Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bidrag till åtgärder för Mälarens reglering.

1936-03-20 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1936:39, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bidrag till åtgärder för Mälarens reglering.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39-

7

Nr 39.

Ankom till riksdagens kansli den 23 mars 1936 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bidrag

till åtgärder för Mälarens reglering.

I en till riksdagen den 6 mars 1936 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 157, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att till åtgärder för Mälarens reglering må från statens avdikningsanslag

anvisas ett statsbidrag av högst 25,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas, i den mån därför ej nedan redogöres,

till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet.

Den 6 juni 1924 tillsattes med Kungl. Maj :ts godkännande en särskild kommission,

Mälarens regleringskommission, med uppgift att utarbeta plan

för Mälarens reglering och vad därmed ägde samband. Det förslag i sådant

avseende, som kommissionen i utlåtande till Kungl. Majit den 27 november

1925 framlade, avsåg en sänkning av högvattenståndet från + 5.45 till + 4.7,

en höjning av lågvattenståndet från + 3.64 till + 4.0 samt fastläggande av

ett normalvattenstånd på samma höjd som det förutvarande medelvattenståndet

eller + 4.2, allt räknat från slusströskeln i Stockholm. Förslaget innefattade

i fråga om erforderliga byggnadsarbeten dels dammanläggningar

i Stora Norrström, Stallkanalen och Södertälje kanal, dels rensningar i Norrströms

båda grenar, dels ock tappningsanordningar i slussen vid Karl Johans

torg. Utom genom dessa avlopp skulle i viss utsträckning tappning äga rum

även genom Hammarbyslussen. Kommissionen beräknade båtnaden av regleringen

till 4.8 miljoner kronor och kostnaden till 1.8 miljoner kronor, vilken

kostnad skulle fördelas sålunda:

Båtnad

Kostnad

Kostnadens

storlek i för- hållande till

båtnaden

%

Jordbruket...................................

1,760,000

700,000

40

Stockholms stad..............................

1,700,000

700,000

41

övriga städer m. fl...........................

420,000

100,000

24

Industrier....................................

350,000

100,000

29

Ägare av hus och tomtmark..................

180,000

75,000

42

Ägare av strömfall...........................

2,000

1,000

50

Staten .......................................

340,000

124,000

36

Summa kronor

4,752,000

1,800,000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

Regleringen skulle enligt Mälarkommissionens förslag genomföras såsom

ett tvångsregleringsföretag, grundat på ansökan av mark- och strömfallsägare

med anslutning av staten, städer och andra kommuner, vilka skulle

förbinda sig att mot delaktighet i företaget lämna vissa anslag till regleringens

utförande.

Den 29 juni 1926 uppdrog Kungl. Maj:t åt en delegation av tre personer,

Mälardelegationen, att på grundval av kommissionens förslag upptaga förhandlingar

med intressenterna i det tilltänkta regleringsföretaget samt att

till Kungl. Maj:t inkomma med fullständig plan för företagets genomförande.

Den sålunda tillsatta delegationen upptog till undersökning huruvida

regleringen skulle utan tvångsanslutning av jordägarna kunna komma till

stånd genom samverkan mellan Stockholms stad och staten med frivilliga

bidrag av övriga av företaget berörda städer samt jord- och markägare. Sedan

Mälardelegationen anmält, att överenskommelse med Stockholms stad

icke kunnat träffas, har Kungl. Maj:t den 24 oktober 1930 beslutat, att delegationens

verksamhet skulle upphöra.

Ar 1935 har i syfte att främja regleringens förverkligande bildats Mälarens

regleringsförening, enligt uppgift omfattande jord- och markägare samt

representanter för Mälarstäderna och andra intressenter för företaget. I

skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 januari 1936 har föreningen erinrat, att förutsättningarna

för genomförandet av en reglering av sjön under dessa år förändrats.

I samband med slussområdets omdaning hade nämligen en betydande

ökning av tappningsmöjligheterna vid Karl Johans torg erhållits.

Föreningen har vidare anfört bland annat följande.

Stockholms stads hamnstyrelse hade ansett sig böra ägna frågan örn åtgärder

för Mälarens reglering förnyad uppmärksamhet. De av Mälarkommissionen

ifrågasatta rensningarna i Norrströms båda grenar ovanför och under

Norrbro vore numera mindre behövliga till följd av de omtalade ökade tappningsmöjligheterna

vid Karl Johans torg. Den av kommissionen ifrågasatta

dammen i Stallkanalen behövde icke heller nu komma till stånd. Av den nu

verkställda utredningen framginge nämligen, att även utan en sådan damm

lågvattenstånden på tillfredsställande sätt kunde hållas uppe. Härjämte hade

utredningen givit vid handen, att jämväl dammen i Södertälje kanal kunde

tillsvidare undvaras.

De arbeten, som vore behövliga, inskränkte sig alltså till inläggandet av

den rörliga dammanordningen under Riksbron.

Kostnaderna härför och för regleringens genomförande hade av hamnsty
-

relsen beräknats till:

Dammanläggning, inberäknat förberedande anordningar . . kronor 416,000

Kapitaliserade drift- och underhållskostnader ............ » 72,000

Förnyelsekostnader, nuvärde .......................... » 43,000

Skadestånd och rättegångskostnader, uppskattade ..... » 69,000

Summa kronor 600,000.

Enär till följd av de nu ökade tappningsmöjligheterna vid Karl Johans

torg regleringen kunde med i huvudsak samma fördelaktiga resultat för de

olika intressena genomföras för en så väsentligt mycket lägre kostnad (cirka

V* av den förut beräknade), syntes det vara skäl att, för att i möjligaste mån

förenkla ärendet och undvika de stora utredningskostnaderna för skada och

nytta å mark, avstå från jordbruksintressets bidrag till kostnaderna och låta

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

9

dessa helt bestridas av staten och staden, förslagsvis med hälften vardera.

Mälarkommissionen räknade med ett bidrag från staten av 124,000 kronor.

Härtill skulle komma på staten belöpande kostnadsandel för båtnaden

för statens jordbruksegendomar samt statens utgifter för odlingsbidrag och

odlingslån, inalles mer än 0.5 miljoner kronor. Därest staten bidroge med

hälften av kostnaderna för den nu planerade billigare regleringen, skulle statens

utgifter för företaget ändock bliva mycket lägre än enligt Mälarkommissionens

förslag. För att nå det åsyftade önskemålet att undvika utgifter

för beräknande av skada å mark erfordrades emellertid, att i största

möjliga utsträckning godvilliga uppgörelser kunde erhållas med markägarna.

Därest staten och staden påtoge sig kostnaderna för regleringsföretagets genomförande

till fördel jämväl för markägarna, syntes dessa å sin sida böra i

så måtto underlätta föi‘etaget, att de i så stor utsträckning som möjligt avgåve

förklaring av innehåll, att de, mot det att de befriades från skyldighet

att deltaga i kostnaderna för företaget, medgåve dettas genomförande antingen

utan ersättning eller, därest respektive markägare erhölle enbart eller

övervägande skada av företaget, mot en viss skälig ersättning.

Föreningen har hemställt att för bestridande av kostnader för insamlande

av nämnda förklaringar samt för juridiska och tekniska medhjälpare ävensom

resor erhålla bidrag av statsmedel med tjugufemtusen kronor på villkor, att

Stockholms stad för samma ändamål bidroge med lika stort belopp. Föreningen

har förklarat sig beredd att, därest statsmakterna och staden skulle

önska att närmare kontrollera föreningens arbete och medlens användning,

ställa sig till efterrättelse vad bidragsgivarna ansåge lämpligt att i sådant

avseende förordna. Emellertid har föreningen anhållit, att kontrollen måtte

så anordnas, att medlen kunde utan dröjsmål disponeras av föreningen allteftersom

de bleve behövliga för arbetets utförande.

Departementschefen har i ärendet huvudsakligen anfört följande.

»Av propositionen nr 196 till 1926 års riksdag inhämtas, att behovet av en

reglering av vattenståndet i Mälaren gjort sig gällande sedan mycket lång

tid tilllbaka. Från att hava varit huvudsakligen ett jordbrukarintresse torde

frågan numera anses äga avsevärd betydelse jämväl ur andra viktiga synpunkter.

Sålunda är det angeläget för sjöfarten såväl att vattenståndet hindras

stiga för högt med hänsyn till kajer och bryggor som även att lågvattenståndet

hindras sjunka så att hamnar och farleder bliva för grunda. Därjämte

äger Stockholms stad intresse av att uppström från Saltsjön med därav

följande olägenheter i görligaste mån förhindras.

Då statsmakterna år 1926 ansågo sig böra medverka till ett företag i angivet

syfte genom att lämna bidrag till en förhandlingskommission nied uppdrag

att verkställa vissa förberedande arbeten, förutsattes, att anordningen

.skulle få form av ett vattenregleringsföretag med tvångsdelaktighet. Det av

Mälarens regleringsförening nu förordade, av Stockholms stads hamnstyrelse

uppgjorda förslaget avser, att företaget skulle genomföras såsom ett farledsmål

enligt 5 kap. vattenlagen. Kostnaderna härför hava beräknats till

600,000 kronor mot den år 1926 enligt då föreslagen anordning beräknade

kostnaden 1,800,000 kronor. Någon förnyad uppskattning av båtnadsbeloppet

har ej skett. Av vad i ärendet förekommit synes framgå, att Miilarkom
Bihang

lill riksdagens protokoll 19:16. 10 sami. Nr 36—39. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

missionens beräkningar härutinnan, slutande å ett belopp av i runt tal

4,800,000 kronor, alltjämt i huvudsak torde kunna tillmätas giltighet.

Det synes otvivelaktigt, att den utväg, som av föreningen förordas, erbjuder

vissa bestämda fördelar framför den tidigare ifrågasatta. Sålunda torde

förfarandet kunna enligt förslaget väsentligt förenklas jämfört med vad som

gäller beträffande vattenregleringsföretag med tvångsdelaktighet. Vidare torde

förrättningskostnaderna bliva lägre. Ur såväl praktisk som ekonomisk synpunkt

synes sålunda den nu föreslagna regleringsformen vara att föredraga.

Statskontoret har också givit sin anslutning till densamma. För egen del

finner jag goda skäl tala för att på sätt föreningen föreslagit en närmare utredning

igångsättes i syfte att på denna väg nå fram till ett tillfredsställande

resultat. Utredningen bör såsom föreningen anfört avse att åstadkomma

preliminära uppgörelser med de av företaget berörda markägarna, anskaffa

frivilliga bidrag till företagets genomförande från städer, industriföretag och

andra intresserade samt i övrigt främja uppnåendet av det åsyftade målet.

En förutsättning för att den nu förordade anordningen skall kunna komma

till stånd torde vara, att bidrag till de med utredningen förenade kostnaderna

lämnas av allmänna medel. Det torde nämligen ej vara möjligt att

erhålla härför erforderligt belopp från de av det ifrågasatta företaget berörda

enskilda intressenterna. Att verkställa en tillförlitlig beräkning rörande kostnaderna

för utredningen möter givetvis, såsom föreningen framhållit, svårigheter.

Det av föreningen äskade totala bidragsbeloppet är av samma storlek

som det av statsmakterna år 1926 för liknande ändamål beviljade anslaget,

vilket emellertid på grund av mellankommande omständigheter allenast

till en mindre del tagits i anspråk. Under den av föreningen angivna förutsättningen,

att Stockholms stad bidrager med hälften av det nu såsom erforderligt

ansedda beloppet, vill jag ej motsätta mig, att den återstående hälften

må utgå av statsmedel. Statsbidraget, vilket sålunda skulle fastställas till

högst 25,000 kronor, torde på sätt statskontoret framhållit kunna bestridas

från statens avdikningsanslag. Jag förutsätter emellertid härvid, att beloppet

ej inräknas i det belopp, som Kungl. Majit enligt riksdagens medgivande

äger för visst år bevilja jämlikt gällande bestämmelser för anslagets användning.

Till frågan om statens deltagande i det blivande företaget torde slutlig ställning

ej böra tagas nu. På en punkt torde dock vara nödvändigt att principbeslut

fattas i förevarande sammanhang. Föreningens förslag innebär, att de

av företaget berörda markägarna med undantag av staten och Stockholms

stad skulle befrias från andra kostnader för företaget än sådana som de ville

frivilligt åtaga sig. Skola uppgörelser kunna träffas med markägarna och

tvångsreglering sålunda undvikas, lärer det vara nödvändigt, att möjlighet

finnes att tillförsäkra markägarna nu angivna förmån. Såsom ett skäl för

att staten ikläder sig viss del av de kostnader, vilka eljest skolat drabba de

enskilda intressenterna, må även åberopas, att, örn företaget genomfördes såsom

torrläggningsföretag, bidrag till sagda kostnader skulle komma att utgå

från statens avdikningsanslag. Genom den nu ifrågasatta ordningen inbe
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.

11

sparas denna utgift. I likhet med statskontoret tillstyrker jag därför, att vid

förhandlingarna med markägarna må förutsättas, att de sistnämnda icke

skola behöva svara för några med företaget förenade kostnader. De, vilka

driva berörda förhandlingar, böra givetvis låta sig angeläget vara, att söka

av markägarna i gengäld erhålla medgivande till företagets genomförande på

billigast möjliga villkor.---

På resultatet av utredningens arbete får slutligt bero, huruvida staten skall

lämna sin medverkan till företaget, ävensom, därest så finnes böra ske, i vilken

omfattning dylik medverkan skall äga rum. De avtal, som på grundval

av förutnämnda förhandlingar med intressenterna kunna komma till stånd,

böra alltså få formen av utfästelser från deras sida på de villkor, som nyss

tillstyrkts, men icke göras för staten under alla omständigheter bindande.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, därest Stockholms stad på

föreslaget sätt jämte staten bidrager till utredningskostnaderna, i samförstånd

med staden närmare besluta angående den form, vari utredningen skall

bedrivas.»

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj-.ts framställning och

hemställer alltså,

att riksdagen må bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 20 mars 1936.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, August Nilsson, Carl Eriksson, Gabrielsson,

Tjällgren* Fritiof Gustafson, Alfred Andersson* och Elof Andersson* samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Uddenberg,

Gustafson i Vimmerby, Olsson i Rödingsberg,* Gustafson i Kasenberg,* Andersson i

Löbbo och Osberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1936:132 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till åtgärder för Mälarens reglering. a1 i texten