Sök i Ratio Lex

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7

1936-05-16 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1936:7, Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1936 kl. 2 e. m.

Första kammarens andr a tillfälliga utskotts utlåtande, nr 7,

angående reformering av pantlånerörelsen.

I en inom riksdagens andra kammare väckt motion, nr 120, har herr Jacobsson

m. fl. hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

om utredning av med pantlånerörelsen sammanhängande spörsmål under

beaktande av de sociala synpunkter, som i motionen närmare anförts,

samt att Kungl. Majit måtte för riksdagen framlägga det förslag, vartill

utredningen kan föranleda.

1 motionen framhålles, hurusom pantbankernas huvudsakliga klientel utgöres

av de ekonomiskt svagaste i samhället, varjämte lämnas uppgift angående

de av de största pantbankerna tillämpade räntesatserna. Vidare uppgives

varuägaren ofta sakna möjlighet att gentemot belåningsföretaget tillvarataga

sina lagliga rättigheter. I övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

Andra kammarens femte tillfälliga utskott, till vilket motionen hänvisades,

har i vederbörlig ordning inhämtat utlåtanden från Överståthållarämbetet

samt från bank- och fondinspektionen (se bil. A—B), varefter utskottet

för egen del anfört följande:

Såsom i de avgivna yttrandena framhållits, har det spörsmål, som motionen

avser, redan tidigare varit föremål för uppmärksamhet från statsmakternas

sida. Vid 1924 års riksdag väcktes i båda kamrarna motioner med

hemställan om en utredning rörande vilka åtgärder, som kunde från det allmännas

sida vidtagas för borttagande eller hävande av pantlånerörelsens sociala

nackdelar. Motionerna biföllos av riksdagen, som i skrivelse nr 242 anförde

följande:

»Det torde icke kunna bestridas, att pantlånerörelsen, sådan den för närvarande

bedrives, är behäftad med åtskilliga, särskilt ur social synpunkt betänkliga

brister. 1 viss mån beror detta otvivelaktigt därpå, att förordningen

den 28 maj 1918 angående ifrågavarande verksamhet huvudsakligen

meddelar ordningsbestämmelser samt till förebyggande av de sociala vådorna

av rörelsen allenast innehåller den föreskriften, att pant ej får mottagas

av den, som ej fyin 18 år eller är berusad.

Fullständigt oreglerade lämnas alltså exempelvis frågorna om begränsning

av räntans belopp, örn garantier för pantens vård under lånetiden, örn

rätt till återlösen av panten och densammas realisation, och jämväl saknas

bestämmelser till förebyggande av rörelsens hygieniska vådor.

Enligt riksdagens mening är bär ifrågavarande brist i lagstiftningen av

den betänkliga art, att det för riksdagen framstår såsom synnerligen angeliihaiifi

lill riksdagens protokoll 1986. 72 sami. 2 ard. Nr 7—8.

Motionen.

Yttranden.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.

läget, att åtgärder i syfte att komplettera de nu gällande föreskrifterna komma

till stånd; och torde därvid jämväl vara förtjänt av beaktande frågan örn

och på vad sätt pantsättning av arbetsredskap och gods, som bekommits

av fattigvård eller enskild välgörenhet och dylikt, må kunna förebyggas.

Angivna önskemål kunna givetvis befrämjas genom rörelsens övertagande

av kommunerna själva eller vissa allmännyttiga bolag med begränsad

vinstutdelning och dylikt.

Vid en blivande utredning av förevarande spörsmål torde därjämte böra

beaktas de synpunkter och förslag till frågans lösning, som framkommit i

socialstyrelsens yttrande i ärendet.

På grund av det anförda får riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t

täcktes föranstalta örn utredning rörande vilka åtgärder kunna från det allmännas

sida vidtagas för borttagandet eller minskandet av pantlånerörelsens

sociala nackdelar, samt att, där så erfordras, för riksdagen måtte framläggas

de förslag, vartill berörda utredning kan föranleda.»

I anledning av denna skrivelse anbefallde Kungl. Majit socialstyrelsen att

verkställa utredning och avgiva förslag rörande vilka åtgärder, som från det

allmännas sida kunna vidtagas för borttagandet eller minskandet av pantlånerörelsens

sociala nackdelar. Sedan socialstyrelsen därefter inhämtat

yttranden från Överståthållarämbetet, samtliga länsstyrelser, svenska fattigvårds-

och barnavårdsförbundet och svenska stadsförbundet, varvid anhållits

örn uttalanden bl. a. i fråga om begränsning av räntans belopp, har socialstyrelsen

den 12 juni 1930 till Kungl. Majit ingivit ett av styrelsen utarbetat

förslag till ny förordning angående idkande av pantlånerörelse. Socialstyrelsens

ovannämnda förslag är ännu beroende på Kungl. Majits prövning.

Som av den lämnade redogörelsen framgår har riksdagens år 1924 uttalade

önskan om utredning och förslag i ämnet ej ännu lett till resultat. Då

enligt utskottets uppfattning förhållandena under tiden efter detta år ej undergått

någon förändring, som kan motivera en annan inställning till spörsmålet

än den, som intogs vid 1924 års riksdag, finner utskottet angeläget att

den av riksdagen begärda och av vederbörande ämbetsverk utförda undersökningen

fullföljes och förslag så snart ske kan förelägges riksdagen.

Utskottet föreslog därför, att andra kammaren måtte i anledning av förenämnda

motion, lii 120, för sin del besluta, att riksdagen hos Kungl. Majit

gjorde framställning om slutförande av den påbörjade utredningen örn pantbanksrörelsen

samt om framläggande för riksdagen, så snart ske kunde, av

de förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

Andra kam- Andra kammaren biföll vad dess utskott sålunda föreslagit.

sarena beslut. Första kammaren, som delgivits andra kammarens nämnda beslut, har

hänvisat ärendet till sitt andra tillfälliga utskott.

Utskottet. Utskottet, som har tagit del av vad sålunda förekommit, vill för sin del

instämma i vad andra kammarens utskott anfört.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7. 3

Utskottet hemställer därför,

att första kammaren måtte biträda andra kammarens i

ärendet fattade beslut.

Stockholm den 16 maj 1936.

Å utskottets vägnar:

EDWIN BERLING.

Närvarande: lierrar Berling, John Björck, Jacob Hansson, Holstenson, Karl Emil Johanson,

Ekströmer, Heuman, Anders Andersson och Mannerskantz.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.

Bil. A.

Till Riksdagens andra kammares femte tillfälliga utskott.

Genom nådig remiss den 14 februari 1936 har Kungl. Maj:t anbefallt Överståthållarämbetet,

att före den 1 april 1936 avgiva och till riksdagens andra

kammares femte tillfälliga utskott överlämna yttrande över en inom andra

kammaren väckt motion, nr 120, angående reformering av pantlånerörelsen.

Till åtlydnad härav får Överståthållarämbetet anföra följande:

Enligt motionen åsyftar densamma att skapa garantier för att även de ekonomiskt

svagaste kategorierna lånebehövande skola kunna erhålla lån på

rimliga villkor, och till stöd för att ett behov av dylika garantier förefinnes

anföra motionärerna, att de uti pantlånerörelsen — i Stockholm — för närvarande

tillämpade räntesatserna äro alltför höga samt att differensen mellan

panternas auktionsförsäljningsvärde och lånesumman är alltför stor.

Överståthållarämbetet vill erinra därom, att det spörsmål, som motionen

avser, redan tidigare varit föremål för utredning från statsmakternas sida.

Sålunda har Kungl. Maj:t genom nådig remiss den 20 juni 1924 anbefallt

Kungl, socialstyrelsen att verkställa utredning och avgiva förslag rörande vilka

åtgärder, som från det allmännas sida kunna vidtagas för borttagande eller

minskande av pantlånerörelsens sociala nackdelar. Med anledning av denna

remiss har socialstyrelsen inhämtat yttranden från Överståthållarämbetet,

samtliga länsstyrelser, svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet samt

svenska stadsförbundet, varvid anhållits örn uttalanden, bl. a., i frågan örn

begränsning av räntans belopp. Sedermera har socialstyrelsen den 12 juni

1930 till Kungl. Majit ingivit ett av styrelsen utarbetat förslag till ny förordning

angående idkande av pantlånerörelse. Detta förslag är ännu beroende

på Kungl. Maj.ts prövning.

Med hänsyn härtill synes skäl för en förnyad utredning i saken nu näppeligen

förefinnas.

Då förevarande motion särskilt berör det sätt varå pantlånerörelsen bedrives

i Stockholm har tillfälle beretts Stockholms Pantaktiebolag, Aktiebolaget

för varubelåning, Stockholm, samt De enskilda varubelåningsidkarnas förening

i Stockholm att yttra sig över motionen och bifogas här de hit inkomna

yttrandena.

Stockholm den 19 mars 1936.

TORSTEN NOTHIN.

Gösta Welander.

Bilaga B.

Till Riksdagens andra kammares femte tillfälliga utskott.

Genom remiss den 21 februari 1936 har Kungl. Majit, efter av utskottet

därom gjord framställning, anbefallt bank- och fondinspektionen att till utskottet

avgiva yttrande över en inom riksdagens andra kammare av herr C.

Gösta Jacobsson m. fl. avgiven motion, nr 120, däri på anförda skäl hemställts,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om utredning

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7. 5

av med pantlånerörelsen sammanhängande spörsmål med beaktande av vissa

sociala synpunkter, som i motionen angivits, samt att Kungl. Maj:t måtte

för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

På grund härav får bank- och fondinspektionen härmed vördsamt anföra

följande.

Inspektionen, som icke har att utöva tillsyn över pantlåneinrättningarna

i riket, äger icke om dessa inrättningars förhållanden och verksamhet någon

kännedom, som kan vara av värde för utskottet vid dess ståndpunktstagande

till den av motionären gjorda framställningen.

Inspektionen tillåter sig emellertid att bringa i erinran, att riksdagen i

skrivelse den 3 juni 1924 (nr 242) hos Kungl. Majit anhållit örn föranstaltande

av en utredning rörande åtgärder från det allmännas sida för borttagandet

eller minskandet av pantlånerörelsens sociala nackdelar. Den 20

juni 1924 anbefallde Kungl. Majit socialstyrelsen att verkställa utredning

och avgiva förslag i det av riksdagen angivna hänseendet. Efter inhämtande

av yttranden från vederbörande myndigheter och korporationer avgav socialstyrelsen

under år 1930 till Kungl. Majit den anbefallda utredningen. Enligt

vad som framgår av justitieombudsmannens till innevarande års riksdag

avlämnade berättelse var det ifrågavarande ärendet vid 1935 års utgång beroende

på Kungl. Majits prövning. Stockholm den 29 februari 1936.

F. v. Krusenstierna.

H. S. Tamm. Albert Tondén.

\

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:275 Skrivelse till Konungen angående reformering av pantlånerörelsen. a1 i texten