommerskollegium åberopar en av kollegium till Kungl. Majit gjord framställning

örn lindring av de fordringar, som i sjölagen med flera författningar

ställas på sjöfolkets färgsinne, ur vilken framställning må anföras följande:

Som redan anmärkts kan den i 32 § sjölagen uppställda fordran å normalt

färgsinne hos utkiksman och rorsman medföra, att sjöman, ehuru han endast

har sådan mindre defekt å färgsinnet, som saknar betydelse för sjömansyrket,

hindras att mönstra såsom däcksman i de fall, då han kan komma att användas

såsom utkiksman eller rorsman. Kollegium hemställde därför, att Kungl. Majit

ville vidtaga åtgärder för åstadkommande av den ändring i 32 § sjölagen, att

orden »normalt färgsinne» utbytes mot orden »tillfredsställande färgsinne»

samt föranstalta örn införande av motsvarande ändring i andra författningar

på sjöfartens område.

Sveriges redareförening, Sveriges fartygsbefälsförening och Svenska sjöfolksförbundet

ha uttalat sig i enahanda riktning. -r
Medicinalstyreisen,

som meddelar att sistberörda framställning av Kungl.

Majit nyligen hänskjutits till styrelsens prövning, upplyser härjämte: Beträffande

synskärpan hos erfarna sjömän hava dispenser redan beviljats i rätt

stor utsträckning. Här skulle alltså några övergångsbestämmelser kunna utarbetas.

Detta uppdrag syntes i så fall böra lämnas åt kommerskollegium

och medicinalstyrelsen. Härjämte anför medicinalstyrelsen: Införandet av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.

5

övergångsbestämmelser, som lätta fordringarna å färgsinne för personer,

som varit i ett yrke en längre tid, men efter skärpningen av fordringarna å

färgsinne visat sig icke fylla desamma, möter allvarliga betänkligheter. Är färgsinnet

defekt, kan personen i fråga icke användas i verksamhet, där andras

liv och säkerhet äro beroende av hans bedömande av färger, såsom exempelvis

anställning i egenskap av rorsman, lokomotivförare, signalman, trafikflygare

m. fl. Ett understödjande av sådana personer genom det allmänna synes styrelsen

vara motiverat, då deras åsidosättande orsakats just av omsorgen örn

det allmänna på grund av faran i deras användande i viss verksamhet.

Pensionsstyrelsen framhåller, att en person, som befinnes vara i avsaknad

av normalt färgsinne, icke enbart av denna anledning kan anses vara till arbete

varaktigt oförmögen och berättigad till pension enligt lagen örn allmän pensionsförsäkring

den 30 juni 1913 eller lagen örn folkpensionering den 28 juni

1935. Ej heller kan bidrag till yrkesutbildning i dylikt fall utgå från pensionsstyrelsen.

Självfallet är, att person, varom här är fråga, icke är berättigad till

ersättning jämlikt förordningen den 20 april 1934 om blindhetsersättning.

Från pensionsstyrelsens sida föreligger därför icke i de av motionären åsyftade

fallen någon möjlighet att bereda vederbörande förtidspensionering eher annan

hjälp.

Beträffande motionärens krav på en föreskrift därom, att undersökningar av

synsinnet skulle ske före den första anställningen på de områden, där speciella

fordringar i detta avseende uppställts, framgår av utredningen, att motionärens

önskemål härutinnan redan torde vara tillgodosett inom de av honom särskilt

framhållna förvärvsgrenarna, järnvägs väsendet och sjöfarten, liksom inom en

hel del andra områden.

Vad angår motionärens krav på bestämmelser därom, att undersökningar av

synsinne! skulle verkställas av ”därtill kvalificerade läkare, av medicinalstyrelsen

godkända och förordnade”, har medicinalstyrelsen, på sätt ovan omnämnts,

efter att ha redogjort för de bestämmelser, som för närvarande i detta

avseende gälla, förklarat att några ytterligare bestämmelser rörande valet av

läkare icke synas styrelsen erforderliga. I ärendet ha ej förekommit några omständigheter,

ledande till en uppfattning avvikande från den av medicinalstyrelsen

sålunda uttalade.

Vad slutligen beträffar av motionären avsedda övergångsbestämmelser ha

i åtskilliga av de över motionen avgivna yttrandena förordats stadganden, som

mildrade kraven på färgsinne och synskärpa. Då emellertid motionären uttryckligen

framhållit, att kravet på dessa egenskaper borde upprätthållas inom alla

do branscher, där så vore nödvändigt och enligt gällande författningar påbjudet,

saknar utskottet anledning att närmare inlåta sig på nyssnämnda yttranden.

Motionären torde med sitt krav på övergångsbestämmelser främst ha åsyftat

beredande av gottgörelse åt de befattningshavare, som bliva lidande genom in
-

Uls kottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 5.

förandet av mera skärpta undersökningar av synsinnet i den allmänna säkerhetens

intresse. Ett ingripande från statens sida i detta syfte gentemot enskilda

företag lärer näppeligen kunna ifrågasättas. Ej heller synes, på sätt pensionsstyrelsen

anfört, någon möjlighet från denna styrelses sida föreligga att bereda

vederbörande förtidspension eller annan hjälp. Emellertid är att märka att vid

statens järnvägar liksom vid enskilda järnvägar och vissa rederiföretag sådana

anställda, som vid företagna undersökningar icke blivit godkända för fortsatt

användning i säkerhetstjänst, i regel beretts annan tjänst vid företaget.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion icke måtte föranleda till någon

första kammarens åtgärd.

Stockholm den 24 april 1936.

IVAR ÖHMAN.

Närvarande: herrar Öhman, Hansson, Holstenson• Ekströmer, Heuman, Gollfrid Karlsson*,

Anders Andersson och Mannerskantz.

* Ej närvarande vid justeringen.

Victor Pettersons Bokindustriaktiebolag, Stockholm 1936

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.