Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bidrag till åtgärder för Mälarens reglering.
1936-03-20 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1936:39, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bidrag till åtgärder för Mälarens reglering.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39-
7
Nr 39.
Ankom till riksdagens kansli den 23 mars 1936 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bidrag
till åtgärder för Mälarens reglering.
I en till riksdagen den 6 mars 1936 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad
proposition, nr 157, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att till åtgärder för Mälarens reglering må från statens avdikningsanslag
anvisas ett statsbidrag av högst 25,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisas, i den mån därför ej nedan redogöres,
till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet.
Den 6 juni 1924 tillsattes med Kungl. Maj :ts godkännande en särskild kommission,
Mälarens regleringskommission, med uppgift att utarbeta plan
för Mälarens reglering och vad därmed ägde samband. Det förslag i sådant
avseende, som kommissionen i utlåtande till Kungl. Majit den 27 november
1925 framlade, avsåg en sänkning av högvattenståndet från + 5.45 till + 4.7,
en höjning av lågvattenståndet från + 3.64 till + 4.0 samt fastläggande av
ett normalvattenstånd på samma höjd som det förutvarande medelvattenståndet
eller + 4.2, allt räknat från slusströskeln i Stockholm. Förslaget innefattade
i fråga om erforderliga byggnadsarbeten dels dammanläggningar
i Stora Norrström, Stallkanalen och Södertälje kanal, dels rensningar i Norrströms
båda grenar, dels ock tappningsanordningar i slussen vid Karl Johans
torg. Utom genom dessa avlopp skulle i viss utsträckning tappning äga rum
även genom Hammarbyslussen. Kommissionen beräknade båtnaden av regleringen
till 4.8 miljoner kronor och kostnaden till 1.8 miljoner kronor, vilken
kostnad skulle fördelas sålunda:
Båtnad
Kostnad
Kostnadens
storlek i för- hållande till
båtnaden
%
Jordbruket...................................
1,760,000
700,000
40
Stockholms stad..............................
1,700,000
700,000
41
övriga städer m. fl...........................
420,000
100,000
24
Industrier....................................
350,000
100,000
29
Ägare av hus och tomtmark..................
180,000
75,000
42
Ägare av strömfall...........................
2,000
1,000
50
Staten .......................................
340,000
124,000
36
Summa kronor
4,752,000
1,800,000
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.
Regleringen skulle enligt Mälarkommissionens förslag genomföras såsom
ett tvångsregleringsföretag, grundat på ansökan av mark- och strömfallsägare
med anslutning av staten, städer och andra kommuner, vilka skulle
förbinda sig att mot delaktighet i företaget lämna vissa anslag till regleringens
utförande.
Den 29 juni 1926 uppdrog Kungl. Maj:t åt en delegation av tre personer,
Mälardelegationen, att på grundval av kommissionens förslag upptaga förhandlingar
med intressenterna i det tilltänkta regleringsföretaget samt att
till Kungl. Maj:t inkomma med fullständig plan för företagets genomförande.
Den sålunda tillsatta delegationen upptog till undersökning huruvida
regleringen skulle utan tvångsanslutning av jordägarna kunna komma till
stånd genom samverkan mellan Stockholms stad och staten med frivilliga
bidrag av övriga av företaget berörda städer samt jord- och markägare. Sedan
Mälardelegationen anmält, att överenskommelse med Stockholms stad
icke kunnat träffas, har Kungl. Maj:t den 24 oktober 1930 beslutat, att delegationens
verksamhet skulle upphöra.
Ar 1935 har i syfte att främja regleringens förverkligande bildats Mälarens
regleringsförening, enligt uppgift omfattande jord- och markägare samt
representanter för Mälarstäderna och andra intressenter för företaget. I
skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 januari 1936 har föreningen erinrat, att förutsättningarna
för genomförandet av en reglering av sjön under dessa år förändrats.
I samband med slussområdets omdaning hade nämligen en betydande
ökning av tappningsmöjligheterna vid Karl Johans torg erhållits.
Föreningen har vidare anfört bland annat följande.
Stockholms stads hamnstyrelse hade ansett sig böra ägna frågan örn åtgärder
för Mälarens reglering förnyad uppmärksamhet. De av Mälarkommissionen
ifrågasatta rensningarna i Norrströms båda grenar ovanför och under
Norrbro vore numera mindre behövliga till följd av de omtalade ökade tappningsmöjligheterna
vid Karl Johans torg. Den av kommissionen ifrågasatta
dammen i Stallkanalen behövde icke heller nu komma till stånd. Av den nu
verkställda utredningen framginge nämligen, att även utan en sådan damm
lågvattenstånden på tillfredsställande sätt kunde hållas uppe. Härjämte hade
utredningen givit vid handen, att jämväl dammen i Södertälje kanal kunde
tillsvidare undvaras.
De arbeten, som vore behövliga, inskränkte sig alltså till inläggandet av
den rörliga dammanordningen under Riksbron.
Kostnaderna härför och för regleringens genomförande hade av hamnsty
-
relsen beräknats till:
Dammanläggning, inberäknat förberedande anordningar . . kronor 416,000
Kapitaliserade drift- och underhållskostnader ............ » 72,000
Förnyelsekostnader, nuvärde .......................... » 43,000
Skadestånd och rättegångskostnader, uppskattade ..... » 69,000
Summa kronor 600,000.
Enär till följd av de nu ökade tappningsmöjligheterna vid Karl Johans
torg regleringen kunde med i huvudsak samma fördelaktiga resultat för de
olika intressena genomföras för en så väsentligt mycket lägre kostnad (cirka
V* av den förut beräknade), syntes det vara skäl att, för att i möjligaste mån
förenkla ärendet och undvika de stora utredningskostnaderna för skada och
nytta å mark, avstå från jordbruksintressets bidrag till kostnaderna och låta
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.
9
dessa helt bestridas av staten och staden, förslagsvis med hälften vardera.
Mälarkommissionen räknade med ett bidrag från staten av 124,000 kronor.
Härtill skulle komma på staten belöpande kostnadsandel för båtnaden
för statens jordbruksegendomar samt statens utgifter för odlingsbidrag och
odlingslån, inalles mer än 0.5 miljoner kronor. Därest staten bidroge med
hälften av kostnaderna för den nu planerade billigare regleringen, skulle statens
utgifter för företaget ändock bliva mycket lägre än enligt Mälarkommissionens
förslag. För att nå det åsyftade önskemålet att undvika utgifter
för beräknande av skada å mark erfordrades emellertid, att i största
möjliga utsträckning godvilliga uppgörelser kunde erhållas med markägarna.
Därest staten och staden påtoge sig kostnaderna för regleringsföretagets genomförande
till fördel jämväl för markägarna, syntes dessa å sin sida böra i
så måtto underlätta föi‘etaget, att de i så stor utsträckning som möjligt avgåve
förklaring av innehåll, att de, mot det att de befriades från skyldighet
att deltaga i kostnaderna för företaget, medgåve dettas genomförande antingen
utan ersättning eller, därest respektive markägare erhölle enbart eller
övervägande skada av företaget, mot en viss skälig ersättning.
Föreningen har hemställt att för bestridande av kostnader för insamlande
av nämnda förklaringar samt för juridiska och tekniska medhjälpare ävensom
resor erhålla bidrag av statsmedel med tjugufemtusen kronor på villkor, att
Stockholms stad för samma ändamål bidroge med lika stort belopp. Föreningen
har förklarat sig beredd att, därest statsmakterna och staden skulle
önska att närmare kontrollera föreningens arbete och medlens användning,
ställa sig till efterrättelse vad bidragsgivarna ansåge lämpligt att i sådant
avseende förordna. Emellertid har föreningen anhållit, att kontrollen måtte
så anordnas, att medlen kunde utan dröjsmål disponeras av föreningen allteftersom
de bleve behövliga för arbetets utförande.
Departementschefen har i ärendet huvudsakligen anfört följande.
»Av propositionen nr 196 till 1926 års riksdag inhämtas, att behovet av en
reglering av vattenståndet i Mälaren gjort sig gällande sedan mycket lång
tid tilllbaka. Från att hava varit huvudsakligen ett jordbrukarintresse torde
frågan numera anses äga avsevärd betydelse jämväl ur andra viktiga synpunkter.
Sålunda är det angeläget för sjöfarten såväl att vattenståndet hindras
stiga för högt med hänsyn till kajer och bryggor som även att lågvattenståndet
hindras sjunka så att hamnar och farleder bliva för grunda. Därjämte
äger Stockholms stad intresse av att uppström från Saltsjön med därav
följande olägenheter i görligaste mån förhindras.
Då statsmakterna år 1926 ansågo sig böra medverka till ett företag i angivet
syfte genom att lämna bidrag till en förhandlingskommission nied uppdrag
att verkställa vissa förberedande arbeten, förutsattes, att anordningen
.skulle få form av ett vattenregleringsföretag med tvångsdelaktighet. Det av
Mälarens regleringsförening nu förordade, av Stockholms stads hamnstyrelse
uppgjorda förslaget avser, att företaget skulle genomföras såsom ett farledsmål
enligt 5 kap. vattenlagen. Kostnaderna härför hava beräknats till
600,000 kronor mot den år 1926 enligt då föreslagen anordning beräknade
kostnaden 1,800,000 kronor. Någon förnyad uppskattning av båtnadsbeloppet
har ej skett. Av vad i ärendet förekommit synes framgå, att Miilarkom
Bihang
lill riksdagens protokoll 19:16. 10 sami. Nr 36—39. 2
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.
missionens beräkningar härutinnan, slutande å ett belopp av i runt tal
4,800,000 kronor, alltjämt i huvudsak torde kunna tillmätas giltighet.
Det synes otvivelaktigt, att den utväg, som av föreningen förordas, erbjuder
vissa bestämda fördelar framför den tidigare ifrågasatta. Sålunda torde
förfarandet kunna enligt förslaget väsentligt förenklas jämfört med vad som
gäller beträffande vattenregleringsföretag med tvångsdelaktighet. Vidare torde
förrättningskostnaderna bliva lägre. Ur såväl praktisk som ekonomisk synpunkt
synes sålunda den nu föreslagna regleringsformen vara att föredraga.
Statskontoret har också givit sin anslutning till densamma. För egen del
finner jag goda skäl tala för att på sätt föreningen föreslagit en närmare utredning
igångsättes i syfte att på denna väg nå fram till ett tillfredsställande
resultat. Utredningen bör såsom föreningen anfört avse att åstadkomma
preliminära uppgörelser med de av företaget berörda markägarna, anskaffa
frivilliga bidrag till företagets genomförande från städer, industriföretag och
andra intresserade samt i övrigt främja uppnåendet av det åsyftade målet.
En förutsättning för att den nu förordade anordningen skall kunna komma
till stånd torde vara, att bidrag till de med utredningen förenade kostnaderna
lämnas av allmänna medel. Det torde nämligen ej vara möjligt att
erhålla härför erforderligt belopp från de av det ifrågasatta företaget berörda
enskilda intressenterna. Att verkställa en tillförlitlig beräkning rörande kostnaderna
för utredningen möter givetvis, såsom föreningen framhållit, svårigheter.
Det av föreningen äskade totala bidragsbeloppet är av samma storlek
som det av statsmakterna år 1926 för liknande ändamål beviljade anslaget,
vilket emellertid på grund av mellankommande omständigheter allenast
till en mindre del tagits i anspråk. Under den av föreningen angivna förutsättningen,
att Stockholms stad bidrager med hälften av det nu såsom erforderligt
ansedda beloppet, vill jag ej motsätta mig, att den återstående hälften
må utgå av statsmedel. Statsbidraget, vilket sålunda skulle fastställas till
högst 25,000 kronor, torde på sätt statskontoret framhållit kunna bestridas
från statens avdikningsanslag. Jag förutsätter emellertid härvid, att beloppet
ej inräknas i det belopp, som Kungl. Majit enligt riksdagens medgivande
äger för visst år bevilja jämlikt gällande bestämmelser för anslagets användning.
Till frågan om statens deltagande i det blivande företaget torde slutlig ställning
ej böra tagas nu. På en punkt torde dock vara nödvändigt att principbeslut
fattas i förevarande sammanhang. Föreningens förslag innebär, att de
av företaget berörda markägarna med undantag av staten och Stockholms
stad skulle befrias från andra kostnader för företaget än sådana som de ville
frivilligt åtaga sig. Skola uppgörelser kunna träffas med markägarna och
tvångsreglering sålunda undvikas, lärer det vara nödvändigt, att möjlighet
finnes att tillförsäkra markägarna nu angivna förmån. Såsom ett skäl för
att staten ikläder sig viss del av de kostnader, vilka eljest skolat drabba de
enskilda intressenterna, må även åberopas, att, örn företaget genomfördes såsom
torrläggningsföretag, bidrag till sagda kostnader skulle komma att utgå
från statens avdikningsanslag. Genom den nu ifrågasatta ordningen inbe
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.
11
sparas denna utgift. I likhet med statskontoret tillstyrker jag därför, att vid
förhandlingarna med markägarna må förutsättas, att de sistnämnda icke
skola behöva svara för några med företaget förenade kostnader. De, vilka
driva berörda förhandlingar, böra givetvis låta sig angeläget vara, att söka
av markägarna i gengäld erhålla medgivande till företagets genomförande på
billigast möjliga villkor.---
På resultatet av utredningens arbete får slutligt bero, huruvida staten skall
lämna sin medverkan till företaget, ävensom, därest så finnes böra ske, i vilken
omfattning dylik medverkan skall äga rum. De avtal, som på grundval
av förutnämnda förhandlingar med intressenterna kunna komma till stånd,
böra alltså få formen av utfästelser från deras sida på de villkor, som nyss
tillstyrkts, men icke göras för staten under alla omständigheter bindande.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, därest Stockholms stad på
föreslaget sätt jämte staten bidrager till utredningskostnaderna, i samförstånd
med staden närmare besluta angående den form, vari utredningen skall
bedrivas.»
Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj-.ts framställning och
hemställer alltså,
att riksdagen må bifalla förevarande proposition.
Stockholm den 20 mars 1936.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Sederholm, August Nilsson, Carl Eriksson, Gabrielsson,
Tjällgren* Fritiof Gustafson, Alfred Andersson* och Elof Andersson* samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Uddenberg,
Gustafson i Vimmerby, Olsson i Rödingsberg,* Gustafson i Kasenberg,* Andersson i
Löbbo och Osberg.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Utskottet.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1936:132 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till åtgärder för Mälarens reglering. a1 i texten